Samordningsförbundet Norra Dalsland TU D nr Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén

Transkript

1 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbund för Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng finns framtaget. Inriktningen är att under 2013 fortsätta utveckla samverkan genom finansiering av Stöd för individ samverkan, Arbetsmarknad och praktikstöd Integration Kartläggning av en ny organisering Förslaget till budget för år 2013 omfattar 6355 tkr. Av dessa medel är 5100 tkr 2013 års bidrag till förbundet från medlemmarna. Samordningsförbundet Norra Dalsland förslås besluta Att anta föreliggande verksamhetsplan och budget för år (13)

2 Verksamhetsplan och budget år 2013 Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Antagen av Samordningsförbundet Datum: (13)

3 INLEDNING Samordningsförbundet bildades den 1 april 2005 i enlighet med lagen 2003:1210 om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Samverkande parter var Bengtsfors, Åmål, Dals-Eds kommuner, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Västra Götalands Regionen. Från 1 januari 2012 har förbundet bytt namn till Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng och utökas med Säffle och Årjängs kommuner samt Landstinget i Värmland. SYFTET Syftet med insatserna är att uppnå en effektivare resursanvändning och att utveckla en myndighetsgemensam organisering kring behov som saknar en tydlig huvudman. I samordningsförbundet kan formella förutsättningar skapas för prioritering av samordnade insatser över sektorsgränserna. Målgrupper är personer som är i behov av samordnad rehabilitering, dessa personer återfinns idag hos de olika aktörerna inom finansiell samordning. Ett omfattande samarbete pågår sedan tidigare kring grupper som behöver samlat stöd. Finansiell samordning ersätter inte detta arbete utan skall istället stödja, fördjupa och utveckla befintligt samarbete. VISION Samordningsförbundet vill att individens behov av rehabiliterings ska styra det myndighetsgemensamma arbetet. Det betyder att rehabiliteringsinsatser för individen ska upplevas som en sammanhållen helhet där gränser mellan verksamheter suddas ut. Stöd och insatser hänger ihop i en helhet oavsett vem som är ansvarig eller utförare av insatsen. En väl utvecklad kompetens ska finnas både inom rehabilitering och kring förmågan att samverka. Under 2009 har en gemensam värdegrund för samverkan processats fram. Intensionen är att även nya medlemmar i förbundet ska känna sig hemma i värdegrunden och välja att omfattas av den. Individens behov, förmåga och egna delaktighet är utgångspunkten. Verksamheterna tar ett gemensamt ansvar utifrån individ och samhällsnytta. MÅLGRUPP Samordningsförbundet Norra Dalslands målgrupp är: Personer i yrkesverksam ålder som har möjlighet att nå ett yrkesliv och som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från två eller flera myndigheter för att uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Prioriterade inom gruppen är yngre personer, över 18 år, med psykisk ohälsa och/eller svårbedömd värkproblematik. 3 (13)

4 som behöver utökat stöd för att komma in på arbetsmarknaden eller påbörja utbildning än vad en myndighet själv kan åstadkomma. Samordningsförbundet har medvetet valt en bred målgrupp. INRIKTNING 2013 Samordningsförbundets uppdrag är att finansiera insatser som kompletterar ordinarie verksamheters insatser för personer i behov av insatser från flera myndigheter. Verksamhetsåret 2013 kommer präglas av att förbundet utökats med Säffle och Årjängs kommuner och landstinget i Värmland. Styrelsen har under 2012 arbetat med att ta fram vilka utvecklingsbehov som finns i området. Under några år har stora förändringar skett i våra välfärdssystem. Flera av dem berör personer som har behov av två myndigheter. En mängd nya insatser och möjligheter att stödja människor som står långt ifrån en arbetsmarknad har tillförs arbetsförmedlingen. Försäkringskassan och arbetsförmedlingen har också inlett ett mycket närmare samarbete med en gemensam kartläggning kring behov som människor med en längre tid sjukdom kan ha för att kunna återinträda på en arbetsmarknad. Flera stora projekt med stöd av Europeiska socialfonden finns också i området som möter behov i förbundets målgrupper, Sigrid som riktar sig till arbetslösa personer över 50 år och nysvenskar, Lärling 2.0 och Arena Ungdom som riktar sig till unga arbetslösa under 25 år, Vi kan, vi vill vi gör som syftar till att bygga förutsättningar för att utveckla socialt företagande. Under senare delen av 2012 har också förutsättningarna på arbetsmarknaden drastiskt försämrats. Allra tydligast har det visats sig i det ökade antalet varsel om nedläggningar av viktiga och stora arbetsplatser inom området. Det kan få till följd att de grupper som är förbundets målgrupper kan få ännu större svårigheter att etablera sig in i ett arbetsliv. Troligen kommer också gruppen med behov av arbetsrehabiliterande insatser att öka då många företag haft egna lösningar för redan anställd personal med olika former av arbetshandikapp Organisering för samverkan Förbundet ser det som angeläget att hålla fast vid den struktur för samverkan som man etablerat med styrelse, beredningsgrupp och handläggargrupper. Det är viktigt att dialogen mellan myndigheterna utvecklas och att onödiga parallella organiseringar undviks. Chefer i linjen finns med i en beredningsgrupp till samordningsförbundet. Beredningsgruppen har under 2012 omstruktureras och omfatta även de nya medlemmarna. Deras uppgift är att ta vara på medarbetarnas kunskap och med hjälp av gemensamma kunskaper hitta nya strategier och aktiviteter till välgrundade och välförankrade långsiktiga insatser där Samordningsförbundet kan vara en medfinansiär. Chefernas engagemang och intresse av samverkan är direkt avgörande 4 (13)

5 för hur väl Samordningsförbundet kommer lyckas med sin uppgift att finansiera bra insatser för medborgaren. Förslag och idéer till samverkan måste utgå från individens behov och fångas bäst upp av dem som möter våra medborgare i sitt dagliga arbete. Handläggare och vårdgivare möts kring individer i handläggargrupper. Dessa möten måste ständigt utvecklas så att de är respektfulla och tillitsskapande till både medborgaren och till varandras kompetens. Det är viktigt att utveckla samverkanskompetens och hitta myndighetsgemensamma metoder. Insatser De förändrade möjligheter som arbetsförmedlingen fått att ge stöd och insatser även för personer som står långt ifrån ett inträde på arbetsmarknaden förutsätter att de som insatserna riktas till har förmåga och motivation att ta emot de möjligheter som finns. Lång tid utanför ett förvärvsarbete kan ha lett till att många tappat hoppet. För andra är sjukdom och psykisk ohälsa skäl till att man inte har motivation att tänka arbete. Samverkan mellan alla inblandade myndigheter känns särskilt angeläget. Att bygga på och stötta det fördjupade och förstärkta arbetssätt som arbetsförmedlingen och försäkringskassan bygger upp är angeläget. Insatser som kan förstärka samverkan runt gruppen och som kan öka individens motivations och självförtroende är viktiga byggstenar. Under 2012 har också en diskussion kring unga med olika funktionshinder pågått och vad förbundet kan bidra med mer kring den målgruppen. Försäkringskassan i Trollhättans LFC har omorganiserat sig så att särskilda handläggare har hand om gruppen med aktivitetsersättning. I Arvika LFC har man redan sedan tidigare den inriktningen. Gemensam kartläggning med arbetsförmedlingen och ett tydligare fokus på en aktivitetsplan är viktiga inslag för att se möjligheter för individerna att komma närmare en möjlig arbetsmarknad. Gruppen unga med funktionsnedsättning finns också med aktivitetsstöd hos arbetsförmedlingen eller med försörjningsstöd hos kommunen eller helt utan bidrag från någon av samhällsaktörerna. Unga med psykisk ohälsa ökar också inom primärvård och psykiatri. Fler unga med utmattningsdepression, social fobi, mm finns inom både öppenpsykiatrin och primärvården. Nya arbetssätt och ökad samverkan kan förändra deras möjligheter att komma vidare. Det är viktigt att unga människor i behov av samordnade insatser får det utan att följa en särskild bidragsform. Sedan ca 2 år tillbaka har arbetsförmedlingen ett nytt uppdrag för nyanlända flyktingar. Gruppen som finns i arbetsmarknadsområdet består bl.a. av personer med liten eller ingen skolgång. Snart är deras två år i arbetsförmedlingens introduktionsprogram slut och de går in i de ordinarie programmen. Utöver denna grupp finns också personer som kommit till vårt land tidigare som flyktingar eller invandrat på andra sätt tex som anhöriga. I uppdraget för nyanlända ingår bl.a. samhällsorientering på det egna modersmålet. Det sätt vi organiserar vårt samhälle på är svårt att överblicka 5 (13)

6 även för de av oss som är födda och uppvuxna här. Det flera handläggare märker i kontakten med många personer både med en icke svensk och en svensk bakgrund är att kunskaper om hur samhället är organiserat och hur man kan orientera sig i den är bristfällig. Det får som konsekvens att man har svårigheter att förstå både vilka möjligheter men också vilka skyldigheter som finns i att vara medborgare i landet Sverige. För många flyktingar försvåras också möjligheten av att förstå omvärlden både av analfabetism men också av traumatiserade upplevelser. Det betyder dock inte att man saknar förmåga att förstå om rätt förutsättningar ges. Arbetsmarknaden har, som tidigare nämnts, varit orolig med många varsel. Trots det, eller kanske just därför, kan det behövas ett bättre stöd för arbetsprövning, språkträning och praktik för individer som har större svårigheter. Flera företag har under årens lopp profilerat sig som viktiga i ett arbete för en hållbar utveckling även vad gäller ett gott samhälle och ett välkomnande tillgängligt arbetsliv. Många företag beskriver också allt positivt man får tillbaka av att öppna upp arbetsplatsen för olikheter och mångfald och den goodwill som det ger. Det projekt med stöd av Europeiska socialfonden som syftar till att utveckla socialt företagande kan också vara del i att utveckla arbetsmarknaden som gynnar utsatta grupper. Att stödja framväxten av sociala kooperativ kan vara ett sätt för förbundet att bidra till en arbetsmarknad med mer mångfald. Syftet med insatserna i finansiell samordning är att uppnå en effektivare resursanvändning och att utveckla en myndighetsgemensam organisering kring behov som saknar en tydlig huvudman. I många av förbundets medlemskommuner så finns i dag en samlokalisering av statliga och ibland kommunala myndigheter som skulle kunna utgöra grunden för att öka en myndighetsgemensam organisering. En intressant utveckling är att på sikt skapa ett pilotprojekt där inslaget myndighetsgemensam organisering väsentligen utökas och blir mer strukturerat. I kommuner med en liten befolkning är det viktigt att hitta insatser som kan anpassas efter individen. När resurserna förändras i ordinarie system behövs också en flexibilitet för att identifiera hur man mest effektivt använder sig av de förändrade resurserna. Samordningsförbundet kommer, i de sammanhang där det gagnar förbundet, samverka med andra samordningsförbund eller verksamheter utanför förbundets geografiska område. Det kan t.ex. handla om gemensamma utvärderingar av liknade verksamhet, gemensamma utbildningar m.m. Förbundet kommer också i sitt arbete kring nya utvecklings- och insatsområden kunna vara en av flera medfinansiärer. Ett sådant exempel är den Europeiska socialfonden som har målgrupper som sammanfaller med förbundets. Förbundet ska aktivt medverka i diskussionen om utveckling av olika insatser i samverkan och ansvarig tjänsteman ska genom sitt arbete bidra i utveckling av projektidéer och ansökningsarbete. 6 (13)

7 FINANSIELLA MÅL För att säkerställa att förbundet har en likviditet ska eget kapital omfatta minst 10 % av budgeterade medel. God ekonomisk hushållning återfinns i att Samordningsförbundet inte får sätta sig i skuld och att den finansiella insatsen bör motsvara det som förbundet i samråd med medlemmarna kommit överens om. Risk och säkerhets analys Verksamhetschefernas intresse och engagemang för samverkan är direkt avgörande för hur väl samordningsförbundet kommer lyckas med att finansiera insatser för medborgare som faller mellan stolarna. Det kan handla om det personliga engagemanget och den tillit som kan byggas upp mellan företrädare för olika organisationer. Samverkan kräver närvaro. Det kan handla om hur organisationen ger legitimitet och belönar samverkansaktiviteter. En risk i de stora organisationsförändringar som pågår är att samverkansuppdraget får mindre utrymme. En risk är att revirgränser och snävare uppdrag minskar utrymmet att ge och ta i samverkan. En risk är att tvåparts samverkan byggs upp som tar över fyrparts samverkan. Om alla fyra parter medverkar ökar möjligheten att möta individens behov. Den säkerhet som finns är att samordningsförbundet erbjuder en legitimitet och en struktur för samverkan. Legitimiteten uppnås i att parterna finns i en gemensam styrelse på ett lokalt plan, att det skapas gemensamma mål och att man finansierar samverkansaktiviteter. Strukturen skapas av styrelsen, beredningsgrupp och handläggare där de olika verksamheterna möts för att skapa samordning, samverkan och samarbete. FÖRBUNDETS MÅL Förbundet har som mål att skapa en gemensam värdegrund för samverkan. Värdegrunden ska omfatta alla som är delaktiga i samverkan att genom förbundet ge samverkan en struktur och legitimitet att eftersträva ett 100% deltagande i alla samverkansnivåer då ett aktivt deltagande och närvaro är förutsättningen för samverkan. att starta upp utvecklingsinsatser i alla kommunerna och där så är lämpligt, bryta upp gränserna mellan kommuner och myndigheter så att kompetens kan delas inom ramen för den finansiella samordningen. Verksamhetsuppdrag Samordningsförbundet styr sina insatser genom uppdrag till verksamheterna Samordningsförbundets övergripande uppdrag är att finansiera insatser så att resurserna inom rehabilitering används effektivare och så att enskilda personer förbättrar sin funktions och arbetsförmåga för att helt eller delvis kunna uppnå egen försörjning. 7 (13)

8 De insatser som förbundet finansierar ska leda till att Verksamheterna utvecklar sin samverkan och därmed blir effektivare. Verksamheterna samordnar sina insatser så att deltagaren får stöd utifrån sina behov och sin förmåga för att förbättra sin funktions och arbetsförmåga. Förmågan till egen försörjning ökar Deltagarens egen medverkan är en viktig utgångspunkt Målet för individer som deltar i verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet är att de stegförflyttar sig mot en ökad arbetsförmåga eller når egen försörjning helt eller delvis efter avslutad insats INSATSER Individ Samverkan i Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle och Årjäng I varje medlemskommun finns en handläggargrupp/finsamgrupp. Den består av vårdgivare/handläggare från Arbetsförmedling, Försäkringskassa, vårdcentral, psykiatri och kommunens socialtjänst/arbetsmarknadsenhet. Deras uppgift är att aktivt erbjuda deltagare insatser i samverkan och att aktivt använda sina verktyg för att bistå deltagaren med det som finns inom respektive organisations verksamhetsfält. För att få delta i insatsen kan man remitteras in från alla system till gruppen. Gruppen arbetar som ett team i samverkan. Genom samtycket kan man se vilka myndigheter som är delaktiga och skapa möjligheter att tillsammans möta personen och göra gemensamma bedömningar av vilka insatser som kan behövas från ordinarie system. Till de deltagare som behöver det ska en koordinator/coach med uppgift att jobba både individuellt men också med grupp kopplas. Aktiviteterna ska i första hand leda till att deltagaren klarar av att medverka i arbetsförmedlingens programutbud och särskilda insatser. Inom ramen för individsamverkan ska också gruppen unga med funktionsnedsättning kunna prioriteras. Öppenpsykiatrins satsning på ökad tillgänglighet för unga men även andra stödjande insatser som kan utvecklas under året kan komma i fråga Samordningsförbundet förslås - anslå 3500 tkr till Individ Samverkan Arbetsmarknad och Praktik Stödjande insatser för att öka möjligheten att bilda sociala kooperativ eller för att få tillgång till fler och eventuellt fasta arbetsprövningsplatser för både personer med funktionshinder och för nysvenskar som tex språkträningsplatser. I detta insatsområde ingår den studieverkstad i Säffle som förbundet redan under 2012 beslutat att finansiera. Avsikten är att stödja en mindre grupp unga med funktionshinder att bättre kunna ta del av de aktiviteter som sker inom ramen för ESF projektet Vi kan vi vill vi gör! Med en utvidgad studieverkstad med personal som har kompetens om gruppens specifika behov bedöms förutsättningarna förbättras för att gruppen ska kunna 8 (13)

9 utveckla sin företagside. Vidare ska de tankar kring stöd till företag, verksamhetsledare för att utveckla tex språkträningsplatser mm kunna utvecklas inom denna programpunkt. Samordningsförbundet föreslås - anslå 690 tkr till insatsområde arbetsmarknad och praktik 3. Integration För att stärka möjligheterna till integration finns förslag på att starta upp ett integrationspaket som innebär utökade insatser för omvärldskunskap när språkfärdigheterna är bättre utvecklade i målgruppen. Intresse finns från flera kommuner att utveckla insatser i samverkan som möter behov hos gruppen. Samordningsförbundet föreslås - anslå 560 tkr till insatsområde integration 4. Kunskap genom kartläggning, utvärdering och uppföljning. Under 2013 ska förbundet i första hand kartlägga möjligheterna för en gemensam organisering, Tillbaka till arbete, Kartläggningen ska undersöka befolkningsbehov av samordnade insatser, förutsättningar för gemensam organisering, gemensamma mål, omfattning, kompetensbehov, styr och ledningsbehov mm och föreslås Förbundet har under 2012 finansierat två certifikat i Nyttosam en metod för samhällsekonomiska utvärderingar och kommer i första hand fokusera på den typen av utvärderingar För övrigt kommer det riksgemensamma uppföljningsinstrument, SUS, användas. Samordningsförbundet föreslås - anslå 250 tkr till kartläggning för Utbildning/handledning Gemensamma metoder och gemensam värdegrund förenklar samarbetet mellan myndigheter. Under 2013 behövs fortsatta satsningar för att utveckla möjligheter till myndighetsgemensamma metoder men också för att hitta fram till ett gemensamt förhållningssätt mellan de samverkande myndigheterna. Under 2013 kommer handläggargrupperna i kommunerna erbjudas en gemensam utvecklingsdag. Vidare kommer en uppföljning ske av försäkringskassans stora satsning på kunskapsutveckling kring psykisk ohälsa 2012 s.k. KUR. Gemensamma utvecklingsdagar kommer behövas för att utveckla och befästa samverkanskunskapen. Tillsammans i Västra Götaland planeras dagar kring unga med funktionshinder, våld i nära relationer och Samordningsförbundens dag. Samordningsförbundet föreslås 9 (13)

10 - anslå 150 tkr till utbildning/handledning för Samordningsförbundets styrelse, utveckling och administration I detta anslag ingår kostnader för löner, arvoden, revision, lokaler, resor, kurser, för samordningsförbundets ledamöter och ansvarig tjänsteman. Här finns också kostnader för kontorsmateriel, telefon, it-support, m.m. Förbundet köper ekonomi och arvodeshantering av Västra Götalandsregionen 10 timmar i månaden. Gemensamt med öviga förbund i Västra Götalandsregionen finansierar man en gemensam informatör 50% som hanterar en gemensam hemsida och en stödperson 50% som stöder förbunden i att få en fungerande uppföljning via SUS. ansvarar för förbundet administration ca 50 % av sin arbetstid. I uppgiften ingår att ansvara för att förbundets system för intern styrning och kontroll upprätthålls, diariet, protokoll m.m. Övriga arbetsuppgifter för ansvarig tjm ingår att vara processtödjare och ska ses som en del av de insatser som förbundet finansierar. Arbetet handlar om att utveckla samverkanskompetens och hitta myndighetsgemensamma metoder. Samordningsförbundet föreslås - anslå 885 tkr till samordningsförbundets kostnader för styrelse, revision och administration - anslå 340 tkr för processledning och utveckling av samverkansinsatser. BUDGET Förutsättningar Treårsbudgeten utgår från att huvudmännen gemensamt bidrar i samma omfattning för som för 2012 Bidrag i tkr År 2012 Försäkringskassa 1275 Arbetsförmedlingen 1275 Åmål Bengtsfors 229 Dals-Ed 115 Säffle 383 Årjäng 242 Västra Götalands Regionen Landstinget i Värmland 625 Totalt (13)

11 Förslag till budget för 2013 samt preliminär budget för FÖRSLAG Budget Bidrag från ägarna bidrag från ägarna Ingående balans från föregående år EGET KAPITAL Likviditet Administration Utvecklingsarbete adm 50% + sociala avgifter* Resor/telefon/övrigt hyra 36 Köp av ekonomi adm samt SUS stöd och hemsida Styrelsen Arvoden förlorad arbetsförjn mm resor utbildning Revision summa Insatser 2013 Utveckling samverkan Kartläggning/utvärdering Tillbaka till arbete Utbildning/Handledning Individ Samverkan BÅDESÅ inkl unga med funktionshinder Integration Arbetsmarknad och praktikstöd en ny organisering Tillbaka till arbete 900 Aktiv 70 Möjliga Nya insatser ** Summa Totalt Likviditetspost *korrigerad uppgift ** korrigerad uppgift (13)

12 ORGANISATION - SAMARBETSPARTER Samordningsförbundets styrelse Ledamöterna har utsetts av kommun- och regionfullmäktige, av försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Den ska - besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen - stödja samverkan mellan parterna - ansvara för att sprida kunskap om samordningsförbundet i medlemsorganisationerna - besluta om på vilket sätt de medel som står till förfogande ska användas - finansiera insatser som stödjer samverkan och som ligger inom parternas samlade ansvarsområden - ansvara för att rehabiliteringsinsatserna följs upp och utvärderas - upprätta budget och årsredovisning Ansvarar för att - leda och driva utvecklingsarbetet utifrån fastställda mål, riktlinjer och organisation - är länken mellan samordningsförbundet, beredningsgrupp, handläggargrupperna och andra beslutade insatser. - ta fram underlag till styrelsen inför beslut - vara processledare i de insatser som startas Beredningsgrupp Beredningsgruppen kommer under 2012 utvecklas och förnyas Säffle och Årjängs kommuner samt Landstinget i Värmland är nya medlemmar i förbundet. En process startar under 2012 för att hitta lämpliga former och en hanterlig omfattning på beredningsgruppen. Beredningsgruppen ansvarar för att - bereda strategier, utveckling av aktiviteter och framtagande av nya aktiviteter till samordningsförbundet. - Tillse att förankring och implementering av nya metoder och eller aktiviteter utförs i den egna myndigheten. - Uppdra åt medarbetare att delta i utredningar, kartläggningar kring nya eller pågående samverkansaktiviteter. - Vara styrgrupp alt utse styrgrupp för de samverkansaktiviteter som startar och därigenom ansvara tillsammans med ansvarig tjänsteman för att aktiviteten är överensstämmande med fattade beslut. Beredningsgruppen tar ansvar för beredning till Samordningsförbundet och utser styrgrupp till projekt, arbetsgrupper, tillfälliga för särskilda uppdrag eller permanenta med ett stående uppdrag. Uppdrag återrapporteras till beredningsgruppen och kan 12 (13)

13 utgöra underlag till beslut i samordningsförbundet. Samordningsförbundet kan be beredningsgruppen ta fram idéer till samverkans insatser inom angelägna områden. BESLUTSNIVÅ Styrelse - Presidiet Ansvarig tjm BEREDNINGSNIVÅ Tillfällig Styrgrupp projekt Tillfällig arbetsgrupp UTFÖRARNIVÅ/Verksamhet Nya projekt mm 13 (13)