Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola SOU 2008:27
|
|
- Göran Berglund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Näringspolitiska enheten Thomas Hagnefur/CA ERT DATUM ER REFERENS U2008/2521/G Utbildningsdepartementet Drottninggatan STOCKHOLM Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola SOU 2008:27 LO har fått möjligheten att lämna synpunkter på ovanstående betänkande och vill framföra följande. LO lämnar synpunkter på de mer övergripande och principiella delarna av betänkandet. När det gäller de programspecifika delarna hänvisas till LOs medlemsförbund som inkommit med synpunkter, antingen enskilt eller inom ramen för respektive bransch eller yrkesråd. Det kan rent allmänt konstateras att många förslag i betänkandet är relativt detaljerade och tangerar områden som är eller har varit under utredning. Behovet av samordning i den flora av olika reformförslag som är aktuella bedömer LO som viktig, om det ska vara möjligt att skapa sig en bild av hur ett förändrat utbildningssystem är tänkt att utformas. Hittills har det saknats mer konkreta konsekvensanalyser av de olika reformförslagen och dess relationer, vilket kan bli besvärande vid implementeringen av nya strukturer, regelverk och innehåll i det svenska utbildningssystemet. LO har sedan ett antal år tillbaka aktivt arbetat med att kartlägga och analysera, men också lägga förslag till utveckling av de yrkesförberedande programmen på gymnasiet. LO har vid ett flertal tillfällen fört en konstruktiv dialog med utredningen och en del av de synpunkter som framförts går att återfinna i betänkandet. LO delar betänkandets perspektiv att gymnasieskolan är viktig för en kommuns eller regions arbetskraftsförsörjning och därmed av betydelse för näringslivet och tillväxten. I betänkandet konkretiseras detta genom att i skollagen förtydliga gymnasieskolans ansvar för kompetensförsörjningsbehovet. LO vill i detta sammanhang ändå påminna om att gymnasieskolan också har ett ansvar för att ge eleverna kunskaper och färdigheter som både ger individen personlig utveckling samt beredskap och förutsättningar för sin roll som samhällsmedborgare.
2 2 En av de viktigaste slutsatserna från LOs eget arbete med gymnasieskolan är den betydelse som samverkan mellan arbetsmarknadens parter har för kvalitén i utbildningen, såväl som för ungdomarnas arbetsmarknadsetablering. Partsamverkan har en lång tradition inom yrkesutbildningsområdet. Fungerande partsamverkan är en förutsättning för både branschutveckling och kvalitén i den arbetskraftsförsörjning som blir allt viktigare i en global ekonomi. Många av dagens yrkes- eller branschråd är goda exempel på det. LO ställer sig därför positiv till inrättandet av ett nationellt råd för utbildning samt nationella programråd som ett erkännande av partsamverkans betydelse inom ramen för skola och arbetsliv. Det finns dock en del oklarheter i detta sammanhang som måste redas ut. 5 Gymnasieskolan i en ny tid, förslag och bedömningar 5.2 Gymnasieskolans uppdrag kräver samverkan med arbetslivet och högskolesektorn Utredningen menar att avnämarna ska vara representerade i det nationella rådet. Problemet är dock att detta begrepp definieras lite olika i olika sammanhang i betänkandet. Ibland uttrycks det som arbetslivet, arbetslivets företrädare, arbetsgivarna eller yrkesbransch. När det gäller ledamöter i det nationella rådet avses företrädare för arbetsgivarsidan på central nivå. Företrädare för arbetstagarorganisationerna ges närvaro och yttranderätt. Ledamöternas roll och befogenheter är inte definierad och inte heller förs något djupare resonemang kring olika aktörers faktiska funktion i rådet. LO är av den uppfattningen att när det gäller yrkesutbildning, branschutveckling och arbetskraftsförsörjning finns det ingen anledning att frångå den tradition som finns på svensk arbetsmarknad, där arbetsmarknadens parter deltar på jämbördiga villkor. De fackliga centralorganisationerna ska enligt LOs mening beredas plats på samma villkor som arbetsgivarorganisationerna i det nationella rådet för utbildning. När det gäller inrättandet av nationella programråd bör flera saker beaktas. Utredningen poängterar att avnämarna ska ges tyngd i programrådens arbete. I enlighet med vad som sagts tidigare framgår inte med önskvärd tydlighet vilka avnämarna är. Här är det en självklarhet att branschens parter finns representerade på likvärdiga villkor för att yrkesprogrammen ska kunna få den kvalité, relevans och arbetsmarknadsanknytning som krävs. Skolverket kommer att vara beslutande i de frågor som programråden bereder, men LO vill understryka att parternas synpunkter och bidrag ska ha en väsentlig betydelse i programrådets arbete. LO vill påminna om betänkandets betoning av erkänd kompetens som förutsättning för anställningsbarhet. Ett sådant erkännande kan endast lämnas av branschen och dess företrädare, varför inflytandet måste stå i paritet med den betydande roll man har för utbildningarnas relevans och kvalitet. LO vill också understryka 2
3 3 betydelsen av att elevintresset och elevernas perspektiv på utformningen av yrkesprogrammen finns representerad, även på den nationella programrådsnivån. De huvudsakliga uppgifterna för råden ska preciseras i gymnasieförordning och Skolverkets myndighetsinstruktion. Detta bör ske skyndsamt. LO delar betänkandets förslag om att interimistiska programråd bör inrättas inom en snar framtid för att påbörja utvecklingsarbetet. Det är då av vikt att villkoren och förutsättningarna för deltagande i programråden är klarlagda. När det gäller lokala programråd så stöder LO betänkandets förslag att dessa ska vara obligatoriska, men att organisation och arbetssätt får utformas utifrån lokala förutsättningar. Elevernas delaktighet och inflytande är dock ett område som måste säkerställas, och under former som ger eleverna möjligheter till faktisk påverkan. Förutsättningarna och villkoren för främst externa programrådsledamöters deltagande måste också klargöras. Rätt till ledighet och ersättning för förlorad arbetsförtjänst är två grundläggande förutsättningar om man vill uppnå en fungerande och bred representation. LO vill också framhålla vikten av att den lokala programrådsverksamheten finns redovisad i skolornas och huvudmännens kvalitetsredovisningar. 5.3 Effektivitet och tidsanvändning Utredningen påvisar i betänkandet ambitionen att avsevärt öka den nationella likvärdigheten i gymnasieskolan. LO delar uppfattningen att ett sådant behov finns. Med fungerande nationella programråd kan avvikelser och lokal anpassning göras så länge det är granskat och godkänt av programråden. LO delar också betänkandets betoning av den garanterade undervisningstiden. Det är en kvalitets men också rättssäkerhetsfråga att Sveriges gymnasieungdomar får den undervisningstid som de har rätt till. När det gäller frågan om utökat program har LO en annan uppfattning än den som redovisas i betänkandet. För vissa av yrkesprogrammen kommer inte tillräckligt med tid att avsättas för gymnasiegemensamma ämnen. LOs bestämda uppfattning är att alla gymnasieprogram ska ge grundläggande behörighet till högskolan. LO bedömer det dessutom som som rimligt att kursen svenska 3 inte ska ingå i behörigheten. Samhällskunskap, historia, religion och naturkunskap med den föreslagna omfattningen och inriktningen ser LO som väl avvägt utifrån skolans allmänbildande medborgerliga uppdrag. 5.5 Elevens valmöjligheter Betänkandet berör något försiktigt att valfriheten lett till ökade inslag av marknadsföring, vilket inbegripit metoder och information som haft lite med själva utbildningen att göra. Floran av specialutformade kurser har lockat 3
4 4 ungdomar men har många gånger inte ökat deras förutsättningar för fortsatta studier eller etablering i arbetslivet. LO ställer sig därför positiv till den uppstramning som föreslås när det gäller både valbara och lokala kurser. Kopplingen av valbara kurser till fördjupning inom karaktärsämnen och nationell kvalitetssäkring av lokalt utvecklade kurser kommer att bidra till ökad kvalité. LO förutsätter att detta arbete hanteras i de nationella programråden. 5.5 Reducerade program När det gäller betänkandets slopande av möjligheten till reducerade program, kan LO acceptera en sådan förändring. Dock under förutsättning att en elev som missat delar av sin utbildning alltid ska erbjudas en förlängd studietid med bibehållet studiebidrag, om eleven bedöms kunna avlägga examen inom ramen för extrainsatsen. 5.7 Yrkesutbildning och programstrukturen för yrkesprogrammen När det gäller poängsammansättning och grundläggande högskolebehörighet hänvisas till LOs ställningstagande under avsnitt 5.3. LO delar förslagen i betänkandet som berör APU/APL. APL är av sådan vikt för kvalitén i utbildningen att kan den inte tillhandahållas på avsett sätt, ska heller inte utbildningen få bedrivas. Betänkandet har dock lite otydliga och svävande argument för förslaget till namnbyte. Begreppet APU sägs stå för en snäv och kursplanestyrd nyinlärning, vilket kan uppfattas som något negativt. LO menar att nyinlärning eller tillämpning av teoretisk kunskap är en viktig del av det arbetsplatsförlagda lärandet. LO delar dock betänkandets definition och beskrivning av lärandet som ett bredare begrepp, med fler dimensioner av lärande i ett autentiskt sammanhang. Det finns dock ett behov av att definiera vad som behöver utgöra nyinlärning, vad som ska utgöra mängdträning och träning av färdigheter. Perspektivet på APL måste i första hand vara yrkesinriktat och inte företagsinriktat. Innehåll, inriktning och prioriteringar är enligt LOs mening, en viktig utvecklingsuppgift för de nationella programråden. En fungerande lokal/regional programrådsverksamhet är viktig för möjligheterna till bra och fungerande yrkesprogram. LO delar uppfattningen att dessa bör vara obligatoriska, men utformningen bör ske utifrån lokala/ regionala förutsättningar. Däremot ställer sig LO tveksam till att utformningen av eventuella yrkesprov inför yrkesexamination ska förläggas till denna nivå. Hur detta bäst bör åstadkommas och med vilka utgångspunkter bör vara en fråga för de nationella programråden att fastställa. 4
5 5 Betänkandet tar förtjänstfullt upp behovet av både utbildade handledare och yrkeslärare och lämnar också exempel på vad som kan göras. LO är av den uppfattningen att dessa frågor bör ha högsta utbildningspolitiska prioritet på såväl nationell som kommunal nivå. Det som särskilt bör ses över är yrkeslärarutbildningen och valideringsfrågor, samverkan stat och kommun samt studiefinansieringsfrågor. 5.8 Gymnasial lärlingsutbildning LO har i olika sammanhang framfört kravet på att inte ha olika ambitioner med yrkes- och lärlingsprogrammen, utan mer se skillnaden som ett metodiskt-pedagogiskt alternativ. LO noterar med tillfredsställelse att den gymnasiala lärlingsutbildningen i stort, inte skiljer sig från de skolförlagda yrkesprogrammen mer än längden på det arbetsplatsförlagda lärandet. LOs tidigare uppfattning om poängomfattning och grundläggande behörighet för högskolestudier i yrkesprogrammen, gäller även för den gymnasiala lärlingsutbildningen. I LOs remissvar på det PM som beskrev den nu pågående försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning, 1 framfördes kritiska synpunkter på idén om anställningsförhållande som alternativ till elevstatus. LO uttryckte då sin uppfattning på följande sätt; Det är också något ologiskt att utifrån de grundläggande principerna införa två former av gymnasial lärling, skolbaserad lärling och lärling med anställningsförhållande. I synnerhet när det gäller resonemanget kring arbetsgivarens rätt att råda över utbildningen samt att leda och fördela arbetet vid lärlingsformen med anställning. Av skrivningarna är det svårt att få en uppfattning om det målinriktade lärandet även ska gälla för anställda lärlingar. Huvudmannaskapet skiljer sig åt mellan lärlingsalternativen och några syften eller argument för denna åtskillnad redovisas inte. LO ställer sig tveksam till en modell med två varianter, om inte branschen ställer krav på detta. Det måste också påpekas att inom flera branschområden finns yrkesutbildningsavtal som kan komma att påverka de förutsättningar som ska gälla vid gymnasial lärlingsutbildning. Inget i promemorian tyder på att detta har beaktats. LOs vill inte för närvarande ta ställning till det förslag som finns i betänkandet, att anställningsförhållande ska vara möjligt. Istället förordar LO betänkandets förslag om att utreda frågan i samband med att försöksverksamheten utvärderas. Även här måste dock de nationella programråden ha det avgörande inflytandet över hur frågan lämpligen hanteras. 1 Bemyndigande att anordna viss försöksverksamhet, U 2007/4385/G 5
6 6 När det gäller betänkandets beskrivningar av de nationella och lokala utbildningsplanerna finns behov av klargöranden. Bland annat sägs att betygssättningen på utbildningsblocken i det arbetsplatsförlagda lärandet ska göras på det innehåll som huvudmannen lokalt har fastställt. Samtidigt sägs att betygssättningen ska ske utifrån fastställda mål och betygskriterier i de nationella utbildningsplanerna. Här belyses behovet av en obligatorisk och väl genomtänkt dokumentation av det arbetsplatsförlagda lärandet, på yrkesprogrammen och i synnerhet på lärlingsalternativet. Hur utformningen av betygssättningsprinciper mellan den nationella och lokala nivån för det arbetsplatsförlagda lärandet i den gymnasiala lärlingsutbildningen ska ske, behöver enligt LOs mening förtydligas och utvecklas under det inledande arbetet i de nationella råden. LO stöder förslaget om avtalstecknande mellan skolhuvudman och arbetsplats med fackligt inflytande vilket ger stadga och struktur åt de åtaganden som båda parter gör och underlättar uppföljning och utvärdering. När det gäller införandet av regionala inriktningar (5.10.3) och avskaffandet av dagens system med lokala inriktningar så stöder LO de utgångspunkter och argument som betänkandet framför. Det är av betydelse att parterna och andra aktörer har både initiativrätt på regional nivå men också inflytande över tillståndsgivningen inom ramen för de nationella råden Examen LO delar i stort de utgångspunkter som föreslås gälla för examination, men med några principiella invändningar. I betänkandet föreslås att examensmålen ska vara skrivna på programnivå. Underlag för dessa examensmål ska tas fram av Skolverket i samverkan med de nationella programråden. Därefter ska det Nationella rådet för utbildning yttra sig över förslagen innan Skolverket överlämnar dessa till regeringen för beslut. LO är av den uppfattningen att denna ordning är både byråkratisk och ologisk då frågan berör programnivån och rimligen borde ägas av det nationella programrådet. Det belyser också oklarheten i relation mellan de båda råden. Vad som föreslagits är att det nationella rådet ska ha strategiska uppgifter medan programrådet avses ha en mer operationell roll. Lite sägs dock om hur dessa två organ ska förhålla sig till varandra och i det ovan angivna exemplet verkar det finnas en överprövning som inte är motiverad. LO anser att rådens och Skolverkets roller, funktioner och relationer måste tydliggöras och utvecklas för att kunna utveckla ett smidigt och effektivt arbetssätt Behörighet, antagning och urval LOs uppfattning är att behörighetskraven till gymnasiet ska vara väl avvägda i relation till det program eleven söker sig till. Åtta ämnen för 6
7 7 yrkesprogrammen och tolv ämnen för högskoleförberedande program som grund för behörighet verkar vara väl avvägt. Ett bekymmer som framkommit med dagens system är att treämnesbehörigheten inte varit tillräcklig grund för lyckosamma studier på gymnasiet. Samtidigt får inte för högt ställda krav utestänga elever som faktiskt har förutsättningar att genomföra en gymnasieutbildning Grundskolans ansvar och individuella alternativ till de nationella programmen Betänkandets förslag om preparandår har vissa förtjänster. Idag är det alltför många som inte klarar behörigheten till gymnasiet. Det har inte heller ställts tillräckligt tydliga krav på att huvudmännen för grundskolan har ett ansvar att i större utsträckning uppfylla sitt uppdrag. Med preparandår förtydligas grundskolans ansvar för att ge eleverna de grundläggande kunskaper och färdigheter de har rätt till. Samtidigt ska inte de elever som är i behov av stöd och fortsatta studier utsättas för mer av samma sak. Att gå om det nionde året är enligt LOs mening både meningslöst och kontraproduktivt. Preparandåret måste utformas utifrån en analys av skolans tidigare oförmåga och de enskilda elevernas speciella behov för att utgöra ett attraktivt alternativ. Här måste också huvudmännen vara beredda att avsätta ordentligt med resurser, då undervisningsgrupperna antagligen blir små, individuella behov måste tillgodoses och andra inslag än undervisning kan bli aktuella. Det individuella alternativet är avsett för de elever som inte kommer att uppnå behörighet till gymnasiet med hjälp av ett preparandår. Betänkandet beskriver här elever som har mer sammansatta behov vad gäller stöd och uppläggningen av studierna. Betänkandet påpekar behovet av samverkan mellan kommunen, skolan, olika myndigheter och vårdgivare. Det föreslås att det bör utredas hur samverkan och en samlad struktur ska kunna understödja elever/ungdomar med flera olika behov av stöd. Det är LOs uppfattning att det behövs förbättrade insatser för dessa ungdomar och att de alternativ som erbjuds verkligen utgår från individuella behov. Skrivningarna om en treårig utbildning baserad på studieplaner och åtgärdsprogram är något LO fullt ut stöder. LO menar dock att betänkandets förslag om det individuella alternativets ställning inom gymnasieskolan är oklar. LO saknar en analys av vad det individuella alternativet skulle innebära som en del i utbildningssystemet och vad gymnasieskolans roll och ansvar kommer att bli. Det kan uppfattas som motsägelsefullt om elever relativt nära behörighet hänvisas till ett preparandår, medan dessa elever finns inskrivna i gymnasieskolan, där utbildningen inte utgörs av ett nationellt program. Dokumentations-, betygsoch meritfrågor är viktiga områden som behöver tydliggöras när det gäller 7
8 8 det individuella alternativet. Utformningen av verksamheten ska åläggas huvudmännen att redovisa i sin kvalitetsredovisning. När det gäller avsnittet som berör elever som av olika skäl lämnar gymnasiet (5.15.5), har betänkandet flera förslag till positiva åtgärder. LO vill särskilt understryka betänkandets förslag om rätten till förlängning av gymnasiestudierna. Elever som upplever problem med studierna av olika anledningar och därmed släpar efter inom vissa ämnen kan komma att hoppa av sina studier. I synnerhet om de inte får tillräckligt stöd för att kompensera tillfälliga svackor. LO är av den uppfattningen att om eleverna är medvetna om att studietiden direkt kan förlängas kommer de också att vara motiverade för att fortsätta sina studier. En sådan möjlighet bör då också stödjas av fortsatta studiebidrag En stärkt information och studie- och yrkesvägledning Kommersialiseringen av svensk utbildning har gått alldeles för långt och marknadsföringen av utbildningar är ibland vilseledande. Detta är också en uppfattning som betänkandet tangerar i vissa delar. LO är av den uppfattningen att det finns ett stort och eftersatt behov av relevant, mångsidig och aktuell information när det gäller studie- och yrkesvägledning. Studieoch yrkesvägledarna har här en mycket viktig uppgift att fylla. Det förutsätter en utbildning av god kvalité med tydlig koppling till högskolevärlden och samverkan med lärarutbildningen, men i synnerhet utvecklad samverkan med arbetsmarknaden och dess parter. Enligt de studier som Skolverket hittills redovisat är detta område eftersatt av både huvudmän och skolledningar. Någon sammanhållen idé med verksamheten verkar också svagt utvecklad på många skolor. LO stöder förslaget om att elevens rätt till studie- och yrkesvägledning ska skrivas in i skollagen. LO stöder också förslaget om att studie- och yrkesvägledningen bör bli föremål för utredning. Det är då av vikt att både det nationella rådet för utbildning samt de nationella programråden blir delaktiga i det arbetet Gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och eftergymnasial utbildning LO välkomnar betänkandets förordande av närmare samverkan mellan gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning. Det finns ett behov av utökade möjligheter för vuxna att skaffa sig en grundläggande yrkesexamen. Kraven och examensmålen ska vara desamma, men i vuxenutbildningen ska prövning och validering kunna göras. LO välkomnar en sådan utveckling. LO stöder också slopandet av tjugoårsgränsen för deltagande i vuxenutbildning. Detta kan utgöra en viktig förändring för de ungdomar som behöver ett alternativ till förlängd studietid, deltar i ett individuellt alternativ eller är nyanlända från andra länder. 8
9 9 LO menar, som nämnts tidigare, att alla gymnasieprogram ska ge grundläggande behörigheten till högskolan. Om elever inte uppnår denna behörighet under sina gymnasiestudier ska rätten att senare komplettera finnas inom ramen för vuxenutbildningen. LO delar betänkandets tydliga skrivning i det fallet. Den rätten kan dock bli svår att ta i anspråk med tanke på den minskade resurstilldelningen till vuxenutbildningen Fristående skolor LO delar betänkandets analys och förslag under detta avsnitt. 6.1 Jämställdhet Gymnasieskolan är starkt könsuppdelad. Betänkandet lyfter en del aspekter och vilka förbättringar som kan komma med anledning av förslagen. LO är av den uppfattningen att med inrättandet av ett nationellt råd för utbildning och nationella samt lokala/regionala programråd, finns förutsättningar för att aktivt arbeta för en förändring. Inte minst behövs en arbetsmarknad som i större utsträckning välkomnar och underlättar för det underrepresenterade könet att etablera sig inom branschen eller inom yrket. Här har parterna ett stort ansvar men också en större möjlighet till att koppla samman de ambitionerna med utvecklingen inom gymnasieskolan. Avslutningsvis vill LO återknyta till inledningen där vi påtalar vikten av att interimistiska programråd snarast bör tillsättas. Dessa kommer vara av stor betydelse som drivkraft i utvecklingsarbetet och av stor strategisk betydelse vid implementeringen av den nya gymnasieskolan. Med hälsning Landsorganisationen i Sverige Wanja Lundby-Wedin Thomas Hagnefur 9
En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser
En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre
Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet
Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka
Lärande på arbetsplats Nya förutsättningar för gymnasieskolan
Lärande på arbetsplats Nya förutsättningar för gymnasieskolan Styrkedjan för GY2011 från läroplan skollag gymnasieförordning examensmål ämnesplaner, Ny skollag 1 juli 2011, Ny gymnasieförordning för GY2011,
Vägval och riktning för en ny gymnasieskola. Gymnasieutredningen Anita Ferm
Vägval och riktning för en ny gymnasieskola Gymnasieutredningen Anita Ferm Mina utgångspunkter Stärk elevens rätt till en god utbildning Förtydliga ansvar, struktur och regelverk Öka samverkan mellan skolhuvudmän
FRAMTIDSVÄGEN EN REFORMERAD GYMNASIESKOLA Betänkande av Gymnasieutredningen + bilagedel (SOU 2008:27)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (6) Datum Referens: Samh pol avd/jana Fromm 2008-08-25 Direkttel: 08-782 91 10 E-post: jana.fromm@tco.se Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM FRAMTIDSVÄGEN EN REFORMERAD GYMNASIESKOLA
RYK-träff Gammelkroppa 28 okt. 2009
RYK-träff Gammelkroppa 28 okt. 2009 Exempel på vad som är på gång Ny skollag Ny läroplan för förskolan Reformering av grundskolan Reformering av gymnasieskolan (21/10) Nya tillträdesregler till högskola/universitet
Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen
Anita Ferm Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar Mina utgångspunkter Stärk elevens rätt till en god utbildning Förtydliga ansvar, struktur
Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)
Utbildningsdepartementet Yttrande 2017-02-28 Registrator Dnr: U2016/04660/GV 103 33 Stockholm Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning
Arbetsplatsförlagt lärande
Arbetsplatsförlagt lärande Anette Levin Undervisningsråd, Skolverket Göteborg 2015-04-17 Syfte Aptitretare för att synliggöra utvecklingsmöjligheter för ökad kvalité i arbetsplatsförlagt lärande Mål Känna
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2010:1040 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Regeringen föreskriver 1 i fråga om gymnasieförordningen
En hållbar lärarutbildning SOU 2008:109 och Yrkeskunnande SOU 2008:112
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Arbetslivsenheten Thomas Hagnefur 2009-02-26 20090012 ERT DATUM ER REFERENS 2008-12-22 U2008/7973/UH U2008/8277/UH Utbildningsdepartementet Drottninggatan 16 103 33
Remissvar Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program
Utbildningsdepartementet 2017-10-31 Registrator Er referens/dnr: U2017/03537/GV 103 33 Stockholm Utbildningsdepartementet Promemoria 2017-09-06 Remissvar Ökade möjligheter till grundläggande behörighet
Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.
1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja
Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011
Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande Gymnasieskola 2011 Gymnasial lärlingsutbildning Två vägar mot samma yrkesexamen. Gymnasial lärlingsutbildning är en utbildning inom ett yrkesprogram
Välja yrke. Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr /2015
Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-19 Handläggare Mats Öblad Telefon: 08-508 33 493 Åsa Eckhardt Telefon: 08-508 33 921 Till Utbildningsnämnden 2016-02-04
Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum
Lotta Naglitsch, Skolverket Föreståndare Lärlingscentrum Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum. Målet är fler gymnasiala lärlingar och ökad kvalitet i
Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola (SOU: 2008:27) - Remissyttrande från Gotlands kommun
GOTLANDS KOMMUN 2008-08-06 Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelsen Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola (SOU: 2008:27) - Remissyttrande från Gotlands kommun Utbildningsdepartementet har
Samverkan skola och arbetsliv
Skolverket Samverkan skola och arbetsliv Vad säger gymnasieförordningen om apl? Arbetsplatsförlagt lärande, utdrag ur 4 kap. 12 Gymnasieförordningen (2010:2039) 12 Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma
utifrån huvudmannens perspektiv
Arbetsplatsförlagda lärandet utifrån huvudmannens perspektiv Anette Levin, Skolverket Göteborg 2015-04-17 Från apu till apl Regeringens proposition 2008/09:199 Regeringen anser att yrkesutbildning handlar
LOs remissvar på Ds 2016:24 Validering med mervärde
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Thomas Hagnefur/EOA 2016-10-12 20160277 ERT DATUM ER REFERENS 2016-07-05 U2106/03105/GV Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm LOs remissvar på Ds 2016:24 Validering
Tjänsteutlåtande nummer: Utfärdat: Reviderat: Diarienummer 0785/17 Utbildningskansliet Sara Hjelm
Tjänsteutlåtande nummer: 2017-98 Utfärdat: 2017-11-08 Reviderat: Diarienummer 0785/17 Utbildningskansliet Sara Hjelm Remissyttrande; Utbildningsdepartementets promemoria - Ökade möjligheter till grundläggande
En gymnasieskola för alla
Partimotion L Motion till riksdagen 2018/19:2054 av Jan Björklund m.fl. (L) En gymnasieskola för alla Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet
STÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan
STÖDMATERIAL Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Inledning Det här stödmaterialet riktar sig till dig som arbetar med individuella studieplaner
Yttrande över remissen Välja yrke (SOU 2015:97)
r4th Skolinspektionen Utbildningsdepartementet u.rennissvararecierinqskansliet.se Yttrande 1 (5) Yttrande över remissen Välja yrke (SOU 2015:97) (Dnr U2015/05421/GV) Skolinspektionen har beretts möjlighet
Gymnasiereformen i korthet
En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs
Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Stockholm
Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Charlotte Ejsing
Komvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA
Komvux Kommunal vuxenutbildning (komvux) är för dig som behöver läsa kurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Du kan läsa en eller flera kurser, för att sedan exempelvis fortsätta studera på högskolan,
Bedömningsunderlag gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram
1 (5) Bedömningsunderlag gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Prioriterad tillsyn 1 Undervisning och lärande Skolan ska se till att den ordinarie undervisningen utgår från och genomförs på
Kommittédirektiv. Lärlingsanställning. Dir. 2009:70. Beslut vid regeringssammanträde den 30 juli 2009
Kommittédirektiv Lärlingsanställning Dir. 2009:70 Beslut vid regeringssammanträde den 30 juli 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för att inom gymnasial lärlingsutbildning
Lokal plan för gymnasieskolans introduktionsprogram
Lokal plan för gymnasieskolans introduktionsprogram ÅKF: ÅKF 2018:12 Dnr: ATVKS 2017-00524 600 Antagen: Kommunstyrelsen 107, 2018-06-05 Reviderad:- Dokumentansvarig förvaltning: Barn- och ungdomsförvaltningen
Kort om den svenska gymnasieskolan
Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:
NATIONELLA LÄRLINGSKOMMITTÉN Peter Holmberg Huvudsekreterare
Gymnasial lärlingsutbildning Hur blev det? Erfarenheter från första försöksåret SOU 2009:85 Kommitténs uppdrag Följa utvecklingen inom den arbetsplatsförlagda utbildningen inom ramen för försöksverksamheten
PROGRAMRÅDSGUIDEN. Elbranschens Centrala Yrkesnämnd 2010 03 02
PROGRAMRÅDSGUIDEN ett hjälpmedel till dig i programrådet när du, och vi gemensamt, ska bevaka våra intressen i elteknikbranschen Elbranschens Centrala Yrkesnämnd 2010 03 02 Som ledamot i våra programråd
Översikt över innehåll
1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt
U2017/03537/GV - Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program
2017-09-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2017/792 Kommunstyrelsen U2017/03537/GV - Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program Yttrande
LOs yttrande över En gymnasieutbildning för alla (SOU 2016:77)
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Enheten för välfärd utbildning och arbetsmarknad Thomas Hagnefur 2017-02-15 20160450 ERT DATUM ER REFERENS 2017-03-01 U2016/04660/GV Utbildningsdepartementet 103 33
Yttrande över promemorian Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program
?kolinspektionen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm u.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande 201 7-1 2-06 1 (5) Dnr 2017:7553 Yttrande över promemorian Ökade möjligheter till grundläggande behörighet
Friskolornas Riksförbunds yttrande över betänkandet Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27)
Till Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Friskolornas Riksförbunds yttrande över betänkandet Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27) Friskolornas Riksförbund (förbundet) har getts
U2015/05780/GV. Utbildningsdepartementet Stockholm
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Thomas Hagnefur 2016 03 14 20160005 ERT DATUM ER REFERENS 2015 12 10 U2015/05780/GV Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm LOs
Yrkesutbildning i Sverige;
Yrkesutbildning i Sverige; vart är vi på väg Seminarium Köpenhamn 23 september 2009 1 Yrkesutbildning i Sverigeen tillbakablick 1846 Skråväsendet upphör, näringsfrihet införs och hantverksföreningar bildasutbildningsfrågor
Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram
Älmhults kommun Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Haganässkolan 1 belägen i Älmhults kommun 2 (10) Uppföljning av tillsyn i Haganässkolan 1
Uppdrag avseende examensmål och ämnesplaner för gymnasieskolan m.m.
Regeringsbeslut I:4 2009-10-01 U2009/2114/G U2009/5688/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag avseende examensmål och ämnesplaner för gymnasieskolan m.m. Regeringens beslut
Ta klass (SOU 2009:27) Remiss från Utbildningsdepartementet
PM 2009:RIV (Dnr 001-964/2009) Ta klass (SOU 2009:27) Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande Som svar på remissen Ta klass (SOU 2009:27)
Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Remissen besvaras med hänvisning till vad som sägs i stadens promemoria.
PM 2017:243 RIV (Dnr 110-1353/2017) Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program (U/2017/03537/GV) Remiss från Utbildningsdepartementet
Plan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20
Plan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20 UTBILDNINGSNÄMNDEN Antagen av utbildningsnämnden 2019-09-05, 84 Innehåll Plan för utbildning... 3 Individuell studieplan... 3 Introduktionsprogram
Bygg- och anläggningsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Bygg- och anläggningsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i
Skolverkets lärlingscentrum
Skolverkets lärlingscentrum Hur går det? 21 nya huvudmän 16 lärlingar på gymnasiesär 48 Anställda lärlingar Piloter i Göteborg och Västerbotten Antal lärlingar sedan 2008 12000 10000 8000 6000 Antal lärlingar
Remissvar på yrkesprogramsutredningen - Välja Yrke (SOU 2015:97)
BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Lejla Gros 2016-02-12 Dnr: RUN 2015-585 Remissvar på yrkesprogramsutredningen - Välja Yrke (SOU 2015:97) Bakgrund Intresset för gymnasieskolans yrkesprogram är vikande
Yttrande över remiss av Välja yrke (SOU 2015:97) Remiss från kommunstyrelsen
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-01-21 Handläggare Tinna Nilsson Telefon: 08-508 35 906 Till Arbetsmarknadsnämnden den 2 februari 2016 Ärende
Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)
Utbildningsdepartementet Yttrande 2017-02-28 Registrator Dnr:U2016/04660/GV 103 33 Stockholm Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Yrkesprogramsutredningen (U 2014:01) Dir. 2015:15. Beslut vid regeringssammanträde den 12 februari 2015
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Yrkesprogramsutredningen (U 2014:01) Dir. 2015:15 Beslut vid regeringssammanträde den 12 februari 2015 Ändring av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade
Regional samverkan Regional styrka
Regional samverkan Regional styrka GR fakta 13 medlemmar 860 000 innevånare Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning Förordning (2997:1349) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning
I ärendets slutliga handläggning har Ulrika Lindén i Skolverkets ledningsgrupp deltagit.
Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 1 (1) Redovisning av uppdrag om att föreslå insatser i syfte att stödja utvecklingen av gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande inom yrkesutbildning
Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna
Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes
Cecilia Wigerstad Undervisningsråd Stefan Karlsson Kristoffer Nilsson Nationella apl-utvecklare
Kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet Cecilia Wigerstad Undervisningsråd Stefan Karlsson Kristoffer Nilsson Nationella apl-utvecklare Program 13.15 Apl i styrdokumenten 14.00 Gruppdiskussion och
Sammanfattade synpunkter REMISSVAR MF/PB Rnr Utbildningsdepartementet STOCKHOLM
2010-11-22 REMISSVAR MF/PB Rnr 60.10 Dnr 298/10 U2010/5775/G Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Lärling en bro mellan skola och arbetsliv (SOU 2010:19) Lärarnas Riksförbund har givits möjlighet
Hotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Hotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin
Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats
Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats 10/21/2013 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning Skolinspektionens uppdrag Utbildningsinspektion ett regeringsuppdrag
Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (U2010/1388/G)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 10-421/876 SID 1 (7) 2010-04-14 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 08 508 33 818 Till Utbildningsnämnden 2010-05-20 Ett fjärde tekniskt
Uppdraget. Yrkesprogramsutredningen
Uppdraget Stärka den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft Underlätta ungdomars övergång mellan skola och arbetsliv Förstärka den nationella kompetensförsörjningen Matchning vad är
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 2 juli 2018 Regeringen föreskriver i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039)
Särskilda program och behörighet till yrkesprogram (dnr U2009/5552/G) Remiss från Utbildningsdepartementet
PM 2009:205 RIV (Dnr 001-1985/2009) Särskilda program och behörighet till yrkesprogram (dnr U2009/5552/G) Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar
UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM
UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM Grunder Gymnasieskolan har fem introduktionsprogram för ungdomar som inte är behöriga till ett nationellt program (Skollagens 17 kap).
Konferens för huvudmän 19-24 aug 2009
Konferens för huvudmän 19-24 aug 2009 Program 09.30-10.00 Registrering och kaffe 10.00-11.00 Reformhistorik Vad är på gång? Styrsystemet Gymnasiepropositionen 11.00-11.10 Bensträckare 11.10-12.00 Forts.
Yttrande över Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4)
u.remissvar@regeringskansliet.se 2019-05-27 Dnr 2019:1937 1 (6) Yttrande över Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4) (dnr U2019/00243/S) har beretts möjlighet att yttra sig
Introduktionsprogram i gymnasieskolan
Juridisk vägledning Reviderad december 2013 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Fem introduktionsprogram finns för elever som är obehöriga till de nationella programmen i gymnasieskolan. Introduktionsprogrammen
Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket
Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Rätt förutsättningar och rätt förväntningar Utgångspunkt i Gy 2011 Exempel på problematik, diskussioner
Lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Promemoria U2014/4311/GV 2014-06-30 Utbildningsdepartementet Lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2.
Riktlinjer för Introduktionsprogrammen
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2011-07-01 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 076 12 33 818 Till Utbildningsnämnden 2011-08-18 Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen
Naturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet
Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2012-06-20 1 (5) Naturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet Bakgrund Skolverket har tidigare föreskrivit om vilka kurser som ska ingå i gymnasieskolans
YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9
YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9 MOTION YU 1 Byggnads Örebro-Värmland Våra arbetplatser blir mer och mer internationella. Det är oerhört viktigt våra medlemmar får den kompetenshöjning som krävs
Remissvar En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning
Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2017-02-21 U2016/04660/GV Remissvar En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)
Studiedagsprogram 29 mars
Studiedagsprogram 29 mars 08.30-08.45 Åtgärdsprogram 08.45-09.45 Gy 2011, Bakgrund, betyg 09.45-10.15 Fika 10.15-10.45 Hemsidan 10.45-11.45 Gy 2011 fortsättning, Programstruktur, Ämnen och ämnesplaner
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott
BUN Protokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott onsdagen den 6 augusti 2008 Ärenden: Au 48. Ordnings- och uppförandeomdömen Au 49. Remiss, Betänkandet Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola
Teknikföretagens yttrande över betänkandet Yrkeskunnande en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen (SOU 2008:112)
Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Per Klingbjer 103 33 Stockholm 2009-03-31 Karin Thapper karin.thapper@teknikforetagen.se 08-782 08 93 Teknikföretagens yttrande över betänkandet
Betänkandet Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27)
2008-08-27 REMISSVAR Utbildningsdepartementet FI Dnr 08-8061-001 Finansinspektionen 103 33 Stockholm P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Fordons- och transportprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Fordons- och transportprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i
Handels- och administrationsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Handels- och administrationsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns
Utdrag ur Skollagspropositionen Prop. 2009/10:165
Utdrag ur Skollagspropositionen Prop. 2009/10:165 20.4 Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram Regeringens förslag: För behörighet till ett yrkesprogram ska det krävas godkända betyg i svenska, engelska,
Introduktionsprogram i gymnasieskolan
UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Nyheter Nya behörighetsregler införs till gymnasieskolans nationella program Fem nya introduktionsprogram införs
Kort om gymnasieskolan
Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:
Skolverkets lärlingscentrum. Björn Wärnberg Nationell lärlingssamordnare
Skolverkets lärlingscentrum Björn Wärnberg Nationell lärlingssamordnare Detta gör lärlingscentrum Stödjer huvudmän och skolor samt arbetsgivare som tar emot gymnasiala lärlingar Utvärderar Ger råd och
Teknikföretagens yttrande över promemorian Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan U2010/1388/G
Utbildningsdepartementet Gymnasieenheten 103 33 STOCKHOLM 2010-05-31 Karin Thapper karin.thapper@teknikforetagen.se 08-782 08 93 Teknikföretagens yttrande över promemorian Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan
Minnesanteckningar möte med skolhandläggare SKL Samtliga regioner i Sverige deltog.
Minnesanteckningar möte med skolhandläggare SKL 090506 Samtliga regioner i Sverige deltog. Medverkande: Gudrun Wirmark och Fritjof Svensson, Utbildningsdepartementet En ny gymnasieskola Lagrådsremissen
Yttrande över GRUV-utredningens betänkande "Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå" (SOU 2013:20)
REMISSVAR BJ/PB 1(5) Datum Referens Dnr 2013-09-25 U2013/4124/GV 140/13 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över GRUV-utredningens betänkande "Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå"
Utbildningsplaner för Introduktionsprogrammen läsåret
Gymnasienämnden 2019-04-01 Barn- och utbildningsförvaltningen Gymnasieskolan GN/2019:70 Karin Holmberg Lundin, 016-710 52 31 1 (5) Gymnasienämnden Utbildningsplaner för Introduktionsprogrammen läsåret
Gymnasial lärlingsutbildning arbetsplatsförlagt lärande
Gymnasial lärlingsutbildning arbetsplatsförlagt lärande Vi som medverkar Skolverket: Nationella lärlingskommittén: Program 9 30 12 00 Information om och möjligheter med skolförlagd yrkesutbildning och
HANDIKAPP. FöRBUNDEN. ? 'maf. Vårreferens:StefanEklundÅkerberg Dnr:U2015/05421/GV
HANDIKAPP FöRBUNDEN? 'maf Sundbyberg 2016-02-23 Vårreferens:StefanEklundÅkerberg Dnr:U2015/05421/GV Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Välja Yrke (SOU 2015:97) Handikappförbunden Handikappförbunden
Drottning Blankas Gymnasieskolor AB Annika.silyerupadbgy.se Dnr :6992 Rektor Maria.nilssonadbgy.se. Beslut
rin Skolinspektionen Beslut Drottning Blankas Gymnasieskolor AB 2017-11-13 Annika.silyerupadbgy.se Dnr 400-2016:6992 Rektor Maria.nilssonadbgy.se Beslut efter kvalitetsgranskning av garanterad undervisningstid
Beslut. efter kvalitetsgranskning av garanterad undervisningstid vid Cybergymnasiet Stockholm AB belägen i Stockholms stad, med PPS AB som huvudman
Beslut PPS AB infoappsab.com 2017-11-10 Dnr 400-2016:6992 Rektor Cybergymnasiet Stockholm AB homankadiracybenumnasiet.se Beslut efter kvalitetsgranskning av garanterad undervisningstid vid Cybergymnasiet
Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram
Skolinspektionen Kävlinge kommun för gymnasieskola med introduktionsprogram efter tillsyn i Kävlinge Lärcentrum belägen i Kävlinge kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:
Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av arbetslivsanknytning på yrkesprogram
Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av arbetslivsanknytning på yrkesprogram vid hantverksprogrammet, inriktning florist, på Praktiska Södertälje 1 (10) Innehåll Bakgrund och frågeställningar Resultat Fakta
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Ge oss lärare mer tid. En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Ge oss lärare mer tid En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan Innehåll Förord... 4 Sammanfattning och slutsatser... 5 Undersökning... 7 Yrkeslärarnas
LOs yttrande över SOU 2015:97, Välja yrke
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Thomas Hagnefur 2016-02-29 20150488 ERT DATUM ER REFERENS 2015-11-30 U2015/05421/GV Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm LOs
Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram
2018-05-09 Gymnasieskolor i Syd AB Org.nr. 556930-6979 Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Fria Läroverken i Ystad belägen i Ystads kommun 2 (11)
Skolverket. Cecilia Hågemark, undervisningsråd. Växjö 9 oktober 2018
Skolverket Cecilia Hågemark, undervisningsråd Växjö 9 oktober 2018 Vad gör Skolverket? Kursplaner, ämnesplaner, ämnesområdesplaner, allmänna råd Analyser och statistik Stöd till skolutveckling Fortbildning
Utbildningsplan läsåret 19/20 för gymnasieskolans individuella program
SALA2000, v 2.0, 2012-08-02 1 (8) DNR 2019/912 ÄRENDE 7 BILAGA 1 PLAN PLAN Utbildningsplan läsåret 19/20 för gymnasieskolans individuella program Enligt skollagens 17 kap. 7 ska introduktionsprogrammen
Anvisning för Programråd inom sektor barn och utbildning. Beslutad av barn och utbildningsnämnden 2 juni 2015, 49. Dnr BUN2015.
Anvisning för Programråd inom sektor barn och utbildning Beslutad av barn och utbildningsnämnden 2 juni 2015, 49. Dnr BUN2015.0137 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Rådens uppgifter... 3 2.1 Representation och
Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr 54-2014. Handläggare Margareta Nenzén
Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr 54-2014 Handläggare Margareta Nenzén Innehållsförteckning 1. Introduktionsprogrammen... 3 2. Preparandutbildning (IMPRE)... 4 2.1. Behörighet...
SKOLLAGEN. Delegationsordning rörande skollag och gymnasieförordning inom Öknaskolans verksamhetsområde. 1 kap Inledande bestämmelser
Dokumenttitel: Delegationsordning rörande skollag och gymnasieförordning inom Öknaskolans verksamhetsområde Ämnesområde: Politisk ansvarsfördelning och arbetsordning Dokumentkategori: Rutin Författare: