Det marina Malmö - fortsatt arbete med havsmiljön

Transkript

1 Det marina Malmö - fortsatt arbete med havsmiljön Malmös Marina miljö Strandkrabba på Sjollen. Foto Michael Palmgren Upprättad Datum: Version: Förvaltning: Kontakt: Miljöförvaltningen Rasmus Fredriksson

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Viktiga aktörer... 4 Kommunala aktörer... 4 Privata aktörer... 4 Regionala aktörer... 5 Ideell sektor... 5 Arbetsområden... 5 Planering... 5 Kommunal planering av havet... 5 Regional planering av havet... 6 Miljöövervakning... 7 Tillsyn enligt Miljöbalken... 8 Behov av systematiskt arbete med havsmiljöfrågor... 8 Kunskap... 8 Planering... 9 Organisation Kustråd

3 Inledning Denna rapport beskriver i korthet relevanta aktörer och områden i det fortsatta arbetet med Malmös marina miljö. Slutsatserna är dragna utifrån resultaten av projektets övriga åtgärder och rapporter samt efter dialog med relevanta aktörer såväl inom som utom Malmö stads organisation. 3

4 Viktiga aktörer För att bedriva ett framgångsrikt arbete med Malmös hav och kust måste en rad aktörer vara aktiva. Såväl inom som utom Malmö stads organisation finns kompetens och uppdrag att ta i beaktande för det fortsatta arbetet. Nedan följer en översikt över aktörer som identifierats inom projektet Malmös marina miljö. Kommunala aktörer Stadsbyggnadskontoret har ansvar för planeringen av Malmös havsområde inom den kommunala översiktsplaneringen. SBK samordnar även arbetet med det tematiska tillägget till översiktsplanen, Plan för Malmös vatten och har även ansvar för det kommunala naturvårdsarbetet. Gatukontoret ansvarar för skötseln av stränder, badplatser och andra rekreationsområden längs kusten. GK har även drifts- och skötselansvaret för naturreservatet Bunkeflo strandängar och det planerade naturreservatet på Klagshamnsudden. Fastighetskontoret äger och förvaltar kommunens mark längs kusten inklusive områden vid kusten och fastigheter i vattnet. Miljöförvaltningen ansvarar för kommunens miljöövervakning och bedriver bland annat provtagning av tungmetaller och miljögifter i fisk och bottensediment. MF bedriver även tillsyn enligt miljöbalken på hamnarna, på badvatten vid badplatser, spillvatten från verksamheter och på kommunens dagvattensystem. Fritidsförvaltningen ansvarar för driften av kommunens havsnära fritidsområden. FF samordnar och har kontakt med många av de ideella föreningar som använder Malmös havsområde. Stadsfastigheter ansvarar för kommunala havsnära anläggningar såsom Ribersborgs kallbadhus och Handikappbadet. Copenhagen Malmö Port där Malmö stad är delägare bedriver hamnverksamhet i Malmös hamnområde. VA SYD ansvarar för de kommunala avloppsreningsverken och för dagvattensystemet i kommunen. Räddningstjänsten Syd har ansvar för beredskap vid exempelvis oljeutsläpp eller liknande olyckor till havs. Privata aktörer Vattenfall äger och driver Lillgrunds vindkraftpark. Öresundsbrokonsortiet äger och driver Öresundsförbindelsen. Yrkesfiskarna i Malmö är organiserade i Limhamns och Klagshamns fiskareförening. 4

5 SEA-U Marint Kunskapscenter bedriver marinpedagogisk verksamhet och utvecklingsprojekt med olika fokus. Regionala aktörer Flera aktörer verkar på regional nivå i havsmiljösammanhang. Länsstyrelsen i Skåne ansvarar bland annat för tillsyn enligt miljöbalken på Öresundsbron, men även bedriver miljömålsarbete och miljöövervakning samt har havsplaneringsansvar för regional nivå. Region Skåne bedriver framför allt arbete med regional utvecklingsstrategi med inriktining på bland annat Skånes hav och kust. Öresundsvattensamarbetet arbetar framför allt med miljöövervakning och är ett samarbetsorgan för alla kommuner på både svenska och danska sidan av Öresund. Öresunds vattenvårdsförbund bedriver framför allt ett samordnat recipientkontrollprogram för den svenska delen av Öresund. Ideell sektor Ett flertal ideella organisationer och föreningar använder Malmös havsområde för sin verksamhet. Några exempel är dykarklubbar, sportfiskeklubbar, naturskyddsföreningen och ornitologiska föreningar, sjöscouter samt kite- och vindsurfare. Arbetsområden Arbetet med den marina miljön grundar sig på en rad olika uppdrag som olika aktörer tilldelats. Här redogörs kortfattat för uppdrag som rör planering, miljöövervakning och tillsyn enligt miljöbalken. Planering Kommunal planering av havet Det kommunala planeringsansvaret enligt PBL omfattar hela territorialhavet, det vill säga 12 nautiska mil från baslinjen (se bild 1). En genomgång som Havoch vattenmyndigheten har gjort av kustkommunernas översiktsplaner visar att många intressen överlappar varandra i kommunernas havs- och kustområden men att ställningstaganden och avvägningar hittills sällan har gjorts mellan olika intressen. Dock hanteras området närmast kusten oftare än havsområden längre ut. Malmös planering utgör inget undantag i detta sammanhang. Malmös nuvarande översiktsplan antogs i maj 2014 och resonerar i sin strategidel om havet och kusten och dess värden, intressekonflikter och utvecklingsmöjligheter. Det konstateras att Malmös vattenområden är viktiga resurser att värna, såväl i naturhänseende som ekonomiskt och socialt och samhörigheten med kusten och havet är angelägen. Genom utbyggnad i hamnområdena stärks sambandet mellan det urbana och det marina och Malmö profilerar sig som kuststad. I de mest kustnära områdena måste en rad 5

6 olika intressen samsas, såsom sjöfart, småskaligt fiske, naturvärden, nybyggnadsområden, energiproduktion samt rekreation och friluftsliv. Malmö stads planeringsinriktning ska enligt översiktsplanen vara att värna de ekosystemtjänster som havet och kusten tillhandahåller. Öresund ska vara ett friskt och levande hav där ekologiska, ekonomiska och sociala värden måste samsas på en relativt begränsad yta. Stora utvecklingsmöjligheter har identifierats i form av ökade möjligheter för fritidsaktiviteter och rekreation samt potential för vindkraftproduktion. I Malmö ingår i dagsläget endast mycket små delar av havet i detaljplaner. Det rör sig framför allt om kustnära landområden där en del av havet inkluderats i planen, exempelvis vid Ribersborgsstranden och Limhamns småbåtshamn samt pågående detaljplanearbete i Norra hamnen. I nuläget är områden för havsbaserad vindkraft det enda intresse som särskilt pekas ut inom Malmös havsområde. Längs kusten är områdena i Norra hamnen planerade för särskilda verksamhetsområden medan Västra hamnen och Ön är tänkta för blandad stadsbebyggelse, vilket även inkluderar bland annat parker och torg. På Ribersborgsstranden samt på den södra delen av kusten, från Lernacken och söderut till kommungränsen, utpekas framför allt områden för park och natur samt särskilda fritidsområden. Regional planering av havet Riksdagen beslutade under juni 2014 att införa nya regler för hur havsområdena i Sverige ska planeras. Så kallade havsplaner ska upprättas för tre områden: Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet och ska användas för att hushålla med områdenas geografiska yta och resurser för att nå en långsiktigt hållbar utveckling i områdena. Havsplanerna är tänkta att hjälpa kommuner och statliga myndigheter vid prioriteringar mellan motstående intressen. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) är ansvarig myndighet för arbetet med havsplanering och kommer att samordna arbetet nationellt samt sköta kontakterna och synkningen med grannländernas motsvarande planer. Havsplanen för Östersjön, där Öresund och Malmös havsområde ingår, kommer att täcka in alla kustkommuner från Öregrund i norr till Höganäs i väster. Planen kommer att omfatta området 1 nautisk mil från baslinjen och ut till gränsen för den ekonomiska zonen. Havsområdet mellan kusten och 1 nautisk mil från baslinjen kommer även i fortsättningen att omfattas av den kommunala översiktsplaneringen. Ansvarig för havsplanen för Östersjön är Länsstyrelsen i Kalmar som kommer att leda och samordna arbetet. Länsstyrelsen kommer vara beroende av de berörda kustkommunerna för att få tillgång till information och kunskap. Inom förarbetena till havsplaneringen har ett antal områden, varav Öresund är ett, med många intressenter och motstående intressen identifierats. I dessa områden, kallade Fördjupningsområden, kommer planeringen troligtvis behöva vara extra detaljerad och ett större arbete kommer behöva läggas på att identifiera och prioritera mellan olika intressen. 6

7 Bild 1. Ansvaret för havsplaneringen fördelar sig mellan olika instanser och lagstiftningar och överlappar varandra i vissa områden. Källa: Hav- och vattenmyndighetens webbsida ( ) fakta/havsplanering/havsplanering-i-sverige/kommunal-havsplanering.html Miljöövervakning Ett kontinuerligt miljöövervakningsarbete behövs för att säkerställa att miljön inte försämras inom Malmös hav och kust. Viktiga parametrar att beakta i miljöövervakningen av marina miljöer är övergödning, förekomst och utbredning av arter (inklusive invasiva och/eller främmande arter), klimatförändringar, försurning, förekomst av miljögifter samt fysisk påverkan såsom utfyllnader och byggnation. I Malmö bedrivs inget kontinuerligt miljöövervakningsarbete inom havsmiljöområdet. Dock genomförs då och då undersökningar som klargör miljösituationen vad gäller exempelvis ålgräsängarnas utbredning, miljögifter i hamnsediment, utflöde av näringsämnen via vattendragen och från reningsverken samt miljögifter från Risebergabäcken och Sege å. Malmö stad samverkar på regionalt plan om miljöövervakning och annan kartläggning inom exempelvis Öresunds vattenvårdsförbund (ÖVF) och Öresundsvattensamarbetet. Länsstyrelsen gör inga egna undersökningar utan finns med i vattenvårdsförbunden och kan ibland skjuta till medel för att utöka eller komplettera undersökningar. Kunskapen om vad som skulle behöva göras för att få kontinuitet och kvalitetssäkring i miljöövervakningsarbetet på kommunal nivå finns till stor del redan och ett utkast till nytt miljöövervakningsprogram har nyligen tagits fram på tjänstemannanivå. Viktiga parametrar att fortsätta studera på kommunal nivå är exempelvis bottenvegetation och bottensubstrat. 7

8 På regional nivå bör samarbetet med ÖVF fortgå och stödet till dem är viktigt för att verksamheten ska kunna fortsätta. Ett par av ÖVF:s provpunkter finns dessutom inom Malmös havsområde. Tillsyn enligt Miljöbalken En del av verksamheterna i Malmö som påverkar havet är föremål för tillsyn enligt Miljöbalken. I dagsläget sker tillsyn på badvattenkvalitet i anslutning till badplatserna, spillvatten från olika verksamheter och på utsläpp och bräddningar från dagvattennätet. Utöver detta bedrivs även tillsyn på verksamheter såsom Lillgrunds vindraftpark, Copenhagen Malmö Port och småbåtshamnarna inom kommunen. Ett område inom miljötillsynen, utöver de nuvarande, som skulle behöva mer fokus kan vara tillsyn på vattenhanteringen i samband med byggnation och rivning av byggnader. Ny teknik gör det möjligt att i större utsträckning rensa ut läkemedelsrester från spillvattnet från reningsverk. Detta öppnar även upp för ökade krav på detta i tillstånden för kommunens reningsverk. Det finns även ett behov av att, tillsammans med fastighetsägarna (framför allt VA SYD, Trafikverket och Gatukontoret) se över de existerande dagvattendammarna i staden för att optimera reningsgraden och för att utreda underhållsbehovet. För att förebygga och minska antalet bräddningar av orenat vatten via dag- och spillvattennätet kan det krävas hårdare krav på buffertsystem och separerade ledningar. Behov av systematiskt arbete med havsmiljöfrågor Det finns behov av att arbeta systematiskt med havsmiljöfrågorna i Malmö stad. De slutsatser som kan dras av projektet är att fortsatt kunskapsinhämtning samt stärkt planering är två viktiga arbetsområden. Kunskap Inventeringar av verksamheters påverkan Flera verksamheter i staden har en påverkan på den marina miljön via till exempel utsläpp av spillvatten direkt till havet eller till dagvattennätet. Omfattningen av detta bedöms i dagsläget som oklart och behöver utredas mer ingående. I kommunen finns även ett antal dammar avsedda för rening av dagvatten. En del av dessa är i behov av underhåll och/ eller ombyggnation för att säkerställa reningsfunktionen. En kommunövergripande inventering av sådana reningsdammar i staden skulle utgöra ett värdefullt verktyg för att prioritera det arbetet. Dagvattennätet klarar i dagsläget inte av att ta hand om allt dagvatten vid höga flöden utan tvingas brädda stora volymer varje år. Arbete pågår med att bygga om och förbättra ledningsnätet för att komma tillrätta med problemet. Inventering av intressenter och verksamheter 8

9 Det är viktigt att inse att kommunen endast är en aktör som har intressen i det geografiska Malmö. Den inventering av ideella aktörer med havet som verksamhetsområde som gjorts inom projektet har visat på ett stort antal intressenter som kommunen i framtiden behöver ta hänsyn till. Dagligen brukas havsområdet och kusten av allt ifrån seglare, dykare och fiskare till bastubadare och kanotister. Läs mer om detta i rapporten Det marina Malmö intressen i havsområdet. Den sammanställning som gjorts inom projektet behöver i framtiden kompletteras med ytterligare underlag om ideella organisationers intressen och behov, intressen från näringslivet och från regionala aktörer samt underlag om kulturmiljövärden. Det är fördelaktigt att i en sådan större sammanställning även beskriva den reella eller potentiella påverkan från verksamheten på den marina miljön. Fylla kunskapsluckor I rapporten Det marina Malmö översiktlig analys av befintliga marinbiologiska värden listas ett antal kunskapsluckor gällande biologiska och kemiska faktorer och undersökningar som kan utföras för att skapa ett bättre och mer heltäckande underlag. En prioritering bland dessa behöver göras för att säkerställa att de resurser som finns tillgängliga används så effektivt som möjligt. Som komplement till dessa undersökningar kan med fördel en sammanställning av belastningen från bland annat dagvattennätet (inklusive bräddningar) och vattendragen göras för att skapa en så kallad baseline. Kontinuerlig övervakning av den marina miljön Det går att få en ögonblicksbild av hur den marina miljön i kommunen ser ut genom inventeringar och undersökningar men för att påvisa positiva och/ eller negativa trender och utveckling över tid krävs kontinuerliga undersökningar. Detta görs lämpligast genom en kontinuerlig miljöövervakning av nyckelarter eller nyckelparametrar. Som ett exempel inventerades utbredningen av ålgräs årligen under perioden längs tre transekter utanför Ribersborg och Bunkeflostrand. Detta gav en bra bild av hur ålgräset ökade sin utbredning i djupled vilket indikerade ett bättre siktdjup och således ett klarare vatten. Ett övervakningsprogram för biologiska parametrar kan med fördel kopplas till information insamlad från tillsynsverksamheten. På så sätt kan belastningen från vattendrag och verksamheter på land bättre kopplas till förhållandena i havet. Planering I en framtid där Malmöborna förväntas bli allt fler kommer det bli mer angeläget att inte bara identifiera olika intresseområden utan även att kunna prioritera och göra avvägningar mellan dem. Även inom ett intresseområde kan konflikter uppstå, men det kan också finnas potential för synergieffekter, exempelvis för olika typer av rekreations- och fritidsaktiviteter där den fysiska platsen är gemensam men tidpunkter för utövande skiljer sig åt. 9

10 Som tidigare nämnts pekar översiktsplanen ut strategier för havet och havsnära lägen. Dessa strategier är mycket översiktliga men ska fördjupas och förtydligas i Plan för Malmös Vatten (PFMV) som ska färdigställas senast 2016 och bli ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Liksom översiktsplanen blir inte heller PFMV ett bindande dokument utan enbart vägledande. Även andra planer och dokument bör kunna ta upp havet och kusten i större omfattning än i dagsläget, exempel på dessa är planer som behandlar naturvärden och grönstrukturer såsom naturvårdsplanen och grönplanen samt planer som behandlar resursförsörjning av olika slag såsom energistrategin och dokument relaterade till denna. Även vid framtagande av detaljplaner bör havet och kusten kunna tas upp i fler sammanhang. Organisation Ett utökat arbete med Malmös hav och kust bedöms i nuläget inte kräva en ny eller ändrad organisation inom Malmö stad för att kunna fungera tillfredsställande. Den nuvarande strukturen med förvaltningsövergripande grupper på olika nivåer inom de tekniska förvaltningarna (exempelvis Beredningen för miljöstrategisk samordning, planeringsgruppen, avdelningschefsgruppen, startblocket och naturvårdsgruppen) bör kunna hantera de behov vi ser med avseende på kunskapshöjande insatser och utökad planering av havet. Det är däremot angeläget att medvetandegraden och kunskapsnivån om frågorna generellt kan höjas, inte bara inom de tekniska förvaltningarna utan generellt inom Malmö stads organisation. För ett välfungerande arbete krävs också att fler förvaltningar än de tekniska är involverade. Kustråd Ett heltäckande och framåtsyftande arbete med havet och kusten kräver även dialog och utbyte med aktörer utanför Malmö stad. Här utgör Kustrådet som etablerats inom ramen för projektet Malmös marina miljö en viktig grund. Kustrådet rymmer förutom tjänstepersoner och politiker från Malmö stads olika förvaltningar och nämnder även deltagare från bland annat ideell sektor (dykarklubbar, sjöscouter, naturskyddsföreningen m.fl.), yrkesfiskare, universitet, högskola samt myndigheter såsom kustbevakningen och länsstyrelsen. Kustrådet är öppet för alla med intressen för Malmös hav och kust och har under projekttiden i genomsnitt haft två möten per år. När projekttiden för Malmös marina miljö tagit slut har kustrådet likväl en fortsatt vikitig roll som dialogforum och mötesplats för olika intressenter och Malmö stad kommer därför att tillsammans med framför allt World Maritime University och SEA-U Marint Kunskapscenter fortsätta hålla regelbundna möten med kustrådet. 10