Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö och Natur 2011:2. Inventering av lek- och uppväxtområden i Gaviksfjärden och Omnefjärden, 2010

Transkript

1 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö och Natur 2011:2 Inventering av lek- och uppväxtområden i Gaviksfjärden och Omnefjärden, 2010

2 Rapport 2011:2 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö och natur Inventering av lek- och uppväxtområden i Gaviksfjärden och Omnefjärden,

3 LÄNSSTYRELSEN VÄSTERNORRLAND Avdelningen för miljö och natur Telefon växel: Internet: ISSN X Text: Fiskeriverket. Utredningskontoret Härnösand. Marcus Bryntesson, Hanna Karlsson och Anders Berglund 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Material och metoder... 6 Resultat... 8 Diskussion Referenser Bilaga Bilaga

5 Sammanfattning Fiskeriverkets utredningskontor i Härnösand har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland utfört ett inventeringsfiske i Gaviksfjärden och Omnefjärden, Höga Kusten. Syftet var främst att få en inblick i metodiken att inventera fiskförekomst med hjälp av mindre sprängladdningar. Totalt utfördes 27 detonationer i Gaviksfjärden och i den närliggande Omnefjärden (kartor, bilaga 1). 7 olika fiskarter påträffades varav storspigg var den klart dominerande. Erfarenheter av inventeringsmetodens för- och nackdelar listades där den viktigaste slutsatsen är att ett relativt stort antal detonationer krävs för att få en inblick i fisksamhället. Resultaten av det, i sammanhanget, begränsade antal detonationer som utfördes visar på delvis en annan bild av förekommande arters fördelning och täthet jämfört med de standardiserade nätprovfisken som utförts under ett flertal år i Gaviksfjärden. Bild 1. För inventeringarna användes undervattensdetonationer av Nonel-typ med 10 gram dynamit (Dyno Prime). 5

6 Inledning Under perioden 2-6 augusti 2010 genomförde Fiskeriverkets utredningskontor i Härnösand på uppdrag av Länsstyrelsen Västernorrland fiskinventeringar i Gaviksfjärden och Omnefjärden. Syftet var främst att få en inblick i metodiken att inventera fiskyngelförekomst med hjälp av mindre sprängladdningar. Förutom personal från Fiskeriverket och Länsstyrelsen så deltog Bengt Sjöström från Explosiva varor AB som sprängledare och utbildare i sprängmedelshantering. Totalt utfördes 27 detonationer i Gaviksfjärden och Omnefjärden under perioden. Det var gynnsamt väder under de flesta av dagarna med bra ljus och svag vind. Material och metoder Fiskeriverkets kustlaboratorium i Öregrund har utfört fiskinventeringar under ett flertal år och metodbeskrivningen är hämtad från deras arbete. Då inventeringarna i Gaviksfjärden främst hade som syfte att få inblick i metodiken valdes lämpliga provpunkter visuellt och inte slumpvis. Som underlag fanns även tidigare utförd djupkartering. Provtagningsdesign: Data samlades in från provytor på ca meter. Dessa provpunkter valdes ut från sjökort samt lämpliga förhållanden utifrån djup, växtlighet och rådande vindförhållanden. För att inte provtagningen av fisk skulle störas låg stationerna inte närmare varandra än 30 meter. Utförande: Ett båtlag med minst två personer utför provtagningen. Då inventeringarna i Gaviksfjärden även var i utbildningssyfte deltog fler personer. Siktdjup mättes innan yngelprovtagningen påbörjades. Då djupet varierade förhållandevis kraftigt och siktdjupet togs i utkant av provtagningspunkten är redovisat siktdjup i vissa fall större än provpunktens djup. Detta i enlighet med metodbeskrivningen. Provtagning av fisk gjordes genom att båten långsamt gled fram mot provtagningsstationen varpå en mindre sprängladdning á 10 g lades ut framför båten med hjälp av ett modifierat metspö och detonerades på en halv till en och en halv meters djup (bild 2). Detonationspunkten märktes ut med en boj och position togs med GPS. Därefter samlades all flytande fisk in. Efter det gick en person ner i vattnet och samlade in all sjunken fisk medan kvarvarande personer övervakade och mätte temperatur. Dykaren/snorklaren uppskattade i en 5 m radie från mittpunkten den artspecifika (ibland familj) vegetationens förekomst i procent för hela ytan, grad av generell algpåväxt på vegetationen (klasser från 0 till 4) samt procentuell fördelning av bottensubstrat (se nedan). Informationen noterades på separat papper/protokoll med tillhörande information om positionering och identifikation. Bilddokumentation med digitalkamera utfördes löpande under provtagningen. Bild g sprängladdning fästs på ett metspö och detoneras 0,5-1 m under vattenytan. Bild 3. Detonationspunkten märks ut med en boj innan dykaren kliver i vattnet. 6

7 Parametrar: 1. Vegetation och påväxt Information om artförekomst (familj) och täckningsgrader noterades. Uppgifterna kan användas för både naturvärdeskaraktärisering och modellering av växt/fisksamhällen. Grad av påväxt kan ge ett visst mått på grad av eutrofiering och användas i framtida bedömningsgrunder för ekologisk kvalitet. Vegetationens täckningsgrad: (%) Påväxtalger: (klass 0-4) Klass Beskrivning 4 "Kvävande", underliggande vegetation måste grävas fram och ser ut att må dåligt av täcket, alternativt bar botten med tät sammanhängande trådalgsmatta 3 Kraftig trådalgspåväxt men underliggande vegetation ser frisk ut 2 Tydliga (ca femkronorsstora) ansamlingar av trådar 1 Nästan alla rutor där vegetationen ser ren ut (där finns alltid trådar) 0 Används nästan uteslutande för bar gyttjebotten där man kontrollerat med fingret att trådalger inte förekommer 2. Djup Djup är en nyckelparameter för habitatmodellering. Djupet på respektive station mättes med decimeternoggrannhet vid mittenpunkten. 3. Siktförhållanden (grumlighet) Detaljerad information om siktförhållandena ger en möjlighet till kalibrering av satellitbilder och är dessutom en potentiellt intressant faktor i all habitatmodellering. Då djupet varierade ganska kraftigt i Gaviksfjärden och siktdjupet togs i utkant av provtagningspunkten är redovisat siktdjupet i vissa fall större än provpunktens djup. Inga turbiditetsprover togs. 4. Bottensubstrat Bottensubstrat är en viktig faktor i många habitatmodeller, särskilt för växtsamhällen. Informationen om bottensubstrat på grunda miljöer i Östersjön är väldigt sparsam. Bottensubstratdata från grunda områden har exempelvis pekats ut som en mycket dåligt undersökt och betydelsefull parameter i Naturvårdsverkets SAKU-projekt. Därför görs det enligt kustlaboratoriets metodbeskrivning en bedömning av bottensubstrat för varje inventerad yta. Detta i likhet med Naturvårdsverkets manual för Sedimentundersökning i Kust och Hav ( Procent täckningsgrad för varje substrat nedan bedömdes: Bottensubstrat (%) o Häll o Block >600 mm o Sten mm o Sten mm o Grus 2-60 mm o Sand mm o Finsediment (Silt mm; Lera <0.002) 7

8 5. Förekomst av ung/småvuxen fisk All fisk samlades in, artbestämdes och räknades. På vissa stationer förekom rikligt med spigg varför en uppskattning av antalet gjordes. Ett visst antal längdmättes. Följande parametrar noterades: Täthet (antal per art) Längd (mm) Ålder (0+, juvenila, adulta) Sjukdomar/sår 6. Temperatur Mättes vid ytan (ca 0.5 m djup) Utrustningslista (förslag) Se bilaga 2. Resultat Vegetation Provtagningspunkterna i Gaviksfjärden och Omnefjärden var främst lokaliserade i områden med relativt låg vågexponering där mjukbotten dominerade. Vegetationen dominerades av nate (Potamogetonaceae), blåstång (Fucus vesiculosus) och hårslinga (Myriophyllum alterniflorum) (bild 4 och 5). I övrigt påträffades möja (Ranunculacea), lånke (Callitriche), korsandmat (Lemna trisulca) och kransalger (Characeae). Bälten av bladvass förekom rikligt längs strandzonerna, dock ej inom 5 m radien för provpunkterna. Frekvensen av hur ofta olika växtgrupper förekommer i de olika delområdena redovisas i figur 1. Detaljerad lista över vegetation på de olika provpunkterna finns i bilaga 3. Bild 4. Ålnate. Bild 5. Blåstång. 8

9 Frekvens av vegetation 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 20% 10 % 0% Nat e Slinge Blåst ång M öja Lånke Kransalger Korsandmat Figur 1. Frekvens av olika växtgrupper i Gaviksfjärden och Omnefjärden (hur ofta olika grupper förekom i proverna inom respektive område). Områdeskartor, bilaga 1. Fisk Totalt påträffades 7 olika fiskarter, klart dominerande var storspigg (Gasterosteus aculeatus) som förekom på 26 av de 27 lokalerna. Mört (Rutilus rutilus) och småspigg (Pungitius pungitius) var även relativt frekvent förekommande (påträffades på 16 respektive 18 av de 27 lokalerna). Abborre (Perca fluviatilis), benlöja (Alburnus alburnus), elritsa (Phoxinus phoxinus) och gädda (Esox lucius) fångades mer sporadiskt. Fångstfrekvens över hur ofta olika fiskarter förekom i de olika del- områdena redovisas i figur 2. Årsyngel återfanns av mört, benlöja stor- och småspigg, (bild 6 och 13, figur 3). Längdfördelning för abborre framgår av figur 4. All fångad fisk redovisas i bilaga 4. Fångstfrekvens fisk 10 0 % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 20% 10 % 0% Abbborre Löja Elritsa Mört Stor spigg Små spigg Gädda Figur 2. Fångstfrekvens av olika fiskarter i Gaviksfjärden och Omnefjärden (hur ofta olika arter förekom i proverna inom respektive område). Områdeskartor, bilaga 1. 9

10 Bild 6 & 7. Längdmätning av fångsten, storspigg dominerade. Mört antal längd (mm) Figur 3. Längdfördelning mört (alla lokaler). Abborre antal längd (mm) Figur 4. Längdfördelning abborre (alla lokaler). 10

11 Diskussion Under och efter fältarbetena med praktisk erfarenhet av metodiken har tänkvärda erfarenheter sammanställts. Det ska dock påpekas att undersökningen omfattar relativt få provpunkter och några säkra slutsatser är svåra att dra. För att metoden ska ge en bra beskrivning av yngelförekomst och begränsa felkällorna inom ett område krävs förmodligen ett större antal provpunkter. Det var dock anmärkningsvärt att inga ensomriga abborrar eller gäddor återfanns, trots att stationerna låg i typiska uppväxtområden för de här arterna. Den kortaste abborren var 78 mm och bedömdes i jämförelse med den ålderläsning som görs av abborre från standardiserade nätprovfisken i Gaviksfjärden som 2-somrig. Ett relativt högt antal provpunkter gav låg utdelning i form av insamlad fisk (undantaget spigg). Att spigg dominerade fångsten var väntat då en riklig mängd fångas även vid nätprovfiskena. Fångsterna i dessa fisken från 2004 och framåt visar på en kraftig ökning av storspigg medan abborren gått tillbaka. Vissa arter som strömming, nors, id och sik saknades helt vid spränginventeringarna. Detta kan delvis förklaras med att dessa arter föredrar andra habitat. Lokaler med riklig vegetation gav intrycket av en begränsad effekt på hur stort område inom vilket fisk påverkades av sprängladdningen. Vid dykning/snorkling på lokaler med tät vegetation förekom rikligt med levande fisk, främst spigg, strax efter det att laddningen detonerats. En anledning kan vara att tät vegetation har en begränsande effekt på hur stort område sprängladdningen har effekt. Detta kan till viss del kompenseras med bättre förhållanden för vissa fiskarter och åldersklasser och därmed en rikligare täthet av fisk. Fiskförekomsten på vegetationsrika lokaler skulle i så fall underskattas vilket även uppmärksammats i en artikel i Journal of Experimental Marine Biology and Ecology (Snickars m.fl. 2007). Vid inventeringen uppkom även uppfattningen att det är skillnad på hur olika fiskarter påverkas av metoden. På många lokaler förekom rikligt med alger och sediment på vegetationen. Dessa frigjordes vid insamling (dykning) av fisk och växter och innebar en kraftigt försämrad sikt och därmed svårigheter att samla in sjunken fisk (bild 8 och 9). Det gäller även om detonationen görs nära bottnen. För att se hur stor påverkan det hade på resultatet av insamlad fisk gjorde dykaren/snorklaren först en uppskattning av antalet fiskar från ytläge innan insamlandet av sjunken fisk påbörjades. Detta resulterade i ett högre uppskattat antal fiskar än faktiskt insamlade, vilket också kan påverka resultatet, främst på lokaler med tät vegetation. Bild 8. Lokal med dålig sikt. Bild 9. Lokal med bra sikt. 11

12 Bild 10. Blåstång och spiggyngel. Bild 11. Lekfärgad spigg. Bild 12. Rikligt med algpåväxt & sediment på vegetationen. Bild 13. Årsyngel av benlöja. Sammanfattningsvis bör en spränginventering omfatta fler detonationer, utföras under ett flertal år samt jämföras med andra inventeringar, tex nätprovfiske för att få en rättvis bild av fisksamhället inom ett område. 12

13 Referenser Mossberg, B., Stenberg L., Ericsson, S. Den nordiska floran. Snickars, M., Sandström, A., Lappalainen, A., Mattila, J Evaluation of low impact pressure waves as a quantitative sampling method for small fish in shallow water. Journal of Experimental Marine Biology and Ecology. 343, Fiskeriverket Kustövervakning i Bottniska viken, Gaviksfjärden

14 Bilaga 1 Översiktskarta över delområden. 14

15 Delområde 1. Vadvalmssundet-Mädansviken (provpunkter 1-11). 15

16 Delområde 2. Gaviksfjärden, Häggvik (provpunkter 12-16). 16

17 Delområde 3. Gaviksfjärden, Sörleviken (provpunkter 17-21). 17

18 Delområde 4. Ulvviken (provpunkter 22-27). 18

19 Bilaga 2 Utrustningslista (förslag) Allmänt Flytväst 1 Kylbag för fältlunch och dryck 1 GPS-mottagare + extrabatterier Digital undervattenskamera + laddare och överföringssladd Provfisketillstånd och spränglicens (inklusive undantag för metod) Anteckningsmateriel + spritpennor, även vattenfast skrivmaterial Transektprotokoll, både pappersvariant och vattenfasta 1 Kylbag för prover + kylklampar 2 Vattentäta emballage/boxar för förvaring Plastpåsar (3 l), sopsäckar för tändkablar mm Frystejp 1 Siktskiva, decimetergraderad Ev. kort informationsblad om inventeringen (att dela ut till intresserade) Mobiltelefon 2 Provtagningsplan/manual, inkl. viktiga telefonnummer Bärbar dator 1 Salinitets- och temperaturmätare Båt + bensin Säkerhetsbox inkl förbandslåda, verktyg o kniv Åror, ankare, lina, lås o kätting, spännband till trailer Sjökort Kartor Kartkopior (helst inplastade ortofotokartor som går att skriva på med blyerts) burkar för turbiditetsprover + turbiditetsmätare Snorkling Snorklingsutrustning (våtdräkt, huva, handskar, skor, snorkel, cyklop, fenor, viktbälten, kniv, handduk, badkläder) Skrivskiva, plastpapper, blyertspennor, nätpåsar för fiskinsamling Sänke med boj för att visa skottplats, lämpligen djupgraderad (ca 6m). Vikt 1-2 kg. Bestämningsnycklar. För makrofyter rekommenderas Den nya nordiska floran av Bo Mossberg och Lennart Stenberg (senast utgiven 2003). För alger rekommenderas Alger vid Sveriges östersjökust av Anna Tolstoy och Katrin Österlund (utgivare Artdatabanken, SLU, Uppsala). För kransalger rekommenderas även Charophytes of the Baltic Sea av H. Schubert och I. Blindow (Eds), utgiven av Koeltz Scientific Books, Tyskland. Fiskyngel 2 långskaftade håvar med finmaskigt nät (6 mm) 1 långt (4-5 m) metspö i lätt material ex grafit, med ögla i toppen (för sprängämnena, fixas lätt till med ståltråd och silvertejp) 1 stor och en liten balja (helst i ljus färg) för att sortera och samla fisken. 2 nycklar för artbestämning av fiskyngel. 2 st mätbrädor för längdmätningar provburkar och plastpåsar för fiskprov. Ev. sprit för konservering 1 elektrisk slagtändare (+ en reserv) Tändhattar med tillhörande non-el kabel Primex 19

20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö och natur Inventering av lek- och uppväxtområden i Gaviksfjärden och Omnefjärden, 2010 ISSN X LÄNSSTYRELSEN VÄSTERNORRLAND HÄRNÖSAND BESÖKSADRESS. NYBROGATAN 15 OCH PUMPBACKSGATAN 19 TEL FAX