Tillsammans blir vi starkare

Transkript

1 Tillsammans blir vi starkare Utvärdering av FoU Fyrbodal Anita Boij Rapport 2014:2 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling

2

3 Tillsammans blir vi starkare

4 Rapport 2014:2 ISBN :a upplagan 28 januari Anita Boij A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling, Tranås

5 3 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund FoU i Sverige Utvärderingen Rapportens uppläggning De svarande De intervjuade De som svarat på enkäten Deltagande och engagemang FoU:s organisation, ledning och styrning Kommunalförbundets beskrivning av organisation, ledning och styrning Samverkan Åsikter om organisationen FoU:s ledning, styrning och organisation utifrån utvärderingen FoU:s mål Målen som helhet Det första målet Det andra målet Det tredje målet Det fjärde målet FoU:s verksamhet Verksamheten FouRummen FoU:s rapporter Styrkan och svagheten med FoU FoU som helhet Nyttan med FoU Känner till FoU Sprider vidare Mer information FoU:s nytta FoU i framtiden Prioriteringar de närmaste tre åren Stärka F:et i FoU Slutsatser och förslag Slutsatser Utvecklings- och förbättringsområden Utvärderingens metod Referenser Bilaga 1. Enkäten Bilaga 2. Intervjufrågor ledningsgrupp Tidigare rapporter... 73

6 4 Sammanfattning FoU Fyrbodal startade hösten Den här rapporten handlar om en utvärdering av FoU Fyrbodal; deras mål, organisation och verksamhet. I september 2013 fick A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling uppdraget av Fyrbodals kommunalförbund att genomföra utvärderingen. Syftet har varit att med en lärande process- och målutvärdering få kunskap om hur FoU-verksamheten fungerar, dess genomslag och nytta samt hur verksamheten uppnår de fastställda målen. Denna utvärdering kan sedan vara till grund för fortsatt utvecklingsarbete inom FoUverksamheten. I utvärderingen har statistikuppgifter tagits fram, dokument om FoU Fyrbodal gåtts igenom. En enkät har skickats ut via e-post till alla socialchefer, deltagare i FouRummen, ordförande i socialnämnder eller motsvarande samt politiker i beredningen Hälsa. Tre intervjuer har genomförts; en med FoU-strategen, en med ledningsgruppen för FoU och socialcheferna samt en med deltagare i de olika FouRummen. FoU:s organisation, ledning och styrning I FoU Fyrbodal finns flera styrdokument som beskriver och reglerar FoU:s arbete.. FoU har sin organisatoriska hemvist under Beredningen Hälsa & Socialtjänst. Beredningen leds av en politiskt tillsatt grupp med sju ledamöter från olika kommuner i Fyrbodal. Det är Beredningen som har det övergripande ansvaret för FoU genom sitt uppdrag för fokusområdet Hälsa & Socialtjänst från direktionen för kommunalförbundet. I Beredningens programförklaring står det inget i målen som direkt anknyter till socialtjänst. Däremot står det att Beredningens fokusområden är: Folkhälsa, Miljö och Socialtjänsten. I övrigt i programförklaringen för Beredningen Hälsa & Socialtjänst står varken socialtjänst eller FoU omnämnt. FoU leds av en ledningsgrupp bestående av fem socialchefer. Dessa leder också nätverket för socialcheferna. Utöver att vara ledningsgrupp för FoU, ingår också ledningsgruppens socialchefer i ledningsgruppen för Vårdsamverkan Fyrbodal. Vårdsamverkan Fyrbodal är en för kommunerna och regionen gemensam verksamhet. Ledningsgruppen har inga gemensamma möten eller liknande med Beredningen, utan det är tjänstemännen (FoU-strategen och Beredningens tjänsteman) som för frågor vidare mellan beredning och ledningsgrupp. Sedan 2012 har FoU tre FouRum. 1 Det mesta arbetet i FoU planeras och sker i de tre FouRummen. FouRummen leds av FoU-strategen och övriga anställda deltar också utifrån sina specialområden i FouRummen. Enligt FoU:s organisationsplan ska förvaltningscheferna för vård/omsorg och socialtjänst utse FoU-ombud ur sin ledningsgrupp till de tre FouRummen. De olika FouRummen träffas 5 6 gånger per år. Oftast deltar 4 5 ombud i mötena. Utöver FouRummen finns ett antal nätverk som finns beskrivna i FoU:s organisationsplan. Dessa är; nätverket för socialchefer, nätverket för medicinskt ansvariga sjuksköterskor, nätverket för ordförandena i socialnämnderna alternativt omsorgs- 1 FouRum är en omskrivning av orden Forum och Rum. FouRummen kan sägas vara en mötesplats mellan kommunerna och FoU.

7 5 nämnderna samt nätverket är för anhörigstöd. Det bör dock noteras att på Kommunalförbundets hemsida ligger informationen om dessa nätverk inte under FoU, utan under en egen rubrik. Därutöver finns inom FoU ett nätverk för utredare som enbart finns med i FoU:s organisationsplan. Enligt FoU:s organisationsplan samverkar också FoU Fyrbodal med flera andra aktörer inom området. En sådan aktör är Vårdsamverkan Fyrbodal. Därutöver nämns i organisationsplanen: SKL (Sveriges kommuner och landsting), VästKom, 2 länsstyrelsen, Socialstyrelsen samt utbildningsaktörer. Sedan starten har FoU haft en FoU-strateg anställd på heltid. Tjänsten finansieras helt av Fyrbodals kommuner. I dagsläget är FoU-strategen också plattformsledare, vilket innebär att vara verksamhetsledare. Därutöver finns idag ytterligare fyra utvecklingsledare anställda. Dessa tjänster finansieras av den statliga satsningen på en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Det framgår dock inte speciellt tydligt på FoU:s hemsida att det faktiskt är fem personer anställda i FoU och vilka dessa är. I enkätsvaren framkom att nästan alla tyckte att FoU:s organisation var bra i förhållande till målen och 33 % tyckte att den var mycket bra och nästan alla svarande att organisationen var anpassad till kommunernas behov och det var 25 % som tyckte att den var mycket väl anpassad. Nästan hälften tyckte att det var tillräckligt med en FoU-strateg anställd med kommunala medel. En tredjedel tyckte inte det var tillräckligt och en fjärdedel visste inte. I intervjuerna ställdes också frågor om FoU:s organisation. På ett mer övergripande plan framkom att en del inte funderat så mycket över organisationen, att en del var nöjda med den, medan andra tyckte att den var visserligen stor och trög, men att den ändå skapade delaktighet. Den tydligaste bilden av FoU:s organisation som framkom i intervjuerna var att den skapade delaktighet och bidrog till en kommunstyrd verksamhet. FoU:s mål FoU Fyrbodal har ställt upp fyra mål för sin verksamhet. De är, enligt vad som är beskrivet i deras policy: 1. Forskning och utveckling ingår naturligt i alla verksamheter och bedrivs inom alla kommuners verksamhetsområden. 2. Att skapa en verksamhet som kan stödja kunskapsutveckling, initiera, stimulera, handleda personal att bedriva verksamhetsnära forskning och utveckling. 3. Ta tillvara och lyfta den tysta erfarenhetsbaserade kunskapen. Integrera vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap i en gemensam utvecklingsprocess. 4. Sprida forskningsinformation till verksamhet, politiker och medborgare. Stödja införande/implementering av forskning (FoU Policy 2009). Det bör påpekas att i en del sammanhang har FoU Fyrbodal delat på fjärde målet så att den första meningen blivit mål 4 och den andra meningen har blivit mål 5. Nästan alla som svarat på enkäten ansåg att FoU:s mål var relevanta. Alla svarande tyckte att målen som helhet var bra och 47 % tyckte att de var mycket bra. 2 VästKom, Västsvenska kommunalförbundens samorganisation, är en sammanslutning som arbetar på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland: Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund, Göteborgsregionens kommunalförbund samt Skaraborgs kommunalförbund.

8 6 När det gäller det första målet ansåg 82 % av de som svarat på enkäten ansåg att FoU Fyrbodal lyckats bra med att sprida forskning och utveckling. I intervjuerna framkom att många tyckte målet var högt ställt. De intervjuade konstaterade att kommunerna ännu inte hade kommit så långt att målet var uppfyllt. Utifrån FoU:s verksamhetsplan och strategi för att uppfylla det första målet, kan sägas att målet är delvis uppfyllt. I fråga om det andra målet ansåg 88 % av de svarande att FoU lyckats bra med att stödja kunskapsutveckling och 63 % som tyckte att FoU lyckats bra med att handleda personal till att bedriva verksamhetsnära forskning och utveckling. De intervjuade tyckte genomgående att målet var relevant och beskrev det arbetssätt som fanns på FoU Fyrbodal. FoU uppfattades som en pådrivande kraft i att stödja kunskapsutveckling och handledning av personal. Utifrån FoU:s verksamhetsplan och strategi för att uppfylla det andra målet kan konstateras att 4 av 6 aktiviteterna blev genomförda och 4 av 5 framgångfaktorer uppnåddes. Därmed är det andra målet till största delen uppnått. När det gäller det tredje målet var det 45 % som ansåg att FoU lyckats bra med att tillvarata och lyfta den tysta erfarenhetsbaserade kunskapen. Dessutom var det 48 % som tyckte att FoU lyckats bra med att integrera vetenskapligt och erfarenhetsbaserad kunskap i en gemensam utvecklingsprocess. I intervjuerna fanns en del diskussion om själva målets innehåll. Det verkade också som att intervjupersonerna inte tyckte att FoU arbetat så mycket med målet. Utifrån FoU:s verksamhetplan och dess strategier för det tredje målet är bedömningen att målet till största delen inte uppnåtts, men att arbetet har påbörjats. Gällande det fjärde målet tyckte 63 % av de svarande att FoU lyckats med att sprida forskningsinformation och sammanlagt var det 15 % som tyckte att FoU lyckats bra med stödja implementering av forskning. De intervjuade diskuterade bland annat hur FoU arbetade för att sprida forskningsinformation. De intervjuade diskuterade också huruvida det var bra att ha som mål att forskningsinformation ska spridas till medborgare. Generellt sett skedde spridningen, enligt de intervjuade, mest till anställda och politiker och de tyckte inte att det var rimligt att ha som mål att också sprida forskningsinformation till medborgarna. En del intervjuade var tveksamma till hemsidan. Den samlade bedömningen utifrån de strategier, framgångsfaktorer och aktiviteter som angetts, är att målet så gott som uppnåtts. FoU:s verksamhet I utvärderingen ingick att verksamhetsstatistik skulle tas fram. Eftersom FoU Fyrbodal inte fört någon verksamhetsstatistik var det enbart möjligt att få tillgång till statistik för åren och i begränsad omfattning. Överlag har verksamheten ökat från 2011 till FoU Fyrbodal har under dessa tre år nått över deltagare. De kommuner som i störst omfattning deltagit i FoU:s verksamhet var Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan. De kommuner som minst deltagare var Dals-Ed, Strömstad, Bengtsfors och Färgelanda. FoU har ett stort utbud av olika former av aktiviteter, allt från handledning till rådslag. Överlag var nätverksträffar och FouRumsträffar de vanligaste aktiviteterna som bedrivits mellan åren Flest aktiviter har skett inom Individ & Familj och minst antal aktiviteter inom området Funktionshinder.

9 7 Överlag kan FouRummen beskrivas som kärnan i FoU:s arbete. De intervjuade tyckte genomgående att det var viktigt och meningsfullt att ha de olika FouRummen. Det framkom ändå en viss tveksamhet kring vad FoU egentligen stod för och önskemål om att F:et skulle stärkas. Ett problem som fanns med FouRummen var bristen på kontinuitet i deltagandet i FouRummen. FoU Fyrbodal ger också ut rapporter. Det vanligaste var att deltagarna endast läst någon enstaka rapport. Det var en tredjedel (34 %) som läst hälften eller fler av rapporterna. I intervjuerna har främst framkommit vad som varit FoU:s styrka och vad som främjat FoU i dess utveckling. Det har överlag inte kommit fram så många negativa synpunkter om FoU. Till FoU:s styrka var att genom FoU har ett arbete kring forskning- och utvecklingsfrågor möjliggjorts i kommunerna på ett sätt som inte varit möjligt utan FoU. I intervjuerna markerades också att FoU skapat en delaktighet, både i att FoU:s arbete upplevdes som förankrat i kommunernas behov, men också skapat delaktighet mellan kommunerna. De intervjuade tog också upp att FoU var en mötesplats eller forum för frågor med anknytning till FoU. FoU:s styrka var också att genom FoU fick kommunerna information om vad som hände på nationell nivå och fick en samverkan mellan olika parter som inte varit möjligt för varje kommun att skapa själv. De svagheter som togs upp i intervjuerna handlade mer om kommunerna än om FoU. En svaghet var att alla kommuner inte engagerade sig i FouRummen på det sätt som faktiskt var beslutat. Ytterligare en svaghet var, enligt de intervjuade, att kommunerna inte alltid tog tillvara på de resurser och den kompetens som fanns inom FoU. Det fanns en fråga bland de intervjuade när det gäller FoU:s verksamhet som det var lite frågetecken kring och det var huruvida FoU skulle arbeta med utbildning eller inte. I enkäten fick de svarande också tre frågor som tillsammans bildar ett NöjdDeltagarIndex. Det har ett värde mellan 1 och 100. Analysen av svaren visar att för hela svarsgruppen blir medelvärdet 69,1, vilket innebär att de svarande är nöjda med FoU som helhet. När svaren delas upp i de olika svarsgrupperna framkommer att det är förvaltningschefer och politiker som är mest nöjda med FoU samt att FouRumsdeltagarna inte är lika nöjda. Nyttan med FoU Knappt hälften av de svarande trodde att hälften eller fler anställda inom socialtjänsten i deras kommun kände till FoU Fyrbodal. Det var två tredjedelar av de svarande som trodde att hälften eller fler av politikerna kände till FoU. Frågan om att känna till FoU handlar mycket om hur information av olika slag från FoU sprids vidare i kommunerna. Överlag uppfattade de intervjuade det som sin uppgift, som förvaltningschefer och som deltagare i FouRummen och tillika del av sina förvaltningars ledningsgrupper, att föra informationen vidare. De ansåg också att det var övriga chefers ansvar att föra informationen vidare till sina medarbetare. De allra flesta ansåg att det behövdes mer information om FoU inom socialtjänsten i deras kommun. Över 80 % av de som svarat på enkäten ansåg att de haft nytta av FoU genom att kvaliteten har utvecklats i kommunerna, de anställdas kompetensnivå har höjts och samarbetet har ökat mellan kommunerna. Kommunerna har nytta av FouRummen,

10 8 arbetsgrupper, nätverk, konferenser, seminarier och publikationer. Det var en majoritet som ansåg att FoU inneburit ett mer evidensbaserat arbete i deras kommun och att de haft nytta av FoU:s projekt. I intervjuerna framhölls att FoU betytt mycket för kommunerna i deras arbete med forskning och utveckling och att de inte skulle ha kommit lika långt på egen hand i sitt utvecklingsarbete och evidensbaserade arbete. De intervjuade framhöll även att nyttan av FoU var avhängigt på hur de själva i kommunerna tog del av FoU:s olika aktiviteter, information med mera och hur mycket man som kommun engagerade sig i FoU. FoU i framtiden I både enkäten och i intervjuerna ställdes frågor om vad de svarande ansåg var viktigt att FoU prioriterade i framtiden. De flesta som svarat på enkäten ansåg att det var viktigt att förstärka både F:et och U:et i FoU, att anordna fler utbildningar och konferenser samt att vara ute mer i kommunerna. Det var två tredjedelar som tyckte att det var viktigt att publicera fler rapporter. Det var också närmare två tredjedelar som ansåg att det var viktigt att målen uppdaterades. Den fråga som framför allt behövde prioriteras och som flera återkom till gång på gång i intervjuerna var att stärka F:et i FoU, det vill säga forskningsdelen. Det framkom också att kommunerna ofta saknade egna mål kring forskning. De intervjuade efterfrågade även att det behövde tydliggöras både vad forskning och utveckling innebar i ett FoU-sammanhang och i ett socialtjänstsammanhang. Slutsatser Den första slutsatsen är att resultaten i utvärderingen visar att sedan FoU Fyrbodal startade år 2009 har en väl fungerande verksamhet byggts upp. I både enkätsvar och intervjuer framkommer att nästan alla tyckte att FoU var anpassat till kommunernas behov. Kommunerna upplevde att FoU utgick från och tillvaratog deras behov. Genom FoU har kommunerna fått ett stöd kring forskning och utveckling som de inte skulle kunna få på egen hand. FoU har byggt upp en känsla av delaktighet och samverkan både kring sitt eget arbete och mellan kommunerna. Den andra slutsatsen handlar om FoU:s mål dess innehåll och måluppfyllelse. När det gäller innehållet ansåg förvisso nästan alla som deltagit i utvärderingen att FoU:s mål var relevanta och bra, men en djupare analys av målen ger delvis en annan bild. Till den bilden hör att bland många av de intervjuade har det funnits en tveksamhet kring vad forskning och utveckling betyder i ett kommunalt sammanhang. Sammantaget visar resultaten att FoU till stor del har uppnått sina mål under Däremot behöver målens innehåll diskuteras och revideras. Den tredje slutsatsen handlar om FoU:s genomslagskraft och nytta. Det genomgående kännetecknet för FoU Fyrbodal och dess största nytta är att det lyckats med att skapa delaktighet, att kommunerna upplever sig delaktiga i FoU och i utformandet av FoU:s innehåll och verksamhet. FoU har också till stor del skapat nytta i form av tillgänglighet. Till ganska stor del har FoU skapat nytta i form av användbarhet. Sammanfattningsvis kan sägas att under de fyra år som FoU Fyrbodal har funnits har FoU kommit långt när det gäller genomslag och nytta. Ja, rent av så långt som det är rimligt att komma för både ett FoU och dess huvudmän kommunerna.

11 4. 9 Den fjärde slutsatsen handlar om kommunerna och deras engagemang i FoU Fyrbodal. Sedan starten av FoU då tio av fjorton kommuner var med, är numera alla kommuner i Fyrbodalsområdet med och finanserar FoU. Resultaten från utvärderingen visar att överlag upplever kommunerna att FoU bidrar till att de blir starkare tillsammans, men resultaten visar också att kommunernas engagemang varierar. Faktum kvarstår dock att alla kommuner inte till fullo utnyttjar de resurser som de själv är med och finansierar. Utvecklings- och förbättringsområden Utifrån utvärderingen finns framför allt fem utvecklings- och förbättringsområden som kan vara viktiga för FoU fortsatta arbete, även om verksamhetsplanen för 2014 redan är fastställd. Det första förslaget att påbörja ett samtal med kommunerna om vad FoU innebär samt även FoU:s relation till utbildning, eftersom det även där funnits en del frågor. Det andra förslaget handlar om FoU:s mål. Med utgångspunkt från att det första målet mer handlar om kommunerna än FoU föreslås att det första målet stryks. Det är också lämpligt att en översyn sker över kvarvarande mål, tillsammans med kommunerna, så att målen speglar både kommunernas behov och syn på FoU. Det tredje förslaget handlar om FoU:s organisation. Den viktigaste frågan när det gäller organisationen är FouRummen. FoU behöver tillsammans med kommunerna diskutera FouRummens innehåll och uppläggning för att finna en organisation av dessa som kommunerna kan vara mer delaktiga i. Därutöver behöver nätverkens relation till FoU tydliggöras. Det fjärde förslaget berör FoU:s ledning och styrning. Både Fyrbodals kommunalförbund och Beredningen för Hälsa & Socialtjänst behöver se över sina styrdokument, organisationsplaner med mera just med hänseende till att Beredningen Hälsa & Socialtjänst är relaterat till arbetet med Socialtjänsten och det behöver framgå tydligare. Även kopplingen mellan Beredning och FoU:s ledningsgrupp behöver stärkas. Det femte förslaget handlar om FoU:s egen utveckling och uppföljning. För FoU:s egen del är det viktigt att följa upp sin verksamhet kontinuerligt och på det sättet kunna förbättra sin verksamhet. Den egna uppföljningen är också ett viktigt redskap för ledning och styrning samt för presentationen av FoU i olika sammanhang. Till sist kan sägas att FoU Fyrbodal har kommit långt i sitt arbete under de fyra år som verksamheten har funnits. FoU har skapat en känsla av delaktighet och inflytande som uppskattats mycket av de som deltagit i utvärderingen. Kommunerna upplever att de tillsammans blir starkare genom FoU. Att vara en organisation som stöder kommunerna i deras arbete med forsknings- och utvecklingsfrågor är en grannlaga uppgift. Det kräver både att ha egna visioner och mål samtidigt som de ska stämma med kommunernas. FoU Fyrbodal har klarat den balansgången väl och bör också i framtiden få förtroendet att vara det stöd som kommunerna efterfrågar.

12 10 Bakgrund Den här rapporten handlar om en utvärdering av FoU Fyrbodal; deras mål, organisation och verksamhet. FoU-enheter som fenomen är varken nytt eller entydigt, därför börjar rapporten med att sätta in FoU Fyrbodal i ett större sammanhang. I kapitlet beskrivs också utvärderingen kortfattat. FoU i Sverige I Sverige har de senaste10 15 åren alltfler kommuner gått samman och bildat FoUenheter i olika konstellationer. I dag finns ett trettiotal FoU-enheter med olika uppdrag och huvudmän där en eller flera kommuner är involverade. Exempelvis är Norrbottens 14 kommuner huvudmän för FoU Norrbotten. Deras uppdrag är att arbeta med frågor som rör individ- och familjeomsorg, verksamheter som stödjer personer med psykisk funktionsnedsättning, verksamheter som stödjer äldre samt till verksamheter som stödjer personer med funktionsnedsättning ( FoU Välfärd i Regionförbundet i Uppsala län har både länets kommuner och landstinget som huvudmän. Deras uppdrag är att bedriva verksamhet för socialtjänst och berörda delar av hälso- och sjukvården inom områdena: äldre, funktionshinder, barn och ungdom samt missbruk/beroende ( FoU Välfärd Värmland är ett samarbete mellan Värmlands 16 kommuner, landstinget Värmland och Karlstads universitet. Deras grundläggande verksamhetsidé är att befrämja kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten i Värmlands län ( Det alla FoU-enheter, där en eller flera kommuner ingår som huvudman, har gemensamt är att de arbetar inom delar av eller hela socialtjänsten. Till exempel har Seniorium, ett regionalt forsknings- och utvecklingscenter i nordöstra Stockholm, äldre människor i fokus. Genom praktiknära aktiviteter ska Seniorium utgöra en resurs för forskning, utveckling, implementering och utvärdering inom vård, omsorg, stöd och service till äldre människor ( Medan PUFF, en forsknings- och utvecklingsenhet för Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner, är verksam inom hela välfärdsområdet. PUFF står för praktik, utveckling, forskning och framtid, vilket är centrala begrepp i arbetet ( Olika resurser och kompetenser De olika FoU-enheterna i Sverige är också olika stora personalmässigt och har olika utbildningsnivå på sina anställda. En av de mindre FoU-enheterna är FoU Skaraborg. FoU-enheten arbetar med kommunnära utvecklingsprojekt och har fokus på samverkansfrågor som är relevanta för socialtjänsten i Skaraborg. Totalt har de två FoUstrateger anställda. På enheten bedrivs ingen egen forskning eller utvärdering, utan den typen av tjänster köps in ( En av de största FoU-enheterna är FoU Kronoberg. På FoU Kronoberg finns länets forsknings- och utvecklingsverk-

13 11 samheter samlade. FoU Kronoberg ska vara en viktig verksamhet för kontinuerlig kunskapsutveckling inom landstinget och kommunernas välfärds-, hälso- och sjukvårdsområde. På enheten finns 27 anställda och de flesta är disputerade forskare eller doktorander. Flertalet av de anställda bedriver forskning ( Därutöver finns få gemensamma titulaturer inom de olika FoU-enheterna och liknande befattningar kan ha olika titlar. Till titlarna hör planeringsledare, projektledare, projektassistent, utredare, utvärderare, metodutvecklare, forskningsledare, forskningsassistent, vetenskaplig ledare, samordnare, FoU-strateg, FoU-handläggare med mera. Det verkar dock som att befattningar som forskningsledare och vetenskaplig ledare är mer vanligt att de innehas av disputerade forskare. Det finns också en blandning av befattningstitlar och akademiska titlar. Där den akademiska titeln också ibland blir befattningstiteln. Det är dock nästan uteslutande disputerade forskare som har sin akademiska titel som befattningstitel. Gemensam utgångspunkt? Finns det då någon gemensam kärna som förenar dessa olika FoU-enheter i Sverige? FoU Välfärd, en intresseförening för FoU-miljöer inom välfärdsområdet, skriver på sin hemsida att det inte finns någon enhetlig definition av FoU: För att ändå närma sig vad som kan betraktas som FoUs själ inbjöds FoUenheterna inom intresseföreningen FoU Välfärd våren 2003 att beskriva vad man tycker är den egna FoU-enhetens själ, vad som är betecknande för ens FoU, vilket uppdrag man har och tomrum man fyllt. Sjutton FoU-enheter har besvarat förfrågan. Dialog, mötesplats, reflektion det är tre nyckelord som ofta dyker upp i FoU-enheternas beskrivningar. Praktiknära och samverkan blir därför andra återkommande begrepp i beskrivningarna. Att stärka integrationen mellan forskning, utvecklingsarbeten och praktik. Kunskap är ett annat viktigt ord för FoU-enheterna. Att göra kunskap känd och att ta tillvara personalens erfarenheter ( Den genomgång som skett i samband med den här utvärderingen visar att de olika FoU-enheterna beskriver sitt uppdrag på olika sätt, men att just de ord som tagits upp i citaten ofta återkommer. Socialstyrelsen skriver i sin rapport (Socialstyrelsen 2009) följande om sin FoUsatsning och FoU-begreppet:

14 12 Målet är att utveckla kunskaper om det vardagsnära arbetet och skapa sådana förutsättningar att huvudmännen på ett mera systematiskt sätt kan beskriva, värdera och förbättra sitt arbete. Det sker bl.a. genom stöd till s.k. lokala kunskapscentrum eller lokala/regionala FoUenheter som skall kunna fungera som bas för participatorisk forskning och handlingsinriktat arbete med utvärdering och utveckling av socialtjänsten. Där kan även vägledning och konsulthjälp i egenutvärdering och projektarbete ges. Att FoU-verksamheten ska utvecklas i nära samverkan med praktiskt verksamma och bli ett lokalt och lättillgängligt stöd i socialtjänstarbetet framgår av Socialstyrelsens långsiktiga mål som i detta sammanhang uttrycktes som att varje kommun ska ha tillgång till praktikrelevant FoU-kompetens (Socialstyrelsen 2009, sid 14). Även här återkommer ord som att utveckla kunskaper, samverkan och vardagsnära. Socialstyrelsen fortsätter i rapporten med att beskriva en rörelse där forskning kan stimulera och legitimera kommunala utvecklingsinsatser samtidigt som det kommunala utvecklingsarbetet kan stimulera till och initiera forskningsinsatser. På det sättet får det lilla förenande o:et i FoU också sin definition och betydelsefulla roll i sammanhanget. Utvärderingen Organisationsnivå Verksamhetsnivå I september 2013 fick A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling uppdraget av Fyrbodals kommunalförbund att genomföra utvärderingen. Forskare har varit Anita Boij, teologie doktor i religionssociologi. Syftet har varit att med en lärande process- och målutvärdering få kunskap om hur FoU-verksamheten fungerar, dess genomslag och nytta samt hur verksamheten uppnår de fastställda målen. Denna utvärdering kan sedan vara till grund för fortsatt utvecklingsarbete inom FoU-verksamheten. I figur 1 beskrivs själva utvärderingsmodellen. Figur 1. Utvärderingsmodell. Utvärderingsfrågor Datainsamling Uppnår fastställda Dokumentgenomgång målen? Intervjuer med FoUstrateg, FouRumsdel- Ledning Organisation tagare och ledningsgrupp Personal Samverkan Enkät till socialchefer, FouRumsdeltagare nämndordförande och Beredning Hur fungerar verksamheten? Dess genomslag Dess nytta Verksamhetsstatistik Intervjuer med FoUstrateg, FouRumsdeltagare och ledningsgrupp Enkät till socialchefer, FouRumsdeltagare nämndordförande och Beredning Typ av utvärdering Målinriktad utvärdering Processinriktad utvärdering

15 13 Utvärderingen sker på två nivåer: organisations- och verksamhetsnivå. På organisationsnivå ställs främst frågor som handlar om målen. På verksamhetsnivån ställs i första hand frågor om hur verksamheten fungerar. För att få svar på utvärderingsfrågorna har: Statistikuppgifter tagits fram. Dokument om FoU Fyrbodal har lästs igenom. En enkät skickats ut via e-post till alla socialchefer, deltagare i FouRummen, ordförande i socialnämnder eller motsvarande samt politiker i beredningen Hälsa. Enkäten finns i bilaga 1. Tre intervjuer genomförts; en med FoU-strategen, en med ledningsgruppen för FoU och socialcheferna samt en med deltagare i de olika FouRummen. En av intervjuguiderna finns i bilaga 2. I de olika datainsamlingarna ställdes alltså frågor som både hörde samman med en mer målinriktad- och processinriktad utvärdering. I utvärderingen ingick även att ge förslag på vilka åtgärder som eventuellt kan göras. Rapportens uppläggning I nästa kapitel beskrivs de som svarat på enkäten. Därefter följer ett kapitel om FoU:s organisation, ledning och styrning. Efter det kommer ett kapitel om FoU:s mål och ett kapitel om FoU:s verksamhet. Därpå följer ett kapitel om nyttan med FoU och ett kapitel om FoU i framtiden. Sedan följer ett kapitel med slutsatser och förslag. För den mer forskningsintresserade läsaren kommer sist i rapporten ett kapitel om utvärderingens metod och genomförande.

16 14 De svarande I den här utvärderingen deltog anställda i kommunerna och politiker. I det här kapitlet presenteras de som deltagit mer utförligt. De intervjuade I utvärderingen intervjuades FoU-strategen, deltagare från FouRummen och ledningsgruppen. Det var fem personer som deltog i intervjun med FouRumsdeltagare. De representerade de tre olika FouRummen och kom från olika kommuner i Fyrbodal. I intervjun med ledningsgruppen deltog fyra av fem ledamöter. Den femte ledamoten intervjuades per telefon. De som svarat på enkäten Totalt skickades 80 enkäter ut och 51 personer har svarat. Det var 35 kvinnor, 14 män och 2 personer som inte angav sitt kön. De svarande var i genomsnitt 55 år. Den yngsta var 37 år och den äldsta 70 år. I tabell 1 visas vilka kommuner de svarande kommer från. Tabell 1. Vilken kommun de svarande arbetade i/var aktiva i. Antal Bengtsfors 3 DalsEd 2 Färgelanda 2 Lysekil 4 Mellerud 1 Munkedal 5 Orust 3 Sotenäs 5 Strömstad 1 Tanum 3 Trollhättan 6 Uddevalla 6 Vänersborg 4 Åmål 3 Frågan gäller inte mig 2 Inte angett sin kommun 1 Totalt 51 Som synes i tabell 1 finns alla Fyrbodals kommuner representerade i utvärderingen. De kommuner som flest svarande kommer från är Trollhättan, Uddevalla, Munkedel

17 15 och Sotenäs. De kommuner som minst antal svar inkommit från, är Lysekil och Strömstad. I tabell 2 visas de svarandes befattning eller uppdrag. Tabell 2. Vilken befattning/uppdrag de svarande hade. Antal Förvaltningschef 11 Förvaltningsledning 3 Enhetschef 17 Politiker 9 Annan befattning 10 Totalt 50 I FoU Fyrbodal finns dels ett nätverk för alla socialchefer och omsorgschefer. Enkäten har bland annat skickats ut till dem. Det var 11 av 15 socialchefer som svarade. I FouRummen var tanken att deltagarna skulle ingå i förvaltningens ledningsgrupp. Av de som svarat på enkäten är det enbart 3 personer som angett att de ingått i förvaltningsledningen. De övriga har angett att de är enhetschefer eller har en annan befattning. Detta kan bero på två saker; antingen att många inom FouRummen inte ingår i förvaltningsledningarna eller att frågan var otydligt ställd så att fler som svarat att de var enhetschefer eller hade en annan befattning i själva verket också ingick i ledningsgruppen. Sammanlagt svarade 31 av 43 FouRumsdeltagare på enkäten. Bland politikerna svarade 5 av 7 ledamöter från Beredningen Hälsa & Socialtjänst och 4 av 15 ordförande i socialnämnd eller omsorgsnämnd. I fortsättningen av rapporten kommer de svarande att delas upp i tre grupper: förvaltningschefer, FouRumsdeltagare och politiker. De svarande fick också ange vilket verksamhetsområde de i huvudsak arbetade inom, se tabell 3. Tabell 3. Vilket verksamhetsområde de svarande arbetade inom i huvudsak. Antal Samtliga områden 14 Individ & Familj 10 Äldreomsorg 10 Två eller flera områden 8 Funktionshinder 6 Socialpsykiatrin 1 Frågan gäller inte mig 1 Total 50 Det vanligaste var att de svarande arbetade inom samtliga områden inom socialtjänsten och det var främst förvaltningschefer och politiker som angett det svarsalternativet. Därefter var det vanligt att arbeta inom Individ & Familj samt äldreomsorg. Endast en av de svarande arbetade inom socialpsykiatrin. Deltagande och engagemang De som svarat på enkäten fick svara på ett antal frågor om FoU:s verksamhet. En fråga handlade om vilken eller vilka verksamheter de var engagerad i. Deltagarna kunde ange flera svar.

18 16 Tabell 4. Vilka verksamhetsområden de svarande var engagerade i. Antal FouRum Individ & Familj 11 FouRum Vård & Omsorg 11 Andra nätverk 10 FouRum Funktionshinder 8 Ledningsgrupp FoU/EBP 6 Ingen av dessa 7 Totalt antal svar 53 Flest deltagare var engagerade i FouRum Individ & Familj samt FouRum Vård & Omsorg. Det var 7 personer som inte var engagerade i någon av de verksamheter som fanns att välja på. Hur ofta hade de svarande deltagit i dessa verksamheter det senaste året? Svaret finns i diagram 1. Färre än hälften 4% Nästan ingen el. ingen gång 14% Frågan gäller inte mig 8% Varje gång 8% Nästan varje gång 49% Hälften av gångerna 17% Diagram 1. Hur ofta deltagarna deltagit i verksamheten det senaste året. Procent. n=49. Som synes i diagram 1 deltog 57 % av deltagarna varje eller nästan varje gång i verksamheten. Deltagarna fick också bedöma hur stort de ansåg att deras engagemang var. Det är kanske inte så förvånande att deltagarnas engagemang ökade ju oftare de deltog i verksamheten.

19 17 Nästan ingen el. ingen gång Varje gång 100% 80% 60% 40% 20% 0% Nästan varje gång Färre än hälften Hälften av gångerna Mycket stort Ganska stort Ganska litet Diagram 2. Hur ofta deltagarna deltagit i verksamheten i förhållande till deras engagemang. Procent. n=49. Redan att delta ungefär hälften av gångerna i verksamheten medförde att engagemanget blev ganska litet. Med andra ord innebär resultaten att för att få ett stort engagemang bland deltagarna behöver de delta nästan eller varje gång. Utöver FouRummen och nätverken gör FoU Fyrbodal en hel del andra arrangemang. Deltagarna fick frågan om vilka arrangemang de hade deltagit i. Det bör dock påpekas att de olika arrangemangen ofta haft en bredare målgrupp än de som deltagit i utvärderingen, men det ger ändå en bild av de svarandes inblick i FoU. Det var 10 deltagare som inte varit med på något arrangemang. I tabell 5 visas svaren och deltagarna kunde fylla i flera svar, vilket gör att den totala summan är större än antalet svarande. Tabell 5. Vilka arrangemang deltagarna varit med på. Antal svar. Presentation av utvecklingsarbete 22 Öppna jämförelser 18 Seminarier med inbjudan forskare 17 Omvärldsbevakning 16 Utvärderingsverkstad 7 Rådslag om försörjningsstöd 5 Forskningscirklar 4 Totalt antal svar 89 Flest svarande hade varit med på presentationer av utvecklingsarbete såsom forskningscirklar och utvärderingsverkstäder. Därefter hade de varit med på samlingar kring de öppna jämförelserna. Det var få som varit med på rådslag om försörjningsstöd och forskningscirklar.

20 18 FoU:s organisation, ledning och styrning FoU Fyrbodal startade hösten En viktig fråga för all verksamhet är hur den organiseras för att på bästa sätt ta tillvara på sina resurser och uppfylla sina mål. I det här kapitlet redogörs det för FoU:s organisation, ledning och styrning. Kommunalförbundets beskrivning av organisation, ledning och styrning I FoU Fyrbodal finns flera styrdokument som beskriver och reglerar FoU:s arbete. Ett sådant dokument är Plattform för kunskapsutveckling i socialtjänsten Fyrbodal. I det beskrivs att FoU ska ha följande strukturer för sitt arbete: Figur 2. FoU Fyrbodals organisationsplan. Hämtad från Plattform för kunskapsutveckling i socialtjänsten Fyrbodal. I FoU Fyrbodal ingår också arbetet med evidensbaserad praktik (förkortas till EBP) som finansieras av statliga medel. Därför finns det i många texter utskrivet FoU/EBP Fyrbodal. Detta för att markera att FoU också ansvarar för frågor om

21 19 evidensbaserad praktik. Det är dock planerat att den gängse beteckningen ska vara FoU Fyrbodal, men detta är inte genomfört i alla dokument. Beredningen Hälsa & Socialtjänst 3 Fyrbodals kommunalförbund har delat upp sitt arbete i fem fokusområden/beredningar. FoU har sin organisatoriska hemvist under beredningen Hälsa & Socialtjänst. Det är Beredningen som har det övergripande ansvaret för FoU genom sitt uppdrag för fokusområdet Hälsa & Socialtjänst från direktionen för kommunalförbundet. I Beredningen leds av en politiskt tillsatt grupp med sju ledamöter från olika kommuner i Fyrbodal. Till Beredningen hör en beredningsansvarig tjänsteman. Beredningen Hälsa & Socialtjänst har som uppdrag att verka för att som sammanhållande länk stödja kommunerna i arbetet att skapa goda levnadsvillkor i en trygg miljö med bra utvecklingsmöjligheter för de som bor och verkar i området (Styrdokument beredningarna). Det är Beredningen som har det övergripande ansvaret för FoU. Beredningens mål är: Övergripande mål för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, vilket genererar tillväxt och utveckling. Beredningen arbetar för att prioritera utvecklingsfrågor som positivt påverkar individens hälsa och miljö i Fyrbodal, med strävan att nå ett hållbart samhälle. Det hållbara samhället tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov. Vara en arena för debatt och framtidsbilder som gynnar hälsa och miljö (Styrdokument beredningarna). I målen står inget som direkt anknyter till socialtjänst. Däremot står det att Beredningens fokusområden är: Folkhälsa, Miljö och Socialtjänst. I övrigt i programförklaringen för Beredningen Hälsa & Socialtjänst står varken socialtjänst eller FoU omnämnt. Det enda i programförklaringen som har någon sorts koppling till FoU är en punkt där Beredningen vill stödja utveckling inom kompetensområdet genom att utveckla nätverken, sprida idéer och stimulera erfarenhetsutbyte. Det bör dock noteras att inte heller Hälsokällan, som också är en del av Beredningens arbete, omnämns specifikt i programförklaringen. I den verksamhetsplan som finns för Beredningen och år 2013 finns fyra mål och i samband med det första målet finns FoU omnämnt, se figur 3. 3 I en del dokument benämns Beredning för Beredningen Hälsa och inte Beredningen Hälsa & Socialtjänst. I den här rapporten används dock genomgående benämningen Beredningen Hälsa & Socialtjänst.

22 20 Figur 3. Utdrag ur Beredningen Hälsa & Socialtjänsts Verksamhetsplan och årsredovisning Mål Aktivitet Förväntande resultat Så här följs resultaten upp Utfall Det skall finnas varaktiga och sammanhållna strukturer inom socialtjänst, omsorg och vård i Fyrbodal, utvecklat med patientens/ brukarens/klientens perspektiv. 3. Utveckla arbetet med FoU Fyrbodal. 3. Ökat antal anställda inom socialtjänsten med utbildning på magisternivå. 2. Fråga till FoU rummen: - Färdigställda D-uppsatser X st har färdigställt D-uppsats Det resultat som Beredningen lyfte fram under 2013 var att öka antalet anställda inom socialtjänsten med utbildning på magisternivå. Under 2013 färdigställdes 3 D- uppsatser. Även om det formellt inte finns några tydliga kopplingar mellan Beredningen och dess mål för FoU samt en blygsam koppling mellan Beredningens mål och förväntade resultat på FoU, ges vid så gott som varje möte i Beredningen information av FoU-strategen om vad som är på gång i FoU. FoU:s ledningsgrupp FoU leds av en ledningsgrupp bestående av fem socialchefer. Dessa leder också nätverket för socialcheferna. I dokumentet Arbetsordning socialtjänstområdet står det följande om ledningsgruppen En ledningsgrupp för FoU Fyrbodal samt evidensbaserad praktik i socialtjänsten (EBP) styr det gemensamma utvecklingsarbetet. Ledningsgruppen utgörs av samma socialchefer som ingår i ledningsgrupp för Vårdsamverkan Fyrbodal. Ledningsgruppen representerar socialcheferna i alla kommunerna och är den grupp som prioriterar arbetsområde/målgrupper samt gör prioriteringar av gemensamma resurser (som t ex. projektansökningar) för FouRummen och FoU Fyrbodal och statliga utvecklingssatsningar som kanaliseras via den regionala nivån. FoU-arbetet beskrivs närmare i särskild handlingsplan (Arbetsordning socialtjänstområdet). Utöver att vara ledningsgrupp för FoU, ingår också ledningsgruppens socialchefer i ledningsgruppen för Vårdsamverkan Fyrbodal. Vårdsamverkan Fyrbodal är en för kommunerna och regionen gemensam verksamhet. I ledningsgruppen ingår fem personer. De har möten cirka sex gånger per år. Ledningsgruppen ansvar är främst inriktat på övergripande verksamhetsprioriteringar och de har varken budget- eller personalansvar. Ledningsgruppen har inga gemensamma möten eller liknande med Beredningen, utan det är tjänstemännen (FoUstrategen och Beredningens tjänsteman) som för frågor vidare mellan beredning och ledningsgrupp.

23 21 FouRummen 4 Sedan 2012 har FoU tre FouRum. Det mesta arbetet i FoU planeras och sker i de tre FouRummen, se figur 2. FouRummen bygger på en indelning av socialtjänstens arbetsområden i tre rum/tema. De leds av FoU-strategen och övriga anställda deltar också utifrån sina specialområden i FouRummen. I FouRummen lyfts, prioriteras och hanteras aktuella kunskapsutvecklings- och forskningsområden. Ett FouRum handlar om funktionshinder och i det ingår socialpsykiatri, LSS (Lagen som särskilt stöd) och habilitering. Så här står det på hemsidan: Funktionshinder FouRum funktionshinder består av chefer inom funktionshinderområdet i kommunerna initierades en nationell satsning på stöd till personer med funktionsnedsättning. Den övergripande målsättningen är att de regionala stödstrukturerna ska stödja utvecklingen av evidensbaserad praktik inom verksamhetsområdet. Utifrån en kartläggning under 2012 har följande tre angelägna områden för utvecklingsarbete identifierats i överenskommelsen: Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning Förstärkt brukarmedverkan Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning Nätverket har även valt att arbeta med att utarbeta ett system för titulaturer för personal inom området ( Det andra FouRummet handlar om Individ & Familj. Inom deras område ingår frågor om missbruk, barn-, ungdoms- och familjevård, försörjningsstöd och familjerätt. FouRummet beskrivs på följande sätt på hemsidan: 5 FouRum Individ och familj (IFO) Detta FouRum består främst av chefer för kommunernas individ- och familjeomsorg. Försörjningsstöd FouRum IFO arbetar med området försörjningsstöd som en prioriterad fråga. Hösten 2012 genomfördes ett rådslag om på vilket sätt kommunerna gemensamt vill arbeta med frågan. Frågan om försörjningsstöd är även en prioriterad fråga av staten och SKL enligt överenskommelse om utvecklingen av en mer kunskapsbaserad socialtjänst. Under 2013 arbetar Georg Fischer som en resurs på kommunalförbundet för att arbeta med prioriterade områden utifrån rådslaget. Sociala barnavården FouRum IFO har sedan några år även haft den sociala barnavården som ett prioriterat område att samverkan kring genomfördes för första gången särskild forskningscirkel om barn och ungas delaktighet i socialtjänstensarbete. Även detta område är en prioriterad fråga för staten och SKL som skjuter till medel för att utveckla valda delar inom området. Som resurs inom detta område arbetar Zarah-Lena Jillerö. Zarah-Lena stödjer också nätverk för tjänstemän i kommunerna när det gäller BBIC 5 och Ensamkommande flyktingbarn ( 4 FouRum är en omskrivning av orden Forum och Rum. FouRummen kan sägas vara en mötesplats mellan kommunerna och FoU. 5 BBIC betyder Barnets Behov I Centrum och är ett handläggnings- och dokumentationssystem för utredningar och uppföljningar av barn och unga inom socialtjänsten.

24 22 Det tredje FouRummet handlar om Vård & Omsorg. I det ingår bättre liv för sjuka äldre, program God ÄO (Äldreomsorg), hemsjukvård och rehabilitering. Följande står på hemsidan om FouRummet: FouRum Vård och omsorg FouRum Vård och omsorg består främst av chefer inom äldreomsorgen. Här diskuteras bl.a. satsningen på "Bättre liv för sjuka äldre". Det är en satsning från 2010 med syfte att ge stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete med fokus på en förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård av och omsorg om de mest sjuka äldre. Statsbidrag har inriktats mot att stödja kommuner och landsting och andra aktörer i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete. Inom ramen för kommunalförbundet finns en utvecklingsledare som stöttar detta arbete i kommunerna. Satsningen omfattar följande områden God demensvård God vård i livets slutskede Preventivt arbetssätt God läkemedelsanvändning Sammanhållen vård och omsorg ( Enligt FoU:s organisationsplan ska förvaltningscheferna för vård/omsorg och socialtjänst utse FoU-ombud ur sin ledningsgrupp till de tre FouRummen. Varje förvaltningschef får då tre FoU-ombud nära sig och förvaltningens arbete för implementering av kunskapsbaserade metoder med mera. FoU-ombuden kan ta med frågor både från och till sitt verksamhetsområde och från och till sin ledningsgrupp (Plattform för kunskapsutveckling i socialtjänsten Fyrbodal). I själva organisationsplanen, figur 3, står det också att FouRummen ska arbeta med omvärldsbevakning, Öppna jämförelser, utvärdering och analys, e-hälsa, anhörigstöd, implementering och att leda evidensbaserad praktik. De olika FouRummen träffas 5 6 gånger per år. Oftast deltar 4 5 ombud i mötena. Det får till följd att alla FoU-ombud sällan möts samtidigt. Nätverken Utöver FouRummen finns ett antal nätverk som är beskrivna i FoU:s organisationsplan. Dessa har varierat över tid. Det bör dock noteras att på Kommunalförbundets hemsida ligger informationen om dessa nätverk inte under FoU, utan under en egen rubrik. Detta väcker frågan om det verkligen är FoU:s nätverk eller om det är Beredningens nätverk. På hemsidan står följande om nätverket för socialchefer:

25 23 Socialchefer Ett mångårigt nätverk som träffas ca åtta gånger per år. Syfte Utbyte av kunskap, erfarenhet och kollegialt stöd. Omvärldsbevakning; vart är vi på gång inom den kommunala omsorgen? Information från SKL s två årliga möten med de regionala sociala handläggarna är mycket viktig för att vara uppdaterad om vad som är på gång från den nationella arenan. Uppdrag Gemensamma utvecklings- och utredningsarbeten t ex socialjoursverksamhet. Representera för delregionen i regiongensamma utvecklingsarbete och återföra till gruppen. Ge uppdrag andra nätverk. Effektiv samverkan med regionen t ex Vårdsamverkan Fyrbodal. Leder det gemensamma FoU-arbetet i Fyrbodal ( Denna text skapar ytterligare tveksamhet till nätverkets hemvist, som enligt texten verkar ha ett större uppdrag än FoU. Dessutom verkar det här som att det är nätverket och inte FoU:s ledningsgrupp som leder FoU. Följande står om nätverket för medicinskt ansvariga sjuksköterskor: 6 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) Bildades i samband med ädelreformen och träffas sex gånger per år. Syfte Samverka i utvecklingsfrågor som berör det medicinska ansvaret i kommunen. Kollegialt stöd och utbyte. Uppdrag Får uppdrag från socialcheferna. Nätverket och träffarna är väl etablerade arenor för informationsutbyte. Nätverket medför en smidig samverkan ( Inte heller här omnämns att nätverket ingår i FoU, enbart dess relation till socialcheferna omnämns. Den verkar vara att socialchefsnätverket som ska kunna ge nätverket för medicinskt ansvariga sjuksköterskor uppdrag. Så här står det på hemsidan om nätverket för ordförandena i socialnämnderna alternativt omsorgsnämnderna: Socialnämndsordföranden Mångårigt nätverk som träffas fyra gånger per år var av två gånger tillsammans med socialcheferna. Syfte Stärka rollen som socialnämndens ordförande. Uppdrag Diskutera utvecklingsfrågor, behov och omvärldsbevakning. Kollegialt stöd i en ensam och utsatt roll ( 6 Ädelreformen genomfördes i Sverige den 1 januari 1992 och innebar att kommunerna fick ett samlat ansvar för långvarig service, vård och omsorg för äldre och handikappade och genom detta ta över en del ansvar som tidigare legat på landstingen.

26 24 Inte här heller finns någon koppling till FoU. Däremot ska det här nätverket två gånger om året träffa nätverket för socialchefer. Det tredje nätverket är för anhörigstöd. Så här står det på hemsidan: Anhörigstödjare Nätverket startade 2008 och träffas fyra gånger om året. Gruppen har en egen ordförande som tillsammans med en beredningsgrupp bestämmer dagordningen. Syfte Lyfta fram och driva Fyrbodalsgemensamma frågor kring stöd till anhöriga i enlighet med socialtjänstlagen 5 kap. 10. Vara en plattform för samverkansformer, kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte. Länka det Fyrbodalsgemensamma arbetet till/från VäsNA och det Nationella nätverket för anhörigsamordnare. Uppdrag Fungera som en plattform för gemensamt utvecklingsarbete kring anhörigstöd med fokus på information, förhållningssätt och innehåll. Målet är att stödja kommunernas utveckling av stödet till anhöriga ( Inte heller här står något om FoU. Därutöver finns inom FoU ett nätverk för utredare som enbart finns med i FoU:s organisationsplan, se figur 2. Det vänder sig till anställda inom socialtjänsten som i sin tjänst har någon form av utredningsfunktion. Det kan vara kvalitetsutvecklare, utredningssekreterare med flera. Inom ramen för FoU initieras tillfälliga nätverk av FouRummen. Under 2013 har ett nätverk för försörjningsstödsfrågor bildats. Liksom ett för kompetensförsörjning inom sociala barnavården och ett för titulatur/kompetens inom funktionshinderområdet. Det finns också nätverk med syfte att stödja metodutveckling såsom nätverket för Parenting Young Children ( PYC), en metod för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar och ett om Outcome Rating Scale/ Session Rating Scalt (ORS/SRS) en metod för att ta tillvara klientens resurser genom utvärderingsfrågor. Samverkan Enligt FoU:s organisationsplan samverkar också FoU Fyrbodal med flera andra aktörer inom området. En sådan aktör är Vårdsamverkan Fyrbodal. Syftet med Vårdsamverkan FyrBoDal är att överbrygga organisationsgränser. Samverkan finns fastställt i ett samverkansavtal mellan hälso- och sjukvårdsnämnd 1, 2 och 3, primärvård, länssjukvård och kommunerna i Fyrbodal samt Lilla Edets kommun. I Vårdsamverksan Fyrbodals ledningsgrupp sitter FoU Fyrbodals ledningsgrupp med som kommunrepresentanter. Därutöver nämns i organisationsplanen: SKL (Sveriges kommuner och landsting), VästKom, 7 länsstyrelsen, Socialstyrelsen samt utbildningsaktörer. 7 VästKom, Västsvenska kommunalförbundens samorganisation, är en sammanslutning som arbetar på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland: Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund, Göteborgsregionens kommunalförbund samt Skaraborgs kommunalförbund.