Tid: Onsdagen den 12 april 2017 kl Plats: Stora salongen, Folkets Hus, Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Kommunfullmäktige Tid: Onsdagen den 12 april 2017 kl Plats: Stora salongen, Folkets Hus, Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Valärende - Avsägelser - Fyllnadsval Dnr 2014/KS0232 Föredraganden 5. Meddelande till kommunfullmäktige avseende rapportering av ej verkställda beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Dnr 2016/KS Revisionsberättelse Dnr 2017/KS Revisionsberättelse - Beviljande av ansvarsfrihet 7. Årsredovisning 2016, Lilla Edets kommun Dnr 2017/KS121 Jörgen Hellman, vice ordförande revisionen Therese Allansson, bitr ekonomichef 8. Överföring av investeringsmedel från 2016 till 2017 Dnr 2017/KS Antagande av detaljplan för bostäder inom Tingberg 3:77, Lödöse Dnr 2015/KS Riktlinjer för kommunala markanvisningar Dnr 2017/KS0111

2 Kallelse Kommunfullmäktige 11. Riktlinjer för exploateringsavtal Dnr 2017/KS Redovisning av motioner som inte beretts färdigt Dnr 2017/KS Revidering av Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Lilla Edets kommun avseende fyrverkerier och pyrotekniska varor Dnr 2016/KS Strategi för ett mångfaldssamhälle Dnr 2016/KS Motion angående att kommunen inför nikotin- och alkoholförbud på HVB-hemmen. Dnr 2017/KS Motion med förslag om att upphandla renhållningen Dnr 2017/KS Delgivning Översiktlig granskning av kultur- och fritidsnämndens avtal med idrotts- och kulturföreningar Bert Åkesson (S) Ordförande

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Årsredovisning Lilla Edets kommun Dnr 2017/KS0121 Sammanfattning Enligt fastslagen tidsplan för ekonomiska rapporter så ska det efter varje tertial redovisas en tertialrapport till kommunfullmäktige. Som underlag till detta krävs att styrelse och nämnder i sin tur framställer en tertialrapport för sitt verksamhetsansvar. Denna rapport följer upp utfallet efter helåret 2016 för kommunstyrelsens grunduppdrag, ekonomi samt av de mål som fastställts i styrelsens verksamhetsplan. Kommunstyrelsens grunduppdrag fullföljs, bl.a. genom återkommande dialoger med nämndernas presidier och bolagsstyrelse, internkontroll, periodiska rapporter och planering i olika former. Lilla Edets kommun uppvisar ett resultat på -14,9 mkr för år 2016 att jämföra med -8,6 mkr för Årets budgeterade resultat är +5,5 mkr, alltså visar kommunen en budgetavvikelse med 20,4 mkr. I utfallet återfinns kostnader på 27,2 mkr av engångskaraktär. Detta avser nedskrivningar kopplade till expolateringsfastigheter, infrastrukturfordringar, skredutredningar samt intrångsersättnings- och inlösensrelaterade mellanhavanden gentemot Trafikverket. Kommunens driftsresultat är 12,3 mkr Utbildningsnämnden gör ett underskott med -4,4 mkr, vilket är i nivå med prognostiserat utfall, och beror till största delen på fler förskolebarn än budgeterat. De negativa resultaten uppvägs av positiva resultat främst för Individ-, Omsorgs-, och Miljö- och byggnämnden. Inom Individnämnden har kostnaderna avseende försörjningsstöd gått ner. Flyktingverksamheten visar ett överskott om 5,7 mkr, men detta har balansförts för att täcka kommande års kostnader. Omsorgsnämnden visar på lägre kostnader främst inom funktionshinderverksamheten, bostadsanpassning och inom färdtjänsten. Miljö- och byggnämndens resultat förklaras till störta delen av högre intäkter framför allt inom bygglovsverksamheten. Skatteintäkterna var 4,4 mkr högre än budget och beror främst på ett starkt konjunkturläge. Koncernens samlade resultat för året är -12,2 mkr. Lilla Edets kommuns samlade investeringsvolym uppgick till 30,9 mkr. Årets budgeterade investeringsutrymme är 53,4 mkr. Största förklaringen till avvikelsen är att tekniska nämnden beslutat att inte genomföra alla investeringar under året.

28 Inkomsterna från tomtförsäljning överstiger de budgeterade inkomsterna för året. Det beror huvudsakligen på försäljning i områdena Ekeberg och vid Ryrsboholmsvägen. Exploateringsutgifterna är betydligt lägre än budgeterat främst beroende på att detaljplanen för Södra Gossagården och utgifter för den temporära förskolan i Gossagården inte uppstått under året. sid- 2 - I den balanskravsutredning som gjorts har kostnaderna för nedskrivningarna angetts som synnerliga skäl och exkluderas därför från balanskravsresultatet. Tidigare års underskott är i och med årets balanskravsresultat återställt. Trots att kommunen lever upp till balanskravet innebär resultaten de tre senaste åren att soliditeten har försämrats från 21,6 procent 2014 till 15,2 procent God ekonomisk hushållning måste ses över tid varför kommunen, trots återställt balanskravsresultat, ej kan bedömas uppnå kraven på god ekonomisk hushållning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från biträdande ekonomichef, daterad Årsredovisning 2016, Lilla Edets kommun Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner Årsredovisning 2016 för Lilla Edets kommun. Therese Allansson Biträdande ekonomichef therese.allansson@lillaedet.se Beslutet expedieras till Ekonomiavdelningen Samtliga nämnder sid 2/2

29

30

31 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Överföring av investeringsmedel för tekniska nämnden från 2016 till 2017 Dnr 2017/KS0082 Sammanfattning Standarden på gatu- och GC-nätet i Lilla Edets kommun är undermålig. På grund av att kommunen inte utfört asfaltering tidigare år finns en asfaltskuld i kommunen. Av det totala gatunätet är det 35 procent som i någon form borde ha varit åtgärdat enligt ekonomiplanen senast under 2016, alltså före För GC-banor är siffran 45 procent. Tekniska nämndens ambition är att åtgärda asfaltskulden de kommande åren. Flera bredbandsföretag har marknadsfört sina tjänster i Lilla Edets kommun. Det har medfört att schaktning för anläggning av fiber startade intensivt i höstas inom kommunen. Även Vattenfall har påbörjat utbyte av sitt högspänningsnät i Lilla Edet ochgöta, vilket även innebär schaktning på kommunens gator. Eftersom utbyggnaden av bredband har skett i stora delar av kommunen under senare delen av 2016 har det påverkat kommunens asfalteringsplanering. Nämndens planerade asfalteringsprojekt har inte blivit utfört under 2016 på grund av att förvaltningen har avvaktat att bredbandsoch kraftnätsutbyggnaden anläggningsarbeten på aktuella gator för asfaltering. Nämnden hade 2016 avsatt tkr i investeringsmedel för planerat underhåll av gator (asfaltering). Förvaltningen har endast utfört asfaltering för 700 tkr, vilket innebär att tkr inte utnyttjades för asfaltering under Det har medfört att kommunens asfaltskuld har ökat ytterligare. I kommunfullmäktige mål- och resursplanering för 2017 uppgår Tekniska nämndens investeringsbudget för skattekollektivet till tkr varav tkr avser asfaltering av kommunens gator. Med anledningen av den uteblivna asfalteringen under 2016 på tkr föreslår tekniska nämnden att investeringsbudgeten 2017 för skattekollektivet utökas med motsvarande medel. Det skulle medföra att Tekniska nämndens skattefinansierade investeringsbudget för 2017 utökas från tkr till tkr, varav tkr avser investeringar i form av planerat underhåll av gator och GC-nät.

32 sid- 2 - Beslutsunderlag Tekniska nämndens beslut Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner överföringen av tkr av 2016 års investeringsmedel till Therese Allansson Biträdande Ekonomichef Beslutet expedieras till Therese Allansson, bitr ekonomichef Lena Palm, kommunchef Lukas Jonsson, ekonom Britt-Inger Norlander, teknisk chef sid 2/2

33

34

35

36 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Antagande av detaljplan för bostäder inom Tingberg 3:77 Lödöse Dnr 2015/KS0418 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade att bevilja plantillstånd för Tingberg 3:77. Detaljplanen innebär att det på fastigheten Tingberg 3:77 skapas en byggrätt för befintlig bostadsbebyggelse samt ytterligare byggnation av bostäder i form av mindre flerfamiljshus och småhus på fastigheten Tingberg 3:77 Detaljplanen var utställd för granskning under perioden till Till antagandehandlingar har följande mindre kompletteringar gjorts: Planbestämmelse om möjligheten till att uppföra fjärrvärmecentral har utgått. Planbestämmelse om skorstenshöjd för värmecentral har utgått Planbestämmelse om högsta byggnadshöjd har kompletterats med bestämmelse om att utöver högsta byggnadshöjd om 8,0 meter tillåts takkupor Ändringar i planen har gjorts i samråd med beställaren Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad , dnr 2015/KS Plankarta med bestämmelser, skala 1:1000, i A1-format. 2015/KS Planbeskrivning, 2015/KS Utställningsutlåtande 2015/KS Finansiering Planavtal är undertecknat Beställaren är finansiär i alla delar. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att: - Godkänna utställningsutlåtande - Föreslå kommunfullmäktige att anta detaljplan för bostäder inom Tingberg 3:77 i Lödöse

37 sid- 2 - Ilir Musa Planarkitekt Ilir.musa@lillaedet.se Beslutet expedieras till Ilir Musa, Planarkitekt Tommy Nylundh Nylundhs Fastigheter AB Ekvägen 11, Nygård sid 2/2

38 Lr 2 GÖTEBORGSVÄGEN PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Där beteckning saknas gäller bestämmelser inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. GRÄNSBETECKNINGAR Gräns för planområde Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK 4:84 TINGBERG Kvartersmark B Bostäder Transformatorstation får uppföras. NYTTJANDEGRAD Största sammanlagda byggnadsarea 2500 kvm. Kvarteret får inte delas in i flera bostadsfastigheter. BEGRÄNSNING AV MARKENS BYGGANDE 2,63 3:65 Marken får inte förses med byggnad. Marken får endast bebyggas med komplementbyggnader och teknisk anläggning. n1 Kvartersgator skall vara tillgängliga för allmän gång- och cykeltrafik. 2,22 2,34 SH +3,50 GH +2,84 2,52 2 2,57 MARKENS ANORDNANDE Lekplats skall finnas. 2,36 2,43 n1 Trädrad skall finnas. 3:77 f1 SH +3,39 GH +2,73 Lek B2,19 2,45 GH +2,60 SH +3,48 2,59 2,60 3:19 Med hänsyn till områdets stabilitet får marken belastas med maximalt 30 KPa utbredd last. Dag- och dränvatten skall fördröjas inom kvartersmark. Den effektiva magasinvolymen skall motsvara minst 15mm nederbörd, vilket innebär att det erfordras en effektiv utjämningsvolym om ca 80 kubikmeter vid full exploatering. Utjämningsanordningarna inom området kan byggas ut i samma takt som utbyggande av hus, gator och andra hårdgjorda ytor. 2,07 2,14 SH +2,21 GH +2,22 1,95 PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Där ej annan höjd anges är högsta byggnadshöjd 8 meter för huvudbyggnad. Utöver högsta tillåtna byggnadshöjd får takkupor uppföras. 3:72 1 SH +2,97 2,05 3:77 f1 Högsta byggnadshöjd för komplementbyggnad är 3,5 m Högsta byggnadshöjd. Utöver högsta tillåtna byggnadshöjd får takkupor uppföras. GH +2,38 Endast källarlösa hus. REVIDERAD GRUNDKARTA Grundkartan har kompletterats för fastigheten Tingberg 3:77. Höjdpunkter är nymätta i höjdsystem RH 00 För omräkning från RH 00 till RH 2000 lägg till höjdskillnaden 25,5 cm i Lödöse Lägsta färdigt golvhöjd samt lägsta höjd på kvartersgata är +2,5 möh (RH 2000) Vid uppförande av bostadsbebyggelse skall åtgärder vidtas så att ljudnivån från trafikbuller inom- och utomhus ej överskrider kraven för gällande riktvärden. n1 Redigerat av Anton Klasson HMK AB och Filippa Christiansen HMK AB f1 Fasad- och takutformning skall ge ett enhetligt intryck. Plansystem Sweref Höjdsystem RH 00 Datum: och ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetiden är 5 år från den dag detaljplanen vinner laga kraft Lr Upprättad enligt PBL (1987:10) ANTAGANDEHANDLING PLANHANDLINGAR DETALJPLAN FÖR 3:76 s BOSTÄDER INOM TINGBERG 3:77 LILLA EDETS KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN I LÖDÖSE UPPRÄTTAD REVIDERAD BESLUT Skala A1 1:500, A3 1: Cecilia Friberg Mark- och exploateringschef Lr

39 DNR: 2015/KS0418 ANTAGANDEHANDLING, UPPRÄTTAD REVIDERAD DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER INOM TINGBERG 3:77 I LÖDÖSE Detaljplanen upprättas i enlighet med PBL (SFS 1987:10) Lilla Edets kommun, Västra Götalands län

40 Innehåll PLANBESKRIVNING... 3 Utredningar... 3 SYFTE... 3 PLANDATA... 3 Läge... 3 Areal... 4 BAKGRUND... 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR... 5 Mark... 5 Geoteknik... 6 BEBYGGELSE... 6 Bostäder... 6 TRAFIK... 7 STÖRNINGAR OCH RISKER... 7 Trafikbuller... 7 Transporter med farligt gods... 8 Översvämning... 8 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 9 Vatten- avlopp och dagvattenledningar El, tele och data Värme och energi BEDÖMNING AV BEHOV AV MKB ADMINISTRATIVA FRÅGOR GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Inledning Organisatoriska frågor Genomförandetiden Ansvarsfördelning EKONOMISKA ÅTGÄRDER FASTIGHETSRÄTTSLIGA ÅTGÄRDER

41 PLANBESKRIVNING Planhandlingarna består av: - Plankarta med bestämmelser - Denna planbeskrivning inkluderande genomförandebeskrivning - Utställningsutlåtande Övriga handlingar: - Fastighetsförteckning - Samrådsredogörelse Utredningar Underlag till utställningshandlingen: - Klimatanpassning av Lödöse. Utredning av översvämningsrisker, SWECO Environment AB, Underlag till samrådshandlingen: - VA- och dagvattenutredning till detaljplan för del av Tingberg 3:72 i Lödöse, SWECO Environment AB, , reviderad Tingberg 3:72, Lödöse. Trafikbullerutredning, GF Konsult AB, Tingberg 3:72, Lödöse. Geoteknisk undersökning: Fält- och laboratorieresultat (Rgeo), Norconsult AB, Risk- och luftmiljöutredning för Tingberg 3:72, Norconsult AB, SYFTE Syftet med planen är att skapa byggrätt för befintlig bostadsbebyggelse samt ytterligare byggnation av bostäder i form av mindre flerfamiljshus och småhus på fastigheten Tingberg 3:77. Hänsyn ska tas till planområdets exponerade läge i det öppna älvlandskapet. Risken för framtida översvämningar ska också beaktas. PLANDATA Läge Planområdet är beläget i södra delen av Lödöse samhälle, ca 800 meter från centrum. Planområdet utgörs av Tingberg 3:77. Planen gränsar till Tingberg 4:84 i norr (fotbollsplanen), till Tingberg 3:19 i öster och till järnvägsspåret i väster. 3

42 Areal Planområdet är ca kvm. BAKGRUND Planförslaget har tidigare varit utsänt för samråd under Sedan dess har förutsättningarna för planläggningen förändrats avsevärt: Väg E 45 har flyttats från Göteborgsvägen till motorvägen som togs i bruk Synen på översvämningsproblematiken har utvecklats och kommunen har tagit ett helhetsgrepp för hela Lödöse i frågan. Detta innebar sammantaget en del revideringar av planförslaget, framförallt med avseende på hur planen förhåller sig till trafikbuller, risk för olyckor med transporter av farligt gods samt risken för översvämningar. 4

43 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Enligt fördjupning av översiktsplanen (FÖP) för Lödöse, tillhörande kommunens översiktsplan ÖP 2012 ligger planområdet inom utbyggnadsområde för bostäder. Kommunstyrelsen har medgivit plantillstånd för upprättande av detaljplan över området. Berörda planer: - Lödöse samhälle laga kraft Angränsande planer - Tingberg-Pingstalund laga kraft FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Mark Planområdet utgörs av tidigare åkermark som omvandlats till tomtmark. Marken sluttar svagt med fall från öster till väster. 5

44 Geoteknik Geoteknisk utredning är utförd av Norconsult AB, Rekommendationer Ur geoteknisk synpunkt kan planens intentioner genomföras med beaktande av nedan givna rekommendationer. Ur stabilitetssynpunkt är området tillfredställande både för befintliga och framtida förhållanden. Framtida byggnation påverkar ej heller stabiliteten i området. Utförda stabilitetsberäkningar ger vid beskrivna antaganden, som bedöms vara på säkra sidan, tillfredställande stabilitet för både befintliga förhållanden samt med en last på 30 kpa (motsvarar ca 1,5 meter uppfyllnad). Säkerhet mot skred är minst 2-faldig inom detaljplaneområdet och minst 1,9-faldig för befintlig järnvägsbank utanför planområdet. För glidytor vid E45:an är säkerheten mot skred minst 4-faldig. Ur stabilitetssynpunkt kan området belastas med 30 kpa, men ur sättningssynpunkt bör höjdsättningen vara sådan att befintlig marknivå följs och att uppfyllnader undviks. För att bestämma lerans sättningsegenskaper bör vid byggnadsprojektering ytterligare geotekniska undersökningar i form av kolvprovtagning samt belastnings försök på leran utföras. Lätta och sättningståliga byggnader kan preliminärt, ur sättningssynpunkt, grundläggas med platta på mark under förutsättning att kompensationsgrundläggning utförs. För större och mer rörelsekänsliga byggnader erfordras grundläggning med pålar. För att förhindra en ytlig grundvattensänkning bör vid ledningsdragning strömningsavskärande fyllning utföras. BEBYGGELSE Bostäder Planområdet är i idag bebyggt med fyra bostadshus som flyttats dit från Älvängen. Härutöver finns en servicebyggnad som uppförts på plats. De befintliga husen är flerbostadshus i två våningar med inredd vind, men avseende kommande tillskott kan även enplanshus bli aktuella. Den totala byggnadsarean är kvm för hela bostadsområdet varav drygt 800 kvm redan är utnyttjat. Högsta byggnadshöjd för huvudbyggnad är satt till 8 meter för att rymma de befintliga 2-våningshusen. Takkupor är tillåtna utöver angiven byggnadshöjd. För komplementbyggnader som garage, carports och förråd är högsta byggnadshöjd 3,5 meter. För befintlig servicebyggnad är högsta byggnadshöjd 4,5 meter. Bestämmelse om lekplats införs. 6

45 Ett av de befintliga bostadshusen. Här i sitt tidigare läge i Älvängen, varifrån det flyttades. Planområdet har ett exponerat läge i det öppna slättlandskapet vid Lödöses södra entré, utan direkt koppling till Lödöses övriga bebyggelse. Kvarteret är väl synligt från alla håll. Detta ställer stora krav på utformning av så väl byggnader som friytorna kring husen. Den tillkommande bebyggelsen inom planområdet ska ge ett enhetligt intryck, vilket regleras med bestämmelsen f1 i plankartan. Avseende vegetation inom planområdet införs bestämmelsen n1 om trädplantering i kvarterets norra och södra gräns. Trädraderna bidrar positivt till landskapsbilden genom att sätta tydliga gränser för kvarteret och fyller samtidigt en funktion som läplanering. TRAFIK Planområdet trafikmatas direkt från Göteborgsvägen vid befintlig infart till angränsande fotbollsplan. Strax intill planområdet, längs Göteborgsvägen, finns en busshållplats som trafikeras av två olika linjer. Drygt 1 km söder om planområdet finns tågstationen Lödöse södra station. All parkering sker inom kvarteret. STÖRNINGAR OCH RISKER Trafikbuller Riktvärden för bostadsbebyggelse: Ekvivalentnivå inomhus 30 dba Maximalnivå inomhus nattetid 45 dba 7

46 Ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 55 dba Maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad 70 dba Dessa riktvärden bör klaras vid nybyggnad av bostäder. Trafikbullerutredning har utförts av GF Konsult AB, Utredningen utfördes då Göteborgsvägen var en del av E45:an och uppgifterna om vägbuller baseras på analyser om förväntade framtida trafiksiffror. Trafiken beräknades minska tiofalt från ca fordon/dygn till ca fordon/dygn efter att den nya E45, belägen öster om Lödöse samhälle, tagits i bruk. Beräknat skyddsavstånd från vägmitt för ekvivalent ljudnivå 55 dba utomhus, baserat på de estimerade trafikmängderna längs Göteborgsvägen: meter för 1-planshus, för 2-planshus och meter för 3-planshus. Med skärm, 2,5 meter hög, blir skyddsavståndet 0 meter, 15 meter respektive 20 meter. Detta innebär att befintlig bebyggelse klarar riktvärdena utan skärm. Byggrätten medger dock ny bostadsbebyggelse närmre Göteborgsvägen och då krävs uppförande av bullerskärm. De garage som planeras utmed Göteborgsvägen kan, kompletterat med plank, utgöra bullerskydd, om så krävs för att klara riktvärdena. Transporter med farligt gods Eftersom Göteborgsvägen inte utgör transportled för farligt gods är riskanalysen avseende detta inte längre relevant. Översvämning Planområdets direkta närhet till Göta älv gör att området är utsatt för översvämningsrisk. Planområdet är flackt och marknivån varierar idag mellan +1,5 - +2,5 m. Med utgångspunkt från genomförda flödes- och nivåberäkningar och resonemang med SMHI om klimatförändringar samt länsstyrelsens riktlinjer, föreslås i rapporten om klimatanpassning av Lödöse (SWECO Environment AB, ), att framtida bebyggelse anpassas till nivån +3,0 meter i höjdsystem RH2000. Nivån har beräknats utifrån följande faktorer: Vid västlig storm är högsta uppmätta vattennivå i Göteborg +1,75 meter. Beräknad havsnivåhöjning till år 2100 är +1,0 meter Göta älvs flöde vid maximal tappning (ca 1100 m 2 /s) ökar nivån med ytterligare 0,3 meter Sannolikheten för att det sker maximal tappning samtidigt som havets nivå i Göteborg är extremhögt är inte utredd men bedöms i rapporten som låg. Av praktiska och ekonomiska skäl kan det emellertid finnas anledning att i ett första skede anpassa befintliga verksamhets- och bostadsområden till en lägre nivå än föreslaget. För Lödöse kan en skyddsnivå på +2,5 meter ge ett gott skydd mot de högvatten som förekommer idag och som kan förväntas under det närmaste halvseklet. Bestämmelse införs som reglerar lägsta färdigt golvhöjd samt lägsta höjd på kvartersgata om +2,5 meter över havet. Höjdbestämmelsen har fastställs efter samråd med länsstyrelsen om denna. I samråd med Länsstyrelsen har en nivå på m (RH 2000) satts för vägarna inom kvarteret, för att tillgodose tillgängligheten vid eventuell översvämning. 8

47 För att på längre sikt, efter 2050, säkra områdena längs Göta älv för än högre vattennivåer, föreslås en samlad skyddsbarriär på +3,0 meter mellan älven och tätorten (se FÖP Lödöse). Det är samtidigt viktigt att områdets marklutning mot planområdets sydvästra hörn bibehålls, så att vatten kan rinna av från området även i samband med extrem nederbörd och höga vattennivåer. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten- avlopp och dagvattenledningar. En VA- och dagvattenutredning har utförts av SWECO Environment AB. Vattenförsörjning Planområdet försörjs från vattenledningarna, som försörjer Ekebergsområdet i den sydöstra delen av Lödöse. Ledningen går via en pumpstation ner längs banvallens västra sida och vidare till den nya avloppspumpstationen för Ekeberg. Ledningen går sedan igenom planområdet och ansluter sig till befintliga vattenledningar vid Lödösereservoaren. Då erhålls en rundmatningsslinga avseende vattenförsörjningen av södra Lödöse. Brandvattenförsörjningen av området föreslås ske enligt den s.k. alternativmetoden, vilket innebär att Räddningstjänsten använder släckvatten från egen tankbil. Tankbilen skall sedan ha goda påfyllnadsmöjligheter (minst 15 l/s) från en huvudbrandpost i Lödöse, t.ex. i anslutning till Lödöse tryckstegringsstation. Den befintliga serviceledningen, som idag passerar över den sydöstra delen av planområdet utgår. Spillvattenavledning Avledning av spillvatten från planområdet sker genom utbyggnad av en ledning från planområdets sydvästra del, söderut längs med banvallen ner till spillvattenledningar i anslutning till spillvattenpumpstationen för Ekebergsområdet, varifrån det sedan kommer att pumpas vidare in till Lödöse avloppsreningsverk. Dagvattenledning Allt dagvatten från området skall fördröjas, så att inte avrinningen från området ökar jämfört med nuvarande förhållanden. Orsaken till detta är att det förekommit översvämningsproblem i diket som utgör recipient för dagvattenledningen i denna del av Lödöse. Grunda makadamdiken anläggs vid sidan av gatorna. Dessa makadamdiken fungerar då som fördröjningsmagasin för dagvattnet från planområdet. Exempel på utformning av ett makadamdike finns i VA-utredningen. Utjämningsanordningar inom området kan byggas ut i samma takt som utbyggnad av hus, gator och andra hårdgjorda ytor inom området. Storleken på utjämningsanordningarna skall då vara proportionell mot storleken på de hårdgjorda ytor som ansluts, för att vid full utbyggnad inom området motsvara en effektiv utjämningsvolym om totalt 80 kubikmeter, enligt beräkningar. 9

48 Ledningsrätt tillskapas i samband med anläggning och påkoppling av dagvattenledning till kommunalt dagvattennät. El, tele och data. Ledningsnät för elkraft och tele har byggts ut till planområdet. Bredband via fiber finns anslutet till fastigheten. Värme och energi Detaljplanen reglerar ej värmesystem. Enligt exploatören skall jordvärme användas. BEDÖMNING AV BEHOV AV MKB. En behovsbedömning har utförts, enligt Plan och bygglagen (5 kap 18 ) och Miljöbalken (6 kap 11 ) av planförslaget. Kommunen har bedömt att området ur allmän synpunkt är lämpligt att komplettera med nya bostäder och att förslaget inte medför någon betydande miljöpåverkan. Vid behovsbedömningen har kriterierierna i MKB-förordningens bilaga 4 särskilt beaktats och inte ansetts uppfyllda. Planförslaget innebär inte att planområdet tas i anspråk för de utpekade ändamål, som listats i PBL 5 kap 18 och kriterierna i MKBförordningens bilaga 2 behöver därför inte beaktas. En MKB enligt PBL kap.5 18 bedöms inte behövas. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden för aktuellt planförslag går ut 5 år efter det datum då antagandehandlingar vinner laga kraft. Cecilia Friberg Mark- och exploateringschef 10

49 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Inledning En genomförandebeskrivning redovisar de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder, som erfordras för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av planen. Organisatoriska frågor Detaljplanen är upprättad enligt PBL SFS 1987:10, normalt planförfarande. Genomförandetiden Genomförandetiden 5 år. Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad rätt, att efter ansökan om bygglov få bygga i enlighet med planen. Efter genomförandetidens slut kan detaljplanen ändras utan ersättning till fastighetsägaren vid eventuell minskad outnyttjad byggrätt. Planen fortsätter dock att gälla till dess den ändras eller upphävs av kommunen. Ansvarsfördelning Genomförande av planen åvilar formellt följande ansvariga: Kvartersmarken Vatten, avlopp Eldistribution Teleförsörjning Energi Exploatören Exploatören Vattenfall Telia Sonera Exploatören Exploatören ansvarar för anläggandet av egna kvartersgator från Göteborgsvägen och inom kvarteret. Exploatören ansvarar för anläggandet av VA-ledningar inom kvarteret. Gator och VA-ledningar inom kvartersmark förvaltas och sköts av exploatören. Dagvattnet inom kvarteret skall av Exploatören ledas söderut och kopplas på kommunens angivna kopplingspunkt på dagvattennätet. Exploatören planterar träd utmed norra och södra gränsen av kvarteret. Anslutningspunkt, vattenmätare, sophantering mm kommer att ske enligt kommunens anvisningar. 11

50 EKONOMISKA ÅTGÄRDER Exploatören bekostar upprättande av detaljplan med tillhörande utredningar. FASTIGHETSRÄTTSLIGA ÅTGÄRDER Exploatören Tommy Nylund äger fastigheten Tingberg 3:77, som berörs av detaljplanen. Ledningsrätt för VA- och dagvattenledningar till förmån för Tingberg 3:77 upprättas i samband med anläggning och påkoppling till kommunalt ledningsnät, vilket ger rätt att anlägga VA- och dagvattenledningar över Tingberg 3:72 till det kommunala VA- och dagvattennätet söder om planområdet. Cecilia Friberg Mark- och exploateringschef 12

51

52

53 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Riktlinjer för kommunala markanvisningar Dnr 2017/KS0111 Sammanfattning Enligt Lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar ska en kommun anta riktlinjer för markanvisningar vilka ska beslutas av kommunfullmäktige. Kommunens riktlinjer för markanvisningar ska innehålla: kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar principer för markprissättning Kommunfullmäktige antog Policy för anvisning av mark och bostäder och kommunstyrelsen antog Riktlinjer vid anvisning av mark för bostäder. Den nya lagen och förändrade förutsättningar har fört med sig ett behov att uppdatera policy och riktlinjer varför nya riktlinjer för kommunala markanvisningar arbetats fram. Riktlinjer för kommunala markanvisningar gäller i de fall kommunen äger marken och följer i vanliga fall arbetet i planprocessen. Kommunstyrelsen fattar beslut om markanvisning. I och med antagandet av dessa riktlinjer upphör Policy för anvisning av mark och bostäder antagen av kommunfullmäktige och Riktlinjer vid anvisning av mark för bostäder antagen av kommunstyrelsen att gälla. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad , dnr 2017/KS Riktlinjer för kommunala markanvisningar, dnr 2017/KS0111-1

54 sid- 2 - Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta Riktlinjer för kommunala markanvisningar upphäva Policy för anvisning av mark och bostäder, antagen av kommunfullmäktige upphäva Riktlinjer vid anvisning av mark för bostäder, antagen av kommunstyrelsen Andreas Thorstensson Mark- och exploateringsingenjör andreas.thorstensson@lillaedet.se Beslutet delges Cecilia Friberg, Mark- och exploateringschef Andreas Thorstensson, Mark- och exploateringsingenjör sid 2/2

55 Riktlinjer för kommunala markanvisningar Framtagen av: Mark- och exploateringsavdelningen Antagen av kommunfullmäktige: 2017-xx-xx yy

56 Kommunledningsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för kommunala markanvisningar Innehåll Riktlinjer för kommunala markanvisningar... 3 Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar... 3 Syfte... 3 Handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisning... 4 Intresseanmälan för markanvisning... 4 Markanvisning... 5 Vägledande vid markanvisning... 5 Beslut om markanvisning... 6 Markanvisningsavtal... 6 Genomförandeavtal... 6 Köpeavtal... 6 Utgångspunkter för markanvisningsavtal och genomförandeavtal... 7 Principer för markprissättning... 8

57 Kommunledningsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för kommunala markanvisningar Riktlinjer för kommunala markanvisningar Kommunfullmäktige är kommunens övergripande mark- och bostadspolitiska organ. På kommunfullmäktiges uppdrag ska kommunstyrelsen bland annat leda och samordna översiktlig planering av mark och vatten, detaljplanering samt mark- och bostadspolitiken. Kommunstyrelsen ska upprätthålla en god markberedskap samt se till att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas genom att ta de initiativ som erfordras vad avser mark till bostäder och näringslivsetableringar. Markanvisning är, enligt 1 Lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar, en överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av kommunen ägt område för byggnation. Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar Enligt Lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar ska en kommun anta riktlinjer för markanvisningar. Kommunens riktlinjer för markanvisningar ska innehålla: kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar principer för markprissättning Lagen definierar inte hur arbetet med markanvisning ska gå till. Kommunen får själv forma sina processer så länge de beskrivs i fastslagna riktlinjer. Markanvisning förutsätter att marken inledningsvis ägs av kommunen. Mark som ägs av ett kommunalt bolag omfattas inte av denna definition. Syfte Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra hur kommunen arbetar med markanvisningar i enlighet med Lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Situationen som kravet på riktlinjer omfattar är då en exploatör vänder sig till kommunen och önskar förvärva mark för ett eget projekt och där kommunen, utan konkurrensutsättning, behandlar den inkomna frågeställningen för att ge svar på om kommunen vill göra en markanvisning och senare gå vidare med en markförsäljning eller markupplåtelse.

58 Kommunledningsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för kommunala markanvisningar Handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisning Handläggningsrutinerna beskriver hur kommunen formellt handlägger en inkommen intresseanmälan, bedömningskriterier vid utvärdering av inkommen intresseanmälan och vem som fattar beslut om markanvisning För att få uppföra ny bebyggelse krävs oftast att en detaljplan finns över området vilken reglerar vad och hur mycket som får byggas. En markanvisning kan vara kopplad till genomförandet av en detaljplan enligt plan- och bygglagen (PBL). Markanvisning används inte bara vid bostadsbyggande utan även vid planläggning för annan byggnation. Intresseanmälan för markanvisning Om en exploatör vill uppföra ny bebyggelse på kommunal mark ska en skriftlig intresseanmälan skickas in till kommunen. Till intresseanmälan ska bifogas en översiktlig redogörelse av det huvudsakliga ändamålet för projektet såsom bostadstyper och upplåtelseform, byggnadsvolymer och utformning. Till anmälan ska även en situationsplan och principskiss bifogas. Beroende på projektets storlek och utformning varierar kravet på detaljer i ansökan. När intresseanmälan inkommit handlägger mark- och exploateringsavdelningen ärendet. Avdelningen gör en översiktlig bedömning av hur väl projektet stämmer överens med de förutsättningar och intentioner som råder inom och omkring området intresseanmälan avser samt projektets genomförbarhet. Bedömningen tar hänsyn till dokumenten: Vision 2020 Översiktsplan Omkringliggande planer Övriga planer och program Bostadsförsörjningsprogram Utöver nämnda dokument kan även ytterligare rapporter vara aktuella för att utvärdera förutsättningarna.

59 Kommunledningsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för kommunala markanvisningar Markanvisning Markanvisning för ett område kan ske genom direktanvisning, anbudsförfarande eller markanvisningstävling. Direktanvisning innebär att marken anvisas exploatören direkt utan anbudsförfarande eller markanvisningstävling när exploatören har ansökt om markanvisning. Anbudsförfarande innebär att flera exploatörer får lämna in förslag på hur de vill bebygga ett särskilt område utifrån ett antal av kommunen givna villkor. Markanvisningstävling innebär att exploatörer erbjuds lämna förslag på hur ett område kan exploateras med utgångspunkt för de förutsättningar kommunen ger. Förfarandet används främst vid särskilda projekt som starkt påverkar stadsbilden eller som på annat sätt är speciella. Ett tävlingsförfarande liknar ett anbudsförfarande, men kommunen kräver här mer omfattande och detaljrika förslag på utformning av bebyggelse och andra aspekter från exploatörerna, vilket kan ge större möjligheter till unik och annorlunda bebyggelse. Lilla Edets kommun tillämpar vanligtvis direktanvisning av mark. Vägledande vid markanvisning Vid anvisning av mark för bostadsbebyggelse ska följande vara vägledande: Varierad upplåtelseform Varierad upplåtelseform av boende ska eftersträvas. Varje ort ska kunna utvecklas och erbjuda ett varierat utbud av bostäder. Olika boendegruppers önskemål och behov beträffande storlek, upplåtelseform, sociala kontakter och boendeservice ska kunna tillgodoses. Även trygghetsaspekter ska beaktas. Miljö En långsiktig kvalitets- och miljöprofil ska eftersträvas. Byggproduktionen planeras för miljöanpassat genomförande, byggnadens drift är energi- och resurseffektiv som till exempel passivhus, emissioner från byggnaden har minimal miljöpåverkan, byggnaden påverkar inte omgivningen negativt och en god inomhusmiljö skapas. Tillgänglighet Vid all bostadsproduktion ska god tillgänglighet eftersträvas så att andelen bostäder med hög tillgänglighet ökar. Vid markanvisning ska därför kraven på åtgärder för att åstadkomma god tillgänglighet tillgodoses.

60 Kommunledningsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för kommunala markanvisningar Konkurrens och mångfald på marknaden Kommunen ska verka för att främja goda konkurrensförhållanden för att skapa förutsättningar för variationsrika bostäder till rimliga boendekostnader. Fler företag, både stora och små, ska ges möjlighet att etablera sig och kommunen ska sträva efter att få in fler intressenter inom samma område. Hänsyn ska tas till exploatörens ekonomiska stabilitet och intresse av långsiktigt fortbestånd av bebyggelsen med avsedd upplåtelseform samt tidigare genomförda projekt. Beslut om markanvisning Efter att en komplett intresseanmälan för markanvisning inkommit fattar kommunstyrelsen beslut om markanvisning. Beslutet fattas senast inom fyra (4) månader. Markanvisningsavtal Kan området direktanvisas ska ett markanvisningsavtal tecknas mellan kommunen och exploatören. Avtalet ger exploatören ensamrätt att under en viss tidsperiod och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse av mark för byggnation. Genomförandeavtal Processen för upprättande av genomförandeavtal pågår parallellt med planprocessen och ett genomförandeavtal ska tecknas innan detaljplanen antas. Genomförandeavtalet ska bland annat innehålla förutsättningar för marköverlåtelse med tillhörande markpris, krav på byggnaders utformning och placering och tidskrav när byggnation senast ska vara påbörjad och slutförd. Köpeavtal När detaljplanen är antagen och har vunnit laga kraft ska ett köpeavtal tecknas där marken slutligen överlåts till exploatören. Till grund för köpeavtalet ligger genomförandeavtalet. Figur 1. Process för markanvisningsavtal

61 Kommunledningsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för kommunala markanvisningar Utgångspunkter för markanvisningsavtal och genomförandeavtal Markanvisningsavtal och genomförandeavtal reglerar överenskommelser mellan kommunen och exploatören. Beroende på i vilket skede av processen som avtalen tecknas, till exempel kan avtal tecknas tidigt i planprocessen eller när antagen detaljplan finns, innehåller avtalen olika delar. Utgångspunkter för avtalen är följande: Markanvisning tidsbegränsas till högst två (2) år. Om marköverlåtelseavtal inte kan träffas inom denna tid är kommunen fri att anvisa marken till annan exploatör. Kommunen har rätt att återta en markanvisning om byggnationen inte påbörjats senast tio (10) månader efter det att infrastrukturen är utbyggd eller om det är uppenbart att exploatören inte förmår eller avser att genomföra projektet i den takt och på det sätt som avsågs vid markanvisningen. Förlängning kan medges om förseningen beror på omständigheter som exploatören inte råder över. Återtagen markanvisning ger inte rätt till ersättning. Markanvisning får inte överlåtas utan kommunens skriftliga godkännande. Detta gäller även överlåtelse till närstående bolag. Kommunen kan bestämma om upplåtelseform såsom ägande-, bostads- eller hyresrätt och ska kunna villkora att exploatören upplåter specialbostäder, lokaler för barn- och äldreomsorg samt andra kategoribostäder. Detta ska kunna ske antingen genom den avsedda nyproduktionen eller i exploatörens övriga befintliga bostadsbestånd. Exploatören står för sina egna kostnader i projektet och all ekonomisk risk i samband med detaljplanearbetet. Projektering i detaljplanearbetet ska ske i samråd med kommunen. Projekt som avbryts till följd av beslut under planprocessen ger inte rätt till ersättning eller ny markanvisning. Kommun kan inte garantera byggrätter vid markanvisning, om inte lagakraftvunnen detaljplan redan finns då markanvisningsavtalet tecknas. Exploatören ska satsa resurser och kostnader för medverkan i planarbetet. Exploatören bekostar anslutningsavgifter till vatten och avlopp, el, tele, bredband med mera enligt gällande taxa samt all utbyggnad inom kvartersmark. Eventuell flytt av ledningar bekostar exploatören. Exploatören ska tillse att gemensamt hämtställe för bostädernas avfall ordnas. Utöver köpeskillingen ska exploatören bidra till utsmyckning inom området.

62 Kommunledningsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för kommunala markanvisningar Principer för markprissättning Lilla Edets kommun använder marknadsvärdeprincipen vid prissättning av mark. I tomtpriset ingår kostnad för marken, kostnader för framtagande av detaljplanen, kostnaden för utbyggnad av allmän plats med mera. Utöver detta tillkommer anslutningsavgifter enligt taxa beslutad av kommunfullmäktige. Vid anbuds- eller tävlingsförfarande kommer kommunen att använda ett öppet anbudsförfarande. Det mest fördelaktiga anbudet väljs baserat på de förutsättningar och villkor som är satta för respektive område för varje enskilt anbuds- eller tävlingsförfarande. För varje område finns ett acceptpris för marken för att markanvisningen ska genomföras. Kommunen kan använda en auktoriserad värderingsman för att göra en bedömning av marknadsvärdet.

63

64 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Riktlinjer för exploateringsavtal Dnr 2017/KS0112 Sammanfattning Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska kommunen anta riktlinjer som anger utgångspunkter och mål för exploateringsavtal. Riktlinjerna ska ange grundläggande principer för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av detaljplaner samt andra förhållanden som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna av att ingå exploateringsavtal. Riktlinjer för exploateringsavtal gäller i de fall en exploatör vänder sig till kommunen och önskar planlägga mark för ett eget projekt där exploatören äger marken. Exploateringsavtal innehåller överenskommelse mellan kommunen och exploatören för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av en detaljplan. Kommunstyrelsen fattar beslut om exploateringsavtal. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad , dnr 2017/KS Riktlinjer för exploateringsavtal, dnr. 2017/KS Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta Riktlinjer för exploateringsavtal. Andreas Thorstensson Mark- och exploateringsingenjör andreas.thorstensson@lillaedet.se Beslutet expedieras till Cecilia Friberg, Mark- och exploateringschef Andreas Thorstensson, Mark- och exploateringsingenjör

65 Riktlinjer för exploateringsavtal Framtagen av: Mark- och exploateringsavdelningen Antagen av kommunfullmäktige: 2017-xx-xx yy

66 Kommunledningsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för exploateringsavtal Innehåll Riktlinjer för exploateringsavtal... 3 Lagen... 3 Syfte... 3 Handläggningsrutiner och grundläggande villkor för exploateringsavtal... 3 Intresseanmälan för planläggning... 4 Exploateringsavtal... 4 Utgångspunkter för exploateringsavtal... 4

67 Kommunledningsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för exploateringsavtal Riktlinjer för exploateringsavtal Kommunfullmäktige är kommunens övergripande mark- och bostadspolitiska organ. På kommunfullmäktiges uppdrag ska kommunstyrelsen bland annat leda och samordna översiktlig planering av mark och vatten, detaljplanering samt mark- och bostadspolitiken. Exploateringsavtal innehåller överenskommelse mellan kommunen och exploatören för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av en detaljplan när exploatören äger marken. Lagen Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska kommunen anta riktlinjer som anger utgångspunkter och mål för exploateringsavtal. Riktlinjerna ska ange grundläggande principer för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av detaljplaner samt andra förhållanden som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna av att ingå exploateringsavtal. Syfte Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra hur kommunen arbetar med exploateringsavtal i enlighet med Plan- och bygglagen (PBL). Den situation som kravet på riktlinjer omfattar är då en exploatör vänder sig till kommunen och önskar planlägga mark för ett eget projekt där exploatören äger marken. Handläggningsrutiner och grundläggande villkor för exploateringsavtal Handläggningsrutinerna beskriver hur kommunen formellt handlägger en inkommen intresseanmälan, bedömningskriterier vid utvärdering av inkommen intresseanmälan och vem som fattar beslut om exploateringsavtal. För att få uppföra ny bebyggelse krävs oftast att en detaljplan finns över området vilken reglerar vad och hur mycket som får byggas. Ett exploateringsavtal är kopplat till genomförandet av en detaljplan.

68 Kommunledningsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för exploateringsavtal Intresseanmälan för planläggning Om en exploatör vill uppföra ny bebyggelse på egen mark ska en skriftlig ansökan om planbesked göras till kommunens mark- och exploateringsavdelning. Beslut om planbesked fattas av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ska fatta beslut inom fyra (4) månader från det att fullständig ansökan inkommit till mark- och exploateringsavdelningen. Om positivt planbesked ges ska ett planavtal tecknas där exploatören åtar sig bekosta det arbete, och de utredningar som krävs, för att detaljplanen ska kunna antas. Exploateringsavtal När planarbetet påbörjats inleds avtalsförhandlingar mellan kommunen och exploatören i syfte att teckna ett exploateringsavtal vilket ska reglera genomförandet av detaljplanen. Senast inför granskning av detaljplanen ska kommunen redovisa avtalets huvudsakliga innehåll. Inför planens antagande ska förhandlingarna vara slutförda och parterna ska teckna ett exploateringsavtal före eller samtidigt som detaljplanen antas. Om större ändringar av projektets omfattning sker under detaljplanläggningen kan också omfattningen på exploateringsavtalet ändras. Beslut om exploateringsavtal ska fattas av kommunstyrelsen. Figur 1. Process för exploateringsavtal Utgångspunkter för exploateringsavtal Exploateringsavtal anpassas utifrån varje områdes unika förutsättningar men utifrån följande utgångspunkter: Mark som anges som allmän platsmark i detaljplanen överlåts till huvudmannen utan ersättning. Exploatören bekostar projektering och byggnation av infrastruktur och allmän platsmark som krävs för att exploateringen ska kunna genomföras i förhållande till den byggrätt som detaljplanen medger. Exploatören ansvarar för och bekostar utredningar, utformning och åtgärder med avseende på avfallshantering, bulleråtgärder, sanering, översvämning, bevarande- och kompensationsåtgärder av skyddsvärda områden, geologi och/eller arkeologi med mera som krävs för detaljplanens genomförande. Eventuella kostnader för fastighetsbildning såsom fastighetsreglering, avstyckning och bildande av gemensamhetsanläggningar, bekostas av exploatören. Exploatören bekostar anslutningsavgifter till vatten och avlopp, el, tele, bredband och eventuell annan infrastruktur, samt eventuell flytt av ledningar. Exploatören ska tillse att gemensamt hämtställe för bostädernas avfall ordnas. Exploatören ska bidra med någon form av kulturell utsmyckning inom området. Exploateringsavtalet ska godkännas av kommunstyrelsen

69

70

71

72 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Redovisning av ännu ej besvarade motioner 2017 Dnr 2017/KS0086 Sammanfattning Följande motioner har ännu ej besvarats: Motion från Julia Färjhage (C), Paulina Svenungsson (C), Jörgen Andersson (C), Karin Hallhagen (C) och Roy Beckman (C) om en giftfri kommun. (Inkom ) Motionen har varit remitterad till samtliga nämnder, samtliga har lämnat yttrande. Motionen handläggs av kommunledningsförvaltningen. Motion från Julia Färjhage (C) och Karin Hallhagen (C) om cykelväg i Västerlanda, etapp 1. (Inkom ) Motionen är återremitterad av kommunfullmäktige i avvaktan på cykelplan. Motion från Julia Färjhage (C), Jörgen Andersson (C), Paulina Svenungsson (C), Fredrik Hermansson (C) och Lars Ivarsbo (C) om Inlandsön, (Inkom ) Motionen är remitterad till kultur- och fritidsnämnden som svarat. Komplettering av yttrandet är begärd av kultur- och fritidsnämnden. Motion från Jörgen Andersson (C) och Julia Färjhage (C) om Nygårds ryttarsällskap. (Inkom ) Motionen är remitterad till kultur- och fritidsnämnden. Motion från Jörgen Andersson (C) och Julia Färjhage (C) om hästnära boende. (Inkom ) Motionen är remitterad till miljö- och byggnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Miljö- och byggnämnden har yttrat sig Motion från Peder Engdahl (M) och Camilla Olofsson (M) om obligatorisk undervisning i självförsvar för flickor i årskurs 6-9. Motionen är remitterad till kultur- och fritidsnämnden och utbildningsnämnden. Utbildningsnämnden lämnade yttrande Motion från Julia Färjhage (C), Jörgen Andersson (C), Paulina Svenungsson (C), Fredrik Hermansson (C) och Lars Ivarsbo (C) om laddstolpar mm. (Inkom ) Motionen handläggs på kommunledningsförvaltningen.

73 sid- 2 - Motion från Julia Färjhage (C), Jörgen Andersson (C), Paulina Svenungsson (C), Fredrik Hermansson (C) och Lars Ivarsbo (C) om att ta fram en livsmedelspolicy för kommunen. (Inkom ) Motionen har varit remitterad till omsorgsnämnden och utbildningsnämnden, som lämnat yttrande. Motionen handläggs på kommunledningsförvaltningen. Motion från Julia Färjhage (C), Jörgen Andersson (C), Paulina Svenungsson (C), Fredrik Hermansson (C) och Lars Ivarsbo (C) om att köpa in hjärtstartare (Inkom ) Motionen handläggs av kommunledningsförvaltningen. Motion från Anna Larsson (MP) om informationskampanj gällande källsortering av tidningar och förpackningar. (Inkom ) Motionen är remitterad till tekniska nämnden. Motion från Camilla Waltersson-Grönvall (M), Peder Engdahl (M), Camilla Olofsson (M), Anna-Lee Alenmalm (M), Zara Blidevik (M), Lars-Erik Anderström (M) och Andreas Nelin (M) om att avveckla demokrati- och mångfaldsberedningen. (Inkom ) Motionen handläggs av kommunledningsförvaltningen. Motion från Jörgen Andersson (C) om att införa förmånscykel i Lilla Edets kommun. (Inkom ) Motionen handläggs av kommunledningsförvaltningen. Motion från Camilla Waltersson-Grönvall (M), Peder Engdahl (M), Camilla Olofsson (M), Anna-Lee Alenmalm (M), Zara Blidevik (M) och Andreas Nelin (M) om översyn av kommunledningsförvaltningen. (Inkom ) Motionen handläggs av kommunledningsförvaltningen. Motion från Camilla Waltersson-Grönvall (M), Peder Engdahl (M), Camilla Olofsson (M), Anna-Lee Alenmalm (M), Zara Blidevik (M) och Andreas Nelin (M) om vänthall vid Lödöse station (Inkom ) Motionen handläggs av kommunledningsförvaltningen. Maria Olegård administrativ chef maria.olegard@lillaedet.se sid 2/2

74

75

76 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Revidering av Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Lilla Edets kommun avseende fyrverkerier och pyrotekniska varor Dnr 2016/KS0384 Sammanfattning Kommunfullmäktige antog Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Lilla Edets kommun. Därefter har en diskussion uppkommit om användning av fyrverkerier och pyrotekniska varor. Kommunledningsförvaltningen föreslår följande lydelse: 18 Den som skjuter av fyrverkerier eller andra pyrotekniska varor skall visa största möjliga hänsyn till omgivningen. Tillstånd av polismyndigheten krävs inom hela kommunen för att anordna fyrverkerier eller använda andra pyrotekniska varor under hela året med undantag av från klockan 18:00 påskafton till klockan 03:00 följande dag, från klockan 18:00 valborgsmässoafton till klockan 03:00 följande dag och från klockan 18:00 nyårsafton till kockan 03:00 följande dag. Det är förbjudet att använda pyrotekniska varor närmare än 100 meter från de särskilda boenden; Lindkullen i Lilla Edet, Soläng i Lödöse och Pilgården på Ström samt Lilla Edets Ridklubbs anläggning i Göta. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från administrativa chefen, daterad Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar ovanstående revidering av Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Lilla Edets kommun. Maria Olegård Administrativ chef Maria.olegard@lillaedet.se Beslutet expedieras till Polismyndigheten Länsstyrelsen

77

78

79 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KSO Strategi för ett mångfaldssamhälle Dnr2017 Sammanfattning Lilla Edets kommun har visionen om att vara en attraktiv kommun. Ett sätt att nå visionen är att främja inflyttningen till kommunen. För att inflyttningen ska bli bestående och hållbar krävs att nya invånares kompetens, kreativitet och arbetskraft tas tillvara på bästa sätt. Då delar av de nyinflyttade kommuninvånarna är immigranter, så handlar en del av de strategiska frågorna om vad som brukar kallas integrationspolitik. Strategin för ett mångfaldssamhälle är ett led i detta arbete och har som syfte att skapa en kommun där mångfald ses som tillgång och där alla har möjlighet att vara delaktiga i samhället på lika villkor oavsett förutsättningar. Strategin har sin utgångspunkt i kommunens Vision 2020 och har de uttalade målen integrering, inkludering samt etablering. Ärendet Lilla Edets kommun har en vision om att vara en attraktiv kommun att bo och verka i för alla människor. Ett sätt att nå visionen är att främja inflyttningen till kommunen. För att inflyttningen ska bli bestående och hållbar krävs att nya invånares kompetens, kreativitet och arbetskraft tas tillvara på bästa sätt. Då delar av de nyinflyttade kommuninvånarna är immigranter, handlar en del av dessa strategiska frågor om vad som brukar kallas integrationspolitik. Det övergripande nationella målet för integrationspolitiken är att alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Lilla Edets kommun ska solidariskt arbeta i enlighet med målet för integrationspolitiken. Ett attraktivt samhälle är tolerant och inkluderande, och mångkultur är en del av dess dynamik. En framgångsrik integration bidrar till kommunens attraktivitet och kan på så sätt både främja inflyttning och stävja utflyttning

80 sid- 2 - Strategin för ett mångfaldssamhälle är ett led i detta arbete och har som syfte att skapa en kommun där mångfald ses som tillgång och där alla har möjlighet att vara delaktiga i samhället på lika villkor oavsett förutsättningar. Strategin har sin utgångspunkt i kommunens Vision 2020 Växtkraft, Välbefinnande, Stolthet och Identitet samt har de uttalade målen integrering, inkludering och samhällsetablering vilket omfattar alla människor i ett samhälle. Arbetet är en långsiktig process och det är samhällets ansvar att på alla sätt medverka till att alla människor integreras, inkluderas och etableras i det svenska samhället. Alla människor ska respekteras oavsett bakgrund och att de ska kunna påverka sin situation, förstå och vara delaktiga i samhället de lever i och ha möjlighet till inflytande, utan att ge avkall på sin identitet och ursprungskultur. Därmed skapas förutsättningar för ett berikande mångfaldssamhälle i kommunen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Strategi för ett mångfaldssamhälle, daterad Finansiering Finansiering för år tas från statliga medel för integration. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås anta Strategin för ett mångfaldssamhälle med tillhörande handlingsprogram. Finansiering för tas från statliga medel för integration. Beslutet expedieras till Kommunens nämnder och förvaltningar sid 2/2

81 Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum:

82 Strategi för mångfaldssamhälle Det övergripande nationella målet för integrationspolitiken är att alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Lilla Edets kommun ska solidariskt arbeta i enlighet med målet för integrationspolitiken. Det är nödvändigt för vår framtida välfärd att öka förståelsen för alla människor och skapa ett integrerat samhälle som präglas av jämlikhet, respekt och samförstånd mellan människor av olika etnisk, kulturell och religiös bakgrund. Integration är en långsiktig process och det är samhällets ansvar att på alla sätt medverka till att alla människor integreras i det svenska samhället och att det bygger på ömsesidig förståelse. Alla människor ska respekteras oavsett bakgrund och att de ska kunna påverka sin situation, förstå och vara delaktiga i det samhälle de lever i samt ha möjlighet till inflytande. Detta utan att ge avkall på sin identitet och ursprungskultur. Därmed skapas förutsättningar för ett berikande mångfaldssamhälle i kommunen. Förutsättningar Ett integrerat samhälle förutsätter gemensamt språk, gemensamma rättsnormer och gemensamma mötesplatser. Ett öppet samhälle utgår från att kommunen är beredd att ta emot nya människor och grupper och ge plats åt nya inslag i samhället. En av grundförutsättningarna för en framgångsrik integration är att var och en som är frisk och i arbetsför ålder kan försörja sig själv och sin familj. För att uppnå detta behövs relevanta kunskaper i det svenska språket och insikter om hur det svenska samhället fungerar. En annan grundförutsättning är ett integrerat boende. För att lyckas i det praktiska integrationsarbetet krävs förändrade attityder, tolerans och solidaritet. Det är viktigt att integrationsarbetet utgår från självbestämmande, inflytande och delaktighet på individ-, grupp- och samhällsnivå. Vision 2020 Lilla Edets kommuns strategi för ett integrerat samhälle har sin utgångspunkt i kommunens Vision 2020 Växtkraft/Välbefinnande/Stolthet/Identitet. Hävstängerna ska bidra till att integrationsarbetet präglas av ett öppet och integrerat samhälle för alla kommuninvånare. sid 2/5

83 Syfte Syftet för strategin är att skapa en kommun där mångfalden ses som en tillgång och där alla har möjlighet att vara delaktiga i samhället på lika villkor oavsett förutsättningar. Mål Mål för strategin är att skapa ett integrerat samhälle i Lilla Edets kommun Integration betonar vikten av anpassning till ett större sammanhang. Mål för strategin är att skapa ett inkluderat samhälle i Lilla Edets kommun. Inkludering betonar vikten av att ta in nya företeelser i sammanhanget. Mål för strategin är att främja samhällsetablering för alla invånare i kommunen. Samhällsetablering omfattar alla områden från etablering inom utbildningssystem och arbetsmarknad till civilsamhälle med föreningar, organisationer och gemenskaper. Perspektiv Tron på varje enskild persons inneboende kapacitet samt hjälp till självhjälp ska prägla arbetet och den enskilde individens kompetens och utbildning skall tas tillvara, vare sig det gäller ren yrkeskunskap eller kunskap om andra kulturer som kan vara värdefulla för samhället. I strategin för ett mångfaldssamhälle har Lilla Edets kommun använd principerna för social hållbarhet som strategiska områden: jämlikhet, hälsa, kompetens, mening och inflytande. Jämlikhet Alla människor har samma rättigheter och lika värde och ska därmed behandlas jämlikt oberoende av faktorer som kön, ålder, etnicitet, religion, funktionsvariation och sexuell läggning. Detta gäller såväl individer emellan som mellan individer och organisationer. sid 3/5

84 Hälsa I Lilla Edets kommun främjas en god hälsa för alla invånare. Det finns tydliga kopplingar mellan hälsotillstånd och boendesituation, familj, arbetsförhållanden, lön, meningsfull fritid, tillgänglighet samt rekreationsmöjligheter. För att undvika segregation och utanförskap krävs en hållbar och långsiktig samhällsplanering, där bostadsområden, mötesplatser och kulturella inslag skapar nya influenser för alla som vill leva, verka och bo i kommunen. Kompetens I Lilla Edets kommun ska alla individer ges möjlighet till självförverkligande och utveckling utifrån sina förutsättningar. Därigenom stärks individers egenmakt att själva bidra till att få sina behov uppfyllda. Lärande behövs för att såväl individer som samhällen och organisationer ska vara hållbara och utvecklande. Utbildning och tydlig språkfokus är nyckeln till integration, inkludering och etablering. Mening Att se till varje individs inneboende kapacitet och enskilda talanger oavsett om det gäller utbildning, karriär eller fritid är viktigt för att stärka individens känsla av syfte och mening. Inflytande Alla människor ska ha möjlighet att delta i samhällsutvecklingen och påverka de sammanhang de både är en del av och beroende av. Inflytande är ett ledord i kommunens vision liksom i arbetet för ett inkluderande samhälle. Inflytande och delaktighet präglar alltmer förväntningar från invånare, företagare och övriga aktörer i civilsamhället. Lilla Edets kommun tror starkt på samverkan och olika typer av medskapandeprojekt där målgrupper och intressenter får stort inflytande. Ansvar Strategin är övergripande och gäller för hela Lilla Edets kommun. Varje förvaltning ska, med hänsyn till den övergripande strategin, arbeta utifrån Program för ett integrerat samhälle och ta ansvar för de område som berör verksamheten. sid 4/5

85 Lilla Edet Motion angående att kommunen inför nikotin- och alkoholförbud på HVB-hemmen. Vi har en skyldighet att ta hand om våra unga kommuninvånare på bästa sätt. Det är olagligt att sälja, köpa ut eller ge bort starköl, vin och sprit till personer under 20 år. Folköl får inte säljas till ungdomar under 18 år. På restaurang måste man ha fyllt 18 år för att få köpa alkohol. Straffet för langning är böter eller fängelse i upp till två år, vid grova brott upp till fyra år. Du får inte sälja eller lämna ut en tobaksvara om du misstänker att tobaksvaran kommer att lämnas över till en minderårig, det vill säga langas till någon som inte har fyllt 18 år. I kommunens riktlinjer för en drogfri arbetsplats och policy för rökfri arbetsplats, samt det faktum att det enligt lag är förbjudet att sälja eller langa tobak och alkohol till minderåriga, så förekommer det ändå rökning på- och i direkt anslutning till kommunens HVB-hem. Det finns till och med askfat vid Etagets entré. Det är tydligt att dessa policys och riktlinjer inte är tillräckliga. Därför föreslår Sverigedemokraterna kommunfullmäktige besluta: Att Lilla Edets kommun snarast inför ett nikotin- och alkoholförbud i kommunens samtliga HVB-hem. Att kommunen tar fram en handlingsplan för hur kommunens personal på kommunens HVB-hem skall agera om man träffar på barn som röker eller dricker alkohol, eller som verkar påverkade av droger. Att kommunen tar krafttag för att förhindra langning av alkohol eller tobak. Att kommunen särskilt informerar gode män för ungdomarna om vad som gäller för langningsbrott samt vilka skador alkohol och tobak kan ge. Dessa yrkanden är att se som separata. Christer Ädel (SD)

86

87 Förstudie: Översiktlig granskning av kulturoch fritidsnämndens avtal med idrotts- och kulturföreningar Emil Biström Fredrik Carlsson Januari 2017 Lilla Edets kommun

88 1. Inledning 1.1. Bakgrund På uppdrag av revisorerna i Lilla Edets kommun har PwC genomfört en förstudie av den interna kontrollen gällande tecknande av avtal med idrotts- och kulturföreningar inom kultur- och fritidsnämnden Revisionsfråga Förstudien ska besvara följande revisionsfråga: Finns tillräcklig intern kontroll över kultur- och fritidsnämndens avtal med idrotts- och kulturföreningar? Revisionsfrågan ska besvaras utifrån följande kontrollmål: Finns ändamålsenlig avtalsförteckning? Tecknas avtalen av behörig person enligt gällande delegeringsförteckning? Uppdateras och prövas avtalen vid förfallotidpunkt? 1.3. Revisionsmetod Förstudien genomförs enligt följande: Förfrågan om avtalsförteckning och delegeringsförteckning. Stickprov av avtal Förstudien avgränsas till kultur- och fritidsnämnden.

89 2. Granskningsresultat 2.1. Finns ändamålsenlig avtalsförteckning? Iakttagelser När granskningen introducerades för kultur- och fritidsförvaltningen efterfrågades en avtalsförteckning över de avtal som nämnden har med idrotts- och kulturföreningar. Då kultur- och fritidsnämnden inte har någon avtalsförteckning med föreningarna togs uppgifter om de olika avtalen istället fram genom diariet. Enligt diariekortet som vi erhållit finns sammanlagt 22 avtal under perioden till Bedömning och rekommendationer Det finns ingen avtalsförteckning över avtalen som kultur- och fritidsnämnden har med idrotts- och kulturföreningar. Vi bedömer att kontrollmålet ej är uppfyllt. Vi rekommenderar att en avtalsförteckning upprättas för att uppnå en mer ändamålsenlig intern kontroll över avtalen Tecknas avtalen av behörig person enligt gällande delegationsförteckning? Iakttagelser Enligt delegeringsförteckningen för Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde (antagen av kultur- och fritidsnämnden ) framgår att kultur- och fritidschefen tecknar avtal för bl.a. Speciell uthyrning eller utarrendering av kiosker, serveringar samt Anläggningar och lokaler. För att genomföra granskning huruvida avtalen undertecknats av behörig person gjordes ett stickprov av 10 avtal. En sammanfattning av resultaten av granskningen följer i nedan tabell. Tre av avtalen var undertecknade enligt delegeringsförteckningen, dvs. av kultur- och fritidschefen. Fem av avtalen var undertecknade av kultur- och fritidsnämndens ordförande eller av upplevelsenämndens ordförande. Två av avtalen var ej undertecknade. 3 of 6

90 Antal Tabell: Kultur- och fritidsnämndens avtal med kultur- och idrottsföreningar, antal Undertecknad enligt delegeringsförteckning Ej undertecknad enligt delegeringsförteckning Ej undertecknad Bedömning och rekommendationer Nämnden bör säkerställa att samtliga avtal tecknas enligt gällande delegeringsförteckning. Äldre avtal, tecknade innan , gäller fortsatt men nuvarande delegeringsförteckning bör beaktas vid förlängning av avtalen. Vidare bör nämnden gå igenom aktuella avtal med jämna intervaller för att säkerställa ändamålsenlighet enligt nämndens mål. Brister finns i förhållande till gällande delegeringsförteckning. Två av avtalen var ej undertecknade. Kontrollmålet bedöms ej vara uppfyllt. Delegeringsförteckningen är ej reviderad sedan Vi rekommenderar att delegeringsförteckningen revideras åtminstone en gång under varje mandatperiod Uppdateras och prövas avtalen vid förfallotidpunkt? Iakttagelser Eftersom det inte finns någon avtalsförteckning över kultur- och fritidsnämndens avtal med idrotts- och kulturföreningar fick vi ett utdrag från diariet tillsänt oss. Från diariekortet är det ej möjligt att utläsa huruvida avtalen uppdateras eller hur ofta de uppdateras. Utifrån de avtalskopior vi fått tillsänt oss framgår att avtalens giltighetstid varierar mellan 1 10 år. Det framgår tydligt hur länge avtalen gäller samt när de undertecknades. Majoriteten 4 of 6

91 av avtalen förnyas automatiskt (med ett eller tre år i sänder) om inte skriftlig uppsägning skett viss tid i förväg. Ett av avtalen förlängs inte per automatik. Där måste nytt avtal skrivas varje år Bedömning och rekommendationer I avtalen framgår giltighetstiden samt hur och när avtalen förnyas på ett tydligt sätt. Nämnden bör minst en gång per mandatperiod pröva ändamålsenligheten i gällande avtal. Flera av avtalen vi tagit del av är undertecknade 2006 och 2007 och som vi kan bedöma är de ej dokumenterat omprövade sedan dess. Baserat på avtalen från vår stickprovskontroll kan vi inte bedöma huruvida nämnden har prövat gällande avtal vid förlängning. Kontrollmålet är delvis uppfyllt. För att förbättra den interna kontrollen över avtalen samt deras giltighetstid rekommenderar vi att det upprättas en avtalsförteckning för att säkerställa att inget avtal har löpt ut eller i närtid kommer att löpa ut. 5 of 6

92