Linjeföringsmått med VDBrespektive

Transkript

1 VTI notat 1 23 VTI notat 1-23 Linjeföringsmått med VDBrespektive PMS-data Författare Urban Björketun FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 4324 Projektnamn EMV Uppdragsgivare Vägverket

2 Förord Utformning och drift av effektiva, säkra och miljövänliga vägtrafikanläggningar kräver ingående kunskap om sambanden mellan anläggningarnas utformning, trafikflöde, omgivning och resulterande effekter avseende framkomlighet, säkerhet och emissioner. Projektet Effektmodeller för vägtrafikanläggningar (EMV) startades i november 1999 på uppdrag av Vägverket, Statlig väghållning. Projektet genomförs i samarbete mellan KTH, VTI och LTH enligt en arbetsplan fastställd Det övergripande syftet med projektet är att genom litteraturstudier, modellutveckling och fältmätningar vidareutveckla befintliga och ta fram nya effektmodeller och åtgärds/effektsamband. Målsättningen är att de resulterande effektmodellerna skall kunna användas som underlag för handböcker och datorprogram för konsekvensbedömningar av åtgärder för Vägverkets produkter och tjänster. Särskilt finns en koppling till den planeringsomgång som Vägverket kommer att genomföra år 24. EMV-projektet omfattar framtagning av effektmodeller för framkomlighet, trafiksäkerhet och avgasemissioner för alla vanliga typer av vägtrafikanläggningar. För anläggningstyp väglänkar saknas vid investeringsplanering i allmänhet en noggrann och exakt beskrivning av vägutformningen, med undantag av tvärsektion. Därför behövs generella mått för en beskrivning av främst linjeföringen för ett vägobjekt, som i första hand bör vara grundad på linjeföringsmått, för att beskriva horisontell och vertikal linjeföring för vägar på landsbygd. För att utreda möjligheterna att införa linjeföringsmått har en analys gjorts av dels xyz-koordinater i VV:s vägdatabank och dels inmätta lutningar och krökningar i PMS-registret. I denna dokumentation redovisas resultatet av denna analys och jämförelse mellan de båda registren. Linköping januari 23 Arne Carlsson Delprojektledare vid VTI VTI notat 1-23

3 VTI notat 1-23

4 Innehållsförteckning Sid 1 Bakgrund 5 2 Syfte 5 3 Datakällor VDB-data PMS-data 7 4 Linjeföringsmått Totalvärden för region VSÖ GIS-beskrivning av valda sträckor Detaljstudium av rv 36 och E4 Linköping Norrköping 13 5 Slutsatser 16 6 VDB-uttag samtliga vägverksregioner 16 Bilaga 1 Fördelning av väglängd på linjeföringsklass för några vägmiljöer i region VSÖ, beräknat på data från VDB, PMS 1998 respektive PMS 21. Bilaga 2 Linjeföring för rv 36 respektive E4 mellan Linköping och Norrköping. Bilaga 3 Linjeföringsklasser för objekt indelade efter region, län, vägtyp, vägkategori, hastighetsgräns och vägbredd. Ett urval poster. VTI notat 1-23

5 VTI notat 1-23

6 1 Bakgrund Vid investeringsplanering saknas i dag en noggrann och exakt beskrivning av vägutformningen, med undantag av tvärsektion. Därför behövs generella mått för en beskrivning av främst linjeföringen för ett vägobjekt. Det saknas ett kvalitativt system, grundat på linjeföringsmått, för att beskriva horisontell och vertikal linjeföring för vägar på landsbygd. VVs planeringsmodell KAN/EVA innehåller en klassificering av vägnätet på landsbygd enligt en siktklassbestämning. Siktklass bestäms formellt av andel siktlängd större än 3 m med mer än 7 % som siktklass 1 och mindre än 3 % som siktklass 4, den sämsta. Siktklass sätts ofta skönsmässigt och saknas i VDB för befintliga vägar. I VVs planeringsmodell EVA påverkar siktklass direkt olycksutfall för landsbygdsvägar. Motivet för detta är ett antal olycksstatistiska studier, som indikerat samband mellan siktlängd och variation i olycksutfall, olyckskvot med och utan egendomsskadeolyckor. De svenska undersökningarna härstammar från slutet på 7-talet och början på 8-talet. EVA-modellen är en ingenjörsmässig handpåläggning. Hastighet, fordonskostnader och utsläpp bestäms sedan av att VTI kopplat de fyra siktklasserna till var sin typisk väg med en horisontell och vertikal linjeföring uttryckt som radier, raksträckor och lutningar. 2 Syfte Syftet med föreliggande projekt är att utreda huruvida nuvarande xyz-koordinater i VDB respektive PMS genom måtten abs( z)/m och abs( φ)/m kan ersätta siktklassmåttet i vägplanering. Den vertikala linjeföringen beskrivs med måttet Rise and Fall (RF m/km) och den horisontella linjeföringen med måttet kurvighet mätt i radianer/km. Fördelarna skulle vara att dessa mått kan bestämmas objektivt och dessutom beräknas ur befintliga VDB-data för PDB-databaser. Hastigheter, fordonskostnader och utsläpp skulle kunna beräknas för objektets individuella abs( z)/m och abs( φ)/m-mått via modifieringar av nuvarande EVAsamband. Minimikraven för att gå över till abs( z)/m och abs( φ)/m-mått är att de har rimlig noggrannhet och att det finns ett förklaringsvärde för variation i olycksutfall som är ungefär lika bra som för siktklass. Som underlag för utvecklingen av linjeföringsmått analyseras x, y och z- koordinaterna i nya Nationella vägdatabasen (NVDB). Inläggningen av det statliga vägnätet blev klar sent hösten 21, dock med begränsad förekomst av uppgift om z-koordinat. NVDB bygger enbart på sammanställning av befintliga databaser. Beträffande z-koordinater finns en del redan i VDB och i övrigt tillkommer material från Lantmäteriets GGD 1 Dessutom skall finnas en konverteringsprogramvara som kan ge z-koordinat. Förutom det som redan finns i VDB kommer nya z-koordinater att tas fram en bit in på år 22. Vad beträffar kvaliteten på koordinatdata finns inga entydiga informationer. Bedömningen är att noggrannheten ligger i intervallet 2 6 meter men ovisst hur fördelningen är på (x,y,z). 1 Lantmäteriets databas för Geografiska GrundData. VTI notat

7 Som alternativ till NVDB skall undersökas om linjeföringsdata insamlade i samband med RST-mätningar av vägnätet kan användas. Vid dessa mätningar registreras lutning och krökning för var 2:e meter längs den mätta vägen. Vägverket har under många år genomfört vägytemätningar på det belagda vägnätet för att följa tillståndet hos vägytan. Därvid har även ovan nämnda linjeföringsdata insamlats och lagrats i något som benämns PMS databas. Som en första åtgärd skall kvalitet och noggrannhet på dessa data undersökas och jämföras med NVDB-data. I avvaktan på att erforderliga uppgifter ska finnas tillgängliga i NVDB, har regionvisa VDB-uttag inklusive koordinatdata (xyz) använts i det arbete som redovisas här. 3 Datakällor För beräkning av linjeföringsmått har två olika datakällor använts, båda från Vägverket. Dels vägdatabanken kompletterad med koordinatuppgifter för de olika vägavsnitten, dels ett register med PMS-data. Det senare härrör från Scandiakonsults årliga mätningar av huvudvägnätet. 3.1 VDB-data Ett datauttag från vägverkets vägdatabank erhölls i december år 21. Omfattningen var region VSÖ per den 1 september 21 och bestod av tre filer med filtyp ATR, KRD respektive FFD. Filen FFD innehåller en beskrivning av datauttaget. Filen ATR består av poster med följande variabler: Tabell 3-1 Variabelinnehåll i VDB-uttag. Variabel Lopnr lan vagnr ordnnr vr lr knpa knpb ldatf sekta sektb lnklgd hast_f hast_b vägbredd vägkategori vägtyp Innehåll Löpnummer Län Vägnummer Ordningsnr som beskriver länkars ordning längs vägen Vägroll: 1 värdväg, 2 och 3 gästväg i/mot länkriktning Länkroll: 1 normal, 2 och 3 syskonlänk i fram/bakriktn, 4 gren Från_knutpunkt Till_knutpunkt Beskriver var ett företeelseobjekt börjar på länken Beskriver var ett företeelseobjekt slutar på länken Länklängd, avstånd i meter mellan knpa och knpb Tillåten hastihghet i vägens framriktning Tillåten hastihghet i vägens bakriktning Belagd vägbredd i meter med en decimal Vägkategori: europaväg, riksväg, primär länsväg Vägtyp: motorväg, motorled, 4-fältsväg, vanlig väg 6 VTI notat 1-23

8 Filen KRD består av 6 69 poster med följande innehåll: Tabell 3-2 Innehåll i koordinatfil. Variabel Lopnr X Y Z Innehåll Löpnummer X-koordinat Y-koordinat Z-koordinat Variabeln Lopnr knyter ihop de två filerna så att en post med attributdata kan ges rätt koordinatuppgifter. Ordningen mellan koordinatposterna längs vägen ges av ordningen i KRD-filen. 3.2 PMS-data Från ett på VTI befintligt register med PMS-data har ett uttag tagits fram för vägarna i region VSÖ. Först gjordes beräkningar med data från mätningar år Under februari 22 erhölls nya data från mätningar under år 21, dvs. så långt som möjligt avseende samma vägnät som uttaget från VDB. Tabell 3-3 Variabelinnehåll i PMS-register. Variabel BACKIGHET HAST KNPA KNPB KOMMUN KURVATUR LAN LGD LOPA LROLL LSTRKAID RSTOBJID RSTSEKTA RSTSEKTB VAGBR VAGKAT VAGNR VAGOBJID VAGTYP VROLL Innehåll Vägbanans lutning i färdriktningen relativt horisontalplanet. Anges i lutningsprocent. Positivt värde anger uppförsbacke i vägens riktning. Hastighetsgräns Kommunnummer Kurvatur anges som 1 dividerat med kurvradien i meter. Värdet innebär rak väg. Ett positivt värde anger sväng åt vänster i vägens riktning. Län Sektionens längd Löpande längd från länsgränsen till sektionens början Länkroll Länksträckans nummer identitet RST objekt identitet Längd in på sektionen där mätsträckan börjar Längd in på sektionen där mätsträckan slutar Vägbredd i decimeter Vägkategori Vägnummer Vägsträckeidentitet Vägtyp Vägroll VTI notat

9 Enskilda poster i PMS-uttaget har normalt längden 2 meter. Backighet och kurvatur mäts kontinuerligt och variabelvärdena utgör medelvärden för 2- metersavsnittet. 4 Linjeföringsmått Två linjeföringsmått beräknas och studeras för de olika datauttagen. Dels i vertikalled där absolutavvikelsen mellan successiva punkter summeras, dels i horisontalled där absolutvärdet av successiva vinkelförändringar summeras. De båda summorna divideras med aktuellt objekts längd vilket gett måtten Vertikalt: abs Z ) längd ( [meter/km] Horisontellt: abs ) längd ( ϕ [radianer/km] I VDB-uttaget finns (x,y,z)-uppgifter för varje punkt vilket direkt ger underlag för z-förändringarna. Vinkelförändringen φ för en punkt beräknas med hjälp av de två föregående enligt vektorformeln: P 1P2 * P2 P3 = P1 P2 * P2 P3 *cos( ϕ) Från PMS-uttaget används backighet, kurvatur och längd (RSTSEKTB RSTSEKTA). Z = lutning * längd φ = längd / radie = längd * kurvatur / Totalvärden för region VSÖ Från PMS-registret exkluderas ett antal poster, nämligen de med längd under 2 meter och alla med vägkategori större än 3, dvs. sekundär länsväg etc. Vidare exkluderas alla enskilda poster som saknar uppgift om vägnummer, vägbredd, hastighet, vägtyp, vägkategori, kurvatur eller backighet. Dessutom tas poster inom knutpunkt eller på gästväg bort. Varje kvarvarande post ges en objektidentitet konstruerad som vägnummer-knpa-knpb-hast-breddkl där breddkl ges av följande tabell. Tabell 4-1 Vägbreddsklasser. Breddkl Vägbredd [dm] 1 <7 2 [7, 8[ 3 [8, 1[ 4 [1, 12[ VTI notat 1-23

10 För alla poster med samma objektidentitet summeras längd, abs( Z) och abs( φ) och linjeföringen i plan och profil kan beräknas. Därefter bestäms klasstillhörigheten enligt följande indelning. Tabell 4-2 Indelning i linjeföringsklasser. Horisontellt/Vertikalt <1 meter/km 1 [1,3[ meter/km 2 3 meter/km 3 <.5 radianer/km 1 [.5, 1.25[ rad/km rad/km 3 VDB-uttaget behandlas på motsvarande vis. En skillnad är att här exkluderas även poster med länkroll >2, dvs. syskonlänkar i bakriktningen och grenar. Nedanstående tabell visar totalsummor för de två fallen vid indelning på några olika klassificeringsvariabler. De två sista kolumnerna, rad/km och rf/km, beräknas som kvoter från respektive rads data. För PMS har objekt kortare än 1 meter exkluderats. VTI notat

11 Tabell 4-3 Linjeföringsmått för vägar i region VSÖ beräknat från VDBrespektive PMS-data. Källa breddkl hor ver lgd_rf [m] lgd_rad [m] rad rf rad/km rf/km VDB VDB VDB VDB VDB VDB VDB VDB VDB VDB VDB VDB VDB VDB VDB VDB VDB VDB VDB VDB VDB PMS PMS PMS PMS PMS PMS PMS PMS PMS PMS PMS PMS PMS PMS PMS PMS PMS PMS PMS PMS PMS Jämförelser för olika vägmiljöer återfinns i bilaga 1. 1 VTI notat 1-23

12 4.2 GIS-beskrivning av valda sträckor De tillgängliga datakällorna används för att återge vägsträckningen med hjälp av ett GIS-program (ArcView), dels för riksväg 36 mellan Motala och Linköping, dels för E4 mellan Linköping och Norrköping. För VDB används x- och y- koordinaterna utan omräkning. För PMS, som bara ger längd och krökning, väljs samma startpunkt (x,y) som för VDB och startvinkeln mot x-axeln ges av VDBbeskrivningens två första punkter. Uppgifterna om längd, normalt 2 meter, och krökning används sedan för att successivt beräkna nästa punkt. Nedanstående figurer visar GIS-återgivningen av de två valda vägarna. I Figur 4-1 finns ett tema med vägar i region Sydöst, vidare fem olika teman som med lite grövre linjer (egentligen ett större antal punkter) återger väg 36. Det mörkgröna temat kommer från VDB-uttaget och sammanfaller med beskrivningen i vägtemat. Det ljusare gröna samt de två blå temana kommer från PMS 1998 och svarar mot tre olika startpunkter inne i Motala där rv 36 börjar, vid knutpunkt 853A126 (skyltad genväg mot Örebro) respektive knutpunkt 853A131 (korsning mellan rv36 och lv 211). Det röda temat är från PMS 21 och vägbeskrivningen startar i knutpunkt 853A126. Figur 4-1 Riksväg 36, sträckning enligt VDB respektive PMS. Figur 4-2 beskriver på motsvarande vis E4 mellan Linköping (854A123, Tift) och Norrköping (863A19). Violett tema är enligt VDB, mörkare grönt och brunt är från PMS 1998 i respektive riktning medan ljusare grönt och brunt är från PMS 21. Även för VDB finns två teman, men de ligger väldigt tätt med knappt 2 meter mellan linjerna. VTI notat

13 Figur 4-2 E4 mellan Linköping och Norrköping, enligt VDB respektive PMS. Både för rv 36 och för E4, oavsett riktning och dataunderlag, erhålls en markant avdrift åt vänster jämfört med vägens verkliga sträckning. För motsvarande vägavsnitt visas i Figur 4-3 till Figur 4-5 höjdprofilen längs vägen med data från de tre källorna. VDB-data innehåller z-koordinat för successiva punkter och väglängden beräknas som ackumulerat avstånd mellan xypunkter. Från PMS-data erhålls väglängden genom summering av mätobjektens längd (normalt 2 meter). Z-koordinaten beräknas med hjälp av uppgiften om backighet och med start i samma z-värde som VDB. Rv 36 Z-värde [m] Väglängd [m] Z-vdb Z-PMS21 Z-PMS1998 Figur 4-3 Riksväg 36 från Motala till Linköping (853A126 till 854A123). 12 VTI notat 1-23

14 E4 norr Z-värde [m] Z-vdb Z-PMS21 Z-PMS Väglängd [m] Figur 4-4 E4 från Linköping till Norrköping (854A123 till 863A19). E4 söder Z-värde [m] Z-vdb Z-PMS21 Z-PMS Väglängd [m] Figur 4-5 E4 från Norrköping till Linköping (863A19 till 854A123). 4.3 Detaljstudium av rv 36 och E4 Linköping Norrköping Avsnittet 853A A123 av rv 36 (Från Motala genväg mot Örebro till Linköping E4, Tift) och E4 mellan Linköping och Norrköping (854A123 till 863A19) studeras i detalj. Först beräknas för varje enskild post i datauttagen linjeföringen i plan och profil och klass enligt Tabell 4-2 bestäms. Tabell 4-4 visar hur väglängden totalt för de tre vägavsnitten fördelar sig mellan de olika klasserna, dels horisontellt dels vertikalt, för de olika beskrivningarna. VTI notat

15 Tabell 4-4 Väglängdens fördelning på linjeföringsklasser horisontellt och vertikalt. Väg Beskriv- ning Längd [m] hor=1 hor=2 hor=3 ver=1 ver=2 ver=3 Rv36 VDB PMS PMS E4 norr VDB PMS PMS E4 söder VDB PMS PMS Uppgifterna avseende längd i Tabell 4-4 har för VDB beräknats från (x,y)- punkterna. Av Tabell 4-5 framgår att de olika datakällorna för längre vägavsnitt på de tre objekten ger likartade värden för linjeföringen i profil. För rv 36 ger VDB ett värde mellan de två för PMS olika år. Däremot är det stor skillnad mellan VDB och PMS när linjeföringen i plan studeras enligt VDB är vägarna väsentligt krokigare. Generellt är krökningen 35 5 procent större i VDB jämfört med PMS. Tabell 4-5 Totala linjeföringsmått för olika vägar och beskrivningar. Väg Beskrivning Längd [m] Summa Linjeföringsmått absolutförändring z radianer z/km rad/km Rv36 VDB PMS PMS E4 norr VDB PMS PMS E4 söder VDB PMS PMS VTI notat 1-23

16 För rv 36 ger Tabell 4-6 till och med Tabell 4-8 grundposternas samtidiga fördelning på hor- och verklass, räknat på posternas längd. Tabell 4-6 Rv 36 procentuell fördelning av längden (VDB). ver hor Summa Summa Tabell 4-7 Rv 36 procentuell fördelning av längden (PMS 21). ver hor Summa Summa Tabell 4-8 Rv 36 procentuell fördelning av längden (PMS 1998). ver hor Summa Summa För de olika vägarna bestäms homogena objekt det är successiva poster mellan par av A-punkter och med samma breddklass som bildar homogena objekt. Det är ett något skarpare krav än i avsnitt 4.1 där de olika ursprungsposterna inte behövde hänga ihop, bara befinna sig mellan samma A-punkter och med samma hastighet och breddklass. För varje objekt summeras vinkel- och höjdförändringar och måtten beräknas som i avsnitt 4. I bilaga 2 finns ett antal figurer som visar resultaten för VDB, PMS 21 och PMS Där finns också figurer som visar Tabell 4-4 successivt efter respektive väg (tabellen ger fördelningen för vägen som helhet, dvs. sista punkten i bilagans olika diagram). Sist i bilaga 2 finns en omgång figurer som visar absolut vinkelförändring uttryckt i radianer per km och absolut höjdförändring i meter per km beräknat per grundpost, dvs. mellan två xypunkter i VDB eller för ett 2-metersavsnitt från PMS. VTI notat

17 5 Slutsatser Vertikalt Horisontalt Ingen markant skillnad mellan materialen från VDB respektive PMS. Markant skillnad mellan materialen. PMS underskattar krökningen och ger höga andelar i bästa horisontalklassen. Studerade, unika vägavsnitt tyder på att PMS överskattar krökning åt vänster jämfört med krökning åt höger. Materialet från VDB förefaller mer pålitligt än det som erhålls från PMS som underlag för linjeföringsberäkning. 6 VDB-uttag samtliga vägverksregioner Motsvarande VDB-uttag som redovisas i 3.1 VDB-data har erhållits för Vägverkets alla sju regioner. Datauttagen har hanterats enligt följande: Inläsning av attributdata varvid en del poster exkluderas: Vägbredd< (uppgift saknas) Hastighet< (uppgift saknas) Vägtyp>6 (uppgift saknas) Vägkategori>3 (endast Ev, Rv och Plv tas med) Vägroll>1 (gästväg exkluderas) Länkroll>2 (syskonlänk i bakriktning och grenar exkluderas) Poster inom A-punkt Från respektive koordinatfil hämtas poster svarande mot selektionen av attributdata. Eventuella dubblettposter från koordinatfilen exkluderas varefter linjeföringen beräknas för varje löpnr svarar mot en post i attributfilen. Linjeföringsmåtten är medelvärden per km för summa absolutvärden av vinkeloch höjdförändring. För varje löpnr bestäms horisontal- och vertikalklass med klassgränser enligt tabell Tabell 4-2 Indelning i linjeföringsklasser. Efter linjeföringsberäkningen matchas resultatet ihop med attributdatafilen så att den för varje post innehåller uppgift om linjeföringsmått och -klass. De regionvisa filerna läggs ihop och summeras (PROC SUMMARY i SAS, CLASS reg lan vagtyp vagkat hast breddkl hor ver). Från filen med summorna selekteras poster där både hor och ver använts som CLASS-variabler samt motsvarande poster utan hor och ver. Alla CLASSvariabler före hor och ver konkateneras till en sorteringsnyckel. Genom inläsning av posterna i sorteringsordning kan den procentuella fördelningen av väglängden per hor * ver-klasss beräknas för samtliga kombinationer av CLASS-variabler. I bilaga 3 finns några valda rader från den resulterande tabellen med totalt rader och innehåll enligt Tabell 6-1. Första raden i bilagan gäller totalt för rikets alla Europa- och riksvägar samt primära länsvägar. Därefter följer motsvarande totalvärden per region (sju rader), sedan motorväg totalt i riket respektive uppdelat på de olika breddklasserna följt av samma information för motortrafikled, 4- fältsväg samt vanlig väg. För vanlig väg finns också uppdelning dels på hastighetsgräns, dels på län. Den sista raden i bilagan är ett exempel där samtliga klassificeringsvariabler använts samtidigt. 16 VTI notat 1-23

18 Tabell 6-1 Kolumner i tabellen i bilaga 3. Kolumnrubrik Innehåll reg lan vagtyp vagkat hast breddkl FREQ TYP tlgd_rf [m] antal snittlgd [m] rad_km rf_km Vägverksregion Länsnummer Vägtyp Vägkategori Hastighetsgräns Breddklass Antal poster från VDB:s attributfiler som ligger till grund för radens uppgifter _TYPE_ för den post för vilken tlgd_rf till rf_km beräknas och som innehåller totalvärden för beräkning av andelarna hva11 osv. Total längd i meter räknat mellan xy-punkter Antal xy-punkter Genomsnittslängd mellan xy-punkter (tlgd_rf / antal) Genomsnittlig vinkelförändring per km beräknad från summerad absolut vinkelförändring mellan successiva xy-punkter Genomsnittlig höjdförändring per km beräknad från summerad absolut höjdförändring mellan successiva xy-punkter hv11 Längd i meter i horisontalklass 1 och vertikalklass 1 hv12 Längd i meter i horisontalklass 1 och vertikalklass 2 hv13 Längd i meter i horisontalklass 1 och vertikalklass 3 hv21 Längd i meter i horisontalklass 2 och vertikalklass 1 hv22 Längd i meter i horisontalklass 2 och vertikalklass 2 hv23 Längd i meter i horisontalklass 2 och vertikalklass 2 hv31 Längd i meter i horisontalklass 3 och vertikalklass 1 hv32 Längd i meter i horisontalklass 3 och vertikalklass 2 hv33 Längd i meter i horisontalklass 3 och vertikalklass 3 hva11 Procent av totala längden som hör till horisontalklass 1 och vertikalklass 1 hva33 Procent av totala längden som hör till horisontalklass 3 och vertikalklass 3 ha1 Procent av totala längden som hör till horisontalklass 1 ha2 Procent av totala längden som hör till horisontalklass 2 ha3 Procent av totala längden som hör till horisontalklass 3 va1 Procent av totala längden som hör till vertikalklass 1 va2 Procent av totala längden som hör till vertikalklass 1 va3 Procent av totala längden som hör till vertikalklass 1 VTI notat

19 VTI notat

20 VTI notat 1-23 Fördelning av väglängd på linjeföringsklass för några vägmiljöer i region VSÖ, beräknat på data från VDB, PMS 1998 respektive PMS 21. VDB år 21 PMS år 1998 PMS år 21 MV, 1-12 m [meter] [meter] [meter] [meter] VDB-rad VDB-rf PMS PMS ver ver ver ver hor hor hor hor MV, >=12 m [meter] 4 38 [meter] 8 58 [meter] [meter] VDB-rad VDB-rf PMS PMS ver ver ver ver hor hor hor hor Bilaga 1 Sid 1 (2) MV, >=1 m [meter] [meter] [meter] [meter] VDB-rad VDB-rf PMS PMS ver ver ver ver hor hor hor hor ML, >=12 m [meter] [meter] 77 4 [meter] [meter] VDB-rad VDB-rf PMS PMS ver ver ver ver hor hor hor hor

21 VDB år 21 PMS år 1998 PMS år 21 Vanlig väg, <7 m [meter] [meter] [meter] [meter] VDB-rad VDB-rf PMS PMS ver ver ver ver hor hor hor hor Vanlig väg, 7-8 m [meter] [meter] [meter] [meter] VDB-rad VDB-rf PMS PMS ver ver ver ver hor hor hor hor Vanlig väg, 8-1 m [meter] [meter] [meter] [meter] VDB-rad VDB-rf PMS PMS ver ver ver ver hor hor hor hor Bilaga 1 Sid 2 (2) Vanlig väg, 1-12 m [meter] [meter] [meter] 5 86 [meter] VDB-rad VDB-rf PMS PMS ver ver ver ver hor hor hor hor VTI notat 1-23 Vanlig väg, >=12 m 67 6 [meter] [meter] VDB-rad [meter] VDB-rf [meter] PMS PMS ver ver ver ver hor hor hor hor

22 VTI notat 1-23 Linjeföring för rv 36 respektive E4 mellan Linköping och Norrköping. Homogena objekt med avseende på bredd och hastighet Ackumulerad fördelning på horisontal- respektive vertikalklass Linjeföringsmått för grundposter Bilaga 2 Sid 1 (15)

23 Homogena objekt map breddklass och länk Rv36-VDB meter Rv36-VDB längdprocent Rv36-VDB antal objekt Summa av längd ver Summa av ver Antal av Obj-sista ver hor Totalt hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt Totalt Totalt Totalt Rv36-PMS 21 meter Rv36-PMS 21 längdprocent Rv36-PMS 21 antal objekt Summa av längd ver Summa av ver Antal av Obj-sista ver hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt Totalt Totalt Totalt Rv36-PMS 1998 meter Rv36-PMS 1998 längdprocent Rv36-PMS 1998 antal objekt Summa av längd ver Summa av ver Antal av Obj-sista ver hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt Totalt Totalt Totalt Bilaga 2 Sid 2 (15) Rv36 homogena objekt Abs(rad)/km Rv36 homogena objekt Abs( Z)/km VTI notat VDB Abs(rad)/km PMS21 Abs(rad)/km PMS1998 Abs(rad)/km VDB Abs( z)/km PMS21 Abs( z)/km PMS1998 Abs( z)/km

24 VTI notat 1-23 Homogena objekt map breddklass och länk E4N-VDB meter E4N-VDB längdprocent E4N-VDB antal objekt Summa av längd ver Summa av ver Antal av Obj-sista ver hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt Totalt Totalt Totalt E4N-PMS 21 meter Rv36-PMS 21 längdprocent E4N-PMS 21 antal objekt Summa av längd ver Summa av ver Antal av Obj-sista ver hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt Totalt Totalt Totalt E4N-PMS 1998 meter Rv36-PMS 1998 längdprocent Summa av längd ver Summa av ver Antal av Obj-sista ver hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt Totalt Totalt Totalt Bilaga 2 Sid 3 (15) E4N homogena objekt Abs(rad)/km E4N homogena objekt Abs( Z)/km VDB Abs(rad)/km PMS21 Abs(rad)/km PMS1998 Abs(rad)/km VDB Abs( z)/km PMS21 Abs( z)/km PMS1998 Abs( z)/km

25 Homogena objekt map breddklass och länk E4S-VDB meter E4S-VDB procent E4S-VDB antal objekt Summa av längd ver Summa av ver Antal av Obj-sista ver hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt Totalt Totalt Totalt E4S-PMS 21 meter E4S-PMS 21 antal objekt Summa av längd ver Summa av ver Antal av Obj-sista ver hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt Totalt Totalt Totalt E4S-PMS 1998 meter E4S-PMS 1998 antal objekt Summa av längd ver Summa av ver Antal av Obj-sista ver hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt hor 1 2 Totalt Totalt Totalt Totalt Bilaga 2 Sid 4 (15) E4S homogena objekt Abs(rad)/km E4S homogena objekt Abs( Z)/km VTI notat VDB Abs(rad)/km PMS21 Abs(rad)/km PMS1998 Abs(rad)/km VDB Abs( z)/km PMS21 Abs( z)/km ack.längd

26 VTI notat 1-23 Procent Rv36 VDB hor-klasser hor=1+2 hor=1 Procent Rv36 VDB ver-klasser ver=1+2 ver=1 Rv36 PMS 21 hor-klasser Rv36 PMS 21 ver-klasser Procent hor=1 hor=1+2 Procent ver=1 ver=1+2 Bilaga 2 Sid 5 (15) Rv36 PMS 1998 hor-klasser Rv36 PMS 1998 ver-klasser Procent hor=1 hor=1+2 Procent ver=1 ver=1+2

27 E4N VDB hor-klasser E4N VDB ver-klasser Procent hor=1+2 hor=1 Procent hor=1+2 hor=1 E4N PMS 21 hor-klasser E4N PMS 21 ver-klasser Procent hor=1 hor=1+2 Procent ver=1 ver=1+2 Bilaga 2 Sid 6 (15) E4N PMS 1998 hor-klasser E4N PMS 1998 ver-klasser VTI notat 1-23 Procent hor=1 hor=1+2 Procent ver=1 ver=1+2

28 VTI notat 1-23 Procent E4S VDB hor-klasser hor=1+2 hor=1 Procent E4S VDB ver-klasser hor=1+2 hor=1 E4S PMS 21 hor-klasser E4S PMS 21 ver-klasser Procent hor=1 hor=1+2 Procent ver=1 ver=1+2 Bilaga 2 Sid 7 (15) E4S PMS 1998 hor-klasser E4S PMS 1998 ver-klasser Procent hor=1 hor=1+2 Procent ver=1 ver=1+2

29 VTI notat Rv 36 grundposter VDB abs(rad) /km PMS21 abs(rad) /km PMS1998 abs(rad) /km Bilaga 2 Sid 8 (15)

30 Rv 36 grundposter 5 4 VDB abs(rad) /km VTI notat PMS21 abs(rad) /km PMS1998 abs(rad) /km Bilaga 2 Sid 9 (15)

31 VTI notat Rv 36 grundposter VDB abs(z) [m/km] PMS21 abs(z) [m/km] PMS1998 abs(z) [m/km] Bilaga 2 Sid 1 (15)

32 Rv 36 grundposter VDB abs(z) [m/km] VTI notat PMS21 abs(z) [m/km] PMS1998 abs(z) [m/km] Bilaga 2 Sid 11 (15)

33 VTI notat E4N grundposter VDB abs(rad) /km PMS21 abs(rad) /km PMS1998 abs(rad) /km Bilaga 2 Sid 12 (15)

34 E4N grundposter VDB abs(z) [m/km] VTI notat Abs(Z) [m/km] PMS1998 abs(z) [m/km] Bilaga 2 Sid 13 (15)

35 VTI notat E4S grundposter VDB abs(rad) /km PMS21 abs(rad) /km PMS1998 abs(rad) /km Bilaga 2 Sid 14 (15)

36 E4S grundposter VDB abs(z) [m/km] VTI notat PMS21 abs(z) [m/km] PMS1998 abs(z) [m/km] Bilaga 2 Sid 15 (15)

37 VTI notat 1-23 Bilaga 3 Linjeföringsklasser för objekt indelade efter region, län, vägtyp, vägkategori, hastighetsgräns och vägbredd. Ett urval poster. Bilaga 3 Sid 1 (2)

38 hor [rad/km] ver [m/km] min: Gränser:.5 1 max: MV 1 1 Ev 1 <7 ML 2 2 Rv ML Plv f VV 5 5 >=12 VV XY-punkter Längd [m] per linjeföringsklass Procent per linjeföringsklass Procent för marginalsummor reg lan vagtyp vagkat hast breddkl hor ver obsnr FREQ TYP tlgd_rf [m] antal snittlgd [m] rad_km rf_km hv11 hv12 hv13 hv21 hv22 hv23 hv31 hv32 hv33 hva11 hva12 hva13 hva21 hva22 hva23 hva31 hva32 hva33 ha1 ha2 ha3 va1 va2 va vm vmn vn vsk vso vst vvae Bilaga 3 Sid 2 (2) VTI notat vvae