Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40 Innehållsförteckning SAMMANFATTANDE RESULTAT... 3 AKTUELLA HÄNDELSER... 4 FULLMÄKTIGES MÅL MÅLOMRÅDE FOLKHÄLSA MÅLOMRÅDE GOD OCH PATIENTSÄKER VÅRD MÅLOMRÅDE FORSKNING OCH HÖGSKOLEUTBILDNING MÅLOMRÅDE REGIONAL UTVECKLING MÅLOMRÅDE KULTUR OCH BILDNING MÅLOMRÅDE DEMOKRATI OCH INSYN MÅLOMRÅDE MILJÖ OCH HÅLLBARHET MÅLOMRÅDE PERSONAL OCH KOMPETENS MÅLOMRÅDE INFORMATION OCH KOMMUNIKATION MÅLOMRÅDE EKONOMI OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR FRAMTIDA UTMANINGAR EKONOMI OMVÄRLDSANALYS SKATTEUNDERLAGSPROGNOS RESULTATANALYS FINANSIELL STÄLLNING BILAGOR FULLMÄKTIGES UPPDRAG RESULTATRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS BALANSRÄKNING NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN NOTER TILL KASSAFLÖDESANALYSEN NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN REDOVISNINGSPRINCIPER PERSONALSTATISTIK

41 Sammanfattande resultat Efterfrågan på hälso- och sjukvård i länet har aldrig varit större. Antalet patienter som söker vård på länets akutmottagningar fortsätter att öka och det har aldrig ringts så många samtal till primärvården som under vintern och våren Tyvärr har möjligheterna att svara upp mot denna efterfrågan försvagats av återkommande virusinfektioner. Orsakerna är flera. Samtliga sjukhus och primärvården har drabbats hårt av calicivirus (vinterkräksjuka), både bland patienter och personal. Särskilt vårdplatssituationen har under årets första månader varit mycket besvärlig. Så kallad kohort vård har förekommit betydlig oftare denna vinter jämfört med de senaste åren. Samtidigt har framför allt Universitetssjukhuset och Lindesbergs lasarett haft ovanligt många färdigbehandlade patienter som väntar på kommunal omsorg. Antalet färdigbehandlade patienter är per april lika många som under hela För hälso- och sjukvården och framför allt sjukhusen har det varit en mycket stora utmaning att hantera alla virusinfektioner och det stora antalet färdigbehandlade patienter. Tyvärr har denna utveckling också påverkat omfattningen av planerad verksamhet och ekonomin i negativ riktning. Trots detta har landstingets resultat i vårdgarantimätningarna förbättrats jämfört med Landstinget arbetar för ett kulturliv för alla. Ett särskilt fokus ägnas åt barn och unga. EU-projekt "Young Culture Organizers" som genomfördes april, den digitala ungdomspanelen som nu är aktiverad samt arbetet med en modell för barnbokslut är några av de aktiviteter som pågår för att öka barn och ungas tillgång till kultur och deras inflytande i kulturlivet. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns ett mål om att all kollektivtrafik till 2020 ska drivas med förnyelsebara drivmedel. Länstrafiken har tagit fram ett förslag som ska förankras och stämmas av inom landstinget och med berörda kommuner. Beslut kommer att fattas under hösten I december 2012 gav nämnden för trafik, miljö och service direktiv om att påbörja ett arbete med en långsiktig målbild för tågtrafiken. En första delrapport, Vägledning för arbetet med Målbild för tågtrafiken, har tagits fram i projektet. Antalet resande har under den första delen av året ökat med 0,6 %. Landstinget har en kostnadsutveckling som ligger betydligt över den budgeterade. Nettokostnadsutvecklingen har under det första tertialet varit relativt konstant och hög, ca 5 %. Framförallt de höga lönekostnaderna driver denna ökning. Det är viktigt att landstingets effektiviseringsarbete fortsätter på ett framgångsrikt sätt, för att klara ekonomin i balans samt utmaningar framöver. De stora utmaningarna landstinget står inför är förutom den medicintekniska utvecklingen det demografiska behovet som kan innebära att kostnadstrycket kommer att öka. En mängd aktiviteter pågår för att uppfylla fullmäktiges mål. Prognosen för måluppfylleles indikerar en positiv utveckling inom de flesta målområdena. Av totalt 53 mål bedöms 49 mål uppfyllas, varav 34 stycken fullt ut och 15 stycken med en mindre acceptabel avvikelse. Fyra mål bedöms inte uppfyllas. Två av dessa finns inom ekonomiområdet. Den kraftiga resultatförsämringen inom framför allt hälso- och sjukvården innebär att målet avseende förvaltningarnas samlade resultat och landstingets resultat i nuläget inte bedöms uppfyllas. För att möte denna utveckling vidtas åtgärder inom och över förvaltningsgränserna. 3

42 Aktuella händelser Hälsa under lupp Arbetet inom området folkhälsa har koncentrerats till frågor kopplade till länets folkhälsoplan samt en fortsatt uppföljning av folkhälsoplanen gällande avtal med kommunerna, idrottsrörelsen och bildningsförbundet i länet. Nu pågår flera analyser, bland annat en av dödligheten i lungcancer utifrån socioekonomiska faktorer. En annan pågående undersökning omfattar en analys av den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV) med tilläggsfrågor 2012 för Örebro län pågår. Under året kommer rapporter att presenteras gällande denna. En avrapporterad analys till nämnden för folkhälsa undersökte sambandet mellan skydds- och riskfaktorer och människors hälsa utifrån resultat i befolkningsundersökningarna Liv & hälsa. Pågående projekt är Hälsosatsning inom invandrargrupper, Framtidstro, hälsa och delaktighet och pilotprojektet Hälso- och kulturkommunikatörer. Vinterkräksjuka gav sämre tillgänglighet Årets långa period av vinterkräksjukan och influensan gjorde att många sökte vård. En stor andel av personalen drabbades av vinterkräksjukan vilket påverkade verksamheten, då en anställd som varit sjuk måste vara helt frisk i två dygn för att få återgå till arbete. Detta ledde till en minskad produktion vilket i sin tur försämrade tillgängligheten för patienterna. Under våren har det även varit en ovanligt hög efterfrågan av primärvårdens resurser. Det har aldrig ringts så många samtal till vården som under våren Även Primärvårdens personal har drabbats av sjukdom vilket inneburit att man periodvis haft svårt med tillgängligheten. Samverkan förbättrar vård och behandling av barn Landstingsstyrelsen antog i april en aktivitetsplan för utveckling av vård och behandling vid psykisk ohälsa hos barn och unga i samarbete mellan primärvården inom Hälsoval och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Barn och ungdomar med psykiatrisk problematik i Örebro län samt unga vuxna (18-24 år) bosatta i Örebro och Lekebergs kommuner får från och med i år också sin vård samlad vid en särskild enhet inom Psykiatrin för Barn och unga vuxna. Från och med januari 2013 gäller en ny struktur för psykiatrins verksamheter till följd av det utvecklings- och förbättringsarbete som gjorts efter den s.k. PUFF- utredningen (PUFF- psykiatrins utveckling för framtiden). Ny teknik ger bättre säkerhet En ny läkemedelsmodul, Provisio, har införts. Tanken är att IT-stöd för läkemedel ska förbättra patientsäkerheten. Införandet har dock präglats av svårigheter och driftstopp. Även vårdtillgängligheten har påverkats då vårdpersonalen har fått lägga ner arbetsinsatser och en ökad utbildningstid, vilket har tagit tid från patientarbetet. För en bättre tillgänglighet En ny jourmottagning på primärvårdsnivå kommer under våren 2013 att öppnas på Fylstamottagningen i Kumla. Fortsatt utveckling av processer i syfte att förbättra effektiviteten pågår, bl.a. 4

43 med kartläggningar av patientflöden och leanarbete. Akutmottagningarnas arbete med att genomföra förbättringar fortlöper. Brett arbete för nytt avtal Sedan två år tillbaka bedriver Örebro universitet en läkarutbildning. Genom denna öppnas möjligheter för landstinget att söka så kallade ALF-medel, det vill säga statlig kompensation för landstingens kostnader i samband med läkarutbildning samt för forskningsverksamhet. Statens tidigare ALF-avtal är uppsagt med samtliga landsting och Örebro läns landsting deltar på såväl politisk nivå som tjänstemannanivå i överläggningar om hur det nya avtalet bör utformas. Hösten 2012 antog landstinget sin nya forskningsstrategi. Denna beskriver forskningen inom tre huvudsakliga områden: prevention och folkhälsa, bassjukvård samt högspecialiserad vård. I strategin fastställs även att forskningen ska arbeta efter de generella kriterierna klinisk patientnära forskning, samverkan samt perspektiv gällande etik, genus, ålder och miljö. Grund för framtida prioriteringar Nämnden för forskning formulerade utifrån den nya strategin överenskommelser om forskning för år 2013 som tecknades med de förvaltningar som får landstingsbidrag för forskning. Till största delen syftar dessa första överenskommelser enligt den nya strategin till att låta förvaltningarna ge en tydlig bild av sin pågående forskningsverksamhet samt av utvecklingsbehov i relation till modellen för strategin. Genom överläggningar med förvaltningarna får nämnden en beskrivning av forskningen, som kan ligga till grund för framtida prioriteringar. Satsning på äldres hälsa Både ur ett internationellt och nationellt perspektiv lyfts nu äldres hälsa och sjuklighet fram i många prioriteringar, inte minst genom utlysning av riktade forskningssatsningar. Även Örebro läns landsting påbörjar under 2013 en äldreforskningssatsning genom att låta forskningskommittén utlysa 2 miljoner kronor med inriktning mot äldres hälsa och åldrandets sjukdomar. Nämnden har också haft överläggningar med regeringens äldresamordnare som också koordinerar utlysning av äldreforskningsmedel. Budget för en hållbar tillväxt Europakommissionen har lagt fram ett budgetförslag för perioden , där målet att bidra till en smart och hållbar tillväxt för alla ingår. De åtgärder som föreslås ska möjliggöra finansiering av målen från strategin Europa Att budgeten ännu inte är fastställd kommer att påverka möjligheterna att ta fram planer på såväl nationell som regional nivå. Hela processen kommer att försenas och därmed även starten av kommande strukturfondsprojekt. Regionfrågan på remiss Departementspromemorian Regionalt utvecklingsansvar i Örebro och Gävleborgs län (Ds 2013:14) har sänts ut på remiss. Den 29 april 2013 samlades länssamrådet för en genomgång av promemorian, dess överväganden och förslag samt synpunkter utifrån förslag till remissvar från landstinget och regionförbundet. 5

44 Lägre kostnader för pendel Utredningen kring Länspendeln för etappen Nora Ervalla har fortsatt under årets första månader. Fokus för utredningen har varit lösningar som kan innebära att de initiala investeringskostnaderna blir lägre än vad tidigare utredningar visat. I januari presenterades ett förslag för styrgruppen som innebär en delrenovering av järnvägen samt trafikering med dieselfordon. Detta är ett tillägg till tidigare utredningar som handlat om en helrenovering av spåret, både med och utan elektrifiering. För det fortsatta arbetet är styrgruppens inriktning att det inte är möjligt att hålla den sedan tidigare uppsatta tidsplanen. Projektet kommer att ta sådana ekonomiska resurser i anspråk att en utökad tidsplan krävs för att genomföra projektet. I enlighet med det kompletterande uppdragsavtalet avseende Citybanan kan kommunerna och landstinget i Örebro län söka pengar från Länstrafiken Örebro för investerings- och utvecklingsåtgärder för den länsgemensamma kollektivtrafiken. Under åren 2013 till 2017 finns det totalt 63 miljoner kronor att fördela. I februari beslutades om de första åtgärderna, då fem objekt fick dela på 6,2 miljoner kronor. Med kunskap för en bättre sits En bättre sits är ett samarbete mellan länen i Mälardalen för att utveckla det gemensamma transportsystemet. Fokus under 2013 har hittills legat på kunskapsuppbyggnad samt att formulera sig kring långsiktiga strategiska prioriteringar. Klimatsmart kollektivtrafik I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns ett mål om att all kollektivtrafik till 2020 ska drivas med förnyelsebara drivmedel. Nämnden för trafik, miljö och service har tidigare gett i uppdrag till förvaltningen att ta fram ett förslag till drivmedelsstrategin. Länstrafiken har nu tagit fram ett förslag som ska förankras och stämmas av inom landstinget och med berörda kommuner. Beslut kommer att fattas under hösten I december 2012 gav nämnden för trafik, miljö och service direktiv om att påbörja ett arbete med en långsiktig målbild för tågtrafiken. Under 2013 har det hittills hållits två styrgruppsmöten och ett arbetsgruppsmöte. En första delrapport, Vägledning för arbetet med Målbild för tågtrafiken, har tagits fram i projektet. Med ansvar för utveckling Landstinget är bland annat målområdesansvarig inom området Aktiv regionförstoring. Ett viktigt uppdrag för den målområdesansvarige är att ta fram en handlingsplan för hur målen i den regionala utvecklingsstrategin kan nås. I detta avseende kan Målbilden för tågstrategin betraktas som en central handlingsplan för målet om regionförstoring, liksom Drivmedelsstrategin kan anses vara en central handlingsplan för det mål som finns avseende kollektivtrafikens klimatpåverkan. Nya avtal på gång Länstrafiken genomför för närvarande upphandling av skolskjutsar på uppdrag av nio kommuner i länet. Anbudstiden löper till slutet av maj och därefter vidtar utvärdering samt överlämning till kommunerna för avtalsskrivning. Länstrafiken genomför nu en upphandling av entreprenörer till den anropsstyrda trafiken, bland annat sjukresor, färdtjänst, dagvårdsresor och särskoleresor. Nuvarande avtal upphör vid halvårs- 6

45 skiftet 2014 och upphandling sker nu för en ny femårsperiod. Anbudstiden löper till i början av juni och förhoppningen är att kunna ha tilldelningsbeslut klara i början av juli. Upphandlingen sker med stöd av upphandlingsenheten. Med kulturplanen som bas Arbetet med den regionala kulturplanen och samverkansmodellen har börjat ta form efter det första året i modellen. Kulturplanen har varit ett viktigt verktyg för prioriteringsdiskussioner och har legat till grund för nya riktlinjer för kulturstöd. Kulturplanens utvecklingsområden har varit utgångspunkt för de temagrupper som skapats, med ett brett deltagande från såväl offentligt kulturliv som från civilsamhället. År 2013 är det första året för uppföljning och i detta arbete har den Kulturdatabas som utvecklats av Region Skåne använts nationellt. Det återstår mycket arbete för att hitta en konsekvent hantering i uppföljningen. Uppräkningen av det nationella stödet blev endast 0,61 %, vilket främst är försvårande för våra kulturinstitutioners basfinansiering. Internationella kulturmöten Den internationella samverkan har fördjupats väsentligt tack vare genomförande av EUseminariet Young Culture Organizers, med deltagare från Spanien, Turkiet, Storbritannien och Danmark. Projektet syftar till metodutveckling för att stimulera till arrangörskap inom kulturens område. Folkbildningen lyfts fram Den 17 april 2013 antogs det nya folkbildningspolitiska dokumentet, Folkbildningens Vägval & Vilja. En viktig del av det folkbildningspolitiska dokumentet är att lyfta fram folkbildningen som en sektor och en samlad kraft i samhället. Ett annat syfte är att ge en korrekt och uppdaterad bild av hur folkbildningen själv tolkar folkbildningsuppdraget under 2010-talet. Dokumentet kommer att fungera som en grundval för dialog med beslutsfattare på olika nivåer. Det är nu även beslutat att folkhögskolornas studieomdömen kommer att omfatta en sjugradig skala, från och med läsåret För närvarande är skalan fyrgradig. Fokus på resistenta bakterier Örebro läns landsting anordnade tillsammans med den nationella substitutionsgruppen för kemiska produkter en biocidkonferens den 10 april. Biocider kan delas in i de tre huvudgrupperna bekämpningsmedel mot skadedjur, konserveringsmedel samt desinfektionsmedel. På konferensen diskuterades bland annat spridningen av resistenta gener samt att silver och koppar, tillsammans med biocider, gynnar överföring av resistenta gener hos bakterier. Pris för miljöarbete Den 25 april genomfördes den traditionella miljödagen på Örebro läns landsting. Kardiologiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro fick miljöpriset för sitt miljöarbete. Hållbarhetsperspektivet har genomsyrat beslut och handling kring frågor som livsmedel, engångsmaterial, konferenser, klädhantering, pappersanvändning och kompetensutveckling. Det har resulterat i såväl god ekonomisk hushållning och miljönytta som socialt ansvarstagande. Kardiologiska klinikens arbete är ett föredöme för övriga vårdverksamheter i landstinget. 7

46 Landstinget ställer sociala och etiska krav Landstinget har, tillsammans med övriga landsting och regioner i Sverige, antagit en reviderad uppförandekod för leverantörer. Koden innebär att sociala och etiska krav ställs vid upphandling och att en gemensam uppföljning sker. De väsentligaste tilläggen i den uppdaterade koden är FN:s deklaration mot korruption samt att kraven även omfattar tjänsteleverantörer. Materialval påverkar klimatet Landstinget arbetar för att öka kunskapen om produkt- och materialval inom vården. Ett pilotarbete pågår vid Kärl-Thoraxkliniken på Universitetssjukhuset Örebro för att identifiera vårdspecifika prioriterade produkter som antingen kan tas bort eller användas mindre. Ambitionen är att sprida framgångsrika arbetssätt och metoder i hela landstinget. Till grund för arbetet ligger tre livscykelanalyser. Dessa är jämförelse av engångs- och flergångsprodukter inom operationskläder, skålar och packskynken. Samtliga undersökningar visar att flergångsalternativen har ungefär fem gånger lägre klimatpåverkan än engångsalternativen. Livskostnadskalkyler visar att flergångsalternativen är försumbart dyrare samt att rutiner och resurser behöver ses över vid eventuella förändringar. En avfallsutredning har genomförts där landstinget kartlagt avfallshantering, flöden och kostnader. Utredningen kommer att ligga grund för upphandling av avfallstjänster och övriga förbättrande åtgärder. En avvecklings/minskningslista över farliga kemikalier har tagits fram och beslut fattas i nämnden för Trafik, miljö och service i maj Satsningar och utbildning för att säkra kompetens Landstinget vill vara en attraktiv arbetsgivare och de yrken som finns inom organisationen skall uppfattas som spännande och intressanta. Detta är grundläggande för att vi skall kunna attrahera den kompetens vi vill ha både nu och i framtiden. Att locka, anställa och behålla medarbetare är framgångsfaktorer för att uppfylla verksamhetens mål och inriktning. Satsningar för att synliggöra vår verksamhet och dess yrken har gjorts vid deltagande i mässor för olika åldersgrupper och inriktningar. Landstinget som en stor utbildare är ständigt i fokus och utbildningsuppdraget ökar. Utbildning av specialistläkare är en väg för att säkra kompetensförsörjningen för länet men är även ett nationellt uppdrag. Cirka 230 läkare genomför sin specialistutbildning inom olika specialiteter i Örebro läns landsting. Grundutbildingsstudenter från läkarutbildningen, sjuksköterskeutbildningen och undersköterskeutbildningen utgör cirka studentveckor per år. Örebro läns landsting har avtal med tio universitet och högskolor gällande genomförande av verksamhetsförlagd utbildning inom en mängd utbildningar som förutom grundutbildning till sjuksköterska och läkare även gäller specialistsjuksköterskeutbildningar samt utbildningar till sjukgymnast och arbetsterapeut. För en god arbetsmiljö Såväl integrering av jämställdhetsstrategi och antagen jämställdhetsplan har påbörjats, liksom aktiviteter för Hållbart arbetsliv. Två nyckelområden under perioden har varit chefens ansvar i arbetsmiljöfrågor samt arbetet med hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan formas. Arbetsmiljöpolicy- och plan antogs av fullmäktige i april och inger en färdriktning med mål till och med år

47 Insatserna för chefer och ledare har genomförts och arbetet med den nya ledarstrategin har skett i olika forum. Ledarstrategin väntas att vara klar för beslut under hösten. Hårda prioriteringar i lönearbete Lönebildningen är en viktig del av den strategiska kompetensförsörjningen och Örebro läns landsting måste arbeta långsiktigt med lokal lönebildning utifrån de centrala avtalen. Detta kan medföra hårda prioriteringar yrkesgrupper emellan inom landstinget utifrån både en intern analys och en omvärldsanalys. Fackförbundet Kommunals varsel om strejk, en del av årets avtalsrörelse, föranledde ett intensivt internt förberedelsearbete innan ett avtal kunde träffas. Med fokus på e-hälsa Utvecklingen inom e-hälsoområdet går snabbt. Under årets första månader har arbetet med att utveckla och marknadsföra konceptet 1177 och e-tjänsten Mina vårdkontakter varit en viktig del i det kommunikativa arbetet inom Örebro läns landsting. Webbplatsen 1177.se ägs och drivs av Sveriges landsting och regioner och är en av Sveriges största och mest populära webbplatser. Syftet med 1177 är att erbjuda invånare och patienter tillgänglig och kvalitetssäkrad information om vård och hälsa via webb och telefon, att underlätta kontakten med vården samt att ge bättre möjlighet till självservice och delaktighet i sin egen hälsa. En sammanhållen enhet Under första kvartalet har arbetet fortsatt med att ta fram en struktur för ett nytt intranät för landstinget. För att skapa en mer sammanhållen och effektiv kommunikationsverksamhet i landstingsledningen har beslut fattats om att föra över gruppen kommunikatörer i LoVs-kommunikation till kommunikationsfunktionen på ledningskansliet. Låg ränta ger höga kostnader Det varaktigt mycket låga ränteläget i den svenska ekonomin innebär att den rekommenderade diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen enligt RIPS07 sänks med 0,75 procentenheter från den 1 januari Effekten av sänkningen ska beaktas i redovisningen För landstinget innebär det en finansiell kostnad på 314 miljoner kronor som har belastat resultatet per april. Landstinget har för närvarande en hög kostnadsutveckling främst till följd av höga lönekostnadsökningar. Det är viktigt att förvaltningarna vidtar åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen för att uppnå en ekonomi i balans. Landstingets ekonomi påverkas av en måttlig ekonomisk tillväxt. Slutresultatet av en svag omvärld men med goda villkor för svenska hushåll blir en medioker svensk konjunktur de kommande åren. Den relativt svaga BNP-tillväxten under 2013 innebär att sysselsättningen bara ökar marginellt i år för att ta lite mer fart framåt. Den svaga sysselsättningsökningen innebär en relativt svag skatteunderlagstillväxt för landstinget. Då AFA Försäkring är väl konsoliderat finns möjlighet att ytterligare återbetalning av premier för tidigare år kan komma att ske under I så fall förbättras landstingets resultat. I nuvarande prognos är detta inte inräknat. 9

48 Karlskoga lasarett prisat I januari fick Karlskoga lasarett motta Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Lasarettet är det första sjukhus i landet som får ett erkännande för framgångsrik verksamhetsutveckling. Utmärkelsen har inneburit en ökad uppmärksamhet för såväl Örebro läns landsting som för Karlskoga lasarett, främst i form av en mängd studiebesök och deltagande på olika nationella konferenser och kvalitetsmässor, men även i form av artiklar i ett antal tidskrifter och på nätet. 10

49 Fullmäktiges mål Symbolförklaringar Färgindikatorer, resultat mot mål = uppnått eller överträffar målnivå = mindre, acceptabel avvikelse från målnivån = större negativ avvikelse från målnivån Förändringspilar, reslutat 2013 jämfört med 2012 = resultatet har förbättrats = resultatet är oförändrat = resultatet har försämrats Målområde Folkhälsa Med länets folkhälsoplan i fokus fortsätter landstinget att arbeta för en god och jämlik hälsa. Flera projekt och analyser pågår, men för att nå målet krävs att alla sektorer i samhället arbetar med frågan. Mål 1 Landstinget ska bedriva ett aktivt arbete för jämlik och jämställd hälsa i samverkan med andra aktörer. Kriterium: 1. Avtalen med ÖLLs samverkanspartner ska vara uppfyllda I arbetet utifrån folkhälsoplanen och avtalen med kommunerna i länet och länets idrottsförbund pågår ett fortlöpande samarbete för jämlik och jämställd hälsa hos befolkningen. Nämnden har under våren beslutat om de handlingsplaner som dialogforum i länsdelarna har föreslagit, i enlighet med folkhälsoplanen. Bedömning för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend Mål 2 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska ingå som en naturlig del i hälso- och sjukvårdens arbete med levnadsvanorna framför allt rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. Kriterium: 1. Överenskommelserna med förvaltningarna ska vara uppfyllda I överenskommelserna med alla sjukvårdsförvaltningar och med tandvårdsförvaltningen 2013 samt i Krav- och kvalitetsboken för primärvården för 2013 finns krav på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter kopplade till levnadsvanorna rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. Uppföljning sker i respektive nämnd för sjukvårdsförvaltningarna och tandvårdsförvaltningen och i landstingsstyrelsens hälso- och ekonomiutskott för primärvården. Bedömning för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend 11

50 Målområde God och patientsäker vård Genom samarbeten ska vi snabbt ge patienter vård och med samverkan, IT-stöd och 1177 har vi förbättrat tillgängligheten. Samtidigt ser vi ett ökat tryck på akutmottagningarna och primärvården. Mål 3 Örebro län ska vara ett av de tre landstingen/regionerna i landet som har högst andel invånare som anser att de har tillgång till den hälso- och sjukvård som de behöver enligt Vårdbarometerns mätningar. Kriterium: 1. Plats 1-3 i resultatet av mätningen En majoritet av länets befolkning anser att de har tillgång till den vård de behöver. Endast en procentenhet skiljer Örebro län från att ligga på femte plats i rangordningen till att hamna på samma nivå som Kalmar och Kronobergs län som låg på tredje plats i mätningarna Statistik för 2013 samlas in våren 2013 och redovisas hösten Nationell patientenkät akutmottagning visar ett positivt resultat för länets akutmottagningar. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås med en mindre acceptabel avvikelse. Utfall Trend Mål 4 Nollvision inga undvikbara vårdskador eller dödsfall ska uppkomma i samband med vård och behandling. Kriterium: 1. 0 % undvikbara vårdskador För att nå målnivån nollvision pågår aktiviteter i syfte att öka uppmärksamhet, utveckla och förbättra t.ex. Ledningssystemutveckling Nya direktiv och rutiner läggs till successivt, t.ex. förtydligande om centrala beredningsgrupper inför beslut. Processutveckling pågår i förvaltningarna på olika nivåer i ökande omfattning. Ett nytt verktyg för att beskriva processer på intranätet är under införande. Riskanalyser sker generellt i låg omfattning. Avvikelserapportering utförs kontinuerligt. Händelseanalyser pågår inom samtliga förvaltningar Strukturerad journalgranskning utförs månadsvis inom alla sjukhusförvaltningar. Sammanställning och analys 13 Lex Mariaanmälningar januari- mars 32 inrapporterade klagomål från enskild för samma period Samtliga förvaltningar erbjuds att få ta del av statistik över inkomna ärenden till patientnämnden. Samarbetet mellan förvaltningarna och patientnämnden utvecklas successivt. Vårens PPM mätningar: Ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Antalet vårdrelaterade infektioner är fler än under höstens mätning Förmågan att upptäcka och förebygga trycksår visar ett något lägre resultat än vid höstens mätning. Utfall Trend Patientsäkerhetskulturmätning är utförd under våren. Resultatet har delgivits förvaltning- 12

51 arna som skall inkomma med en handlingsplan. Beläggningssituationen följs fortlöpande. ÖLL har generellt få överbeläggningar och utlokaliserade patienter. Bedömningen av detta måste dock ske på individnivå då även en enstaka utlokaliserad kan vara mycket patientosäker. Kompetensutveckling Under året har en uppdragsbeskrivning för Kliniskt Tränings Centrum (KTC) vid Universitetssjukhuset arbetats fram. KTC vid Karlskoga lasarett är nyinvigt under våren. KTC vid Lindesberg genomför sin verksamhet enligt plan. För samverkan och utveckling av landstingets tre KTC enheter har en samverkansgrupp bildats. Generellt kan sägas att en ökning skett av efterfrågan och genomförande av utbildningar. De som tränar kommer till största delen från respektive sjukhus. Förfrågningarna till KTC vid USÖ från andra förvaltningar ökar, särskilt kan LOVS, primärvård och psykiatri nämnas. Den största ökning av antal förfrågningar kommer just nu från primärvården. Flera vårdcentraler önskar fullskalesimulering för team för hela personalgruppen. Även individuell färdighetsträning för läkare från primärvården har ökat kraftigt. Bedömningen för 2013 är att målet inte uppnås. Mål 5 Tillgängligheten till vården ska öka 2013 jämfört med 2012 inom alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Kriterium: 1. Måluppfyllelse till vårdgarantin ska vara högre än Andelen patienter med total genomströmningstid på länets akutmottagningar på mindre än 4 timmar ska vara högre jämfört med samma period föregående år 3. Andelen patienter som fått återbesök inom planerad tid ska vara högre jämfört med samma period föregående år Vårdgarantin Primärvården: Målet för telefontillgängligheten första tertialet har uppnåtts. Andelen patienter som fått telefontid samma dag är 5 % högre än första tertialet Målet uppnåddes inte gällande läkarbesök inom 7 dagar. Resultatet ligger på samma nivå som första tertialet 2012, 89 %. Bedömningen är att delmålet kommer att uppnås för telefontillgängligheten men inte för läkarbesöken för Specialistvården: Andelen patienter som har fått komma till specialistbesök inom 60 dagar var högre under första tertialet (77 %) jämfört med samma period 2012 (66 %). Andelen patienter som har fått behandling/operation inom 60 dagar var högre första tertialet (63 %) jämfört samma period 2012 (51 %). Av de patienter som väntat på ett specialistbesök hade 91 % väntat högst 90 dagar under första tertialet Motsvarande siffra för 2012 var 87 %. Av de patienter som väntat på en operation/behandling hade 84 % väntat högst 90 dagar under första tertialet Motsvarande siffra för 2012 var 80 %. Akut sjukvård: Andelen patienter med total genomströmningstid inom 4 timmar på länets akutmottagningar var på samma nivå första tertialet jämfört samma period Återbesök: Andelen patienter som fått ett återbesök var något lägre första tertialet jämfört med samma period Från och med november i år påbörjas nationella mätningar av återbesök. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås med en mindre acceptabel avvikelse. Utfall Trend 13

52 Mål 6 Sjukskrivningen av patienter är patient- och rättssäker och det finns inte några omotiverade skillnader i sjukskrivningen mellan kön. Kriterium: 1. Minst 80 % av medicinska underlagen är godkända % har genomfört aktivitet för att tillförsäkra den försäkringsmedicinska kompetensen samt aktivitet för att tillförsäkra jämställd sjukskrivning. I Försäkringskassans senaste nationella mätning av kvaliteten på läkarintyg inkomna till Försäkringskassan i december 2012 och januari 2013 hade Örebro läns landsting 54 % godkända läkarintyg (andelen för hela riket var 55 %). Detta är en förbättring med 3 procentenheter jämfört med granskningen året innan. Utbildningsinsatser i försäkringsmedicin och kring genushanden pågår. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås med en mindre acceptabel avvikelse. Utfall Trend Mål 7 Mål Landstingets målsättning är att 25 procent av innevånarna år 2013 är anslutna till Mina vårdkontakter. Kriterium: 1. 25% eller fler av våra medborgare i länet ska vara anslutna Antalet användare i MVK ökar ständigt. I april var 19,6 % anslutna. Cytologiscreeningen finns i test och marknadsförs efter sommaren. Internetpsykiatri startar i begränsad omfattning via MVK. Utfall Trend Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Bedömningen baseras på att nya tjänster ansluts. Mål 8 Mål Landstingets målsättning är att 50 procent av invånarna vid utgången av 2013 har kännedom om tjänsterna i 1177-konceptet, råd och vård via Internet och telefon. Kriterium: 1. 50% av invånarna eller fler ska känna till 1177-konceptet Enkät genomförs två ggr per år gällande 1177-konceptet. Siffror för våren 2013 har inte kommit ännu. Intern marknadsföring bland personal pågår. Marknadsföring gentemot länsinnevånare är uppskjuten nationellt, ny plan är oktober Detta innebär att det kan bli svårt att uppnå målet fullt ut. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås med en mindre acceptabel avvikelse. Utfall Trend Mål 9 Alla verksamheter ger patienterna information om hur de själva kan påverka sin hälsa för att förebygga sjukdom eller skada. Kriterium: 1. Överenskommelserna med förvaltningarna ska vara uppfyllda Alla verksamheter har i sitt uppdrag att informera patienter om förebyggande hälsovård. Uppdraget förstärks och förtydligas genom de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Hur informerade patienterna på vårdcentraler är mäts i nationella patientenkäter och resultatet presenteras i höst. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås med en mindre acceptabel avvikelse. Utfall Trend 14

53 Mål 10 Undvikbar slutenvård av äldre ska minska jämfört med Kriterium: 1. Mätmetod ska etableras. Analys av skillnader mellan olika kommuner, särskilda boenden, vårdcentraler och kliniker när det gäller frekvens av återinläggningar och undvikbar slutenvård har påbörjats. Analyserna kommer att ligga till grund för riktade insatser för att minska dessa indikatorer under året. Analys genomförs av Health Navigator. Projektet ViSam, som syftar till att förbättra informationsöverföring och samverkan mellan kommuner och landsting avslutas under året. Den modell för vårdplanering och informationsöverföring som projektet tagit fram ska implementeras i länet. Detta arbete bidrar också till att minska indikatorerna undvikbar slutenvård och återinläggningar. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås med en mindre acceptabel avvikelse. Utfall Trend Målområde Forskning och högskoleutbildning Örebro läns landsting kommer under året att satsa på forskning om äldres hälsa och nämnden för forskning har utarbetat överenskommelser som ger inblick i forskningsverksamheten. Läkarutbildningen ger landstinget möjlighet till att söka medel och genom regionbildningen ställs forskningen inför nya utmaningar. Mål 11 Den forskning som bedrivs är klinisk och patientnära och bedrivs inom de tre områdena prevention och folkhälsa, bassjukvård samt högspecialiserad vård. Kriterium: 1. Landstinget ska bedriva forskning inom de tre områdena prevention och folkhälsa, bassjukvård samt högspecialiserad vård. Redovisningen ska visa att forskningen uppfyller de generella kriterierna klinisk patientnära forskning, samverkan samt perspektiv på etik, genus, ålder och miljö. De tre områdena liksom de generella kriterierna är beskrivna i överenskommelse om forskning 2013 och redovisas i uppföljning av dessa. Nämnden för forskning har haft överläggningar med fyra av de sju förvaltningar som tecknar överenskommelse om forskning och kommer att få återstående tre redovisningar i slutet av maj. Utfall Trend - Då kriterierna och sättet att beskriva landstingets forskning är nya finns inget ingångsvärde vid årsskiftet och det går inte att uttrycka någon tendens. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. 15

54 Mål 12 Det medicinska vetenskapsområdet ska fortsätta att utvecklas för att på rätt sätt stötta läkarutbildningen. Kriterium: 1. Antal disputationer skall i medeltal uppgå till minst 15 st/år under 4 år. 2. Externa anslag för forskning skall i medeltal uppgå till minst 34,5 Mkr/år under 4 år. Under årets fyra första månader har fyra disputationer genomförts (3 kvinnor, 1 man). Det nuvarande ekonomisystemets uppbyggnad medger inte periodvis redovisning av externa anslag. Uppgift om externa anslag samlas in genom uppföljning av överenskommelse om forskning Ytterligare 10 disputationer (6K, 4 M) är schemalagda för resterande del av 2013 några fler torde tillkomma. Fyraårsmedelvärdet blir då drygt 16 disputationer/år vilken är en hög men oförändrad trend. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend Mål 13 Från forskningen i landstinget ska utgå minst 350 vetenskapliga publikationer 2013 Kriterium: 1. Antalet vetenskapliga publikationer ska vara minst 350 st/år under 4 år. Uppgifter om antalet vetenskapliga publikationer samlas in genom ett noggrant manuellt arbete efter årsskiftet. Inget tyder på att den positiva trenden kommer att brytas, bl a därför att den vetenskapliga massan, dvs antalet personer som är skolade och kompetenta att publicera sig vetenskapligt, har ökat. Tendensen under den senaste 5-årsperioden har varit en ökning med i medeltal 8 % per år. År 2012 publicerades 383 artiklar och fyraårsmedelvärdet var 337 publikationer så med minst oförändrad publicering 2013 kommer målet att uppnås. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend 16

55 Målområde Regional utveckling Genom renoveringsplaner, och förnyelsebara drivmedel i sikte vässar sig länets kollektivtrafik. Dessutom pågår ett ständigt förbättringsarbete för pendlare på flera plan. Landstinget fortsätter att arbeta för en stark regional utveckling samtidigt som regionbildningen går in i en ny fas. Mål 14 Landstinget är en aktiv part i länets innovationsstödjande system Kriterium: 1.Landstinget har minst två representanter i arbetsgruppen. 2.Landstinget ska ingå i minst en ansökan om externa medel för att stärka området. 3.Landstinget har ett internt system för att ta vara på det innovationsstödjande systemets resurser. Landstinget har en representant från enheten Regional tillväxt i arbetsgruppen för länets innovationsstödjande system. I samband med ansökan om Testbädd till Vinnova kommer landstinget ha en bredare representation i det innovationsstödjande systemet kopplat till Örebro Science Park, Ängen. Innovationsslussarbetet har påbörjats. Informations- och förankringsarbete pågår. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend Mål 15 Landstinget är en av huvudaktörerna i den regionala utvecklingsstrategin och har ett stort ansvar för att jobba för hela länets utveckling. Kriterium: 1. Landstinget skall vara aktivt inom samtliga RUS-områden. 2. Landstinget skall delta i handlingsplanearbetet inom samtliga RUS-områden. 3. Landstinget skall ha minst 3 målområdesansvariga. Landstinget (Trafik) är idag aktiva inom målområdena Aktiv regionförstoring samt Goda kommunikationer med omvärlden. Utfall Trend Trafikförsörjningsprogrammet, Målbilden för tågtrafiken, samt Drivmedelsstrategin, vilka tas fram av landstinget, kan ses som handlingsprogram för målområdena Aktiv regionförstoring och Goda kommunikationer med omvärlden. Landstinget och Regionförbundet avser också att dra igång ett strategiskt arbete för att stärka koppling när det gäller planering av kollektivtrafik och den infrastruktur som är kopplad till kollektivtrafiken. Även detta kan ses som en viktig handlingsplan för området Aktiv regionförstoring. Landstinget är idag målområdesansvariga inom områdena Aktiv regionförstoring och Innovativa miljöer. I praktiken delar även landstinget målområdesansvaret med Regionförbundet för området Goda kommunikationer med omvärlden. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. 17

56 Mål 16 Kvaliteten och resandet i kollektivtrafiken ska öka samtidigt som restiderna minskar. Kriterium: 1. Antal arbetspendlande ska öka med 5% årligen 2. Andel rapporterade störningar (förseningar >10 min el. inställda) av bussturer ska högst uppgå till 0,2% 3. Antal garantiärenden minskar 4. Restidskvoten mellan tåg och bil ska vara högst 0,8 och högst 1,2 mellan expressbuss och bil Andelen arbetspendlade har hittills i år ökat med 0,6 procent. Det är visserligen en ökning, men för att nå målet i trafikförsörjningsprogrammet om en fördubbling mellan 2006 och 2020 krävs en årlig ökning om 5 procent. Kraftiga ökningar av resandet förutsätter generellt att det genomförs stora förbättringsåtgärder av trafikupplägget, som i många fall initialt tar ökade resurser i anspråk. Utfall Trend Andelen rapporterade störningar ligger idag mycket nära målen. Målet bedöms vara möjligt att nå under året. Andelen garantiärenden har hittills i år minskat jämfört med 2012, och målet bedöms vara rimligt att nå under året. Restidskvoten ligger inom de ramar som målet anger för tågtrafiken. När det gäller etablering av expressbussar är man ännu i planeringsfasen. Den expressbusstrafik som planeras att införas efter sommaren kommer innebära ett steg i rätt riktning mot målet. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås med en mindre acceptabel avvikelse. Mål 17 Landstinget driver klimatarbetet, så att all kollektivtrafik drivs med förnyelsebara bränslen senast år Kriterium: 1. Framtagande av och följsamhet till drivmedelsstrategi för perioden. 2. Andel (%) förnybara drivmedel i kollektivtrafiken ska hållas på en konstant nivå under 2013 Arbetet med framtagande av drivmedelsstrategin löper enligt projektplan. Planen är att den antas hösten Det långsiktiga målet är att all kollektivtrafik ska drivas med förnyelsebara drivmedel till år Förbättringsstegen mot målet följer i stort sett de avtalsperioder som finns med trafikoperatörer. Under 2013 ska inga nya avtal ingås, och någon ökad andel förnyelsebara drivmedel är således inte att förvänta under Det övergripande målet till 2020 bedöms vara möjligt att nå. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend 18

57 Mål 18 Landstinget är en drivande part för att utveckla den regionala tågtrafiken. Kriterium: 1. Landstinget deltar aktivt i En Bättre Sits. 2. Landstinget bedriver en aktiv ägarstyrning av TiB och MÄLAB. 3. Landstinget har tagit fram en Målbild för tågtrafiken. Landstinget ingår i den politiska styrgruppen och i tjänstemannastyrgruppen inom En Bättre Sits. Utfall Trend Landstinget är sedan årsskiftet delägare i Mälab och är därmed direkt representerade i styrelsen. Landstinget ingår även på förvaltningschefsnivå i MÄLABs ägargrupp. En process har under året startat för att ändra ägandet i TiB. Arbetet med Målbilden för tågtrafiken löper i stort sett enligt projektplan. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Mål 19 Landstinget intensifierar samverkan med kommunerna och andra aktörer för att tillgodose ett effektivt genomförande av trafikförsörjningsprogrammet. Kriterium: 1. Landstinget träffar kommunerna länsdelvis två gånger om år. 2. Landstinget genomför en behovsanalys av vilka infrastrukturförbättringar som krävs för att nå de mål som finns uppställda för kollektivtrafiken. 3. Landstinget samråder med Trafikverket om utveckling av den statliga infrastrukturen. 4. Landstinget samråder med Regionförbundet om utveckling av länsvägar, etc. Första länsdelsträffarna är inplanerade i maj och juni. Projektansökan gemensamt med Regionförbundet är på gång. Syftet är att kartlägga behov och prioritera vad som är viktigast. Landstinget och Trafikverket ska under året formalisera formerna för samråd kring infrastrukturen. Landstinget ingår även i den grupp där Trafikverket, Örebro kommun och Regionförbundet diskuterar transportinfrastrukturen kopplat till trafikbehov i Örebro stad. Landstinget deltar aktivt i framtagandet av Länstransportplanen. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend Mål 20 Landstinget verkar för att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla resenärer som på egen hand eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. Kriterium: 1. Dialog med väghållare om tillgänglighetsanpassning av hållplatser och anslutningar till hållplatser. 2. Krav på fordon vid upphandling. Förvaltningen har fört dialog med handikapporganisationer. Inga specifika aktiviteter har gjorts inom området under året. Ingen upphandling av regional kollektivtrafik har skett under året. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås med en mindre acceptabel avvikelse. Utfall Trend 19

58 Målområde Kultur och bildning Den regionala kulturplanen står i fokus och är en grund för såväl temagrupper som nya riktlinjer. Genom EU stärker landstinget sin internationella plattform för kultur och folkbildningen lyfts fram som en samhällskraft. Mål 21 Landstinget arbetar för ett kulturliv för alla. Särskilt viktigt är barns och ungas tillgång till kultur och deras inflytande i kulturlivet. Kriterium: 1.Arrangera seminarium, EU-projekt "Young Culture Organizers" 2.Aktivera digital ungdomspanel 3.Samråd etniska minoriteter 4.Skriva jämställdhetsrapport 5.Utföra tillgänglighetsanalys 6.Fortsätta och starta upp temagrupper EU-projekt "Young Culture Organizers" genomfördes den april. Den digitala ungdomspanelen är aktiverad, har idag ca 100 deltagare men kommer att breddas regionalt. Utfall Trend Möten är planerade med representanter för etniska minoriteter. Jämställdhetsrapport och en tillgänglighetsanalys kommer att upprättas i höst. Tre till fyra nya temagrupper kommer att starta i höst. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Mål 22 Landstinget driver i samverkan med andra parter ett utvecklingsarbete, med den fastställda regionala kulturplanen som utgångspunkt, i syfte att skapa ett kulturliv av hög kvalitet i länet. Kriterium: 1.Inventering av mötesplatser 2.Kartläggning av Bild & Form 3.Genomföra förstudie regional digital plattform 4.Genomföra utbudsdag och skapa utbudskatalog 5.Produktion kortfilmer landstingets konst Aktiviteterna 1 till 3 ovan pågår och kommer att slutföras under hösten. En utbudsdag är genomförd och utbudskatalog upprättad. Första kortfilmen om landstingets konst är producerad. Ytterligare filmer kommer att produceras. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend 20

59 Mål 23 Landstinget genomför uppföljning och utvärdering av kulturplanen i syfte att främja utvecklingen av regional kultur och uppfylla krav från statlig och regional nivå. Kriterium: 1.Implementera kulturdatabasen 2.Införa modell för kvantitativ och kvalitativ uppföljning Kulturdatabasen är implementerad i dialog med de verksamheter som följs upp. En modell för kvantitativ och kvalitativ uppföljning är införd. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend Mål 24 Landstinget arbetar för att öka samverkan inom området kultur och hälsa i länet. Kriterium: 1.Arrangera Kulturting 2.Ingå i nationellt nätverk 3.Starta temagrupp Kulturtinget genomfördes den 6-7 mars. Ny utvecklingsledare kommer att ingå i nationella nätverk från i höst. Temagrupper kommer att startas i höst. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend Mål 25 Regionbiblioteket Örebro-Västmanland främjar samarbete, kunskapsutveckling och kvalitet i och mellan de offentligt finansierade biblioteksverksamheterna i regionen. Ett tydligt fokus är barn och unga. Kriterium: 1.Ta fram modell för barnbokslut 7.Upprätta transportavtal 2.Delta i skapandet av Regional digital agenda 8.Samverkan med Läsrörelsen 3.Formulera förslag till Handlingsplan folkhälsoarbete 9.Utveckla Läsfrämjandeprojekt 4.Genomf inspirationsdag med Centrum för lättläst 10.Genomf Skrivartävlingen Dig-It 5.Planera projekt för läsning på recept 11.Genomföra BVC-samverkan 6.Genomföra Biblioteksting Arbetet pågår för att under 2013 redovisa modell för barnbokslut. Landstinget deltar i skapandet av Regional Digital Agenda. Aktiviteterna 3 till 6 och 10 till 11 ovan är kommer att genomföras under hösten Biblioteksting är genomfört. Samverkan med Läsrörelsen är etablerad. Projektansökan för Läsfrämjandeprojekt är skickad till Kulturrådet. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend 21

60 Mål 26 Dans i Örebro län främjar dans och stärker kvaliteten inom dansområdet i länet. Ett tydligt fokus är barn och unga. Kriterium: 1.Genomföra Feriepraktik 2.Genomföra Skapa Dans, nationell koreografitävling 3.Genomföra danskunskapande projektresidens 4.Genomföra förstudie Dans för äldre 5.Utveckla Danslådan, refmtrl för förskola-skola 6.Genomföra Dansens Dag 7.Samverka med Balettakademien på turné 8.Genomföra Öppna dansklasser Aktiviteterna 1,2,3 och 5 kommer att genomföras under hösten. Aktiviteterna 4 samt 6 till 8 är genomförda. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend Mål 27 Film i Örebro län främjar en bred filmkulturell verksamhet både vad gäller filmupplevelse och eget skapandet. Ett tydligt fokus är barn och unga. Kriterium: 1.Genomföra Arrangera mera, biografutbildning 2.Genomföra Ungas bild, film och konst 3.Genomföra Skolbiokonferens 4.Genomföra Josef, filmtävling 5.Genomföra Noomaraton, riksfilmtävling 6.Utveckla Söndagsbio på Bio Roxy 7.Genomföra Feriepraktik För samtliga aktiviteter gäller att planering pågår och att uppstart sker under sommaren eller i höst. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend Mål 28 Folkhögskolorna har förändrat Studiemotiverande folkhögskolekurs till att även omfatta deltagare över 25 år. Kriterium: 1. Intag av studenter över 25 år från hösten 2013 Ett intensivt förberedelsearbete pågår för att fastställa krav på resurser och anpassning av insatserna för målgruppen. Frågan kommer att lösas genom omfördelning av lärarresurser inom fastställd budgetram Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend 22

61 Mål 29 Folkhögskolorna har en modell för gemensamt resursutnyttjande inom relevanta områden. Kriterium: 1. Implementera modell för gemensamt resursutnyttjande En arbetsgrupp med personalrepresentanter från de båda folkhögskolorna arbetar med att ta fram ett förslag på hur ett mer effektivt resursutnyttjande kan se ut. Ett första utkast har tagits fram och under höstterminen planeras delar av modellen att träda i kraft. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend Målområde Demokrati och insyn Landstinget fortsätter att utveckla den politiska organisationen och insynen för medborgarna förbättras ständigt. Under året har fokuseringen på medborgardialog och barnperspektivet fortsatt. Mål 30 Modeller för medborgardialoger har utvecklats med hjälp av bland annat digitala medier. Kriterium: Genomfört aktiviteter i enlighet med projektplan: 1.Ta fram Policy för medborgardialog. 2. Ta fram en handbok som beskriver metoder för medborgardialog. Arbetet pågår, via en politisk styrgrupp, inom ramen för ett projekt som Sveriges kommuner och landsting driver i syfte att utveckla och pröva styrsystem där medborgardialog ingår som en naturlig del i beslutsprocessen. Policy för medborgardialog och handbok om metoder för medborgardialog håller på att tas fram. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås med en mindre acceptabel avvikelse. Utfall Trend Mål 31 Landstinget ska förbättra kommunikationen med underrepresenterade grupper, särskilt viktigt är arbetet att ge barn- och ungdomar möjlighet att forma sin egen åsikt och uttrycka den. Kriterium: Genomfört aktiviteter i enlighet med projektplan: 1.Ta fram Policy för medborgardialog. 2. Ta fram en handbok som beskriver metoder för medborgardialog. När det avser kommunikation i form av medborgardialog med underrepresenterade grupper pågår ett arbete via en politisk styrgrupp för frågan. Policy för medborgardialog och handbok om metoder för medborgardialog håller på att tas fram. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås med en mindre acceptabel avvikelse. Utfall Trend 23

62 Målområde Miljö och hållbarhet Örebro läns landsting genomsyras av ett konstant arbete för en bättre miljö. Ett pilotarbete visar klimatvinsten av att välja rätt produkter och under våren ser nämnden för trafik, miljö och service över farliga kemikalier. Dessutom har miljöpriset delats ut till en föredömlig verksamhet i landstinget. Mål 32 Landstingets verksamheter ska aktivt och systematiskt arbeta med att genomföra Miljö- och hållbarhetsprogrammet (MHP) samt säkerställa att medarbetare har kunskap och engagemang kring miljöfrågor som berör de egna arbetsuppgifterna. Kriterium: 1. Målen i MHP ska vara nedbrutna på förvaltningsnivå 2. Resultat från respektive förvaltnings mål och åtgärder ska vara redovisade i förvaltningens verksamhetsberättelse. 3. Samtliga förvaltningar ska ha genomfört ledningens genomgång. Miljömål på förvaltningsnivå: Alla förvaltningar utom en har miljömål i VP Kunskap och engagemang: LK/Miljö genomförde en halvdags miljöutbildning för 60 medarbetare Miljödagen genomfördes den 25 april för 240 medarbetare Webbaserad utbildning finns för miljö och läkemedel Webbaserad utbildning för kemikaliehantering är under bearbetning och kommer att lanseras i höst Allt fler medarbetare når ökad kunskap och engagemang kring miljöfrågor som berör de egna arbetsuppgifterna och stödet från cheferna ökar. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend Mål 33 Miljökrav ska ställas i samtliga upphandlingar hos samtliga upphandlande enheter inom landstinget. Avseende IT-stöd ska utökade miljökrav ställas på energiförbrukning och ingående material. Kriterium: 1. Andel upphandlingar inom upphandlingsenheten, medicinsk teknik och landstingsfastigheter där miljökrav ställs skall uppgå till (90 %). 2. Vid upphandling av IT-stöd skall utökade miljökrav ställas på energiförbrukning och ingående material. Miljökrav ställs vid alla upphandlingar där det är möjligt och relevant. LK/Miljö deltar vid kravspecifikation i miljöprioriterade upphandlingar. Uppföljning av om utökade miljökrav har ställts på energiförbrukning och ingående materia avseende IT-stöd är ej påbörjad. Miljöstyrningsrådet har genomfört ett arbete där miljökrav för medicinteknisk utrustning utformats i ett nytt EU-direktiv. Medicinsk teknik på USÖ har deltagit i arbetet. Arbete pågår med att ta fram en checklista med generella miljökrav som ska ställas vid inköp. Landstinget har antagit uppförandekoden för leverantörer, vilket innebär sociala och etiska krav samt miljökrav vid produktion. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås med en mindre acceptabel avvikelse. Utfall Trend 24

63 Mål 34 Alla medarbetare har tillgång till teknik för resfria möten (till exempel webbkameror, videokonferensrum) samt företagskort för kollektivt resande i tjänsten. Kriterium: 1. Målen i MHP ska vara nedbrutna på förvaltningsnivå 1. Antalet webbkameror inom landstinget ska öka 2. Rest sträcka km i tjänst med företagskort ska öka. Flera förvaltningar har köpt in webbkameror och videokonferensutrustning, vilket innebär att det i ökad utsträckning finns tillgång till teknik för resfria möten. Beslut har fattats om en ny tjänst på LoVS/Transport, vilket kommer att stärka arbetet kring resvanor och alternativa mötesformer. Rest sträcka i tjänst per trafikslag redovisas årligen för hela landstinget. Uppföljning av MHP per förvaltning är ännu inte möjlig. Sammantaget är trenden oförändrad. Positivt är att antalet webbkameror och videokonferensutrustningar ökar och att LoVS/IT kommer att utveckla uppföljningen av antal utrustningar/webbkameror samt antal konferenser som görs. Negativt är att resor med egen bil i tjänst ökade 4 % under första tertialet 2013 jämfört med första tertialen Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend Mål 35 Alla förvaltningar har påbörjat arbetet med att minska användningen av engångsmaterial. Kriterium: 1. Inköpta mängder av ett urval prioriterade produkter (de produkter som listats på Intranätet under Miljö, "Produkter/Inköp") ska minska. Resultaten från genomförda livscykelanalyser och kostnadskalkyler sprids via miljösamordnare (MS) och ledningens representanter i miljöfrågor (LRM). Utfall Trend En minskningslista på sex generella produkter som alla verksamheter kan ta bort eller minska finns framtagen. Pilotarbetet vid Kärl-Thoraxkliniken på USÖ fortskrider och en lista på vårdspecifika produkter för utfasning/minskning tas fram. En arbetsgrupp från sjukhusförvaltningarna har bildats för att minska klimatpåverkan från engångsmaterial vid sjukhusen. Ökad kunskap medför ökat engagemang och en positiv trend inom detta område. Landstingets arbete för att minska användningen av engångsmaterial inom vården röner även stort intresse bland andra landsting och regioner. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. 25

64 Mål procent av landstingets förskrivare har genomgått den webbaserade utbildningen för läkemedel och miljö. Kriterium: 1. Andelen förskrivare som vid årets slut har genomgått utbildning = 100%. Antalet motsvarar utbildningar. Ca 13 % förskrivare har registrerat att de genomfört utbildningen sedan start Uppföljningen baseras på ett antagande om att landstinget har 1200 förskrivare. En felkälla kan vara att alla som genomför utbildningen inte registrerar detta. Läkemedelskommittén puffar återkommande för utbildningen och uppdaterade den under första tertialen Genomförda aktiviteter och utbildning medför dock en positiv trend. Bedömningen för 2013 är att målet inte uppnås. Utfall Trend Mål 37 Landstinget har som mål att 45 procent av den mat som upphandlas ska vara ekologiskt odlad och 10 procent av livsmedlen producerade enligt etiska kriterier år Kriterium: 1. Andel ekologiska inköp av mat ska öka med 3 % under 2013 och andel etiskt producerade livsmedel = eller >10%. Andelen ekologiska produkter under det första tertialet uppgick till 32 %, vilket innebär en viss minskning jämfört med årsskiftet. En del av denna minskning finns inom området mjölkprodukter. Efter att sortimentet hamnade hos Menigo har andelen ekologiska mjölkprodukter sjunkit. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås med en mindre acceptabel avvikelse. Utfall Trend Mål 38 Andelen överbliven mat ska följas upp och minska. Kriterium: 1. Etablera mätningar av kassation i sjukhusköken. 2. Andelen (%) mat som kasseras ska minska under 2013 Mätning av överproduktion som genererar matsvinn påbörjades på USÖ vid årsskiftet och kommer att starta vid Karlskoga och Lindesbergs lasarett under året. Ett förslag till handlingsplan över fler mätningar har tagits fram, där även åtgärdsförslag för att minska svinn framgår. Kardiologiska kliniken har minskat sitt matsvinn avsevärt genom att ersätta 1200 matbrickor med extra mat i frysen. Även denna beställs från LoVS/Kostenhet. En god förebild för andra verksamheter. Framtagandet av en handlingsplan för mätning och åtgärder för att minska svinn möjliggör att andelen överbliven mat kan minska. Trenden är positiv. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend 26

65 Mål 39 Användningen av skadliga kemiska produkter som finns på landstingets avvecklings- eller minskningslista för farliga kemikalier ska minska. Kriterium: 1. Användningen av prioriterade farliga kemikalier på avvecklingslistan ska minska Uppföljning: årligen per förvaltning. Avvecklings/minskningslista finns framtagen. Beslut på nämnden för Trafik, miljö och service i maj. Utfall Trend Trenden är positiv och 17 farliga kemikalier har redan fasats ut genom arbetet med att ta fram listan. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Målområde Personal och kompetens Landstinget fortsätter arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare som lockar rätt kompetens. Över tvåhundra läkare får sin specialistutbildning här och utbildningsuppdraget ökar. Dessutom pågår nu arbete med arbetsmiljöfrågor och att omsätta jämställdhetsplanen i verket. Dock väntas hårda prioriteringar i lönearbetet. Mål 40 Landstinget är en attraktiv arbetsplats för utvecklingsinriktade ledare och medarbetare. Kriterium: 1. NöjdMedarbetarIndex ökar 2013 jmf NMI 2011 = 76. (max värde 100). Ny mätning kommer att ske i oktober/november innevarande år. Målsättningen är att vid utgången av 2017 är NMI 85 för Örebro läns landsting. Utfall Trend Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Mål 41 Örebro läns landsting erbjuder en hållbar och hälsofrämjande arbetsplats. Kriterium: 1. Följande indexvärden från medarbetarenkäten 2011 ska förbättras: Utfall Trend -Ork 3,7 -Påverkansmöjlighet 3,7 -Kommunikation 3,7 -Ledarskap 3,9 Ny mätning kommer att ske i oktober/november innevarande år. Efter rapporter från skyddsombud, arbetsmiljöverkets inspektioner och sjukfrånvarons tal är bedömningen att målet uppnås med en mindre acceptabel avvikelse. 27

66 Mål 42 Frisktalet skall öka Kriterium: 1. I genomsnitt högst 5 sjukdagar/medarbetare och år 2. I genomsnitt högst 3 sjuktillfällen/medarbetare och år. Redovisas per förvaltning i årsredovisningen Totalt 65,9% Totalt 62,2% Kvinnor = 62,6% Kvinnor =59% Män = 74,2% Män = 77,8% Det är första året som uppföljning sker på detta sätt. Uppföljning sker vid årsskiftet. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås med en mindre acceptabel avvikelse. Utfall Trend Mål 43 Samtliga medarbetare som vill ha heltid skall erbjudas detta Kriterium: 1. Antal oönskad deltid ska minska 2. Sysselsättningsgrad totalt för antalet anställda ska vara lika eller öka 97 % 2012 Inventering av antalet oönskade deltider skall göras under hösten. Heltid tjänster annonseras i möjligaste mån. Sysselsättningsgraden är hög och beräknas till samma nivå på årsbasis. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend Mål 44 Alla medarbetare skall ges möjlighet till att upprätthålla och utveckla sin kompetens för att ge en god och patientsäker vård. Kriterium: 1. Förvaltningarna ska systematiskt arbeta med personliga kompetensplaner 2. Systemet Pro Competence ska implementeras enligt plan Kompetensplanen är en del som klargörs i medarbetarsamtalet och med verksamhetsplanen som grund. Pro competence är under införande och säkerställer att planer finns. Först ut är Karlskoga lasarett och primärvården följer därefter. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend 28

67 Målområde Information och kommunikation En e-hälsa på frammarsch anger färdriktning för landstingets kommunikationsarbete. I år har mest kraft och energi lagts på att stärka den populära webbplatsen 1177.se och e-tjänsten Mina vårdkontakter. Samtidigt pågår ett förbättringsarbete av intranätet. Mål 45 Örebro läns landsting ska uppfattas som en organisation med hög trovärdighet för patienter, anhöriga, brukare och medborgare. Landstinget ska förknippas med de värden som formulerad i visionen, Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Örebro läns landsting ska också uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Kriterium: 1. Länets befolkning ska ha större förtroende för länets hälso- och sjukvård än riksgenomsnittet 2. Landstingets medarbetare ska ha högre trivsel på sitt arbete än riksgenomsnittet. 3. Arbetet med strategi för en attraktiv arbetsgivare påbörjas. 1. Uppfyllt. 71% har mycket stort eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården i landstinget, jämfört med rikets 65%.Källa Vårdbarometern Mätning ännu inte genomförd, genomförs i höst. 3. Arbetet har påbörjats genom workshop med deltagare från HR och kommunikation. Utfall Trend Förtroendet för vården i länet fortsätter att vara större än riksgenomsnittet. Nivån har varit stabil och hög över de senaste åren. Dock är skillnaden i förtroende stor mellan landstingets verksamheter. Landstinget behöver intensifiera kommunikation, delaktighet och bemötande för att ytterligare öka förtroendet. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. 29

68 Mål 46 Landstingets externa information och kommunikation ska nå kontakt med länsinvånarna så att de som medborgare blir delaktiga i den demokratiska processen Informationen ska stimulera till interaktivitet, delaktighet och engagemang. Kriterium: 1. Webbplatsen orebroll.se och Landstingskatalogen innehåller information om hur man kan vara med och påverka. 2. Länstidningen Tebladet når alla länsbor. Minst svar ska delta i kunskapstävling i varje nummer. 3. Landstingsfullmäktiges webb-tv ska utvärderas. 4. Landstinget 150 år ska uppmärksammas med aktiviteter som stimulerar till delaktighet. 1. Uppfyllt. 2. Uppfyllt. Senaste tävling deltog drygt 5000 läsare. 3. Ej genomfört. 4. Projektplan finns Jubileet ska genomföras i september. Aktiviteterna är uppfyllda/alternativt planerade inför hösten. För att landstingets stora övergripande kommunikationskanaler ska nå ut till hela befolkningen krävs ett målmedvetet och löpande utvecklingsarbete. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend Mål 47 Landstingets information och kommunikation till patienter, anhöriga och brukare ska vara anpassad för målgruppen. Informationen ska stimulera till interaktivitet, delaktighet och engagemang. Kriterium: 1. Fortsatt utveckling av 1177, med såväl nationell som regional information ska uppdateras varje månad med regionalt material. 3. Nationella strokekampanjen fortsätter med information och aktiviteter riktad till olika målgrupper. 4. Information anpassas till mottagarnas olika behov genom lättläst/klarspråk samt för hörsel- och synskadade samt delvis också till olika språk. 1. Arbete pågår enligt plan på både nationell och regional nivå. 2. Sker löpande varje månad. 3. Vårkampanjen genomförs enligt plan. 4. Utvecklingsarbete pågår. Ett mycket aktivt arbete pågår för att utveckla de regionala delarna på 1177.se samt informera internt och externt om invånartjänster. Nationell kampanj planeras under hösten när 1177 och Vårdguiden går samman. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Utfall Trend 30

69 Mål 48 Landstingets medarbetare ska vara medvetna om kommunikationens roll och betydelse i organisationen. De ska ha en god förmåga att kommunicera, så att patienter och andra upplever delaktighet och är nöjda med information och delaktighet. Kriterium: 1. Arbete ska påbörjas med att ta fram ett förbättrat system för internkommunikation inom ÖLL. 2. Patienterna ska uppfatta sig delaktiga i vården i större utsträckning än riksgenomsnittet. 3. Utbildningen Den kommunikativa chefen ska finnas och erbjudas chefer och andra nyckelpersoner. 1. Arbetet har påbörjats. 2. Senaste patientenkät visar att patienter i Örebro län känner sig något mer delaktiga (PUK, patientupplevs kvalité, akutmottagningarna) än riksgenomsnittet. 3. Utbildningsinsatser har genomförts under första kvartalet. Även om landstinget ligger strax över riksgenomsnittet i patientenkäter finns ett stort förbättringsbehov. Det kräver ett gemensamt arbete kring delaktighet, kommunikation och bemötande. Detta arbete är nära kopplat till mål 46. Bedömningen för 2013 är att målet uppnås med en mindre acceptabel avvikelse. Utfall Trend Målområde Ekonomi och finansiella förutsättningar En hög kostnadsökningstakt i framför allt sjukhusförvaltningarnas verksamhet är oroande för den framtida resultatutvecklingen. Och sänkningen av diskonteringsräntan medför ett definitivt underskott för Mål 49 Landstingets resultat ska uppgå till minst 20 mnkr. Kriterium: 1. Resultat uppgår till minst 20 mnkr Upprättad prognos per april uppgår till -394 mnkr. Prognosen innebär en resultatförsämring på 530 mnkr jämfört med Resultatförsämringen exklusive återbetalningen från AFA 2012 och RIPS-effekt 2013 uppgår till 106 mnkr. Bedömningen för 2013 är att målet inte uppnås. Utfall Trend Mål 50 Verksamheternas resultat ska vara minst noll. Kriterium: 1. Verksamheternas resultat uppgår till minst 0 kr Upprättad prognos per april uppgår till -160 mnkr. Prognosen innebär en resultatförsämring på 159 mnkr jämfört med Bedömningen för 2013 är att målet inte uppnås. Utfall Trend 31

70 Mål 51 Investeringar för landstingets egen verksamhet ska finansieras med egna medel. Kriterium: 1. 0 kr upptagna externa lån för investeringar i landstingets egna verksamheter. Landstinget har fortsatt en god likvid situation. I samband med att lån kommer att upptas kopplat Campus USÖ, med Örebro Universitet som hyresgäst, kommer likviditeten att förstärkas ytterligare. Bedömningen är således att inga lån behöver tas upp för att finansiera investeringar för landstingets egen verksamhet, varför målet uppfylls. Utfall Trend Mål 52 Landstinget ska avsätta minst 230 miljoner kronor för pensionsändamål. Kriterium: 1. Avsättning till pensionsändamål skall uppgå till minst 230 mnkr De första placeringarna kommer att ske under maj månad och fullföljas under hösten. Utfall Trend Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. Mål 53 Landstingets likviditet ska uppgå till en nivå och förvaltas så att en god betalningsberedskap upprätthålls vid varje tillfälle. Kriterium: 1. Finanspolicyn anger att betalningsberedskapen (inklusive befintliga kreditramar och kreditlöften) ska vid varje tillfälle uppgå till minst 14 dagar. Landstingets betalningsberedskap har under jan-apr som lägst uppgått till 24 dagar. Utfall Trend Bedömningen för 2013 är att målet uppnås. 32

71 Framtida utmaningar Folkhälsan ännu ojämnt fördelad Ett välfungerande folkhälsoarbete kräver ett målinriktat arbete inom alla samhällssektorer. Detta för att gynna såväl goda levnadsvanor som livsvillkor. Även om folkhälsan i många avseenden kan beskrivas som god är den inte jämlikt fördelad. Skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället har snarare ökat än minskat de senaste åren. Fler får vård inom garantin men trycket ökar Allt fler får vård inom vårdgarantin. På grund av en fortsatt hög tillströmning av patienter klarar landstinget dock inte att uppfylla vårdgarantin och kömiljarden fullt ut. En viktig utmaning är att avskaffa vårdköerna utan att åsidosätta mindre resursstarka patientgruppers vårdbehov. Förändringen i befolkningens åldersstruktur gör även att verksamhetsvolymen måste öka kraftigt inom hela hälso- och sjukvården under kommande decennier, samtidigt som skatteunderlaget inte kan antas öka i samma utsträckning. För att klara detta behöver landstinget utnyttja befintliga resurser mer effektivt, genom smartare och effektivare arbetssätt i vården. Det krävs även en bättre samverkan och uppdelning av vårduppdrag mellan sjukhusen samt ett ännu mer aktivt arbete med patientsäkerheten. Det förkommer fortfarande vårdrelaterade infektioner och skador som orsakats av läkemedel eller kirurgiska ingrepp, vilket medför såväl onödigt lidande för patienterna som onödiga kostnader för vården. Ambitionen att minska hyrläkare fortsätter, då ett beroende av hyrläkare inom primärvården och psykiatrin innebär stora kostnader och även dålig kontinuitet i vårdarbetet. Satsning på barn och unga En patientgrupp som kräver extra fokus framöver är barn och unga samt unga vuxna med psykisk ohälsa. I april antog landstingsstyrelsen en aktivitetsplan för utveckling av vård och behandling vid psykisk ohälsa hos barn och unga i samarbete mellan primärvården inom Hälsoval och barnoch ungdomspsykiatrin (BUP) utifrån överenskommelsen om ansvarsfördelning mellan psykiatrin och primärvården inom Hälsoval avseende barn och unga. Unga vuxna i Örebro kommun får från och med i år sin vård samlad vid en särskild enhet inom psykiatrin för barn och unga vuxna. Behov av ökad samverkan En annan växande patientgrupp som kräver extra fokus är de mest sjuka äldre. Det krävs en ökad samverkan mellan vård och omsorg kring den äldre samt en förenklad vårdstruktur. I samband med arbetet inför Region Örebro 2015 måste behovet av utveckling av strukturen för samverkan mellan Örebro läns landsting och kommunerna i länet beaktas. En utvärdering visar att förankring av samarbetsavtal och överenskommelser ute i verksamheterna behöver förbättras. I arbetet med överenskommelserna mellan Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting finns behov av att utveckla samverkan i enlighet med en modell som projekten ViSam 33

72 och Pallert har arbetat fram. Det innebär att det inom utvalda områden ska finnas utvecklingsledare/projektledare ute i primärvårdens, sjukhusens och kommunernas verksamheter. Med mer medvetna och informerade patienter krävs det ökad insyn och inflytande i vården, liksom evidensbaserad vård och förbättrade kommunikationsmöjligheter med vården. Här är det viktigt med fortsatta satsningar på kunskapsstyrning samt att öka tillgängligheten och användandet av e-tjänster via Mina vårdkontakter och konceptet Regionbildning och finansiering för en stark forskning Forskningen inom Örebro läns landsting står inför flera utmaningar. En förutsättning för att kunna behålla och öka forskningens goda nivå är att den framtida finansieringen säkras genom framgång i ALF-förhandlingarna. För att lyckas med det krävs att Örebro universitet och landstinget tillsammans kan utforma ett regionalt ALF-avtal och kan uppvisa en tydlig gemensam linje gentemot övriga landsting, universitet och regeringen. I arbetet med Region Örebro 2015 är det viktigt att forma en forskningsorganisation som stöder och utvecklar forskningen i all klinisk verksamhet i landstinget och att det sker i samverkan med universitetet. Detta så att den regionala utvecklingen stärks och vi fortsätter att utvecklas som en stark nationell och internationell vetenskaplig aktör. Demokratisk arena ska möta människors behov I det fortsatta arbetet med Region 2015 i Örebro län ska beslut fattas om en ny samhällsorganisation för det samlade ansvaret för hälso- och sjukvård och regional utveckling. Det gemensamma målet är en samlad demokratisk arena för regional utvecklings- och tillväxtpolitik som tillsammans med en kraftfull hälso- och sjukvårdspolitik ska möta människors behov. En positiv tillväxt ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt långsiktigt hållbart perspektiv samt ökad attraktivitet skapar förutsättningar för ett gott liv. Nytt linjenät för ökat resande År 2010 infördes ett nytt linjenät för stadsbussarna i Örebro. Trots både ökade driftskostnader och körsträckor för bussarna har många resenärer upplevt ett försämrat utbud. Även resandeökningen har varit blygsam. Under våren har därför ett nytt linjenät utretts, med syftet att minska kostnaderna och öka resandet. Planen är att det nya linjenätet ska införas i januari Tåg i Bergslagen växer ur vagnarna Tåg i Bergslagen har i Örebro län haft en mycket kraftig resandeutveckling med fullbelagda turer i rusningstrafik som följd. Därför har ett arbete påbörjats för att köpa in nya och större tåg. Under 2013 behöver Tåg i Bergslagens ägare nå en samsyn när det gäller investeringen. För Örebro läns del ägs Tåg i Bergslagen idag av Länstrafiken Örebro AB. Nu pågår ett arbete med att flytta över ägandet till de nya kollektivtrafikmyndigheterna. Ett ändrat ägande är en strategiskt viktig fråga, så att de nya ägarna kan styra inriktningen för bolagets verksamhet och gemensamt utveckla tågtrafiken. Samsyn och dialog som framgångsfaktorer För att samverkansmodellen ska bli framgångsrik är det viktigt med goda relationer och dialoger med såväl staten som kommunerna. För den statliga nivån planeras ett nationellt kulturforum där den regionala kulturpolitiken tydligare når fram till företrädare på departementsnivå. Kommuner 34

73 och kulturinstitutionerna är representerade i länskulturrådet, vars betydelse även fortsättningsvis kommer att öka. En samsyn mellan kommuner och landsting blir väsentlig i frågor som inte minst rör kulturinstitutionerna och de utmaningar dessa kommer att ställas inför. Uppföljningsarbetet måste präglas av en större tydlighet från de statliga aktörerna, liksom en vilja att förenkla detta arbete istället för tvärtom. Det mycket lyckade EU-seminariet Young Culture Organizers har bäddat för fortsatta EU-projekt där ungas inflytande och arrangörskap sätts i fokus. För en starkare folkhögskola Folkhögskolornas roll för kompetensutveckling måste både tydliggöras och förstärkas gentemot andra aktörer i vårt län. Genom medverkan i olika nätverk såsom REKO och regionförbundets kompetenskansli, kan folkhögskolorna bli en naturlig del av vuxenutbildningen i Örebro län. Klimatförändringar kräver smarta lösningar Det är en utmaning att säkerställa vårdens beredskap till följd av värmeböljor och nya sjukdomar som tidigare inte har funnits i Sverige. Energi- och klimatsmarta lösningar för el och värme vid ny- och ombyggnationer är en utmaning eftersom det är nödvändigt med omställning till förnybar energi med hänsyn till klimatförändringarna, men även på grund av att den fossila energin blir allt dyrare. Beslut om investeringar bör därför grundas på konsekvensbeskrivningar och livscykelanalyser. För en giftfri miljö Antibiotikaresistens och infektionssjukdomars spridning av andra multiresistenta bakterier är en stor utmaning för landstinget. En eventuell pandemi kommer att kräva stora insatser. Landstinget arbetar med att fasa ut eller minska användningen av prioriterade farliga kemikalier. För att öka kompetensen inom området kommer en konferens om hormonstörande ämnen kommer att arrangeras under hösten. En utredning som ska kartlägga förekomst av kemikalier på förlossning och neonatalavdelningar kommer att påbörjas under året. Behov av minskat resursslöseri Högre energipriser och råvarubrist kommer på sikt att göra det nödvändigt att minska användningen av engångsprodukter och i stället välja klimatsmartare material. Landstinget behöver minska resursslöseriet och se över rutiner för material- och produktanvändning inom vården. Engångsmaterial har en direkt koppling till ökande avfallsmängder och kostnaderna för avyttring. Landstinget behöver även se över hur mycket mat som kasseras. Med ett starkt varumärke som ledstjärna För att attrahera, anställa, behålla och utveckla medarbetare måste det aktiva arbetet med vårt arbetsgivarvarumärke intensifieras. För att klara uppdraget och verksamheten i Örebro läns landsting består utmaningen i att kunna erbjuda ett hållbart arbetsliv för chefer och medarbetare. Med ett ökande utbildningsuppdrag utmanas landstinget till nya grepp för att kunna möta studenter och skapa lärande miljöer. 35

74 Med bättre bemötande som mål Trots att flera patientenkäter visar ett högt förtroende för landstingets sjukvård, visar även resultaten ett behov av förbättringar kring kommunikation, delaktighet och bemötande. Under årets första kvartal har ett landstingsgemensamt arbete inletts för att samordna och höja kvaliteten på olika former av patientinformation. Stundande sammanslagning Utvecklingen av 1177 är en utmaning som ger stora möjligheter att erbjuda invånare tillgång till fakta och inspiration kring sin egen hälsa. I oktober drar en nationell och regional kampanj igång då 1177 går samman med Vårdguiden, Stockholms läns landsting, och tillsammans bildar 1177 Vårdguiden. Parallellt med den nationella utvecklingen pågår ett regionalt arbete att utveckla och anpassa informationen för invånarna i Örebro län. Nytt intranät på gång Behovet av ett nytt användarvänligt intranät är stort för alla landstingets verksamheter. Under året kommer ett förslag till struktur på ett intranät att presenteras. Att bygga ett intranät för ett landsting är dock en omfattande process som kräver resurser, tid och engagemang från hela organisationen. Med Region 2015 i sikte Ett viktigt utvecklingsområde i samband med utvecklingen av en ny regionorganisation är hur organisationen vill och bör kommunicera, både internt och med invånare som med samarbetspartners och andra aktörer. Det ställer krav på en översyn av landstingets befintliga kanaler, såväl interna som externa. Skuldkris smittar av sig Den europeiska skuldkrisen är långt ifrån löst. Det gör att osäkerheten om den internationella konjunkturen. Eftersom den svenska ekonomin är intimt sammanflätad med Europas får den effekter även på vår ekonomi. En svag konjunkturutveckling i Europa och Sverige får självklart negativa konsekvenser för den svenska arbetsmarknaden, vilket kommer att påverka skatteintäkterna för landstinget. Det är viktigt att ökningen av skatteunderlaget och statsbidragen räcker för att finansiera kostnadsökningen för landstinget. Åtgärder nödvändiga för att bryta kostnadsutvecklingen Landstinget redovisar en kraftig kostnadsökning för Nettokostnadsutvecklingen har under det första tertialet varit relativt konstant och hög, ca 5 %. Framförallt de höga lönekostnaderna driver denna ökning. Det är viktigt att landstingets effektiviseringsarbete fortsätter på ett framgångsrikt sätt, för att klara ekonomin i balans samt utmaningar framöver. De stora utmaningarna landstinget står inför är förutom den medicintekniska utvecklingen är demografiska behovet som kan innebära att kostnadstrycket kommer att öka. 36

75 Ekonomi Omvärldsanalys Världsekonomin försvagades påtagligt Utvecklingen förklaras av en betydande osäkerhet om den globala ekonomins utveckling, inte minst till följd av krisen i euroområdet. En svagt internationellt efterfrågeläge präglar även inledningen av Inte minst i EU-länderna bedöms utvecklingen bli fortsatt svag. Även om tillväxten efterhand ökar förutses BNP, för euro-länderna som helhet, bli oförändrad mellan 2012 och Till skillnad från Europa sker i USA en tydligare återhämtning i ekonomin. Även om tillväxten inte är mer än runt 2 procent, så sker en betydande förbättring på arbetsmarknaden. Svensk ekonomi fortsätter att påverkas negativt av det svaga internationella konjunkturläget. Det kommer att ta tid innan den svenska ekonomin kommer att vara återställd. Även 2013 blir därför för svensk del ett relativt svagt år med en BNP tillväxt på enbart 1,4 procent. Inflationstakten var 0,0 procent i mars, vilket är en uppgång sedan februari då den var -0,2 procent. Det mesta talar för att inflationen blir fortsatt låg under Arbetslösheten var 8,6 procent under första kvartalet 2013, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter. Det är tredje kvartalet i rad som arbetslösheten ökade. Den 15 april presenterade regeringen 2013 års vårproposition. I denna presenteras inga skarpa förslag som påverkar landstingen, utan förslag till eventuella förändringar skjuts fram till höstens budgetproposition. Prognosen för den makroekonomiska utvecklingen har reviderats ned jämfört med den bedömningen som gjordes i budgetpropositionen för Skatteunderlagsprognos Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Under 2012 såg vi en ganska stark tillväxt av skatteunderlaget, främst tack vare ökat antal arbetade timmar samt stigande löner och pensionsinkomster. Sysselsättningsläget fortsätter att förbättras men ökningen av arbetade timmar blir ändå blygsam 2013 och detta bromsar skatteunderlagstillväxten i år. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Revideringen av skatteunderlagets förändringstakt jämfört med prognosen 37

76 i februari är mycket små. Utvecklingen 2013 har justerats upp marginellt och små nedjusteringar har gjorts av förändringstalen för 2014 och Olika skatteunderlagsprognoser (procentuell förändring) SKL april ,1 3,4 3,2 4,0 4,7 VP (reg.) april ,7 4,0 2,8 4,3 5,1 ESV mars ,3 3,4 3,1 4,2 4,7 SKL februari ,1 3,3 3,3 4,1 4,7 ÖLL budget 3,9 3,2 3,7 4,4 Resultatanalys Budgetförutsättningar Enligt budget för 2013 ska landstinget redovisa ett överskott med 20 miljoner kronor. Budgeten innehöll också en planeringsreserv på 65 miljoner kronor. Vidare innehöll budgeten nya satsningar på 25 miljoner kronor. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen för 2013 är 2,5 procent. Vidare beslutades om att avsätta 230 miljoner kronor för att möta ökande pensionsåtaganden. I budgeten beräknas en ny långfristig upplåning ske med högst 300 miljoner kronor för investering i Campus USÖ. Landstingets skattesats är oförändrad 11,02 kronor. Periodens resultat Resultatet per april uppgår till -332 miljoner kronor, vilket är 369 miljoner kronor sämre än samma period Sänkningen av diskonteringsräntan har inneburit en justering av pensionsskulden under april. Den finansiella kostnad på 314 miljoner kronor som det innebär betraktas som jämförelsestörande mellan åren. Justerat med denna post uppgår resultatförsämringen till 55 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsverksamheterna inkl tandvård redovisar ett underskott på -121 miljoner kronor (-43 miljoner kronor). Övriga verksamheter redovisar ett överskott på 20 miljoner kronor (6 miljoner kronor). Landstingsgemensamt ger ett underskott på -231 miljoner kronor (74 miljoner kronor). Helårsprognos Helårsprognosen uppgår till -394 miljoner kronor (133 miljoner kronor). I nuläget uppgår verksamheternas prognoser för helår till -160 miljoner kronor. Avvikelse från budget i helårsprognosen (mnkr) Verksamhetens nettokostnader -108 Skatteintäkter 28 Generella statsbidrag och utjämning -35 Finansnetto -299 Totalt -394 Budgeterat resultat 20 Helårsprognos

77 Nettokostnader 1 Nettokostnaderna uppgick för perioden till miljoner kronor (2 402 miljoner kronor). Nettokostnadsutvecklingen per april uppgår till 4,9 procent (1,8 procent). Prognosen uppgår till miljoner kronor vilket innebär en nettokostnadsökning på 4,4 procent. Prognosen innebär att nettokostnaden andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 101 procent. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgår till 468 miljoner kronor (438 miljoner kronor), vilket innebär en ökning mellan åren på 4,4 procent (4,5 procent) justerat för jämförelsestörande poster. Patient- och andra avgifter har ökat med 3,8 procent mellan åren och uppgår till 91 miljoner kronor. Mest ökar patientavgifterna för tandvård med 4,8 procent och uppgår till 50 miljoner kronor totalt. Försäljning av hälso- och sjukvård har ökat med 3,4 procent till totalt 157 miljoner kronor. Både USÖ och Karlskoga lasarett ökar sin försäljning till andra landsting. Utfallsmässigt märks främst intäkterna från kommunerna för medicinskt färdigbehandlade patienter. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader, inkl avskrivningar, uppgår till miljoner kronor för januari-april. Ökningen från förra året är 5,2 procent (2,7 procent) justerat för jämförelsestörande poster. Lönekostnadsökningen uppgår per april till 5,8 procent (2,8 procent). Vid jämförelse mellan åren har Länstrafikens personal, som från årsskiftet är anställda av landstinget avräknats. Helårsprognosen per innebär en förväntad lönekostnadsökning på 4,3 procent. Under perioden januari till mars i år har antalet årsarbetare har ökat med 66 personer. Den yrkesgrupp som har ökat mest är sjuksköterskor. Kostnaden för inhyrd personal ökar med 4 miljoner kronor eller 20,4 procent. Primärvårdens kostnad minskar, medan psykiatrins kostnad ökar. Diagram: Lönekostnadsförändring (justerat för jämförelsestörande poster) Landstingets läkemedelskostnader minskade med 1,3 procent eller 4 miljoner kronor under årets fyra första månader. Kostnaderna för läkemedel inom förmånen minskar med 4,0 procent till 194 miljoner kronor jämfört med föregående år. Länets kostnader minskar hittills mer är riksgenomsnittet, och landstinget har under året den sjätte lägsta kostnaden per invånare. Bidragande orsaker till den sänkta kostnaden är höjningen av egenavgiften och prissänkning i samband med patentutgången på Lipitor (-3,6 miljoner kronor). Kostnaden för användningen av tnf-alfa-hämmare 1 Verksamhetens kostnader minus verksamhetens intäkter 39

78 i öppenvården fortsätter att öka. Kostnaden för förskrivningsläkemedel ökar med 5,8 procent till 82 miljoner kronor. Ökningen är främst från användningen av cytostatika och tnf-alfa-hämmare. Köpt somatisk vård har preliminärt ökat med 13 miljoner kronor eller 19,7 procent till 78 miljoner kronor. Kostnaden för köpt psykiatrisk vård har minskat med 1 miljon kronor eller 11 procent till 10 miljoner kronor. Skatteintäkter och bidrag generella statliga bidrag och utjämning I förhållande till budgetbeslutet i november 2012 har SKL reviderat upp skatteunderlagstillväxten. Skatteintäkterna har för perioden ökat med 48 miljoner kronor eller 2,6 procent jämfört med föregående år. Skatteintäkterna för 2013 beräknas överstiga budgeterat belopp med 28 miljoner kronor eller 0,5 procent. Generella statsbidrag och utjämning har ökat med 11 miljoner kronor eller 1,8 procent jämfört med föregående år. Generella statliga bidrag och utjämning för 2013 beräknas understiga budgeterat belopp med 18 miljoner kronor. Avvikelsen beror på lägre statsbidrag för läkemedelsförmånen. När det gäller storleken på läkemedelsförmånen finns ännu ingen överenskommelse mellan staten och SKL. Den preliminära utbetalningen av läkemedelsförmånen för 2013 innebär en negativ budgetavvikelse för helår med 27 miljoner kronor. Helårsprognosen för skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till miljoner kronor, vilket skulle innebära en ökning mot föregående år med 2,7 procent. Diagram: Utveckling av nettokostnader resp skatteintäkter och generella bidrag (justerat för jämförelsestörande poster) Finansnetto Finansnettot är -315 miljoner kronor, vilket innefattar en finansiell kostnad för omräkning av pensionsskulden till följd av sänkt diskonteringsränta, med -314 miljoner kronor. Justerat för denna som är en jämförelsestörande post är finansnettot -1 miljon kronor, att jämföra med förra årets utfall på 4 miljoner kronor. Helårsprognosen för finansnettot uppgår till 349 miljoner kronor att jämföra med budgeterade -50 miljoner kronor. Driftredovisning Hälso- och sjukvård inklusive tandvård redovisar per april ett underskott på 121 miljoner kronor (-43 miljoner kronor). Prognosen för 2013 redovisar ett underskott på 165 miljoner kronor vilket ska jämföras med 2012 års resultat som var ett underskott på 35 miljoner kronor. Nedan redovisas resultatet per verksamhet: 40

79 Universitetssjukhuset redovisar ett underskott per april på 75 miljoner kronor. Resultatet är en försämring med 66 miljoner kronor jämfört med motsvarande period Prognosen för 2013 uppgår till -115 miljoner kronor. Den totala löneökningstakten uppgår per april till 7,1 procent. Framför allt extrakostnader i form av obekväm arbetstid, övertid och jour ligger bakom kostnadsökningen, medan ökningen för månadslön ligger knappt över utfallet för det löneavtal som tecknades för Förvaltningens prognos anger att kostnadsökningstakten kommer att avta för att i slutet av året uppgå till 3,7 procent. Kostnaderna för köpt vård har ökat med 16 miljoner kronor jämfört med samma period 2012, vilket innebär en ökning med 34 procent. Kostnaderna för köpt valfrihets- och vårdgarantivård har minskat med 1 miljon kronor. För den sålda vården har verksamhetsmässigt utfallet minskat på Kärl-Thoraxkliniken med 4 miljoner kronor, främst mot Värmland, medan större ökningar noteras på Öron-, Näsa- och Halskliniken med 3 miljoner kronor och Kirurgiska kliniken med 2 miljoner kronor. Helårsprognosen är lagd utifrån att utfallet för resten av året ligger i nivå med Antalet läkarbesök har under januari-april minskat med (1,9 procent). De akuta besöken har ökat med 640 stycken medan de planerade besöken minskat med Antalet DRG-poäng i sluten vård har minskat med 294 (3,4 procent) t o m mars månad. Produktionsnivån och tillgången till vårdplatser har påverkats negativt av att betydligt fler färdigbehandlade patienter än förra året, intäkterna för dessa har ökat från 2 miljoner kronor 2012 till 8 miljoner kronor Också ovanligt många utbrott av vinterkräksjuka har haft en negativ inverkan på produktionsnivån. Karlskoga lasarett redovisar ett underskott per april på 15 miljoner kronor. Resultatet är en försämring med 5 miljoner kronor jämfört med motsvarande period Karlskoga lasarett prognostiserar ett resultat på -24 miljoner kronor (-13 miljoner kronor). Efter april månad ligger nivån på köpt vård av Värmland inom den avtalade korridoren. Resultatförsämringen beror framför allt på ökade lönekostnader. Löneökningstakten visar i mars på 6,8 procent, att jämföra med 2,3 procent t.o.m. mars Antal läkarbesök har minskat med 656 (3,8 procent) tom april. Antalet DRG-poäng har minskat med 280 (10,6 procent), från till Lindesbergs lasarett redovisar per sista april ett negativt resultat på -15 miljoner kronor (-8 miljoner kronor). Prognosen för 2013 uppgår till -19 miljoner kronor. Intäkterna ligger på samma nivå som per april I prognosen är bedömningen att intäkterna vid årets slut kommer att överstiga föregående års intäkter med 2 miljoner kronor. Lönekostnadsökningen i januari och februari månad var höga på grund av hög korttidssjukfrånvaro hos personalen. Kostnadsutvecklingen har därefter planat ut och är för perioden januari-april något lägre än 2012, 6,5 procent (7 procent). Sammantaget ligger driftskostnaderna på i stort sett samma nivå som föregående år. Den prognostiserade kostnadsminskningen beror på ett minskat uppdrag inom obesitaskirurgin och den kostnadsöversyn som sker inom sjukhusets olika verksamheter. Antalet läkarbesök (nybesök, återbesök och akutbesök) inom öppenvården har i år ökat med 268 (2,2 procent) för perioden januari april, jämfört med samma period föregående år. Produktionsnivån inom slutenvården räknat i DRG-poäng har under det första tertialet minskat med 2,5 procent jämfört med I stor utsträckning är minskningen hänförbar till den kirurgiska kliniken som har minskat uppdrag inom obesitaskirurgi under Psykiatrins resultat per sista april är ett underskott på 14 miljoner kronor. Resultatet är 11 miljoner kronor sämre jämfört med samma period föregående år. Helårsprognosen är ett underskott på 10 miljoner kronor. Personalkostnaderna uppgick under perioden januari t o m april till

80 miljoner kronor vilket är 7 miljoner kronor högre än samma period förra året. Löneökningstakten är 4,3 procent. Ökningen hör främst samman med lönerevision samt att lönekostnader kopplade till projektmedel har ökat. I prognosen beräknas personalkostnaderna uppgå till 495 miljoner kronor vilket är 17 miljoner kronor högre än föregående år. Övriga kostnader uppgår för perioden januari-april till 246 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor högre än Ökningen kan hänföras till kostnader för köp av läkartjänster och högre kostnader kopplade till projekt. Kostnaden för köpt vård har minskat. Övriga kostnader förväntas uppgå till 241 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor lägre än föregående år. De största förklaringarna är lägre kostnad för köpt högspecialiserad vård. Verksamhetens intäkter uppgick under perioden januari t o m april till 17 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än förra året. Minskningen kan hänföras till lägre projektintäkter och lägre intäkter från försäljning av vård. Intäkterna beräknas i prognosen till 78 miljoner kronor vilket är 19 miljoner kronor lägre än Antalet besök för perioden januari t o m april uppgår i år till stycken. Det är en minskning med besök (-3 procent) jämfört med Antalet besök förväntas i år uppgå till stycken, vilket är lägre än förra året. Antalet vårddagar för perioden januari till och med april uppgår i år till stycken. Det är en minskning med 136 vårddagar (-1 procent) jämfört med samma period förra året. Antalet vårddagar förväntas i år uppgå till stycken, vilket är 253 stycken färre än förra året. Primärvårdsförvaltningens resultat var per sista april -8 miljoner kronor. Resultatet har förbättrats med 6 miljoner kronor jämfört mellan åren. Prognosen redovisar ett underskott på 14 miljoner kronor (-4 miljoner kronor). Intäkterna har ökat med 12 miljoner kronor, personalkostnaderna med 12 miljoner kronor och övriga kostnader har minskat med 6 miljoner kronor. Lönekostnadsökningen är totalt för hela verksamheten 6,4 procent. Totalt har antalet årsarbetare ökat med 18 stycken. Prognosen bedöms i nuläget till en lönekostnadsökning med 4 procent. Vid en jämförelse mellan åren har övriga kostnader minskat med 6 miljoner kronor. Den största förklaringen är lägre kostnader för läkemedelsförmånen och dosdispensring, hyrläkare och medicinsk service. Prognosen visar på att de övriga kostnaderna totalt kommer att minska med 11 miljoner kronor jämfört med Förvaltningens bedömning är att intäkterna kommer att öka med 2 miljoner kronor jämfört med Under januari till april har det inkommit samtal till sjukvårdsrådgivningen, en ökning med 8,4 procent jämfört Antalet besvarade samtal ökade med 1,5 procent till jämfört med samma period Under januari till april har det inkommit samtal till vårdcentralerna. Andelen besvarande samtal var 89 procent. Under samma period 2012 inkom samtal och andelen besvarade var 82 procent. Habilitering och hjälpmedel redovisar ett underskott på - 3 miljoner kronor. Förvaltningen prognostiserar ett resultat på +/- 0. Intäkterna är 3 miljoner kronor högre än periodens budget, vilket främst beror på att projekt inte budgeteras. Prognosen är 14 miljoner kronor högre än budget. Personalkostnaderna är 2 miljoner kronor högre än periodens budget. Prognostiserade personalkostnader är 3 miljoner kronor lägre än budget, vilket beror på vakanser och tjänstledigheter. Övriga kostnader är 4 miljoner kronor högre än periodens budget. Prognosen för övriga kostnader är 17 miljoner kronor högre än budget. Differensen beror på att projekt inte har budgeteras samt på hjälpmedels- och läkemedelskostnader. Antalet besök på helår beräknas till samma nivå som Antalet förskrivna hjälpmedel beräknas öka med 5 procent. Ökning medför högre hjälpmedelskostnader. Antalet genomförda tolktimmar beräknas att minska med 2 procent i jämförelse med I dagsläget genomför Tolkcentralen 95,5 procent av beställda uppdrag inom vardagstolkningen. 42

81 Folktandvården redovisar ett överskott per april på 2 miljoner kronor och prognosen uppgår till 2 miljoner kronor i överskott. Intäktsutvecklingen har varit bättre jämfört med föregående år, men ligger en bit under budgeterad nivå för En återhämtning beräknas ske under hösten till budgeterad nivå. Personalkostnaderna har utvecklats som planerat. Bedömningen är att kostnadsnivån kommer att vara på samma nivå som föregående år. Målnivån för andel vårdtid (i förhållande till arbetad tid) för tandläkare är 73 procent. Utfall per den 30 april är 69 procent. Hälsovalsenhetens prognos redovisar ett överskott 12 miljoner kronor. Resultatet är 3 miljoner kronor bättre än föregående år. Orsaken till det förbättrade resultatet är en lägre kostnad för läkemedel. Minskningen beror på många patentutgångar som gett priseffekt under året. Prognosen för tandvårdsenheten visar ett överskott på 3 miljoner kronor. Överskottet inom tandvården beror på lägre ersättning än budgeterat till Folktandvården och privata tandläkare för barntandvård. Prognosen för landstingsstyrelsens egen verksamhet visar ett överskott på 5 miljoner kronor. Resultatet beror på att olika projektmedel redovisar ett överskott. 43

82 DRIFTREDOVISNING (mnkr) Resultat Resultat Prognos Resultat Hälso- och sjukvård inkl tandvård Universitetssjukhuset Örebro -74,8-8,8-115,0-36,6 Karlskoga lasarett -15,5-10,5-24,0-12,6 Lindesbergs lasarett -14,9-7,8-19,0-5,9 Psykiatri -14,3-3,0-10,0 3,1 Primärvård -8,5-14,6-14,0-3,9 Habilitering och hjälpmedel -2,6 1,4 0,0 6,0 Folktandvård 1,6-0,6 2,0 1,5 Hälsovalsenheten 5,3-1,0 12,0 9,3 Tandvårdsenheten 2,6 2,0 3,0 4,0 Summa -121,1-42,9-165,0-35,1 Nämnden för forskning 0,0 0,6 0,0 1,2 Nämnden för trafik, miljö och service 6,2 7,9 0,0 13,9 Nämnden för tillväxt, kultur och bildning 2,3 2,6 0,0 2,9 Nämnden för folkhälsa 0,5-0,1 0,0 1,0 Gemensamma nämnden för företagshälsovård och tolkförmedling 1,2 0,7 0,0 0,1 Landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige 0,2 0,5 0,0-0,1 Revisionsnämnden 0,1 0,3 0,0 0,1 Patientnämnden 0,1 0,2 0,0-0,1 Summa 0,4 1,0 0,0-0,1 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen nämnder 0,1 0,3 0,0 1,0 Ledningskansliet och projekt 9,3-7,1 5,0 13,5 Summa 9,4-6,8 5,0 14,5 SUMMA VERKSAMHETER -101,1-37,0-160,0-1,6 Landstingsgemensamt -231,3 73,7-234,0 137,3 TOTAL -332,4 36,7-394,0 135,7 SUMMA Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterde år Landstingsgemensamt är budgeterat till 19,6 mnkr. 44

83 Åtgärder för att uppnå ekonomi i balans Universitetssjukhuset Kostnadsreduktioner inriktas mot i första hand personalkostnader och övriga kostnader. I första hand kommer en ökad restriktivitet att ske vid återbesättning av vakanta tjänster samt för övriga kostnader som kurser/konferenser samt resor och förbrukningsinventarier. Flera uppdrag för långsiktig effektivisering är påbörjade under året. En översyn sker av schemaoch arbetstidsmodeller för att optimera matchningen mellan bemanning och uppdrag i olika verksamheter under olika tider på dygnet och under veckorna. För att möjliggöra ett minskat vårdplatsantal kommer försök att ytterligare öka andelen dagsjukvård och vård i öppna vårdformer att ske. Vidare kommer en koncentration av allmän internmedicinsk och dess vårdplatser att ske inom sjukhuset, vilket på sikt ger en effektivare vård av dessa patientgrupper. För att kunna sänka kostnaderna för köpt vård och öka intäkterna för såld vård krävs det en fortsatt utveckling av den högspecialiserade vården vid universitetssjukhuset. Två områden som nu ligger inom räckhåll är ryggkirurgi samt begränsad neurokirurgisk verksamhet. Karlskoga lasarett För sjukhuset gäller fortsatt arbete enligt de handlingsplaner som klinikerna har arbetat fram. Dessa kompletteras nu med en förvaltningsgemensam handlingsplan, där bl.a. pensionsavgångar och vakanser ses över innan nyanställning sker. Påbörjad samorganisering av specialistmottagningarna fortskrider liksom genomlysningen av bl.a. provtagningsprocesser. Översyn av om fast schemaläggning ger lägre kostnader än önskescheman pågår. Ett samarbete har inletts med Primärvården med syfte att nå ett mer effektivt utnyttjande av de landstingsgemensamma resurserna samt en ökad patientnytta. Lindesbergs lasarett De åtgärder som hittills vidtagits i syfte att styra sjukhusets ekonomi i en positiv riktning har inte fått avsedd effekt. Samtliga kliniker redovisar negativa resultat per den sista april. Eftersom sjukhusets olika verksamheter inte lyckas reducera kostnadsutvecklingen kan det bli aktuellt att reducera eller ta bort någon del av de verksamheter som bedrivs. Arbete med att konkretisera dessa åtgärder kommer att ske. Psykiatri Psykiatrins ansvar för högspecialiserad vård vid dom till rättspsykiatrisk vård utgör en tungt belastande faktor. Under året uppgår kostnaden för köp av vård vanligtvis till miljoner kronor. Tack vare medvetna satsningar har det negativa utfallet kunnat reduceras. För att minska dessa kostnader har två vårdplatser tillskapats vilket ökat möjligheten till hemtagning. Aktiva insatser pågår tillsammans med kommunerna för att stödja utslussning till eget boende. Detta utgör dock en långsam process då vårdtiderna sträcker sig över flera år. Verksamheten arbetar för hemtagning av ytterligare tre patienter under förutsättning att inte nydömda behöver vårdplatserna. Den samlade förvaltningen vidtar dessutom åtgärder för att solidariskt balansera upp ekonomin. 45

84 Primärvård För att effektivisera och utveckla verksamheten inom Primärvården pågår flera projekt. En handlingsplan för att uppnå en ekonomi i balans finns i förvaltningens verksamhetsplan som ska ge en hållbar ekonomisk situation. Ett antal åtgärder arbetas kontinuerligt inom förvaltningen bl.a. att minska lönekostnaderna, minska beroendet av bemanningsföretag samt standardiserat arbetssätt för patientavgifter. Finansiell ställning Investeringar Periodens materiella investeringar uppgår till 125 miljoner kronor (144 miljoner kronor), varav 94 miljoner kronor avser byggnader och 31 miljoner kronor utrustningsinvesteringar. Helårsprognosen uppgår till 584 miljoner kronor med fördelningen 360 miljoner kronor på byggnader och 224 miljoner kronor för utrustningsinvesteringar. Budget för 2013 är miljoner kronor varav 436 miljoner kronor är överfört från 2012 års budget (fördelat på 294 miljoner kronor för byggnader och 142 miljoner kronor för inventarier). INVESTERINGSREDOVISNING (mnkr) Redovisning Redovisning Prognos Budget Redovisning jan-april 2013 jan-april helår 2012 BYGGNADSINVESTERINGAR 93,8 93,5 360,0 703,4 253,2 INVENTARIER Hälso- och sjukvård inkl tandvård Universitetssjukhuset Örebro 11,1 1) 32,7 130,0 188,6 107,3 Karlskoga lasarett 6,2 4,9 30,5 29,4 13,8 Lindesbergs lasarett 3,1 6,4 20,7 28,9 12,3 Psykiatri - - 1,3 6,4 0,6 Primärvård 0,4 0,5 6,5 11,0 3,2 Habilitering och hjälpmedel 0,0 3,5 3,4 3,5 8,0 Folktandvård 8,2 0,5 11,6 14,3 7,6 Summa 29,0 48,5 204,0 282,1 152,8 Nämnden för forskning ,8 - Nämnden för trafik, miljö och service 1,5 1,6 19,3 46,1 13,8 Nämnden för tillväxt, kultur och bildning 0,1-0,9 1,0 0,8 SUMMA INVENTARIER 30,6 50,1 224,2 330,0 167,4 Ofördelade medel ,8 - FINANSIERINGSINVESTERINGAR Aktier 0,1 10,5 0,1 0,0 22,7 SUMMA INVESTERINGAR 124,5 154,1 584, ,2 443,3 1) Investeringsbidrag på totalt 0,5 mnkr är avdraget 2) Investeringsbidrag på totalt 0,5 mnkr är avdraget 46

85 Balansomslutning Den totala balansomslutningen uppgår per sista april till miljoner kronor, vilket är 350 miljoner kronor högre än per april 2012 men 99 miljoner kronor lägre än vid årsskiftet. På tillgångssidan avser de största ökningarna byggnader, 124 miljoner kronor, och kortfristiga placeringar 149 miljoner kronor. På skuldsidan har avsättningen för pensioner inklusive löneskatt ökat med 533 miljoner kronor sedan april förra året. Likviditet och övriga finansiella tillgångar Likviditeten (definierad som likvida medel och kortfristiga placeringar utanför pensionsmedelsförvaltningen) uppgick per april till 573 miljoner kronor, varav 339 miljoner kronor avsåg kortfristiga placeringar. Om hänsyn tas till nettoinlåningen från landstingets närstående bolag uppgick likviditeten till 518 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med 11 miljoner kronor sedan årsskiftet. Soliditet/betalningsberedskap Soliditeten anger hur mycket av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare är den långsiktiga finansiella handlingsberedskapen. Soliditeten per sista april uppgick till 21 procent (27 procent). Vid årsskiftet var soliditeten 27 procent. Om hänsyn tas till ansvarsförbindelsen för pensioner som tjänats in före 1998 blir värdet -94 procent. I april föregående år var den 85 procent. Soliditeten påverkas negativt av justeringen av kalkylräntan för pensionsskuldsberäkningen samt verksamhetens negativa resultatutveckling. Landstingets betalningsberedskap uppgår per april till 35 dagar. Diagram: Soliditet per 30 april Pensionsåtagande Landstingets samlade pensionsåtagande har ökat med 841 miljoner kronor sedan årsskiftet och med miljoner kronor sedan april föregående år. Av ökningen sedan årsskiftet avser 378 miljoner kronor avsättningar i balansräkningen. RIPS-kommittén, som beslutar om förändringar i kalkylräntan för pensionsskuldsberäkningen, beslutade i april att ändra kalkylräntan, vilket har medfört en finansiell engångskostnad på 314 miljoner kronor inklusive löneskatt. 47

86 Landstinget har ännu i år inte placerat något i pensionsmedelsförvaltningen. Budgeterad avsättning är 230 miljoner kronor. Hittills har miljoner kronor placerats för att följa utvecklingen av pensionsåtaganden intjänade efter Detta belopp inklusive återinvesteringar bildar det totala bokförda värdet som uppgår till miljoner kronor. Marknadsvärdet på pensionsmedelsförvaltningen uppgick till miljoner kronor. Landstinget har återlånat miljoner kronor av det samlade pensionsåtagandet. Nedan redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med rekommendation nr 7.1 från Rådet för kommunal redovisning Redovisning av landstingets pensionsmedelsförvaltning (mnkr) Avsättningar för pensioner Pensioner 2 056, ,0 Särskild löneskatt 498,9 394,8 Summa 2 555, ,8 Ansvarsförbindelse (inom linjen) Pensionsskuld (intjänad före 1998) 4 996, ,7 Särskild löneskatt 1 212, ,0 Visstidspensioner 14,7 11,3 Summa 6 223, ,0 Finansiella placeringar Bokfört värde 1 096,6 954,7 Marknadsvärde 1 161,4 964,0 Orealiserade vinster 64,8 9,3 Relation placeringar/skuld Återlånade medel* 7 617, ,1 Skuldtäckningsgrad**, bokfört värde 12,5% 12,3% Skuldtäckningsgrad, marknadsvärde 13,2% 12,5% Realiserat resultat Realisationsvinster 0,2 18,1 Realisationsförluster - - Netto 0,2 18,1 Avkastning Portfölj 3,3% 2,3% Jämförelseindex 2,9% 3,0% Målsättning enligt policy 3,0% 3,0% Portföljsammansättning Svenska aktier 14% 10% Utländska aktier 19% 17% Nominella räntor 48% 57% Reala räntor 18% 16% Alternativa 0% 0% Kassa 1% 0% Summa 100% 100% *Återlånade medel är skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och marknadsvärdet på de förvaltade pensionsmedlen. **Skuldtäckningsgraden är placeringarna som andel av skulden, där placeringarnas bokförda värde respektive marknadsvärde använts. 48

87 Risker och möjligheter Avsnittet belyser de verksamheter där landstinget har engagemang som kan innebära ekonomiska risker. I avsnittet belyses även övriga risker och osäkerheter. Bolag och stiftelser där landstinget har väsentligt inflytande Örebro läns landstings förvaltnings AB Bolaget ägs till 100 procent av landstinget. Resultatet per april är ett underskott på -1 miljon kronor (-1 miljon kronor) och prognosen för helår är ett överskott på 2 miljoner kronor. Det hittillsvarande underskottet beror på att bolagets intäkter, koncernbidrag för dotterbolagen, regleras vid årets utgång. Länsgården Fastigheter AB Bolaget ägs till 100 procent av Örebro läns landstings förvaltnings AB. Per april redovisar bolaget ett överskott med 2 miljoner kronor, vilket är något lägre än budget. Detta beror på att vissa större lokalanpassningar har tidigarelagts. Helårsprognosen visar på ett resultat efter finansiella poster på 10 miljoner kronor. Föregående års resultat efter bokslutsdispositioner var 5 miljoner kronor. Periodens investeringar uppgår till 1 miljon kronor. Länsteatern i Örebro AB Länsteatern ägs till 91 procent av Örebro läns landstings förvaltnings AB. Bolaget redovisar ett underskott på -1 miljon kronor (0,4 miljoner kronor) för första tertialet. Prognosen för helår är ett underskott på -0,3 miljoner kronor. Under våren har föreställningen Hamlet spelats på Örebro teater. En anpassning av lokalerna på Nya China planeras ske under året. Länstrafiken Örebro AB Länstrafiken ägs till 100 procent av landstinget. Moderbolaget redovisar ett överskott på 1 miljon kronor (- 2,6 miljoner). Prognosen för helår är ett underskott på -11 miljoner kronor, vilket är en förbättring i förhållande till budgeterat underskott -18 miljoner kronor. Förbättringen beror på lägre trafikkostnader. Örebro läns flygplats AB Bolaget ägs till 44,95 procent av landstinget. Verksamheten innefattar reguljärtrafik, charter, fraktflyg samt tredjepartsuppdrag inom lager och terminaltjänster. Periodens resultat uppgick till ett underskott på 2,6 miljoner kronor, samma som i april förra året. Prognosen för 2013 uppgår till -0,4 miljoner kronor. Regionförbundet Örebro Landstinget har 33 procents inflytande i Regionförbundet. Per april redovisar förbundet ett överskott på 0,1 miljoner kronor (0,2 miljoner kronor). Prognosen för 2013 är ett underskott på -4,7 miljoner kronor, vilket är 1,1 miljoner sämre än budget. Avvikelsen från budget beror främst på den sänkta diskonteringsräntan, som liksom i landstinget ger en ökad pensionsskuld. Kostnadsökningen för regionförbundet är 2,3 miljoner kronor. 49

88 Stiftelsen Örebro läns museum Stiftelsen redovisar ett underskott på -1,2 miljoner kronor för första tertialet (-2,3 miljoner kronor). Stiftelsens ekonomiska läge är bekymmersamt och styrelsen kommer först i maj att fastställa budget för innevarande år. Budgeten visar ett underskott på -0,9 miljoner kronor. Föregående år redovisades ett underskott på -0,2 miljoner kronor. Stiftelsen Activa i Örebro län Stiftelsen redovisar ett underskott på -0,6 miljoner kronor per april (0,2 miljoner kronor). Prognosen för helår uppgår till ett överskott på 1,6 miljoner kronor, vilket stämmer väl med budget. Det har varit ett stort inflöde av nya personer genom uppdrag från Arbetsförmedlingen, Örebro kommun och de finansiella samordningsförbunden. Övriga borgensengagemang Landstinget har tecknat solidariska borgensutfästelser för Kommuninvest i Sverige AB samt AB Transitio. För båda utfästelserna är det slutliga åtagandet reglerat i regressansvarsavtal. Båda bolagen agerar på de inhemska och internationella finansmarknaderna. Situationen på finansmarknaderna har förbättrats och landstingets risk i åtagande bedöms för närvarande som låg. 50

89 Bilagor Fullmäktiges uppdrag Symbolförklaringar Färgindikatorerna visar graden av genomförande vid årets slut = genomfört = delvis genomfört = ej genomfört Målområde Nr Uppdrag Status per sista april samt bedömd genomförandegrad vid årets slut Landstingsövergripande uppdrag Landstingsövergripande uppdrag Landstingsövergripande uppdrag Alla förvaltning arbetar med implementering och landstingsövergripande sker aktiviteter. Seminarium har hållits om Mäns hälsa och jämställdhetsplanens aktiviteter integreras i verksamhetsplaner. Alla förvaltningar utom en har miljömål i sina verksamhetsplaner. Landstingsövergripande uppdrag Landstingsövergripande uppdrag Landstingsövergripande uppdrag Landstingsövergripande uppdrag Landstingsövergripande uppdrag 1 Kunskapen om folkhälsans utveckling inom de stora folksjukdomarna ska fördjupas. Fokus läggs på hälsans fördelning när det gäller kön, etnicitet och social bakgrund. Kunskapen ska visa vilka strategier som är framgångsrika för att motverka ojämlikhet i hälsa. 2 Verksamheterna ges i uppdrag att, i tillämpliga delar, implementera folkhälsoplanens mål och intentioner. 3 Verksamheterna ges i uppdrag att, i tillämpliga delar, implementera jämställdhetsstrategins mål och intentioner. 4 Verksamheterna ges i uppdrag att, i tillämpliga delar, implementera miljö- och hållbarhetsprogrammets mål och intentioner. 5 Landstinget deltar aktivt i samtliga handlingsplanegrupper inom den regionala utvecklingsstrategin för Örebroregionen. 6 Landstinget deltar aktivt i arbetet med regional översiktlig planering. 7 De horisontella perspektiven barns bästa, jämställdhet och miljö ska genomsyra landstingets beslutsunderlag och styrande dokument, när det är tillämpligt. Uppdraget ska vara klart Inga omotiverade skillnader ska finnas utifrån Örebro läns landstings grundprinciper för jämlik och jämställd vård och behandling. Arbetet med fördjupade analyser av de stora sjukdomsgrupperna pågår som en del i arbetet med att ta fram underlag för behovsbeskrivningar. Som en del har en analys av mortalitet i lungcancer utifrån socioekonomiska faktorer inletts. Finns med i respektive överenskommelserna mellan respektive nämnd och sjukvårdsförvaltningarna. Landstinget är aktiv i de handlingsprogram som f.n. är framtagna tillsammans med regionförbundet och andra inblandade parter. För närvarande processas handlingsplan för Kunskap och Kompetens där landstinget kommer att ha en aktiv roll. Landstinget är en drivande aktör i nätverket Arena RÖP En checklista för beaktande av de horisontella perspektiven barns bästa, jämställdhet och miljö är framtagen. Checklistan kommer att utvärderas efter en pilotstudie. Uppföljning sker genom Nationell Patientenkät; PV, Specialistsjukvård, samt AKUT-mottagningar. Utvecklingsarbete omkring Stroke, (KGA), samt Hjälpmedel (CFHM, Audiologen, Syncentralen) 51

90 Målområde Nr Uppdrag Status per sista april samt bedömd genomförandegrad vid årets slut Folkhälsa 9 Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att utvärdera projekt och fortsätta analysera befolkningsundersökningar, samt fortsätta att göra fördjupade analyser av utvecklingen av de stora sjukdomsgrupperna i länet. Folkhälsa 10 Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att, utifrån befolkningsundersökningar studera sambandet mellan skydds- och riskfaktorer och människors hälsa med särskilt fokus på skyddsfaktorernas betydelse. Folkhälsa 11 Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att i samverkan med länets kommuner, idrottsrörelsen och bildningsförbundet genomföra intentionerna och målen i folkhälsoavtalen. Folkhälsa 12 Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att stödja och utvärdera projektet Hälsosatsning inom invandrargrupper i syfte att utveckla en målgruppsanpassad metod för hälsoupplysning och rådgivning i Örebro län. Folkhälsa 13 Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att stödja och utvärdera projektet Framtidstro, hälsa och delaktighet, som särskilt riktar sig till barn och unga i Ljusnarsbergs kommun. Folkhälsa 14 Nämnden för folkhälsa får ett särskilt uppdrag att främja fysisk aktivitet för människor med funktionsnedsättning. Folkhälsa 15 Ledningskansliet får i uppdrag att följa de finansiella samordningsförbundens verksamhet. Analys av den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor med speciella tilläggsfrågor för länet pågår. Nämnden kommer utifrån resultaten för länet att analysera trender från tidigare undersökningar Avrapporterat till nämnden för folkhälsa och landstingsstyrelsen i mars Nämnden har under våren beslutat om de handlingsplaner som dialogforum i länsdelarna har föreslagit, i enlighet med folkhälsoplanen vari samtliga aktörer ingår. Projektet är inne på sitt andra år och slutredovisning i slutet av året. Utvärdering pågår kontinuerligt. Projektet beräknas pågå i tre år och avslutas Diskussioner om olika utvecklingsarbeten pågår. Uppföljning pågår. ÖLL:s totala bidrag för 2013 till samtliga samordningsförbund uppgår till 4,2 mnkr Folkhälsa 16 Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att genomföra pilotprojektet hälso- och kulturkommunikatörer. God och patientsäker vård God och patientsäker vård 17 Vid utgången av år 2013 ska vårdgarantin inom alla områden vara uppfylld. 18 Ledningskansliet får i uppdrag att säkerställa att minst 90 procent av alla patienter på landstingets akutmottagningar ska ha en total genomströmningstid på mindre än fyra timmar. Projektet startas under våren. Telefontillgängligheten inom primärvården var per sista april 90 % och tillgängligheten till läkarbesök inom primärvården var per sista april 89 %. Tillgängligheten med avseende på besök och operation/behandling inom specialistvården var 92 % respektive 84 % per sista april. Den sammantagna bedömningen är att 100 % tillgänglighet med avseende på tidsgränserna ( ) inte uppnås vid årets slut. Resultat per april: 73% 52

91 Målområde Nr Uppdrag Status per sista april samt bedömd genomförandegrad vid årets slut God och patientsäker vård God och patientsäker vård 19 Ledningskansliet får i uppdrag att säkerställa att minst 90 procent av patienterna ska ha fått återbesök inom planerad tid. 20 Ledningskansliet får i uppdrag att säkerställa att minst 80 procent av läkarintygen är godkända och att samtliga sjukskrivande vårdenheter ska senast vid utgången av 2013 ha genomfört en informationsinsats om jämställd sjukskrivning samt om försäkringsmedicin. Resultat per april: 74% Vid FK:s mätning av läkarintygens kvalitet (inkomna till FK under december 2012 och januari 2013) hade Örebro läns landsting 53,7 % godkända läkarintyg. Detta är en förbättring med 3,18 % jämfört med granskningen året innan. I överenskommelserna med sjukvårdsförvaltningarna för 2013 samt i Krav- och kvalitetsbok för primärvården avseende 2013 finns krav på att senast vid utgången av 2013 ha genomfört en utbildningsinsats i försäkringsmedicin samt om jämställd sjukskrivning. Genomförande av utbildningsinsatser pågår. God och patientsäker vård God och patientsäker vård God och patientsäker vård God och patientsäker vård 21 Ledningskansliet får i uppdrag att jobba med rehabiliteringsprocessen så att vi når uppsatta mål i rehabiliteringsgarantin. 22 Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska aktivt informera och verka för att patienter/invånare nyttjar tjänsterna via Mina vårdkontakter (MVK). 23 Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska aktivt informera och verka för att patienter/invånare känner till 1177-konceptet, råd och vård via Internet och telefon. 24 Ledningskansliet får i uppdrag att säkerställa, att vid utgången av 2013 ska föreslagna områden inom nationella cancerstrategin vara införda i ordinarie verksamhet. I krav- och kvalitetsbok för primärvården 2013 finns ett krav på att resp. vårdcentral ska ha en rehabiliteringskoordinator i syfte att främja tidiga insatser i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Rehabkoordinatorerna ska även samverka med FK:s kontaktpersoner i frågor som gäller sjukskrivningsprocessen. Uppdragsbeskrivning för rehabiliteringskoordinatorn är under framtagande. Första kvartalet rapporterade landstinget in insatser inom rehabiliteringsgarantin till FK motsvarande ca 10 % av möjlig ersättning för helåret. Sjukhusen har informationsmaterial kring MVK på mottagningar, avdelningar, i entréer och på webben. Inom Primärvården, Habiliteringen och Psykiatrin pågår också aktiviteter för att informera patienterna om MVK. I besöksrum etc. finns affischer uppsatta med information om MVK. Information finns även på webben. Sjukhusen har informationsmaterial kring 1177 på mottagningar, avdelningar, i entréer och på webben. Inom Primärvården, Habiliteringen och Psykiatrin pågår också aktiviteter för att informera om 1177-konceptet. I besöksrum etc. finns affischer uppsatta med information om Information finns även på webben. Under maj 2013 ska RCC-rådet inom ÖLL anta en verksamhetsplan för , där områdena kontaktsjuksköterska, cancerrehabilitering, och individuell vårdplan får särskilt fokus. 53

92 Målområde Nr Uppdrag Status per sista april samt bedömd genomförandegrad vid årets slut God och patientsäker vård God och patientsäker vård 25 Ledningskansliet får i uppdrag att, under första kvartalet 2013, ta fram en plan för genomförande och uppföljning av den samlade satsningen mot psykisk ohälsa för barn och unga. 26 Nämnden för psykiatri och habilitering får i uppdrag att följa upp att Hälsobro blir en resurs för hela länet. En aktivitetsplan för utveckling av vård och behandling vid psykisk ohälsa hos barn och unga i samarbete mellan primärvården inom Hälsoval och barn- och ungdomspsykiatrin har tagits fram och beslutats av landstingsstyrelsen Nämnden följer Hälsobros arbete för att bli en länsresurs. De kommer att få presentera sitt arbete på nämndens möte i september. God och patientsäker vård God och patientsäker vård 27 Ledningskansliet får i uppdrag att utreda villkoren för samverkan mellan verksamheter och det ideella föreningslivet när det gäller möjligheten att anlita ideella föreningar i olika former av uppdrag. 28 Ledningskansliet får i uppdrag att ta fram ett dokument där det framgår vilka utmaningar och omvärldsfaktorer som kan påverka våra förutsättningar att säkerställa god vård. Informationsmöten pågår med berörda aktörer. Samverkan med ideella föreningslivet för mål 27 följer arbete med gemensamma Spelregler/Överenskommelser och kommer därmed in i ett senare skede av processen. Ett förslag för detta arbete är under utveckling och strävar mot att identifiera ett antal områden av intresse för bevakning och bedömning. God och patientsäker vård God och patientsäker vård Forskning och högskoleutbildning Forskning och högskoleutbildning Forskning och högskoleutbildning 29 Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska genomföra och registrera läkemedelsgenomgångar för ett utökat antal patientgrupper. 30 Ledningskansliet får i uppdrag att antalet läkemedelsgenomgångar ökar enligt överenskommelsen/handlingsplanen för äldre. 31 Att senast december 2013 ta fram en fungerande modell för samverkan mellan landstingets forskningsfinansiärer Nyckelfonden, forskningskommittén och donationsstiftelserna. 32 Nämnden för forskning får i uppdrag att, tillsammans med PPU ta fram en utbildningsstrategi för landstinget. 33 Nämnden för forskning får i uppdrag att hitta former för att stärka forskningen kring äldre patienter i vården. Aktivitetsplanen utifrån handlingsplanen äldre och läkemedel är reviderad. Aktiviteter inom Läkemedelskommittén och Läkemedelsenheten pågår för att öka antalet läkemedelsgenomgångar såväl på sjukhusen som i primärvården Se uppdrag 29 aktiviteterna omfattar inte bara målgruppen mest sjuka äldre Ledningskansliets forskningsfunktion har genomfört en utredning som är överlämnad med ett antal åtgärdsförslag till Nyckelfonden och forskningskommittén för fortsatt ställningstagande och genomförande. I januari 2013 gjordes en samtidig utlysning och beredning av forskningsanslag från Nyckelfonden och forskningskommittén (inkl. donationsstiftelserna). Arbete pågår tillsammans med personaldirektör Maria Åkesson och utbildningschef Kim Thorsen att formulera ett förslag. PPU och nämnden för forskning har ett gemensamt sammanträde kring utbildningsstrategi i början av hösten. Nämnden har avsatt 2 mkr för utdelning av forskningsanslag till projekt om äldres hälsa och åldrandets sjukdomar, och tagit fram kriterier för användandet. Intresset har varit stort och forskningskommittén kommer den 29 maj att ta ställning till 13 ansökningar. 54

93 Målområde Nr Uppdrag Status per sista april samt bedömd genomförandegrad vid årets slut Regional utveckling Regional utveckling Regional utveckling Regional utveckling Regional utveckling Regional utveckling Regional utveckling Regional utveckling Regional utveckling Regional utveckling Regional utveckling 34 Nämnden för tillväxt, kultur och bildning får i uppdrag att under 2013 bygga upp en Innovationssluss för att tillvarata personalens produkt- och förbättringsidéer. 35 Nämnden för tillväxt, kultur och bildning får i uppdrag att under 2013 etablera en modell för utökat samarbete med den idéburna sektorn. 36 Nämnden för tillväxt, kultur och bildning får i uppdrag att under 2013, tillsammans med företrädare för den idéburna sektorn, ta fram ett förslag till system för att tillvarata sociala innovationer/socialt företagande i länet. 37 Ledningskansliet får i uppdrag att utreda villkoren för samverkan mellan verksamheter och det ideella föreningslivet när det gäller möjligheten att anlita ideella föreningar i olika former av uppdrag. 38 Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att, i syfte att förkorta restiderna, utveckla expressbusstrafik mellan Örebro resecentrum och Universitetet, samt mellan Hällefors och Örebro. 39 Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att, i samverkan med kommuner och trafikverket, utreda hur utveckling av transportinfrastrukturen kan leda till kortare restider för kollektivtrafiken. 40 Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för den regionala kollektivtrafikens framtida bränsleförsörjning. 41 Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att aktivt delta i arbetet med att utveckla den regionala tågtrafiken. 42 Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att tillgodose att fordonen och informationssystemen i kollektivtrafiken är anpassad för resenärer som på egen hand eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. 43 Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att samverka med kommunerna och andra aktörer för att byggd miljö och infrastruktur med koppling till kollektivtrafiken är anpassad för resenärer som på egen hand eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. 44 Ledningskansliet får i uppdrag att tillsammans med övriga ägare se över ägandeformerna för flygplatsen i syfte att bredda ägandet med privata aktörer. Arbetet med information och förankring i landstingets verksamheter har påbörjats. En innovationsrådgivare från Almi har kopplats till projektet. En remissversion har gått ut till samtliga berörda organisationer, studieförbund och föreningar. En förstudierapport är färdigställd. Det fortsatta arbetet med att ta fram ett förslag pågår enligt planer. Ett forskarråd har kopplats till arbetet. Målet är nära kopplat till den pågående processen i mål 36 vilket gör att detta arbete kan komma in först senare i processen. Utredning för trafiken pågår. Trafikstart planerad till hösten Landstinget träffar kommunledningar och kommunernas kollektivtrafikansvariga regelbundet. Träffar med Trafikverket inplanerade. Drivmedelsstrategi är under framtagande. Landstinget är delägare och deltar i Mälabs ägargrupp. Landstinget imgår i TiMs arbetsgrupper. Inga aktiviteter hittills under året. Inga aktiviteter hittills under året. Uppdraget är genomfört. 55

94 Målområde Nr Uppdrag Status per sista april samt bedömd genomförandegrad vid årets slut Kultur och bildning Kultur och bildning Kultur och bildning Kultur och bildning Kultur och bildning Kultur och bildning Kultur och bildning Demokrati och insyn Demokrati och insyn Miljö och hållbarhet 45 Att utveckla internationella utbyten, där ett exempel är EU-projektet Young Culture Organizers. 46 Ingå i och implementera den nationella Kulturdatabasen i syfte att underlätta fördelning och uppföljningsarbete. 47 Fortsätta utvecklingsarbetet inom kultur och hälsa genom kartläggning och inventering. 48 Ledningskansliet får i uppdrag att, tillsammans med LoVS, fortsätta arbetet med att tillgängliggöra landstingets konst. 49 Att tillsammans med folkbibliotek och folkbildning öka förutsättningarna för allmänhetens digitala delaktighet (regionbiblioteket). 50 Att tillsammans med andra konstformer stimulera barns och ungas läslust (regionbiblioteket). 51 Nämnden för tillväxt, kultur och bildning ska slutföra ett pilotprojekt för att möjliggöra direktsändningar av regional kultur inom landstinget. 52 Ledningskansliet får i uppdrag att fler e- tjänster ska finnas tillgängliga för medborgarna via landstingets webb. 53 Ledningskansliet får i uppdrag att anordna en uppföljningskonferens kopplat till målen i jämställdhetsstrategin, under tidig vår. 54 Samtliga verksamheter får i uppdrag att verka för ökad köptrohet i förhållande till upphandlade ramavtal. Seminarium genomfördes i ÖLL:s regi april, med deltagare från Spanien, Turkiet, Storbritannien och Danmark. Mycket lyckat och med trolig fortsättning. Kulturdatabasen implementerad i dialog med de verksamheter som uppföljs. Systemet innehåller en del problem och barnsjukdomar men är ändå sjösatt. Ett ökat fokus genom rekrytering av ny utvecklingsledare. Kartläggning och inventering kommer genomföras. Första kortfilmen om landstingets konst är producerad. Kommer at följas av fler. Länsbiblioteket ingår centralt i projektet Regional Digital Agenda, där såväl biblioteks- som kulturfrågor generellt tar en tydlig plats. Tillsammans med andra länsbibliotek, folkbiblioteken i länet och andra aktörer medverka i två gränsöverskridande projekt med barn och unga som målgrupp: Bubblan och Berätta, Leka, Läsa Pilotprojektet har gått in i fas 2, som inkluderar fortsatta sändningar inom landstingets vårdmiljöer. Finansiellt stöd från Kulturenheten samt Kulturrådet för detta. ÖLL tillgängliggör successivt nya e- tjänster inom Mina vårdkontakter, MVK, och 1177( mål 22 och 23). Inom MVK tillgängliggörs och utökas under 2013 de personliga e- hälsotjänsterna som webbtidbokning, utlämnade av journalkopior och pilot för internetpsykiatrin. Inom 1177 och UMO (Ungdomsmottagningen på nätet) tillgängliggörs olika e-tjänster i form av BVC app, sluta röka /snusa app och hitta och jämför hjälpmedel. Genomförd mars Inom LoVS pågår ett arbete för att förbättra och förenkla arbetet med inköpsanalys genom att koppla avtalsdatabasen till Divern. LoVS har tagit fram rapporter där alla förvaltningar fått en redovisning om vilka inköp som gjorts över 300 tkr och där det vid första kontroll inte gått koppla inköpet med ett avtal. Genomgång pågår. 56

95 Målområde Nr Uppdrag Status per sista april samt bedömd genomförandegrad vid årets slut Miljö och hållbarhet 55 Samtliga verksamheter får i uppdrag att, där så är möjligt, minska användningen av engångsmaterial. En minskningslista på sex generella produkter finns framtagen som alla verksamheter kan ta bort eller minska. Pilotarbetet vid Kärl-Thoraxkliniken på USÖ fortskrider och där kommer man att ta fram lista på vårdspecifika produkter som kan tas bort eller minska. Miljö och hållbarhet 56 Samtliga förskrivare ska senast under 2013 ha genomgått den webbaserade utbildningen om läkemedel och miljö. Ca 13 % har registrerat att de genomgått utbildningen. Miljö och hållbarhet 57 Samtliga berörda verksamheter får i uppdrag att vidta åtgärder för att minska andelen mat som kasseras. Mätning av överproduktion som genererar matsvinn har påbörjats på USÖ. Ex på åtgärder från verksamheterna: Kardiologiska kliniken på USÖ har tagit fram en lista över vilka livsmedel/volymer som ska köpas in, vilket minskat matsvinnet betydligt. Tidigare beställdes dagligen extra lunchbrickor i reserv om det skulle komma nya oplanerade patienter och verksamheten slängde över 1200 brickor med mat per år. Nu har kliniken istället extramat i frysen (köps också från kost). Miljö och hållbarhet 58 Samtliga berörda verksamheter får i uppdrag att arbeta för att byta ut eller sluta använda de produkter som finns på landstingets avvecklings- och minskningslista för kemiska produkter. Avvecklings/minskningslista är framtagen. Frågeställningar i samband med framtagandet generade att 17 kemiska produkter fasats ut innan listan ens var färdigställd. Miljö och hållbarhet Miljö och hållbarhet 59 LoVS får i uppdrag att säkerställa tillgång till en väl utbyggd infrastruktur för resfria möten samt att öka kunskapen hos anställda om hur dessa hjälpmedel. 60 LoVS får i uppdrag att öka uppföljningen av hur väl upphandlade leverantörer uppfyller miljökrav och etiska krav. Ingår i kommunikationsplanen inom Lync-införandet, Lync videokonferenslösning på klienter. Uppdraget att sätta upp miljön drivs från serverdrift, kommunikationsplan och aktiviteter kring denna ska initieras. Investerat i videokonferens utrustning i konferensrummet Freden. Upphandlingen: Genomföra stickprov på minst fem avtal gällande miljökrav. Avtal är utvalda men inget utskick har gjorts till leverantörerna. Fastighet: Upphandlade entreprenörer måste ha ett kvalitets- och miljöledningssystem enligt våra föreskrifter. Uppföljning av efterlevnad ska ske vid projekt i samband med byggmöten. Användning av Byggvarubedömningen bevakas i resp. projekt. LandstingsIT: Ej påbörjat, men viss kravställning sker. 57

96 Målområde Nr Uppdrag Status per sista april samt bedömd genomförandegrad vid årets slut Miljö och hållbarhet Miljö och hållbarhet Miljö och hållbarhet 61 LoVS får i uppdrag att under 2013 fortsätta att öka andelen ekologisk kost och kost producerad enligt etiska principer. 62 Ledningskansliet får i uppdrag att initiera ett länsövergripande projekt tillsammans med Regionförbundet och länet kommuner i syfte att informera om miljögifters påverkan på hälsan. 63 Ledningskansliet får inom ramen för de miljöstrategiska medlen i uppdrag att fördjupa kunskapen och kartlägga hur man kan minimera förekomster av skadliga kemikalier i anslutning till nyfödda barn i sjukvården. Vid inköp av livsmedel ska vi i första hand avropa upphandlade råvaror av ekologisk och etisk härkomst som uppfyller uppställda livsmedelskrav. Vi ska fortsätta att aktivt söka efter nya ekologiska och etiska livsmedel för att öka procentmålet. Nytt livsmedelsavtal för kolonial blir klart maj månad. För övriga livsmedelsgrupper tecknades nya avtal september Ett seminarium om hormonstörande ämnen kommer att arrangeras i höst tillsammans med andra aktörer i länet som en start på arbetet. Uppdraget ännu ej påbörjat, men planering påbörjas innan sommaren. Samordnas av LK/Miljö och planeras att genomföras i samråd med sjukhusens neonatalavd, LK/HoS och AMM. Miljö och hållbarhet Personal och kompetens Personal och kompetens Personal och kompetens Information och kommunikation Information och kommunikation Information och kommunikation 64 LoVS får i uppdrag att utreda hur attraktiva och tillgängliga grönytor för rehabilitering och välmående i anslutning till samtliga sjukhus och övriga verksamheter kan tillskapas. 65 En landstingsgemensam ledarstrategi tas fram och implementeras för att säkerställa rekrytering, utbildning, utveckling, avveckling och stöd för kompetensförsörjning av chefer och ledare. 66 Ledningskansliet ska, under 2013, påbörja arbete med att tillskapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning i samarbete med andra aktörer på arbetsmarknaden. 67 Ledningskansliet ska upprätta en plan i enlighet med diskrimineringslagen. 68 En förstudie påbörjas för ett modernt intranät som kan stödja ett processinriktat arbetssätt med syfte att uppnå landstingets mål. Intranätet ska vara ett ändamålsenligt och effektivt redskap för både anställda och förtroendevalda. 69 Utifrån behovet av målgruppsanpassad information ska utformningen av anpassad information ses över, med särskilt beaktande av information för döva och hörselskadade. 70 Patientinformation på 1177.se fortsätter att utvecklas. Arbetet är initierat till parkchef för förstudie. Ledarstrategin är under utarbetande och sker i olika dialog forum. Förväntas beslutas under hösten Samarbete sker med olika aktörer. Ett samarbetsavtal ska träffas med Örebro kommun om arbete för personer med funktionsnedsättning. utrednings pågår hur många arbetsplatser och arbetsställen som kan erbjudas, vilka anställningsformer som gäller och ekonomiska förutsättningar, liksom vilket stöd arbetsplatser och berörda personer behöver ha, mm. Arbete pågår med detta och beslut väntas innan årsskiftet Arbete pågår enligt plan. Arbete pågår enligt plan. Arbete pågår enligt plan. 58

97 Resultaträkning Belopp i mnkr Redovisning Redovisning Prognos Budget Redovisning jan-april jan-april Verksamheten intäkter (Not 1) Verksamhetens kostnader (Not 2) Avskrivningar (Not 3) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter ( Not 4) Generella statsbidrag och utjämning (Not 5) Finansiella intäkter (Not 6) Finansiella kostnader (Not 7) ÅRETS RESULTAT (Not 8)

98 Kassaflödesanalys Belopp i mnkr Prognos DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat (Not 9) Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 10) Minskning av avsättningar p g a utbetalningar (Not 11) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och lager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar (Not 12) Investeringar i finansiella anläggningstillgångar (Not 13) Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Ökning av långfristiga fordringar (Not 14) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Summa likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

99 Balansräkning Belopp i mnkr Prognos Tillgångar 2013 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (Not 15 ) Maskiner och inventarier (Not 16 ) Finansiella anläggningstillgångar (Not 17 ) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd/lager (Not 18 ) Fordringar (Not 19) Kortfristiga placeringar (Not 20) Kassa och bank (Not 21) Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser (Not 22) Andra avsättningar (Not 23) Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder (Not 24) Kortfristiga skulder (Not 25) Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (Not 26) Övriga ansvarsförbindelser (Not 27)

100 Noter till resultaträkningen Belopp i mnkr NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Patientavgifter hälso- och sjukvård 36,2 35,1 107,4 Patientavgifter tandvård 50,5 48,4 135,4 Övriga avgifter 4,0 3,8 11,0 Försäljning hälso- och sjukvård, sluten vård 81,7 75,4 263,5 Försäljning hälso- och sjukvård, öppen vård 33,5 32,0 100,5 Försäljning hälso- och sjukvård, övrigt 41,8 44,5 126,6 Försäljning tandvård 19,7 19,7 58,2 Försäljning utbildning 0,6 0,9 2,6 Försäljning medicinska tjänster 20,0 19,7 68,5 Försäljning övriga tjänster 27,5 23,9 76,0 Försäljning material och varor 17,7 16,9 51,9 Erhållna bidrag 81,9 82,9 304,8 -varav specialdestinerade statsbidrag 55,6 56,4 195,1 Övriga intäkter 52,5 34,4 236,2 - varav återbetalning AFA försäkring ,2 467,6 437, ,6 Varav jämförelsestörande post Övriga intäkter Återbetalning av premier AFA Försäkring för åren 2007 och ,2 NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader , , ,0 -varav löner , , ,2 -varav pensionskostnader inkl löneskatt -208,8-194,9-603,3 -därav förändring avsättning pensioner inkl löneskatt -43,9-36,8-124,3 Köp av verksamhet -151,2-135,7-521,1 Köp av verksamhetsanknutna tjänster -49,4-50,3-175,4 Material och varor -439,3-435, ,6 -varav läkemedel inom läkemedelsförmånen -191,5-201,9-584,8 Lämnade bidrag -196,0-194,9-585,4 Lokal- och fastighetskostnader -56,0-50,0-175,7 Övriga verksamhetskostnader *) -248,8-240,1-685, , , ,7 *) Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande tre år Minimileasavgifter - med förfall inom 1 år 36,4 38,4 36,4 - med förfall 2-5 år 90,6 110,3 90,6 - med förfall senare än 5 år 55,1 74,4 55,1 62

101 Belopp i mnkr NOT 3 AVSKRIVNINGAR Fastigheter -43,4-43,0-128,9 Inventarier -39,7-38,0-114,5 NOT 4 SKATTEINTÄKTER Preliminär skatteinbetalning 1 879, , ,7 Preliminär slutavräkning innevarande år -12,7 25,4 76,1 Slutavräkningsdifferens föregående år 11,2 16,1 5, , , ,9 NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Inkomstutjämningsbidrag 397,4 373, ,1 Kostnadsutjämningsbidrag 16,7 18,1 54,3 Bidrag för läkemedelsförmånen 218,5 227,4 651,1 Bidrag minskad sjukfrånvaro 13,4 11,9 30,9 Regleringsavgift -22,2-18,2-54,7 623,8 612, ,7 Varav jämförelsestörande post Bidrag minskad sjukfrånvaro Statsbdirag för år ,0 - - NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER Ränteintäkter 3,0 7,0 21,0 - varav pensionsmedelsförvaltning -1,0 1,5 2,4 Utdelning aktier och andelar 0,7 - - Avkastning likviditetsportföljen 9,6 Avkastning pensionsmedelförvaltningen 7,3 6,8 22,8 Vinst vid försäljning av finansiella omsättningstillgångar, pensionsmedelsförvaltningen - 18,0 18,0 Övrigt 1,0 0,6 2,3 21,6 32,4 64,1 NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER Sänkning diskonteringsräntan samt löneskatt -313,9 - - Finansiell kostnad pensionsskuld -21,2-33,5-100,7 Ränta revers LÖF -1,1-1,8-4,8 Förlust vid avyttring av finansiella omsättningstillgångar - -1,9 Räntor på långfristig upplåning - 0,4-0,6 Räntor på kortfristig upplåning -0,1-0,2 - Övrigt -0,7-1,0-1,4-337,0-2,6-109,4 Varav jämförelsestörande poster Finansiella kostnader Sänkning diskonteringsräntan samt löneskatt -313,9 - - NOT 8 ÅRETS RESULTAT Årets resultat -332,4 36,8 135,7 Jämförelsestörande poster Sänkning diskonteringsräntan samt löneskatt 313,9 - - Återbetalning av premier AFA Försäkring för åren 2007 och ,2 Statsbidrag för år 2011 avseende mionsakd sjukfrånvaro ,0 Justerat resultat -18,5 36,8 6,5 63

102 Noter till kassaflödesanalysen Belopp i mnkr Not 9 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen -332,4 36,8 135,7 Justering för reavinst vid försäljning av fastighet och inventarier 0,0 - - Justering för förlust vid utrangering av inventarier - - 0,8-332,4 36,8 136,5 Not 10 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar 83,1 81,0 243,4 Justering för gjorda avsättningar 379,0 71,6 227,6 462,1 152,6 471,0 Not 11 Minskning av avsättningar p g a utbetalningar Utbetalning för Citybanan enligt utbetalningsplan i avtal -10,9 - - Not 12 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Försäljning inventarier 0,0-0,2 Not 13 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar Aktier : Mälardalstrafik MÄLAB AB -0,1 - - Länstrafiken Örebro AB - -10,5-10,5 Örebro Läns Flygplats AB ,2 Transitio AB ,0-0,1-10,5-22,7 Not 14 Ökning av långfristiga fordringar Revers Stiftelsen Örebro läns museum - -2,2-2,2 64

103 Noter till balansräkningen Belopp i mnkr NOT 15 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Redovisat värde vid årets början 2 196, , ,9 Investeringar 93,8 93,5 253,2 Avskrivningar -43,4-43,0-128,9 Redovisat värde vid årets slut 2 246, , ,2 Anskaffningsvärde 5 361, , ,1 Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar , , ,9 Bokfört restvärde 2 246, , ,2 varav byggnader 1 941, , ,1 mark 211,3 210,5 210,6 pågående till- och ombyggnad 93,8 228,9 388,5 Landstingets fastigheter är skattefria verksamhetsfastigheter och är därmed ej åsatta taxeringsvärde. NOT 16 MASKINER OCH INVENTARIER Redovisat värde vid årets början 514,1 462,1 462,1 Investeringar 30,6 50,1 167,4 Avskrivningar -39,7-38,1-114,5 Nedskrivningar - 0,0 - Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar ,9 Redovisat värde vid årets slut 505,0 474,1 514,1 Anskaffningsvärde 1 739, , ,1 Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar , , ,0 Bokfört restvärde 505,0 474,1 514,1 varav IT-utrustning 19,0 19,5 22,2 medicinteknisk apparatur 399,5 370,7 401,5 bilar och andra transportmedel 4,0 4,9 4,6 övriga maskiner och inventarier 82,5 79,0 85,8 NOT 17 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier Länstrafiken i Örebro AB 21,0 21,0 21,0 Örebro läns Flyplats AB 11,2-11,2 Örebro läns landstings förvaltnings AB 10,0 10,0 10,0 AB Transitio 1,0-1,0 Information for Medical Purpose i Stockholm AB 0,2 0,2 0,2 Landstingsbolaget i Örebro län AB 0,1 0,1 0,1 Mälardalstrafik MÄLAB AB 0, ,6 31,3 43,5 65

104 Belopp i mnkr Andelskapital Inbetalt andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening 3,5 3,5 3,5 Kommuninvest har därefter beslutat om insatsemission om 1,2 mnkr för landstinget. Landstingets totala andelskapital i Kommuninvest uppgår till 4,7 mnkr. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 6,1 6,1 6,1 9,6 9,6 9,6 Andelar i bostadsrättsföreningar 0,2 0,2 0,2 Långfristiga fordringar Örebro läns landstings förvaltnings AB 150,0 150,0 150,0 Örebro läns flygplats AB 30,0 30,0 30,0 Kommuninvest ekonomisk förening 17,0 17,0 17,0 Örebro läns museum 7,1 7,1 7,1 Örebro kommun 4,0 4,0 4,0 208,1 208,1 208,1 Värdereglering av finansiella anläggningstillgångar Ovillkorat kapitaltillskott Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag -6,1-6,1-6,1 Lån till Örebro kommun -4,0-4,0-4,0-10,1-10,1-10,1 Summa finansiella anläggningstillgångar 251,4 239,1 251,3 NOT 18 FÖRRÅD/LAGER Hjälpmedel 83,0 82,4 84,3 Sjukvårdsmaterial i lokala förråd 48,6 46,7 48,5 Övrigt 8,8 8,3 8,9 140,4 137,4 141,7 NOT 19 FORDRINGAR Kundfordringar 128,6 98,5 186,3 Fordringar hos staten 151,8 143,0 157,0 Övriga kortfristiga fordringar 19,3 16,1 10,1 Mervärdesskatt, skattefri verksamhet 37,8 33,9 52,6 Förutbetalda kostnader 121,9 103,8 89,1 Upplupna intäkter 136,9 210,4 239,3 -varav skatteintäkter 87,3 155,4 195,0 596,3 605,7 734,4 NOT 20 KORTFRISTIGA PLACERINGAR Likviditetsportföljen Fonder Nordea Bank AB/Nordea Fonder AB: Institutionella Företagobligationsfonden, utdelande 50,1-50,0 Bostadsobligationsfonden, utdelande 60,1-60,0 Institutionella räntefonden långa placeringar, utdelande 50,1-50,0 Institutionella räntefonden korta placeringar, utdelande 138,5-137,8 Likviditetsinvest 40,3 - - Nordea, Penningmaknadsfond - 332,6-339,1 332,6 297,8 66

105 Belopp i mnkr Pensionsmedelsportföljen Realränteobligationer 203,4 150,5 187,6 Aktieindexobligationer 125,0 125,0 125,0 Fondandelar 768,0 669,1 785,8 Banktillgodohavande 0,2 10,1 0, ,6 954, ,6 SUMMA KORTFRISTIGA PLACERINGAR 1 435, , ,4 NOT 21 KASSA OCH BANK Handkassor 0,6 0,6 0,6 Plusgiro/bank 233,1 191,6 273,5 233,7 192,2 274,1 Dessutom finns outnyttjad checkräkningskredit på 300 mnkr (350 mnkr) NOT 22 AVSÄTTNING FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER Enligt beräkning KPA AB Ingående avsättning 2 176, , ,9 Sänkning av diskonteringsränta 252,6 - - Pensionsutbetalningar -15,4-14,5-40,0 Nyintjänad pension 51,6 46,2 141,8 Pensionerade med avtalspension 0,0 0,6 3,4 Ränte- och basbelopppsuppräkningar 17,1 27,0 81,1 Förändring av löneskatt 74,0 14,2 44,4 Övrigt -0,9-0,6-3,1 Utgående avsättning 2 555, , ,5 varav (uppgifterna redovisas ej per delår) Förmånsbestämd ålderspension 1 672,6 Särskild löneskatt 424,9 PA-KL pensioner 36,1 Särskild avtalspension 21,1 Individuell del, ej utbetald 9,7 Pension till efterlevande 8,5 Särskild avtalspension 1,0 Visstidspensioner 2, ,5 Summa avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 2 555, , ,5 Aktualiseringsgrad % NOT 23 ANDRA AVSÄTTNINGAR Citybanan Ingående värde 109,4 106,8 106,8 Avsättning 0,6 1,2 2,6 Betalning -10,9 - - Utgående värde 99,1 108,0 109,4 67

106 Belopp i mnkr NOT 24 LÅNGFRISTIGA SKULDER Revers Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 180,0 180,0 180,0 NOT 25 KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder 293,1 292,4 557,0 Mervärdesskatt, skattepliktig verksamhet 11,5 6,7 6,6 Personalens skatter 78,7 72,9 77,3 Inlåning från närstående företag 55,0 46,0 43,7 Skulder till staten 36,0 35,0 25,7 Övriga kortfristiga skulder 73,4 85,1 8,7 Semesterlöneskuld, okomp övertid m m inkl soc. avgifter 533,6 500,5 429,4 Upplupna sociala avgifter 129,4 123,5 118,3 Upplupna pensionskostnader, avgiftsbestämd del 53,2 50,6 152,5 Övriga upplupna kostnader 77,6 84,0 56,6 Förutbetalda intäkter 86,2 71,5 87, , , ,2 NOT 26 PENSIONSFÖRPLIKTELSER SOM INTE HAR UPPTAGITS BLAND SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA Ingående ansvarsförbindelse inkl löneskatt 5 747, , ,1 Sänkning diskonteringsränta 357,9 - - Pensionsutbetalningar -64,1-61,7-184,0 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 112,4 75,6 226,8 Förändring av löneskatt 90,0 3,4 12,6 Övrigt -35,3 0,2 9,2 Utgående ansvarsförbindelse inkl löneskatt 6 208, , ,7 varav Intjänad pensionsrätt 3 555,1 PA-KL och äldre utfästelser 811,6 Livränta 208,2 Utgående pensioner till efterlevande 50,6 Löneskatt 1 122,2 Visstidpensioner inkl löneskatt *) 14,7 11,3 11,9 Summa 6 223, , ,6 *) I landstinget fanns sju (sju) förtroendevalda med särskilda pensionsutfästelser. Maximal pensionskostnad om visstidsförordnandena respektive uppdragen ej förlängs. 68

107 Belopp i mnkr NOT 27 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensförbindelser Länsgården Fastigheter AB 535,0 530,1 535,0 Transitio AB *) 282,2 292,4 282,2 Örebro läns flygplats AB 28,7 25,0 28,7 Stiftelsen Örebro läns museum 8,0 8,0 8,0 Stiftelsen Activa 4,0 4,0 4,0 Scantec AB 3,6 3,6 3,6 Länstrafiken Örebro AB 0,0 11,5 0,0 861,5 874,6 861,5 * Transitio Landstinget har , Landstingsfullmäktige 156, tecknat en solidarisk borgen såsom för egen skuld för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon. Ett avtal om regressrätt har träffats mellan samtliga landsting, vilka har ett direkt eller indirekt ägande i AB Transitio, vilket begränsar landstingets åtagande till att borga för de fordon Tåg i Bergslagen har beställt genom Transitio. Kommuninvest i Sverige AB Landstinget har , Landstingsfullmäktige 14, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Örebro läns landstings ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till ,5 mnkr och totala tillgångar till ,3 mnkr. Örebro läns landstings andel av de totala förpliktelserna uppgick till 583,7 mnkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 577,7 mnkr. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) Som delägare i Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag har landstinget ett åtagande att täcka eventuella förluster. Åtgandet kan uppgå till tio gånger premien. För år 2012 uppgick premien till 26,8 mnkr och för år 2013 är premien 26,7 mnkr. 69

108 Redovisningsprinciper Redovisningen har skett i enlighet med Kommunal redovisningslag samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Lönekostnader för timanställd personal bokförs enligt kontantprincipen, d v s vid utbetalningstillfället. Landstinget har bedömt att storleken i allt väsentligt är den samma från månad till månad. Leasing, all nuvarande leasing klassificeras som operationell leasing, någon finansiell leasing förekommer inte. Immateriella anläggningstillgångar, landstinget följer RKR:s rekommendation nr 12.1 men har under året inte gjort någon investering som uppfyller kriterierna i rekommendationen för att klassas som immateriell anläggningstillgång. Materiella anläggningstillgångarna tas upp till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella investeringsbidrag och avskrivningar. Landstinget följer inte RKR.s rekommendationen nr 18 om redovisning av investeringsbidrag då resultatpåverkan respektive år uppgår till marginellt belopp. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Investeringar understigande ett basbelopp eller avseende kontorsdatorer (pc) tas inte upp som anläggningstillgång, utan redovisas som kostnader. Avskrivning görs utifrån bedömd livslängd. Följande avskrivningstider har använts: IT-utrustning Medicinteknisk utrustning Bilar och andra transportmedel Övriga inventarier Fastigheter 3 5 år 3 10 år 5 år 3 10 år 30 år längre tid för någon del Pensionsmedelsförvaltningen klassificeras som omsättningstillgång utifrån kommunala redovisningslagens 6:e kapitel, 1 samt RKR:s rekommendation nr 20 där det framgår att det är syftet med innehavet som är avgörande för huruvida en finansiell tillgång är att betrakta som omsättningstillgång respektive anläggningstillgång. Landstingsfullmäktige antog under 2011 en ny finanspolicy som tar sikte på att göra avsättningar och tillskapa avkastning som matchar storleken och ökningen av pensionsförpliktelser intjänade efter 1998, dvs. avsättningen i balansräkningen. Pensionsmedelsförvaltningen värderas kollektivt, eftersom syftet med att placera i olika instrument är att uppnå er riskspridning.. Omsättningstillgångarna tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet. Pensionsavsättningen har beräknats av KPA Pension enligt RIPS 07.- Riktlinjer för pensionsskuldsberäkning; den av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) antagna beräkningsmodellen för pensionsförpliktelser. Nyintjänade pensionsförmåner fr o m 1998 redovisas som avsättning och intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Löneskatt på pensionsskulden redovisas som en post bland avsättningar. Under april månad beslutades om sänkning av diskonteringsräntan i beräkningsmodellen (RIPS 07). Räntan sänks från 2014 med 0,75 procentenheter. Den resultateffekt som uppkommit av den sänkta diskonteringsräntan samt löneskatt redovisas som en finansiell post i delårsbokslutet per april. Inomlinjenposten pensionsförpliktelser innehåller även löneskatt. 70

109 Avsättning Citybanan, räknas enligt avtalet upp med en indexkorg utifrån SCB:s entreprenadindex E84. Per april har en preliminär uppräkning skett. Enligt nuvarande utbetalningsplan kommer utbetalningar att ske under åren om Citybanan kan öppnas för trafik I annat fall senareläggs utbetalningarna. I enlighet med utbetalningsplanen har en första utbetalning på 10,9 mnkr skett i januari 2013 Landstingets skuld till personalen för sparade semesterdagar och outtagen övertid, har värderats i löneläge på bokslutsdagen och redovisas som en kortfristig skuld. Förutbetalda intäkter Villkorade projektbidrag som oftast avser fleråriga projekt intäktsredovisas i takt med projektets kostnader fram till projektets slut. Återstående medel vid projektets slut intäktsbokförs eller återbetalas. Specialdestinerade statsbidrag avseende, stimulansbidrag psykiatri samt vävnadsdirektivet redovisas som skuld till staten för att matchas mot kommande kostnader inom dessa områden. Långfristiga skulder avser skuld till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) för framtida utbetalningar av skadeersättningar till patienter. Reversen förfaller till betalning 31 december Räntebindningstiden är tre månader. Räntekostnaden under jan - april har uppgått till 1,1 mnkr. Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna har beräknats av KPA Pension för tjänstemän. Visstidspensioner för förtroendevalda har beräknats enligt PBF, bestämmelser om pensioner och avgångsersättningar för förtroendevalda. 71

110 Personalstatistik Antal årsarbetare (mars) År 2013 År 2012 Yrkesgrupp Antal årsarbetare tv + vt Antal årsarbetare tv + vt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Läkare Sjuksköterska/barnmorska m.fl Övrig sjukvårdspersonal Arbetsterapeut Sjukgymnast Biträdespersonal Skötare Undersköterska Undervisningspersonal Kurator Psykolog/terapeut Övrig social personal Tandläkare Tandsköterska/tandhygienist Övrig tandvårdspersonal Läkarsekreterare Övrig administrativ personal Städpersonal Kökspersonal Övrig personal Totalt Antalet årsarbetare har per mars 2013 ökat med 131 personer jämfört med Visstidsanställda har minskat med 33 och tillsvidareanställda ökat med 164 personer. En del av ökningen kan förklaras med landstingets övertagande av Länstrafiken; 65 personer (62 tillsvidare- och 3 visstidsanställda). Den yrkesgrupp som ökat mest är sjuksköterskor/barnmorskor/biomed analytiker. Den förvaltning som har ökat mest är Lindesbergs lasarett. 72

111 Sjukfrånvaro År 2013 År 2012 Förändring Jan-mars jan-mars Antal timmar Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Schemalagda timmar Sjuk korttidsfrånvaro Sjuk långtidsfrånvaro Sjukfrånvaro total Sjuk korttidsfrånvaro % * 3,06% 2,24% 2,88% 2,97% 2,18% 2,80% 0,09% 0,06% 0,08% Sjuk långtidsfrånvaro % * 3,45% 1,49% 3,02% 3,39% 1,79% 3,04% 0,06% -0,30% -0,02% Sjukfrånvaro totalt % * 6,51% 3,73% 5,91% 6,35% 3,97% 5,84% 0,16% -0,24% 0,07% *) Procent av schemalagd tid Sjukfrånvaron på landstingsnivån är oförändrad i jämförelse med samma tid föregående år. Dock varierar sjukfrånvaron mycket mellan de olika förvaltningarna. Denna vinter har det varit många utbrott av vinterkräksjuka. Frånvaro till följd av detta rapporteras inte som sjukfrånvaro eftersom medarbetaren blir avstängd från arbetet med bibehållen lön. Förutsättning för avstängning är att personen har blivit smittad på arbetsplatsen. 73

112

113

114

115 1 (2) LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 12OLL1908 Yttrande över medborgarförslag angående rum för skapande och Bildterapeut Karin Greve har lämnat ett medborgarförslag angående rum för skapande och Bildterapeut Karin menar att det inom, eller nära sjukhusområdet (USÖ) borde finnas en lokal för skapande verksamhet och en bildterapeut. Verksamhet skulle kunna vara fristående från kliniker och förvaltningar (ungefär som sjukhuskyrkan) och utgöra en resurs för såväl patienter, anhöriga och personal. Både individer och grupper skulle vara välkomna till verksamheten. Karin motiverar sedan förslaget med att vården har haft en fantastisk utveckling och blivit högspecialiserad, medicinskt tekniskt avancerad och standardiserad. Baksidan med denna utveckling är att det finns en risk att vi inte blir sedda som hela och unika människor i vården. Hälsa och välbefinnande är komplext, det är mer än bara en fråga om sjukdom och medicinska diagnoser. Bildterapi kan utgöra ett viktigt komplement till den medicinska vården och den skapande konsten kan i sig fungera läkande. Karin menar att bildterapi kan stärka människans copingförmåga vid svåra besked och krävande behandlingar. Den engagerar båda hjärnhalvor och främjar hälsa och lärande genom att utveckla och integrera kognitiva samt emotionella sensomotoriska processer. Bildterapi reducerar stress, ångest och smärta. Vidare menar Karin att den stärka självkänsla, identitet och känsla av mening och sammanhang Medborgarförslaget har överlämnats för yttrande till nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel. Nämnden får i anledning av medborgarförslaget anföra följande: Bildterapi är en metod där klienten använder konst eller bilder som ett sätt att uttrycka sig själv och reflektera i närvaro av en utbildad terapeut. Arbetet med bild antas underlätta kommunikationen med personen eftersom kontakten med terapeuten blir mindre intensiv. Bildterapi kan ges individuellt eller i grupp, och ges av utbildad terapeut i tillägg till sedvanlig behandling. Det finns en svårighet att tillsätta en tjänst som bildterapeut i landstinget eftersom det inte finns någon specifik legitimationsgrundad utbildning i bildterapi. Bildterapeuter arbetar med människor i alla åldrar inom både somatisk och psykiatrisk vård till exempel med psykoterapi, själavård, smärt- och traumaterapi. I Örebro läns landsting används bildterapi främst inom psykiatrin, men till viss del även inom habiliteringen och onkologin.

116 2 (2) LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 12OLL1908 Psykiatrin använder bildterapi som ett komplement till andra behandlingsinsatser och i habiliteringen används det ibland som komplement till de barn- och ungdomar som går i musikbehandling hos musiktepapeut. Inom onkologin använder en kurator bildterapi som en del i sitt arbete. Bilder inom terapi med barn används ganska flitigt, både på habiliteringen och BUP, dock ej rent "bildterapeutiskt", utan som ett komplement till samtal. De vårdgivare som använder bildterapi i landstinget anser att den har sin plats i vården men att effekten av behandligen är svårbedömd. CAMTÖ, Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i Örebro läns landsting har gjort en preliminär bedömning angående effekten av bildterapi. Deras utvärdering visar att trots att bildterapi är relativt vanligt förekommande i världen så är evidensläget osäkert då antalet randomiserade kontrollerade studier är lågt och ofta med få deltagare. De bedömer att den kliniska erfarenheten är större än den vetenskapliga och att det behövs nya välgjorda studier för att man ska kunna uttala sig om effekten för olika diagnosgrupper. Det finns alltså inte tillräckligt med evidens varken för att hävda att bildterapi kan utgöra ett viktigt komplement till olika behandlingar eller vara hälsofrämjande. Trots att det ännu inte finns ett övertygande vetenskapligt underlag som stödjer metoden ser nämnden positivt på att man fortsätter använda bildterapi som komplement. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t medborgarförslaget inte föranleder någon åtgärd. Örebro den 17 april För Landstingsstyrelsen Marie-Louise Forsberg Fransson Ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör

117 Projekt Region Förslag politisk organisation för Region 2015 Inledning Den 1 januari 2005 bildade länets kommuner och Örebro läns landsting tillsammans Regionförbundet Örebro län. Detta var ett viktigt steg i riktning mot att synliggöra den lokala och regionala politikens ansvar för den regionala utvecklingen i vår region. Landstinget och kommunerna har sedan dess gemensamt utvecklat arbetet med de regionala utvecklingsfrågorna i regionförbundet. Fyra år senare, 2009 meddelade regeringen att Sverige i framtiden ska ha tre politiska nivåer med beskattningsrätt staten, regioner och primärkommuner. Den 27 november 2012 beslutade landstinget i samråd med länets kommuner, att till regeringen lämna in en ansökan om regionbildning i enlighet med Lag om regionalt utvecklingsansvar, SFS 2010:630. Beslutet föregicks av en remissrunda till länets kommuner där samtliga kommuner tillstyrkte att landstinget ansökte hos regeringen om att överta det regionala utvecklingsansvaret, och att det därmed i Örebro län bildas en region med direktvalt regionfullmäktige från Ett projektdirektiv för Projekt Region 2015 antogs av landstingsfullmäktige och en styrgrupp med ledamöter från landstingsstyrelsen och regionstyrelsen utsågs. Styrgruppen har tillsammans med partidistriktsordföranden i länet arbetat fram en projektplan samt stämt av förslag angående projektdelmål löpande fram till juni Vägledande från den processen har bland annat varit att den politiska organisationen ska vara tydlig och att ansvar och befogenheter ska kopplas ihop. Styrgruppen överlämnar härmed förslag till politisk organisation, och avser att senare återkomma med en slutrapport med redovisning omkring projektets alla delmål. Landstingets ansökan om att få bilda region har skickats ut på remiss av Socialdepartementet och regering samt riksdag väntas fatta beslut om regionbildning under hösten Regionen ska ge större kraft och bättre samordning Syftet med regionbildningen är att ge större kraft och skapa bättre samordning i det regionala utvecklingsarbetet. Ett starkt skäl som anges i ansökan för bildande av en region är att genom direkta val stärka medborgarnas inflytande över vardagens frågor och därmed utveckla och fördjupa demokratin. Därmed ges en större demokratisk legitimitet. Beskattningsrätten medför också att dialogen med staten om exempelvis infrastruktur och kultur underlättas. En ny roll för regionen Regionbildningen innebär att den regionala politiska nivån tar på sig en annan roll än i dag. Titel, namn telefonnummer, mobilnummer

118 Det finns i dag tre organisationer, Örebro läns landsting, Regionförbundet Örebro och Länsstyrelsen i Örebro län vilka alla arbetar med regionala frågor. Regionbildningen innebär att det i stället blir två organisationer på regional nivå, den nya regionen och länsstyrelsen som styrs utifrån den statliga nivån. Den nya regionorganisationen styrs av direktvalda politiker och får därmed en tydlig roll som regional företrädare för Örebroregionen. Regionen kommer i sin roll som företrädare för territoriet Örebro län att kunna ta på sig en ny roll. Formell legitimitet att ta denna nya roll får länets politiker genom regionfullmäktige, direktvalt av invånarna i länet. Regionen kommer också att inom exempelvis det regionala tillväxtområdet få uppdrag direkt från regeringen och statliga myndigheter för att på regional nivå genomföra uppdrag som kommer från staten. Regionen tar därmed en roll som innebär ett tydligt regionalt ledarskap som är vidare än uppdragen som finns i den egna verksamheten. Regionens uppdrag från 2015 (Under förutsättning riksdagen beviljar landstingets ansökan) Regionens uppdrag är att driva och samordna arbetet med en hållbar regional utveckling inom områdena regional tillväxt, hälsa, vård och klinisk forskning samt samhällsbyggnad. Inom samtliga områden ska stor vikt läggas vid omvärldsanalys, uppföljning och utvärdering. Centralt är också att fördjupa samverkan med kommuner, universitetet och andra aktörer i vår omvärld. Forskning och internationella relationer ska också ha en framträdande plats. En övergripande summering av uppdragen ser ut så här: HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING -Regional utvecklingsstrategi (RUS) inklusive Regional översiktlig fysisk planering (RÖP) Regional tillväxt -Innovationer och entreprenörskap -Kompetensförsörjning -Turism -Kultur -med mera Hälsa, vård och klinisk forskning -Hälso- och sjukvård -Tandvård -Klinisk forskning - med mera Samhällsbyggnad -Infrastruktur -Kollektivtrafik -Energi och klimat -Regional samhällsplanering -med mera Politisk organisation för regionen Den nya regionorganisationen kommer att ha en budgetomsättning på cirka 9,5 miljarder kronor och ansvara för en stor och komplex verksamhet. I den egna organisationen finns över anställda. Där finns också flera bolag och en stor mängd samverkansorgan, stiftelser och andra organisationer som på olika sätt är starkt sammankopplade med regionorganisationen. Den 2

119 politiska organisationen ska präglas av tydlighet kring ansvar och befogenheter, effektivitet, öppenhet och insyn samt ett medborgarperspektiv. Här följer förslag på hur den nya regionala politiska organisationen ska formas. Regionfullmäktige beslutar i frågor av större vikt Regionens högsta beslutanderätt utövas av fullmäktige som, enligt kommunallagen, beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Regionfullmäktige ansvarar för övergripande strategier, mål och riktlinjer för verksamheten samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor som avgifter och taxor. Fullmäktige tillsätter de organ som utöver styrelsen behövs för att fullgöra regionens uppdrag, t.ex inrättande av nämnd och vilket ansvarsområde nämnden ska ansvara för. Ledamöter och ersättare i en nämnd väljs av fullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. Regionfullmäktige beslutar om budgetramar till styrelse och nämnder. Demokratiberedning. En demokratiberedning föreslås inrättas under fullmäktige. Beredningen ska följa upp demokratiarbetet i regionorganisationen samt ta initiativ till hur ett demokratiperspektiv kan stärkas. Genom moderna arbetssätt ska beredningen stimulera och bidra till en god medborgardialog. Regionorganisationen ska uppfattas som öppen, där det finns möjlighet till inflytande och påverkan. Rapportörskap. Fullmäktige, regionstyrelsen och nämnderna föreslås införa rapportörskap där enskilda politiker får i uppdrag att bevaka särskilda frågor för fullmäktiges/styrelsens/nämndens räkning. Rapportören ska kunna ta initiativ för att utveckla nya idéer och vara aktiv i det offentliga samtalet för uppdragsgivarens räkning. Till regionfullmäktige föreslås höra valberedning, revisionsnämnd och patientnämnd. Regionfullmäktige föreslås omfatta 71 ledamöter med 71 ersättare. Regionstyrelse företräder regionen Regionstyrelsen är regionorganisationens högsta verkställande och beredande organ. Styrelsen får därmed ledarrollen i att företräda regionen. Enligt kommunallagen ska styrelsen, leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Denna uppsikt ska också gälla de bolag som regionen äger helt eller delvis och ha som utgångspunkt regionfullmäktiges beslut. Regionstyrelsen ansvarar för en hållbar strategisk utveckling av regionen, en ekonomi i balans, styrning som arbetsgivare och fastighetsägare och att se till att alla nämnder följer styrelsens och fullmäktiges beslut med mera. Regionstyrelsen har också ansvar för beslut och organisering av LOV, Lag om valfrihetssystem samt tandvårdsersättning för vuxentandvården. Det är regionstyrelsens uppgift att, inför fullmäktiges beslut, leda arbetet med att ta fram förslag till verksamhetsplan och budget för regionen. 3

120 Styrelsen ska på uppdrag av fullmäktige ha det övergripande ansvaret för regionens utveckling. Detta sker med stöd av regionens tre nämnder, som ansvarar för områdena regional tillväxt, hälsa, vård och klinisk forskning samt samhällsbyggnad. I denna roll ges styrelsen rätt att begära stöd och underlag från nämnderna och andra organ. Regionstyrelsen ansvarar för beredningen av ärenden till regionfullmäktige. Regionstyrelsen föreslås omfatta 15 ledamöter med 15 ersättare. Utskott från regionstyrelsen Regionstyrelsen föreslås inrätta två utskott som ska bereda strategiska frågor till styrelsen. En nämnds beslutanderätt får, enligt kommunallagen delegeras till ett utskott och ett utskott kan också ha till uppgift att bereda nämndens ärenden. Utskotten föreslås omfatta: 1. Ekonomi, regionservice och ägarfrågor samt LOV (Lagen om valfrihetssystem samt ersättningen för vuxentandvård). 2. Personal och arbetsgivarfrågor. Rådgivande organ Till regionstyrelsen hör också de rådgivande organen Pensionärsrådet, Etikrådet samt Planeringsoch organisationskommitté. Pensionärsrådet Rådet ska beakta frågor som berör pensionärerna och deras livskvalitet i beslutsprocessen och i verksamheternas arbete. Det ska vara ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan företrädare för pensionärsorganisationerna och regionen. Rådet föreslås omfatta 7 ledamöter utan ersättare. Etikrådet Etikrådet ska skapa förutsättningar för att de etiska frågorna beaktas i beslutsfattandet och lyfts fram i verksamheternas vardagsarbete. Rådet ska verka för att det skapas mötesplatser där etiska frågor kan diskuteras. Rådet föreslås omfatta 7 ledamöter utan ersättare. Planerings- och organisationskommitté Planerings- och organisationskommittén är ett rådgivande organ till regionstyrelsen i planeringsoch organisationsfrågor. Kommittén föreslås omfatta 12 ledamöter som utses av styrelsen proportionellt i relation till representationen i regionstyrelsen. 4

121 Nämnder Enligt kommunallagen ska nämnder, var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Regionens ska inrätta tre nämnder. Utgångspunkten är att verksamhetsområden som har starkast kopplingar till varandra förs samman. Det möjliggör synergieffekter och bättre kostnadseffektivitet. De tre nämnderna är: Regional tillväxt, Hälsa, vård och klinisk forskning samt Samhällsbyggnad. Det är nödvändigt och naturligt att det finns ett nära samband mellan de tre nämnderna och regionstyrelsen med hänsyn till verksamhetsområdenas starka inbördes beröringspunkter. Flera uppdrag är gemensamma för alla nämnder. Styrelsen har därför ett samordningsansvar och ska följa upp att nämnderna arbetar med dessa generella uppdrag. Nämndernas viktigaste uppgifter är att ansvara för verksamhetsutveckling och bidra till en hållbar regional utveckling och att verksamheterna bedrivs kostnadseffektivt. Nämnderna ska också ansvara för att verksamheterna drivs i enlighet med fullmäktiges och styrelsens mål och direktiv och ha en god kontakt och dialog med medborgarna. Nämnderna föreslås omfatta 15 ledamöter var med 15 ersättare till respektive nämnd. Fokusnämnder Underställt nämnderna Regional tillväxt respektive Samhällsbyggnad föreslås att det inrättas fokusnämnder som ansvarar för ett preciserat verksamhetsområde. Syftet med fokusnämnd är att avlasta nämnden, både genom eget beslutsmandat och att bereda ärenden till den överställda nämnden, förbättra/möjliggöra kunskapsfördjupning samt skapa ökad tillgänglighet till politiken för medborgare och andra aktörer. Fokusnämnderna föreslås omfatta 15 ledamöter utan ersättare. Fokusberedning Fokusberedning är ett beredningsorgan till nämnd och är inte reglerat i kommunallagen. Fokusberedning är en beredning till nämnden för Hälsa, vård och klinisk forskning. Syftet med beredningen är att avlasta nämnden, förbättra/möjliggöra kunskapsfördjupning samt skapa ökad tillgänglighet till politiken för medborgare och andra aktörer. Fokusberedningarna föreslås omfatta 15 ledamöter utan ersättare till respektive beredning. Fokusberedningen för närsjukvården föreslås omfatta 15 ledamöter med 15 ersättare. 5

122 Nämndernas uppdrag Förslaget om nämndernas uppdrag presenteras här översiktligt. En fördjupad och mer detaljerad redovisning presenteras senare under året. Nämnd för Regional tillväxt Till område Regional tillväxt hör innovationer och entreprenörskap, kompetensförsörjning, turism, kultur med mera. Nämnden ska också stimulera och skapa förutsättningar för forskning, system för innovationsstöd och utveckling som främjar regional tillväxt. Nämnden ska även ansvara för verksamhetsstyrning av regionens bolag En fokusnämnd föreslås med ansvar för verksamhetsområdena: kultur, ideell sektor samt bildningsfrågor. Nämnden är tillika folkhögskolestyrelse. Vilt- och naturvårdskommittén Till nämnden hör också Vilt- och naturvårdskommittén. Den är ett bidragsgivande organ som ska främja naturskyddande insatser i länet och skapa engagemang och möjlighet till praktiskt genomförande av konkreta vilt- och naturvårdsprojekt. Vilt- och naturvårdskommittén föreslås omfatta 5 ledamöter utan ersättare. Nämnd för Hälsa, vård och klinisk forskning Till område Hälsa, vård och klinisk forskning hör hälso- och sjukvård, tandvård, klinisk forskning med mera. Nämnden ska inom sitt uppdrag också svara för att rutiner finns för anmälan till Socialstyrelsen vid risk för allvarlig skada eller sjukdom för patient (Lex Maria) i enlighet med 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (2010:659). Nämnden ska också svara för att rutiner finns för avvikelserapportering i enlighet med 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen (2010:659). Tre fokusberedningar föreslås inrättas under nämnden: fokusnämnd för habilitering, hjälpmedel och folktandvården, en fokusberedning för högspecialiserad vård, klinisk forskning och utbildning samt en fokusberedning för närsjukvården. Till fokusberedningen för närsjukvårdens uppdrag hör bland annat att främja en positiv utveckling av regionens och regiondelarnas nära hälso- och sjukvård, samt att möta och utveckla samarbete med andra aktörer och invånare omkring regiondelarnas nära hälso- och sjukvård. Rådet för funktionshinderfrågor Till nämnden hör också Rådet för funktionshinderfrågor som arbetar för att förbättra villkoren för länets invånare med funktionsnedsättning med särskilt fokus på tillgänglighet, delaktighet, bemötande och diskriminering. Rådet ska vara ett samrådsorgan mellan Regionen och handikapporganisationernas länsföreningar och statliga myndigheter. Rådet ska ta fram förslag om fördelning av regionanslaget till de olika handikapporganisationerna. Rådet föreslås omfatta 7 ledamöter utan ersättare. 6

123 Nämnd för Samhällsbyggnad Till området Samhällsbyggnad hör infrastruktur, kollektivtrafik, energi och klimat, regional samhällsplanering med mera. Nämnden ska också vara regionens kollektivtrafikmyndighet samt ansvara för verksamhetsstyrning av regionens bolag. Fokusnämnd föreslås inrättas för miljö- och klimatfrågor som är tillika styrelse för energikontor. Uppdraget avser externa miljö- och klimatfrågor. Nämnd för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice I landstinget finns en gemensam nämnd tillsammans med Örebro kommun och Kumla kommun kring företagshälsovård. Förslaget är att regionen är "värdorganisation" och den gemensamma nämnden ingår i regionens organisation. Från 2007 har Tolk- och översättarservice organisatoriskt flyttats från Örebro kommun till landstinget och ingår i förvaltningsorganisationen för Landstingshälsan. Den gemensamma nämnden föreslås i nya organisationen ansvara för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice. Samverkan med länets kommuner Samverkan mellan regionen och kommunerna är avgörande för att skapa förutsättningar för en god regional utveckling. Till regionstyrelsen knyts därför ett Regionalt samverkansråd. Detta samrådsorgan består av representanter från regionstyrelsen samt representanter från länets alla kommunstyrelser. Syftet med detta forum är att säkerställa en mötesplats och kontaktyta mellan regionföreträdare och kommunföreträdare. Samverkansrådet inskränker inte nämndernas ansvar för att samverka med kommunerna inom sina respektive områden. Beslut om att inrätta ett Regionalt samverkansråd, samt beslut om instruktioner kring rådets sammansättning och arbetsordning, fattas under hösten av respektive huvudmans fullmäktige. Förslag på ett Regionalt samverkansråd ska diskuteras på länssamråd där samtliga kommuner medverkar. Syftet är att utarbeta ett gemensamt förslag som därefter skall beslutas av respektive huvudmans fullmäktige. Som information bifogas till detta beslut ett arbetsmaterial på Samverkan Regionorganisationen och kommunerna i länet. Ekonomi, juridik och utvärdering Reglemente och delegationsordning Reglemente och delegationsordning möjliggör såväl avgränsning som utvidgning av berörda organs ansvar och befogenheter. Förslag på reglemente kommer att utarbetas. Kostnad för den politiska organisationen Kostnaden för den politiska organisationen enligt förslag beräknas vara 3 mnkr lägre än nuvarande sammanlagda kostnad i landstinget och regionförbundet. Partistöd och kostnaden för råd och dess funktioners kanslier, som idag finns i landstingsorganisationen, är räknat på dagens kostnadsnivå. 7

124 Justering av namn och ansvarsområden Förslag till politisk organisation har processats fram på kort tid. Senare kommer landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige få ta ställning till reglemente och delegationsordning som mer i detalj beskriver respektive organs ansvar och befogenheter. I det sammanhanget kan även vissa namn på de politiska organen förändras/utvecklas. Utvärdering av organisationen Under mandatperioden ska det vid minst ett tillfälle ske en granskning av den politiska strukturen där justeringar ska vara möjliga att genomföra. Det kan t.ex. röra sig om antal ledamöter i de olika nämnderna/beredningarna, m.m. 8

125 Antal förtroendeuppdrag Här redovisas en sammanställning över hur många politiska uppdrag ovanstående förslag till politisk organisation innehåller. Politiskt organ Ordinarie ledamöter Ersättare Totalt Regionfullmäktige RF beredning Regionstyrelse Nämnd för Regional tillväxt Nämnd för Hälsa, vård och klinisk forskning Nämnd för Samhällsbyggnad Företagsh. nämnd Pensionärsråd 7 7 Rådet för funktionshinderfrågor 7 7 Etikråd 7 7 Vilt- och naturvårds 5 5 kommittén Planering och organisationskommitté Personalutskott RS Ekonomi, ägarfrågor och LOV/Hälsovals samt regionservice utskott RS Fokusberedning för högspec vård, klinisk forskning och utbildning HVM Fokusberedning för habilitering, hjälpmedel och folktandvården HVM Fokusberedning för närsjukvård HVM Fokusnämnd för miljö och klimatfrågor samt styrelse för energikontor SB Fokusnämnd för kultur och ideella sektorn samt bildning och tillika folkhögskolestyrelsen RT Valberedning Revisionsnämnd 9 9 Patientnämnd Totalt Beslut om samverkansråd fattas av respektive huvudman Regionalt samverkansråd 8 8 -Samverkan inom specifika områden - kultur 5 5 -Samverkan inom specifika områden - folkhälsa, socialvälfärd, vård 5 5 -Samverkan inom specifika områden - infrastruktur och trafik 5 5 Totalt inkl. samverkansråd

126 10

127 Projekt Region samverkan ARBETSMATERIAL Samverkan Regionorganisationen och kommunerna i länet Bakgrund En region, en plats där människor vill leva, arbeta och bo, måste ha något att erbjuda: attraktiva boendemiljöer, goda arbetstillfällen och ett gott näringsklimat, möjlighet till utbildning och kompetensutveckling, ett intressant kulturliv och ett rikt utbud av fritidsaktiviteter, en god hälsooch sjukvård och fungerande offentlig service. Det behövs en bra infrastruktur med pendlingsmöjligheter både hit och bort. En region som vill bli attraktiv måste skapa positiva värden och en image som andra ser och talar om. En organisation med ett samlat ansvar för regionala utvecklingsfrågor kan ta ett större regionalt ansvar för frågor som i dag hanteras dels av olika regionala organ, dels av statliga myndigheter. Regionen, med sitt starka demokratiska mandat och sin beskattningsrätt, blir en starkare och tydligare samverkanspartner för staten, kommuner och t.ex. näringslivet. Ett mycket nära samband med länets kommuner är en förutsättning för en framgångsrik region. Flertalet av kommande arbetsuppgifter för regionen har en stark anknytning till kommuner. Därför måste möjligheter till en aktiv samverkan och dialog med kommunerna skapas organisatoriskt mellan kommunerna och regionen. På samma sätt är det viktigt med ett aktivt kommunalt engagemang och ansvarstagande i samverkansförhållandet. I dagsläget finns samverkan inom olika områden och nivåer mellan nuvarande landsting, regionförbund och kommuner. För framtiden kan säkert gälla andra och ytterligare samverkansområden som blir aktuella och som kommunerna önskar föra in i regionarbetet. Landstinget och länets kommuner har sedan lång tid tillbaka byggt upp en god samverkan inom sociala välfärden och angränsande hälso- och sjukvård. Regionförbundet har tillsammans med kommunerna i länet utvecklat arbetssätt som knutit ihop primärkommunala intressen med den regionala nivån. Bildandet av en region i Örebro län påverkar den kommunala samverkan, såväl kommunerna emellan som mellan regionen och kommunerna. Den senare samverkan får ny aktualitet genom det regionala utvecklingsuppdraget. Den förstnämnda är i princip kommunernas ensak, men eftersom frågorna hänger ihop bör de lösas i ett sammanhang. I samband med att regionen bildas övertar den ansvaret för de uppgifter inom regional utveckling som regionförbundet har. Detta organ har dock även andra uppgifter. Som regionalt förbund är det ett viktigt forum för samverkan mellan kommunerna i länet samt för samverkan mellan kommuner och landsting. Efter att regionen bildats kommer det fortfarande att finnas behov av ett eller flera sådana fora för samverkan. Titel, namn telefonnummer, mobilnummer

128 Befintliga regioner - tre modeller för regional/kommunal samverkan Samverkan mellan regionen och kommunerna kan organiseras inom ramen för regionen, som i Halland, direkt på regional nivå, som i Skåne län, eller om den kräver att delregioner inrättas, som i Västra Götalands län. Så här har man organiserat samverkan idag: 1. I Hallands län, med sex kommuner, kanaliseras den kommunala samverkan direkt genom den nybildade regionen, Region Halland. Länet saknar alltså regionalt kommunförbund. I stället har en särskild kommunberedning inrättats för att hantera den kommunala samverkan. Beredningen består av totalt 16 ledamöter varav Region Halland utser fyra och kommunerna två var. 2. I Skåne län, med 33 kommuner, finns ett regionalt kommunförbund som forum för samverkan mellan kommunerna. Samverkan mellan Region Skåne och kommunerna sker dels direkt och dels via kommunförbundet. 3. I Västra Götalands län, med 49 kommuner, har dessa organiserat sig i fyra kommunalförbund Göteborgsregionen, Sjuhärad, Fyrbodal och Skaraborg som fora för samverkan mellan kommunerna. Dessa är i sin tur sammanslutna i Västsvenska Kommunförbundens Samorganisation (Västkom). Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna kanaliseras huvudsakligen genom dessa fem fora, på regional respektive delregional nivå. Samverkan mellan kommunerna och mellan regionen och länets kommuner Valet av modell handlar egentligen om två frågor dels hur samverkan kommunerna emellan organiseras och dels hur kontakterna mellan regionen och kommunerna ska organiseras Hur kommunerna organiserar sin samverkan sinsemellan är i princip en sak de själva avgör. Eftersom bildandet av en region påtagligt påverkar förutsättningarna för denna samverkan är det ändå rimligt att synliggöra behovet av att hantera denna fråga. Med ett övergripande ansvar för den regionala utvecklingen får samverkan med regionen en ny dimension jämfört med dagens samverkan inom Regionförbundet Örebro. De framgångar man i Halland, Skåne och Västra Götalands län har haft beror inte minst på att Region Halland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen, i kraft av sitt demokratiska mandat att företräda respektive landsända, har lyckats samla kommunerna och andra regionala aktörer runt en gemensam dagordning. Det var därför ingen tillfällighet att de nya regionernas fullmäktigeförsamlingar från början kom att domineras av kommunpolitiker snarare än tidigare landstingspolitiker regionpolitiken uppfattas ha en helt annan bäring på kommunpolitiken än vad den tidigare landstingspolitiken hade. Synpunkter och diskussioner inom länet Projektledningen har genomfört 90 intervjuer av personer som har ledande politiska- och tjänstemannauppdrag inom Örebro läns landsting, Regionförbundet Örebro, länets kommuner samt ledningen för länsstyrelsen och Örebro universitetet. Drygt 30 av alla intervjuer har genomförts med kommunföreträdare. Samtliga intervjuade betonar vikten av ett nära samspel mellan kommunerna som representerar den lokala nivån och regionen som representerar den regionala nivån. Många intervjuade ser en utveckling där fler och fler kommunala frågor kräver samverkan över kommungränser och där mobilisering och ansvarstagande måste ske på regional nivå. Intervjupersonerna, och då framförallt kommunföreträdarna, har en klar samsyn på att kommunernas inflytande och påverkansmöjlighet på regionala frågeställningar bör säkras genom en samverkansstruktur där regionala och kommunala företrädare träffas. Intervjupersonerna 2

129 betonar även regionens behov av att säkerställa en struktur för samverkan för att det regionala utvecklingsarbetet ska bli framgångsrikt. Flera träffar har genomförts med kommunstyrelseordförande och kommunchefer om hur en bra och effektiv samverkan ska säkerställas mellan regionen och kommunerna. På dessa träffar har det varit stor enighet om att man vill att en samverkansstruktur byggs upp mellan regionala och kommunala företrädare. Ett citat som till stora delar sammanfattar diskussionerna under januari-mars omkring samverkan region kommun: Det behövs en mötesplats där både långsiktiga och löpande mellankommunala och regionala frågor kan diskuteras flertalet av de regionala frågorna har bäring i det lokala arbetet. Projektledningen genomförde en kunskapsdag januari 2013 där företrädare för kommunerna, landstinget, regionförbundet, länsstyrelsen och universitetet lyssnade och diskuterade framgångsfaktorer för positiv regional utveckling. En framgångsfaktor som lyftes fram var att regionen ska underlätta och uppmuntra samarbete mellan regionens aktörer och att regional utveckling måste ske både lokalt och regionalt - alla måste hjälpas åt för att regionen ska utvecklas och växa. Förslag Samverkansstruktur mellan Regionen och kommunerna Regionalt samverkansråd Ett samrådsforum benämnt Regionalt samverkansråd bildas med representanter från Regionstyrelsen samt representanter från länets alla kommunstyrelser. Syftet med detta forum är att säkerställa en mötesplats och kontaktyta mellan regionföreträdare och kommunföreträdare. Det Regionala samverkansrådet är ett organ för information, samråd och samverkan. Uppgifter för rådet: Samråd om frågor som är strategiska och viktiga för regionen, t.ex frågor omkring tillväxt och regional utveckling. Samordna det regionala och lokala utvecklingsarbetet. Vara ett forum för regional och kommunal omvärlds- och intressebevakning. Rådet kan, utan representanter för Regionen, användas som mötesplats för kommunerna för mellankommunala frågor. Regionala samverkansrådet föreslås bestå av: - 2 representanter från varje kommun (en majoritets- och en minoritetsföreträdare) - 3 representanter från Örebro kommun (två majoritets- och en minoritetsföreträdare) representanter från regionen - rådet leds av regionstyrelsens ordförande, kommunerna utser tillsammans en vice ordförande - partier som finns representerade i Regionfullmäktige och inte har någon ledamot i Regionala samverkansrådet ska adjungeras till rådets möten. 3

130 Rådet beslutar om bildande av permanenta och tillfälliga politiska grupperingar med syfte att säkerställa att frågor hanteras på mest optimala sätt. Rådet har ingen egen juridisk status och därmed ingen formell beslutanderätt. Rådet bereder och rekommenderar till regionen och kommunerna inför beslut hos huvudmännen. Vid sammanträde med Regionala samverkansrådet ska det föras protokoll som undertecknas av tjänstgörande ordförande och justeras av utsedd ledamot. Protokollet expedieras till respektive huvudman för diariehantering. Överenskommelse om Regionalt samverkansråd upprättas och antas av fullmäktigeförsamlingarna hos respektive huvudman. Medlem kan när som helst frånträda sitt medlemskap i Regionala samverkansrådet. Vid sådant förhållande ska denna överenskommelse för samtliga upphöra gälla. Överenskommelsen skrivs in i Regionens reglemente. Regionen svarar för sekreterarfunktion, arkiv och administrativa kostnader för Regionala samverkansrådet. Kostnaderna för rådets nödvändiga administrativa resurser belastar regionen. Arvodering av ledamöter i rådet ombesörjs av respektive huvudman. Samverkansråd inom specifika områden Regionala samverkansrådet hanterar övergripande viktiga frågor för regionen och kommunerna. För vissa verksamhetsområden bildas särskilda samverkansråd med samma uppdrag och uppgifter som Regionalt samverkansråd men för ett begränsat verksamhetsområde. Sammansättningen av representanter i respektive samverkansråd för specifika områden utses av respektive huvudmans styrelse. Antalet ledamöter från respektive organisation fastställs vid ett senare tillfälle. Inom följande specifika verksamhetsområden bildas tre särskilda samverkansråd mellan regionorganisationen och kommunerna: 1. Infrastruktur och trafik, 2. Folkhälsa, social välfärd och vård, samt 3. Kultur. Dessa samverkansråd består av politiker från respektive regionnämnd och politiker från samtliga kommuner. Varför är det särskilt viktigt med samverkan kring dessa specifika områden? Infrastruktur och trafik: Kommunerna var tidigare delägare av Länstrafiken och genom detta ägaransvar hade de påverkan och inflytande på strategiska trafikförsörjningsfrågor. I samband med att landstinget blev kollektivtrafikmyndighet övertogs ägaransvaret till fullo av landstinget. Vid denna ägarförändring skrevs avtal om att kollektivtrafikmyndigheten ska samråda och samverka med kommunerna. Planering av regionala infrastrukturåtgärder är ofta betingat av ett större geografiskt område än en eller några kommuner och kräver därför samverkan mellan regionen och kommunerna. 4

131 Folkhälsa, social välfärd och vård: I många vård- och behandlingsprocesser är både regionen och kommunerna involverade och har ansvar. För att övergångarna mellan huvudmännen ska löpa smidigt, men också för att utveckla verksamheter tillsammans, behövs mötesplatser för samråd och samverkan. Nuvarande Marit - Vilgot strukturen avvecklas och ersätts av Folkhälsa, social välfärd och vård som ska vara mer utvecklingsinriktad och stödja förändringsprocesser i verksamheterna. Kultur: Den statliga fördelningen av kulturpengar sker till den regionala myndigheten som har uppdraget att fördela pengar till kommunerna och kulturarrangemang. Här måste samverkan/samråd ske mellan regionen och kommunerna. Ytterligare samverkansråd för specifika områden kan skapas vid behov. Regionala chefssamverkansgruppen ansvarar för att de politiska samverkansråden för specifika områden får tjänstemannastöd. Regionen svarar för sekreterarfunktion, arkiv och administrativa kostnader för samverkansråden. Regional chefssamverkansgrupp En beredningsgrupp till Regionalt samverkansråd bildas som består av huvudmännens chefstjänstemän. Gruppens syfte är att samråda och samordna gemensamma ärenden samt bereda ärenden till Regionala samverkansrådet. Gruppens uppdrag är kopplat till rådets arbete. Chefsgruppen består av regiondirektör och ytterligare en eller flera representanter för regionen samt kommundirektör/kommunchef från respektive kommun. Örebro kommun kan utse ytterligare en chefstjänsteman. Regiondirektör är gruppens ordförande. Chefsgruppen beslutar om bildande av permanenta och tillfälliga tjänstemannagrupperingar, inkluderande samverkansgrupper för de särskilda samverkansområdena, med syfte att säkerställa att gemensamma frågor hanteras på mest optimala sätt. Regionen svarar för sekreterarfunktion, arkiv och administrativa kostnader för chefsgruppens arbete. Fler mötesplatser Förutom ovanstående samverkansorgan skapas andra typer av mötesplatser t.ex länssamråd (för regionen, kommunerna, länsstyrelsen, universitetet) men också dialogforum som har karaktären av mer öppna arenor för att skapa hög delaktighet men också inspirera till nytänkande. 5

132 Bilaga Regionalt samverkansråd mötesplats och kontaktyta mellan regionföreträdare och kommunföreträdare Regionstyrelse Kommunstyrelse i samtliga kommuner Örebro kommun Karlskoga kommun Lindesberg kommun Kumla kommun X y Kultur Infrastruktur och Trafik Folkhälsa Social välfärd, Vård Regionalt samverkans - råd T.ex frågor omkring Tillväxt och Regional utveckling Hallsberg kommun Askersunds kommun Nora kommun Degerfors kommun Lekebergs kommun Regional chefsamverkansgrupp Hällefors kommun Laxå kommun Ljusnarsbergs kommun Regionalt samverkansråd: 6-8 representanter från regionen 3 representanter från Örebro kommun 2 representanter från respektive kommun. Regional chefsamverkansgrupp: Regiondirektör + ytterligare en eller flera representanter från regionen. Kommundirektör/chef från respektive kommun, 1-2 representanter från Örebro kommun 6

133 13OLL2387 Avgifter för lån till ägda bolag och borgen 1. Bakgrund Från och med 2013 gäller en ny lag om olagligt statsstöd. Ett område som berörs av lagstiftningen är när landstinget går i borgen för sina bolags upplåning eller när landstingen anger villkor för direkta lån till sina bolag. Avsikten med att införa en avgift för lån eller borgen är att avgiften ska neutralisera den konkurrensfördel som de landstingsägda bolagen får genom lån eller borgen från landstinget och samtidigt ge landstinget ersättning för den ekonomiska risk som landstingets finansiella åtagande innebär. 2. Lagregler kring borgensavgifter Lagreglerna om att kommunens lån eller borgen till ett ägt bolag ska ske på affärsmässiga villkor grundar sig på EU:s statsstödsregler. Med statsstöd menas alla ekonomiska åtgärder från offentliga sektorn (stat eller kommun) som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att ge en ekonomisk fördel för visst företag eller viss produktion. EU:s stadsstödsregler gäller all verksamhet som bedrivs av kommunala/landstingskommunala bolag på en konkurrensutsatt marknad. 3. Utredning om borgensavgifter SKL, SABO och Kommuninvest har under år 2011 utarbetat en modell för hur kommunerna och landsting skulle kunna gå tillväga för att fastställa marknadsmässiga borgensavgifter för dess bostadsaktiebolag. Modellen har presenterats i en idéskrift daterad Någon rekommendation från SKL att tillämpa denna modell finns ännu inte. Modellen baseras på att kommunen ska beräkna ett marknadsmässigt pris på borgen genom att jämföra den finansieringskostnad som gäller för varje enskilt bolag vid varje enskild upplåning på finansmarknaden med och utan kommunalt stöd. Modellen kan preciseras på följande sätt: Borgensavgiften ska inte vara på en generell nivå utan istället vara kopplad till varje enskilt lån. Detta motiveras av att borgensavgiftens storlek beror på när i tiden upplåning sker och vilka villkor som gäller för underliggande lån utan kommunalt stöd. Borgensavgiften ska beräknas för varje bolag för sig vid samma upplånings tillfälle utifrån den aktuella kreditmarginal som tillämpas för detta bolag vid upplåning på finansmarknaden utan kommunalt stöd. Löpande beslut om borgensavgifter bör delegeras på så sätt att avgiftsnivån kan fastställas i anslutning till den enskilda upplåningen inom ramen för fullmäktiges principbeslut om borgensavgifter. Ledningskansliet delar den grundläggande synen på marknadsmässiga borgensavgifter som redovisas i idéskriften från SKL, SABO och Kommuninvest. Samtidigt finns praktiska svårigheter att få korrekt information om marknadsmässiga borgensavgifter från finansmarknaden. Detta beror dels på att en allt mindre del av lånefinansieringen av kommunala bolag idag sker genom bilaterala låneavtal med bankerna.

134 Om bolaget inte ställer pantbrev som säkerhet för lån från landstinget, ska den ekonomiska fördelen kompenseras genom en högre borgensavgift på 0,04 procent per år. 4. Tillämpning i Örebro läns landsting Borgensavgiften kan fastställas på följande sätt: 1. Borgensavgiften ska i normalfallet vara kopplad till den enskilda krediten. Borgensavgiftens storlek ska fastställas genom att den totala finansiella kostnaden av det garanterade lånet, inklusive räntesatsen på lånet och garantiavgiften, jämförs med marknadspriset på ett motsvarande lån utan garanti. Detta innebär att det aktuella bolaget ska begära pris på lån med och utan borgensavgift i samband med upphandlingar. 2. Finns inte möjlighet att göra ovanstående jämförelse görs en bedömning av bolagets finansieringskostnader utan borgen. Denna bedömning ska ta hänsyn till borgens och det underliggande lånets egenskaper, såsom: transaktionsbelopp, transaktionens löptid, säkerheter som ställs av låntagaren, andra faktorer som påverkar återbetalningsgraden och sannolikheten för att låntagaren inte kan betala på grund av sin ekonomiska ställning, verksamhetssektor och framtidsutsikter samt andra ekonomiska villkor. Utifrån förutsättningarna ovan avrundas avgiften för lån och borgen till närmaste 0,05 procentenheter. Avgifterna för lån betalas löpande under året av bolagen till landstinget i samband med ordinarie räntebetalning. Avgifterna för borgen betalas av bolagen till landstinget utifrån utnyttjad borgen per 30 april, 31 augusti och 31 december. 5. Avgift för befintliga lån För befintliga åtaganden finns ingen möjlighet att göra en relevant förfrågan enligt tillämpning 1 ovan. Avgiften fastställs därför med stöd av tillämpning 2. Örebro läns landstings åtagande (lån eller borgen) för bolagen listade i tabellen nedan. Örebro läns landstings förvaltnings AB har ingen egen verksamhetsomsättning, utan har till föremål för sin verksamhet att förvärva, äga och förvalta aktier i aktiebolag eller äga andelar i företag, som Örebro läns landsting använder för sin verksamhet. Föremålet för verksamheten innebär inget krav på avgift. Länsgården Fastigheter AB har en god soliditet och har under många år genererat positiva resultat. Mot bakgrund av bolagets ekonomiska resultat och ställning fastställs avgiftsstorleken för befintliga lån till 0,25 %. Örebro läns Flygplats AB ägs tillsammans med kommunerna Örebro, Kumla och Karlskoga. Kommunerna har tillsammans också andra företag och har för dessa, samt för Örebro läns Flygplats AB, fastställt avgiften till 0,35 %. Landstingets avgift föreslås samordnas med kommunernas och fastställas till 0,35 %. Mot bakgrund av föremålet för verksamheten för Länstrafiken i Örebro AB och Scantec AB, dess resultatförmåga och ekonomiska ställning föreslås en avgift på 0,35 %. Stiftelsen Örebro Läns museum och Stiftelsen Activas verksamheter bedöms ej bedrivas på en konkurrensutsatt marknad och omfattas därför inte av statsstödsreglerna.

135 Avgift Bolag % Örebro läns landstings förvaltnings AB 0,00% Länsgården Fastigheter AB 0,25% Länstrafiken Örebro AB 0,35% Örebro Läns Flygplats AB 0,35% Scantec AB 0,35% Stiftelser Stiftelsen Örebro Läns Museum 0,00% Stiftelsen Activa 0,00% Summa Avgifterna för koncerninterna lån betalas löpande under året av bolagen till kommunen i samband med ordinarie räntebetalning. Avgifterna för borgen betalas av bolagen till kommunen utifrån utnyttjad borgen per 30 april, 31 augusti och 31 december. 6. Beslut och uppföljning av avgiftsnivå Landstingsfullmäktige fastställer varje år avgiftsnivå enligt tillämpning 2 ovan för lån och borgen till ägda bolag i samband med beslut om budget för kommande år. Denna avgiftsnivå gäller i de fall avgiften inte kan kopplas till den enskilda krediten. Landstingsstyrelsen ska i samband med tertialrapporterna under året pröva behovet av att justera avgiftsnivån om det har skett större förändringar av prisskillnaden mellan landstinget och kommunala/landstingskommunala bolag vid upplåning på kreditmarknaden. 7. Ekonomiska konsekvenser Ledningskansliets förslag på avgiftsnivåer beräknas ge följande ekonomiska effekter för landstinget och bolagen på helårsnivå utifrån de volymer för lån och borgen som fanns per den 31 december Beloppen anges i tkr. Totalt åtagande, mnkr Avgift % Avgift 2013, tkr Bolag Örebro läns landstings förvaltnings AB 150,0 0,00% 0,0 Länsgården Fastigheter AB 535,0 0,25% 1 337,5 Länstrafiken Örebro AB 0,0 0,35% 0,0 Örebro Läns Flygplats AB 58,7 0,35% 205,5 Scantec AB 3,6 0,35% 12,5 Stiftelser Stiftelsen Örebro Läns Museum 15,1 0,00% 0,0 Stiftelsen Activa 4,0 0,00% 0,0 Summa 766, ,5 De nya avgiftsnivåerna för lån och borgen beräknas ge landstinget finansiella intäkter från bolagen på totalt 1 555,5 tkr år 2013.

136 8. Förslag till beslut 1. Örebro läns landsting fastställer avgifter för lån till ägda bolag och borgen till landstingets ägda bolag enligt ledningskansliets förslag. Detta innebär att avgiften är 0,25 % för Länsgården Fastigheter AB, 0,35 % för Örebro Läns Flygplats AB och Scantec AB. De nya avgifterna ska gälla från Landstingsstyrelsen får i uppdrag att under året pröva behovet av att justera avgiftsnivån för bolagen om det har skett större förändringar av prisskillnaden mellan landsting/kommuner och kommunala/landstingskommunala bolag vid upplåning på kreditmarknaden. 3. Inom ramen för denna policy delegeras löpande beslut om borgensavgifter till ekonomidirektören.

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165 Upphandlingspolicy Diarienummer 13OLL1423 Upphandlingspolicy för Örebro läns landsting Denna policy omfattar alla upphandlingar som genomförs inom Örebro läns landsting och dess helägda bolag och stiftelser. Med upphandling avses köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, tjänster och byggentreprenader. Policyn utgör tillsammans med berörda lagar och regler ett styrinstrument för genomförande av upphandlingar. Ytterligare stöd för upphandlingar finns i form av processer, riktlinjer, rutiner och mallar. Mål med upphandling Upphandling är en strategisk uppgift vars mål är att tillgodose landstingets behov av varor, tjänster och byggentreprenader till rätt funktion och kvalitet samt till lägsta möjliga totalkostnad. Upphandlingens potential att verka för en hållbar utveckling bör understrykas, varför beaktandet av miljö-, etiska- och sociala hänsynstaganden skall prioriteras. Upphandling ska också främja och beakta innovativa lösningar och idéer från företag och medarbetare inom landstinget. Huvudfokus för upphandling är att uppnå den goda affären vilket innebär att alla upphandlingar ska kännetecknas av: Affärsmässighet Affärsetik Enhetlighet Konkurrens Likabehandling Trovärdighet Öppenhet Tydlighet Effektivitet Kompetens För att främja konkurrens ska upphandlingar, i så stor utsträckning som möjligt, anpassas så att även små-, medelstora- och nystartade företag kan medverka. Upphandlingar som anpassas på detta sätt blir också attraktiva för lokala och regionala företag vilket kan bidra till en positiv och hållbar utveckling i länet. Skyldighet att upphandla Lagen om offentlig upphandling (LOU) eller lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) gäller för landstinget tillika alla andra offentliga myndigheter i Sverige. I lagarna anges grunderna för hur upphandlingar ska genomföras.

166 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Upphandlingspolicy Samordning av upphandlingar För att tillvarata samordningsfördelar inom landstinget ska ett landstingsövergripande perspektiv beaktas vid alla upphandlingar. Miljö, etiska och sociala krav i upphandling Vid varje upphandling ska relevanta krav på miljö-, etiskt- och socialt ansvarstagande ställas på leverantör och dennes vara/tjänst. Styrande för utformande av specifika miljökrav är landstingets Verksamhetsplan, Miljö- och hållbarhetsprogram och interna andra styrdokument. Styrande för krav på socialt och etiskt ansvarstagande är den Uppförandekod som tagits fram gemensamt av alla landsting i Sverige. Upphandlingsenheter Inom landstinget finns tre upphandlingsenheter vilka är de enda som har rätt att genomföra upphandlingar. Upphandlingsenheter: Upphandlingsavdelningen Upphandlar alla varor och tjänster som inte benämns nedan Medicinsk Teknik Upphandlar medicinteknisk utrustning med tillhörande service och underhåll samt i enstaka fall tillhörande förbrukningsartiklar Landstingsfastigheter Upphandlar byggentreprenader För helägda bolag och stiftelser gäller att de självständigt upphandlar varor och tjänster men har genom fullmakt möjlighet att nyttja avtal tecknade för landstinget. Gällande upphandling av förbrukningsmaterial inom vården samt kontorsmaterial sker detta av en för flera landsting gemensam upphandlingsenhet kallad Varuförsörjningen. Andra permanenta och tillfälliga upphandlingssamarbeten mellan landstinget och andra landsting, kommuner och nationella inköpscentraler finns och styrs genom någon av landstingets upphandlingsenheter. Direktupphandling Direktupphandling får enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) eller lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) ske om upphandlingens värde för hela landstinget uppgår till högst 15 % av tröskelvärdet eller om 2 (3)

167 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Upphandlingspolicy synnerliga skäl föreligger.direktupphandlingar ska kanaliseras via och alltid ske i samråd med respektive upphandlingsenhet. Initiering, tilldelningsbeslut och avtalstecknande Delegationsordningen inom landstinget styr vem som har rätt att initiera och fatta tilldelningsbeslut i en upphandling samt efterföljande avtalstecknande. Ansvar Upphandlingsenheterna ansvarar för den affärsmässiga, juridiska och formella delen i en upphandling. Den eller de verksamheter som är uppdragsgivare eller berörda av upphandlingen ansvarar för att avsätta tid och resurser för deltagande i projekt/referensgrupp. Verksamhetsföreträdarnas primära ansvar är att utforma kravspecifikationen i nära samverkan med upphandlingsenheterna. Upphandlingsenheterna ansvarar för att göra upphandlade avtal tillgängliga via elektroniska databaser eller dylikt samt informera om dess tillblivande och eventuella förändringar. Varje verksamhet ansvarar för att följa och nyttja upphandlade avtal samt informera upphandlingsenheterna om fel eller brister i avtalen. Uppföljning och avtalsvård Avtal ska aktivt följas upp avseende ekonomiskt utfall, krav som angivits i avtalet och krav som ställts vid upphandlingstillfället. Vidare ska landstingets avtalstrohet gentemot upphandlade leverantörer kontinuerligt kontrolleras. Upphandlingsenheterna och verksamheten har ett delat ansvar för uppföljning och avtalsvård. Giltighetstid och revidering Föreliggande dokument gäller t.o.m Om behov av revidering uppstår på grund av förändring i organisation eller lagstiftning sker detta löpande. 3 (3)

168 Uppförandekod för leverantörer Godkänd av Senaste förändring Gäller from: Sid. Xxxxx xx-xx 1(4) Sveriges regioner och landstings uppförandekod för leverantörer Sveriges regioner och landsting ansvarar för att alla invånare har tillgång till en god och väl fungerande hälsooch sjukvård, tandvård och kollektivtrafik. Det är viktigt för oss att bedriva vår verksamhet så att den främjar en hållbar utveckling. I enlighet med det vill vi verka för att de varor och tjänster som köps in är producerade under hållbara och ansvarsfulla förhållanden. Vi förväntar oss att leverantören respekterar uppförandekoden och att de gör sitt yttersta för att uppnå kraven inom den egna organisationen och i leverantörskedjan. Detta bör ske genom dialog, transparens och ett öppet samarbete mellan Sveriges regioner och landsting och leverantören, vilket gynnar båda parter. Varor och tjänster som levereras till Sveriges regioner och landsting ska vara framställda under förhållanden som är förenliga med: FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) ILO:s åtta kärnkonventioner nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182 FN:s barnkonvention, artikel 32 det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet den arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön, och det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet. den miljöskyddslagstiftning som gäller i tillverkningslandet FN:s deklaration mot korruption FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) Leverantören ska stödja och respektera mänskliga rättigheter Leverantörer har ett ansvar för att respektera och främja de mänskliga rättigheterna både inom den egna verksamheten och i leverantörskedjan. Leverantören ska försäkra sig om att den inte medverkar, direkt eller indirekt, till kränkningar av mänskliga rättigheter. Detta inkluderar även då leverantören underlåter att ställa frågor om kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller drar nytta av kränkningar som begås av någon annan. Leverantören ska ha rutiner för att utvärdera risken för att de genom sin verksamhet medverkar till kränkningar av de mänskliga rättigheterna. 1