Förslag till detaljplan för del av Kristinehovsgatan

Transkript

1 M A R I A - G A M L A S T A N S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G STADSMILJÖAVDELNINGEN HANDLÄGGARE: MATS CHRISTENSON TJÄNSTEUTLÅTANDE SDN DNR /2005 Till Stadsdelsnämnden Förslag till detaljplan för del av Kristinehovsgatan Förslag till beslut Stadsdelsnämnden besvarar stadsbyggnadskontorets remiss med förvaltningens tjänsteutlåtande. BrittMarie Kyndel Stadsdelsdirektör Monica Gahm Avdelningschef för Stadsmiljö Sammanfattning Maria-Gamla stans stadsdelsnämnd har erhållit en remiss från stadsbyggnadskontoret om förslag till detaljplan för del av Kristinehovsgatan. Förslaget innebär att fyra stycken hus, grupperade två och två, byggs på det som idag är gatumark. Husen föreslås innehålla 38 hyreslägenheter. Förvaltningen avstyrker förslaget till detaljplan för den aktuella delen av Kristinehovsgatan. Förvaltningen anser inte att ett tillskott av 38 lägenheter försvarar den omdaning av området som förslaget innebär. Förvaltningen anser att en byggnation av området splittrar den enhetliga miljön som utgörs av Högalidsgatans granitmurar, grönstråket med förkastningsbranten, Borgarhemmets solitära institutionsbyggnad och Högalidsgatans gaturum med sikten upp mot Högalidskyrkan. Förvaltningen ser även det olämpliga i att bygga på platsen då friytan söder och öster om det förslagna bebyggelseområdet klassas som särskilt betydelsefull för Stockholms park- och bebyggelsehistoria. Förvaltningen anser inte att det aktuella området är ett bra exempel på utnyttjande av redan exploaterad mark vid jämförelse av andra projekt inom stadsdelen t. ex. Tantogatan och kv. Vattenpasset.

2 2 Ärendets beredning Ärendet är en remiss från stadsbyggnadskontoret och har handlagts och beretts av stadsmiljöavdelningen inom Maria-Gamla stans stadsdelsförvaltning. De lokala handikapp- och pensionärsråden har beretts möjlighet att ha synpunkter på förslaget. Remissen (Genomförandebeskrivning, planbeskrivning, plankarta och miljökonsekvensbeskrivning) finns att läsa i sin helhet på stadsmiljöavdelningen. Bakgrund Den 9 december 2003 erhöll Folkhem Produktion AB en preliminär markanvisning av f.d. gatu- och fastighetsnämnden för byggandet av bostäder på en del av Kristinehovsgatan. Under våren 2004 utarbetades ett program för området som innehöll två stycken sjuvåningshus med sammanlagt 50 lägenheter. Efter programsamrådet som hölls på försommaren 2004, omarbetades programmet. Det nu aktuella förslaget till detaljplan innehåller fyra huskroppar med 38 hyreslägenheter. I Stockholms översiktsplan 1999 finns allmänna mål för stadsutvecklingen. Här anges att staden bör byggas inåt i centrala lägen och att man ska använda redan exploaterad mark så att värdefulla grönområden bevaras. Nuvarande förhållanden Allmänt Idag karaktäriseras planområdet av läget vid Skinnarviksbergets norrsluttning med delvis råa bergväggar och gles hällmarksvegetation samt av Kristinehovsgatans stödmurar mot Högalidsgatan. Söder om området ligger kvarteren Gnejsen och Marmorn som har fri utsikt över den omkringliggande bebyggelsen och åt norr ligger Borgarskapts anläggning. Intill den aktuella platsen ligger ett mindre grönstråk som utgör den västligaste delen av Skinnarviksparken. Stockholms stad är lagfaren ägare till all mark inom detaljplaneområdet. Planer Området regleras idag av fyra olika planer. Den del som föreslås bebyggas med bostäder (Kristinehovsgatan), Högalidsgatan och Skinnarviksgatan regleras som gatumark. Övriga delar regleras som planterad allmän plats respektive parkmark. Biltrafik/kollektivtrafik Kristinehovsgatan är idag enkelriktad österut och den södra delen av gatan används för boendeparkering. Enligt mätningar utförda av f.d. gatu- och fastighetskontoret trafikeras Kristinehovsgatan av ca 150 fordon/dygn och Högalidsgatan av ca 600 fordon/dygn. Buss 66 passerar området och har en hållplats ca 50 meter från den planerade bebyggelsen. Stombusslinjen nr. 4 trafikerar Hornsgatan med hållplatser ca 300 meter från området. Tunnelbanestationerna Hornstull och Zinkendamm ligger på 400 resp. 600 meters avstånd från området. Kulturhistoria Bebyggelsen i anslutning till planområdet uppvisar en stor variation från olika epoker och utgörs i huvudsak av bostäder. I kvarteret mellan Högalidsgatan och

3 3 Heleneborgsgatan ligger Borgarhemmet som ligger omgivet av en från gatan upphöjd parkanläggning. Enligt Stockholms stadsmuseums byggnadsklassificering innehar Borgarhemmet näst högsta klass. Längs norra sidan av Heleneborgsgatan ligger en stenstadsbebyggelse från sekelskiftet med näst högsta klass. Kvarteren Gnejsen och Marmorn tillkom under 30- och 40-talen och kv. Marmorn innehar den högsta klass. På höjden ovanför bergsslänten ansluter Skinnarviksringens äldre friliggande villabebyggelse. De höga granitmurarna med tidstypiska räcken som ger Högalidsgatan sin dramatiska utformning har ett kulturhistoriskt värde och förstärker siktlinjen mot Högalidsgatan. Privat/kommunal service Närmsta matvarubutik, bank mm finns vid Hornsgatan och Hornstulls östra tunnelbanenedgång. Närmare Hornstull, ca 650 meter från detaljplanerområdet, finns ett stort utbud av butiker och restauranger mm. I norra Högalid finns en kommunal förskola, fyra grundskolor och två gymnasieskolor. Dessutom finns sex st. privata förskolor och fritidshem. Grönstruktur Intill planområdet ligger ett mindre grönstråk som utgör den västligaste delen av Skinnarviksparken. Grönstråket med förkastningsbranten är av stor betydelse för upplevelsen av Stockholmslandskapets naturkaraktär och består av hällmarker med uppvuxen träd- och buskvegetation. Trädbeståndet mellan den föreslagna bebyggelsen och kvarteret Gnejsen 6 har fått en generell skyddsbestämmelse och skall i möjligaste mån bevaras. Enligt Sociotopskartan (underlag till Stockholms grönkarta) ingår friytan söder och öster om bebyggelseområdet i en kulturmiljö av särskild betydelse för Stockholms park- och bebyggelsehistoria. Gångstråket utmed Högalidsgatan är av stor betydelse för möjligheten att uppleva grönstrukturen. Planförslaget Syftet med planen är att möjliggöra bebyggelse av fyra bostadshus grupperade två och två med glasade trapphus. Mellan huskropparna anordnas en terrass som uteplats för de boende. Byggnaderna placeras på det som idag är gatumark. Husen beräknas kunna innehålla 38 st. hyreslägenheter. Flertalet lägenheter föreslås bli treor, ca 25 st och resten är tvåor och fyror. Byggnaderna ska vara fem våningar höga samt ha en sjätte indragen takvåning. Bebyggelsen binds samman av en bottenvåning längs Högalidsgatan som inrymmer 26 st parkeringsplatser. I förslaget saknas kommersiella lokaler. Bostadshusen kommer att angöras från Högalidsgatan. En trappa mellan Kristinehovsgatan och Högalidsgatan anläggs för att ersätta den förlorade förbindelsen mellan gatorna. Den befintlig förbindelse mellan kv. Marmorn och Kristinehovsgatan kommer att utvecklas. En vändplan anläggs på Kristinehovsgatan vid kv. Gnejsen och ytan mellan vändplanen och den nya bebyggelsen omvandlas från gatumark till parkmark. Högalidsgatan görs smalare för att undvika ett intrång i bergsslänten.

4 4 Planförslaget stävar efter att knyta an den nya bebyggelsen till den befintliga med de mindre stadsvillorna som ligger utmed Skinnarviksringen. Genom att gruppera husen två och två med mellanliggande glasade trapphus kan man uppnå ett intryck av fristående hus. Det är viktigt att den planerade bebyggelsen tar hänsyn till områdets förkastningsbranter som är ett för Stockholm karaktäristiskt landskapselement. Det aktuella planområdet Planens inverkan på omgivningen Befintlig bebyggelse Då den planerade bebyggelsen ligger lägre än bostäderna i kvarteret Gnejsen och Marmorn och norr om dessa, finns ingen risk för att befintlig bebyggelse skuggas. Däremot påverkas utsikten för ett flertal lägenheter beroende på hur bebyggelsen utformas. Under vinterhalvåret kan Borgarhemmets gård till viss del skuggas. Trafik Planen innebär att Kristinehovsgatan stängs av för trafik och att 25 st. boendeparkeringsplatser försvinner. Trafikavstängningen bedöms inte påverka biltrafikförsörjningen nämnvärt. De förlorade boendeparkeringsplatserna kan kompenseras av det planerade parkeringsgaraget under Högalidsparken som kommer att färdigställas under Däremot försvåras kontakten från Högalidsgatan upp mot Kristinehovsgatan och Skinnarviksringen då husen byggs på själva Kristinehovsgatan. Grönstruktur Den planerade bebyggelsen kommer till viss del påverka en del av befintliga grönytor och träd utmed bergsskärningen mot Högalidsgatan. Ett mindre antal träd kommer att behöva fällas i slänten i samband med byggnationen.

5 5 Buller Enligt miljöförvaltningens kartläggning är planområdet inte utsatt för trafikbuller i någon högre grad. Eftersom bostäderna planeras mycket nära Högalidsgatan kan det finnas risk för maximala ljudnivåer vid passage av bussar och andra tunga fordon. Luftkvalitet Projektet förväntas ha liten effekt på trafik- och ventilationsförhållandena och därmed luftkvaliteten. Ljusförhållanden Bostadshusen föreslås i en norrvänd sluttning med mindre goda solljusförhållanden. Stads- landskapsbild samt kulturmiljö Bebyggelsestrukturen bildar en del av ringen kring Skinnarviksberget på ett sådant sätt att naturlandskapets karaktär kan avläsas. Bebyggelsen på Kristinehovsgatan medför att Högalidsgatans gaturum lokalt smalnas av och att sikten upp mot Högalidskyrkan minskas något. Bostadshusen antas ge området en ökad trygghetskänsla. Perspektiv på föreslagen ny bebyggelse Tidplan Om detaljplanen vinner laga kraft (4:e kvartalet 2005) kan byggnationen tidigast starta vid denna tidpunkt. Byggtiden antas vara 1-1,5 år.

6 6 Samråd Ett plansamråd hölls på Kristinehovs Malmgård den 2 juni Ca 60 personer deltog vid samrådet däribland även representanter från stadsdelsförvaltningen, trafikkontoret, markkontoret och byggherren. Negativa synpunkter framkom på förslaget vad gäller projektets närhet till befintlig bebyggelse, försämrad kontakt mellan Högalidsgatan och Kristinehovsgatan, försämrade möjligheter till parkering och att delar av muren mot Högalidsgatan förstörs. Förvaltningens synpunkter Stadsdelsförvaltningen avstyrker förslaget till detaljplan för den aktuella delen av Kristinehovsgatan. Förvaltningen anser att en byggnation av området splittrar den enhetliga miljön som utgörs av Högalidsgatans granitmurar, grönstråket med förkastningsbranten, Borgarhemmets solitära institutionsbyggnad och Högalidsgatans gaturum med sikten upp mot Högalidskyrkan. Förvaltningen har tagit fasta på att friytan söder och öster om bebyggelseområdet, enligt Sociotopskartan, ingår i en kulturmiljö som klassas som särskilt betydelsefull för Stockholms park- och bebyggelsehistoria. Gångstråket utmed Högalidsgatan anses även vara av stor betydelse för möjligheten att uppleva grönstrukturen. Förvaltningen anser inte att ett tillskott av 38 hyreslägenheter försvarar den omdaning av området som förslaget innebär. Enligt översiktsplanens mål ska staden byggas inåt på redan exploaterad mark och grönområden ska sparas. Det aktuella förslaget innebär förvisso att detta mål uppfylls, men förvaltningen anser inte att detta är vad som kan kallas ett redan exploaterat område. Inom stadsdelen är andra bostadsområden planerade som på ett bättre sätt tillvaratar redan använd mark. Exempel på detta finns på Tantogatan där det idag ligger ett parkeringsdäck och kv. Vattenpasset, vid korsningen Rosenlundsgatan/Ringvägen, som tidigare var en till största delen sliten grusyta. En byggnation av dessa ytor ger inte bara ett tillskott på fler lägenheter, 76 resp. 47 lägenheter, utan bidrar även till att höja gaturummets standard. En byggnation på Kristinehovsgatan bidrar enligt förvaltningen inte till en sådan höjning av gaturummets standard. Vid en byggnation av Kristinehovsgatan kommer grönytan till större delen sparas men samtidigt stängas in av den nya bebyggelsen. Ytterligare ett skäl till förvaltningens avstyrkan är att förslaget innebär en försämring av kontakten mellan Kristinehovsgatan och Högalidsgatan, exempelvis försvinner cykelförbindelsen helt. Slut

7 7