Målsättningen är att ungdomar tillsammans med personalen ska hitta lösningar som fungerar för den enskilde och dennes liv.

Transkript

1 Underlag utveckling av samverkansinsatser Kriterier se de sista sidorna Uppdragsgivare Datum Samordningsförbundet BÅDESÅ Insatsansvarig Projektets namn Åmåls kommun Integrerad samverkan Berith Sletten Ungdomshälsa och socialmedicinsk mottagning i Åmål Syfte och bakgrund Att beskriva bakgrunden och orsaken till varför projektet/verksamheten bör startas och i vilket sammanhang projektet bör ses. Här ska historiken till projektet ingå, vad behovet av projektet är grundat på - vilka analyser som gjorts - samt vilka befintliga problem som ska lösas. Behovet av samordnad rehabilitering ska framgå både ur individ- och verksamhetsperspektiv. I alla myndigheters uppdrag ingår att motverka psykisk ohälsa. Särskilt viktigt är detta för unga/unga vuxna. Genom en samlokalisering på Södra Långgatan samordnas all kompetens under ett och samma tak vilket leder till bättre utnyttjande av samtligas resurser. Ungdomshälsan Ungdomshälsan ska i nära samarbete med ungdomsmottagningen, skolan och kommunens ansvariga för integration och sysselsättning utgöra ett kvalificerat och brett stöd till ungdomar. För de som behöver hjälp av arbetsförmedling eller försäkringskassa ska detta enkelt genom väletablerat samarbete kunna kopplas på. Både tjejer och killar ska kunna vända sig till en plats för att få stöd och hjälp eller svar på sina frågor oavsett problematik eller frågeställning. Genom att ha en integrerad verksamhet som utgår ifrån den enskilda individens behov, säkrar verksamheterna att ungdomar inte faller mellan stolarna i olika systemet eller bli bortglömda. På ungdomshälsan ska ungdomar få svar på frågor om hälsa, relationer, studier, arbete, fritid, ekonomi eller annat som upptar deras tankar i vardagen. Målsättningen är att ungdomar tillsammans med personalen ska hitta lösningar som fungerar för den enskilde och dennes liv. Ungdomshälsan ska även arbeta med riktade insatser till målgruppen ungdomar; utan grundläggande rutiner med social problematik med psykisk problematik/sjukdom t ex social fobi Vuxenmottagningen/beroendemottagningen samverkar med kommunens barn och ungdomsenhet för stöd till ungdomar mellan (13) år som regelbundet använder droger/alkohol eller har ett annat beroende. Stödet kan även vara konsultation till personal inom barn och familjeomsorgen. För att den unge så tidigt som möjligt får rätt stöd och insats. Socialmedicinsk mottagning Personer med missbruk och beroende i kombination med psykisk sjukdom är en mindre grupp som är mycket resurskrävande. Närhälsan, Balderkliniken, den öppna psykiatrimottagningen och kommunens socialtjänst kommer alla i kontakt med denna målgrupp dagligen. Även försäkringskassa och arbetsförmedlingen möter målgruppen och har svårt att ge dem stöd i arbetslivsinriktad rehabilitering. För att bättre kunna bemöta dessa personer vill styrgruppen för samverkan mellan kommun, primärvård och vuxenpsykiatrin (PRIO) skapa en gemensam Socialmedicinsk mottagning. En integrerad mottagning med samordnade resurser skulle, tack vare samlokaliseringen, ha

2 möjlighet att alltid ha personal med kunskap, kännedom och intresse av psykisk ohälsa och beroendeproblematik, vilket i sin tur skulle säkra att målgrupperna får den behandling och stöd som situationen kräver. Detta beräknas minska kostnader på sikt. Ansvaret för missbrukarvården blir även i fortsättningen delat mellan landsting och kommuner. Verksamhetens uppdrag Att utveckla integrerad samverkan, utveckla permanenta former för bättre samverkan och samordning mellan myndigheter och resurser i närsamhället gemensamt skapa och utveckla en samlad specialiserad beroendemottagning/vuxenenhet erbjuda hjälp i ett tidigt skede hjälpen ska vara lättillgänglig, vården ska utgå från en helhetssyn och anpassas efter individen en obruten vårdkedja säkerställs beroendemottagningen utgör den första länken i vårdkedjan, arbetslivsinriktad rehabilitering kostnaderna för abstinensbehandling, läkemedelsförskrivning samt vård i slutenvård och/eller behandlingshem ska minska. Mål och målgrupp Ska beskriva vilka som har möjlighet att delta i projektet/verksamheten. Hur har gruppen identifierats? Grunderna? Viktigt att beskriva eventuella avgränsningar. Beskriver vilka mätbara mål som ska uppnås med projektet. Bra om både kortsiktiga och långsiktiga mål finns beskrivet. Vad är det förväntade målet/resultatet av projektet? Samverkansmål Beskriver vad förbundets uppdrag är till projektet gällande samverkansinsatser och vad projektet kan bidra med efter avslut gällande nya arbetssätt och ökad samverkan. Deltagarmål Beskriver hur målet ser ut för deltagarna. Målen ska vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tillämpbara (SMART). MÅLGRUPP Ungdomshälsa Ungdomar (13) år som har hoppat av gymnasiet som skolvägrar som varken arbetar eller studerar som inte mår bra Socialmedicinsk mottagning Personer med beroende/social problematik. På eget initiativ eller hänvisad av samverkande organisationer Målet är att ge ett sammanhållet strukturerat stöd till målgruppen som förbättrar möjligheterna att klara skola eller återgång till arbete. Syftet är att vara förebyggande för grupper som lever i riskmiljöer eller har riskbeteenden. mål för organisationerna Bättre samordning mellan insatser som redan finns möjlighet att utveckla nya samarbetsformer Effektivare tidsanvändning, bättre samsyn kring resp uppdrag Bättre service Bättre kvalitet mål för individerna kortare sjukperioder mindre frånvaro från skolan mindre slutenvård för vissa utsatta grupper Ökad andel egen försörjning

3 Ökad andel åter till studier Mindre användning av läkemedel Plan för aktiviteten Hur kommer arbetet att bedrivas? Hur kommer man arbeta? Hur kommer arbetssättet bidra till måluppfyllelsen? Vad är specifikt just här? Beskriver även hur projektet ska säkerställa att man arbetar på rätt sätt, i tänkt riktning och i rätt tid. Målet med processen kan beskrivas i en aktivitetsplan med tidsatt utvärdering. Här kan gärna en tids- och aktivitetsplan infogas. De integrerade mottagningarna består av två verksamheter. En socialmedicinsk mottagning (beroendemottagning) och en ungdomshälsa. De två verksamheterna kommer att ha två separata entréer men vissa rum som exempelvis personalutrymmen och sammanträdesrum kommer att vara gemensamt. All kompetens finns tillgänglig för båda verksamheterna. Förslag finns att verksamheten startar upp november 2014 För att kvalitetssäkra verksamheten ska evidensbaserade metoder följas Nationella riktlinjer ska följas för resp organisation Besökare till resp. mottagning kan söka sig dit på egen väg genom att själv ta kontakt eller genom stöd från den myndighetskontakt som de har mest förtroende för. Arbetet med varje individ sker utifrån varje persons behov Befintliga insatser som tex gruppverksamhet som stamgruppen eller Arena ungdom kan erbjudas men även nya gruppverksamheter kan utvecklas vid behov. Viktigt blir att utveckla en kunskap om varandras myndigheters kompetens och uppdrag Detta kan även innefatta kunskap om försäkringskassans och arbetsförmedlingens uppdrag inom tex försäkringsmedicin eller arbetslivsinriktad rehabilitering Organisation Här ska projektets organisation och bemanning beskrivas.lista ingående parter och dess åtaganden. Hur är tänkt bemanning? Kommer någon part tillskjuta egna medel i form av personal etc.? Hur kommer samverkan ske? Vad är förbundets del? Styrgrupp Vilka ska ingå?referensgrupp /referensarbetsgrupp?vilka ska ingå i vilken grupp och med vilket uppdrag. Enheterna styrs av Styrgruppen för Prio Lokalt samverkans avtal finns för : Kvalitetsgrupp år som består av medarbetare från ungdomsmottagning, skolhälsovård från högstadiet och gymnasiet, Närhälsa och Balder, BUP, socialtjänst Kvalietsgrupp vuxna ;som består av medarbetare från primärvård, psykiatri, socialtjänst, Med Arbetsförmedling och försäkringskassa upparbetas enkla samverkans kanaler genom befintliga samverkansgrupper eller ordinarie arbetssätt Befintlig personal på mottagningarna är 6 anställda i Åmåls kommun, 0,5 tjänst från Närhälsan, 0,5 tjänst från öppenpsykiatri och 0,5 tjänst från Balderkliniken. Utöver det behövs en samordnare på 100% Ekonomi Planerad budget beskriver projektets kostnader (och eventuella intäkter) med specifikation för varje kostnadsslag. Budgeten ska preciseras per år från start. Egna medel från någon part? Mottagningarna bemannas av ordinarie personal inom kommunen och Närsjukvård/balder/nusjukvård Kontakter med arbetsförmedling och försäkringskassa sker också inom ramen för ordinarie uppdrag och inom ordinarie kostnad för resp myndighet. En ökad samverkans kostnad är lokaler för de integrerade mottagningarna och för en samordnare.

4 Medel har sökts av hälso- och sjukvårdsnämnden för Dalsland Från samordningsförbundet söker vi i första hand hela eller del av lokalkostnad och andra hand hela eller del av kostnader för samordnare. under 3 år Lokalen kostar kr/år 100% samordnare kostar ca kr/år Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland har fått förslaget för beslut i maj Ett förslag kan vara att samordningsförbundet bidrar med 1/3 av kostnaden Förslag : en tredjedel av lokalkostanden ca 160 tkr och en tredjedel av en samordnarjänst 160 tkr summa 320 tkr För 2014 : kr kostnader november/december tkr tkr tkr Uppföljning Hur ska projektet rapporteras? Hur ska uppföljning ske, vilka parametrar? SUS ska ingå Uppföljning och utvärdering på projektnivå och deltagarnivå? Koppling till extern utvärderare? Socialekonomiskt bokslut? Uppföljning sker i SUS det gemensamma uppföljningsverktyg som registrerar deltagare i samverkans insatser och syftar till att mäta förflyttning från offentlig till egen försörjning. Utöver det följs verksamheten upp genom parametrar som mäter förbättrad hälsa Självvärderingsverktyg kommer introduceras med rapporter månadsvis hur verksamheterna utvecklas bla vad gäller hur väl man integrerar samverkan Parametrar för att utvärdera och följa upp integrerad samverkan är under utarbetande genom NNS och i den mån dessa är färdiga kan de användas för insatsen. Implementering/avveckling Hur länge ska verksamheten finnas? Finns plan för implementering och avveckling? Verksamheten förutsätt integreras som en ordinarie enhet på samma sätt som familjecentralen genom samverkansavtal mellan i första hand kommunen och Västra Götalandsregionen Återkoppling till styrelsen Delrapport och slutrapport? Delrapporter sker vid samordningsförbundets delårs och årsbokslut i augusti och årsavslut till förbundets styrelse.

5 Samordningsförbundet BÅDESÅ Finansiering från förbundet till samverkansinsatser 1. Bakgrund Nya idéer om hur myndighetssamverkan kan utvecklas och främjas ligger i Samordningsförbundet uppdrag och intresse. Förslag och idéer till samverkan måste utgå från individens behov och fångas bäst upp av dem som möter våra medborgare i sitt dagliga arbete. Iden Basen för myndighetssamverkan bör ligga inom en eller flera ordinarie myndigheter så att förbundet finansierar verksamhet hos någon part. När en idé är mer utvecklad kan en formell ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i samverkan ställas till förbundet. Beredning Initiativtagaren tar upp sitt insatsförslag i beredningsgruppen där en diskussion sker utifrån ett samlat medborgarperspektiv i våra kommuner. Ansökan om insatsmedel bedöms efter hur väl den svarar upp mot vad de insatser som förbundet ska finansiera ska leda till ; Ur ett individperspektiv, d.v.s. huruvida ansökan, i högre eller lägre utsträckning når individer med samordnade behov så att dessa kan förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin egen försörjning. Ur ett samverkansperspektiv, dvs om i högre eller lägre utsträckning, verksamheterna utvecklar sin samverkan och därmed bli effektivare. Även insatsens implementeringsplan kommenteras. En bedömning görs också att insatsen inte tar över eller löser brister i den egna organisationen. Därefter sammanfattas beredningsgruppens rekommendation till styrelsen. Beslut Den insatsansvarige har möjlighet att föredra ärendet i styrelsen så att möjlighet finns för frågor till den som är mest initierad. Styrelsen fattar beslut efter att den föredragande lämnat mötet. 2. Övergripande inriktning Syftet med insatserna är att uppnå en effektivare resursanvändning och att utveckla en myndighetsgemensam organisering kring behov som saknar en tydlig huvudman. I samordningsförbundet kan formella förutsättningar skapas för prioritering av samordnade insatser över sektorsgränserna. Målgrupper är personer som är i behov av samordnad rehabilitering, dessa personer återfinns idag hos de olika aktörerna inom finansiell samordning. Ett omfattande samarbete pågår sedan tidigare kring grupper som behöver samlat stöd. Finansiell samordning ersätter inte detta arbete utan skall istället stödja, fördjupa och utveckla befintligt samarbete. Samordningsförbundets övergripande uppdrag är att finansiera insatser så att resurserna inom rehabilitering används effektivare och så att enskilda personer förbättrar sin funktions och

6 arbetsförmåga för att helt eller delvis kunna uppnå egen försörjning. Samordningsförbundet styr sina insatser genom uppdrag till verksamheterna Värdegrund Individens behov, förmåga och egna delaktighet är utgångspunkten. Verksamheterna tar ett gemensamt ansvar utifrån individ och samhällsnytta. 3. Kriterier De insatser som förbundet finansierar ska leda till att Verksamheterna utvecklar sin samverkan och därmed blir effektivare. Verksamheterna samordnar sina insatser så att deltagaren får stöd utifrån sina behov och sin förmåga för att förbättra sin funktions och arbetsförmåga. Förmågan till egen försörjning ökar Deltagarens egen medverkan är en viktig utgångspunkt Organisatoriska förutsättningar Insatserna ska bygga på erfarenheter och engagemang hos våra nio medlemmar. Cheferna har ett ansvar att ge stöd och goda förutsättningar Någon av förbundets medlemmar ska vara projektägare Uppföljning och utvärdering av samverkansinsatser i projektet/verksamheten ska finnas i projektplanen och vara planerad innan verksamheten påbörjas. Samverkansinsatserna ska inte lösa brister i de egna organisationerna eller ta över verksamhet som ligger inom organisationernas ansvarsområde. Insatser riktade till individer Behovet av samordnade insatser från förbundet ska utgå från att minst två parter är involverade i den enskildes rehabiliteringsbehov Utgångspunkten för nya verksamheter ska vara att insatser byggs på människors egna styrkor och möjligheter, och att förse dem med verktyg så att de själva får förmåga att hantera sin situation mot målet egen försörjning För att insatserna ska bli effektiva är det väsentligt att de grundas på en behovsanalys och en analys av nuvarande situation innebär för hinder för den enskilde på grund av brister i samverkan Insatsmedel kan sökas från förbundet för att Testa och pröva nya professioner/tjänster, arbetssätt/metoder och organiseringar som inte finns idag. Kostnader som möjliggör och bidrar till att samverkan kan utvecklas ex lokaler, samordnare, administration osv. Tjänster som innebär att det finns en samverkanskostnad i förhållande till ordinarie verksamhet.