Göteborgs universitet/chalmers Diskussionsprotokoll IT-univFN p 8 IT-universitetets fakultetsnämnd Sammanträde 2005:

Transkript

1 Diskussionsprotokoll IT-univFN p 8 Tid och plats Närvarande ledamöter Protokollförare Frånvarande ledamöter kl , Ågrenska villan Företrädare för verksamheten Philip Brenner, dekanus Gunilla Bornmalm-Jardelöw, Handelshögskolan Ylva Hambreaus-Björling, IT-företagen Anders Källström, Västsvenska Industri- och handelskammaren, ordf. Berner Lindström, IPD Sören Sjölander, Informationsteknik Per Stenström, FD&IT och IT-universitetet Henrik Strindberg, representant för studenterna Sven Tafvelin, D&IT Marjatta Rehnquist, fakultetssekreterare Martin Björkman, företrädare för anställda (SACO) Anna Peterson, representant för studenterna Anders Källström utses till ordförande för denna del av mötet. Mötets syfte Mötets syfte är att starta en diskussion om IT-universitetets framtida strategier vilka ger stöd för att kunna göra de rätta prioriteringarna i verksamheten. IT-universitetet i Göteborg (ITU) är en gemensam satsning av Chalmers och Göteborgs universitet som startades 2001 på initiativ av näringslivet och den offentliga sektorn. ITU avsågs då fungera som en nätverksorganisation för all IT- fokuserad verksamhet vid Göteborgs universitet och Cha l- mers. I dag finns det ca 1000 studenter vid ITU. Ca 70 % av verksamheten finns på Lindholmen vid institutionen för tillämpad IT. En del av IT-universitets verksamhet finns vid Institutionen D/IT finns på chalmersområdet i Johanneberg. Tvärvetenskap präglar ITU:s utbildningar och forskning till stor del bal a inom språkteknologi (hum fack) och lärarutbildning. Vilka är IT-universitetets svaga och starka sidor? Har man lyckats med de målsättningar som man hade från början? Vilka är de kritiska punkterna? Vilka strategier och prioriteringar ska ITU satsa på för att lyckas i fortsättningen? ITU ska ha höga mål för sin verksamhet är man överens om. Det råder en stor enighet bland nämndens ledamöter att en kraftsamlig måste göras för att stärka forskningen vid ITU. Det nämns att heltidsanställda professorer behövs för att stärka kvaliteten i såväl forskning som utbildning. Samverkan med det omgivande samhället, näringsliv och offentlig sektor måste förstärkas anser flertalet av ledamöterna. Däremot har ITU lyckats rätt väl med utbildningarna, men att en översyn bör göras av de befintliga utbildningarna. Samtidigt är det viktigt att ta vara på de erfarenheterna som alla medverkande samlat från starten av en ny fakultet med två lärosäten som huvudman. 1(6)

2 Konstruktionen av ITU Rektorerna vid båda lärosätena har uttryckt sitt stöd för verksamheten. Det förefaller viktigt för ITU att rektorernas viljeyttringar sammanfaller. Under nästa år kommer 75 % att vara GU-verksamhet. Fakultetsanslaget utökas med 2 milj. kronor från universitetets sida. GU har lagt all sin datautbildning på Lindholmen medan Chalmers (CTH) inte valt samma modell. Samarbetet mellan D/IT och verksamheten på Lindholmen måste förstärkas. Det är likaså viktigt att engagera alla i arbetet, lärarna, studenterna, Handelskammaren, näringslivet och den offentliga sektorn. Ändrat organisationsförslag som gjorts på uppdrag av departementet är nu på remiss. Detta skulle ge ITU en möjlighet att skapa en gemensam fakultetsnämnd med ca 5 representanter från näringslivet, 6 representanter från vartdera lärosätet samt studentrepresentanter. Ordförande och vice ordförande ska utses av rektorerna gemensamt, inte av var och en i ett separat beslut. För att skapa flera kontaktmöjligheter med det omgivande samhället bör skräddarsydda utbildningar för näringslivet och offentliga sektorn skapas. Flera möjligheter för lärare att dela sin anställning mellan högskola och näringsliv skulle berika samarbetet med samhället utanför den akademiska världen och samtidigt öka kvaliteten på utbildningarna. Forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhället Forskning, utbildning och samverkan måste gå hand i hand och får inte isoleras från varandra. Detta försvåras genom att det råder olika meriteringssystem och olika karriärvägar inom olika områden. Viktigt är också att synliggöra vad som görs i organisationen. Världsledande forskning byggs inte på ett par år och ställer krav på tillräcklig kritisk massa för att få förutsättningar att lyckas. I dag och särskilt inom loppet av några år kommer en motprestation ställas som krav (finansiering) för att kunna medverka i forskningsprojekt. Ett stort problem i sammanhanget är tillgången av kvalificerade lärare och forskare som vill komma till ITU. Avvägning måste ske vad som prioriteras på ITU, profilering av verksamheten anses viktigt. Detta förutsätter kunskap om vad som sker utanför ITU. Dialog med världen utanför ITU kan hjälpa till med denna typ av prioritering. Internt arbete på ITU Vad är Tillämpad IT? En intern diskussion inom ITU:s identitet, ämnesmässigt och forskningsmässigt måste intensifieras. Studentrepresentation Enligt studentrepresentanten är det svårt att få studenterna engagerade. Mot detta protesterar lärarrepresentanterna mot och påpekar att studenterna har stora möjligheter att påverka inom högskolevärlden. Är studenterna allmänt ointresserade av strategifrågor? Kvaliteten i strategier kommer att mätas i det man gör. Kriterier för framtida satsning inom forskning Samhällsrelevans eller industriell relevans bör gälla för den framtida forskningsprofilen för ITU. 2 (6 )

3 Det är viktigt för att hitta lämpliga partners i Sverige och/eller internationellt. En långsiktig finansiering och förmåga att kunna locka kvalificerade forskare gynnar forskningsprojekten. Detta ger också en explicit en koppling både till undervisning och till samverkan med det omgivande samhället. Förslag till entreprenörsskola vid ITU Sören Sjölander presenterar entreprenörsskolan vid Chalmers (CSE). Stor omsorg har lagts för att rekrytera studenter till entreprenörsskolan. Alla projekt inom CSE är teknikbaserade. Studenterna väljer själva vilken projekt de vill jobba med. Lärarna/forskarna som är knutna till CSE bör var mycket engagerade och intresserade av entreprenörskap. Totalt sysselsätter de 31 företagen om verkar för tillfället 156 anställda. Utbildningens innehåll: Design of Technological Innovations and Markets, 5 credits Technology based Entrepreneurship, 10 credits Intellectual Property Strategies, 5 credits Entrepreuship, 60 credits and Intellectual Capital Management, 60 credits Intellectual Capital Management, 60 credits Det föreslås att en entreprenörsskola bildas vid ITU. Extern processledare Enligt förslag bör en extern processledare engageras för strategiarbetet. Sören Sjölander har kontaktat bl a McKinsey för att utföra arbetet kostnadsfritt. Detta har också preliminärt utlovats. Nämnden ska vara klar med sitt arbete med strategier i april månad. Det finns dock någon som tvivlar på externa konsulternas inblandning. Att driva processer av Sören Sjölander Beställning av strategiprocess görs av fakultetsnämnden/styrelsen. Ramar för arbetet läggs upp av fakultetsnämnden. Fakulteten ska vara ägare för processen. Efteråt presenteras krav på förutsättningar till ägarna. Externt processstöd från McKinsey & Co. (Bilaga 1) Förslag till rektorerna Fakultetsnämnden/styrelsen bör lägga fram ett förslag om ITU:s prioriteringar till rektorerna. Sammanfattning ITU har lyckats väl med utbildningar, men en kraftsamling för forskning behövs. Samverkan mellan det omgivande samhället måste förbättras. Rekrytering av nya lärare/forskare är avgörande för kvaliteten av verksamheten. Synliggör det som görs inom ITU för närvarande. Arbeta för att öka studenternas medverkan i planering. Rektorernas gemensamma stöd viktig för hela verksamheten. Satsa på rekrytering av kvalificerad personal. Förstärk diskussionen om ämnets innehåll, utbildningens och forsknings internt på ITU. Fakultetsnämnden/styrelsen ska presentera strategiarbetet för rektorerna. 3 (6 )

4 Nästa steg Extern processledare engageras Konsulten får ta del av alla anteckningar från nämndens sammanträde. Konsulten involveras med studenter, regionalt, näringslivet m fl Lista på nyckelpersoner i organisationen och det omgivande samhället (näringsliv, offentlig förvaltning) sammanställs till processledarens hjälp 4 (6 )

5 Bilaga 2 Brainstorming Utbildning Informationsteknologins tillämpning (se Handelskammarens rapport) IT Management Att sälja IT Implementering av/pl av IT-projekt Informationsstrukturering, tillgänglighet IT&verksamhetsutveckling MM(K) för att förhindra utbrändhet IT-historia dåliga exempel Art Technology Business Intelligence Egna styrkor Nya områden Samverkan en styrka i sig/hävstångseffekter Forskningsmiljö på plats Bygg runt kunskapsområden Knowledge Management Forskning Hög framgångsfaktor Tillämpningsorienterat Samhälls-/industrirelevans Klara/goda möjligheter till långsiktig finansiering Kunna attrahera duktigt folk Mångfald/ internationell förankring Identifierad rekryteringsbas Partner i Sverige, ev. Väst-Sverige, internationellt Explicit koppling till utbildningar Explicit koppling till samverkan Forskningsområden Design Process/Produktionsstyrning Telematik Spelindustrin+underhållning Vård&omsorgsprocess Skola&lärande IT-pedagogik Kvalitetsstyrning Mjukvaruarkitektur IT-tjänster Säkerhet&övervakning Ubiquitous computing Hälsovård Anhörigvård Simulering Fysiska system (penna-dator-papper) 5 (6 )

6 IT-etnologi Etik Distans och flexibelt lärande Språkteknologi Samarbetsteknologier Miljöövervakning Samverkan Starta div. bolag Stimulera forskare till industrin Skräddarsydd utbildning för samhället En entreprenörsskola Entusiasmera barn för IT-yrken En officiell kontakt på ITU för samverkansfrågor Gemensamma tankesmedjor Översiktseminarier Professional updates Delade anställningar (näringsliv högskola) 4:e benet Rekryteringsprocessen Förändringsbenägenhet Nya incitament för bryggning mellan näringsliv och akademi Lokaler för studentföreningar på Lindholmen Nästa sammanträde Nästa sammanträde den 13 oktober ägnas åt strategier förutom 1 t 30 min för utbildningar. 6 (6 )