Kv. Malmen och Charleshill Dagvattenutredning till detaljplan

Transkript

1

2 Beställare: Varbergs kommun Varberg Beställarens representant: Jenny Jakobsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box Göteborg Herman Andersson Emily Daubney Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc Herman Andersson Norconsult AB

3 3 (26) Innehållsförteckning 1 Orientering Planförslaget Underlagsmaterial Befintliga dagvattenförhållanden Recipient Markförhållanden Befintliga dagvattenflöden Föreslagen dagvattenhantering Framtida dagvattenflöden Fördröjningslösningar Dagvattenrening Höjdsättning Hantering av instängda områden Bilagor Bilaga 1 Befintliga VA-system rbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill

4 4 (26) 1 Orientering På uppdrag av Varbergs kommun har Norconsult AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning för kvarteret Malmen och Charleshill i Varbergs centrum. Området är ca 0,6 ha stort och utgörs av fastigheterna Malmen 5, 6, 7, 8 och 9 samt Charleshill 1. Av figur 1 framgår ungefärlig placering av planområdet. Figur 1. Ungefärlig placering planområde Kvarteret omges av Magasinsgatan i söder, Lilla Drottninggatan i öster och Norra vägen i väster. I norr gränsar kvarteret till industrifastigheten; Renen 13. Sydväst om planområdet finns en bensinstation. I bilaga 1 kan planområdet ses. Inom området finns idag sex befintliga byggnader, ett flertal parkeringsplatser samt diverse grönytor. n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc

5 5 (26) 1.1 Planförslaget I figur 2 kan en preliminär plankarta för området ses. Figur 2. Plankarta för området (JAWA samhällsbyggnad, ) Området planeras för flerbostadshus samt en GC-väg i norr från Lilla Drottninggatan i öst till Norra vägen i väst. Hela det område som betecknas BC får utföras med källare. Eventuellt bebyggs dessa fastigheter med ett underjordiskt P- garage. I område BK får källare endast uppföras under byggnaderna. Vidare anges att exploateringsgraden sannolikt ej kommer att förändras inom område BK jämfört med idag. Inom kryssmarkerat område får uthus och garage byggas på mark. I figur 3 och 4 presenteras principer för hur planområdet kan komma att utformas. n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc

6 6 (26) Figur 3. Principiellt utförande av planområdet (JAWA samhällsbyggnad, ) Figur 4. Principiell sektion för byggnad mot Magasinsgatan på fastighet Malmen 5 med P-garage (JAWA samhällsbyggnad, ) Utredningen syftar till att beskriva befintliga dagvattenförhållanden för planområdet, beskriva förutsättningar för planerad exploatering med avseende på dagvatten samt ge exempel på utformning av system för framtida dagvattenhantering. n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc

7 7 (26) 1.2 Underlagsmaterial Som underlag till utredningen har följande material använts: - Kartmaterial tillhandahållet av JAWA samhällsbyggnad AB - Kv Malmen Planskiss, daterad JAWA samhällsbyggnad AB - PM Geoteknik Planeringsunderlag, daterad Structor Mark Göteborg AB - Översiktlig miljöteknisk markundersökning inför detaljplan bostäder, Malmen, Varberg, daterad Structor Miljö Väst AB n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc

8 8 (26) 2 Befintliga dagvattenförhållanden Området är relativt plant med nivåer mellan + 5 m i sydväst och ca + 8 m i norr. I den nordvästra utkanten av planområdet finns en mindre höjd med marknivåer om ca + 8,5 m. Inom planområdet finns befintliga ledningar i mark för vatten och avlopp samt el och tele. Området utgörs främst av hårdgjorda ytor i form av gator och parkeringsplatser med ytskikt av asfalt eller grus, samt tak. Lokalt finns även grönytor. I figur 5 visas en grusad parkering som är belägen norr om byggnaden på Malmen 9. Till höger skymtar även en av grönytorna samt den grå byggnad som är belägen på fastigheten Charleshill 1. Bilden är tagen åt väster. Figur 5. Grusad parkering norr om byggnaden på Malmen 9. Till höger skymtar den grå byggnad som är belägen på Charleshill 1 Samtliga fastigheter inom planområdet har anslutning till kommunala vatten-, spillvatten- samt dagvattenledningar, se bilaga 1. Charleshill 1 ansluter sitt dagvatten till en plastledning av dimension 200 mm som leder norrut i Norra vägen. Malmen 9 förefaller ha tre servisanslutningar till dagvattennätet, då fastigheten befinner sig vid en vattendelare som identifierats i Norra vägen, se bilaga 1. Två av servisledningarna ansluter till en plastledning av dimension 200 mm som leder n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc

9 9 (26) söderut i Norra vägen och en av servisledningarna ansluter till samma ledning som Charleshill 1 ansluter till och dagvattnet rinner således vidare norrut i Norra vägen. Även Malmen 8 har flera servisanslutningar till dagvattennätet. Den norra delen av fastigheten ansluter till en betongledning av dimension 300 mm i Lilla Drottninggatan. Den södra delen av fastigheten ansluter till samma ledning via en annan servisledning längre söderut, se bilaga 1. Malmen 7 ansluter till en betongledning av dimension 300 mm i Magasinsgatan. Även Malmen 6 ansluter hit, via två servisanslutningar. Intilliggande fastighet i väster; Malmen 5, har även den två servisanslutningar, dock sker den ena anslutningen till betongledningen (300 mm) i Magasinsgatan och den andra till plastledningen av dimension 200 mm i Norra vägen. Dagvatten från fastigheterna Malmen 5, 6, 7, 8 och södra delen av Malmen 9 leds således västerut i Magasinsgatan, medan norra delen av Malmen 9 och Charleshill 1 leds norrut i Norra vägen. 2.1 Recipient Planområdet är del av ett större avrinningsområde med Norra mellersta Hallands kustvatten som recipient. Länsstyrelsen har utarbetat Miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som är definierade inom vattenförvaltningsarbetet, däribland Norra mellersta Hallands kustvatten. Miljökvalitetsnormer uttrycker den ekologiska och kemiska kvalitet som ska ha uppnåtts vid en viss tidpunkt. Den ursprungliga målsättningen var att alla vattenförekomster skulle ha uppnått en god kemisk och ekologisk status år n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc För Norra mellersta Hallands kustvatten klassades år 2009 den kemiska ytvattenstatusen som god. Den ekologiska statusen bedömdes å andra sidan som måttlig. Orsakerna anges vara att vattendraget är påverkat av övergödning p.g.a. naturliga förutsättningar. Det bedömdes vara tekniskt omöjligt att en god ekologisk status skulle uppnås till år Därför har tidsfristen att uppnå en god status förlängts till år 2021.

10 10 (26) 2.2 Markförhållanden I den geotekniska utredningen anges att det i den norra delen av planområdet finns berg i dagen. I övrigt anges att djupet till berg eller fast botten i norr är ca 2-3 m. Längre söderut ökar djupet till berg och har som mest uppmätts till ca 7 m. Det översta marklagret inom området utgörs av fyllnadsmaterial av stenig och grusig sand om ca 0,4 m. Detta underlagras i sin tur av naturligt lagrad jord som i huvudsak utgörs av sand. I den södra delen av området förekommer även inslag av organisk jord och siltig lera. Under mars månad 2015 uppmättes grundvattenytan till mellan 1,2 och 1,9 m under markytan. Det anges att en permanent grundvattensänkning bör undvikas då det medför risk för sättningar för omkringliggande byggnader. En översiktlig miljöteknisk markundersökning har utförts varvid det framkom att det finns spår av klorerade lösningsmedel i jordgrundvattnet. Halterna anges dock vara låga. Berggrundvattnet, framförallt i den norra delen, anges emellertid vara mer påverkat av klorerade lösningsmedel. Industrifastigheten Renen 13 anges vara källan till föroreningarnas uppkomst. I utredningen bedöms källare sannolikt behöva utföras med skyddsåtgärder i form av täta konstruktioner för att förhindra inträngning av ångor samt för att förhindra ytterligare spridning av föroreningar. Vidare noteras att åtgärder och byggnation inom planområdet bedöms vara anmälningspliktigt till tillsynsmyndigheten, Miljökontoret i Varberg, med hänsyn till förekommande föroreningar. 2.3 Befintliga dagvattenflöden Befintliga dagvattenflöden inom planområdet har beräknats för respektive fastighet med hänsyn till Svenskt Vattens publikation P90 och P104, enligt följande formel: Q = A φ i Q = flöde [l/s] A = avrinningsområdets totala yta [ha] φ = avrinningskoefficient [-] i = dimensionerande regnintensitet [l/(s,ha)] Det dimensionerande flödet från respektive avrinningsområde erhålls då hela området bidrar med avrinning, d.v.s. då den mest avlägsna punkten inom avrinningsområdet bidrar med avrinning. Den yta som bidrar till avrinning kallas n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc

11 11 (26) den reducerade arean och erhålls genom att en avrinningskoefficient multipliceras med den totala ytan. Avrinningskoefficienten uttrycker hur stor del av nederbörden som avrinner på ytan efter infiltration och ytvattenlagring etc. Exempelvis används vanligen avrinningskoefficienten 0,8 för asfaltsytor och 0,1 för naturmark. Den dimensionerande rinntiden inom varje område sätts lika med regnvaraktigheten, varvid det dimensionerande flödet (Q) erhålls. För samtliga fastigheter inom planområdet bedöms 10 minuter motsvara den dimensionerande rinntiden och därmed även regnvaraktigheten. Regnintensiteten vid ett regn med 10 års återkomsttid och varaktigheten 10 minuter uppgår till ca 228 l/(s,ha). I tabell 1 presenteras flödet samt en sammanvägd avrinningskoefficient för varje fastighet vid ett regn med 10 års återkomsttid. Avrinningskoefficienter har valts enligt Svenskt Vattens publikation P90 där 0,1 används för grönytor, 0,7 för grusad yta, 0,8 för asfaltsytor respektive 0,9 för takytor. Tabell 1. Befintliga flöden från fastigheter inom planområdet Område Total yta [ha] Avr. koeff. [-] Reducerad Flöde [l/s] area [ha] Charleshill 1 0,13 0,61 0,08 19 Malmen 9 0,16 0,81 0,13 29 Malmen 5 0,12 0,70 0,08 19 Malmen 6 0,11 0,44 0,05 11 Malmen 7 0,08 0,46 0,04 9 Malmen 8 0,39 0,39 0,15 34 SUMMA 1,0-0, n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc

12 12 (26) 3 Föreslagen dagvattenhantering Inom planområdet anges att såväl källare som underjordiska P-garage får anordnas. Eftersom grundvattenytan som grundast påträffats på 1,2 m under markytan föreslås dräneringsledningar ej läggas djupare än så för att undvika en permanent grundvattenavsänkning. De konstruktioner som anläggs djupare bör utformas som täta konstruktioner (exempelvis vattentät betong) utan dräneringar för att undvika inläckage och avledning av förorenat grundvatten och därmed en resulterande avsänkning av grundvattenytan. Parkeringsgaraget ska översvämningssäkras så att ytvatten inte riskerar rinna in från angränsande mark. Detta skulle exempelvis kunna ske genom att en upphöjning anläggs vid respektive infart/utfart till garaget. VIVAB anger att golvbrunnar i garaget ska anslutas till spillvattennätet efter det att dagvattnet därifrån genomgått lämplig rening. Detta skulle exempelvis kunna utgöras av en oljeavskiljare. En sådan lösning beskrivs närmare i avsnitt 3.3. Med hänsyn till nivåerna på spillvattennätet kommer sannolikt dagvattnet från golvbrunnarna i framtida parkeringsgarage att behöva pumpas till spillvattennätet. Malmen 7 har använts som beräkningsexempel: Om pumpning av dagvattnet från golvbrunnarna ska undvikas bör P-garagets golvnivå överstiga vattengångsnivån i förbindelsepunkten till det kommunala ledningsnätet med åtminstone 1 m. Detta baseras på ett antagande om att utgående ledning från oljeavskiljaren anläggs med 0,6 m täckning, samt att lutningen på kvarterets spillvattenledningen är 6 och att ledningen dras ca 30 m in på fastigheten. Eftersom vattengångsnivån vid förbindelsepunkten för Malmen 7 är på +4,10 m blir således färdigt golv för garaget ca +5,10 m. Om garaget antas ha en takhöjd om ca 3 m fås att ovanförliggande mark skulle hamna på minst +8,10 m. Befintliga marknivåer för Malmen 7 varierar mellan +6,4 m till +6,7 m. Således fås en höjning av marken jämfört med befintliga marknivåer motsvarande ca 1,4-1,7 m. Om en sådan markhöjning ej är önskvärd inne på kvarteret behöver dagvattnet från garagets golvbrunnar pumpas till spillvattennätet. Huruvida pumpning krävs eller ej får dock bedömas för varje enskild fastighet vid detaljprojektering, eftersom fastigheterna har sina respektive förbindelsepunkter på olika nivåer. n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc

13 13 (26) Med hänsyn till placering av befintliga förbindelsepunkter för dagvatten, kommer dagvattnet från flertalet fastigheter att behöva avledas via ledning under byggnaderna innan anslutning sker till kommunalt ledningsnät. För att minska behovet av sådan ledningsdragning föreslås fastigheterna nyttja endast en av sina förbindelsepunkter, där så är möjligt ur höjdsynpunkt. Detaljerad utformning får studeras i senare skede. 3.1 Framtida dagvattenflöden I samband med det nya planförslaget kommer fler ytor att hårdgöras och exploateringsgraden att ändras. Område BK som omfattar fastigheten Malmen 8 anges dock ej hårdgöras i någon ytterligare utsträckning. Framtida dagvattenflöden har beräknats på samma sätt som befintliga flöden, med skillnaden att hänsyn även tas till en prognosticerad klimatförändring enligt Svenskt Vattens Publikation P104. Nederbördsintensiteten förväntas nämligen öka på längre sikt. Vid regnvaraktigheter kortare än en timma förväntas intensiteten öka med ca 25 % och för längre varaktigheter än en timma förväntas ökningen bli ca 20 %. Således görs ett påslag om 25 % på nederbördsintensiteten vid uppskattning av framtida flöden från planområdet, då rinntiden och därmed dimensionerande regnvaraktighet bedöms motsvara 10 min. Vid ett regn med 10 års återkomsttid och varaktigheten 10 minuter, inklusive en klimatfaktor om 1,25, uppgår regnintensiteten till ca 285 l/(s,ha). I tabell 2 presenteras flödet från varje fastighet vid ett regn med 10 års återkomsttid. Då större delen av ytorna inom fastigheterna anges bli hårdgjorda sätts den reducerade arean lika med respektive fastighetsyta, d.v.s. avrinningskoefficienten sätts till 1,0. n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc

14 14 (26) Tabell 2. Framtida flöden från planområdet Område Total yta [ha] Avr. koeff. [-] Red. area [ha] Framtida flöde [l/s] Charleshill 1 0,13 1 0,13 38 Malmen 9 0,16 1 0,16 44 Malmen 5 0,12 1 0,12 34 Malmen 6 0,11 1 0,11 32 Malmen 7 0,08 1 0,08 24 Malmen 8 0,39 0,39 0,15 43 SUMMA 1,0 0, När tabell 2 jämförs med tabell 1 kan ses att samtliga flöden från planområdet ökar efter exploateringen. Flödet ökar även för Malmen 8 trots att exploateringsgraden för denna fastighet förblir densamma. Detta beror på en ökad framtida regnintensitet till följd av prognosticerade klimatförändringar, vilket även resulterar i ett större flöde från fastigheten. För att inte generera en alltför stor flödesökning till befintliga dagvattenledningar, ska 50 % av dagvattenflödet fördröjas inom kvartersmark. Därefter kan anslutning ske till kommunalt ledningsnät. I tabell 3 presenteras erforderliga effektiva magasinsvolymer för fördröjning av ett regn med 10 års återkomsttid och ett begränsat utflöde motsvarande 50 % av det framtida dagvattenflödet från respektive fastighet. Tabell 3. Erforderliga magasinsvolymer samt begränsat utflöde från respektive fastighet Område Red. area [ha] Begränsat utflöde [l/s] Magasinsvolym [m 3 ] Charleshill 1 0, Malmen 9 0, Malmen 5 0, Malmen 6 0, Malmen 7 0, Malmen 8 0, SUMMA 0, n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc

15 15 (26) 3.2 Fördröjningslösningar Det finns ett flertal olika lösningar som är tillämpbara för fördröjning av dagvatten på kvartersmark, nedan ges ett antal exempel. Genomsläppliga beläggningar Genom att aktivt arbeta med att reducera andelen hårdgjorda ytor, såsom asfalt och plattor, reduceras mängden dagvatten som bör omhändertas. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och gräsarmering eller en kombination av dessa, se figur 4. Även om det inte går att infiltrera dagvattnet genom underliggande material kan genomsläppliga beläggningar öka koncentrationstiden, jämfört med asfalterade ytor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare från genomsläppliga beläggningar. Figur 6. Ytor med hålsten av betong samt gångstig med gräs och gångplattor Gröna tak Gröna tak kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 % jämfört med konventionella hårdgjorda tak. Dessutom kan gröna tak, t.ex. sedumtak, klara längre torrperioder utan att torka ut. VIVAB anger dock att gröna tak ej kan användas som ett medel för att reducera erforderlig fördröjningsvolym, utan den ytterligare fördröjning som erhålls är endast att betrakta som en bonus. I figur 5 visas ett exempel på ett bostadshus med grönt tak. n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc

16 16 (26) Figur 7. Bostadshus med grönt tak (Källa: Veg Tech) Raingardens Raingardens består av tre vattenhållande lager; översvämningsyta, växtbädd samt ett dränerande lager, se figur 8. Figur 8. Principskiss raingarden n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc

17 17 (26) Raingardens byggs upp med en väldränerad bädd med växter som klarar perioder av både torka och höga vattennivåer, anpassade till klimatet i den region där de anläggs. I figur 9 redovisas två principiella utföranden av raingardens, för mottagande av dels takvatten och dels avrinning från gator. Figur 9. Exempel på principiell utformning av raingardens (Källa: Norconsult) Växtbädden etableras lämpligen av ett jordmaterial anpassat för växterna och klimatet samt med god hydraulisk konduktivitet, där flödesutjämningen till stor del äger rum. I botten av varje raingarden anläggs en dräneringsledning i ett dränerande lager, för avtappning av dagvattenflöde till ledningsnät avsett för dagvatten. Genom att välja lämplig dimension på utloppsledningen kan avtappningen från respektive raingarden regleras. Om det råder utrymmesbrist i vertikalled kan en raingarden som omhändertar takdagvatten anläggas något ovan marknivå för att få till stånd ytterligare magasinsvolym. Ska en raingarden även omhänderta markledes avrinnande dagvatten måste den dock anläggas i marknivå enligt bilden till höger i figur 6. n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc Den effektiva magasinsvolymen i en raingarden beror på hur detaljutformningen sker av de olika ingående lagren. En 0,7 m djup raingarden (översvämningsyta = 0,1 m, växtbädd = 0,3 m, dränerande lager = 0,3 m), kan inrymma ca 0,25 m 3 /m 2. Detta innebär att en yta om ca 40 m 2 skulle krävas för att få till stånd en effektiv magasinsvolym om 10 m 3. Vidare bör en raingarden anläggas med ett längd-/breddförhållande motsvarande 2:1.

18 18 (26) Raingardens fungerar inte enbart flödesutjämnande utan har även en positiv inverkan på föroreningsinnehållet i dagvattnet. I tabell 4 redovisas vilka reningseffekter som kan erhållas i en raingarden. Tabell 4. Potentiella reningseffekter i en raingarden (Prince George's County, 2007) Ämne/parameter Reningseffekt [%] TSS (suspenderade partiklar) 97 TP (total fosfor) TN (total kväve) Cu (koppar) Pb (bly) Zn (zink) Olja och fett 99 Genom anläggning av raingardens fås således en god reduktion av föroreningar i dagvattnet. Från ett område av denna karaktär förekommer dock sannolikt inte några större föroreningsmängder då området främst utgörs av takytor och hårdgjorda vistelseytor som ej är trafikerade (exkl. P-garage). n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc

19 19 (26) Dagvattenkassetter Dagvattenkassetter placeras under mark och har en våtvolym på ca 95 %. Detta innebär att de är väldigt utrymmeseffektiva i förhållande till mängden dagvatten som kan magasineras. Även möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är goda. I figur 10 visas exempel på dagvattenkassetter för fördröjning av takdagvatten. Figur 10. Dagvattenkassetter för fördröjning av takdagvatten Dagvattenkassetter tillverkas i olika dimensioner. Det finns t.ex. kassetter som är 0,4 m respektive 0,6 m höga. Dessa kan läggas i flera lager för att få tillstånd en större magasineringsvolym på en mindre yta. Vidare bör kassetterna läggas med en minsta marktäckning om 0,8 m i körbar yta respektive 0,4 m i icke körbar yta. n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc Om dagvattnet från garagets golvbrunnar kommer att behöva pumpas kan istället garagets golvnivå styras av placeringen av ett framtida underjordiskt fördröjningsmagasin. Om exempelvis ett kassettmagasin anläggs i en icke körbar yta kan dess vattengångsnivå hamna ca 1 m under marknivån. Således lämnas

20 20 (26) företrädesvis detta utrymme till förfogande mellan marknivå och garagets bjälklag. Exakt dimensionering får dock studeras vidare vid detaljprojektering. Dagvattenkassetter bedöms ej ge någon märkvärd reducering av föroreningar i dagvattnet utan har främst en flödesutjämnande effekt. Stenkista En stenkista är ett annat namn för makadammagasin, d.v.s. en hålighet i marken som fylls med makadam. Den fria volymen, d.v.s. magasinerings- eller utjämningsvolymen, i stenkistor utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %. Detta innebär att de inte är lika utrymmeseffektiva som dagvattenkassetter. Fördelen med en stenkista gentemot en dagvattenkassett är dock att den har förhållandevis god reningskapacitet. En nackdel är att möjligheten till inspektion och rensning är begränsad. Generellt krävs en omgrävning av stenkistan efter år eftersom den kan sätta igen sig. Utflöde sker antingen genom att vattnet från magasinet perkolerar ut i omgivande marklager eller genom en kontrollerad avtappning via ett speciellt anlagt dräneringssystem. Damm Fördröjningsdammar, se figur 11, kan anläggas som en del av parkytor eller inom tomtmark om utrymme finns. Genom att förse dessa anläggningar med strypta eller reglerade utlopp, kan det utgående flödet begränsas och resterande dagvatten magasineras i dammen. När avrinningen till dammen har minskat töms dammen successivt. n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc

21 21 (26) n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc Figur 11. Exempel på utformning av fördröjningsdammar på kvartersmark

22 22 (26) Dammarna kan utformas som våta eller torra beroende på om de alltid ska ha en synlig vattenspegel eller ej. Våta dammar har generellt bättre reningseffekt eftersom uppehållstiden i en våt damm är längre än i en torr damm, vilket gynnar förutsättningarna för sedimentering. Om istället en torr damm anläggs fås en något sämre rening, dock krävs generellt mindre utrymme. 3.3 Dagvattenrening Några av de främsta källorna till föroreningar i dagvatten härrör från trafik. De utgörs huvudsakligen av bilavgaser, läckage från fordon samt erosion av däck och vägbana m.m. Även atmosfäriskt nedfall tillhör en av de större föroreningskällorna. Dagvatten från parkerings- och uppställningsytor kan innehålla spår av olja och partiklar och bör därför i så stor utsträckning som möjligt oljeavskiljas inom kvartersmark. VIVAB anger att samtliga golvbrunnar från parkeringsgaraget ska anslutas till oljeavskiljare innan anslutning sker till kommunal spillvattenledning. Oljeavskiljare bör vara av klass I enligt SS EN 858-1, lamellavskiljare eller avskiljare med bypass. Avskiljaren ska normalt vara utrustad med oljenivålarm. För vissa verksamheter kan väl dokumenterad drift och dokumenterat underhåll av avskiljare ersätta larmanordning. 3.4 Höjdsättning Höjdsättningen av planområdet är mycket viktig och bör ägnas stor omsorg. Gator och fastigheter ska i möjligaste mån harmonisera med varandra. Tomtmark bör generellt höjdsättas till en nivå högre än anslutande gatumark för att en tillfredsställande avledning av yt- och dränvatten samt spillvatten ska kunna erhållas. Som tidigare nämnts krävs sannolikt att dagvattnet från garagets golvbrunnar pumpas till spillvattennätet. Enligt Svenskt Vattens publikation P105 bör lägsta golvnivå inte understiga 0,5 m över marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten. Det ska även tillses att marken ges ordentlig lutning ut från byggnader i området. Närmast en byggnad, ca 3 m, bör marken ges en lutning om ca 1:20, där så är möjligt. Höjdsättningen bör utformas så att allt dagvatten kan avledas via gatorna om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas vid extrem nederbörd. Således bör instängda områden undvikas och sekundära ytliga vattenvägar säkerställas. n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc

23 23 (26) 3.5 Hantering av instängda områden Föreslagen placering av nya byggnader inom planområdet innebär att instängda områden tillskapas, se figur 12. Detta medför att dagvatten från delar av planområdet ej har möjlighet att avledas ytledes vid tillfällen då ledningsnätet är överbelastat. Det skulle således vara lämpligt att förse byggnaderna med öppna portar på känsliga platser, varigenom dagvattnet kan lämna planområdet markledes. Dock anges detta ej vara möjligt av bullerskäl. Således bör andra åtgärder övervägas för att minska risken för olägenheter vid tillfällen då ledningsnätet för dagvatten är tillfälligt överbelastat. Figur 12. Instängda områden inom planområdet n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc

24 24 (26) Det är av stor vikt att eventuella rännstensbrunnar underhålls kontinuerligt för att undvika igensättning med exempelvis löv. Risken för igensättning kan minskas genom att rännstensbrunnen förses med kupolbetäckning. Svenskt Vatten är i färd med att ta fram en ny publikation som kommer att ersätta P90. Denna nya publikation benämns P110 Avledning av spill-, drän- och dagvatten. Publikationen anger att marköversvämningar, till följd av kapacitetsbrist i dagvattennätet, inte bör inträffa oftare än vart 30:e år i centrumområden. Således skulle ledningssystemet på kvartersmark kunna dimensioneras med detta som förutsättning för att minska risken för marköversvämning. Det bör dock verifieras att mottagande ledningsnät har kapacitet att hantera att sådant flöde om en sådan dimensioneringsprincip ska löna sig. I skrivande stund är emellertid P110 enbart en remissversion som inte får åberopas. Ett annat alternativ är att utforma fasaden vid instängda områden med täta material så att vatten kan tillåtas stiga utmed fasaden under kortare tid, till dess att ledningsnätet åter har kapacitet att avleda dagvattnet. Det måste även säkerställas att byggnaden kan nås/lämnas vid sådana tillfällen av marköversvämning. Norconsult AB Mark och Vatten Emily Daubney emily.daubney@norconsult.com Herman Andersson Herman.andersson@norconsult.com n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc

25 25 (26) n:\104\16\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kv malmen o charleshill d-utredning.doc

26 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

27 Norra vägen Magasinsgatan Baggens gränd ga: :11 3:12 3:13 CHARLES- HILL INSPEKTÖREN PROSTLYCKAN GAMLEBY MALMEN TATTARKULLEN PIPE- BRUKET / :1 RENEN Lilla Drottninggatan Gamlebygatan Lr1 Sv1 Sv2 Sv3 Sv4 7 7,7 7,3 7,6 7,4 6,1 6,8 7,2 6,8 7,1 6,8 7,4 6,6 6,6 6,6 7,9 6,8 6,7 7,8 7,4 7,5 8,2 6,2 7,8 6,1 8,3 7,1 6,4 7,3 6,8 6,8 8,3 6,2 5,8 6,8 6,5 5,1 6,7 4,9 5,3 5,7 4,9 6,6 6,3 7,6 5,6 5,3 6,8 5,6 5,7 5,3 5,5 6,4 6,1 6,4 5,6 4,8 5,4 5,8 6,1 5,7 4,9 4,5 5,4 5,5 6,2 5,6 5,8 4,8 6,1 4,4 5,6 5,4 4,7 5,6 4,7 4,8 4,2 5,4 5,4 8,1 6,5 6,2 4,5 5,1 8,3 5,1 5,8 6,5 4,8 4,7 4,3 5,5 6,6 4,1 8,2 7,5 7,2 4,2 7,7 5,7 4,3 3,8 3,7 4,6 3,9 5,1 4,6 4,3 4,1 4,2 7,3 4,8 4,2 3,5 3,2 4,3 4,5 3,9 3,8 3,3 4,6 7,1 7,2 4,7 4,2 5,5 4,2 4,8 4,7 6,4 4,3 4,2 6,4 5,7 4,2 4,1 5,8 6,4 5,6 5,7 5,6 6,2 4,2 4,4 5,1 5,8 4,7 5,1 5,4 5,6 4,5 4,4 5,4 5,8 6,8 4,5 6,3 6,4 4,8 6,1 6,7 6,7 4,6 7,3 6,3 6,1 6,7 5,5 8,4 5,8 6,8 6,3 6,8 6,1 6,7 7,5 6,7 7,1 8,3 5,6 6,7 7,3 6,5 7,8 6,1 6,1 6,5 7,2 6,4 7,9 7,2 6,7 6,3 7,7 6,4 6,7 7,5 6,5 7,6 7,2 6,8 7,3 7,7 7,2 7,5 7,3 7,4 7,3 7,2 7,5 7,3 7,7 Beteckningar Planområdesgräns Befintlig vattenledning Befintlig spillvattenledning Vattendelare Befintlig dagvattenledning Flödesriktning BILAGA 1 Befintliga VA-system Varbergs kommun Uppdragsnummer: SWEREF Höjdsystem: RH2000 Skala 1:1000 (A3) Norconsult AB Box 8774, Göteborg Tfn