Råd och anvisningar för examensarbetet

Transkript

1 Råd och anvisningar för examensarbetet Anvisningar för studenter på tandteknikerutbildningen Tandteknikerutbildningen Huddinge Termin 6 Vt 2005 Författare: xxxxxx Handledare: xxxxxx

2 2 Vilket ämne skall jag välja för mitt examensarbete? Forskning: Laboratorieundersökningar kan gå relativt snabbt om man har planerat tiden väl. Tänk på att starta i tid! Planering är A och O! Du får viss hjälp med praktiska delar av din handledare, men huvudansvaret är Ditt. En speciell typ av forskning som dock är relativt svår är enkätundersökningar. I tidigare examensarbeten har användning av enkäter varit populär. Praktik: Under studietiden dyker många frågor upp på praktiken. Kanske har Du provat ett intressant material, som Du vill veta mer om och samtidigt lära oss andra något nytt? Eller en metod som Du blir intresserad av att veta mer om. Man kan göra en litteraturgenomgång, och kanske prova metoden praktiskt tillsammans med sin handledare. Området är faktiskt outtömligt. Litteraturstudier kan Du välja som 'sista utväg'. I princip gör man en sammanställning av flera skrifter eller artiklar. Det är naturligtvis riskabelt att skriva av en text i sin helhet. Kortare citat kan naturligtvis göras. Upptäcks en omfattande avskrift kommer examensarbetet att underkännas! Speciellt varnas för att kopiera text från Internet. Det är förvånansvärt lätt att hitta källan. Möjligheterna är många, när man väl börjar fundera. Sätt Dig ned och tänk! Diskutera med dina vänner och studiekamrater. Allmänt kan man säga att examensarbetet ska behandla ett tandtekniskt eller odontologiskt ämne. Olämpliga arbetsuppgifter är sådana som: är alltför omfattande eller ha alltför liten omfattning, är dåligt/diffust avgränsade, innehåller för mycket rutinarbete (dvs man måste upprepa samma sak många gånger) Det är viktigt att arbetsuppgiften för examensarbetet specificeras så noga som möjligt på ett tidigt stadium. Denna specifikation bör du och din handledare göra tillsammans. Specifikation ligger till grund för bedömningen om arbetsuppgiften kan utgöra grund för ett examensarbete. Du och din handledare bör också tillsammans göra en tidplan för arbetet.

3 3 Examensarbetets layout; Rapportens rubriker Titelsida (Förord) Sammanfattning (Ordlista) när så erfordras Innehållsförteckning Inledning Material och metod Resultat Diskussion Referenser Använd olika nivåer på rubrikerna: Rullisten till vänster i verktygsfältet används för att ställa in nivån: Rubrik 1: Arial 16 punkter, fet Rubrik 2: Arial 14 punkter, fet, kursiv Rubrik 3: Arial 12 punkter, fet Rubrik 4: Times New Roman 12 punkter, fet, kursiv Normal: Times Roman för PC (eller motsvarande ex Palatino för Mac).

4 4 Teckenstorlek 12, radavstånd 1. (För råkopian är det bra med radavstånd 1,5) Inställning av rak vänster marginal 2,5 cm (oftast standardinställning, kontrollera i Arkiv, utskrivningsformat). Första sidan: Titelsida (se försättsbladet detta ex.) KI logotyp storlek ca 40mm (vänstra övre hörnet) Titeln (centrerad, teckenstorlek 20) Titeln ska täcka uppsatsens innehåll Undertitel (centrerad, teckenstorlek 14) Utbildning, ort, termin, år (nedre vänstra hörnet. teckenstorlek 12 ) Författaren/författarnas namn, handledares namn. (nedre högra hörnet, teckenstorlek 12) Andra sidan: Förord Här kan man kort beskriva arbetets tillkomst, historia och tacka handledare, medarbetare och andra som man haft kontakt med och som medverkat till arbetets tillblivande. Avslutas med ort, år, författarens namn. Förordet är inte obligatoriskt Tredje sidan: Sammanfattning Komprimera så mycket som möjligt (max 350 ord). Skall utgöra en separat enhet som kan läsas med behållning utan att man läst arbetets övriga delar. Tänk på att det är sammanfattningen de flesta läser! Här skall ingå; syfte/frågeställningar kortfattad material/metod beskrivning huvudresultat mycket kort diskussion och ev slutsatser. Fjärde sidan: Ordlista: Skall sättas in efter sammanfattning, innan innehållsförteckningen. Ordlista är inte obligatorisk, men används vid behov om det är flera termer och/eller förkortningar som ska förklaras. Femte sidan: Innehållsförteckning När arbetet är färdigskrivet: Använd kommando under Infoga Index och förteckningar. Använd format Formellt. På denna sida skall sidnumret synas (sid 3 eller 2 beroende på hur många sidor som föregår denna) Infoga, sidnummer i övre högra hörnet. Sjätte sidan: Inledning Inledning/Bakgrund skall väcka intresset varför valdes detta ämne och varför är det viktigt? Den ska bidra med tillräcklig information för läsaren att kunna förstå och utvärdera resultaten av den genomförda studien [1]

5 5 Introduktionen innehåller ofta referenser till tidigare arbeten inom området. Dessa bör inte vara för yvigt beskrivna utan begränsade till viktiga slutsatser och nödvändig information. För problemställningen irrelevant information bör inte finnas med [2]. Introduktionen kan struktureras kring följande punkter: - det här tänker man göra - det här har man gjort tidigare - så här är det man tänkte göra knutet till vad man tidigare gjort eller inte gjort [2]. Avsnittets olika delar bör logiskt leda fram till problemställningen och mynna ut i ett klart och tydligt syfte och frågeställningar [2]. Referenshänvisningar i texten med löpande siffror i hård klammer [ ]. Se ovan. Syfte och frågeställningar/hypoteser skall vara tydligt formulerade, och utgör sista stycket under rubriken inledning. Material och metod Här skall framgå vilken typ av undersökning som utförts, kvalitativ/kvantitativ Starta med att redovisa pilotstudiens upplägg. I metodavsnittet skall studiens design/uppläggning beskrivas och motiveras. Grundprincipen med detta avsnitt är att det man gjort skall vara så tydligt och detaljerat att en annan forskare skall kunna reproducera undersökningen (Bilaga 1). Datainsamlingsmetoden skall vara så väl beskriven att studien kan läsas även utan bilagor. Frågeställningar skall kunna identifieras i beskrivningen av datainsamlingsmetoden. Hur urvalet av försökspersonerna har gått till eller motivet till antalet provkroppar skall beskrivas utförligt, liksom det praktiska tillvägagångssättet. I sista stycket skall framgå vilken typ av statistisk bearbetningsmetod som använts. Underrubriker: Kan variera beroende på metodvalet. Exempel: Försökspersoner Beskrivning av stickprovet (samplet) i för problemställningen relevanta karaktäristika. Redovisningen av hur urvalet gått till liksom storleken på bortfallet. Om godkännande av etisk kommitté erhållits. Mätinstrument, Alla mätinstrument, kemikalier och huvudmaterial skall anges med namn, tillverkare, tillverkare och land samt Batch nr/lot nr. Nykonstruktioner skall apparatur, test, beskrivas utförligt. Reliabilitet och validitet hos mätinstrumenten frågeformulär skall redovisas [2, 3]. Procedur Beskrivning av de olika stegen i genomförandet, hur provkroppar framställts, vilka olika behandlingar som utförts mm. Här beskrivs också hur försökspersoner instruerats, vilka olika behandlingar som getts, testprotokoll o s v [2, 3].

6 6 Statistik Angivande av de statistiska tester som använts vid olika jämförelser och hypotesprövningar. Resultat Inled med pilotstudiens resultat. Resultatet skall presenteras så tydligt som möjligt. Huvudinformationen skall finnas i löpande text, tabeller och figurer skall komplettera. Data reduceras, dvs man sammanfattar ( t ex visa bara medelvärden och spridning, visar figurer och staplar mm. Tabeller visar sällan rådata, utan försöker sammanfatta resultaten. Bara fakta skall presenteras inga åsikter av författaren [2, 3]. Här redovisas även internt eller externt bortfall. Försök att göra tabeller, bilder/figurerna enkla och samtidigt förklarande. Tabeller Tabellens nummerr samt text skall stå ovanför tabellen. I Word finns färdiga tabellformat under Tabell- Infoga tabell Här kan man välja format Tabell-format bör vara enligt Enkelt 1 Exempel nedan: Tabell 1: Ultimate Flexural Strength (MPa) in Dry and Wet Condition. Material C/G Fiber 1 (Wt-%) Dry (37 ± 0.2)ºC Wet (37 ± 0.2)ºC Polymer A Polymer A Polymer B Polymer B C/G Fiber= Carbon graphite fiber reinforcement.

7 7 Figurer Nummer och text under figur. Alla bilder och diagram är figurer. OBS! Varje kategori (tabell och figurer) numreras var för sig. Exempel nedan: Fig. 3. Ytkaraktäristik hos sandblästrad titanyta Triclosan in plasma (µg/l) Time (hours) Fig. 4. Koncentration av triclosan i plasma efter en engångsdos vid tiden 0. Diskussion Eftersom resultatdelen inte skall innehålla några egna kommentarer om fynden utan endast beskriver resultatfakta så är det i diskussionsdelen man nu får komma med sina kommentarer. Börja med att göra en disposition: tänk igenom vad som är intressant att diskutera.

8 8 I denna del analyseras, värderas och tolkas resultaten och slutsatser dras. Oftast inleds detta avsnitt med en klar formulering om hur frågeställningarna besvarats. Man granskar likheter och olikheter med tidigare erhållna resultat i området och redovisar eventuella teoretiska och praktiska följder. Det är viktigt att resultaten diskuteras (och inte återupprepas). Det ska finnas en diskussion om undersökningens/fyndens kvalitet, dvs datainsamlingsmetodens reliabilitet (tillförlitlighet) och validitet (om resultaten kan generaliseras till att gälla i verkligheten ). I diskussionen finns möjligheter att göra subjektiva kommentarer. Generella slutsatser bör också redovisas, men det är viktigt att inte spekulera mer än vad tillgängliga data tillåter. Detta innebär att begränsningar i generaliserbarheten av resultatet bör påpekas. Detta avsnitt bör även innehålla korta påpekande om eventuella felkällor och brister i den genomförda undersökningen samt förslag till förbättringar vid fortsatt forskning. Avslutningsvis är det bra om du ger några kommentarer till vidare utveckling av ditt projekt, dvs förslag till vidare studier. Använd underrubriker Felkällor och Förslag till vidare studier. Diskussionen avslutas (där så är möjligt) med en slutsats, dvs en sammanfattning på några rader som avrundning. [1-3]. Språket Vanligen skrivs rapporten så att man alternerar mellan presens och imperfekt. Det senare används genomgående i abstraktet, eftersom det sammanfattar vad som redan gjorts/skrivits. Introduktion, Material och metod Introduktionsavsnittet skrivs i presens för det som är fakta samt det som nu gäller. Imperfekt förekommer när man exempelvis granskar den tidigare forskningen i ämnet som man skall koppla arbetet till. Imperfekt förekommer även vid procedurbeskrivningen (material och metod) eftersom undersökningen redan genomförts och är att betrakta som historia. Här är passivum gångbart. Man skriver ex. hårdheten mättes med Resultat, Diskussion Använd imperfektum för det som är gjort, presens för det som är rådande. Presens används företrädesvis under rubriken diskussion men även i resultatredogörelsen. Detta tempus är här adekvat och förstärker karaktären av dialog mellan författare och läsare. Det har länge varit stark tradition att vetenskapliga rapporter formulerats i tredje person och passiv form ( Man beslöt att två grupper skulle användas. eller Det kontrollerades genom motbalansering. ) En förändring tycks emellertid vinna allt större terräng. Där det klart framgår, eller klart ska framgå, att det rör sig om författarens egna åsikter, tolkningar, spekulationer etc - dvs utsagor av klart subjektiv karaktär - rekommenderas numera formulering i första person ( jag / vi ). Sådana fall inträffar ibland också i procedurbeskrivningen ( för att kontrollera inflytandet av ovidkommande variabler använde vi oss av slumpmässigt urval ) Ett konsekvent användande av första person rekommenderas dock inte, då det tenderar att avlägsna läsaren från ämnet.

9 9 Referenser Referenser anges med löpande nummer i texten [1] (om flera [1, 5] eller flera i följd [1-4]). Den första hänvisningen i texten står därmed överst i referenslistan. Om samma referens förekommer flera gånger, ska den ha det nummer den tilldelades vid första förekomsten. Förkortningar för tidskriftsnamnen hittar du på biblioteket (eller i tidskrifternas referenslistor). Ange de första sex författarnamnen (följt av et al. om fler än sex). Tidskriftsartiklar Efternamn, Initialer. Rubrik Tidskrift År; Volym(Nr):sidor. Exempel: Safadi GS, Safadi TJ, Terezhalmy GT, Taylor JS, Battisto JR, Melton AL. Latex hypersensitivity: its prevalence among dental professionals. J Am Dent Assoc 1996;127(1): Otryckta källmaterial, s.k. gråtryck, förtecknas på samma sätt som böcker och tidskriftsartiklar, men referensen avslutas med att man anger källans art (t.ex. stencil). Då uppgifter som förlagsort, tryckår m.m. ofta saknas kan man på annat sätt ange hur källan kan återfinnas. Referens från annans examensarbete är tillåtet, men om källmaterial finns referera till det. Även personliga fakta kan tas med, men då skall det ex stå Margareta Seiden personlig kommunikation. Böcker Redigerad bok Efternamn, initialer. Kapitlets namn. In: Bokens titel, upplaga. Efternamn, initialer, editor. Stad, land: Förlag; År, pp. sidor. Exempel: Anusavice KJ, Cascone P. Dental casting and soldering alloys. In: Phillips Science of Dental Materials, 11 th ed. Anusavice KJ, editor. St Louis, Missouri: Elsevier Science; 2003, pp Monografi Efternamn, initialer. Kapitlets namn. In: Bokens titel, upplaga. Stad, land: Förlag; År, pp sidor. Exempel:

10 10 Gabrielsson J, Weiner D. Non-compartmental analysis. In: Pharmacokinetic and Pharmacodynamic Data Analysis, Second edition. Stockholm, Sweden: Swedish Pharmaceutical Press; 1997, pp Internet-referenser Web-sida: Websidans namn och källa. Tillgänglig från: internet adress. Datum för informationsinhämtandet Exempel: Dentala helkeramer, Kompetenscentrum för dentala material, SoS. Tillgänglig från: Inlämning och internet-publicering Alla arbeten ska lämnas in elektroniskt, till handledare och kursansvarig. Alla sammanfattningar kommer att publiceras på nätet. Du måste lämna ditt medgivande att ditt namn får finnas med som författare Bildmaterial För att publicera bildmaterial som inte är ens eget behöver man ha tillstånd. Enklast är att skicka ett mail till förläggaren och fråga. I bildtexten ska anges varifrån bilden hämtats, och publiceras med tillstånd från Xx förlag. Alla bilder ska vara digitala. Man kan tex scanna in dem, och ofta används också digitala fotografier. Tänk på att begränsa upplösningen till 600 dpi, vilket är vad våra skrivare klarar av. Annars är risken att dokumenten blir ohanterligt stora. Tänk också på att arbetena kopieras i svart-vitt. Referenser 1 Day, RA: How to write and publish a scientific paper. New York. Cambridge: University Press, Backman, J: Att skriva och läsa vetenskapliga rapporter. Lund: Studentlitteratur, Carlsson, B Grundläggande forskningsmetodik för medicin och beteendevetenskap. Stockholm: Almqvist & Wiksell

11 11