Verksamhetsberättelse 2007 Forskargruppen för Klinisk Patientnära Forskning
|
|
- Helena Pålsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klinisk Patientnära Forskning 17 Verksamhetsberättelse 2007 Forskargruppen för Klinisk Patientnära Forskning Christina Lindholm, Professor Klinisk Omvårdnad Albert Westergren, Docent Vårdvetenskap Carolina Axelsson, Koordinator Kerstin Ulander, Lektor Klinisk Omvårdnad ISSN:
2 Forskargruppen för Klinisk Patientnära Forskning bedriver forskning med fokus på patientsäkerhet och har sin bas på sjuksköterskeprogrammet, Högskolan i Kristianstad. Målsättning Att med en klinisk patientnära forskning, verka för och underlätta arbetet med patientsäkerhet, och samtidigt bereda väg för en bättre vetenskaplig förståelse och vetenskaplig förankring i den verksamhetsförlagda utbildningen för sjuksköterskestudenter. Verksamhetsberättelse 2007 Forskargruppen för Klinisk Patientnära Forskning Christina Lindholm, Professor Klinisk Omvårdnad Albert Westergren, Docent Vårdvetenskap Carolina Axelsson, Koordinator Kerstin Ulander, Lektor Klinisk Omvårdnad ISSN: K0ntakt forskargruppen: carolina.axelsson@hkr.se Högskolan Kristianstad Institutionen för Hälsovetenskaper Kristianstad +46 (0) Sweden Sida 2 (34)
3 Sammanfattning År 2007 har präglats av en intensiv aktivitet från Forskargruppen för Klinisk Patientnära Forskning. Tre större studier har genomförts. En av dessa, närings- och ätandeproblematik vid sjukhus och äldreboenden har omfattat fem sjukhus och sex kommuner. En har omfattat sårpatienter med smärtproblematik och en har omfattat patienter med svårläkta sår. En rad forsknings- och utvecklingsprojekt har drivits tillsammans med bland andra Centralsjukhuset i Kristianstad. Många informationsaktiviteter har genomförts för att föra ut resultaten från punktprevalensstudierna (trycksår och hygien/sårmikrobiologi) till de enheter som deltagit i studierna Interventioner i form införande/distribution av trycksårskort och hygienaffischer har finansierats och utförts av forskargruppen. Ny hygienstudie har planerats och förberetts. Stort intresse för Forskargruppens prevalensteknik och resultat av de omfattande punktprevalensstudierna har resulterat i en rad presentationer såväl nationellt som internationellt. Ett flertal utbildningsaktiviteter har genomförts av gruppens medlemmar. Flera tvärprofessionella forskningsprojekt har initierats och genomförts/startats under Tretton rapporter har publicerats. Internationellt samarbete har resulterat i konsensusdokument som kommer att bli tongivande för sårbehandlingen inte bara lokalt i Nordöstra Skåne, utan dessutom i landet och världen. Nyckelord: Forskning, hygien, internationalisering, intervention, konsensusdokument, näring/ätande, prevalens, trycksår, sjuksköterskeutbildning, studentmedverkan, utbildning Sida 3 (34)
4 Summary In 2007, the research and education activities by the members of the research group have been intense. One major pointprevalence study regarding eating difficulties and nutrition has been performed. Two major studies regarding Wound pain and Hard-to-heal ulcers have been performed including students, tutors and staff. Many other research projects, some of them crossprofessional, have been initiated, completed and reported. Numerous information activities have been performed to reach out with the results of the studies in 2006 and 2007 regarding pressure ulcers, hygiene/wound microbiology and eating difficulties/nutrition. The group members have also been involved in a number of major education activities in Parallell to the point prevalence studies in Skåne, the same studies have been performed in Akureyri, Iceland. Major interest for the prevalence technique, and the results of the studies, so consistently performed by the group, has resulted in invitations to local, national and international conferences. Thirteen Reports have been published regarding prevalence of pressure ulcers, nutritional status and hygiene as well as microbiology of wounds. International co-operation has resulted in a number of consensus documents, which will set standards for the future work not only locally in Skåne, but nationally and internationally as well. Key words:, Consensus documents, eating difficulties, education, hygiene, internationalization, interventions, nutrition, pressure ulcers, prevalence, research, student participation, wound microbiology Sida 4 (34)
5 Innehåll Förord... 6 Bakgrund...7 Tillkomsten av Forskargruppen...7 Tidigare kritik från Högskoleverket gällande sjuksköterskeutbildningar...7 Kritik 2006 från högskoleverket gällande sjuksköterskeutbildningen i Kristianstad...8 Syftet med Forskargruppen för Klinisk Patientnära Forskning...8 Arbetsmetod studentmedverkan...8 Syfte studentmedverkan i vetenskapliga studier...8 Forskningsprojekt Publikationer...10 Rapportserie Forskargruppen för Klinisk Patientnära Forskning, Hälsovetenskapliga Institutionen, Högskolan Kristianstad...10 Abstracts, konferenser Artiklar Publicerade och Accepterade Studier med studentmedverkan...14 Utvärdering efter studierna Sammanställning av utvärderingar efter medverkan, adjunkterna Sammanställning av utvärderingar efter medverkan, studenterna...16 Sammanställning av utvärderingar efter medverkan, personalen Sammanställning av utvärderingar efter medverkan, hela undersökningen...18 Samverkansprojekt...19 Samverkansprojekt med Centralsjukhuset i Kristianstad (CSK)...19 Utbildningstillfällen CSK...19 Samarbeten och undersökningar tillsammans med CSK Internationella samverkansprojekt Samverkans- och utvecklingsprojekt på högskolan...21 Förtroendeuppdrag...21 Opponentskap, doktorsdisputationer 2007: Doktorandhandledning Betygsnämnder Mittgranskare Magisterexaminationer, Högskolan Kristianstad Refereeuppdrag, Editorial Board Referenser...23 Tabellförteckning Figurförteckning Bilageförteckning Sida 5 (34)
6 Förord Huvudfokus för forskargruppens arbete har varit patientsäkerhet. I detta begrepp kan läggas möjligheten att förhindra komplikationer till sjukdom, vård och behandling. Sådana komplikationer kan leda till stora kostnader för hälsooch sjukvården, förlängda vårdtider och stort lidande, t.o.m. död för patienter/boende. I vårt systematiska arbete för att höja medvetenheten om riskfaktorer för komplikationer, har vi under tre års tid genomfört punktprevalensstudier inom områdena: Trycksår, Närings- ätandeproblematik och hygienrutiner/ sårmikrobiologi/ resistensutveckling. Efter studiernas genomförande har resultaten delgivits varje medverkande enhet för diskussion/förbättringsmöjligheter. Rapporter över de sammantagna resultaten har publicerats. Mätning av samma variabler och med samma teknik har upprepats efter ett år, och eventuella förändringar registrerats. Tekniken bygger inte enbart på själva mätningarna, utan även på att involvera studenter och personal i en process som går ut på att agera utifrån egna data. I vissa fall kan vi se hur ett kraftfullt ledarskap lett till betydande förbättringar. Tack till alla chefer och all personal på Centralsjukhuset i Kristianstad, Hässleholms sjukhus, Simrishamns sjukhus, Ystads sjukhus och Ängelholms sjukhus samt Medicinsk Ansvariga Sjuksköterskor och personal i kommunerna i Kristianstad, Östra Göinge, Perstorp, Osby, Bromölla, Hässleholm och all personal vid vårdcentralerna i Nordöstra Skåne. Tack också till chefer och all personal vid Blekingesjukhusen, Universitetssjukhuset i Lund och Universitetssjukhuset i Malmö som även medverkade i punktprevalensstudien Ätande och Näring Utan er lojala medverkan och ert stora engagemang hade punktprevalensstudierna inte kunnat genomföras. Ett tack också till chefssjuksköterskan Olina Torfadottir, Fjordungssjukrahusoid, Akureyri, till övriga chefer, till forskningsteamets sjuksköterskor och all annan personal för möjligheten att genomföra pilotstudierna. Ett stort tack till alla sjuksköterskestudenter som medverkade i studierna och som haft vänligheten att utvärdera dem. Sida 6 (34)
7 Verksamhetsberättelse 2007 Forskargruppen för Klinisk Patientnära Forskning Figur 1. Bild på Forskargruppen för Klinisk Patientnära Forskning Bakgrund Forskargruppen för Klinisk Patientnära Forskning bildades 2005 på Högskolan i Kristianstad på initiativ av Christina Lindholm, Professor i Klinisk Omvårdnad. Gruppens medlemmar bestod av Kerstin Ulander, Universitetslektor i Klinisk Omvårdnad vid Högskolan i Kristianstad, Albert Westergren, Docent i vårdvetenskap och Universitetslektor i Klinisk Omvårdnad vid Centralsjukhuset i Kristianstad samt på Högskolan i Kristianstad, och Carolina Axelsson, Legitimerad Biomedicinsk Anlytiker och Forskningskoordinator på Högskolan i Kristianstad. Inga-Lill Koinberg, Universitetslektor i Omvårdnad har tillkommit under hösten Tillkomsten av Forskargruppen Tidigare kritik från Högskoleverket gällande sjuksköterskeutbildningar Högskolorna har fått kritik för bristande högskolemässighet vid tidigare granskningar (Högskoleverket, 2007a). Detta har varit i huvudsak bristande forskningsanknytning, låg grad av studerandeinflytande, låg vetenskaplig kompetens hos lärarna och kritiken har varit tydlig mot de yrkesinriktade vårdhögskoleutbildningarna (1996 tillhörde sjuksköterskeutbildningen vårdhögskolorna). Utbildningarna har till stor del saknat Sida 7 (34)
8 relevanta kopplingar mellan de teoretiska och de verksamhetsförlagda delarna i utbildningarna. Kritik 2006 från högskoleverket gällande sjuksköterskeutbildningen i Kristianstad Högskoleverket (HSV) ser en avsaknad av ämnesföreträdare för de ämnen som ingår i sjuksköterskeutbildningen (Forneng, 2007; Högskoleverket, 2007b). Tillfredsställande kvalitet på den verksamhetsförlagda utbildningen noterades. HSV vill gärna se en professionsinriktning på den akademiska träningen. Dessutom anser de att utbildningen behövs göras mer högskolemässig och att huvudämnet omvårdnad ska utvecklas. HSV vill se ett utökat samband mellan forskningen och utbildningen. De poängterar att även pedagogisk forskning och dokumentation av utvecklingsarbete ska ske inom ramen för detta. En gemensam vision för akademi och verksamhet bör utvecklas. Syftet med Forskargruppen för Klinisk Patientnära Forskning Högskolan i Kristianstad har arbetat för att eliminera kritiken från HSV och en av åtgärderna var att tillsätta en grupp (Forskargruppen för Kliniska Patientnära Forskning) som arbetar med den verksamhetsförlagda utbildningen och forskningsanknytningen av denna. Året 2004 inrättades en Professur i Klinisk Omvårdnad, ett Lektorat i Klinisk Omvårdnad samt en Koordinator för att tillsammans arbeta med forskningsanknytningen av den verksamhetsförlagda utbildningen. Forskargruppen arbetar dels med studentmedverkan i forskningsstudier, dels med annan forskning relaterad till patientsäkerhet och/eller pedagogiskt utvecklingsarbete och med undervisning av studenter och personal. Arbetsmetod studentmedverkan Studenter från sjuksköterskeprogrammet i Kristianstad, har sedan år 2005 deltagit i punktprevalensstudier tillsammans med forskargruppen för Klinisk Patientnära Forskning, under sina verksamhetsförlagda studier som en del i sin utbildning. I punktprevalensstudier mäts förekomst av olika tillstånd hos alla patienter/boende under en specifik dag eller tidsperiod, och därefter räknas förekomsten ut i procent av antalet undersökta patienter/boende (Polit & Beck, 2006). Dessa studier har för studenternas del inneburit att de har fått kännedom om och möjlighet att använda strukturerade bedömningsinstrument, fylla i enkäter, informera patienter och personal om studien samt ibland utföra viss databearbetning och återrapportering av data för den enheten där de utfört undersökningen. De ifyllda enkäterna har sedan insamlats och skickats till forskargruppen för sammanställning och ytterligare bearbetning. Samtidigt har sjuksköterskestudenterna haft möjlighet att utvärdera sin medverkan i studien. Syfte studentmedverkan i vetenskapliga studier Studentmedverkan i studierna syftar till att för sjuksköterskestudenter klargöra vikten av kritiskt tänkande och reflektion i kliniskt beslutsfattande, att introducera evidensbaserade verktyg för att underlätta beslut rörande patientsäkerheten och att lära sig och praktisera forskningsmetodik och forskningsetik genom praktisk datainsamling. För vård och omsorg har deltagande i punktprevalensstudierna inneburit en ökad medvetenhet om riskfaktorer för komplikationer till sjukdom, vård och behandling. Genom att återföra resultaten till respektive enhet ges enheten möjlighet att diskutera och agera utifrån sin egen Sida 8 (34)
9 problematik. Interventioner har föreslagits av forskargruppen som bland annat tryckt upp och distribuerat trycksårskort, hygienaffischer, hållit utbildningsdagar och workshops om bland annat riskbedömning, sårklassifikation och prevention, undernäringsproblematik och basala hygienrutiner. Förutom de stora punktprevalensstudierna som omfattat fem sjukhus och sex kommuner, har en rad andra forskningtsprojekt drivits gemensamt eller av enskilda medlemmar i forskargruppen. Forskningsprojekt 2007 Tabell 1. Forskningsprojekt 2007 Healing properties of a traditional medicinal plant- forskningssamarbete med SLU, Balsgård och Hamburgs universitet Wound pain- an international survey Hard to heal wounds - an international study on attitudes among nurses Sårtvätt med vatten från egen brunn? Samarbetsprojekt med MNA, HKr Hygienrutiner inom vården- en punktprevalens/observationsstudie vid Fjordungssjukrahusid i Akureyri Trycksårsprevalens Mätning nr 2. Fjordungssjukrahusid, Akureyri Pressure Ulcers and Hip Fracture- a pan-european study (PEPUS-study) Ätande och näring på sjukhus och äldreboende Ätande och näring på sjukhus och äldreboenden uppföljningsstudie The concept of Swedish study circles implemented in one municipality. Focus on eating and nutrition. Meals and mealtime related situations in ordinary living. Projekt pågår. Två plantgenerationer odlats, extrakt analyserats i ex vivomodell. Doktorand, SLU rekryterad Dataanalys (2000 pat) pågår vid Cardiffs Universitet Datainsamling pågår Studien genomförd. Data analyserade. Vetenskaplig publikation under utarbetande * Hygiene standards and wound microbiology at Fjordungssjukrahusid, Iceland in cooperation with Kristianstad University, October 2006 (Report No :13) * Pressure Ulcers - Prevalence and prevention at Akureyri hospital 2005 and 2007 (Report No :11) Accepterad för publikation * Både Undernäring och Övervikt inom Vård och Omsorg November En punktprevalensstudie kring Ätande och Näring (Report No :4) * Westergren, A., Lindholm, C., Axelsson, C., Ulander, K., & Rokosova, M. (2008). Prevalence of Eating Difficulties and Malnutrition among Persons within Hospital Care and Special Accommodations. The Journal of Nutrition Health and Aging, 12(1), * Westergren A, Lindholm C, Mattsson A, Ulander K (2008) Mimimal Eating Observation Form: Reliability and Validity. The Journal of Nutrition Health and Aging (Accepted) Genomförd okt 2007 Resultat återförda till respektive enhet 15/ Rapport och vetenskapliga publikationer under bearbetning. *Westergren, A. & Petersson, K. (2007). Utvärdering av studiecirklar på temat "Ätande och Näring" - genomförda vår och höst 2006 samt vår (Report No :14) * Westergren, A. & Petersson, K. (2007). Kunskaper och attityder hos personal som deltagit i studiecirklar kring Ätande och Näring. (Report No :16) Datainsamling pågår. Christina Lindholm, Hilde Nybom, Kimmo Rumpunen, Carolina Axelsson, Johanna Brandner Christina Lindholm, Patricia Price, Carolina Axelsson Christina Lindholm, Douglas Queen, Richard White Toronto University Christina Lindholm, Lennart Mårtensson, Ann-Sofi Rehnstam Holm, Carolina Axelsson, Rut Öien Christina Lindholm, Kerstin Ulander, Carolina Axelsson, Olina Torfardottier Christina Lindholm, Kerstin Ulander, Carolina Axelsson, Olina Torfardottier Christina Lindholm Albert Westergren, Kerstin Ulander, Christina Lindholm, Carolina Axelsson Albert Westergren, Christina Lindholm, Carolina Axelsson, Kerstin Ulander Albert Westergren, Karin Petersson. Albert Westergren, Kerstin Ulander Sida 9 (34)
10 Översättning och validering av instrument för att bedöma näringstillstånd i ordinärt boende. Personalens upplevelser av att vårda personer med undernäring på ortopedavdelningar. Hygienrutiner inom vård och omsorg. En punktprevalensstudie omfattande fem sjukhus och sex kommuner i Skåne Mikrobiologi vid sår- en punktprevalensstudie omfattande fem sjukhus och sex kommuner i Skåne Mätning av sår- en studie av ett nytt datoriserat hjälpmedel Trycksår - signifikant minskning genom vårdprogram och utbildning Dopplerskola för primärvården effekter av teori + praktik Kan anaeroba bakterier från munhålan identifieras i atherosklerotiska plaques Glukoshalten i sårvätskametodutveckling för patientnära analys med glukometer PUCLAS-study- en internationell klassifikationsstudie av trycksår Sårbehandling i Skåne- kartläggning av ordinations - och förbandsrutiner. Kost, sensorik, 70+ ett uvtvärderingsprojekt från Gastronovum Måltiden som kulturbärare ett samverkansprojekt mellan Gastronomiprogrammet och Sjuksköterskeprogrammet * Westergren, A., Nilsson, M. & Hagell, P. (2007). Adaption of "Seniors in the community: Risk evaluation for eating and nutrition, Version II" (SCREEN II) for use in Sweden: Report on the translation process. (Report No :15)- Valideringsstudie påbörjad. Magisteruppsats publikation under bearbetning. * Hygienrutiner, sårbehandling och sårmikrobiologi - Kartläggningsstudie omfattande fem sjukhus, nio vårdcentraler och äldreboenden i sex kommuner, Skåne, november 2006 (Report No :12) - Vetenskaplig publ skrivs * Hygienrutiner, sårbehandling och sårmikrobiologi - Kartläggningsstudie omfattande fem sjukhus, nio vårdcentraler och äldreboenden i sex kommuner, Skåne, november 2006 (Report No :12) - Vetenskaplig artikel skrivs Publicerad 2007/Sår nr 1 Publicerad 2007/Sår nr 3 Publicerad 2007/Sår nr 2 Klinisk studie pågår Rapport klar Vetenskaplig artikel klar 2007 Publicerad 2007/Sår nr 1 Rapportskrivning pågår Studien genomförd. Databearbetning pågår. Albert Westergren, Peter Hagell, Mia Nilsson, Kerstin Ulander. Atika Khalaf, Vanja Berggren, Albert Westergren. Christina Lindholm, Birgitta Holmström, Kerstin Ulander, Carolina Axelsson, Albert Westergren Christina Lindholm, Birgitta Holmström, Kerstin Ulander, Carolina Axelsson, Albert Westergren Christina Lindholm, Mats Lundgren Christina Lindholm Christina Lindholm, Carolina Axelsson, Birgitta Olsson Ola Ohlsson, Else Ribbe, Stefan Renvert, Christina Lindholm Carolina Axelsson, Christina Lindholm Christina Lindholm, Tom DeFloor, Ghent University Christina Lindholm, Pär Eliasson Kerstin Ulander, Katarina Stigsdotter Kerstin Ulander, Hanna Sepp Publikationer Rapportserie Forskargruppen för Klinisk Patientnära Forskning, Hälsovetenskapliga Institutionen, Högskolan Kristianstad. År 2007 skapade forskargruppen en rapportserie med ISSN De rapporter som tidigare skapats anpassades och publicerades i rapportserien. Följande rapporter från forskargruppen publicerades 2007: 1. Lindholm, C., Westergren, A., Axelsson, C. & Ulander, K. (2007). Trycksår VT "det har vi inga på vår avdelning". Klinisk Patientnära Forskning :1. 2. Lindholm, C. & Olsson, B. (2007). Ringar på vattnet HT Certifieringsutbildning. Klinisk Patientnära Forskning :2. Sida 10 (34)
11 3. Lindholm, C., Torfadottir, O., Axelsson, C. & Ulander, K. (2007). Pressure Ulcers We have none at our ward - A prevalence study at the hospital in Akureyri, Iceland in cooperation with Kristianstad University. Klinisk Patientnära Forskning :3. 4. Westergren, A., Lindholm, C., Axelsson, C. & Ulander, K. (2007). Både Undernäring och Övervikt inom Vård och Omsorg November En punktprevalensstudie kring Ätande och Näring. Klinisk Patientnära Forskning :4. 5. Lindholm, C., Axelsson, C. & Ulander, K. (2007). Verksamhetsberättelse Verksamhetsförlagd utbildning i Sjuksköterskeprogrammet, Klinisk Patientnära Forskning :5. 6. Lindholm, C., Westergren, A., Axelsson, C. & Ulander, K. (2007). Trycksår i Skåne Rapport från punktprevalensstudien 2006 omfattande sex sjukhus och sex kommuner. Klinisk Patientnära Forskning :6. 7. Ulander, K., Westergren, A., Torfadottir, O., Axelsson, C. & Lindholm, C. (2007). Point prevalence study of Eating and Nutrition March 2006, at Fjordungssjukrahusid, Akureyri, Iceland in cooperation with Kristianstad University. Klinisk Patientnära Forskning :7. 8. Johansson, B. & Ulander, K. (2007). Klinisk slutexamination i sjuksköterskeprogrammet en rapport från Högskolan Kristianstad. Klinisk Patientnära Forskning :8. 9. Ulander, K., Axelsson, C. & Lindholm, C. (2007). Verksamhetsberättelse Verksamhetsförlagd utbildning i Sjuksköterskeprogrammet. Klinisk Patientnära Forskning : Ulander, K. (2007). Utvärdering - Projekt kliniska adjunkter vid Ängelholms sjukhus Klinisk Patientnära Forskning : Westergren, A. & Petersson, K. (2007). Utvärdering av studiecirklar på temat "Ätande och Näring" - genomförda vår och höst 2006 samt vår Klinisk Patientnära Forskning : Westergren, A., Nilsson, M. & Hagell, P. (2007). Adaption of "Seniors in the community: Risk evaluation for eating and nutrition, Version II" (SCREEN II) for use in Sweden: Report on the translation process. Klinisk Patientnära Forskning : Westergren, A. & Petersson, K. (2007). Kunskaper och attityder hos personal som deltagit i studiecirklar kring Ätande och Näring. Klinisk Patientnära Forskning :16. Abstracts, konferenser EWMA Conference 2007, Glasgow, Silver pyjamas or hand hygiene? Christina Lindholm, Birgitta Holmström, Kerstin Ulander, Albert Westergren, Carolina Axelsson. ESPEN Prag - Eating difficulties among elderly persons predict support and outcome. 29 th ESPEN Congress, 8-11 sept. (ranked 247 out of 482 accepted abstracts) (Reward: Outstanding Poster). Westergren A, Lindholm C, Ulander K. Sida 11 (34)
12 EWMA Compliance to hygiene gudidelines? Wound dressing change is a challenge. European Wound Management Asssociation. Glasgow, Skottland, Lindholm C, Axelsson C, Westergren A, Ulander K. Region Skåne, Hässleholms sjukhusorganisations FoU-konferens 19 okt Patienters hygiensäkerhet. C. Lindholm, K. Ulander, A. Westergren, C. Axelsson, B. Holmström. 2007, in SSF: Stockholm. Träning ger färdighet - Klinisk slutexamination i sjuksköterskeprogrammet. Johansson, B. & Ulander, K., Nutritionssituationen på ett universitetssjukhus en ögonblicksbild. Riksstämman nov. Sjölander J, Danielsson M, Andersson C, Nilsson Å, Klevsgård R, Ulander K, Westergren A. 2007, Conference, Akureyri, Island Wound infections and hygiene, C. Lindholm 2007, Conference, Akureyri, Island Pressure ulcer prevalence- a comparison between Akureyri, Sweden and the South Atlantic Islands C. Lindholm Rehabilitering för patienter och närstående en nationell utvärdering. Nätverket för psykosocial onkologi i Sverige, Göteborg, Kerstin Ulander & Magnusson A. 2007,1:st nursing conference in wound management, Madeira. *Hygiene and wound microbiology, C Lindholm *Leg ulcer prevalence C. Lindholm *Quality of life in leg ulcer patients C. Lindholm Utbildningsdag, Centralsjukhuset, Kristianstad Sår och smärta C. Lindholm Utbildningsdag, Centralsjukhuset i Kristianstad, Trycksår C. Lindholm Jazzåforskning, Centralsjukhuset i Kristianstad, Skogens antibiotika C. Lindholm Jazzåforskning, Centralsjukhuset i Kristianstad, Moderator Albert Westergren Summerschool, Centralsjukhuset i Kristianstad Silverpyjamas or handhygiene? C. Lindholm Utbildningsdag, Vårdcentralen, Åhus Sår C. Lindholm Utbildningsdag, Distriktssköterskor i Skåne Nordväst 2 dagar C. Lindholm Utbildningsdag. Distriktssköterskor i Österlen Sår C. Lindholm Konferens, politiker och beslutsfattare, Kristianstads kommun. Hygienstudien- hur gick det? C. Lindholm Sida 12 (34)
13 2007. Konferens Köpenhamn. Trycksår C. Lindholm Konferens, Universitetssjukhuset, Malmö, Modern sårbehandling C. Lindholm Wounds UK annual conference, Harrogate Silverpyjamas or handhygiene. C. Lindholm Nutrition inte bara näring, det gäller att kunna äta också. Svenska Osteoporossällskapets årliga utbildningsmöte, Göteborg, Kerstin Ulander Nutrition inte bara näring, det gäller att kunna äta också. Svenska Osteoporossällskapets årliga utbildningsmöte, Göteborg, Kerstin Ulander Utbildningsdag Centalsjukhuset Kristianstad, Näring och ätande, A Westergren och K Ulander Artiklar Publicerade och Accepterade 2007 Beeckman, D., Schoonhoven, L., Fletcher, J., Furtado, K., Gunningberg, L., Heyman, H., Lindholm, C., Paquay, L., Verdu, J. & Defloor, T., (2007). EPUAP classification system for pressure ulcers: European reliability study. Journal of Advanced Nursing. 60(6): p Bengtsson, M., Ohlsson, B., & Ulander, K. (2007a). Development and psychometric testing of the Visual Analogue Scale for Irritable Bowel Syndrome (VAS-IBS). BMC Gastroenterol, 7, 16. Bengtsson, M., Ohlsson, B., & Ulander, K. (2007b). Women with irritable bowel syndrome and their perception of a good quality of life. Gastroenterol Nurs, 30(2), Hommel, A., Bjorkelund, K. B., Thorngren, K.-G., & Ulander, K. (2007). A study of a pathway to reduce pressure ulcers for patients with a hip fracture. Journal of Orthopaedic Nursing, 11, Hommel, A., Bjorkelund, K. B., Thorngren, K. G., & Ulander, K. (2007). Nutritional status among patients with hip fracture in relation to pressure ulcers. Clinical Nutrition, 26(5), Jakobsson U., Hallberg IR. & Westergren A. (2007) Exploring determinants for quality of life among older people in pain and in need of help for daily living, Journal of Clinical Nursing, 16 (3a), , (3 suppl.1). Karlsson S., Edberg A-K., Westergren A. & Hallberg IR (2008) Older people receiving public long-term care in relation to consumption of medical health care and informal care. The Open Geriatric Medicine Journal 1, 1-9. (Accepted 2007) Karlsson S., Edberg A-K., Westergren A. & Hallberg IR. (2008) Functional ability and health complaints among older people with a combination of public and informal care vs. public care only. Scandinavian Journal of Caring Sciences Mar;22(1): (Accepted 2007) Lindholm, C. (2007). PUCLAS - elektroniskt hjälpmedel för att klassificera trycksår. Sår (3): 18(2). Lindholm, C., (2007), Debridering av nekrotiska sår. Sår. 2007(4):p. 3. Sida 13 (34)
14 Lindholm, C and Eliasson, P. (2007). Sårbehandlingens kvalitet i Skåne hotas av byråkratin. Sår (1): 32(4). Lindholm, C, Klang, B, Svensson, L, Kohl, E, Arnkil, A, Benner, G, Olsson, K, and Persson, C. (2007). Trycksår - signifikant minskning genom vårdprogram och utbildning. Sår (3): 10(7). Lindholm, C, Olsson, B, and Axelsson, C. (2007). Dopplerskolor för distriktssköterskor. Sår (2): 10(3). Lindholm, C and Wallin, A-M. (2007). Vacuumterapi - allt vanligare i vården. Sår 2007 (2): 16(4). Lindskov S, Westergren A, Hagell P. (2007) A controlled trial of an educational program for people with Parkinson's disease, Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness, in association with Journal of Clinical Nursing, 16, issue number 11C, Lundgren, M and Lindholm, C. (2007). Mätning av såryta med bärbar digital planimeter. Sår (1): 28(1). Sandman L., Ågren-Bolmsjö I. & Westergren A. (2008) Ethical Considerations of refusing nutrition after stroke. Nursing Ethics Mar;15(2): (Accepted 2007) Stenzelius K., Westergren A. & Hallberg IR. (2007) Bowel function among people 75+. Reporting faecal incontinence in relation to help seeking, dependency and quality of life. Journal of Clinical Nursing 16 (3), Westergren A, Lindholm C, Axelsson C & Ulander K. (2008) Prevalence of eating difficulties and malnutrition among persons within hospital care and special accommodations. The Journal of Nutrition Health and Aging 12(1): p (Accepted 2007) Westergren A, Lindholm C, Mattsson A, Ulander K (2007) Minimal Eating Observation Form: Reliability and Validity. The Journal of Nutrition Health and Aging (Accepted). Westergren A. (2008) Nutrition and its relation to mealtime preparation, eating, fatigue and mood among stroke survivors after discharge from hospital a pilot study. The Open Nursing Journal 2, (Accepted 2007) Studier med studentmedverkan Vårterminen 2007 genomfördes en internationell studie över sårsmärta för patienter med bensår. De studenter som hade patienter/boenden med bensår under sin verksamhetsförlagda utbildning i april och maj ombads att tillsammans med patienten fylla i en enkät om sårsmärtan. Studien är en del av en omfattande internationell studie med inklusion av över 2000 patienter. Studien skall presenteras vid världs- sårkonferensen i Toronto Artikel är accepterad för publikation Höstterminen 2007 utfördes en omfattande punktprevalensstudie över Ätande och Näring, där sex sjukhus och sex kommuner medverkade vid datainsamlingen tillsammans med sjuksköterskestudenterna, de kliniska adjunkterna/lärarna och Forskargruppen för Klinisk Patientnära Forskning. Återrapportering till medverkande avdelningar/enheter utfördes i februari Studenterna fick återrapporterat preliminära resultat innan kurs- och programavslut i januari. Sida 14 (34)
15 Utvärdering efter studierna I samband med att datainsamling och medverkan i studierna har såväl studenter som personal beretts möjlighet att delta i en utvärdering. Studenterna som medverkade i studierna år 2005 har medverkat till att skapa frågor för utvärderingarna, som därefter använts av studenterna och personalen efter studierna. Enkäterna har modifierats och förändrats mellan åren utefter studenternas och personalens synpunkter på utformningen av dessa. Personalen har haft möjlighet att utvärdera vid två av studierna. I övrigt har synpunkter inkommit i samband med insamlingen av enkäterna och det har då framkommit att det varit roligt och intressant att få vara med om studierna, men samtidigt har mer information om studiernas syfte och upplägg efterfrågats. Därför har större fokus lagts på att informera väl innan studierna, både till personal och till studenter som planerar medverka. För närvarande skrivs en rapport över arbetssättet med studenter och personal involverade i forskningsprojekten och utformningen av utvärderingarna är under revision. Sammanställning av utvärderingar efter medverkan, adjunkterna Adjunkterna ombads besvara motsvarande enkäter efter två av studierna. Nedan redovisas svaren (n=11). Tabell 2. Adjunkternas utvärderingar VT 2006 trycksår (n=4) HT 2007, Näring (n=7) Total (n=11) Upplevde du att vårdpersonalen var förberedda för studien? Ja & Delvis Hur fungerade samarbetet med vårdpersonalen under studien? Bra & Utmärkt Hur var informationen före studien? Utmärkt & Tillräckligt Deltog inte i informationen Deltog inte i informationen Hur fungerade samarbetet med studenterna under studien? Bra & Utmärkt Upplevde du att studenterna var förberedda för studien? Ja Fick du tillräckligt stöd av högskolans personal för att kunna genomföra datainsamlingen? Ja & Delvis Jag har fått en bättre vetenskaplig förståelse Jag anser mig redan ha en fullgod vetenskaplig förståelse och ser inte att min medverkan har medfört någon ny kunskap/er Studien ökade mitt intresse för studieämnet? Ja Studien ökade mitt intresse för studieämnet? Mina kunskaper om studieämnet ökade? Ja Fick du tillräckligt stöd av studiens vetenskapliga ledare för att kunna genomföra datainsamlingen? Ja Nej, mitt intresse är redan stort Sida 15 (34)
16 Sammanställning av utvärderingar efter medverkan, studenterna Studenterna uppgav till 89% (min 61%, max 96%) att de fått en bättre vetenskaplig förståelse genom att medverka i studierna (n=280). Deras intresse för det studerade ämnet ökade i 61% av fallen (min 31%, max 85%) och kunskaperna om det studerade ämnet ökade i 64% (min39%, max 93%). Informationen före studien ansågs tillräckligt av 82% (min 66%, max 100%) av de svarande. I vissa fall har man svarat trots att man inte deltagit i direkta informationstillfällen före studien. Tabell 3. Studenternas utvärderingar VT 2005 Trycksår (n=36) HT 2005 Näring (n=42) VT 2006 Trycksår II (n=56) HT 2006 Hygienstudie (n=102) VT 2007, Sårsmärta (n=13) HT 2007, Näring 2 (n=31) Total (n=280) Upplevde du att vårdpersonalen var förberedda för studien? Ja & Delvis Hur fungerade samarbetet med vårdpersonalen under studien? Bra & Utmärkt Hur fungerade samarbetet med patienten/erna under studien? Bra & Utmärkt Hur var informationen Utmärkt & Tillräckligt före studien? Hur var informationen före studien? Otillräcklig Deltog inte i informationen Fick du tillräckligt stöd av högskolans personal för att kunna genomföra datainsamlingen? Ja & Delvis Fick du tillräckligt stöd av högskolans personal för att kunna genomföra datainsamlingen? Nej Fick du tillräckligt stöd av högskolans personal för att kunna genomföra datainsamlingen? Ingen uppfattning/inget behov Jag har fått en bättre vetenskaplig förståelse Jag förstår inte samband mellan vetenskap och undersökningen Jag anser mig redan ha en fullgod vetenskaplig förståelse och ser inte att min medverkan har medfört någon ny kunskap/er Studien ökade mitt intresse för studieämnet? Ja Mina kunskaper om studieämnet ökade? Ja Sida 16 (34)
17 Sammanställning av utvärderingar efter medverkan, personalen Personalen som ansvarade för och medverkade i datainsamlingarna (n=211) uppgav till 60% (min 42%, max 78%) att de fått en bättre vetenskaplig förståelse genom att medverka i studierna. Deras intresse för det studerade ämnet ökade i 29% av fallen (min 23%, max 34%) och kunskaperna om det studerade ämnet ökade i 27% (min23%, max 34%). Informationen före studien ansågs tillräckligt av 70% (min 62%, max 78%) av de svarande. Tabell 4. Personalens utvärderingar VT 2006 trycksår (n=107) HT 2007, Näring (n=104) Total (n=211) Hur var informationen före studien? Utmärkt & Tillräckligt Hur var informationen före studien? Otillräcklig Deltog inte i informationen Hur fungerade samarbetet med studenterna under studien? Bra & Utmärkt Hur fungerade samarbetet med studenterna under studien? Ingen student på avdelningen Upplevde du att studenterna var förberedda för studien? Ja Upplevde du att studenterna var förberedda för studien? Ingen student på avdelningen Fick du tillräcklig hjälp av studenterna under studien? Ja Fick du tillräcklig hjälp av studenterna under studien? Ingen student på avdelningen Fick du tillräckligt stöd av högskolans personal för att kunna genomföra datainsamlingen? Ja & Delvis Fick du tillräckligt stöd av högskolans personal för att kunna genomföra datainsamlingen? Nej Fick du tillräckligt stöd av högskolans personal för att kunna genomföra datainsamlingen? Ingen uppfattning/inget behov Jag har fått en bättre vetenskaplig förståelse Jag förstår inte samband mellan vetenskap och undersökningen Jag anser mig redan ha en fullgod vetenskaplig förståelse och ser inte att min medverkan har medfört någon ny kunskap/er Studien ökade mitt intresse för studieämnet? Ja Mina kunskaper om studieämnet ökade? Ja Fick du tillräckligt stöd av studiens vetenskapliga ledare för att kunna genomföra datainsamlingen? Ja Sida 17 (34)
18 Sammanställning av utvärderingar efter medverkan, hela undersökningen Totalt svarade 502 personer på utvärderingsenkäterna. Nedan redovisas resultaten från dessa. Tabell 5. Alla utvärderingar VT Trycksår 2 (n=36) HT 2005 Näring (n=42) VT 2006 trycksår (n=167) HT 2006 Hygienstudie (n=102) VT 2007, Sårsmärta (n=13) HT 2007, Näring (n=142) Total (n=502) Upplevde du att vårdpersonalen var förberedda för studien? Ja & Delvis Hur fungerade samarbetet med vårdpersonalen under studien? Utmärkt & Bra Hur fungerade samarbetet med patienten/-erna under studien? Utmärkt & Bra Hur var informationen före studien? Utmärkt & Bra Deltog inte i informationen Hur fungerade samarbetet med studenterna under studien? Utmärkt & Bra Ingen student på avdelningen Upplevde du att studenterna var förberedda för studien? Ja Fick du tillräcklig hjälp av studenterna under studien? Ja Fick du tillräckligt stöd av högskolans personal för att kunna genomföra datainsamlingen? Ja & Delvis Fick du tillräckligt stöd av högskolans personal för att kunna genomföra datainsamlingen? Ingen uppfattning/inget behov Jag har fått en bättre vetenskaplig förståelse Studien ökade mitt intresse för studieämnet Mina kunskaper om studieämnet ökade Fick du tillräckligt stöd av studiens vetenskapliga ledare för att kunna genomföra datainsamlingen? Ja Sida 18 (34)
19 Samverkansprojekt Samverkansprojekt med Centralsjukhuset i Kristianstad (CSK) NÄVER (Näring- och ÄtandeNätverk i Nordöstra Skåne) Samordnare för NÄVER sedan uppstarten 2003 är Albert Westergren. Den viktigaste uppgiften har varit och är framgent att införa gemensamma riktlinjer för att bedöma och åtgärda misstänkt eller manifest undernäring. Vid förekomst av en eller flera av nedan nämnda faktorer kan det behövas en noggrannare kartläggning av bakomliggande faktorer och nuvarande situation samt åtgärder planeras. Bedömning och åtgärder dokumenteras och rapporteras till nästa vårdgivare. Under 2007 har mycket arbete lagts på att ta fram en handbok kring Näring och Ätande för Nordöstra Skåne (sjukhus, kommuner, primärvård) vilken kommer att färdigställas under våren Kerstin Ulander är aktiv deltagare i nätverket. För publikationer i nätverket, se bilaga 1. Sårbehandling (Nätverk för Sårvård) Samordnare för Nätverk Sår är Christina Lindholm. Uppgiften var att samla såransvarig personal i olika vårdformer och arbeta strategiskt med riktlinjer för en god sårvård. Samtidigt har CSK arbetat med nästan samma deltagare för en gemensam sårmottagning och därför har arbetet med sårnätverket varit på sparlåga under Dock har en systematisk genomgång av använda sårjournaler och riktlinjer för sårbehandling inom området utförts. Ett vårdprogram för trycksår har utarbetats av Christina Lindholm. Vidare har under 2007 en trycksårsdag hållits, liksom en utbildningsdag om sår och smärta. Det internationella arbetet med att ta fram riktlinjer för sårinfektion, svårläkta sår, sårdiagnostik och sårsmärta har involverat Christina Lindholm. Dessa riktlinjer torde komma att ligga till grund för framtida sårpolicy inom nordöstra delen av regionen. Under 2007 har också trycksårsrapporten från 2006 färdigställts. Utbildningstillfällen CSK Ett antal Dopplerskolor har hållits på Kliniskt Träningscenter (KTC) av Christina Lindholm för personal på IVA samt för läkare och sjuksköterskor från primärvården, Östra Göinge (Del av Sårcentrumprojektet). (Rapport, Bilaga 1). Trycksårdag har genomförts för intresserade på CSK med omnejd. PUCLAS-träningssessioner av CSK:s personal i trycksårsklassifikation har genomförts av Christina Lindholm Genomgång av nya riktlinjer och metoder har utförts på KTC med handledning av Christina Lindholm. Sårsmärta har ägnats två utbildningseftermiddagar vid CSK, Christina Lindholm Resultat från hygienstudien har presenterats för chefer på CSK, Christina Lindholm Nutritionsbedömning och erfarenheter från forskningsstudier. KTC s utbildningsdag för vårdpersonal, Centralsjukhuset, Kristianstad, , Kerstin Ulander Nutrition ett smörgåsbord. KTC s utbildningsdag för vårdpersonal, Centralsjukhuset, Kristianstad, , Albert Westergren. Sida 19 (34)
20 Samarbeten och undersökningar tillsammans med CSK Undersökning av smärta i samband med Bensår under våren Christina Lindholm och Carolina Axelsson i samarbete med sjuksköterskestudenter och hudmottagningen. Undersökning av Glukoshalten i sårvätska på patienter med svårläkta sår. Christina Lindholm och Carolina Axelsson i samarbete med Avdelningen för Klinisk kemi samt Hudmottagningen och Hud-dagavdelningen. Studie av ätande och näring på CSK, sjukhus och i kommuner. Albert Westergren, Christina Lindholm, Carolina Axelsson och Kerstin Ulander i samarbete med sjuksköterskestudenter, kliniska adjunkter och personal på avdelningar. Hygienpolicy. Christina Lindholm, Birgitta Holmström, Albert Westergren, Kerstin Ulander och Carolina Axelsson tog fram en affisch angående personalens hygienpolicy för patienter/besökare som distribuerades till alla som deltog i hygienstudien 2006 (Bilaga 3). Återrapportering av resultat av bakterieförekomst, sårförekomst och hygienrutiner på alla avdelningar och mottagningar på CSK. Christina Lindholm, Carolina Axelsson, Birgitta Holmström, Albert Westergren. Undersökning av personalens uppfattningar efter medverkan i datainsamlingen vid studier tillsammans med sjuksköterskestudenter. Carolina Axelsson, Kerstin Ulander och Christina Lindholm undersökte och sammanställde data. Kan anaeroba bakterier från munhålan identifieras i atherosklerotiska plaques. Klinisk studie pågår. Samarbete med Ola Ohlsson, CSK, Else Ribbe, CSK, Stefan Renvert, Högskolan Kristianstad och Christina Lindholm. Hard to heal wounds - an international study on attitudes among nurses. Datainsamling tillsammans med Sårnätverket, Christina Lindholm, Douglas Queen och Richard White vid Torontos Universitet. PUCLAS utvärdering av datoriserat hjälpmedel för diagnos och klassificering av trycksår. Christina Lindholm tillsammans med Sårnätverket. Konsultationer i sårbehandling. Christina Lindholm för CSK. Kerstin Ulander Fenix, Kristianstad med Andrea Magnusson, Specialistsjuksköterska Internationella samverkansprojekt Hard to heal wounds - an international study on attitudes among nurses. Datainsamling tillsammans med Sårnätverket, Christina Lindholm, Douglas Queen och Richard White vid Torontos Universitet. Healing properties of a traditional medicinal plant - Forskningssamarbete med SLU, Balsgård och Hamburgs universitet. Christina Lindholm, Hilde Nybom, Kimmo Rumpunen, Carolina Axelsson, Johanna Brandner, Hamburgs Universitet. Wound pain- an international survey. Cardiffs Universitet, Christina Lindholm, Patricia Price, Carolina Axelsson. Hard to heal wounds - an international study on attitudes among nurses. Christina Lindholm, Douglas Queen, Richard White, Toronto University. Hygienrutiner inom vården - en punktprevalens/observationsstudie vid Fjordungssjukrahusid i Akureyri. Christina Lindholm, Kerstin Ulander, Carolina Axelsson, Olina Torfardottier. Sida 20 (34)
21 Trycksårsprevalens Mätning 2 en punktprevalens/observationsstudie vid Fjordungssjukrahusid i Akureyri. Christina Lindholm, Kerstin Ulander, Carolina Axelsson, Olina Torfardottier. Jämförande studie - Fjordungssjukrahusid, Akureyri. Pressure Ulcers - Prevalence and prevention at Akureyri hospital 2005 and Christina Lindholm, Kerstin Ulander, Carolina Axelsson, Olina Torfardottier. World Union of Wound Healing Societies, Konsensusdokument inför världskonferensen 2008 (4 st):c. Lindholm *Wound Infections *Wound Diagnostics The Swedish National Researchers Group for Cancer Care. Research priorities for cancer care in a Swedish sample of health care professionals. ECCO 14, Barcelona, Samverkans- och utvecklingsprojekt på högskolan Studenters uppfattning om vetenskap Kerstin Ulander i samarbete med Leif Karlsson. Måltidskultur i äldreboenden Kerstin Ulander i samarbete med Hanna Sepp (Bet). Bensår och egna Brunnar i Blekinge Christina Lindholm och Carolina Axelsson i samarbete med Ann-Sofi Rehnstam-Holm och Lennart Mårtensson (Mna). Anaeroba bakterier från munhålan i atherosklerotiska plaques? Samarbete mellan Stefan Renvert, Ola Olsson, Else Ribbe och Christina Lindholm Studenters utvärderingar efter medverkan i studier. Carolina Axelsson och Kerstin Ulander i samverkan med Ben Naji (Bet). Kerstin Ulander Nätverket för disputerade sjuksköterskor inom cancervård, Linköping. Förtroendeuppdrag Christina Lindholm Styrelseledamot i Kristianstad Holding AB. Christina Lindholm Chefredaktör för tidskriften Sår. Christina Lindholm Ordförande i SSiS (Sårsjuksköterskor i Sverige). Christina Lindholm Ledamot i European Wound Management Association (EWMA). Christina Lindholm Ledamot i European Pressure Ulcer Advisory Panel (EPUAP) Christina Lindholm Expert, omvårdnad Regionala tillsynsenheten, Socialstyrelsen Christina Lindholm Kapitel Trycksår i Socialstyrelsens Riktlinjer vid demenssjukdomar Christina Lindholm Vårdguiden Kapitel Trycksår Christina Lindholm Handbok för Sjukvården Kapitel Trycksår och Sårbehandling Christina Lindholm Faculty Member of World Union of Wound Healing Societies (WUWHS) för Sverige Christina Lindholm Sakkunnig, docentur Karlstads Universitet Christina Lindholm Sakkunnig, lektorat Högskolan Halmstad Christina Lindholm Sakkunnig postdoctoral research award Kerstin Ulander Handbok för sjukvården Kapitel Behandling med sond Albert Westergren Ordförande FoU-kommittén vid CSK (Våren Våren 2008) Sida 21 (34)
22 Opponentskap, doktorsdisputationer 2007: Christina Lindholm Anita Söderqvist, Södersjukhuset, Höftfraktur och trycksår Christina Lindholm Lis Ribu, Bergen Norge, Fotsår hos diabetiker Doktorandhandledning Kerstin Ulander Hommel A. Improved safety and quality of care for patients with a hip fracture. Dept of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University. Kerstin Ulander Almborg AH. Quality of life and participation in care planning after stroke. The Vårdal Institute and University of Jönköping. Christina Lindholm Helene Andersson MRSA in wounds, Karolinska Institutet Christina Lindholm Eila Sterner Pressure ulcers Karolinska Institutet Christina Lindholm Muhammad Zubair Department of Plant Breeding and Biotechnology, Balsgård, SLU Betygsnämnder Christina Lindholm Ann-Charlotte Falk, Karolinska Institutet Christina Lindholm Elisabeth Lindahl, Umeå Universitet Albert Westergren Ann-Cathrin Jönsson, Lunds Universitet Albert Westergren Maria Eimann, Lic-avhandling, Malmö Högskola Mittgranskare Albert Westergren Yvonne Johansson, Linköpings Universitet Magisterexaminationer, Högskolan Kristianstad Christina Lindholm Examinator för 5 magisteruppsatser 2007 Kerstin Ulander Liselotte Andersson, Högskolan Kristianstad Refereeuppdrag, Editorial Board Albert Westergren Editorial Board: The Open Nursing Journal (from ) Expertgranskare (reviewer) för: Journal of Clinical Nursing Social Science and Medicine Journal of Advanced Nursing International Journal of Nursing Practice Disability and Rehabilitation The Journal of Nutrition Health and Aging Scandinavian Journal of Caring Sciences International Journal of Nursing Studies International Journal of Older People Nursing Archives of Physical Medicine and Rehabilitation The Open Nursing Journal Sida 22 (34)
23 Referenser Axelsson, C., Lindholm, C. (2007). Glukoshalten i sårvätska Metodutveckling för patientnära analys med glukometer. Malmö Högskola, Malmö. Beeckman, D., Schoonhoven, L., Fletcher, J., Furtado, K., Gunningberg, L., Heyman, H., et al. (2007). EPUAP classification system for pressure ulcers: European reliability study. Journal of Advanced Nursing, 60(6), Bengtsson, M., Ohlsson, B., & Ulander, K. (2007a). Development and psychometric testing of the Visual Analogue Scale for Irritable Bowel Syndrome (VAS-IBS). BMC Gastroenterol, 7, 16. Bengtsson, M., Ohlsson, B., & Ulander, K. (2007b). Women with irritable bowel syndrome and their perception of a good quality of life. Gastroenterology Nursing, 30(2), Forneng, S., & Amnéus, I. (2007). Högskoleverkets årsrapport. In Högskoleverket (Ed.), Högskoleverkets rapportserie, 2007:33 R (pp. 151 s.). Stockholm: Högskoleverket. Hommel, A., Bjorkelund, K. B., Thorngren, K.-G., & Ulander, K. (2007). A study of a pathway to reduce pressure ulcers for patients with a hip fracture. Journal of Orthopaedic Nursing, 11, Hommel, A., Bjorkelund, K. B., Thorngren, K. G., & Ulander, K. (2007). Nutritional status among patients with hip fracture in relation to pressure ulcers. Clinical Nutrition, 26(5), Högskoleverket. (2007a). Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor. D. 1, Den nationella bilden: kvalitetsgranskning (pp. 136). Stockholm: Högskoleverket. Högskoleverket. (2007b). Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor. D. 2, Utbildningsbeskrivningar och bedömningar: kvalitetsgranskning (pp. 635). Stockholm: Högskoleverket. Jakobsson, U., Hallberg, I. R., & Westergren, A. (2007). Exploring determinants for quality of life among older people in pain and in need of help for daily living. Journal of Clinical Nursing, 16(3A), Johansson, B., & Ulander, K. (2007). Klinisk slutexamination i sjuksköterskeprogrammet en rapport från Högskolan Kristianstad (Report No :8). Kristianstad: Institutionen för Hälsovetenskaper. Karlsson, S., Edberg, A.-K., Westergren, A., & Hallberg, I. (2008). Older people receiving public long-term care in relation to consumption of medical health care and informal care. The Open Geriatric Medicine Journal, (Accepted 2007)(1), 1-9. Karlsson, S., Edberg, A. K., Westergren, A., & Hallberg, I. R. (2008). Functional ability and health complaints among older people with a combination of public and informal care vs. public care only. Scandinavian Journal of Caring & Science, 22(1), Lindholm, C. (2007a). Debridering av nekrotiska sår. Sår(4), 3. Lindholm, C. (2007b). Kirurgisk debridering - demonstration på grisfot. Sår(4), 2. Sida 23 (34)
24 Lindholm, C. (2007c). PUCLAS - elektroniskt hjälpmedel för att klassificera trycksår. Sår(3), 2. Lindholm, C., Axelsson, C., & Ulander, K. (2007). Verksamhetsberättelse Verksamhetsförlagd utbildning i Sjuksköterskeprogrammet (No :5). Kristianstad: Institutionen för hälsovetenskaper. Lindholm, C., & Eliasson, P. (2007). Sårbehandlingens kvalitet i Skåne hotas av byråkratin. Sår(1), 4. Lindholm, C., Klang, B., Svensson, L., Kohl, E., Arnkil, A., Benner, G., et al. (2007). Trycksår - signifikant minskning genom vårdprogram och utbildning. Sår(3), 7. Lindholm, C., & Olsson, B. (2007). Ringar på vattnet HT Certifieringsutbildning (Report No :2). Kristianstad: Institutionen för Hälsovetenskaper. Lindholm, C., Olsson, B., & Axelsson, C. (2007). Dopplerskolor för distriktssköterskor. Sår(2). Lindholm, C., Torfadottir, O., Axelsson, C., & Ulander, K. (2007). Pressure Ulcers We have none at our ward - A prevalence study at the hospital in Fjordungssjukrahusid, Iceland in cooperation with Kristianstad University (Report No :3). Kristianstad: Institutionen för Hälsovetenskaper. Lindholm, C., Torfadottir, O., Axelsson, C., & Ulander, K. (2008a). Hygiene standards and wound microbiology at Fjordungssjukrahusid, Iceland, in cooperation with Kristianstad University, October 2006 (Report No :13). Kristianstad: Institutionen för Hälsovetenskaper. Lindholm, C., Torfadottir, O., Axelsson, C., & Ulander, K. (2008b). Pressure Ulcers - Prevalence and prevention at Akureyri hospital, Iceland, 2005 and 2007 (Report No :11). Kristianstad: Institutionen för Hälsovetenskaper. Lindholm, C., & Wallin, A.-M. (2007). Vacuumterapi - allt vanligare i vården. Sår(2). Lindholm, C., Westergren, A., Axelsson, C., & Ulander, K. (2007a). Trycksår i Skåne Rapport från punktprevalensstudien 2006 omfattande sex sjukhus och sex kommuner (No :6). Kristianstad: Institutionen för Hälsovetenskaper. Lindholm, C., Westergren, A., Axelsson, C., & Ulander, K. (2007b). Trycksår VT "det har vi inga på vår avdelning" (Report No :1). Kristianstad: Institutionen för Hälsovetenskaper. Lindholm, C., Westergren, A., Holmström, B., Axelsson, C., & Ulander, K. (2008). Hygienrutiner, sårbehandling och sårmikrobiologi - Kartläggningsstudie omfattande fem sjukhus, nio vårdcentraler och äldreboenden i sex kommuner, Skåne november 2006 (Report No :12). Kristianstad: Institutionen för Hälsovetenskaper. Lindskov, S., Westergren, A., & Hagell, P. (2007). A controlled trial of an educational program for people with Parkinson's disease,. Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness, in association with Journal of Clinical Nursing, 16(11C), Lundgren, M., & Lindholm, C. (2007). Mätning av såryta med bärbar digital planimeter. Sår(1), 1. Polit, D. F., & Beck, C. T. (2006). Essentials of nursing research: methods, appraisal, and utilization. Study guide (6. ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Sida 24 (34)
25 Sandman, L., Agren Bolmsjo, I., & Westergren, A. (2008). Ethical considerations of refusing nutrition after stroke. Nursing Ethics, 15(2), Stenzelius, K., Westergren, A., & Hallberg, I. R. (2007). Bowel function among people 75+ reporting faecal incontinence in relation to help seeking, dependency and quality of life. Journal of Clinical Nursing, 16(3), Ulander, K. (2007). Utvärdering - Projekt kliniska adjunkter vid Ängelholms sjukhus (Report No :10). Kristianstad: Institutionen för Hälsovetenskaper. Ulander, K., Axelsson, C., & Lindholm, C. (2007). Verksamhetsberättelse Verksamhetsförlagd utbildning i Sjuksköterskeprogrammet (No :9). Kristianstad: Institutionen för hälsovetenskaper. Ulander, K., Westergren, A., Torfadottir, O., Axelsson, C., & Lindholm, C. (2007). Point prevalence study of Eating and Nutrition March 2006, at Fjordungssjukrahusid, Iceland in cooperation with Kristianstad University (Report No :7). Kristianstad: Institutionen för Hälsovetenskaper. Westergren, A. (2008). Nutrition and its relation to mealtime preparation, eating, fatigue and mood among stroke survivors after discharge from hospital - a pilot study. The Open Nursing Journal, (Accepted 2007)(2), Westergren, A., Lindholm, C., Axelsson, C., & Ulander, K. (2007). Både Undernäring och Övervikt inom Vård och Omsorg November En punktprevalensstudie kring Ätande och Näring (Report No :4). Kristianstad: Institutionen för Hälsovetenskaper. Westergren, A., Lindholm, C., Axelsson, C., Ulander, K., & Rokosova, M. (2008). Prevalence of Eating Difficulties and Malnutrition among Persons within Hospital Care and Special Accommodations. The Journal of Nutrition Health and Aging, 12(1), Westergren, A., Lindholm, C., Mattsson, A., & Ulander, K. (2008). Mimimal Eating Observation Form: Reliability and Validity. The Journal of Nutrition Health and Aging, (Accepted). Westergren, A., Nilsson, M., & Hagell, P. (2007). Adaption of "Seniors in the community: Risk evaluation for eating and nutrition, Version II" (SCREEN II) for use in Sweden: Report on the translation process (Report No :15). Kristianstad: Institutionen för Hälsovetenskaper. Westergren, A., & Petersson, K. (2007a). Kunskaper och attityder hos personal som deltagit i studiecirklar kring Ätande och Näring (Report No :16). Kristianstad: Institutionen för Hälsovetenskaper. Westergren, A., & Petersson, K. (2007b). Utvärdering av studiecirklar på temat "Ätande och Näring" - genomförda vår och höst 2006 samt vår 2007 (Report No :14). Kristianstad: Institutionen för Hälsovetenskaper. Sida 25 (34)
26 Tabellförteckning Tabell 1. Forskningsprojekt Tabell 2. Adjunkternas utvärderingar...15 Tabell 3. Studenternas utvärderingar Tabell 4. Personalens utvärderingar...17 Tabell 5. Alla utvärderingar...18 Figurförteckning Figur 1. Bild på Forskargruppen för Klinisk Patientnära Forskning... 7 Bilageförteckning Bilaga 1. Dopplerskola för CSK våren Bilaga 2. NÄVER...32 Bilaga 3. Hygienpolicy Sida 26 (34)
27 Bilaga 1. Dopplerskola för CSK våren 2007 Inlärning av Dopplermätning, redovisning före respektive efter genomgången undervisning CSK våren 2007 Kursansvarig Professor Christina Lindholm Antal som besvarade frågorna före undervisningen: 14 Antal som besvarade frågorna efter undervisningen: 13 Följande frågor ställdes (med rätt svarsalternativ): 1. Vad är det man lyssnar på när man gör en dopplerundersökning med handdoppler? Flödesljuden i respektive artär 2. Vilka artärer undersöker man vid ankeltrycksindex? Dorsalis Pedis och Tibialis Posterior 3. Vilken position ska patienten ha? Liggande planläge 4. Vilken vinkel på dopplerproben anses optimalt? Skall man mäta systoliskt tryck på båda armarna? Ja 6. Vilket tryck ska användas för att beteckna det centrala trycket? Det högsta 7. Var på benet ska blodtrycksmanchetten placeras? Ankeln 8. Vilken position ska dopplerproben ha? I höjd med hjärtat 9. Om man gör flera mätningar av ankeltrycket, vilket tryck skall användas? Det högsta 10. Hur räknar man ut ankeltrycksindex? ankel genom arm 11. När du lindar ett ben- vilka tryck ska eftersträvas under bandaget? Ankel: När du lindar ett ben- vilka tryck ska eftersträvas under bandaget? Vad: När du lindar ett ben- vilka tryck ska eftersträvas under badaget? Knä: Vilken vinkel ska foten ha vid lindning? Om ankeltrycksindex ligger över 1 och pat har diabetes, är detta ett säkert värde? Nej 16. Förklara ditt svar. Förkalkade stela kärl kan ge falskt för högt värde.
28 Medelvärde av antal rätt (max antal rätt = 16) före och efter utbildningen i dopplermätning Tabell 1. Antal rätt före och efter i medel Medel antal Datum Före/Efter rätta svar % av antal rätt CSK Före 6 38% CSK Efter 15 94% Totalt 9 63% % av antal rätt (max = 16) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Före (n=14) Efter (n=13) Totalt CSK Diagram 1. Medel antal rätt Sida 28 (34)
29 Tabell 2. Redovisning av samtliga resultat i % rätta svarsalternativ CSK Före (n=14) Efter (n=13) Vad är det man lyssnar på när man gör en dopplerundersökning med handdoppler? 64% 100% Vilka artärer undersöker man vid ankeltrycksindex? 14% 100% Vilken position ska pat ha? 36% 62% Vilken vinkel på dopplerproben anses optimalt? 29% 92% Skall man mäta systoliskt tryck på båda armarna? 50% 92% Vilket tryck ska användas för att beteckna det centrala trycket? 64% 100% Var på benet ska blodtrycksmanchetten placeras? 64% 100% Vilken position ska dopplerpoben ha? 64% 100% Om man gör flera mätningar av ankeltrycket, vilket tryck skall användas? 36% 92% Hur räknar man ut ankeltrycksindex? 21% 100% När du lindar ett ben- vilka tryck ska eftersträvas under bandaget? Ankel: 21% 92% När du lindar ett ben- vilka tryck ska eftersträvas under bandaget? Vad: 21% 100% När du lindar ett ben- vilka tryck ska eftersträvas under bandaget? Knä: 21% 92% Vilken vinkel ska foten ha vid lindning? 57% 92% Om ankeltrycksindex ligger över 1 och pat har diabetes, är detta ett säkert värde? 50% 85% Förklara ovanstående 21% 85% % rätt (n=14 resp 13) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Före (n=14) Efter (n=13) CSK Vad är det man lyssnar på när man gör en dopplerundersökning med handdoppler? Vilka artärer undersöker man vid ankeltrycksindex? Vilken position ska pat ha? Vilken vinkel på dopplerproben anses optimalt? Diagram 2. % rätt fyra första frågor Sida 29 (34)
30 % rätt (n=14 respektive 13) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Före (n=14) Efter (n=13) CSK Skall man mäta systoliskt tryck på båda armarna? Var på benet ska blodtrycksmanchetten placeras? Vilket tryck ska användas för att beteckna det centrala trycket? Vilken position ska dopplerpoben ha? Diagram 3. % rätt fyra följande frågor % rätt (n=14 respektive 13) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Före (n=14) Efter (n=13) CSK Om man gör flera mätningar av ankeltrycket, vilket tryck skall användas? Hur räknar man ut ankeltrycksindex? När du lindar ett ben- vilka tryck ska eftersträvas under badaget? Ankel: När du lindar ett ben- vilka tryck ska eftersträvas under badaget? Vad: Diagram 4. % rätt fem nästföljande frågor Sida 30 (34)
31 % rätt (n=14 respektive 13) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Före (n=14) Efter (n=13) Diagram 5. % rätt tre avslutande frågor CSK Vilken vinkel ska foten ha vid lindning? Om ankeltrycksindex ligger över 1 och pat har diabetes, är detta ett säkert värde? Förklara ovanstående Sida 31 (34)
32 Bilaga 2. NÄVER Publications from The Network for Eating and Nutrition in North- East Skåne (NEN-NES) in co-operation with the clinical research group at Kristianstad University Year Scientific Publications in Peer-reviewed Journals Westergren A. (2006) Detection of eating difficulties after stroke: a systematic review. International Nursing Review. 53: Westergren A, Lindholm C, Axelsson C & Ulander K. (2008) Prevalence of eating difficulties and malnutrition among persons within hospital care and special accommodations. The Journal of Nutrition Health and Aging vol 12, Number 1, Page Westergren A. (2008) Nutrition and its relation to mealtime preparation, eating, fatigue and mood among stroke survivors after discharge from hospital a pilot study. The Open Nursing Journal 2, Sandman L., Ågren-Bolmsjö I. & Westergren A. (2008) Ethical Considerations of refusing nutrition after stroke. Nursing Ethics Mar;15(2): Westergren A, Lindholm C, Mattsson A, Ulander K (2008) Minimal Eating Observation Form: Reliability and Validity. The Journal of Nutrition Health and Aging (Accepted) Abstracts Westergren A. Detection of eating difficulties after stroke a systematic review. Nordic Stroke, September, 2005 (invited). Westergren A. Bedömning av svårigheter att äta vid stroke en systematisk litteraturgenomgång. Vårdstämman, Stockholm, April, 2005 (oral). Westergren A, Lindholm C, Ulander K. Dimensions of eating difficulties among persons within special accommodations or hospital care. ESPEN Istanbul Oct, 2006 (accepted, ranked 68 of 391 abstracts) Westergren A, Lindholm C, Ulander K. Prevalence of dysphagia and its relation to risk for undernutrition among persons within special accommodations or hospital care. ESPEN Istanbul Oct, 2006 (accepted, ranked 384 of 391 abstracts) Ulander K, Westergren A, Axelsson L, Lindholm C. Building practice knowledge by assessing eating and malnutrition in a point prevalence study. ESPEN Istanbul Oct, Sjölander J, Danielsson M, Andersson C, Nilsson Å, Klevsgård R, Ulander K, Westergren A (2007) Nutritionssituationen på ett universitetssjukhus en ögonblicksbild. Riksstämman November, 2007, Stockholm. Westergren A, Lindholm C, Ulander K. Eating difficulties among elderly persons predict support and outcome. 29 th ESPEN Congress, 8-11 sept Prag. (ranked 247 out of 482 accepted abstracts) (Reward: Outstanding Poster).
33 Submitted Abstracts Westergren A, Petersson K, Lindholm C, Axelsson C, Ulander K. How to improve the precision of provision of nutritional actions for those at risk for undernutrition in special accommodations. Submitted to ESPEN, Florence, September Westergren A, Lindholm C, Axelsson C, Ulander K. Overweight and risk for undernutrition among persons within spezial accommodations and hospital care year 2005 and Submitted to ESPEN, Florence, September Reports Westergren, A., Lindholm, C, Axelsson, C, and Ulander, K. (2007). Både Undernäring och Övervikt Inom Vård och Omsorg November 2005 En punktprevalensstudie kring Ätande och Näring. Rapportserie Klinisk Patientnära Forskning 4: ISSN , Högskolan i Kristianstad. Institutionen för Hälsovetenskaper, Kristianstad. Ulander, K., Westergren, A., Torfadottir, O., Axelsson, C, and Lindholm, C. (2007). Point prevalence study of Eating and Nutrition March 2006, at Fjordungssjukrahusid, Akureyri, Iceland in cooperation with Kristianstad University. Rapportserie Klinisk Patientnära Forskning 7: ISSN , Högskolan i Kristianstad. Institutionen för Hälsovetenskaper, Kristianstad. Westergren A, Petersson K (2007) Utvärdering av studiecirklar på temat Ätande och Näring genomförda vår och höst 2006 samt vår Rapportserie Klinisk Patientnära Forskning 14: ISSN , Högskolan i Kristianstad. Institutionen för Hälsovetenskaper, Kristianstad. Westergren A, Nilsson M, Hagell P (2007). Adaptation of Seniors in the community: Risk evaluation for eating and nutrition, Version II (SCREEN II) for use in Sweden: Report on the translation process. Rapportserie Klinisk Patientnära Forskning 15: ISSN , Högskolan i Kristianstad. Institutionen för Hälsovetenskaper, Kristianstad. Westergren A, Petersson K (2007) Kunskaper och attityder hos personal som deltagit i studiecirklar kring ätande och näring. Rapportserie Klinisk Patientnära Forskning 16: ISSN , Högskolan i Kristianstad. Institutionen för Hälsovetenskaper, Kristianstad. PM/Guideline Westergren A för NÄVER (2006) Nutritionsbehandling i samband med vård i livets slutskede ett PM framtaget av Nätverket för Ätande och Näring i Nordöstra Skåne. Westergren A för NÄVER (2007) Nutritionsbehandling via sond ett PM framtaget av Nätverket för Ätande och Näring i Nordöstra Skåne. Westergren A för NÄVER (2008) Näring och Ätande Handbok för kommunal, sluten och öppen hälso- och sjukvård i Nordöstra Skåne (ISBN )(Under slutförande våren 2008). Sida 33 (34)
34 Bilaga 3. Hygienpolicy Sida 34 (34)
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska
10 år med forskargruppen PRO-CARE jubileumsskrift. Patient Reported Outcomes Clinical Assessment Research and Education.
PRO-CARE Forskargruppen PRO-CARE (Clinical Assessment Research & Education), tidigare Klinisk Patientnära Forskning med studentmedverkan I focus bedriver sedan år 2005 forskning med inriktning mot patientsäkerhet
10 år med forskargruppen PRO-CARE jubileumsskrift. Patient Reported Outcomes Clinical Assessment Research and Education.
PRO-CARE Forskargruppen PRO-CARE (Clinical Assessment Research & Education), tidigare Klinisk Patientnära Forskning med studentmedverkan I focus bedriver sedan år 2005 forskning med inriktning mot patientsäkerhet
Klinisk lektor = brobyggare
Klinisk lektor = brobyggare Fra skrivebord til bedside Christine Wann-Hansson, leg ssk, PhD, Associate Professor 2011-11-16 Arbejdsdeling klinisk lektorat i sygepleie SUS 50% 15% forskning X% Brobyggande
RiksSår Nationellt kvalitetsregister och virtuellt nationellt beslutsstöd inom God och Nära vård
RiksSår Nationellt kvalitetsregister och virtuellt nationellt beslutsstöd inom God och Nära vård Rut F Öien Allmänläkare, docent, Lunds Universitet Adjunct Associate Professor, Monash University Melbourne
INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version
INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version 1.0 2017-12-06 The translation of the Swedish version of the International Spinal Cord Injury Data Set Quality
Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?
Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten? Linda Berg, Elisabeth Björk Brämberg, Margret Lepp, Eva Lidén, Irma Lindström, Helle
Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Forskning, Utbildning & Samverkan i Sjuksköterskeutbildningen (FUSS)
PRO-CARE (Clinical Assessment Research & Education) Rapport 31, (ISSN:1654-1421) Forskning, Utbildning & Samverkan i Sjuksköterskeutbildningen (FUSS) studentmedverkan i forskning under verksamhetsförlagd
Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi
Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos
Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter
Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation
Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kvalitet och patientsäkerhet Signaler från sektioner/specialitetsföreningar
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar
Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön
Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se
Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring
Att förbereda sjuksköterskor för sin profession - betydelsen av samverkan mellan lärosäte och vårdverksamhet
Att förbereda sjuksköterskor för sin profession - betydelsen av samverkan mellan lärosäte och vårdverksamhet Cecilia Olsson, klinisk lektor, Christina Sundin Andersson, Klinisk adjunkt, Sjuksköterskeprogrammet,
OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS
OLIKA STRATEGIER VID 1 2 3 4 5 6 7 8 Athlin E (1988) Nursing based on an interaction applied to patients with eating problems and suffering from Parkinson s disease and dementia. Umeå: University Medical
Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson
Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the
Minnesanteckningar från professorsnätverket 9-10 mars 2017, Sjuksköterskornas hus, Baldersgatan 1, Stockholm
Minnesanteckningar från professorsnätverket 9-10 mars 2017, Sjuksköterskornas hus, Baldersgatan 1, Stockholm Tema: Kvalitet i utbildning och i sakkunniggranskning Knappt 30 personer deltog på nätverksträffen.
En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård
FoUU-dagen 2015 En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård 12 november kl. 08:30-16:30 Varbergs kurort Dagen är kostnadsfri och anmälan sker via utbildningskatalogen på intranätet
En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan
En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation
Fallriskbedömning med Downton Fallrisk Index - Studenter på sjuksköterskeprogrammet använder och utvärderar instrumentet i oktober 2008
Klinisk Patientnära Forskning 22 Fallriskbedömning med Downton Fallrisk Index - Studenter på sjuksköterskeprogrammet använder och utvärderar instrumentet i oktober 2008 Carolina Axelsson, Adjunkt Biomedicinsk
Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning (PPM)
2012-01-09 1 (7) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning (PPM) Vecka 10, 2012 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70
Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson
Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads
Institutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs ska studenten självständigt kunna: Kunskap och förståelse redovisa ett urval av pedagogiska teorier, modeller och metoder med relevans för psykiatrisk personcentrerad
Organisation och kompetensutveckling i arbetet mot undernäring. - reflektioner & forskning
Högskolan Kristianstad Forskargruppen: PRO Clinical Assessment Research & Education for Health and QoL Organisation och kompetensutveckling i arbetet mot undernäring Forskning- Utbildning- Samverkan Sedan
Falls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik
En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning
Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Cancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter
Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet
FoU-beredningen. Plats: Epsilon, Region Kronoberg, S Järnvägsgatan 1 (H-huset), Växjö. Ordförande... Justerare. Datum: Tid: 09:00-11:45
FoU-beredningen Datum: 2018-04-13 Tid: 09:00-11:45 Plats: Epsilon, Region Kronoberg, S Järnvägsgatan 1 (H-huset), Växjö Ledamöter Carin Högstedt (V) (ordförande) Charlotta Svanberg (S) (vice ordförande)
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Informatik. Kvalitetsarbete
Informatik Informations- och kommunikationsteknologi spelar idag en allt mer genomgripande roll i hälso- och sjukvården. Informatik är det vetenskapliga studiet av information och hur man presenterar och
Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!
Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin
IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning
IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En gemensam samverkansstruktur för den
Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Pedagogisk portfölj. Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset
Pedagogisk portfölj Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset Ann-Charlotte Falk Leg. Sjuksköterska, Docent, Omvårdnadsansvarig PMI, Karolinska Universitetssjukhuset
Forskning & utbildning
Forskning & utbildning Temalista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås 2 FORSKNING OCH FORSKNINGSMETOER Ep Avhandlingen : om att formas till forskare / Lars Strannegård (red).
Att mäta samverkansamverkansenkät
Att mäta samverkansamverkansenkät vid SU Våren 2009 Thomas Arctaedius, Maria Ljunggren, och Richard Odegrip Innehåll 1. Bakgrund att mäta och följa upp samverkan 2. Andra genomförda undersökningar 3. SU
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?
Falls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
Kurskod: OM2032 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 15
1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Vuxnas och äldres hälsa och ohälsa, 15 högskolepoäng Nursing Science, Health and Ill-Health among Adults and the Elderly,
NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt?
NIKOLA Aktiviteter under senaste året vad har hänt? KlaraKrav Stöd vid upphandling Förståelse Samsyn Klassificering Egenskaper Innehåll Kvalitetsprogram Filmer Nyheter Instruktioner Blanketter Läs mer
Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin
Kompetens i hälsoinformatik Jan florin jfl@du.se Informatik: en kärnkompetens All health professionals should be educated to deliver patient centered care, as members of an interdisciplinary team, emphazising:
Forskningsanknytning av vårdutbildningarna, en utmaning
Forskningsanknytning av vårdutbildningarna, en utmaning Maria Eriksdotter Prefekt, Professor i geriatrik Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet Överläkare Tema
Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr
Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Behandling av ett litet trycksår 5 månader - behandling diabetessår 2 månader
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad
Tema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter
1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET Underlag för bedömning av den pedagogiska
Forskningsläget nationell och internationell utblick
Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on
Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin
Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet
Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete med AstraZeneca AB
ANMÄLAN 2014-03-18 LS 1311-1468 Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete med AstraZeneca AB Ärendet Landstingsdirektören har inkommit med anmälan av avsiktsförklaring gällande samarbete mellan och AstraZeneca
Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun
Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik
FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun
Projektet: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 2017-05-16 God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 1 PROJEKTPLAN: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun Övergripande målsättning:
Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
ERAS Enhanced Recovery After Surgery
ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för
13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens
13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens Bakgrund Uppdrag Klinisk bibliotekarie på Hudiksvalls sjukhus sept. 2010 - maj 2011: 22 sjuksköterskor på en kirurgisk vårdavd. deltog en strävan att knyta biblioteket
Smärta - en studie genomförd med hjälp från studenter i sjuksköterskeprogrammet
PRO-CARE (Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research & Education) Rapport 41 Smärta - en studie genomförd med hjälp från studenter i sjuksköterskeprogrammet Albert Westergren Peter Hagell
Aborter i Sverige 1998 januari - december
STATISTIK - HÄLSA OCH SJUKDOMAR Aborter i Sverige 1998 januari - december Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistics - Health and Diseases Abortions in Sweden 1998 January-December
Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511
Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för
ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd)
Nya lagar, regler och samarbeten av betydelse för epidemiologisk forskning Samverkan mellan akademi och sjukvårdshuvudman Ingemar Petersson, professor ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd) SUS
SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR
SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SETT UR AKADEMINS PERSPEKTIV Fredrik Nilsson, Professor Dr., Arkitekt SAR/MSA, Prefekt, Institutionen för Arkitektur / Forskningsstrateg, White Arkitekter EN STARK
Hur samverkar vi om utveckling av pedagogiska miljöer i verksamhetsförlagd utbildning?
Hur samverkar vi om utveckling av pedagogiska miljöer i verksamhetsförlagd utbildning? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent, Viceprefekt Samverkan Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Sahlgrenska
Från epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Sammanträde med vetenskapliga rådet
Sammanträde med vetenskapliga rådet Tid: 2015 09 01 kl. 13.00 16.00 Plats: Högskolan Kristianstad, 6 310 Närvarande: Anna Karin Edberg, forskningschef, ordförande Peter Hagell, ordinarie ledamot, omvårdnad,
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate
Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish
Teamet professioner och patienter i samverkan
Teamet professioner och patienter i samverkan Sommardialogen Susanne Kvarnström Fil dr, leg sjuksköterska, HR-strateg Collaboration in Health and Social Care Service User Participation and Teamwork in
Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa?
Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Birgitta Åkesdotter Gustafsson Leg. Sjuksköt. Spec. Sjuksköt Operationssjukvård, Fil. Mag.
Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt
Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Bertil Axelsson Lungcancervård Shin J, Temel J. Integrating palliative care: When and how? Curr Opin Pulm Med 2013, 19:344 349 Upprepad genomgång av Smärtor
Fler äldre-äldre i vården
Fler äldre-äldre i vården Om behovet av att prioritera Mats Thorslund Aging Research Center Starting points More and more elderly people 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Men
Sammanträde med Forskningsplattformens Samordningsgrupp
2015-02-16 Sammanträde med Forskningsplattformens Samordningsgrupp Tid: 2015 02 13 kl. 13:30 15:30 Plats: 05 208 Närvarande: Lena Person, ordförande Christina Wendel, representant Region Skåne Annika Kragh
Pedagogisk samverkan vid 12 geriatriska kliniker i Stockholms län. Svensk sjuksköterskeförening och Karolinska Institutets VFU-konferens
Pedagogisk samverkan vid 12 geriatriska kliniker i Stockholms län Svensk sjuksköterskeförening och Karolinska Institutets VFU-konferens 2017-10-19 Disposition Presentation AKA-plattformen Elisabeth Rydwik,
NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD
NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD Lars Wallin, Henrietta Forsman, Anna Ehrenberg (Petter Gustavsson, Ann Rudman, Anne-Marie Boström, Jan Florin)
Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys
Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin Sara Lundström, leg dietist, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Bakgrund Riktlinjer för nutrition
Välkommen till sjuksköterskeprogrammets konferens i omvårdnad 26 april 2013
Välkommen till sjuksköterskeprogrammets konferens i omvårdnad 26 april 2013 Studenter vid sjuksköterskeprogrammet, termin 6, presenterar sina examensarbeten 09.00 Inledning av Professor Siv Söderberg i
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Återkoppling i form av trepartssamtal - Erfarenheter av Nationell klinisk slutexamination (NKSE) praktiskt prov
Återkoppling i form av trepartssamtal - Erfarenheter av Nationell klinisk slutexamination (NKSE) praktiskt prov Louise Härdelin, Linköpings universitet Elisabeth Lindahl, Umeå universitet Styrelsen för
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting
1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB
PATIENTENS SÄKERHET EN NATURLIG DEL AV SJUKSKÖTERSKANS UTBILDNING
PATIENTENS SÄKERHET EN NATURLIG DEL AV SJUKSKÖTERSKANS UTBILDNING Ann-Britt Ivarsson Ekedahl, ämnesföreträdare och adjunkt Carin Alm Roijer, prefekt och lektor Mariette Bengtsson, studierektor och docent
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:
Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might
SND Nätverksträff 1 juni Välkomna!
SND Nätverksträff 1 juni 2017 Välkomna! SND 2.0 Network Distributed domain expertice and local support Consortium: Göteborg University* Karolinska Institutet Lund University* Stockholm University* Swedish
Lägesrapport II i projektet Entreprenörskap inom HVV
2013-02-21 1 (5) Tillväxtverket Ärendeid: 00164872 Diarienummer: 2011004691 Lägesrapport II i projektet Entreprenörskap inom HVV l. l Fokus: Pedagogisk utveckling i fokus I verksamhetsberättelsen 2013