Kroppsskydd för cyklister vid omkullkörning. Idéer på koncept för att skydda cyklister mot skador

Transkript

1 Kroppsskydd för cyklister vid omkullkörning Idéer på koncept för att skydda cyklister mot skador För Skyltfonden av Idesign AB, Stockholm

2 Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Foto fram- och baksida: Don Macullough 2

3 Innehåll Sammanfattning Syfte Bakgrund Metod och Material Problemidentifiering Marknad Befintliga skydd Cykelsamhället Cykelkulturen Cykelskador Prioriterad inriktning av projektet Ett skyddsfunktion Skydd för alpin åkning Nya material Kravspecifikation Idéfas och gestaltning Resultat Koncept A Koncept B Koncept C Koncept D Slutsats/Diskussion Kontakt Referenser 3

4 4

5 Foto: Stephen Mullock Sammanfattning Omkullkörningar är den vanligaste typen av cykelolycka och studier visar på att skydd utöver cykelhjälmen är nödvändigt för att minska antalet skador som leder till medicinsk invaliditet. Uppdrag Idesign har fått stöd från Skyltfonden för att med industridesignkompetens ta fram koncept på cykelskydd utöver cykelhjälmen som kan förbättra säkerheten vid omkullkörning. Problem Idag är ca 80% av skadorna vid omkullkörningar armoch benskador. Bland dessa är axel- och armskador gruppen med störst antal medicinsk invaliditet. På grund av detta skulle axelskydd ha störst effekt genom att minska antal skador. Hur ska man utforma ett nytt skydd så att det faktiskt används? Cyklister Var 5:e svensk cykelpendlar och 18% av cyklisterna cyklar året runt. Detta visar på att cykelkulturen växer sig allt starkare i Sverige. Attityden till hjälmanvänding varierar mellan olika städer. Trots det har användingen av hjälm de senaste åren generellt ökat. Cyklisten kan kategoriseras i olika grupper med olika behov. Vad som är gemensamt är att cykeln har blivit en symbol för enkelhet, snabbhet och frihet. Vi har definierat två typcyklister som representerar en majoritet av cykelpendlarna; de som endast använder cykelhjälm och de med cykelhjälm och funktionskläder. Vi anser att dessa grupper har störst potential att använda skyddsutrustning. Avgörande faktorer Avgörande faktorer är komfort, enkelhet och rörlighet. Att använda ett skydd ska inte kännas bökigt, inte vara påfrestande att bära eller ta av och på. Skyddet måste även ge en känsla av trygghet för att överhuvudtaget användas. Lösningar Skyddets huvudfunktion är att dämpa kraften mot axeln som uppstår vid fall. Genom att integrera skydden i befintliga produkter som cyklister redan idag använder adderar inte skyddet ett nytt moment. Att snabbt kunna ta på sig skyddet och att det inte begränsar rörligheten är gemensamt för samtliga våra lösningar. Vi har fokuserat på följande koncept: en reflexväst med integrerat skydd, en sele, en ryggsäck med avtagbara skydd och airbag skydd. Slutsatser Den kunskap som forskare har byggt upp kring cykelolyckor måste förmedlas till cyklisterna. Det råder en okunskap kring vilka skador som är de mest förekommande. Målet i vårt projekt har varit att ta fram ett underlag för vidare produktutveckling av framtida cykelskydd. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut håller på att utveckla en teststandard för axelskydd. Lyckas man öka medvetenheten kring behovet av cykelskyddsutrustning och möter detta med enkla, komfortabla och smidiga lösningar, kommer man kunna minska antalet skador och ha skapat en säkrare cykelmiljö. Här finns också en kommersiell potential. 5

6 Foto: Carl Drougge 6

7 Syfte Det bästa skyddet är det som används. Syftet med det här projekt är att förbättre cyklisters trafiksäkerhet. Detta gör vi genom att bidra med kunskap som kan ligga till grund för framtida produktutveckling av skyddsutrustning för cyklister. Målet är att gestalta möjliga cykelskydd som kan lindra skador vid omkullkörning. Går det att designa ett skydd som människor vill använda? Genom att skapa en förståelse för problemet och användaren kan vi se vad som är avgörande för att ett skydd ska användas och accepteras. 7

8 Foto: Les Chatfield 8

9 Bakgrund Omkullkörningar är den vanligaste typen av cykelolycka. Studier visar på att skydd utöver cykelhjälm är nödvändigt för att minska antalet skador som leder till medicinsk invaliditet. Folksam har under 2013 genomfört en studie som visar att ca 80% av alla cykelolyckor orsakar arm- och benskador. Bland dessa är axel- och armskador den grupp med störst antal medicinskt invaliditet. Reflexvästanvändning har ökat dramatiskt det senaste året. Det här är ett tecken på att cyklister är måna om sin säkerhet och är beredda att sätta på sig ett extraplagg för att öka sin säkerhet. Det här beteendet bör öppna för ett intresse att även använda plagg som skyddar vid omkullkörning. Motståndet är dock stort mot skydd som hindrar enkelheten med att cykla. I SVT:s Rapport visade Folksam ett antal möjliga skyddskläder. Dessa hade tydlig potential men visade även på ett antal problem. Ett skydd måste vara lätt att använda och får inte begränsa cyklistens rörlighet eller komfort. I alpin skidåkning har intresset för skydd ökat, inte minst för att duktiga åkare har anammat skydden och är förebilder för andra att ta efter. Ryggskydd, hjälm, handskar, käkskydd m.m. är vanligt på unga åkare idag. Detta är en förebild för denna studie. Utvecklingen av nya material öppnar upp för möjligheter att utforma skydd anpassade för olika behov och förhållanden. Cykelhjälmen Hövding är ett exempel där man kombinerat design,innovation, ny teknik och den klassiska air-bagen för att skapa ett alternativ till den vanliga cykelhjälmen. Detta exempel visar även på en önskan om alternativa skydd anpassade för vardagscyklisten. 9

10 Metod och material Problemidentifiering Vad Hur Varför Vem? Projektets mål har varit att ta fram koncept på ett cykelskydd utöver cykelhjälmen för att förhindra fallskador vid omkullkörning. Research Litteraturstudie Enkäter Observationer Stockholmscyklistförbund Happymtb.se Familjeliv.se Cykelbloggar Koncept innebär principlösningar, inte en slutgiltig design eller produktutveckling. Projektet avser att bidra till kunskapsuppbyggnad och vara till grund i eventuellt produktutvecklingsprojekt framöver, i hopp om att få fram produkter till nytta för cyklister och deras säkerhet. Gustav Rydelius, axelkirurg Helena Stigsson, forskare Trafiksäkerhet, Folksam Maria Krafft, forskningschef Trafik och Miljö, Folksam Arbetsmetoden för projektet följer grundprincipen för design- och produktutvecklingsprojekt. Projektet initieras med problemidentifiering följt av litteratur- och användarstudier samt marknadsanalys. Det ligger sedan till grund för kravspecifikation, idégenerering samt gestaltning. Detta resulterar i ett antal konceptförslag som sedan utvärderas internt samt med en fokusgrupp för vidare utveckling. Användarstudier genomfördes i form av en observationsstudie (över 300 cyklister) och enkätundersökning (89 deltagare) samt information från användare på olika internetforum. Vi har haft avstämningar med Maria Krafft, forskningschef på Trafik och Miljö Folksam och Helena Stigson på Trafiksäkerhetsforskning på Folksam. De har också deltagit i vårt möte med Gustav Rydelius, axelkirurg på Capio St Göran och åretruntcyklare. Se mer om det i kapitlet om axelskador. Hur ett skydd ska utformas och vilka material de kan göras i finns inget absolut svar på än. Detsamma gäller tjockleken på skyddsmaterialet. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut tillsammans med Folksam är i uppstarten av att ta fram en testmetod av cykelskydd, med stöd från Skyltfonden. Resultatet kan komma att bli en bra bas för vidareutveckling av koncepten. Krav Idéfas Gestaltning Utvärdering/Analys Brainstorming Skisser Prototyper Fokusgrupputvärdering Koncept? 10

11 Foto: Hobvias Sudonheigm Problemidentifiering Majoriteten av skadorna vid cykelolyckor är inte huvudskador även om just de orsakar de allvarligast problemen. De mest förekommande skadorna är armoch axelskador. I vårt arbete har vi utgått från följande problem: Hur får man cyklisten att använda ett skydd utöver cykelhjälmen? Det finns ett motstånd mot att använda cykelhjälm. En majoritet cyklar utan, trots att man mycket väl är medveten om hjälmens nytta. En del aktörer på marknaden har insett detta problem t.ex. Hövding och menar på att skyddet måste få ett nytt ansikte för att återigen bli ett alternativ för många cyklister. Ett fokus för det här projektet är att hitta möjligheter och lösningar på hur ett framtida skydd ska se ut och fungera för att bli ett självklart alternativ för cyklister. För att lösa det här problemet ställde vi oss följande frågor: Vad är det som gör att vi använder eller inte använder skydd? När kan vi tänka oss att ha skydd? Vilken typ av skydd används idag? Vilken egenskap är viktigast när vi väljer ett skydd? Finns det olika cyklistgrupper som är mer eller mindre benägna att använda nya skydd? 11

12 Marknad Cykelhjälmar har blivit lättare och luftigare och utbudet har ökat i takt med att cyklandet har ökat. De vanligaste cykelhjälmarna är dock fortfarande inspirerade av racer stilen. Det finns ett antal alternativa hjälmtyper som försöker särskilja sig för att attrahera fler cyklister att bära hjälm. Några gör detta genom att göra ihopfällbara hjälmar och på så vis förenkla förvaring. Ett annan designlösning är att ge hjälmen fler funktioner som till exempel lampor så att cyklisten syns bättre. Annorlunda materialval och stilren design är försök till att göra hjälmen till en personlig accessoar som kan bli en del av cyklistens stil och klädsel. Vanliga orsaker till att folk inte vill använda traditionella cykelhjälmar är att de förstör frisyren, är fula och att de inte går att använda med mössa [1]. För att öka cykelhjälmsanvändningen finns förslag [2] på att man bör göra cyklister mer medvetna om riskerna med att cykla utan hjälm. 12

13 Överst från vänster: 1. Hockeyskydd 2. Motorcrossskydd 3. Axelstöd 4. Motorcrossskydd 5. Motorcykelskydd 6. Axelstöd 7. Rugbyskydd 8. Jockeyskydd 9. Amerikansk fotbollsskydd vid skada Axelskydd för andra områden Axelskydd för andra sporter är ofta inbyggda i ett större skydd så som ryggskydd, tröjor eller jackor. Axelskydd används främst inom ishockey, amerikansk fotboll, motorcykelsport, alpin åkning och terrängcykling/ down-hill. Materialen i dessa skydd varierar från skum till hårda plastsorter. De är antingen tvådelade eller i ett stycke. Gemensamt för skydden är att de är relativt bylsiga och gjorda för specifika sportsammanhang och inte anpassade för att användas vid cykelpendling. I flera av sporterna utvecklas dessa skydd ständing för att öka rörlighet och smidighet samtidigt som skyddskapaciteten bibehålls. Ett av dessa skydd är en jacka (se mittbilden) där man kan stoppa in och ta ut skydden beroende på om man använder jackan till vardags eller på motorcykeln. Detta skapar ett mervärde hos plagget då användningsområdena ökar och underhållet av plagget blir enklare. Det är vanligt att axelskydden antingen sitter på plats med hjälp av en ärm eller att skyddet har två fästpunkter, en på axeln och en runt armen, i båda fall för att se till att skyddet följer med axeln och armen vid olika rörelser. Detta kan vara en begränsande faktor för cyklister som då måste trä in armen i en ärm som skyddet sitter i. Fördelen med en västlösning är att den har ett öppet hål som gör det lätt att ta av och på oavsett hur man klär sig i övrigt. 13

14 Cykelsamhället Cykeln har verkligen fått en renässans, för pendling, som träningsredskap och som alternativt färdmedel. Medvetenheten om de skador som kan uppstå vid olyckor har också ökat. Trots detta råder det skilda meningar kring nödvändigheten av skydd. Det genomförs allt fler kampanjer för cykling, trafiksäkerhet och hjälmanvändning. Ett exempel på detta är Stockholms Stad som delade ut reflexvästar till stadens cyklister tidigare under hösten Ett annat exempel är Folksams och Cykelfrämjandets mobilapplikation Cykelrapporten där cyklister kan dela med sig av faror på vägen som till exempel dålig skyltning och dåliga cykelbanor införde Sverige lag på att barn under 15 år måste ha hjälm när de cyklar och livliga debatter har skett om en liknande lag ska stiftas för vuxna. En del forskning menar på att dessa kampanjer har motsatt effekt. Istället för att öka säkerheten inom cykling motverkar kampanjerna cykling som ett alternativ till andra transportmedel då man skapar en rädsla kring cykeln. Om cykling ses som en riskfylld aktivitet kommer antalet cyklister att minska vilket har en negativ effekt på den allmänna folkhälsan och miljön [3]. Trots detta, har användandet av cykelhjälm i Sverige sakta ökat och blivit mer accepterat i storstäderna, från 31,8% 2011 till 33,2% under 2012 [4]. [2] vilket illustrerar att man har större säkerhetsmedvetande här och att kulturen att använda hjälm är mer vedertagen och stilbildande. Nederländerna och Danmark är två länder med mycket stark och annorlunda cykelkultur[3]. Inget av dessa länder har krav på cykelhjälm och har dessutom låg hjälmanvändning. Anledningar till detta är att städerna har ett mer utvecklat cykelsystem och att det finns tydliga regler om ömsesidig respekt mellan fotgängare, bilister och cyklister. De anses vara två av de mest cykelvänligaste länderna i världen [3]. Det ska dock påpekas att skadedatan endast utgår ifrån polisrapporterade olyckor medan det i Sverige nu används en nationell databas, Strada, där sjukhusen rapporterar in skadade som uppsöker akutmottagning. Var femte svensk cykelpendlar dagligen[5] och andelen pendlare under vinterhalvåret har ökat till 18% av befolkningen. Den typiske pendlingscyklisten i Stor-Stockholm låter cykeln stå från slutet av november till början av mars. Stockholms Stad har i enlighet med detta försökt att skapa förutsättningar för ökat vintercyklande genom att prioritera snöröjningen på vissa stråk. I Stockholm är cykelhjälmsanvändningen störst i landet Foto: James Schwartz 14

15 Foto: Alexander Baxevanis Cykelkulturen Cykeln har blivit ett självklart alternativ för många, men inte cykelhjälmen. Attityden till skydd skiljer sig mellan städer vilket kan ses i VTIs undersökning [2] där 66% av cyklisterna i Stockholm har hjälm, medan endast 25% har det i Uppsala. Detta kan bero på flera faktorer som cykelbanor och mängden trafik. De främsta anledningarna till att cyklister inte använder hjälm är att den inte anses behövas, att man inte hinner med, alternativt glömmer den, att hjälmen är svår att förvara, att frisyren förstörs, att det blir för varmt med mössa under eller att det blir för svettigt. Hjälmen uppfattas alltså som ett bökigt och omständligt moment och som inte passar in i den enkelhet som cykeln innebär. De som använder hjälm menar däremot att det känns tryggt och att man inte vill skada sig om olyckan sker. Dessa användare har en större respekt för de olyckor som kan hända och väljer detta extramoment. Gemensamt för cyklister är dock att cykling anses vara bra för hälsan och att det är ett snabbt och enkelt transportmedel. Det finns få sociala normer kring cyklisters trafikbeteende då det i allmänhet inte förväntas att polisen ska intressera sig för deras beteende [6]. Det är framförallt trafiksituationen som avgör om cyklisten följer trafikregeln eller inte. Om inget hinder finns, ignorerar ofta cyklister trafikreglerna. Om cyklisten anser att ingen annan utsätts för fara, ignorera de ofta trafikreglerna. Det råder en mer egocentrisk attityd på cykeln jämfört med i bilen [6]. Man anser att man har kontroll över sin egen situation och kan parera en farlig situation om den skulle uppstå. Trender som dykt upp de senaste åren är att göra cykeln personlig och på så vis låta cykeln bli ett uttryck för personlighet och stil. Detta görs med både färg och accessoarer. Enligt Klas Elm, VD för branschorganisationen Svensk Cykling, kunde man redan 2012 konstatera att intresset för cykelprodukter ökat från tidigare år. De såg två tydliga sorters produkter; funktionskläder för de mer vana och proffsiga samt stilfulla produkter för de eleganta cyklisterna [7]. Dessa trender kan även ses på de antal cykelbloggar som dykt upp över hela världen, bland annat Cycle Chic ( där man trendspanar cyklister. En annan förekommande trend är att svenskar väljer att lägga allt mer pengar på sina cyklar [8]. 15

16 Huvud/ansikte 10 % Nacke 6 % Arm/axel 50 % Rygg 5 % Bröst/buk 1% Cykelskador Idag anses cyklister vara den mest utsatta trafikantgruppen medan det blir allt säkrare att vara bilist. Bilarna har utvecklats mot att bli säkrare, cyklarna kan inte sägas ha utvecklats säkerhetsmässigt. Enligt Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjandes (NTF) senaste mätning [9] hittades det stora skillnader i hjälmanvändning både geografiskt och åldersmässigt. 82% av barnen upp till 12 år använder hjälm medan i gruppen är det bara 29%. I Stockholm används hjälmen mycket mer flitigt jämfört med Malmö, som har en väldigt låg användningsgrad. En teori till Malmös begränsade hjälmanvändning är att cykelkulturen är mycket mer utpräglad med bättre cykelbanor och anpassningar för cyklar i trafiken. I Stockholm däremot är det mycket vanligt att cykelbanorna går mitt i trafiken och att bilar prioriteras cyklister skadas allvarligt varje år, det vill säga risk att drabbas av medicinsk invaliditet. Den mest förekommande typen av cykelolycka är singelolyckan. Den står för ca 72% av skadefallen [10]. De vanligaste orsakerna för singelolyckorna är halka, dvs. försämrat väggrepp. Detta kan vara is och snö på vägbanan men även lösgrus och löv. Trottoarkanter, vägkanter, ojämn vägbana samt lösa föremål och fasta objekt är även de ofta förekommande orsaker till singelolyckor. 8 av 10 svåra cykelskador är arm och benskador [11]. Skador på armar och axlar är vanligast och står för hälften av skadorna varav axelskadorna är mest förekommande och har störst andel medicinsk invaliditet [12], se figur. Ben 28% 1 Personskador som leder till medicinsk invaliditet Källa: Helena Stigson, Folksam Eftersom axelskadorna har störst andel skador som leder till invaliditet så har vi valt att fokusera på ett sådant skydd. Ska en cyklist utrustas med skydd för att täcka in de flesta skador ska man använda knäskydd, höftskydd och handskar utöver hjälmen. Denna information gör valet att prioritera axelskydd enkelt. Vi bedömer det också realistiskt sett möjligt att acceptera ett skydd som kan integreras i plagg kring axlarna. Säkerhetsnyttan kan bli stor om man får ett bra axelskydd som används. 1 Armskador Källa: Helena Stigson, Folksam 16

17 Funktion på ett skydd Ett skydds huvuduppgift är att antingen skydda vävnad och organ mot slag eller förhindra skär och sticksår. Slag kan dämpas genom att absorbera energin och på så vis minska intensiteten av slaget. Man kan även sprida ut kraften från slaget över en större yta med hjälp av ett hårt skal. Många skydd består därför idag av ett mjukare energiabsorberande material och ett ytterskal. Det kroppen tar skada av vid tillslag är en för snabb retardation. Genom att låta skyddsutrustningen absorbera energi kommer kroppen att bromsas upp under en utdragen tid och på så vis begränsa en skada. Från vår enkätundersökning, kunde det konstateras att de deltagande cyklisterna inte har kunskap om de skador som är vanligast och ger störst besvär. Utöver cykelhjälmen var användandet av alternativa skydd väldigt låg och kunskapen kring vilket typ av skydd som skulle kunna behövas var även den mycket låg. Vid omkullkörning har det fastställts att axelskador är de mest förekommande och inom denna kategori är nyckelbensbrott det allra vanligaste. Tidigare trodde man att det som förorsakade detta brott var den kraft som spred sig i armen när man tog emot sig med händerna vid fallet. Idag visar forskning [13] att kraften, det vill säga stöten egentligen kommer från sidan på axeln alternativt ovanifrån, se bild nedan. Kraften från sidled på axeln blir så pass stor, att nyckelbenet kan knäckas. I våra samtal med axelkirurgen Gustav Rydelius kunde det fastslås att skyddets huvuduppgift för att skydda mot en sådan skada är att dämpa stöten och absorbera energin. Dämpningen behöver helst ske både i sidled och ovanifrån. Rydelius bedömde att en yta som täcker axeln ca 10 cm nedåt på armen och 5 cm utmed axelns ovansida mot halsen borde vara tillräcklig. Det finns ännu ingen standard för hur mycket ett skydd av detta slag bör dämpa för att motverka en sådan skada. Än mindre vilken materialtjocklek och dämpningsförmåga som behövs. En sak är säker; ett skydd kommer att ha effekt för att motverka skador, ju kraftigare och mer omslutande, desto effektivare. Återigen, det måste vara smidigt och komfortabelt för att accepteras. Öka riskmedvetandet? Vi har sett risker med att skrämma cyklister genom att öka riskmedvetandet. Men, ska man motivera användning av skydd, så måste kunskapen om nyttan av skydd byggas upp. F b F a 17

18 Foto: Office du Tourisme Serre Chevalier Skydd för alpin åkning Enligt en undersökning av studenter från Chalmers [14] samarbete med det svenska företaget POC har man konstaterat att önskemålen för ett skydd varierar mellan olika skidsporter. Höga hastigheter inom sporterna ställer höga krav på skyddens utformning som t.ex. god rörlighet och aerodynamik. Hos alpina åkare ville man kunna variera mängden skydd på ett smidigt sätt beroende på behov. Många åkare ansåg även att många skydd är obekväma. Detta kunde bero på dåligt placerade sömmar eller skydd som rör på sig under användning. Det sistnämda skapade även en viss otrygghet. Säkerhet ansågs viktigt men även bekvämlighet och möjligheten till anpassning på ett praktiskt och bekvämt sätt. Mentaliteten till skydd skiljde sig mellan alpinåkare och extremskidåkare. Hos alpinåkare prioriterades säkerhet medan extremskidåkare prioriterade komfort och smidighet. Även skadebilden skiljde sig mellan de två grupperna. Detta berodde främst på att det inom extremskidåkning finns fler olika typer av åkning samt att de geografiska förutsättningarna varierar. Frihetskänslan som extremskidåkare upplever och fås genom sporten rankas högre än säkerhet. Utrustningen för dessa åkare får alltså inte hämma frihetskänslan. Hos extremskidåkare ställs det höga krav på ventilationsmöjlighet och bekvämlighet vid rörelse med skydden. Detta beror på att extramskidåkare ofta behöver vandra relativt långa sträckor med full mundering inklusive skyddsutrustning. Lika stor tid som spenderas i backen med skydd spenderas även gående till backen vilket gör att skydden måste klara två olika krav. 18

19 Nya material D3O är ett mjukt och flexibelt polymermaterial. Vid tillslag låses molekylerna i materialet och energin absorberas och fördelas utöver materialet. Därefter återgår det till sitt normala tillstånd. Materialet kan göras relativt tunt och luftigt och formas genom gjutning. Koroyd är ett material bestående av en mängd ihopsvetsade små polymerrör som tillsammans bildar en hexagoncellsstruktur. Vid tillslag absorberas energin genom att materialet deformeras. Materialet tillåter luftgenomförsel och formas genom att t.ex. termoformas eller skäras. Borås Textilhögskola forskar just nu på olika så kallade smart textiles dvs. tyger med olika egenskaper. Bland dessa kan man hitta tyg med optikska fiber, tyg som börjar lysa när det blir mörkt, tyg som mäter EKG eller tyg som har ett aktivt inbyggt kylsystem. Flertalet av dessa kan vara intressanta för att skapa ett mervärde hos produkten, både funktionellt och utseendemässigt. 19

20 Produktdefinition För att identifiera krav och önskemål för slutprodukten sammanställdes och och analyserades den insamlade informationen. Baserat på användarstudierna skapades personligheter för att bättre förstå de olika användarna. Huvudfunktionen för skyddet är att dämpa det totala trycket mot axeln. De parametrar som kunde undersökas under detta projekt var skyddets storlek och form så att skyddsmaterialet alltid täckte axeln vid användning. Kraven för användning är vad som är avgörande för att skyddet ska attrathera användare. I detta fall är det komfort och smidighet. Av- och påtagning ska inte kännas omständligt och vid användning ska inte skyddet vara störande. Detta görs genom att tillåta maximal armrörlighet för användaren när skyddet är på, se figur nedan. Känslan vid användningen bör också tas i hänsyn. Skyddet ska kännas tryggt men utan att hämma friheten som cyklandet ger. Övriga önskemål är för att öka värdet hos skyddet så att det tilltalar en större målgrupp. Krav Önskemål funktion dämpa totaltryck från sidled och på axel (sidlängd ca 10 cm, toppbredd ca 5 cm) funktion ventilation praktisk förvaring diskret användning komfort lätt yillåta armrörlighet smidig känsla smart känsla trygghet enkelhet frihet 20

21 1 1 Den obrydde Cyklar sporadiskt, jag cyklar lugnt, kommer inte skada mig. Anser inte sig ha behov av skydd. Under denna person finns två underkategorier, den som inte bryr sig om hur cykeln ser ut och den som ser cykeln som en reflektion av sin personlighet. Viktigt för den orädde är att cykling förblir okomplicerat, med eller utan utrustning. 1 2 Normalen Cykeln är ett transportmedel och ett trevligt sätt att förbättra hälsan. Använder cykelhjälm men utöver det ingen speciell utrustning. Har oftast en väldigt enkel cykel. Cyklar i vanliga kläder. Viktigt är att utrustningen enkel och trevlig att använda. 1 3 Praktikern Klär sig funktionellt, intresserad av ny utrustning, tar hand om sin cykel och väljer kläder efter väder. Cyklar mycket och ofta. Byter om när han kommer till jobbet. Funktion och säkerhet prioriteras framför utseende. Reflexvästen åker på när det blir mörkt. Viktigt är att utrustningen är funktionell och anpassningsbar. 1 4 Racern Klädd i tights, cyklar fort, intresserad av cykelsport. Lägger mycket pengar på sin cykel och utrustning. Lätt och smidig utrustning är viktigt. Byter om på jobbet. Vanlig utrustning utöver kläder är cykelskor och cykelhandskar. Viktigt är att utrustningen är lätt och smidig. De fyra personligheterna kan summeras enligt ovanstående. Enligt vår undersökning fanns det klart intresse för skydd hos cykelförbunden då det kan gynna träningscyklisterna i träningssammanhang. Dessa cyklister har väldigt specifika formbehov i ett skydd så som ventilation och aerodynamik. Då en majoritet av pendlingcyklisterna tillhör grupperna praktikern och normalen valde vi att fokusera på dessa. De tillhör de grupper med störst sannolikhet att ta på sig ett skydd då de redan använder hjälm och reflexväst. Vi ansåg inte att gruppen den obrydde skulle prioriteteras då sannolikehten att de skulle attraheras av ett cykelskydd är liten. Detta baserat på att de i dagsläget inte använder hjälm. 21

22 22

23 Idéfas och gestaltning Efter research och kravspecifikation gestaltade vi idélösningar med enkla skisser, funktionsmodeller och modellskisser. Fokus för gestaltningen har varit att undersöka rörligheten och användarvänligheten hos varje enskilt koncept, utvecklingsmöjligheterna samt innovationshöjden. Under idéfasen utvärderas koncepten både internt och tillsammans med experter från Folksam och läkare. 23

24 24

25 Resultat Fyra olika lösningar på att integrera axelskydd. Skyddets utformning över axeln har anpassats efter de krav och önskemål som formulerats i projektet. Grundskyddet är därför likt mellan alla fyra lösningar. Däremot skiljer sig lösningarna i användning, applikation och påklädnad. Fokus har varit att ta fram förslag som är så enkla som möjliga att använda samtidigt som de är effektiva i sin skyddsförmåga. Grundidén är att integrera axelskydden i en bärare som ändå cyklisten använder; tex. en ryggsäck eller i plagg. Skyddets utformning har utgått i från att ge skydd och samtidigt tillåta maximal rörelse för armen. Enkelheten kan nås genom att inte behöva fästa skyddet runt armen. Skydd fås genom att täcka axeln från fyra håll; sida, fram, bak och ovanifrån där egentligen endast sida och topp är kristiska punkter. Rörligheten har behållits genom att dela upp skyddet i mindre delar och ha flexande och töjbart material i springorna. Basmaterialet som skyddsmaterialet sitter på har fäst i tre punkter avgörande för följsamheten hos skyddet; fram, bak och ovan. På så vis kommer skyddet att alltid följa armens rörelse och samtidigt hållas på plats över axelpartiet, se figur. 25

26 Koncept A Reflexvästen 2.0 Reflexvästen har blivit allt vanligare bland cyklister och med detta som utgångspunkt undersöktes det hur axelskydd kan integreras. Beroende på målgrupp, kan västen anpassas till olika stilar och behov. Genom att integrera skyddet i reflexvästen undviks ett extramoment och mängden föremål att hålla koll på samt att skyddet får ett mervärde. Den övre västen har tagits fram med hänsyn till praktikern. Västen har gjorts kortare för att minska i storlek och en mer diskret reflexfärg har valts. Detta tyg uppfattas som silver/grå/vit i dagsljus och blir mer och mer synligt mot kvällen och extra stark om direkt ljus lyses mot den. En bred dragkedja har valts för att göra påklädningen smidigare. Modellen är fortfarande lös i sin passform för att passa olika typer av ytterplagg. Den nedre västen är ett exempel på hur man kan göra reflexvästen funktionell men diskret. Axelskydden används för att synas genom att ha svart reflextyg samtidigt som de är diskreta i dagsljus. Små detaljer som att kombinera olika material kan skapa en mer dressad stil och skapa ett attraktivt plagg. I detta fall har skinndetaljer och traditionella knappar adderats med en vindskyddande krage som kan snöras ihop. Viktigt i båda utförandena av västarna är att hålet för armen fortfarande behålls relativt stort. Det är för att västen ska kännas smidig och inte fastna i ytterkläderna vid av- och påklädning. 26

27 Koncept B Enkel sele Idén med selen är att man har skapat en ärlig produkt. Det är ett skydd och ska kännas som det samtidigt som det är diskret. Då det är en mycket liten sele som precis går under armarna kommer den att synas väldigt lite. Banden går att justera efter vilka kläder användaren har vilket ökar komforten. Med selen skapas ett förhållandevis litet skydd som snabbt går att ta på och av. En annan fördel är att den enkelt går att vika ihop och på så vis tar liten plats i väskan. Selen kan sen vara en bärare för olika funktioner; fickor, ryggsäck, mobilhållare etc. Selen kan också utformas med reflextyg för öka synligheten hos cyklisten och bli ett alternativ till den mycket större reflexvästen. För att förbättra ventilationen kan ett ventilerande material användas för ryggen. 27

28 Koncept C Lösa skydd att sätta fast på ryggsäcken Att cykla med ryggsäck är vanligt, särskilt hos de vana cyklisterna. Genom att integrera ett skydd i något som redan används blir det ingen extra hantering. Detta koncept består av separata skydd som kan sättas fast på ryggsäckens axelremmar. Skyddsmaterialet sitter på en axelformad textil som ett löst tillbehör. Genom att göra basen mjuk kan skyddets uttryck avdramatiseras samtidigt som den smälter in med ryggsäcken. Textilien gör att skyddet blir mer flexibelt både vid förvaring och användning. Fördelen med detta skydd är att det går att använda på olika ryggsäckar och kan anpassas efter användningsområdet, dvs. enkelt ta bort skydden när du inte ska cykla. 28

29 Koncept D Uppblåsbart skydd Enligt Folksams tester är airbagen ett överlägset skyddsmaterial när det kommer till stötupptagningsförmåga. Detta koncept är baserat på den teknik som man bland annat idag kan hitta i cykelhjälmen Hövding och uppblåsbara flytvästar. Målet här har varit att skapa ett så diskret skydd som möjligt med bästa tänkbara skyddsegenskaper. när det är dags att ladda skyddet. Tekniken för en produkt som den här finns och fungerar, men storleken på airbagsen och mängden gas behöver testas för att se vad som krävs för att motverka fallskador. Risken finns att ett skydd som detta kan bli relativt dyrt då det kräver avancerad teknik. Skyddet är konstruerat så att grundformen endast behöver träs över huvudet. Materialet håller formen på plats så att den lägger sig mot kroppen. Vid fall vecklas airbags ut fyllda med kallgas och täcker axlarna innan cyklisten nått marken. Materialet är av nylon som tål att skrapas mot asfalten utan att gå sönder. Utfällningsmekanismen drivs av sensorer och gasen är placerad i behållare på ryggen. Sensorerna drivs i sin tur av laddningsbara batterier. På framsidan av skyddet finns en av- och påknapp samt en mätare som visar på 29

30 30

31 Slutsats och diskussion Att koppla ihop näringsliv, forskning och design är avgörande för att få ut säkerhetslösningar till användarna. Flera studier visar på att vardagscyklisten behöver ett axelskydd. Det kan begränsa skador och lidande hos en stor grupp som idag drabbas av fallskador. För att ta fram ett sådant skydd finns det flera faktorer att ta hänsyn till. Framför allt att det finns olika målgrupper bland cykelpendlarna med olika vardagsbehov. Racern är målgrupp som har stöd från cykelförbund och är intresserade av ett axelskydd i träningssammanhang. Normalen och praktikern utgör en majoritet av pendlarna och har redan börjat anamma cykelhjälm och reflexväst och detta gör det desto viktigare att hitta en lösning som passar just dem. När bilbältet kom fanns det mycket motstånd men idag är det en självklarhet att ta på sig det. Cykelhjälmen är på god väg och användandet följer liknande utvecklingskurva. När axelskyddet kommer kan vi gissa att det har samma resa framför sig. ingar låg, vilket gör att motivationen att använda ett axelskydd är liten. Genom att öka kunskapen hos cyklisterna kan man skapa en efterfrågan. Men som tidigare nämnts finns det en risk att avskräcka folk från att cykla genom ökat riskmedvetande. Här måste information balanseras med kunskap om skydd och möjligheter för att locka till ökat cyklande. Genom att integrera skyddet i utrustning och plagg som redan används ser vi möjligheter att bidra till ökad säkerhet utan att belasta cyklisterna med ytterligare säkerhetsutrustning. Om man skrämmer cyklister med information om riskerna att cykla, så blir insatsen kontraproduktiv. Vi tror på förebilder, att visa hur skydd används idag, tex inom downhill-cykling, inom alpin åkning etc kanske kan det bli en lockande faktor. Ett bra skydd är ett skydd som används och det kan ge stora vinster för individer och samhälle. Samarbetet för utveckling av axelskydd är påbörjat och en testmetod håller på att utvecklas genom SP/ Folksam och Chalmers Tekniska Högskola (Chalmers). Från detta till att få fram produkter och att skapa en marknad återstår att skapa ett intresse hos cyklister och att hitta tillverkare som vill utveckla och marknadsföra skydd. Detta har påbörjats i ett möte mellan trafikforskare, designers och näringsliv i december 2013 på Chalmers i Göteborg. Näringslivet kommer endast att utveckla produkter om en marknad och ett behov finns. I dagsläget är kunskapen om riskerna med omkullkörn- 31

32 32

33 Kontakt För frågor angående projektet, kontakta Johan Larsvall, industridesigner och VD Idesign AB 33

34 34

35 1. (besökt den ) 2. Gustafsson S., 2013, Cyklisters hjälmanvändning i ett regionalt perspektiv - Fokusgruppsintervjuer samt analys av olycks- och skadedata, VTI notat , Statens Väg och Trafikforsknings Institut, Linköping 3. Mikael Colville-Andersen,TedxCopenhagen, 16 dec Larsson J., 2013, Cykelhjälmsanvändning i Sverige Resultat från VTI:s senaste observationsstudie, VTI notat , Statens Väg och Trafikforsknings Institut, Linköping 5. (besökt den ) Referenser 6. Holgersson C., 2011, Attityd, sociala normer och regelefterlevnad i trafiken, Lunds Univeristet, Lund 7. (besökt den ) 8. (besökt den ) 9. (besökt den ) 10. Thulin H., Niska A., 2009, Tema Cykel Skadade cyklister. Analys baserad på sjukvårdsregistrerade skadade i STRADA, VTI Rapport 644, Statens Väg och Trafikforsknings Institut, Linköping 11. Folksam, (besökt den ) 12. Rizzi M., Stigson H., Krafft M., 2013, Cyclist Injuries Leading to Permanent Medical Impairment in Sweden and the Effect of Bicycle Helmets, Int. IRCOBI Conf. on the Biomechanics of Injury, Göteborg 13. Ho, E.C., och D. Stanley (2003). Fractures, dislocations and injuries of the shoulder and humerus. Surgery (Oxford), 21: p Eriksson A., Frithiofsson J., Ghatan F., Johansson F., 2012, Ett modulärt skyddsystem i papper för extremskidåkare - Konceptframtagning i markandsföringssyfte, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg 35

36 Bildkällor Hjälmar s. 12 lysande hjälm: vikbar hjälm med dragspel: blå carrera vikbar: vit/orange vikbar hjälm: hövding: svart vikbar: vit hjälm med lampa: lacoste grå hjälm: kranium kartonghjälm: Axelskydd s. 13 vitt hockeyskydd: UID=hLPCROioKXsAAAE_edsdBDri#.UrB5IPRDs0E svart motorcross skydd: svart tygaxelstöd: poc skydd: racesafe jockey protection: motorcycle jacket: vitt foam skydd (youth football injury protection): youth-protective/shoulder-injury-pads/m16967-youth-foam-shoulder-injury-pad.htm omo lux axelskydd (silver): rugbyskydd: Nya material s.19 D3O GB_1 s Koroyd: Smart textiles: Barbara Jansen, Borås Textilhögskola: Koncept A s. 26 nike huva: Koroyd: knappar: gore tex: Koncept B s. 27 vit mesh: nike vit goretex jacka: Koroyd: Koncept C s. 28 vit mesh: nike vit goretex jacka: Koroyd: Koncept D s. 29 metall textur: hövding hjälm: tyg: 36

37 37

38 Idesign AB Mälarvarvsbacken Stockholm Sverige Tel /