Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (10) Projektnamn Temagrupp- Unga i arbetslivet Slutrapport genomförande FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Temagruppen är ett samarbete mellan Arbetsfömedlingen, Commuicare, Försäkringskassan, socialstyrelsen, skolverket, sveriges kommuner och landsting och Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor. Vi har haft som uppdrag att samla och sprida kunskaper från esf projekt som riktat sig till unga ungder programperioden det har vi gjort på 3 sätt - genom att ta fram ny kunskap om målgruppen unga som varken arbetar eller studerar, genom att sprida metoder och framgånsfaktorer som projekten använder, och slutligen genom att titta på de hinder som finns för aktörer att arbeta på bästa möjliga sätt mot målgruppen. målet är att förbätttra insatsernas kvalitet till unga och arbetsmarknadspolitikens funktionssätt. vi har spridit kunskap från hundratals projket. vi har intervjuat hundratals unga deltagare, vi har publicerat ett 30 tal skrifter och mött drygt individer i semiarium och workshops. enligt rambölls målgruppsundersökning säger 82 procent av målgruppen att kunskap från temagruppen påverkat deras agerande. Ramböll konstaterar också att vi blivit agendasättare kring frågor om unga som varken arbetar eller studerar. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Många unga har problem i sin etablering, i övergången mellan skola och arbetsliv. Genom att vi tillsammans, Arbetsfömedlingen, Commuicare, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Skolverket, Sveriges kommuner och landsting och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, gemensamt arbetar med att undersöka och belysa ungas villkor, förutsättningar och hur olika strukturer kopplar i varandra, kan vi också ge en heltäckande bild av ungas etablering, och hinder för etablering. Många av våra publikationer handlar om detta, och vi har sammanställt våra förslag och slutsater i ett 20 sidigt kompendium. Under tiden för vår verksamhet har vi lagt fram många rekommendationer och förslag. I kompendiet finns inte riktigt alla med, främst gäller detta rekommendationer riktade till projektnivå. Där finns i stället publikationen ABC för unga till arbete. Förslag vi lagt gäller inom de tre områden vi verkar hur vi kan öka kunskapen om unga som varken arbetare eller studerar. Samt vad vi kan göra för målgruppen. Metoder som fungerar och spridning av dessa relaterar till kunskapsutvecklingen inom nationell utbildnings-, social- och arbetsmarknadspolitik. Samt slutligen att motverka identifierade strukturella hinder för projekt och reguljär verksamhet men främst för ungas etablering. Utifrån de resultat som har framkommit i utvärderingen konstaterar Ramböll att Temagruppen

2 Sid 2 (10) har tagit fram ny kunskap med stor relevans, främst kopplat till arbetet med UVAS, unga som varken arbetar eller studerar. Temagruppen har även samlat in kunskap från ESF-projekten och presenterat denna på ett sätt som varit verksamhetsrelevant för projekten, ESF-rådet och kommuner. Kunskapsunderlagen bedöms genomgående hålla god kvalitet och är presenterade på ett tillgängligt sätt. Den kunskap som Temagruppen har tagit fram har spridits i god utsträckning. Spridningen har varit framgångsrik gentemot såväl nationell som lokal nivå. Temagruppen har byggt upp ett varumärke som stärkts under projektperioden, och medierapporteringen kring Temagruppen visar upp en klart uppåtgående trend över de senaste fyra åren. Temagruppen har uppnått en viss strategisk påverkan genom agendasättning. Tydligast är det strategiska arbete som Temagruppen genomfört kring UVAS, där denna målgrupp tydligt hamnat på den politiska agendan. Effekter som i viss mån kan kopplas till Temagruppens insats är SCBs uppdrag om att ta fram statistik över NEETs, att insatser för att förbättra arbetet med UVAS prioriteras i den aktuella ungdomspolitiska propositionen, med flera. Ramböll menar även att Temagruppens arbete med att lyfta fram erfarenheter från projekten bidragit till att vidareutveckla Socialfonden inför kommande programperiod. Strategisk påverkan och avtryck i politiken är svårt att bedöma så nära i tid, bland annat eftersom policyutveckling sker i flera parallella processer som är utsatta för påtryckningar från många olika aktörer. Därför kan Ramböll inte i nuläget bedöma vilka förändringar inom berörda politikområden som kan spåras direkt till Temagruppens arbete eller värdera hur stor påverkan deras arbete har bidragit med. Detta kommer säkerligen att bli tydligare vid en tillbakablick om några år. Tydligt är dock att temagruppens publikationer är refererade i ett 30-tal skrivningar inom riksdag och departement. vi har nått över individer i spridningsaktiviteter, som nått ut i hela landet, med viss överrepresentation i stockholmsområdet, där vi är situerade. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Det övergripande målet för temagruppen är att erfarenheter och resultat från utvecklingsprojekt som bedrivs med finansiering av Europeiska Socialfonden ska tillvaratas och bidra till en kunskapsbaserad arbetsmarknadspolitik. Delmål är att mät- och analysmodellen Unga som varken arbetar eller studerar blir ett av de mått som används i uppföljningen av ungas arbetsmarknadssituation och att det används av relevanta myndigheter, regioner och kommuner. Att vi bidragit till mer effektiva insatser till unga som varken arbetar eller studerar genom att identifiera och sprida metoder och arbetssätt som visat sig framgångsrika. Att resultatet av temagruppens arbete bidragit till att undanröja strukturella hinder och därigenom förbättra nationella utbildningspolitikens och arbetsmarknadspolitikens funktionssätt. Målen följs upp enligt kommunikationsplanen. UVAS har blivit en modell som blivit reguljär. Vi har spridit metoder och arbetssätt till människor. I samtliga regioner och över hela sverige. Vi har de senaste åren sett flera förändringar i den nationonella och i kommunernas arbetsmarkandspolitik som går i linje med de förslag temagruppen lagt. Borttagandet av 90-

3 Sid 3 (10) dagarsregeln, skärpt uppföljningsansvar för kommunerna, tydligt fokus på skolavhopp och att motverka detta, tydligare fokus på unga med bristande utbildning eller funktionsnedsättning. Afhar löst frågan kring unga och mobilitet som påverkat esf-projekt negativt under föregående programperiod. Ändrade regler kring medfinansiering inom socialfonden. Större fokus på strukturpåverkan inom socialfonden. Lärandet har varit stort inom och utifrån projektet, som tidigare nämnts svarar över 80 procent i brukarundersökningen att den nya kunskapen har förändrat deras agerande. i de 3 genomförda webinarierna om bemötande, samverkan och vägledning, i november som riktade sig till anställda inom Försäkringskassan, Arbetsförmedling och kommuner, sammataget över 400 deltog, svarade 75 procent att seminarierna varit mycket relevanta i deras arbete. Utvärderingen till skolledare efter tv-serien Drop Outs visade att var fjärde planerade att förändra verksamheten på skolan efter tv-serien. majoriteten bedömde tv-serien som relevanta och som att den höll hög kvalitet. Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Skolverket har samtliga gått vidare med egna analyser kring unga som varken arbetar eller studerar, Skl planerar att ta med statistiken i de öppna jämförelsetalen. Sedan 2009 har temagruppen bidragit med underlag och spridit våra rapporter till ESF-rådet, Arbetsmarknadsdepartementet, Utbildningsdepartementet, Socialdepartementet och Europeiska kommissionen med flera samt träffat projekt och regionala företrädare i samtliga åtta ESF-regioner i Sverige. Temagruppen har författat en skrivelse till Finansdepartementet om ett gemensamt mätverktyg för gruppen unga som varken arbetar eller studerar. Skrivelsen är till stor del är bakgrunden till Utredningen om Unga som arken arbetar eller studerar. Vi har besökt departement och träffat arbetsmarknadens centrala parter samt mött oecd i ett flertal tillfällen. jobbat intensivt med att sprida våra slutsatser och resultat inom våra egna organisationer genom bland annat den High-level grupp som är knuten till temagruppen. Temagruppens aktörer arbetar också med att i relevanta externa och interna sammanhang sprida temagruppens resultat och rapporter. Upplevelsen är att efterfrågan ökat på våra kunskaper, vilket bland annat syns i antalet spridningstillfällen som arrangerats av andra, till exempel konferenser och workshops, som vi medverkat i. Vi har arrangerat en hearing kring problem för samverkan i dialog med Utredningen Unga som varken arbetar eller studerar i syfte att förslå lösningar, arrangerat rundabordssamtal kring nästa programperiod och spridit resultatet till berörda parter i dokumentationen, Hur kan EU:s miljoner sänka ungdomsarbetslösheten? Vi har också arrangerat ett seminarium om Jobbpakten och Yrkesintroduktionsanställningar i Almedalen som lyfte och gav nytt liv i arbetsmarknadsdepartementets dialog med parterna, seminarium kring orsaker till avhopp och metoder för att motverka avhopp i Almedalen. Utöver detta har vi medverkat i seminarium i Almedalen arrangerat av andra kring ungdomsarbetslöshet, jämställdhet, integration, skolavhopp och annat på arbetsmarknaden med bl a arbetsmarknadsministern och andra politiker. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet.

4 Sid 4 (10) Kunskapsinhämtning till exempel utredningsarbete och metautvärderingar, dialog med projekt och utvärderare samt avnämare och deltagare. Hearings- och workshops. med praktiker såväl som forskare. Kunskapsspridning till exempel rapportproduktion, media, möten och konferenser. Kunskapsspridningen riktar sig i större utsträckning mot strategiska aktörer. Flertalet produkter finns översatta till engelska helt eller delvis. Strategisk påverkan har till exempel skett genom samarbete med relevanta aktörer, dialog med pågående utredningar, dialog med beslutsfattare, aktiviteter, media. Kunskapsspridning har varit prioriterat sedan Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Samtiga finns med i såväl högnivågrupp som styrgrupp. Försäkringskassan, SKL, Arbetsförmedlingen och Communicare har under projekttiden själva ägt Socialfondsprojekt riktade till unga. Socialstyrelsen har medverkat i uvasstatistiken, kunskap kring unga med funktionsnedsättning. Medifinansierar 10 procent av tjänst. Arbetsförmedlingen har drivit egna projekt. De har tagit fram ytterligare uvasstatistik och har bland annat medverkat i publikationer kring praktik, bemötande, sommarjobb. Arbetsförmedleingen medfinansierar 10 procent av tjänst. Ungdomsstyrelsen/MUCF har verkat inom en tvärsektoriellt område - ungas livsvillkor. Under året har vi fokus på jämställdhetsfrågor inom alla huvudområden. Vi sammanställer kunskapen som finns kring insatser för unga som varken arbetar eller studerar. är Sveriges representant i Nordiska barn och ungdomskommittén. Medfinansierat 1,14 procent av tjänst och är projektägare. SKL har drivit egna projektet Plug In, SKL fortsätter med flaggskeppet där MUCF och Arbetsförmedlingen finns med. Även Jobbpakten berör SKLs områden. Har medverkat i i stort sett samtliga publikationer och aktiviteter, medfinansierat 20 procent av tjänst. Försäkringskassan samlar också in erfarenheter från sina projekt. De har medverkat i uvasstatstiken, producerat pm kring unga med funktionsnedsättning, arrangerat hearing kring sekretess, bemötande, praktik och gjort andra publikationer. Försäkringskassan medfinansierar 10 procent av tjänst. Skolverket har haft uppdrag kring kompetensutveckling och verksamhetsutveckling kring studie- och yrkesvägledning. Under 2013 såg de närmare på vad som händer i introduktionsprogrammen. Utredningen om unga som varken arbetar eller studerar föreslår att Skolverket ska samla in statistik kring informationsansvaret från kommunerna. Ogiltig frånvaro och varför yrkesutbildningen tappat attraktionskraft är andra uppdragsom myndigheten bidragit med. Skolverket medfinansnerar med 10 procent av tjänst. Skolverket har medverkat i uvas och bland annat rapporterna, 10 orsaker till avhopp, Bemötande. Communicare arbetar med att stödja regionerna i deras arbete med Jämställdhet och att mäta enligt 4R metoden. Entreprenörskap och innovation är områden som Communicare verkar

5 Sid 5 (10) inom. Ideell aktör ingen medfinansiering. har medverkat i samtliga metodrapporter. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. All statistik fördelas på kön. All utredning tar hänsyn till kön som kvantitativ och kvalitativ variabel, även HBT-strategiskt perspektiv används. I alla aktiviteter ser vi över resurser, realia, och representation med hänsyn till kön. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Vi har i våra publikationer försökt fånga goda arbetssätt för unga avseende tillgänglighet. I stort sett alla projekt har uppgett att unga med funktionsnedsättningar finns i projektet, men de har i varierande grad kunnat redogöra för hur de anpassar verksamaheten för att möta projektets målgrupper. I flera rapporter har vi beskrivit hur arbetet kan utvecklas. I det egna arbetet strävade vi ständigt efter största möjliga tillgänglighet. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. - Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Sedan 2011 sker påverkansarbetet inom tre prioriterade områden, Unga som varken arbetar eller studerar, Framgångsrika metoder och arbetssätt samt Motverka strukturella hinder. Den ursprungliga planen visade på målsättningen över två års sikt. Viss justering efter det aktuella läget gjordes i och med ansökan inför Temagruppens styrgruppvalde sedan att behålla de tre prioriterade områdena Nya målgrupper I och med temagruppens breddade uppdrag kring unga som riskerar att hoppa av gymnasiet har projektets målgrupp breddats till att även innefatta skolans aktörer. Temagruppens målgrupper är nu nio till antalet. 1 Temagruppens aktörer 2 Region- och kommunförbunden 3 Lokala projektansvariga eller motsvarande 4 Berörda departement 5 Nationella beslutsfattare 6 ESF-rådet och närstående organ 7 Arbetsgivare och deras organisationer 8 Journalister, media och opinionsbildare 9 Skolans aktörer NY Skolans aktörer Det här är en bred grupp aktörer vars gemensamma nämnare är att de verkar i skolan eller i

6 Sid 6 (10) direkt anslutning till skolan. Gruppens kärna utgörs av lärare och skolledare. Men även kommuner, skolvärldens myndigheter, fackföreningar och andra yrkeskategorier som arbetar med ungdomsfrågor och föräldrar ingår i målgruppen. Veta Allmän kännedom hos målgruppen om att det pågår mycket utvecklingsarbete och att det finns många goda exempel på hur man kan motverka skolavhopp från gymnasieskolan Tycka Företrädare för målgruppen ska offentligt uttrycka sitt stöd för budskapen i temagruppens kommunikation. Göra 5000 personer, mål för 2014, ska delta i de aktiviteter kopplade till uppdraget att förebygga skolavhopp. Aktualisering av prioriterade områden 1. Unga som varken arbetar eller studerar 2013 kunder temagruppen för första gången presentera statistiken om Unga som varken arbetar eller studerar på kommunal- och länsnivå. Det mediala genomslaget för statistiken var som vanligt stort och det är tydligt att statistiken etablerats som en årligt återkommande uppföljning publiceras också två fördjupningar som studerar den aktuella gruppen utifrån olika perspektiv. Temagruppens mål för detta prioriterade område kvarstod under 2014, det vill säga att Målgrupperna ska där det är relevant använda måttet som underlag för kunskapsbaserade arbetsmarknadsinsatser och politiska åtgärder riktade mot gruppen. Modellen uppmärksammas och sprids av andra aktörer såväl nationellt som inom EU. Uppgifter om antalet unga som varken arbetar eller studerar ska kunna tas fram av de aktörer som vill använda måttet, även efter projektets slut. För att nå dessa mål kommer temagruppen att Fortsätta lyfta aktuell statistik om antalet unga som varken arbetar eller studerar, i Sverige och inom EU. Ytterligare förankra användningen av modellen bland fler aktörer genom ökad kännedom och stöd till de aktörer som visar intresse. 2. Framgångsrika metoder och arbetssätt Arbetet med att sprida framgångsrika metoder och arbetssätt har framförallt skett genom medverkan vid andra aktörers arrangemang. Detta har varit en bra strategi för att arbeta resurseffektivt med en bred målgrupp. Spridningsaktiviteterna harfokuserat på Unga som varken arbetar eller studerar Utvärdering av arbetsmarknadsprojekt för unga Unga som hoppas av gymnasiet Bemötande som faktor för framgång Målen för detta område är även fortsatt att Temagruppen är den främsta kanalen för information om metoder för att arbeta mot ungas utanförskap. Temagruppens resultat ska spridas genom centrala aktörers webbplatser till motsvarande verksamheter i övriga Europa. Den kunskap som temagruppen tar fram ska finnas tillgänglig för målgrupperna även efter projektets slut. För att nå dessa mål har verksamheten inom detta område fokuserat på att Sprida temagruppens kunskap till relevanta målgrupper, i första hand via temagruppens egna aktörer, men även via andra aktörers konferenser, frukostseminarier etcetera. Säkerställa att temagruppens rapporter och filmer finns tillgängliga för allmänheten även efter projektets avslut.

7 Sid 7 (10) Bistå esf-regionerna med aggregerade analyser och metodkunskap i de fall regionerna själva väljer att prioritera unga som målgrupp. Riktade insatser till nya esf-projekt och förstudieprojekt Omfattande spridningsaktiviteter med fokus på att motverka skolavhopp riktade till skolans aktörer. 3. Motverka strukturella hinder 2013 handlade mycket av arbetet på det här området om att säkerställa att hänsyn tas till våra erfarenheter i formandet av den nya programperioden. Ett arbete kring att motverka skolavhopp har påbörjat med målet att skala upp dessa verksamheter under Vi har också påbörjat ett arbete riktat mot de regionala kompetensplattformarna och strukturfondspartnerskapen som vi identifierat som strategiskt viktiga aktörer i regionerna. Frågor som vi kommer att studera närmare under 2014 är: Transnationellt samarbete Vägledning Uppsökande arbete Skolavhopp Unga som varken arbetar eller studerar Bemötande Inskrivningsformulär Transnationella aktiviteter Temagruppen har integrerat det transnationella perspektivet i stora delar av vår verksamhet. Det innebär att kunskap och exempel inhämtas från andra europeiska länder i våra rapporter, att vi medverkar aktivt i transnationella nätverk och att vi bjuder in aktörer från övriga Europa till relevanta konferenser som vi medverkar i. I den mån det är möjligt ställer vi också upp och medverkar i internationella konferenser dit vi blir inbjudna. Utöver detta kommer vi under 2014 att vara aktiva i projektet School to work som SKL driver tillsammans med aktörer i länderna runt Östersjön. De rapporter som vi bedömer har störst internationell relevans översätts till engelska och sprids via vår egen tvåspråkiga hemsida. Vidare har vi en nära dialog med Nordiskt Välfärdscenter, primärt på området skolavhopp. När vi i vår strategi talar om att sprida kunskap på europeisk nivå så innebär det ett strategiskt nyttjande av nämnda kanaler. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Vi såg ringa mervärde med processutvärderingen. vi har själva större kompetens än vad de hade. Under 2014 lät vi göra en utvärdering av våra resultat och effekter, den har en hyfsad kvalitet. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Vi har utvärderat aktiviteter vi genomfört. Vi har också dokumenterat vår verksamhet och årligen redovisat verksamheten. Kommentarer och tips

8 Sid 8 (10) Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Detta är förslag framtaget i dialog med temagruppens ägare och kansli. Syfte med temagrupper Temagruppen Unga i arbetslivet har varit verksam sedan 2009 och menar att verksamheten har gett ett mervärde till Socialfonden och till utvecklingen av svensk ungdomspolitik främst inom politikområden social-, utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. Vi ser att det kan finnas behov av att en nationell aktör har ett uppdrag liknande temagruppens under den kommande programperioden Dock inte exakt lika. Förändrade förutsättningar Ett antal förutsättningar förväntas vara annorlunda nästa programperiod Under nästa programperiod kommer mer fokus att ligga på effekter av projekten. Detta innebär andra förutsättningar för utvärdering och uppföljning. Det talas om clusterutvärderingar eller tematiska utvärderingar och effektindikatorer. Under nästa programperiod finns en projektdatabas från början. Under nästa programperiod finns redan den kunskap som Temagruppen Unga i arbetslivet och övriga temagrupper alstrat, varvid utgångspunkten är en annan. Under nästa programperiod kommer behoven i regionerna att synas i utlysningar och prioriteringar. Under kommande programperiod utökas samarbetet med de övriga fonderna. Erfarenheter från Temagruppen Unga i arbetslivet Oklart uppdrag Under programperioden har styrningen av temagrupperna haltat. Temagrupperna har i stort lämnats att själva utforma sin verksamhet. Detta har varit olika gynnsamt för de olika temagrupperna. Ett tydligt fokus på målgruppen i ESF-projekten hos Temagruppen Unga i arbetslivet har lett till en framgångsrik strategi för kunskapsutveckling baserade på kunskapsutveckling kring unga som varken arbetar eller studerar, metodrapporter kring ofta förekommande metoder i projekten och fokus på strukturella brister för att insatserna till unga ska fungera optimalt. Projektnärhet är viktigt och har varit en styrka denna programperiod. Det primära uppdraget från Svenska-ESF-rådet var dock att produktifiera metoder. Detta har inte varit görligt av flera skäl. Vaga och irreguljära krav på återrapportering har lett till svårigheter att planera arbetet. Oklara och ofta sent inkomna krav på att vi ska medverka i olika konferenser eller aktiviteter gör även det att vår planering blir lidande, samtidigt som att det lett till oplanerade och ibland höga merkostnader. Skilda förväntningar Svenska-ESF-rådets regionkontor har haft låg kunskap om temagruppernas uppdrag och olika förväntningar på att vi ska agera regionalt. Det har i vissa fall varit svårt för olika aktörer att skilja på processtödens och temagruppernas uppdrag. Även från huvudkontoret har förväntningarna och kunskaperna om temagrupperna varierat. Temporär organisation Precis som de lokala projekten har temagrupperna tampats med de konsekvenser som finns i en projektverksamhet. För en långsiktig kunskapsutveckling är det ogynnsamt med kortsiktiga beslut. Precis som andra verksamheter har vi också lagt mycket tid på det administrativa systemet, tidsrapporter och ekonomisk redovisning. Förslag från Temagruppen Unga i arbetslivet Syfte med temagrupper Det är viktigt att tema och syfte med temagrupp är väl förankrat för att de ska kunna fungera optimalt. Givet de förändrade förutsättningar som kommer att gälla under kommande programperiod ser vi litet egenvärde med att identifiera eller produktifiera metoder framöver.

9 Sid 9 (10) Tillika verkar det inte finnas behov av uppdraget att strategiskt påverka då detta inte längre är ett ansvar för enskilda projekt utan hela fondens syfte. Såsom den kommande fonden beskrivs i dagsläget verkar såväl metoder som hinder tas om hand inom systemet. Kvartstår gör då att bidra med ett målgrupps- och tvärsektoriellt perspektiv. Detta kan då ske dels genom framtagande av ny kunskap och genom utförande av tematiska analyser. Detta genom att själv göra eller upphandla tematiska analyser eller både och. Beroende på så krävs utförarkompetens eller upphandlingskompetens. Något som lyfts i några sammanhang är även möjligheten till dialog med regioner inför utlysning. Här kan vi fundera på om ett uppdrag till temagrupper kan vara just omvärldsanalys som sedan regionerna kan komplettera med regionala perspektiv. Eller om temagrupper ska vara behjälpliga vid regionala analyser eller framställa tematiska regionala analyser. Samverkan i temagrupp Om temagruppens uppdrag blir att producera tematisk kunskap så är en relation till forskningen kring och utvärderingen av utbildnings-, arbetsmarknads- och socialpolitiken och Socialfonden av stor vikt. Aktörer här är förutom SCB, Svenska ESF-rådet och IFAU även Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt SKL och den kommande programutvärderaren. Relation till andra EU-program Under kommande programperiod blir det ett utökat samarbete med de andra investeringsfonderna. Under den pågående programperioden har temagruppen under ett flertal tillfällen samarbetat med andra EU-program som riktar sig till unga som LLL och YiA. Vi menar att mervärdet från den kommande programperioden skulle gynnas av ett utökat samarbete mellan Erasmus + och Socialfonden. Detta innebär i sin tur att temagrupperna kanske inte bör vara knutna till enskilda program utan i stället ligga på en supra-programnivå. Förslag på utvecklade internationella samarbeten Under pågående programperiod har temagruppen konstaterat att de lärandenätverk som funnits kring ungdomsfrågor är nätverk mellan national agencies. De förvaltande organisationerna har sällan kunskap om what works utan arbetar inom de regelverk för förvaltande myndigheter för fonden som finns. Sverige har i dessa nätverk representerats dels av temagruppen och dels av Svenska-ESF-rådet vilket innebär att den kunskap som vi besitter kring både struktur och innehåll inte haft någon motsvarighet. Om liknande strukturer som temagrupperna fanns i andra länder dvs. att representanter i nätverken bidrar med både kunskap om struktur och innehåll skulle mervärdet i dessa nätverk och spridandet av kunskap kunna mångfaldigas. Vi ser också ett mervärde i att fonderna och programmen och de lärandenätverk som finns inkluderar flera fonder, program samt transnationella aktörer som Eurofound eller andra kunskapsproducerande aktörer inom EU. Vi skulle också önska att det inom EU görs ansträngningar att samla aktörer från samtliga medlemsländer vid ett eller flera tillfällen under programperioden. Vi uppmuntrar också till att internationell komparativ forskning på/kring fonderna uppmuntras inom 8e ramprogrammet, Horizon kanske genom en särskild utlysning. Temagruppens struktur Vi föreslår att en nationell aktör ges i uppdrag att samordna en temagrupp vars uppdrag relaterar till de prioriteringar som finns kring unga under kommande programperiod. Det är viktigt att uppdraget är tydligt med en uttalad målgrupp, men det är också viktigt att temagruppen kan planera sin verksamhet självständigt, om än i dialog med svenska-esfrådet. Det bör tydligt framgå att temagruppen finns till för att bidra till en ökad utväxling av projektens verksamheter och erfarenheter till nationell och internationell nivå.

10 Sid 10 (10) Det bör redan nu planeras en bra övergång i nästa programperiod. Beroende på om det ses som en fördel eller inte att ansvarig aktör själv bedriver verksamhetsutveckling med hjälp av Socialfonden kan olika aktörer bli mer eller mindre aktuella. Temagruppens finansiering En temagrupp bör förväntas existera under hela programperioden och helt finansieras med Socialfondsmedel alternativt ges särskilda medel genom regeringsuppdrag till den offentliga medfinansieringen. I vanlig ordning bör regelbundna revisioner göras för att garantera att temagruppens verksamhet uppfyller förväntningarna. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Berit Israelsson på MUCF, berit.israelsson@mucf.se