Hälso- och sjukvårdsrapport för Sollentuna kommun

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsrapport för Sollentuna kommun 2017

2 1 INLEDNING... 3 BEMANNING, HSL- PERSONAL... 6 SJUKSKÖTERSKEBEMANNING... 6 LÄKARINSATSER... 9 ARBETSTERAPEUT OCH SJUKGYMNAST/FYSIOTERAPEUT DIETIST ANALYS: GODA EXEMPEL: FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: DEMENSVÅRD OCH PSYKIATRISK OMVÅRDNAD ANALYS: GODA EXEMPEL: FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: INTERNUTREDNINGAR OCH LEX MARIA KVALITETSREGISTER ANALYS: GODA EXEMPEL: FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: AVVIKELSERAPPORTERING GÄLLANDE HSL ANALYS: GODA EXEMPEL: FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: FALL OCH FALLSKADOR RISKBEDÖMNING, ÅTGÄRDER OCH UPPFÖLJNING I SENIOR ALERT ANALYS: GODA EXEMPEL: FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: REHABILITERING ANALYS: FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: TRYCKSÅR OCH ANDRA SÅR ANALYS: FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: NUTRITION NATTFASTA RISKBEDÖMNINGAR GÄLLANDE UNDERNÄRING ANALYS GODA EXEMPEL: FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: HYGIEN OCH SMITTSKYDD ANALYS: FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE: MEDICINTEKNISKA PRODUKTER (MTP)... 26

3 AVVIKELSER MTP ANALYS: FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE: PALLIATIV VÅRD ANALYS: GODA EXEMPEL: FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: LÄKEMEDELSHANTERING OCH DELEGERING KVALITETSGRANSKNING AV LÄKEMEDELSHANTERING DAGVERKSAMHET FÖR ÄLDRE LSS-VERKSAMHETER AVVIKELSER LÄKEMEDELSHANETRING ANALYS: GODA EXEMPEL: FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: MEDICINSK FOTSJUKVÅRD ANALYS FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE MUNHYGIEN OCH TANDVÅRD ANALYS: FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: DOKUMENTATION, INFORMATIONSSÄKERHET OCH INFORMATIONSÖVERFÖRING ANALYS: GODA EXEMPEL: FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: INKONTINENS ANALYS: GODA EXEMPEL: FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: MAS MÅL FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET I SOLLENTUNA BILAGA 1:3 1:14 Patientsäkerhetsberättelser för 2017 från verksamheterna i Sollentuna

4 3 Inledning Denna rapport syftar till att göra en sammanställning och analys av hälso- och sjukvården i Sollentuna kommun under Rapporten är uppdelad i olika temaområden som berör verksamheterna. I dessa teman finns statistik, sammanfattning, analys, goda exempel och förbättringsområden. Rapporten inleds med en kort sammanfattning gällande patientsäkerhetsarbetet i Sollentuna kommuns verksamheter som helhet. Vidare i rapporten kommer hälso- och sjukvård benämnas HSL, medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS och särskilt boende för äldre SÄBO. I Sollentuna kommun fanns per dec SÄBO enligt LOU med 454 platser. 7 SÄBO enligt LOV har placeringar från Sollentuna. Det är ungefär samma antal placeringar som 2016 då vi hade ca 40 st. 4 dagverksamheter för äldre, där sammanlagt 9 individer har insatser enligt HSL. LSS Rehab & Hälsa som har hand om HSL- insatserna i grupp- och servicebostäder samt daglig verksamhet. Sollentuna kommuns MAS är ansvarig för samtliga dessa verksamheter förutom SÄBO enligt LOV. personer som bor i verksamhet kan vara fler än antal platser då det kan vara parboende i en lägenhet. Då Tors backe omvandlades och inte finns med alla månader 2017 har den informationen tagits bort från statistiken för att kunna jämföra siffror Förklaring av förkortningar och begrepp: SÄBO- särskilt boende för äldre LOU- lagen om offentlig upphandling LOV- lagen om valfrihetssystem BPSD- kvalitetsregister, arbetsmetod för demensvård PPM- punktprevalensmätning, mätning som görs vid en specifik tidpunkt LSS- lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade MNA- Mini Nutritional Assessment, bedömningsinstrument gällande nutrition ASIH- avancerad sjukvård i hemmet, landstingets specialistvård för sjukvård i hemmet. ROAG- bedömningsinstrument för munhälsa ESBL, VRE, MRSA resistenta bakterier NVP- Nationell vårdplan för palliativ vård VISAM- beslutstöd för sjuksköterska vid försämring i allmäntillstånd och akut sjukdom MCSS/APPVA- elektroniskt signeringssystem för läkemedelshanteringen

5 ADL bedömning- Aktivitet i Dagliga Livet Måluppfyllelse 2017 Implementera tidiga tecken i LSS-verksamheterna Implementera den nya nationella vårdplanen för palliativ vård i samtliga SÄBO På alla SÄBO ska det finnas sjuksköterska med utbildning i inkontinensvård (7,5hp) eller specialistsjuksköterskeexamen i öppen hälso- och sjukvård (distriktssköterska) ett SÄBO saknar detta vid mättillfället då den sjuksköterska som hade det slutade under 2017, det utbildas en ny under Samtliga verksamheter ska genomföra minst en egenkontroll gällande basal hygien under 2017 Samtliga verksamheter ska utarbeta minst ett mätbart mål för 2017 utifrån de förbättringsområden som finns i denna rapport, se bilaga 1:1 för måluppfyllelse per verksamhet Införa BPSD i dagverksamhet för äldre med demensinriktning. Alla SÄBO ska nå minsta målvärde gällande registrering i Senior Alert (målet utgår, se sidan 16) Åtgärder som vidtagits övergripande för att öka patientsäkerheten under 2017: Genomförd planerad egenkontroll Fortsatt arbete med de nationella kvalitetsregistren Senior alert, Palliativa registret och BPSD (beteendemässiga och psykiska symptom vid demens) Uppdatering av MAS-hemsida och riktlinjer HSL-dag för samtlig legitimerad personal med utbildning nutritionsbehandling Utbildning erbjuden samtlig personal i Sollentunas verksamheter gällande basal hygien Utbildning i NVP samt palliativ vård för samtliga SÄBO Alla verksamheter, utom dagverksamhet för äldre, har skrivit en patientsäkerhetsberättelse med formulerade mätbara mål för fortsatt patientsäkerhetsarbete på verksamhetsnivå Ökad personaltäthet gällande arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter Samtliga medarbetare har genomfört webbutbildning att arbeta säkert med läkemedel gällande läkemedelshantering för att erhålla delegering. Införande av VISAM på två SÄBO Ny mall för patientsäkerhetsberättelsen har nu utvecklats och verksamheterna skriver mer strukturerat. MCSS/APPVA har införts på 17 av 22 LSS boenden (i febr av 22)

6 5 Egenkontroll av hälso- och sjukvården 2017: Sammanställning av avvikelser gällande hälso- och sjukvård 2017 Fortlöpande granskning av delegeringsbeslut Kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen på samtliga SÄBO (utom Nytorp) Uppdatering av lokala läkemedelsrutiner på samtliga SÄBO (utom Nytorp) Kvalitetsuppföljning av medicintekniska produkter på samtliga SÄBO samt grupp- och servicebostäder Samverkansmöten en gång per halvår med de två auktoriserade läkarorganisationerna och fortsatt utveckling av de gemensamma samverkansöverenskommelserna Samverkansmöten med vårdcentralerna i Sollentuna gällande samarbete med LSS Rehab & Hälsa Risker för vårdskador har identifierats och hanterats genom analys av avvikelser och genomförda kvalitetsförbättringar utifrån analysen samt utifrån de nationella kvalitetsregistren Uppföljning i form av HSL- enkät har genomförts på samtliga verksamheter Uppföljningar tillsammans med kvalitetsstrateg på samtliga SÄBO enligt LOV I samtliga grupp- och servicebostäder har granskning av läkemedelshantering, basal hygien och avvikelsehantering genomförts tillsammans med verksamhetschef för LSS Rehab & Hälsa och MAS. Reaktiva uppföljningar av MAS på flertalet verksamheter (ca 20 besök) Hälso- och sjukvårdspersonalen har bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser enligt riktlinjer från MAS. Följsamheten bedöms som förhållandevis god. Under året har två anmälningar enligt lex Maria gjorts till IVO (3 st 2015, 5st 2016). Fem ärenden har anmälts till Patientnämnden under 2017 (5st 2015, ett ärende 2016). Av dessa gällde 2 st SÄBO enl LOV Synpunkter och klagomål utreds och hanteras enligt gällande rutiner. Samtliga enheter har ett ledningssystem i vilket patientsäkerhetsarbetet ingår. Verksamheternas patientsäkerhetsberättelser finns i Bilaga

7 Bemanning, HSL- personal Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvård upp till sjuksköterskenivå. Detta innebär att kommunen ska tillhandahålla hälso- och sjukvårdspersonal innefattande sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut samt dietist. Sjuksköterskebemanning Sollentuna har i sina avtal med SÄBO enl LOU olika krav på hur sjuksköterska ska finnas på plats, dock minst 11 timmar per dag. Inom LOV finns inget specifikt krav på bemanning. Daglig verksamhet för äldre har inom AB SOLOM en avsatt sjuksköterska två timmar i månaden per verksamhet. EVEO har inte säkerställt dessa insatser och har därför i nuläget beställningsstopp. Den första oktober 2015 tog kommunen över ansvaret för den basala hälso- och sjukvården i grupp- och servicebostad samt daglig verksamhet inom LSS. Individerna får dessa insatser av LSS Rehab & Hälsa från AB SOLOM. Fyra av Sollentunas SÄBO enligt LOU har sjuksköterska på plats dygnet runt, övriga har jourteam som ansvarar under kvällar och helger. De har en inställelsetid på 30 minuter. I tabellen på nästa sida redovisas bemanningen av sjuksköterskor i Sollentunas verksamheter. Sjuksköterska benämns i tabellen ssk.

8 7 platser årsarbetare ssk dagtid 2015 årsarbetare ssk dagtid 2016 årsarbetare ssk dagtid 2017 ssk/pati ent 2017 Ssk på plats Företag jour-ssk kommer från antal patienter ssk jourtid ansvarar för patienter en ssk heltid är omvårdnadsansvarig för 2017 Ssk med specialistutbildning Vilken utb SÄBO enl LOU Gillbogården 27 2,45 2,6 2,8 0,10 Alla dagar Ulrikas gård 60 3,5 3,46 4,25 0,07 Alla dagar Norrgården 46 2,8 3,0 2,8 0,07 Alla dagar 7-18 AB SOLOM 280 AB SOLOM 280 Mobila Teamet Aleris Barnmorska 20 1 Vård av äldre 18 2 Vård av äldre Distriktssjuksköterska Bergkälla 58 3,65 4,2 4,2 0,07 Alla dagar dygnet runt Ssk på plats dygnet runt 17 Gabriels gård 20 2,2 2,13 2,16 0,11 Alla dagar 7-18 Nytorp 40 4, ,13 Alla dagar Care Team 454 AB SOLOM Lenalundsgården 40 2,3 2,78 2,83 0,07 Alla dagar AB SOLOM Minerva 25 2,6 2,6 2,5 0,10 Alla dagar 7-18 Mobila Teamet Aleris Ribbings backe 48 3,6 3,6 3,6 0,08 Alla dagar dygnet runt Rådan 52 3,9 4,15 4 0,08 Alla dagar dygnet runt Soltorp 41 4,5 4,55 4,5 0,11 Alla dagar dygnet runt Ssk på plats dygnet runt 16 1 Distriktssjuksköterska Ssk på plats dygnet runt 8 Ssk på plats dygnet runt 8

9 LSS LSS Rehab och hälsa 139 (95 som har fasta insatser 2017) 1,5 1,5 2,35 0,02 mån-fre 8-17 Vard kväll + helg dag, Nytorp 177 Vard 7-8 Gillbogården natt AB SOLOM 280 SÄBO enl LOV Grönskogen 35 1,5 1,5 1,5 0,04 Vard 8-16 Edsby slott ,04 Vard 8-16 Care Team 800 Vårdliljan Muskötvägen ,35 7 0,12 Alla dagar 7-17 Rotsunda strand ,06 Alla dagar 7-17 Förenade care ASIH 110 Care Team Widaby 54 (18) - - 2,5 0,07 (0,14) Alla dagar 7-17 PR-vård Uppgift saknas om antal (8) 2 Barnmorska Operationssjuksköterska Attendo Årstaberg ,25 0,04 Vard 7-16 Attendo mobila teamet Demensvård Attendo Enhagsslingan ,05 Alla dagar 7-17 Attendo mobila teamet

10 9 Läkarinsatser Alla SÄBO i Sollentuna har Legevisitten som läkarorganisation dygnet runt. Känd skriftlig rutin för hur läkare ska kontaktas dygnet runt finns i samtliga verksamheter. Alla SÄBO har ett besök av läkare i veckan utom Ribbingsbacke och Rotsunda strand som har två besök i veckan. Korttidsplatserna har ett annat läkaransvar. Här har SÄBO-läkarna ansvar för de individer som kommer till korttids från sjukhuset och hemmet när det gäller akuta insatser, övrigt har respektive vårdcentral ansvar för upplever 95% av verksamheterna att läkarinsatserna är tillräckliga för en god och säker vård, detta är en ökning från 60% Widaby har antalet boende inom parantes då boendet inte har fyllt sina platser. patienter timmar i veckan läkare är på plats på boendet 2016 timmar i veckan läkare är på plats på boendet 2017 SÄBO enl LOU Gillbogården Ulrikas gård Norrgården 46 4 (ökat från 2 sedan 2015) 3 Bergkälla 58 6 (ökat från 5) 5 Gabriels gård 20 2 (minskat från 3) 3 Nytorp 40 3 (minskat från 4) Lenalundsgården 40 4 (ökat från 3) 3 Minerva 25 3 (ökat från 2) 2 Ribbings backe Rådan 52 3 (minskat från 4) 3 Soltorp 41 7 (ökat från 3) 3 (har ej korttids längre) SÄBO enl LOV Grönskogen 35 3 (minskat från 4) 3 Edsby slott 50 6 (ökat från 4) 8 Muskötvägen 60 2 (minskat från 6) 3 Rotsunda strand (ökat från 6) 8 (har ej korttids längre) Widaby 54 (18) - 3 Attendo Årstaberg 56-5 Attendo Enhagsslingan 60-4

11 Arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut Flera av Sollentuna kommuns SÄBO enligt LOU hade fram till 30/ tillgång till AB SOLOMs Äldrerehab som tillhandhöll paramedicinsk personal. Från 1/ har alla SÄBO egna arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster anställda. En grundbemanning finns reglerad i avtalet (minst 2% årsarbetare rehabpersonal per patient, fritt att fördela mellan yrkeskategorierna). Vid uppföljning har flera verksamheter påtalat att de redan under dessa två månader upplevt en förbättring gällande närvaro och insatser från paramedicinsk personal. Detta beror eventuellt till viss del på att flera verksamheter har valt att utöka tjänstgöringsgrad utöver grundkravet i avtal och därför har mera paramedicinska resurser efter 1/ Flera verksamheter upplever också att det är positivt att ha egen personal utifrån tillgänglighet och kontinuitet. Verksamheten kan jobba mer fokuserat i teamet runt specifika svårigheter. Det enda som nämnts som eventuella svårigheter efter förändringen är möjlighet att täcka upp för eventuell frånvaro vid sjukdom eller semester. 95 % av verksamheterna anser att det finns den paramedicinska personal som behövs för en god och säker vård, detta är en ökning från 2016 då siffran var 88%. patienter årsarbetare Arbetsterapeut och Fysioterapeut 2016 årsarbetare Arbetsterapeut och Fysioterapeut 2017 (efter 1/11) SÄBO enl LOU Gillbogården 27 0,60 0,60 Ulrikas gård 60 1,23 1,30 Norrgården 46 0,80 1,12 Bergkälla 58 1,0 1,15 Gabriels gård 20 0,35 0,40 Nytorp 40 1,60 1,60 Lenalundsgården 40 0,70 0,80 Minerva 25 0,43 0,60 Ribbings backe 48 1,40 1,0 Rådan 52 1,10 1,25 (inkl. 25% vårdhundsförare) Soltorp 41 1,15 1,5 LSS LSS Rehab och hälsa ca 200 (ca 80 med aktiva insatser) 1,75 1,75

12 11 SÄBO enl LOV Grönskogen 35 0,40 0,40 Edsby slott 50 0,40 0,40 Muskötvägen 60 1,75 2,0 Rotsunda strand 63 2,0 2,0 Widaby 54 (18) - 1,3 Attendo Årstaberg 56-0,40 Attendo Enhagsslingan 60-2,0 Dietist Från och med 2016 ska kommunerna tillhandahålla dietistresurs till individer i SÄBO. Dietist finns under 2017 knutet till alla SÄBO. Under 2017 har antalet individer på SÄBO som fick insatser av dietist ökat markant från 2 st 2016 till 24 st Inom LSS tillhandahåller landstinget dietist vid behov. Dietistarbetet diskuteras närmare under rubriken nutrition. Lokal rutin för hur dietist ska kontaktas finns på hälften av våra SÄBO enl LOU. Analys: Sollentuna har olika krav på olika verksamheter (LOU och LOV). Bemanningen är således väldigt olika gällande legitimerad personal. Sjuksköterskebemanningen har under året ökat på Ulrikas gård och LSS Rehab & Hälsa där MAS hade kritik kring bemanningen under MAS ser att det i nuvarande organisation av rehabiliteringsresurser finns stora möjligheter till att utveckla teamarbetet. Detta är något som kommer pågå under Goda exempel: LSS Rehab & Hälsa har ett välfungerande teamarbete mellan rehabpersonal och sjuksköterskor. De har utarbetat rutiner för hur de samverkar vid vårdplaneringar, fallskador och andra avvikelser. Förbättringsområden: Utvärdera kraven som ställs gällande bemanning Utvärdera bemanningen av paramedicinsk personal på SÄBO efter Äldrerehabs avvecklande

13 Demensvård och psykiatrisk omvårdnad. Individer med demensdiagnos finns i de flesta verksamheterna, inte bara på demensboenden. et med demensdiagnos har ökat, från 49 % till 58 % i SÄBO enligt LOU under Att patienter har psykiatrisk problematik såsom ångest, psykossjukdom, personlighetsstörning och depression är vanligt i våra verksamheter och under 2017 har en ökning skett från 9 till 15%. Första december öppnade åtta nya boendeplatser för patienter med demens samt åtta platser för patienter med psykiatriska behov på Nytorps äldreboende. Åtta omvårdnadsplatser på Bergkälla omvandlades i slutet av 2017 till demensplatser. et arbetsterapeuter och fysioterapeuter med utbildning i BPSD har ökat under patienter (antal demensplatser) patienter med demensdiagnos ssk med utbildning i demens (inkl BPSD) patienter med psykiatrisk diagnos Arbetar med BPSD SÄBO enl LOU Gillbogården Ej i avtal Ulrikas gård Ej i avtal Norrgården 46 (26) Ja Bergkälla 58 (41) Ja Gabriels gård 20 (20) Ja Lenalundsgården 40 (24) Ja Minerva 25 (16) Ja Ribbings backe 48 (32) Ja Rådan 52 (32) Ja Soltorp 41 (41) Ja Nytorp äldreboende 16 (8) Nej

14 13 SÄBO enl LOV Grönskogen 35 (18) Nej Edsby slott 50 (20) Ja Muskötvägen 60 (40) Nej Rotsunda strand 63 (27) Ja Widaby 54 18(ca10) Ja Attendo Årstaberg Ja Attendo Enhagsslingan Ja Analys: BPSD har införts i olika grad på olika SÄBO, de har kommit olika långt med att implementera arbetssättet. Det bor ibland patienter med demensdiagnos på platser som inte är avsedda för dementa. et sjuksköterskor med utbildning i demens har ökat. Inom området LSS finns en demensproblematik som skiljer sig från SÄBO. Här finns individer med andra diagnoser i grunden, där behövs speciella kunskaper för att kunna upptäcka demens. Här har vi under 2017 börjat arbeta med bedömningsinstrumentet tidiga tecken. Det är viktigt att demens behandlas enligt den vetenskap och erfarenhet som finns, därför har Sollentuna ett krav på BPSD i samtliga SÄBO med demensplatser. Under 2107 fick flera LOV SÄBO beställningsstopp på grund av att de inte arbetar med BPSD, Rotsunda strand och Edsby slott har nu åtgärdat detta och är återigen valbara. Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället och så även bland våra äldre. Under 2017 öppnade ett SÄBO med psykogeriatriska platser. Teamarbete är en stor och viktig del i arbetet med demensproblematik och BPSD. Det är därför viktigt att alla yrkeskategorier i teamet får utbildning i BPSD och kan delta i arbetet. Under 2017 fick flera paramedicinska medarbetare detta, de har tidigare varit underrepresenterade i BPSD-arbetet. Önskemål finns från verksamheterna att även läkarna ska ha mera kunskap kring BPSD. Goda exempel: Ribbingsbacke har delvis på grund av sitt BPSD-arbete en markant lägre andel patienter med lugnande läkemedel 27 % (genomsnitt Sollentuna SÄBO 50 %) och sömnläkemedel 8 % (genomsnitt Sollentuna SÄBO 47 %) än genomsnittet i SÄBO enl LOU i Sollentuna. Förbättringsområden: Implementera BPSD-arbetet i samtliga SÄBO enligt LOU, även omvårdnadsavdelningar Följa upp kravet på BPSD på SÄBO enligt LOV Fortsatta utbildningsinsatser i BPSD Införa BPSD i dagverksamhet för äldre med demensinriktning Verka för att läkare involveras mer i BPSD arbetet Arbeta för att minska användingen av sömnläkemedel och lugnande läkemedel

15 Internutredningar och Lex Maria Under 2017 har 10 internutredningar gällande hälso- och sjukvårdsavvikelser (ej Lex Maria) gjorts i SÄBO enligt LOU, åtta har gjorts på SÄBO enligt LOV. Utredningarna gäller läkemedelshantering, brister i informationsöverföringen och bedömningar gjorda av HSL-personal. Inom LSS har två utredningar gjorts gällande allvarliga avvikelser, dessa gällde båda läkemedelshantering. Två Lex Maria-anmälningar har gjorts under 2017 från MAS i Sollentuna. Nr 1: SÄBO läkemedelshantering Nr 2: SÄBO läkemedelshantering & informationsöverföring/dokumentation Från SÄBO enligt LOV där Sollentuna har placeringar har inga anmälningar gjorts under 2015 eller Under 2017 har fem anmälningar gjorts (tre från Widaby efter MAS i Sollentunas uppföljningar, samt två på Muskötvägen varav en gällde läkarinsatser) Detta ligger utanför MAS i Sollentunas ansvarsområde då det är respektive utförares MAS som tillser deras anmälningar. Information kring eventuella anmälningar och internutredningar har inhämtats via HSL-enkät.

16 15 Kvalitetsregister Samtliga verksamheter använder Senior Alert och palliativ registret. BPSD används i 70 % av SÄBO. Verksamheterna har kommit olika långt i processen med införandet. I SÄBO enligt LOV uppger 30 % att de använder statistiken i sitt förbättringsarbete och inom SÄBO enligt LOU är det 60% som använder statistiken i sitt förbättringsarbete. Det sker dock i mycket varierande grad beroende på verksamhet och register. Inom dagverksamhet för äldre används inga kvalitetsregister och inom LSS-verksamheterna har arbetet med Senior Alert precis startat. Senior Alert Jämförande statistik har inte kunnat tas fram inför denna rapport då Senior Alert under 2017 uppgraderat sin plattform. Denna analys får vänta till Analys: De verksamheter som arbetar aktivt enligt BPSD använder även data från registret i utvecklingsarbetet. Senior Alert och Palliativa registret används också av några SÄBO enligt LOU i utvecklingsarbetet, men inte av alla. Överlag ser det ut som om arbetet med Senior Alert går åt rätt håll. Flera verksamheter hade inför 2017 satt upp mål gällande Senior Alert, dessa är svåra att följa upp på rund av bytet av plattform. Arbetet med Senior Alert kommer följas under Det verkar som om antalet riskbedömningar och åtgärdsplaner ökar, men det som halkar efter är uppföljning av insatta åtgärder. Goda exempel: Norrgården har arbetat i Senior Alert med riskbedömningar och åtgärdsplaner löpande och har fått till ett bra teamarbete gällande riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar. Förbättringsområden: Implementera Senior Alert inom LSS-verksamheterna där individer är äldre än 65 år, eller behov finns Öka arbetet med att använda kvalitetsregister och deras resultat i verksamhetens förbättringsarbete Arbeta med riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar i Senior Alert

17 Avvikelserapportering gällande HSL MAS har en riktlinje för avvikelsehantering som gäller avvikelser inom hälso- och sjukvård. Dessa är indelade i följande kategorier: fall, läkemedel, trycksår, medicintekniska produkter (MTP) samt övrig patientsäkerhet. I den sistnämnda kategorin innefattas dokumentation, informationsöverföring, HSL-insats av legitimerad personal, HSL-insats av delegerad personal samt övriga avvikelser som rör patientsäkerhet. Alla verksamheter har rutin för avvikelserapportering, uppföljning samt analys. Teammöten är vanliga, i dessa analyseras och åtgärdas avvikelser systematiskt. De flesta verksamheter beskriver att ett teamarbete finns där avvikelser hanteras. Detta går till på olika sätt, det är vanligt med regelbundna kvalitetsråd där flera olika professioner är representerade. I respektive verksamhets patientsäkerhetsberättelse (bilaga ) återfinns närmare information kring detta. Analys: För att få en säker och givande avvikelsehantering krävs ett ledningssystem som fungerar i hela verksamheten. Här behövs en struktur för analyser, åtgärder och utvärdering. För att få till en sådan struktur krävs det resurser, vilja och kompetens. Utan struktur och återkoppling blir avvikelsehanteringen endast en pappersprodukt som inte leder till någon förbättring utan bara till en ökad arbetsbörda. Målet med avvikelsehantering är verksamhetsförbättringar samt minskat lidande för patienterna. Idag fungerar det lite olika på verksamheterna, en del har väl fungerande rutiner andra inte. Hos flera verksamheter finns fortsatt under 2017 en brist i hur man sammanställer och analyserar sina avvikelser systematsikt, men det sker förbättringar. Åtgärder på individbasis fungerar ofta väl, men på verksamhetsnivå finns det stora utvecklingsmöjligheter. Goda exempel: AB SOLOM har under 2017 infört en struktur med kvalitetsråd och kvalitetsstödjare i alla sina verksamheter. Förbättringsområden: Fortsätta arbetet med att rapportera in avvikelser, det finns fortfarande ett mörkertal på vissa verksamheter Arbeta strukturerat med att analysera, åtgärda, utvärdera och återkoppla avvikelser Utföra riskanalyser och åtgärdsplaner på verksamhetsnivå Förbättra och skapa forum för teamarbetet gällande avvikelser på individnivå

18 17 Fall och fallskador Fallskadeprevention är ett omfattande område i våra verksamheter. Detta arbete kräver struktur, systematik och en samverkan mellan samtliga yrkeskategorier för att lyckas bra. De går inte att jämföra mellan verksamheter (LOV & LOU, då data är olika inrapporterad) men det går att jämföra inom verksamheten då redovisningen gjorts på samma sätt. Om rutan är tom betyder det att ingen information redovisats från verksamheten, 0 betyder att verksamheten redovisat denna siffra. För att få någon form av jämförelse har MAS tagit fram begreppet fall/plats. Om en ökning respektive minskning på mer än 10 % skett redovisas det i sista kolumnen. Under året har antalet frakturer ökat något och de vanligaste är höftfraktur och revbensfraktur. Sju patienter har fått sy en sårskada till följd av sitt fall. Då Tors backe omvandlades och inte finns med alla månader 2017 den informationen tagits bort från statistiken för att kunna jämföra siffror. Hänsyn bör också tas när man tittar på siffrorna för att Nytorp från maj 2017 hade 20 platser istället för 40. Därför räknas inget fall/plats ut där. fall 2014 fall 2015 fall 2016 fall 2017 fall/plats 2016 fall/plats 2017 frakturer 2016 frakturer 2017 Trend Ö= Ökat L = Lika M= Minskat SÄBO enl LOU Gillbogården ,8 3,1 0 0 Ulrikas gård ,0 2,2 1 6 Norrgården ,3 1,8 2 0 Bergkälla ,8 3,0 6 3 Gabriels gård ,9 3,9 1 0 Nytorp ,8-2 3 Ej jämförbart Lenalundsgården ,6 2,4 2 5 Minerva ,0 1,8 1 1 Ribbings backe ,4 3,0 0 4 Rådan ,8 2,3 3 5 Soltorp ,4 3,5 2 7 Summa: Snitt 2,2 Snitt 2, LSS LSS Rehab & Hälsa ,4-1 2 Ej jämförbart

19 SÄBO enl LOV fall 2015 fall 2016 fall 2017 fall/plats 2016 fall/plats 2017 frakturer 2016 frakturer 2016 Trend Ö= Ökat L = Lika M= Minskat Grönskogen ,2 1,0 3 4 Edsby slott ,6 1,9 2 0 Muskötvägen ,2 2 4 Rotsunda strand ,2 1,8 8 Widaby ? - 4 Attendo Årstaberg ,8-2 Attendo Enhagsslingan ,0-15 Riskbedömning, åtgärder och uppföljning i Senior Alert Alla som flyttar in på SÄBO ska enligt avtal ha en riskbedömning gällande fall, efter medgivande från patient ska även denna registreras i Senior Alert. Senior Alert ska sedan användas regelbundet för riskbedömning, åtgärder och uppföljning. En ny riskbedömning ska göras minst var 6:e månad samt när det behövs, exempelvis efter ett fall eller vid förändring i hälsotillståndet. Analys: Fall och fallskador har ökat under 2017 jämfört med året innan. Fall och fallskador inträffar i vård- och omsorgsverksamheter, vissa är relaterade till sjukdomstillstånd och kan tyvärr inte förebyggas. En viktig sak att arbeta med är att minska skada vid fall. Ett teamarbete gällande dessa frågor är väldigt viktigt. Alla personalkategorier måste vara inblandade för att kunna arbeta effektivt med fallskadeprevention. Åtgärder och analys har också beskrivits i olika stor grad i patientsäkerhetsberättelserna. et allvarliga fallskador är fortsatt relativt lågt. I vissa SÄBO enligt LOV redovisas ett så lågt antal fall att MAS ställer sig frågande till om avvikelsehanteringen kring fall och fallskador är tillfredställande. Goda exempel: LSS Rehab & Hälsa har ett välfungerande och förankrat teamarbete kring fall och fallskadeprevention. Vid ett inträffat fall åker sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast gemensamt till verksamheten och man går tillsammans med omsorgspersonal och patient igenom vilka åtgärder som eventuellt behöver göras. Förbättringsområden: Teamarbete i samtliga verksamheter för att förebygga fall och minska skada vid fall Starta upp ett strukturerat fallpreventivt arbete i SÄBO Få all HSL-personal att arbeta i Senior Alert, även arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut Alla patienter ska ha en aktuell riskbedömning gällande fall

20 19 Rehabilitering et patienter som förflyttas med lift och sitter i rullstol är i princip detsamma som föregående år, däremot har antalet patienter som använder rullator ökat något. Det är 90 % av patienterna i SÄBO enl LOU som har hjälpmedel ordinerat från sjukgymnast/arbetsterapeut och 15 % har pågående individuell träning av fysioterapeut. Detta är en ökning från föregående år då motsvarande siffror var 75 % (hjälpmedel ordinerat) och 9 % (pågående individuell träning). Alla verksamheter arbetar idag med ett teamarbete runt fallskador (och andra avvikelser), det är en ökning från förra året då 87 % arbetade i team med dessa frågor. Alla patienter i SÄBO har ett aktuellt ADL och förflyttningsstatus. Inom LSS har ca 26 % regelbundna insatser från fysioterapeut och 18% från arbetsterapeut. Analys: Det är väldigt bra att antalet insatser från rehabiliteringen har ökat, det är ett viktigt område för att behålla sina förmågor till ett självständigt liv. Då en ny struktur för bemanning och nya krav på resurser införts sent under 2017 är det för tidigt att utvärdera effekten av förändringen i nuläget. Teamarbetet kring avvikelser (exempelvis fall) har ökat och nu har alla verksamheter på olika vis implementerat detta vilket är mycket positivt. Det påtalas från flera verksamheter att utbildningsbehov finns i verksamheten gällande förflyttningar. Förbättringsområden: Skapa förutsättningar för och utveckla teamarbetet Utvärdera antalet insatser från paramedicinsk personal i SÄBO Följa upp samverkan kring och utveckling av rehabilitering i SÄBO Följa upp behovet och genomförandet av förflyttningsutbildningar i verksamheterna

21 Trycksår och andra sår Alla trycksår går inte att förebygga, en del får vi hem från sjukhusen. Riskbedömning för trycksår ska ske i Senior Alert. Alla trycksår ska rapporteras som avvikelse. I SÄBO enl LOU har ungefär 10 % av patienterna sår (inte bara trycksår, kan även vara bensår etc) som regelbundet läggs om av sjuksköterska, detta är en liten ökning från föregående år (8 %). Nedan visas statistik på hur många trycksår som funnits under året i verksamheterna. SÄBO enl LOU platser/ individer trycksår 2014 trycksår 2015 trycksår 2016 Gillbogården Ulrikas gård Norrgården Bergkälla Gabriels gård Nytorp trycksår 2017 Lenalundsgården Minerva Ribbings backe Rådan Soltorp Summa: LSS LSS Rehab & hälsa SÄBO enl LOV Grönskogen Edsby slott Muskötvägen Rotsunda strand Widaby 54 (18) Attendo Årstaberg Attendo Enhagsslingan

22 21 Analys: Trycksår finns ute i våra verksamheter och de uppkommer både där och på andra enheter. Ungefär 75 % av trycksåren uppstår på boendet. Det förebyggande arbetet behöver bli bättre samt den strukturerade rapporteringen av såren. Kunskapsbrist hos de som är närmast den som behöver vård kan vara en orsak till att trycksår inte rapporteras (kategori1). Ökningen av antalet trycksår under 2017 kan förklaras av ökad kunskap och uppmärksamhet, då ökningen består av trycksår kategori 1. Det låga antalet trycksår i vissa SÄBO visar snarare på en brist i rapportering av trycksår än avsaknad av dem. Det är av stor vikt att kunna arbeta förebyggande med trycksår för att stoppa utvecklingen från kategori 1 till kategori 2-4. Ett trycksår inom LSS var kategori 1 och det andra kategori 2. I SÄBO enl LOU var tre av åtta sår kategori 3-4. Trycksåren i SÄBO enl LOU under 2017 var fördelade enligt följande (2016 inom parantes): kategori 1 55 % (41 %) kategori 2 31 % (27 %) kategori 3 10 % (18 %) kategori 4 3 % (14 %) Insatser under 2017 gällande ökad kunskap och rapportering har gett resultat. Förbättringsområden: vidhålla och öka kunskap hos den som vårdar patienten nära och ser hudkostymen dagligen gällande trycksår alla patienter i SÄBO ska ha aktuell riskbedömning gällande trycksår ökat teamarbete i det förebyggande arbetet ökad kunskap i sårdiagnostik och sårbehandling

23 Nutrition Sollentuna kommuns kostpolicy är känd av samtliga legitimerade medarbetare. Under 2017 hade fyra patienter i SÄBO enligt LOU PEG-sond (enteral nutrition, får näring via infart i magsäcken), detta är detsamma som Inom LSS var det sex patienter 2016 och under 2017 fem patienter. Vi har haft två patienter med TPN (total parenteral nutrition, näringsdropp) under Dessa är en ny kategori patienter som börjar komma till våra SÄBO. SÄBO enl LOU 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Nattfasta Mätning av nattfasta har gjorts på 7 SÄBO enligt LOU under patienter ingick i mätningen, 51 hade längre nattfasta än 11 timmar (27 %). Detta är nästan en halvering i jämförelse med 2016 (50 %) men viss osäkerhet kring inrapporterad data finns. MAS och kvalitetsstrateg kommer på uppföljningar av alla verksamheter ta upp detta i de verksamheter som berörs. Riskbedömningar gällande undernäring Samtliga SÄBO riskbedömer för undernäring i Senior Alert, men alla når inte upp till målen gällande antal riskbedömningar och åtgärdsplaner. Det är ett krav att alla ska riskbedömas för undernäring. Riskbedömning ska även, vid behov, ske inom dagverksamet och LSS men då med bedömningsinstrumentet MNA. Analys: Riskbedömning, åtgärder och uppföljning i Senior Alert gällande undernäring utförs i varierande grad i SÄBO. Rekommendationen är att alla riskbedömningar ska uppdateras minst en gång var 6:e månad samt vid förändring i hälsotillståndet. Flera patienter har under 2017 fått näringsdryck, E-kost och dietistinsatser. Detta kan bero på ökad kunskap och medvetenhet hos sjuksköterskor och omsorgspersonal om nutritionsproblematik. Under HSL-dagen 2017 var nutrition

24 23 en utbildningsdel. Det kan också bero på att dietist nu finns mer tillgänglig i verksamheterna. När det gäller hur många som matas och har konstistensanpassad kost har en ökning skett, detsamma gäller för behovet av konsistensanpassad kost. Det kräver resurser och kunskap att tillgodose dessa behov. Goda exempel: Bergkälla har valt att anställa en dietist på 50 % i verksamheten. Nästan 90 % av alla dietistinsatser gjorda på SÄBO enl LOU har genomförts på Bergkälla. Förbättringsområden: Rutiner för kontakt med dietist och utförande behöver utarbetas i alla SÄBO Riskbedömning, åtgärder och uppföljning gällande nutrition ska ske hos alla patienter. Senior Alert ska användas i SÄBO Nattpersonal bör involveras i genomförandeplanen gällande de boendes matbehov på natten Riskbedömningar ska göras med MNA i de verksamheter som inte använder Senior Alert Kunskapen kring sväljsvårigheter, konsistensanpassad mat och matning behöver höjas Samtliga SÄBO bör göra en mätning av ofrivillig nattfasta årligen som en del i sin egenkontroll Hygien och smittskydd Resistenta bakterier (ex. MRSA, VRE, ESBL) är idag ett växande problem i samhället, så också i Sollentunas verksamheter. Utvecklingen i Sollentunas SÄBO följer samma utveckling som samhället i stort. Samtliga verksamheter uppger att de har en känd rutin för basal hygien MRSA VRE ESBL

25 Följer all personal basala hygienrutiner? Alla verksamheter (ej LSS) 23% 77% Ja Nej Har verksamheten genomfört egenkontroll gällande basal hygien under 2017? SÄBO Ja, 1 gång Ja, 2 gånger eller fler Nej Inom LSS Rehab & Hälsa har ingen mätning gjorts under 2017, men alla uppges följa basala hygienrutiner. I grupp- och servicebostäder samt daglig verksamhet finns det stora brister i följsamhet till dessa. Det behövs alltid ny kunskap och ökad följsamhet till basala hygienrutiner i samtliga verksamheter. Samtliga LSS- boenden har följts upp av MAS gällande basal hygien under Under året har en utbildning i basal hygien erbjudits alla medarbetare i kommunens verksamheter. Många uppger att de använder sig av webbutbildning i basal hygien årligen. Hälften av SÄBO enl LOU har bytt duschslangar och munstycken enligt rutin. Det som återstår att åtgärda för vård- och omsorgskontoret från hygienrond 2013 är: Desinfektionsrum på Bergkälla, gamla delen Handfat i kök på Bergkälla, Norrgården och Minerva Diskdesinfektor på Lenalundsgården och Minerva En åtgärdsplan med prioriteringar är framtagen.

26 25 Analys: Hygienarbetet pågår ute i alla verksamheter, utbildningsinsatser pågår löpande. Följsamheten till basala hygienrutiner är för låg. Inom LSS-verksamheterna är det förhållandevis nytt att arbeta med basal hygien, inom SÄBO och dagverksamhet har det varit känt i många år. Förbättringsområde: Ökad följsamhet till basala hygienrutiner Ökad frekvens på egenkontroller av följsamhet till basala hygienrutiner Fortsatt utbildning gällande basal hygien till alla medarbetare Ökad förståelse från chefer om vikten av att följa basala hygienrutiner Samtliga SÄBO ska byta duschslangar och munstycken årligen enligt vårdprogrammet för Legionella från vårdhygien

27 Medicintekniska produkter (MTP) I alla SÄBO finns individuella instruktioner om hur hjälpmedel ska användas till de patienter som använder hjälpmedel. I samtliga SÄBO har personalen utbildning i lyftteknik, men behov finns för mer utbildning inom området. I samtliga SÄBO finns aktuell rutin för registrering och kontroll av MTP. I SÄBO enl LOU bedöms MTP kondition och säkerhet vara 3,7 (1= dåligt 5= mycket bra). Det har gjorts flertalet nya investeringar under året: lyftseler, blodtrycksmanschetter, toalettförhöjningar, sängar och liftmotorer är de vanligaste. Sängar och liftar har besiktats enligt rutin på samtliga SÄBO enl LOU. Avvikelser MTP avvikelser 2014 avvikelser 2015 avvikelser 2016 avvikelser 2017 Gillbogården Ulrikas gård Norrgården Bergkälla Gabriels gård Lenalundsgården Minerva Ribbings backe Rådan Soltorp Nytorp korttidsboende LSS LSS Rehab & Hälsa Summa: Analys: I MTP-sammanställningen från SÄBO framkommer olika investeringsbehov av exempelvis sängar, liftar, liftselar och dynor. Arbete pågår med att upprätta en åtgärdsplan med prioriteringar på vård- och omsorgskontoret gällande de MTP som är kontorets ansvar att köpa in och åtgärda. Sammantaget bedöms MTP vara av gott skick

28 27 ute i verksamheterna. Avvikelser har stigit på flera enheter under 2017, detta beror på en ökad medvetenhet kring avvikelser och att de rapporteras enligt rutin. Många avvikelser i denna kategori skrivs av arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut. Genom en ny organisation med verksamhetsanställd personal bör avvikelsehanteringen gällande MTP kunna öka under De vanligaste avvikelserna som rapporterats är felvända dynor i rullstolar och lyftselar som använts felaktigt, endast två avvikelser har orsakat personskada. Förbättringsområde: Fortsätta rapportera avvikelser gällande MTP, mörkertal finns Skapa en bättre samverkansstruktur kring analys och åtgärder på verksamhetsnivå gällande avvikelser MTP Palliativ vård Inom LSS sköts den palliativa vården av ASIH. Alla SÄBO avsätter extra resurser till extravak om behov finns. Det finns 27 sjuksköterskor i kommunen som har utbildning i palliativ vård. NVP används i samtliga SÄBO enl LOU (inkl korttids). Utbildningsinsatser i palliativ vård och NVP har genomförts för ca 200 medarbetare under Samtliga SÄBO använder sig av Palliativa registret. Nedan följer statistik från samtliga SÄBO inom Sollentuna kommuns geografiska gräns (första tabellen) och Sollentuna i jämförelse med riket (andra tabellen).

29 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Riket 2017 Sollentuna 2017

30 29 Analys: Sollentuna har överlag en god palliativ vård, en liten minskning har skett på vissa områden sedan 2016 om man ser till palliativa registret. Det finns dock vissa verksamheter med större förbättringsområden än andra. I statistiken särskiljs inte Sollentunas boende enl LOU och enl LOV. Vissa verksamheter har en stor skillnad mellan antalet dödsfall i verksamheten och hur många registrerade dödsfall det finns i Palliativa registret. Detta är något som kommer följas upp i varje verksamhet. Om man jämför med den nationella statistiken är Sollentunas resultat väldigt bra. Under 2018 förväntas en stor förbättring av resultaten gällande exempelvis validerad smärtskattning då NVP nu används. Goda exempel: Bergkälla har förbättrat i princip samtliga sina målvärden under 2017 och de registrerar alla sina dödsfall i registret. De har också satsat på implementeringen av NVP och var först med att starta arbetet med vårdplanen i kommunen. Förbättringsområden: Ställa krav på NVP i förfrågningsunderlag för SÄBO enl LOV Alla verksamheter ska använda en validerad smärtskattning Följa upp antalet registreringar i palliativa registret i jämförelse med antalet dödsfall i verksamheten. Följa upp arbetet med NVP i SÄBO enl LOU

31 Läkemedelshantering och delegering Aktuell lokal rutin för läkemedelshantering och delegering finns i alla verksamheter. Mycket administrering av läkemedel är i Sollentuna delegerad till omvårdnadspersonal men sjuksköterska har alltid huvudansvaret. Inom SÄBO enl LOU har 98 % av patienterna APO-dos, 16 % har dosett (som tillägg eller enskilt) samt 60% läkemedel i originalförpackning, såsom ögondroppar och salvor. Alla patienter i SÄBO enl LOU får hjälp av sjuksköterska/omsorgspersonal med sina läkemedel (de som inte fick det förra året bodde på Tors backe). 11 % fick under 2017 injektioner regelbundet av sjuksköterska (ej insulin eller vaccination). Ungefär 11 % av patienterna har behandlad diabetes, varav 6 % har insulin. Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering På alla SÄBO enligt LOU (utom korttids) har kvalitetsgranskning av läkemedelshantering genomförts under Dessa har genomförts av apotekare och MAS. Samtliga LSS boenden har haft en kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen av MAS. De brister som framkommit redovisas i form av åtgärdsplaner för verksamheterna och samtliga verksamheter har påbörjat arbetet med att åtgärda de brister som framkommit. De vanligaste bristerna är otydligheter i lokala rutiner, felaktig förvaring av läkemedel, felaktigt iordningsställande av dos och missad kontrollräkning av narkotika. Åtgärdsplanerna följs upp löpande av MAS. Flera verksamheter har också under året haft oanmälda läkemedelsgranskningar av MAS. Alla verksamheter har en lokal rutin för delegering. Det finns idag 527 delegeringar i SÄBO enl LOU för att ge läkemedel av olika slag, 58 individer har delegering på att ge insulin vid stabilt blodsocker, vilket är en halvering från Detta till följd av striktare regler kring delegering av insulingivning samt att vissa SÄBO valt att endast sjuksköterska ger insulin. Under året har 57 delegeringar dragits tillbaka, flertalet av dessa återfås efter åtgärder. Anledningar till att delegeringar dragits tillbaka är: Bristande följsamhet till rutiner kring läkemedelshantering Klarade ej testet för delegering när delegeringen skulle förnyas Felhantering av läkemedel Dagverksamhet för äldre I dessa verksamheter finns idag sex delegeringar fördelat på tre verksamheter. EVEO har ingen delegerad personal. Idag har nio individer hjälp med sina läkemedel på dagverksamhet, detta är ungefär samma som under LSS-verksamheter Inom LSS använder ungefär hälften av patienterna som har hjälp med läkemedelshantering APO-dos. 95 individer har hjälp med sin läkemedelshantering av sjuksköterska i grupp- och servicebostad. Det mesta av administreringen sköts av delegerad personal, iordningställandet sköts av sjuksköterska. 17 av 22 LSS boenden har under 2017 startat upp med elektronisk signering av läkemedelshantering, vilket har genererat en minskning av missade signeringar (från ca 35 % till ca 3 %). Fortsatt arbete med detta under 2018.

32 31 Avvikelser läkemedelshanetring avvikelser 2014 avvikelser 2015 avvikelser 2016 avvikelser 2016 (missade signeringar) Gillbogården (10) Ulrikas gård (9) Norrgården (1131) Bergkälla (486) Gabriels gård (7) Lenalundsgården (19) Minerva (48) Ribbings backe (259) Rådan (2087) Soltorp (16) Nytorp korttidsboende (60) Summa: (3679)= 547 LSS LSS Rehab & hälsa SÄBO enl LOV Grönskogen Edsby slott Muskötvägen Rotsunda strand Widaby Attendo Årstaberg Attendo Enhagsslingan Analys: De absolut vanligaste avvikelserna är missad signering (ca 87 %), det är dessa som leder till stora skillnader i avvikelser hos olika verksamheter. I de verksamheter som har elektronisk signering är den vanligaste avvikelsen missad dos.

33 Några har även gällt felgiven dos, förväxling av patient och dubbel dos. I princip samtliga verksamheter har kontinuerligt rapporterat missade signeringar under året. Detta leder till den stora ökningen av avvikelser. Allvarliga avvikelser rapporteras direkt till MAS. Verksamheterna har i sina patientsäkerhetsberättelser redogjort för hur de arbetar med dessa avvikelser samt vad en ökning respektive minskning kan ha berott på. Mycket läkemedelshantering sker av delegerad personal. Om man drar bort antalet missade signeringar från summan av avvikelser är det ca 250 st kvar 2016 och 547 st 2017, detta tyder på en trend med ökande avvikelser. I nuläget är detta bra då vi börjar komma upp på en nivå som är trovärdig, först när man kartlagt avvikelserna och de rapporteras in i den mängd som är relevant kan man börja arbeta med att minska dem ordentligt. Endast 7 % av läkemedelsavvikelserna var så allvarliga att läkare behövde kontaktas och ingen av patienterna behövde vårdas på sjukhus till följd av avvikelsen. Goda exempel: 17 LSS-boenden har tillsammans med LSS Rehab & Hälsa infört MCSS /Appva i sina verksamheter under Detta har redan givit resultat i minskade avvikelser gällande missade signeringar. Förbättringsområden: Utveckla användningen av elektroniskt signeringssystem Säkerställa att samtlig delegerad personal har rätt kompetens för uppgiften Alla missade signeringar ska rapporteras som läkemedelsavvikelse Göra oanmälda kvalitetsgranskningar av läkemedelshanteringen på samtliga SÄBO enl LOU Säkerställa rutinefterlevnad gällande läkemedelshanteringen

34 33 Medicinsk fotsjukvård Kommunen har enligt överenskommelse med landstinget kostnadsansvar för medicinsk fotsjukvård i SÄBO. För att en patient ska kunna få detta ska remiss från läkare finnas där vissa kriterier ska uppfyllas, exempelvis diabetes med komplikationer. I Sollentuna har 157 (68st 2015, 105 st 2016) individer fått medicinsk fotsjukvård under Analys et individer som får medicinsk fotvård har nästan fördubblats under 2016 i jämförelse med 2015 och har sedan fortsatt att öka. I och med att en ny upphandling är klar i februari 2018 gällande fotsjukvård kommer nya riktlinjer och rutiner börja gälla under Förbättringsområde En ny remiss samt ett utvecklat remissförfarande Kvalitetssäkra medicinska fotsjukvården så att rätt personer får rätt hjälp Införa årlig kontroll av fotstatus för diabetespatienter

35 Munhygien och tandvård Munhygien och tandvård är en viktig del i omvårdnaden. I samtliga SÄBO finns rutin för munhälsobedömningar. ROAG är ett bedömningsinstrument som ska användas för att få en likvärdig och säker bedömning och används idag på 14 av17 SÄBO. personal som deltagit i munvårdsutbildning under 2015 personal som deltagit i munvårdsutbildning under 2016 personal som deltagit i munvårdsutbildning under 2017 SÄBO enligt LOU Gillbogården Ulrikas gård Norrgården Bergkälla Gabriels gård Nytorp Lenalundsgården Minerva Ribbings backe Rådan Soltorp SÄBO enl LOV Grönskogen Gästhemmet Edsby slott Rotsunda strand Muskötvägen Widaby Attendo Årstaberg Attendo Enhagsslingan Analys: Andelen riskbedömningar med ROAG är fortfarande för låg. Utbildningsinsatser har gjorts under 2017 på flera SÄBO men inte alla. Det behövs en ökad kunskap hos all personal för att kunna få en systematik och säkerhet i munhälsoarbetet. Samarbete med tandvården är också viktigt.

36 35 Förbättringsområden: Alla SÄBO ska riskbedöma enligt ROAG Alla SÄBO ska registrera munhälsa i Senior Alert Öka kunskapsnivån hos all personal gällande munhälsa Dokumentation, informationssäkerhet och informationsöverföring En intern granskning av HSL-journaler har under 2017 genomförts i 82 % av SÄBO. Även inom LSS har granskning gjorts. Granskningarna visar på varierat resultat och de förbättringsområden som är vanligast är brist på vårdplaner, riskbedömningar, skyddsåtgärder och aktuell status. avvikelser gällande dokumentation och informationsöverföring i SÄBO enl LOU och LSS Rehab & Hälsa Dokumentation Informationsöverföring et avvikelser gällande dokumentation fortsätter att öka och de vanligaste är brist på, utebliven och felaktig dokumentation. Avvikelser gällande informationsöverföring ökar också. Detta gäller både information mellan vårdgivare och inom organisationen, MAS förväntar sig att dessa avvikelser kommer fortsätta att stiga då det är ett enormt mörkertal och ett av de största problemen inom vården idag. Flera verktyg finns för att försöka säkerställa och underlätta informationsflödet men inget har riktigt löst problemet. Nationell patientöversikt (NPÖ) är en databas som samlar information från olika journalsystem. Sollentuna har valt att avvakta med krav för utförare att vara med i detta då det fortfarande har flera bister. Take Care är det journalsystem som flest vårdgivare inom landstinget använder i Stockholm idag, läsbehörighet i detta finns i några få SÄBO. ICF är det internationella klassificeringssystemet för journalföring som även ska användas i våra verksamheter. Inget krav finns dock än. LSS Rehab & Hälsa dokumenterar enligt ICF och några SÄBO är på väg in i det.

37 Analys: AB SOLOM är på gång att införa ICF i sina SÄBO under I SÄBO enl LOV har de flesta infört detta dokumentationssätt. Ett av de största riskområdena är informationsöverföring mellan vårdgivare. Information som inte kommer fram eller som är felaktig. Vården står inför flera problem i vårdkedjan då det finns två huvudmän. Datainspektionen och rådande lagstiftning gör det väldigt svårt att föra över information mellan dessa huvudmän, elektronisk överföring är nästan omöjlig. NPÖ är ett försök till att lösa detta. Systemet är dock inte tillförlitligt än. Goda exempel: Minerva har lyckats lösa problematiken kring läsbehörighet i Take Care och har tillgång till detta. Förbättringsområden: Införa ICF i samtliga verksamheter Fortsatt arbete med att få läsbehörighet i Take Care Samverka kring möjligheter att överföra information elektroniskt Öka antalet avvikelser som skrivs gällande dessa två områden, mörkertalet är stort Ökad samverkan med återkoppling av avvikelser gällande informationsöverföring med landstinget Införa standardiserade vårdplaner Inkontinens Inkontinens är ett stort omvårdnadsområde i våra verksamheter. Många individer använder olika former av inkontinensskydd. 82 % av våra äldre i SÄBO har urininkontinens och då är inte de individer medräknade som har kateter. Detta är en ökning från föregående år (75 %). I våra SÄBO har 8 % KAD (kvarliggande urinkateter), denna siffra har legat stilla sedan Sammantaget betyder det att 90 % av våra patienter i SÄBO behöver hjälp med sina inkontinensbesvär på något sätt. Sjuksköterska ska alltid ordinera och utvärdera inkontinensskydd individuellt och läkare ordinerar kateter. Alla katetrar ska bytas regelbundet och detta sköts av sjuksköterska. Inkontinens och kateterbruk är stora riskfaktorer för att utveckla urinvägsinfektioner. För att ordinera och utvärdera inkontinensskydd krävs kompetens kring problematiken och hjälpmedel. Flera av patienterna är även dubbelinkontinenta, det betyder att man är både urin- och avföringsinkontinent. Sex patienter hade under 2017 tarmstomi och två hade nefrostomi (njurstomi) i SÄBO enligt LOU. Inom LSS-verksamheterna förskrivs inkontinensskydd individuellt av sjuksköterska med förskrivningsrätt/utbildning i inkontinensvård i samtliga verksamheter och rutin finns för att kartlägga urinläckage/inkontinens. Dagverksamheterna för äldre har sammanlagt 14 individer som de hjälper med toalettbesök eller byte av inkontinensskydd, detta är ungefär samma antal som föregående år. De individer som deltar i dessa verksamheter får sina skydd förskrivna av landstinget då de bor i eget hem. Alla SÄBO enl LOU har under 2017 haft sjuksköterska med utbildning i inkontinensvård. Nedan följer statistik från alla SÄBO:

38 37 Finns rutin för att klarlägga om urinläckage (inkontinens) förekommer? 2 15 Ja Nej Förskrivs inkontinenshjälpmedel individuellt av sjuksköterska? 2 15 Ja Nej Finns sjuksköterska med utbildning i inkontinensvård/förskrivning i verksamheten? 2 15 Ja Nej Analys: Inkontinens är ett stort område som behöver hög kompetens. Under 2016 satsade vård- och omsorgskontoret stimulanspengar på att utbilda 10 sjuksköterskor i inkontinensvård på Sophiahemmets högskola (7,5hp) och under 2107 fanns det i alla SÄBO enl LOU sjuksköterska med denna kompetens. MAS har från och med 2017 krav på att alla verksamheter ska ha en sjuksköterska med inkontinensutbildning. Att använda sig av inkontinensombud som samverkar med sjuksköterska kan vara en väg att öka samverkan i inkontinensarbetet. Goda exempel: Norrgården har under 2017 startat ett arbete gällande utprovning och ordination av inkontinenshjälpmedel och använder Tena identify.