Välkommen! Ta vara på det friska genom att främja hälsa och förebygga sjukfrånvaro. Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro

Transkript

1 Välkommen! Ta vara på det friska genom att främja hälsa och förebygga sjukfrånvaro

2 Dagens program Förmiddagspasset 9.30 Välkomna! Inledning Lars-Åke Brattlund, sjukförsäkringsdirektör Försäkringskassan Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör Västra Götalandsregionen Marina Olsson, personaldirektör Västra Götalandsregionen 9.50 Bakgrund om FK och VGR Malin Jalonen Nilsson, övergripande projektledare Strävan mot en hälsofrämjande arbetsplats, VGR som arbetsgivare Vill du veta mer om projektet och insatser för att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats? Möt HR- strateg, hälsoutvecklare och en avdelningschef som berättar om hälsofrämjande ledarskapsutbildning och samarbetet med företagshälsovården. Ari Kokko, HR-strateg, Viktoria Johansson och Lotta Rahm, hälsoutvecklare, Anna Liljeklev, avdelningschef, Västra Götalandsregionen. Bensträckare Flexibel sjukskrivning - en möjlighet att ta tillvara det friska och bidra till en bättre vardag för cancersjuka under en svår period i livet Bidrar sjukförsäkringens regelverk till att personer med cancersjukdom låses in i en sjukskrivning de inte vill ha? Många personer med cancer vill inget hellre än att jobba - även under besvärliga behandlingsperioder. Med bättre flexibilitet blir alla vinnare. Möt Hans och hans arbetsgivare Ulf som berättar om sina erfarenheter av Flexibel sjukskrivning. Zarah Nettervik, projektledare FK, Gunnar Eckerdal, överläkare VGR, Hans Mattsson och Ulf Martinsson, Göteborg Energi Lunch

3 Dagens program Eftermiddagspasset Tidig samverkan i primärvården För att utveckla effektiva patientflöden som stödjer patienten och som förebygger eller förkortar sjukskrivning har arbetsmodellen Guide för tidig samverkan tagits fram. Guiden är en arbetsmodell och ett ledningsstöd för verksamhetsutveckling. Lyssna till bland andra rehabkoordinatorer som berättar om arbetsmodellen och resultatet. Mats Swanberg, regionutvecklare VGR, Eva Hällås, processledare VGR, Johanna Unander och Ann-Charlotte Eriksson, rehabkoordinatorer, VGR Kaffe och mingel Framåtblickande panelsamtal Lars-Åke Brattlund, sjukförsäkringsdirektör FK, Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör VGR, David Karlsson, verksamhetsområdeschef FK, Malin Jalonen Nilsson, projektledare FK, Ingibjörg Jonsdottir, professor och verksamhetschef Institutet för stressmedicin Avslutning

4

5 Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

6 Faktorer som påverkar sjukfrånvaron Ohälsa, systemförutsättningar och användarbeteende Sjukfrånvaro Ohälsa Systemförutsättningar - Tillgänglighet och regelverk Individ och aktör - Inställning och beteende Arbetsgivares och arbetsmarknadens påverkan Ex möjlighet till individanpassad sysselsättning Individens benägenhet för sjukskrivning Ex. inställning/attityd till arbete vs. sjukskrivning Läkares och FK-handläggares påverkan Kompetens, praxis och bemötande i sjukskrivningsprocessen

7 Ohälsa Åtgärdsområden att fokusera på Krav, stöd och incitament för arbetsmiljöarbete Ledarskap och kultur Arbetsmiljö Fysisk arbetsmiljö och skaderisk Ergonomi

8 Ohälsa Åtgärdsområden att fokusera på Tidigt stöd och förebyggande behandlingar Tidigt stöd Identifiera riskindivider Förebyggande hälsovård

9 Systemanvändning Åtgärdsområden att fokusera på Individanpassad sysselsättning Arbetsgivarens incitament och förmåga till individanpassning Variation i arbetsuppgifter på arbetsmarknaden Flexibel sjukskrivning

10 Systemanvändning Åtgärdsområden att fokusera på Kompetensläkare Sjukskrivningsprocessen Ledning, styrning och incitament vården Kompetenshandläggare Vårdprocess och arbetssätt Professionalisera handläggning

11 Systemanvändning Åtgärdsområden att fokusera på Benägenhet hos individer Individens fokus på återgång till arbete Öka kunskap om socialförsäkring

12 Tre delprojekt: VGR som arbetsgivare Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling Tidig samverkan i primärvården

13 Strävan mot en hälsofrämjande arbetsplats för att förebygga sjukfrånvaro, VGR som arbetsgivare

14 Agenda Bakgrund och beskrivning av projektets insatser Tidiga signaler via screening Hälsofrämjande ledarskapsutbildningen Chefens hälsofrämjande ledarskap Slutsatser och medskick

15 Gemensam analys av sjukfrånvaron, VGR och FK Bakgrund till valda insatser i projektet Sänka sjukfrånvaron är prioriterat av VGR och FK Diagnoshuvudgruppen, psykiska sjukdomar ökar snabbast inom VGR och är den överlägset största diagnosgruppen. Ökningen består av stressrelaterad psykisk ohälsa. September 2017 motsvarar diagnoshuvudgruppen 52,7% av alla sjukersättningsdagar över 14 dagars sjukfrånvaro för VGR:s anställda Samarbete med Försäkringskassan har haft stor betydelse

16 Screening som instrument för att identifiera de i riskzon för stressrelaterad ohälsa Tidigt upptäcka och stödja medarbetare i riskzon för sjukskrivning Metodval LUCIE (Lund University Checklist for Incipient Exhaustion) består av två delar, upplevd passform i arbetsmiljön och stressprofil Instrument som är utvecklat för kliniker som stöd vid diagnossättning vid stressrelaterad utmattning Projektet har med hjälp av metodägaren och FHV utvecklat metoden till att kunna användas i större skala

17 Resultat från QPS-Mismatch I helheten visar resultaten från QPS-Mismatch delen av screeningen att upplevd arbetsbelastning, rättvisa och gemenskap visar på en relativt positiv situation Områdena kontroll, belöning och värdering ligger sämre till än referensvärdet Stor variation på enhetsnivå och individnivå Helheten visar på att långt ifrån alla upplever arbetsbelastningen så illa som mediabilden vill förmedla Låga värden i arbetsbelastning och kontroll kan generera sjukfrånvaro

18 Resultat från LUCIE delen i stressprofil Den individuella förändringen över tid är statistiskt signifikant

19 Hälsofrämjande ledarskapsutbildning Viktoria Johansson Hälsoutvecklare Lotta Rahm Hälsoutvecklare

20 En arbetsmetod för analys, reflektion och utveckling av hälso- och arbetsmiljöarbetet Syftet är: stärka det hälsofrämjande perspektivet i det systematiska arbetsmiljöarbetet öka medvetenheten om hälsa och förutsättningar för hälsa uppmärksamma och arbeta med friskfaktorer på arbetsplatsen uppmuntra initiativ och initiativtagande till hälsofrämjande satsningar

21 Hur? Vid totalt sju gruppträffar (inklusive uppstart) á tre timmar/gång träffas deltagarna tillsammans med HR och samtalsledare från Hälsan och Arbetslivet. Varje tema/grupptillfälle innehåller: sammanfattning av teori och forskning reflektions- och dialogfrågor samt övningar för individ- och gruppreflektion

22 Temaområden: Ledarskap, medarbetarskap, hälsa och arbetsengagemang Gränslöshet i engagemang och egen gränssättning Att utveckla stödjande faktorer och resurser för hälsa och engagemang, och att minska riskfaktorer Att leda utvecklingsarbete och att skapa en hållbar struktur i hälso- och arbetsmiljöarbetet Mot en hälsofrämjande arbetsplats

23 Innehåll/Upplägg Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Tillfälle 4 Tillfälle 5 Tillfälle 6 Tillfälle 7 Uppstart Att må bra och ha ett hälsosamt arbetsengagemang Strategier för balans och återhämtning Att utveckla stödjande faktorer och resurser för hälsa och engagemang Att leda och bygga en hållbar och hälsosam arbetssituation Mot en mer hälsofrämjande arbetsplats Uppföljning ( 3-6 månader)

24 Reflektioner Stort engagemang och hög delaktighet i alla grupper Deltagarna har lyft varandra Det har funnits en öppenhet och ärlighet i alla grupper Stort behov av att prata av sig Många chefer har fler underställda än normtalet Liten förståelse och låg kunskapsnivå om hälsofrämjande förhållningssätt och arbete

25 Reflektioner fortsätter Organisatoriska förutsättningar saknas Chefer är i mångt och mycket en bemanningsfunktion och har inte tid att utveckla Brist på förutsättningar för ett gott ledarskap i sin verksamhet kommer upp i varje träff För kort tid för att genomföra i praktiken, två veckor mellan träffarna är för kort tid Ifrågasätter det stöd man får för att göra/att i praktiken prova/förändra Upplevelse av att det är en brist att chefen över inte har samma kunskap

26 Reflektioner fortsätter Brist på ledarstöd av egen chef Förvirring gällande det Hälsofrämjande- vad vill VGR? Vad vill organisationen? Vid tillfälle 4-5 händer det något med ledarna; man sätter sig själv i relation till organisationen/sammanhanget och får en utmaning i att uppleva sammanhang Brist på styrning och stöd i organisation Många diskussioner om rehab, kring rehab och att man har stort fokus på rehab HR:s deltagande har varit positivt

27 För att lyckas Tydliggör mål och syfte med Hälsofrämjande arbete Rätt fokus- skapa förutsättningar för hälsa/öka hälsa och välbefinnande Tydlighet med förväntningar på chefer efter utbildning Börja i ledningen, utbilda på alla nivåer i organisationen Sätt utbildningen i ett sammanhang Rätt kompetens och erfarenhet på utbildarna/processledarna (grupprocess samtidigt som det är en individuell process för varje enskild chef)

28 Chefens hälsofrämjande ledarskap Anna Liljeklev Avdelningschef Alingsås lasarett

29 Sjukfrånvaro i %, Sekretariatet Alingsås Lasarett 18,0% Sjukfrånvaro i %, Sekretariatet Alingsås Lasarett 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec ,2% 7,8% 10,0% 13,2% 14,4% 14,7% 12,1% 13,9% 14,6% 13,2% 12,4% 15,6% ,9% 15,5% 10,5% 10,0% 11,6% 10,0% 7,9% 7,3% 6,1% 5,5% 5,2% 6,4% ,7% 7,8% 3,7% 4,9% 4,7% 2,9% 2,5% 3,0% 6,2% 4,3%

30 Slutsatser och medskick Ari Kokko HR strateg Västra Götalandsregionen

31 Slutsatser Det har varit en början att utbilda första linjens chefer, men målgruppen behöver vidgas till alla chefsled Chefer behöver organisatoriska förutsättningarna inte bara på sin enhet utan inom hela organisationen för att kunna agera och driva igenom en arbetsmässig förändring för sina medarbetare Chefer behöver ett bra chefstöd för det operativa arbetet i det hälsofrämjande ledarskapet I det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är det viktigt att fånga tidiga signaler på ohälsa. Screening kan användas t.ex. för målgrupper med stora ohälsotal men förutsätter att stöd finns för de som inte mår bra

32 Förslag på åtgärder Utbilda alla chefsnivåer i hälsofrämjande ledarskap Utbilda stödfunktioner till chefer i hälsofrämjande ledarskap Ge förutsättningar för chefer att arbeta förebyggande, budgeten och organisatoriska gränser försvårar i nuläget Fånga tidiga signaler på ohälsa på andra sätt än att enbart titta på upprepade sjuktillfällen Förändra kulturen till en mer främjande och förebyggande

33 Förslag på åtgärder Inför hälsopolicy och användbara verktyg för chefen i vardagen Stärk kunskapen om sjukförsäkringen bland chefer på alla nivåer Bygg vidare på samverkan mellan organisationer och mellan förvaltningar Skapa forum för erfarenhetsutbyte mellan chefer och HR-funktioner Se över strukturen för omplaceringsmöjligheter för att kunna utnyttja möjligheter inom hela organisationen och även i förebyggande syfte

34 Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling Ta vara på det friska Ett nationellt projekt i samverkan

35 Många personer kan vara intresserade av att arbeta de dagar/timmar som de känner att de orkar. Det händer att de avstår eller ger upp då de kan uppleva att administrationen av sjukförsäkringen är krånglig och det blir då ett stort hinder som man inte orkar med och väljer då att vara helt sjukskriven. MfY&feature=youtu.be Det finns också en oro för att Försäkringskassan drar in ersättningen om de arbetar när det finns ork.

36 Kriterier för Flexibel sjukskrivning Den som vill använda sig av Flexibel sjukskrivning: har en eventuell arbetsförmåga som är oförutsägbar på grund av cancerbehandling behandlas för cancer är helt sjukskriven har en anställning eller är egen företagare behandlas på en klinik i Västra Götalandsregionen

37 När är det aktuellt med Flexibel sjukskrivning?

38 Resultat för studieperioden 1 okt sep 2016 FSS = Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling

39 Upplevelser av möjligheten med Flexibel sjukskrivning Flexibel sjukskrivning visar på ett nytt tankesätt, där ett förtroende byggs upp mellan patienten och Försäkringskassan Att som patient dessutom känna en förståelse från handläggaren över situationen betyder enormt mycket. Likaså att höra från läkaren att det är okey att jobba det som de själva känner de orkar med, det inger en känsla av hopp. Det upplevs som betydelsefullt att behålla kontakten med kollegorna, samtidigt känner man sig mindre sjuk och har en känsla av frihet då man själv, efter ens egna behov, bestämmer hur mycket man jobbar. Vidare uppger man att det ibland kan vara svårt att jobba på detta sätt beroende på vilket arbete den sjuka har. Synpunkter inlämnade från Patient- och Närstående Perspektiv-rådet (PNPrådet) inom Regionalt cancercentrum väst (RCC väst)

40 Arbetsgivarperspektivet med Flexibel sjukskrivning De arbetsgivare som vi har varit i kontakt med inom projektet har varit positiva till att medarbetaren är kvar på arbetet och arbetar utifrån sin förmåga och ork Man säger att det är ett bra sätt att behålla en värdefull resurs och att återgången till arbetet efter avslutad behandling går smidigare Alla arbetsgivare kommer inte att kunna erbjuda sina medarbetare den flexibilitet som krävs.

41 Hur har Flexibel sjukskrivning fungerat?

42 Vad har varit viktigast under tiden med Flexibel sjukskrivning?

43 Skulle du rekommendera Flexibel sjukskrivning till någon annan i samma situation som du?

44 Påverkan på sjukskrivningsmönstret Genomsnittliga nettodagar för C50 per kohort. Områdeskontor i Göteborg och riket.

45 Återgått tidigare i arbete på grund av Flexibel sjukskrivning De flesta personer uppger att möjligheten att arbeta mellan behandlingarna påverkat deras återgång i arbete Majoriteten av handläggarna uppger att det fungerat för deras kunder att arbeta mellan behandlingarna De arbetsgivare som vi har varit i kontakt med inom projektet har varit positiva till att medarbetaren är kvar på arbetet Behandlande läkarna bekräftas att deras patienter som använt sig av flexibel sjukskrivning, har upplevt att de känt sig mindre sjuka

46 Antal uttagna sjukpenningdagar Sjukpenning, Förebyggande sjukpenning och Särskilt högriskskydd, genomsnittliga nettodagar/individ under studieperioden. Antal individer Genomsnittliga Nettodagar Flexibel sjukskrivning Ej flexibel sjukskrivning

47 Färre antal uttagna sjukdagar

48 Undvika psykisk ohälsa

49 Varför tackade man nej till flexibel sjukskrivning 106 respondenter

50 Läkaren är nyckeln Läkaren är nyckeln till att patienten ska våga arbeta mellan behandlingarna enkätsvaren visar att de flesta patienter som haft flexibel sjukskrivning har upplevt ett sådant stöd från sin läkare. Det har framkommit från handläggarna att i de fall där behandlande läkaren vid första besöket har informerat sin patient om flexibel sjukskrivning har informationsinsatsen för handläggaren varit enklare och gått fortare.

51 Identifierade förbättringsbehov Tidskrävande informationsinsats för handläggaren på grund av komplexiteten med tre ärendeslag, risk för missförstånd hos personen och hens arbetsgivare administration gällande utbetalning vid flexibel sjukskrivning och risk för felutbetalningar administration gällande läkarintyget, risk för ökat kompletteringsbehov Tidskrävande och krånglig handläggning av tre försäkringsförmåner

52 Två förslag till förbättringar - Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling - 1. EN ny förmån som ersätter all sjukfrånvaro vid oförutsägbar arbetsförmåga under en cancerbehandling Att den nya förmånen har fler ersättningsnivåer eller är helt steglöst 2. Förbättrad arbetsmodell för flexibel sjukskrivning Informationsmaterial till berörd person och dennes arbetsgivare

53 Vad säger socialministern? Jag tycker att försöket i Västra Götaland är oerhört intressant. När det är genomfört hoppas jag verkligen att detta kan införas generellt i hela landet. Jag vill återigen understryka att det är vår ambition, om vi får konkreta förslag på bordet, att verkligen förändra den här situationen. Jag ser fram emot en fortsatt dialog i frågan. 19 Svar på interpellation 2015/16:415 om framtidens cancervård och Försäkringskassan Anf. 118 Socialministern ANNIKA STRANDHÄLL (S):

54 Motion till riksdagen En motion gällande Flexibel sjukskrivning har lämnat förslag till riksdagsbeslut av Annika Eclund (KD) se över möjligheten att införa flexibel sjukskrivning samt att utreda om flexibel sjukskrivning är tillämpbart på fler diagnoser än cancer och tillkännager detta för regeringen. Frågan ska upp för debatt och beslut 14 december.

55 Tidig samverkan i Västra Götaland

56 Beslut i Hälso- och sjukvårdsutskottet 2013 Förutsättningar ska skapas för en effektiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess genom att vårdcentraler och sjukskrivningsintensiva sjukhuskliniker inför arbetsrutiner för tidig samverkan, internt inom vården och externt med andra aktuella aktörer såsom arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedling och kommun.

57 Det försäkringsmedicinska uppdraget i VGR Koncernkontoret Försäkringsmedicinskt team Förvaltning Processledare Vårdenhet - Rehabiliteringskoordinator

58 Samverkansuppdrag VGR - FK Som metod utvecklas: Guide för tidig samverkan Ett format och mall för att dokumentera arbetsrutiner för tidig samverkan

59 Mål med Rutiner för tidig samverkan Skapa rutiner och effektiva flöden i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen inom vårdenheten för att förbättra och kvalitetssäkra för patienten. Skapa en bättre arbetsmiljö. Förbättra extern samverkan mellan primärvård och andra myndigheter. Säkra en jämställd och jämlik bedömning av behov och åtgärd. Upptäcka utsatthet för hot och våld. Tidig arbetsgivarkontakt.

60 Metod Guide för tidig samverkan Rekommenderad metod i VGR för förbättringsarbete i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen. Vårdcentral som ser behov av att jobba med förbättringar. Tillgång till rehabkoordinator på vårdcentralen. Bygger på processkartläggning med hjälp av flödesanalyser. Guide för tidig samverkan - länk

61 Metod Guide för tidig samverkan Probleminventering: Kartläggning av nuläge genom flödesanalys av minst två sjukskrivningsärenden inom diagnosområden psykisk ohälsa och långvarig smärta. Analysfas: Identifiera förbättringsområden. Bilda arbetsgrupper utifrån identifierade behov och testa nytt. Genomförande: Implementering och dokumentation av nya, förbättrade arbetsrutiner. Uppföljning egenkontroll

62 Kartläggning av Patientens Väg I Tidig Samordning Patient = Den försäkrade Dag1 Dag 5 Dag 10 Dag 15 Start kartläggning SSK = Sjuksköterska Läkare Aktivitet Psykisk hälsa = Psykolog, Kurator, Psykiatrisköterska, KBT- terapeut Rehab = Sjukgymnast, Arbetsterapeut RK = Rehabkoordinator Patientens kontakter och behandlingar Ärendets arbetsgång FK = Försäkringskassan Händelseinformation AG = Patientens arbetsgivare Övriga = Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen, mfl Avstämningsmöte Avslut kartläggning

63 Kartläggning patientflöde

64 Vägledning Tidig samverkan Vägledningen är en checklista. Tillkom som en egenkontroll och chefsstöd i arbetet med att utveckla en ändamålsenlig process. Patientsäkerhet Sjukskrivning är en vårdåtgärd som utförs varje dag och är en del av vård och behandling. Arbetsmiljö Rutiner och flöde ska vara kända av alla som jobbar på vårdenheten.

65 Vägledning Tidig samverkan Hur gör vi hos oss idag? Förbättringspotential? Hur inkluderar vi patienten i sjukskrivningsprocessen? Hur följer vi upp egenkontroll? Finns det behov av utbildning i försäkringsmedicin för att öka kvaliteten? Görs avvikelserapportering om patientsäkerheten riskeras vid sjukskrivning?

66 Lerums vårdcentral

67 Bakgrund/problem Patienter med utmattningssyndrom och stressrelaterade problem remitterades ofta till psykosociala teamet men bedömdes behöva annan behandling av teamet. Bristande samordning och kommunikation mellan olika vårdgivare inom vårdcentralen och rehabmottagningen samt och/eller olika myndigheter i sjukskrivningsärenden. Det gick ofta inte att hitta en dokumenterad rehabiliteringsplan i läkarjournalen. Litet fokus på patientens arbete och få arbetsgivarkontakter.

68 Syfte Effektivisera patientflödet på vårdcentralen avseende patienter som söker för psykisk ohälsa.

69 Mål Skapa rutiner för att tidigt uppmärksamma orsakerna till den psykiska ohälsan. Snabbare bedömning och relevant vårdåtgärd för patienter där den psykiska ohälsan kan vara en bidragande orsak till sjukskrivning. Metod Triagering av patienter till rehabkoordinator via sjuksköterska i telefonrådgivning, läkare, psykosociala teamet och rehabmottagning. Samtal med rehabkoordinator som bekräftar, bedömer och förmedlar kontakt med rätt aktörer på eller utanför vårdcentralen

70 Patienten ringer till vårdcentralen. (Fokus på tidiga insatser, rätt insatser, kartläggning av faktorer som påverkar ohälsa.) Nedstämdhet/ ångest Egenremisstid kur/psyk Behov av läkarkontakt; medicin? Sjukskrivning? Utesluta annat? Direkt rehab eller Livslinjen: ex. vardagsbalans, avspänning, stresskurs, Mediyoga, sömnskola + AKTIV Stressrelaterade symtom Rehabkoordinator: telefontid bokas av ssk,, brev med frågor inför kartläggningssamtal EGENVÅRD ARB GIV Förebygg. SP/rehab LÄKARE FHV Kontaktpers FK

71 Konkreta insatser som påverkat Information till nya sjuksköterskor i liten grupp. Patienten möter sköterskan först! Tidigt kartlägga faktorer som påverkat patientens hälsa - fastna inte i symtom! Vid sjukskrivning; lugna patienten med information. Rehabkoordinatorn blir sammanhållande, tryggt för patienten Information om sjukdomstillstånd till anhöriga och arbetsgivare Lättillgänglig information ex. visitkort på besöksrum, till sköterskor och via brev Upparbetade kontakter inom huset, Försäkringskassan, HR kommunen

72 Några resultat Antalet sjukfall < 365 dagar minskade bland både kvinnor och män mellan baseline och avslut. Ökad triagering till RK i nya sjukfall. RK samordnar olika vårdaktörer och myndigheters insatser runt patienten och ser till att rätt information kommer rätt aktör till del. Ökat antal kontakter med arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. Rutin att koppla in RK vid behov av arbetsgivarkontakt. Trygghet för patienten att det finns en kontaktperson på VC. Fler patienter har en plan för sin sjukskrivning och den läggs ofta tillsammans med RK.

73 Floda och Gråbo vårdcentraler

74 Bakgrund Forskning visar att återgång i arbete minskar ju längre tid patienten är sjukskriven Onödigt långa sjukskrivningar och/eller frågetecken kring sjukskrivningsgrad Läkaren upplever ofta tidspress i bedömningssituationen och har knapphändig information om patientens arbetssituation Risk att läkaren fortsätter sjukskriva i avvaktan på att andra aktörer såsom arbetsgivare och FK ska agera Svårigheter att få till stånd tidiga avstämningsmöten Arbetsgivaren inväntar vårdens och FK:s bedömning

75 Syfte Skapa en strukturerad kontaktväg mellan arbetsgivare och vårdcentral i samband med sjukskrivning med stöd av rehabkoordinator.

76 Mål Skapa rutiner för att tidigt kartlägga patientens arbetssituation Skapa större trygghet och minskad oro för patient Snabbare och smidigare process för både patient och arbetsgivare

77 Patient Metod SSK Psykolog/ Psykoterapeut Rehabenhet / övrig vårdgivare Blankett via 1177; Funktions- och aktivitetsförmåga alt Uppföljning av sjukskrivning Muntligt samtycke för Rehabkoordinator ang ev arbetsgivarkontakt Internmeddelande / tidbok Rehabkoordinator Rehabkoordinator Kontakt patient inom ca 5 arbetsdagar: Kartläggning patients syn på sjukskrivning och arbetssituation Kontakt arbetsgivare: Kartläggning arbetsgivarens syn på sjukskrivning och arbetssituation, möjligheter till anpassningar ( ADA-frågor ) Återkoppling till patient efter samtalet med arbetsgivaren och fortsatt planering Läkare Samtycke Rehabkoordinator + Informationsblankett arbetsgivarkontakt Internmeddelande / tidbok Rehabkoordinator 4 5 Återkoppling läkare/övrig vårdgivare via internmeddelande och hänvisning till rehabkoordinators journalanteckning Vid behov bokas flerpartsmöte alt avstämningsmöte för vidare planering

78 Resultat Vården har fått bättre kunskap om patienters arbetsförhållanden och möjligheter till anpassningar vilket gett bättre förutsättningar att bedöma prognos, sjukskrivningsgrad och aktivitetsbegränsningar Mindre oro för patient inför arbetsåtergång Patienter har upplevt ökat stöd från sin arbetsgivare Arbetsgivare mycket positiva till kontaktperson på vårdcentralen Heltidssjukskrivningar har kunnat övergå i deltidssjukskrivning Ökad samverkan och kontakter med arbetsgivare

79 Något resultat i statistiken? Har ej gått att påvisa några större skillnader i statistiken Kan bero på flera faktorer: Fortfarande för liten mängd av de nya sjukfallen som triageras till rehabkoordinator Arbetsgivaren har ej haft anpassade eller tillfälliga arbetsuppgifter att erbjuda trots olämpligt för patient att vara heltidssjukskriven