Beslut för vuxenutbildningen

Transkript

1 Skolinspektionen Beslut Uppvidinge kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 2(15) Tillsyn i vuxenutbildningen Skolinspektionen genomför tillsyn i Uppvidinge kommun under våren Vuxenutbndiringsenheten besöktes av Skolinspektionen den 26 och 27 mars Fakta om vuxenutbildningen Vuxenutbudnrngen i Uppvidinge kommun omfattar utbildning på grundläggande nivå, gymnasial nivå, svenska för invandrare (SFI) samt särskild utbildning för vuxna. Vid tiden för tillsynen fanns 17 elever på grundläggande nivå, 115 elever på gymnasial nivå, 93 elever vid SFI samt 1 elev vid särskild utbildning för vuxna. Verksamlieten är sedan höstterminen 2013 i huvudsak samlad i orten Aseda, men undervisrring i SFI sker även i samhället Älghult. Vuxenutbudnrngen delar både lokaler och i hög utsträclaung personal med ungdomsgymnasiet. Fram till mars 2013 leddes verksamheterna av varsin rektor. Successivt har rektorn för ungdomsgymnasiet tagit över delar av vuxenutbildningen, för att från höstterminen 2013 fullt ut ansvara för båda verksamheterna. Huvuddelen av utbildningen bedrivs i egen regi, men en del kurser på gymnasial nivå köps in av NTI-skolan som bedriver undervisning på distans. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för verksamheten vid vuxenutbildiiingen. Av den nationella statistiken framgår det att andelen som slutför kurser på grundläggande nivå varierat stort de senaste åren, mellan 6 och 46 procent åren , varav 46 procent gäller för år Andelen ligger betydligt under snittet för samtliga kommuner som under motsvarande period varierat mellan 60 och 65 procent. På nationell nivå har andelen avbrott legat på samma nivå under åren , 24 procent. I Uppvidinge har avbrotten sjunkit något under samma period, från 15 procent till 9 procent. Kommmiens egen statistik redovisar få betyg på grundläggande nivå för höstterminen 2013, endast sex stycken fördelat på två ämnen. Även på gymnasial nivå visar den nationella statistiken att andelen som slutför kurser varierat de senaste åren, mellan 55 och 70 procent åren , varav 55 procent för året jämförelse med samtliga kommuner har dock andelen under denna period hela tiden legat under andelen för riket, där 72 procent fullföljde år Avbrotten har haft en mycket Uten variation i Uppvidinge kommun under åren och låg år 2012 på 8 procent, vilket är lägre än andelen för samtliga kommuner som var 18 procent. Den nationella statistiken redovisar inte resultat för matematik A, svenska A och engelska A, då elevunderlaget är för litet. Av kommunens egen redovisning av resultat på kurser på gymnasial nivå för höstterminen 2013 framgår det att en hög andel når betyg

3 3(15) som ligger i den övre halvan av betygsstegen. Flertalet av dessa är i kurser som företrädelsevis ges inom Vård- och omsorgsprogrammet inom Yrkesvux. Övriga kurser uppvisar istället ett resultat där flertalet når betyg som ligger i den lägre halvan av betygsstegen. Den nationella statistiken för de elever som studerar SFI ger knapphändig information angående andelen som avbryter studierna. Även statistiken för andelen som får godkänt eller som fortsätter kursen är ofullständig, men ger indikationer om att andelen som inte blir godkända inom utsatt tid är lägre än i samtliga kommuner. Detta gäller särskilt kurs 1 A. Kommunens egen redovisning av resultat från höstterminen 2013 visar att elever på kurs D generellt nådde lägre betyg än elever på kurs B och C. Detta återspeglas även i kommunens redovisning av resultat på slutproven för höstterminen 2013, där en hög andel av eleverna på kurs D inte nådde minst kunskapskraven för E i flertalet av delproven. Skolinspektionen har inte tagit del av någon redovisning av resultat för särskild utbudning för vuxna eller utbudning på entreprenad. Helhetsbedömning Tillsynen visar att vuxenutbudningen i Uppvidinge kommun delvis präglas av att det under de senaste åren successivt skett en överflyttning av ansvar från en tidigare rektor tiu den nuvarande, som även är rektor för ungdomsgymnasiet. TiUsynen visar bland annat att vuxenutbildningen saknar ett systematiskt kvalitetsarbete som består av planering, uppföljning och utveckling av utbudningen på skolnivå. Även från kommunens sida saknas ett sådant systematiskt kva- Utetsarbete vilket betydligt försvårar möjligheterna för kommunen att ta sitt huvudmannaansvar. Det framgår också av tiusynen att det från verksamhetens sida efterfrågas imiktningsbeslut om vuxenutbildningens framtid. Även vid den senaste tiusynen 2009 (dnr 2009:2049) påtalade Skolinspektionen att det saknades ett systematiskt kvalitetsarbete för vuxenutbudningen. Elever som deltar i utbildning inom Yrkesvux, främst inom Vård- och omsorg, når goda resultat. Huvudmannen behöver emeuertid analysera resultaten och andelen elever som slutför kurser inom utsatt tid inom övriga delar av kommunal vuxenutbudning på gymnasial nivå såväl som på grundläggande nivå. I relation tiu detta visar tillsynen vidare att vuxenutbudningens arbetsformer inte ger aua elever fömtsättningar att nå målen för utbildningen, varför huvudmannen behöver se till att komma till rätta med detta. Likaså behöver arbetet med att öka elevernas inflytande utvecklas. För både den enskilde eleven och för vuxenutbildningen i stort är elevemas individueua studieplaner ett viktigt dokument och verktyg för att nå målen med utbildningen. Inte minst för att möjliggöra sarnmanstälmingar av underlag för det systematiska kvahtetsarbetet som går

4 4(15) utöver kunskapsresultat. Eleverna vid Uppvidinge vuxenutbildning saknar dock i hög utsträckning ett sådant dokument och de som finns är inte levande för eleverna och följer heller inte förfamiingarnas krav. VuxenutbUdningen erbjuder både utbildning i egen regi och på entreprenad, varav den övervägande delen av eleverna deltar i utbildning i egen regi. Undervisningen i egen regi bedrivs endast på dagtid. Flexibilitet är av yttersta vikt vid en vuxenutbildning för att elevernas behov och efterfrågan ska kunna tillfredsställas i görligaste mån. Kommunen har här ett ansvar att också bedriva utbildning kontinuerligt under hela året, vilket tillsynen visar inte sker i nuläget. Utbudet för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå är begränsat till ett fåtal ämnen, vilket strider mot skolförfattningarna. För elever som studerar SFI behöver kommunen se till att det inte finns hinder som försvårar för eleverna att kombinera sina studier med studier inom andra skolformer, vilket för närvarande är fallet då det sätts upp krav om att klara av SFI kurs D innan ytterligare studier kan påbörjas. Verksamheten vid särskild utbildning för vuxna flyttades inför läsåret 2013/14 från Lenhovda till Åseda för att samla all vuxenutbildning i kommunen. Flytten uppges ha medfört att antalet elever drastiskt sjunkit från ca 10 till att vara en elev vid tiden för tillsynen. Den verksamhet som erbjuds och bedrivs vid särskild utbudning för vuxna följer i flera avseenden inte författningarnas krav, genom att i nuläget inte erbjuda utbildning på alla nivåer, utbildning inom alla ämnen och kurser som kan vara aktueua utifrån de behov som finns, undervisning i arbetsformer som möjliggör för eleverna att nå kunskapskraven inom en rimug tid samt då varje elev inte har en individueu studieplan. För att säkerställa att utbildningen framöver motsvarar författningarnas krav behöver huvudmannen även följa upp och säkerställa att endast elever som är behöriga att studera antas till utbudningen och att undervisning och betygssättning tar sin utgångspunkt i kursplanernas kunskapskrav. För särskild utbildning för vuxna påtalades flera av dessa områden redan vid den senaste tillsynen Skolinspektionens ingripande Föreläggande SkoUnspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Uppvidinge kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 15 september 2014 redovisas för Skolinspektionen.

5 5(15) Undervisning och lärande Bedömning Uppvidinge kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömniiigsområdet Undervisning och lärande. Se till att utbudningen är flexibel avseende tid utifrån de behov som finns. Se till att undervisningen bedrivs kontinuerligt under året. Se till att utbudningen inom svenska för invandrare är utformad så att den enskildes studier kan kombineras med andra studier inom andra skottormer. Se tul att de arbetsformer som erbjuds ger eleverna förutsättningar att nå målen och kunskapskraven för utbildningen: Se till att det för alla elever utarbetas en individueu studieplan och att den upprättas i nära anslutning tiu antagningen. Se tul att den individueua studieplanen alltid utarbetas i samverkan med eleven. Se till att alla elever erbjuds studie- och yrkesvägledning i samband med utarbetandet av den individueua studieplanen. Se till att elevens utbudningsmål och planerad omfattning av studierna anges i studieplanen. Motivering I läroplanen för vuxenutbudniiigen anges att vuxenutbildningen ska sträva efter flexibla lösningar, bland annat vad gäller tid. Av förordningen om vuxenutbudningen framgår det att utbudningen ska bedrivas kontinuerligt under året. Av förordningen framgår vidare att utbudning i svenska för invandrare ska utformas så att den enskudes studier kan kombineras med studier inom andra skouormer. Läroplanen för vuxenutbudningen lyfter fram att de arbetsformer som erbjuds ska ge eleverna förutsättningar att nå målen och kunskapskraven för utbildningen. I skouagen anges att det för varje elev ska finnas en individuell studieplan och att den ska innehåua uppgifter om den enskudes utbudningsmål och planerad omfattning av studierna. I förordningen för vuxenutbudningen anges att det är rektorn som ansvarar för att de upprättas. I förordningen anges också att om utbudningsmålet är en gymnasieexamen ska det anges vilket program som utbudningen huvudsakligen motsvarar samt att i förekommande fau ska målen för individuella kurser framgå. Vidare anges att planen ska upprättas i nära anslutning till antagningen, att den ska utarbetas i

6 6(15) samverkan med eleven och att eleven i samband med utarbetandet ska erbjudas studie- och yrkesvägledning. Av tillsynen framgår att undervisningen inom vuxenutbildningen i Uppvidinge kommun huvudsakligen endast bedrivs på dagtid. Rektorn uppger i intervju att det inte förekommit några önskemål om undervisning på kvällstid. Han uppger också och att han också är osäker på om den distansundervisning som vid tillsynstillfället kan erbjudas elever på gymnasial nivå, via NTI-skolan i grannkommmren Växjö, kommer att kunna erbjudas framöver på grund av ekonomiska skäl. Intervju med representanter för huvudmannen visar att undervisning på kvällstid tidigare förekommit, men att det finns anledning att återuppta detta för att erbjuda flera kommuninvånare möjligheter att studera. Huvudmannen ger ett exempel om att det finns intresse för att läsa engelska på kvällstid. Flexibla undervisrungslösrungar ska enligt läroplanen utgå från de behov som finns, men Skolinspektionen vill göra huvudmannen uppmärksam på att det från huvudmannens sida tydligt behöver framgå för eleverna att det finns andra möjligheter till flexibilitet än de som presenteras. Av intervjuer med elever, lärare, rektor och representanter för huvudmannen framgår att undervisningen vid vuxenutbildningen inte bedrivs kontinuerligt under året. Skolan håller stängt under de lov som förekommer inom ungdomsgymnasiet, som man delar lokaler med. Under sommaren är uppehållet olika långt för eleverna. För elever vid SFI är det kortare, mellan fem och sex veckor, medan det för övriga är uppehåll under tio veckor. Av intervju med elever, lärare, studie- och yrkesvägledare och rektor framgår det att det vid skolan inte är tydligt klargjort huruvida elever som invandrat till Sverige behöver klara av SFI kurs D eller inte innan de kan påbörja ytterligare utbildningar. Det finns enstaka elever vid SFI som studerar inom andra utbildrungsformer, men för flertalet av dem som intervjuats har det framstått som att en avklarad kurs D är ett krav för att gå vidare. Intervjuade lärare, studie- och yrkesvägledare och rektor menar att det inom kollegiet finns olika uppfattningar om vad eleverna behöver klara av innan de börjar läsa på grundläggande eller gymnasial nivå och att det därför finns lärare som inte velat ta emot elever som ännu inte klarat av kurs D. Skolinspektionen vill påtala att det är av stor vikt att det inte sätts upp hinder för de studerande som försvårar möjligheterna att kombinera studier inom olika utbildningsformer. De arbetsformer som erbjuds eleverna vid vuxenutbildningen i Uppvidinge kommun ger inte alla elever förutsättningar för att nå målen för utbildningen. Både intervjuade lärare och elever är av uppfattningen att omfattningen på den undervisningstid som finns till förfogande inom grundläggande vuxenutbildning inte ger eleverna fömtsättningar att nå kunskapskraven. I ett dokument som upprättats av rektor inför en dragning i barn- och utbudrmigsnämnden

7 7(15) redogörs det för kursresultat och prognos för vårterminen 2014 i ämnena engelska, sarnhällskunskap, historia, naturkunskap och svenska anges att endast ungefär hälften av eleverna uppskattas kunna nå kunskapskraven i engelska och endast ungefär 20 procent i svenska. En slutsats som dras i dokumentet är att undervisningstiden är alltför knapp. Kommunens egen redovisning av resultat stärker också denna analys, då endast ett fåtal betyg sattes höstterminen 2013 inom grundläggande vuxenutbildning. Inom särskild utbildning för vuxna är tiden satt till två timmar per vecka för den kurs som den enda eleven studerar, vilket enligt ansvarig lärare inte är en tillräcklig förutsättning för att nå målen inom en rimlig tid. Vid intervju med representanter för huvudmannen uppges att kommunen efter påpekande vid Skolinspektionens tillsyn år 2009 gjorde en schablonmässig utökning av undervisningstiden, men att ingen elev var intresserad av en högre studietakt. Av den anledningen uppges undervisningstiden åter vara begränsad. Skolmspektionen vill här påtala vikten av att imdervisningstiden inte är schabloniserad, utan utgår ifrån individens behov av undervisningstid. Av intervjuer med elever och lärare framgår det att inte alla elever har en individuell studieplan. De som, utifrån de intervjuer som Skolinspektionen genomfört, har en individuell studieplan är elever som deltar i gymnasial vuxenutbudnrng, även om de elever som Skolinspektionen intervjuat uppger att de inte känner till att de har en. Det betyder att elever som studerar grundläggande vuxenutbildning, särskild utbudning för vuxna eller SFI inte har en individuell studieplan. De exempel på individuella studieplaner för elever på gymnasial nivå som Skolinspektionen tagit del av anger vilka kurser som eleven har avslutat, vilka kurser som eleven läser just nu och vilka kurser som eleven planerar att läsa. De saknar emellertid uppgift om den enskildes mål med utbildningen. I de fall där det är aktuellt saknas också uppgifter om målen för individuella kurser eller vilket gymnasieprogram som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Av det faktum att inte alla elever har en individuell studieplan följer att sådana inte alltid upprättas i nära anslutning till antagningen, att eleverna inte alltid är delaktiga i utarbetandet och att inte alla elever får studie- och yrkesvägledning i samband med att den utarbetas, vilket är krav som skolförfattningarna ställer. Skolinspektionen har också fått ta del av dokument som av lärare och, i förekommande fall, elever uppfattat som en individuell studieplan. Dessa dokument har emellertid karaktären av en individuell studieplanering för en enskild kurs. Mot denna bakgrund ska huvudmannen se till att elevers behov av flexibla lösningar för undervisningen styr när undervisning ges. Huvudmannen ska också se till att utbildningen bedrivs kontinuerligt under året. Utbildningen i svenska för invandrare ska utformas så att den enskildes studier kan kombineras med studier inom andra skolformer. Vidare ska huvudmannen se till att de

8 8(15) arbetsformer som erbjuds ska ge eleverna fömtsäraringar att nå målen och kunskapskraven för utbildningen samt att individuella studieplaner som motsvarar författningarnas krav ska utarbetas för alla elever och att processen vid utarbetandet motsvarar författningarnas krav. Författning 20 kap. 2 skollagen 20 kap. 8 skollagen 21 kap. 2 skollagen 21 kap. 8 skollagen 22 kap. 2 skollagen 22 kap. 10 skollagen 1 kap. 3 förordning om vuxenutbildning 2 kap. 16 förordning om vuxenutbildning 2 kap. 25 förordning om vuxenutbildning Lvux 12, avsnitt 1 Lvux 12, avsnitt 2.4 Lvux 12 och ärnnesplaner och kursplaner Grundläggande värden och inflytande Bedömning Uppvidinge kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. Se till att eleverna får utbndmngens mål, innehåll och arbetsformer klargjorda för sig. Se till att verksamhetens arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Se till att det finns forum för samråd med eleverna om frågor som är viktiga för verksamheten och kan ha betydelse för eleverna. Motivering Skollagen anger att elever ska ges inflytande över utbildningen. I läroplanen för vuxenutbildningen anges att eleverna ska ges reella möjligheter att utöva inflytande på utbildningen. En fömtsättning för detta anges vara att vuxenutbild-

9 9(15) ningen klargör mål, innehåll och arbetsformer. Läroplanen anger också att det är rektorns ansvar att se till att verksamhetens arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. I skollagen anges att det ska finnas ett eller flera forum för samråd där frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för eleverna. Det är rektor som ansvarar för att det finns ett eller flera sådana forum för samråd. Tillsynen visar att eleverna vid vuxenutbildningen i Uppvidinge inte ges likvärdiga möjligheter att utöva inflytande på utbildningen och att utbildningens mål inte klargörs för samtliga. Intervjuer med elever visar att alla elever inte förstår vad det är de ska lära sig utifrån kursplanerna och vad det är som bedöms. Det finns elever som beskriver att lärarna går igenom och förklarar, men flertalet beskriver att det inte görs. Den genomgång som sker, sker i så fall i anslutning till kursens start, men sedan återkommer inte lärarna till målen i undervisningen. Det har enligt intervjuade elever medfört att det inte alltid är tydtigt vilken koppling som finns mellan utbudiringens innehåll, arbetsformer och mål. Utan denna kunskap är det svårt för eleverna att utöva ett aktivt elevinflytande. Intervjuade lärare uppger att dels har de många olika nivåer och kurser att undervisa i samma grupp, dels att många elever har svårt att ta till sig vad som krävs och därmed har orealistiska föreställningar om hur snabbt man kan bh färdig med en kurs samt att sammrdervisning med ungdomsgymnasiet till viss del är begränsande avseende inflytande. Av intervjuer med både lärare och elever framgår det att i en del utbildningar får lärarna göra en väldigt individuellt anpassad undervisningsplanering för att möta elevens behov, men det framgår samtidigt att både individuell planering och undervisning som planeras för en grupp av elever i mycket hög grad styrs av lärarna. Även rektors uppfattning är att lärarna har en varierande förmåga att arbeta med förmedlande av mål och med inflytande. Av intervju med rektorn framgår det att det vid vuxenutbildningen saknas ett eller flera forum för samråd. Mot denna bakgrund ska huvudmannen se till att eleverna får utbildningens mål, innehåll och arbetsformer klargjorda för sig så att de ges reella möjhgheter att utöva inflytande. Rektorn ska se till att arbetsformerna utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Rektorn ska också se till att det finns ett eller flera forum för samråd vid vuxenutbildningen. Författning 4 kap. 9 skollagen 4 kap. 13 skollagen Lvux 12, avsnitt 1 Lvux 12, avsnitt 2.4

10 10(15) Trygghet och studiero Bedömning Uppvidinge kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. Se till att vuxenutbildningens plan mot kränkande behandling motsvarar skollagens krav. Motivering I skollagen anges att det varje år ska upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Inför tillsynen har Skolinspektionen tagit del av vuxenutbildningens plan mot kränkande behandling. I denna anges att kartläggning genomförts genom en förvaltningsgemensam trygghetsenkät, arbetsmiljörond och individuella samtal. Resultatet av kartläggningen är knapphändig och anges till att "'vi-känslan' behöver stärkas och språkbruket förbättras" och på ett annat ställe anges att några elever uttryckt att "kränkande behandling förekommer". De främjande och förebyggande åtgärder som anges är vagt beskrivna och av en generell karaktär, och det är inte alltid tydhgt hur resultatet av kartläggningen tas till vara i arbetet. Även utvärderingen av föregående års åtgärder är vag då det som anges är att två föreläsningar genomförts med "bra resultat". Av innehållet i planen är det heller inte tydligt om de åtgärder som genomförs syftar till ungdomsgymnasiets verksamhet eller till vuxenutbildningen. Skolinspektionen vill göra huvudmannen uppmärksam på att det är skilda verksamheter, även om de inryms i samma byggnad. Om planen ska omfatta båda verksamheterna är det viktigt att det framgår vilka åtgärder som behövs utifrån en kartläggning av respektive verksamhets specifika förutsättningar och behov. Det framgår också av planen att verksamheten vid särskild utbildning för vuxna inte är inkluderad i arbetet. Mot denna bakgrund ska huvudmannen se till att vuxenutbildningen har en plan mot kränkande behandling som motsvarar skollagens krav. Författning 6 kap. 8 skollagen

11 11 (15) Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Uppvidinge kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömrungsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Se till att det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå och verksamhetsnivå omfattar alla skolformer och nivåer i utbildningen. Se till att det systematiska kvahtetsarbetet på huvudmannanivå och verksamhetsnivå omfattar såväl utbndjriing i egen regi som utbildning på entreprenad. Se till att det systematiska kvahtetsarbetet på huvudmannanivå och verksamhetsnivå dokumenteras. Se till att det systematiska kvahtetsarbetet på huvudmannanivå och verksamhetsnivå inriktas mot att de nationella målen uppfylls. Se till att nödvändiga åtgärder vidtas om detfranikommerbrister i verksamheten. Se till att det systematiska kvalitetsarbetet på verksamhetsnivå sker under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Motivering Skollagen anger att varje huvudman på huvudrnaimanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbudningen. Ett sådant systematiskt kvalitetsarbete ska även genomföras på verksamhetsnivå. Imiktriingen ska vara att de mål som finns i skolförfattningarna ska uppfyllas. Kvalitetsarbetet ska omfatta både utbudning i egen regi och på entreprenad samt omfatta alla skolformer och nivåer. Kvalitetsarbetet ska vidare dokumenteras och brister ska föranleda att nödvändiga åtgärder vidtas. Kvalitetsarbetet ska omfatta alla skolformer och nivåer och arbetet på verksamhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Av både de intervjuer som genomförts och de dokument som Skolinspektionen tagit emot i samband med tillsynen framgår det att det systematiska kvahtetsarbetet på både huvudmannanivå och verksamhetsnivå inte motsvarar de krav som författningarna ställer. Av den verksamhetsredogörelse som rektorn lämnat inför tillsynen samt av intervjuer med representanter för huvudmannen framgår att det genomförs så kallade kvalitetssamtal mellan rektor och förvaltning och att rektor, vid de tillfällen barn- och utbildningsnämnden sammanträder i vuxenutbildnmgens/gymnasieutbildnmgens lokaler, ger en lägesbeskrivning av vuxenutbuchiingen. Intervjuer med rektor och med lärare ger emellertid vid handen att huvudmannen efterfrågar få underlag från verksamheten.

12 12 (15) Vidare uppges att huvudmannen inte har ett utvecklingsarbete som baseras på ett systematiskt kvalitetsarbete och att det från verksamheten efterfrågas inriktningsbeslut. I intervju uppger representanter för huvudmannen att uppföljning sker av resultat och av andel elever som får jobb efter studierna (på gymnasial nivå), och rektorn uppger också att de avbrott som följs upp är på yrkesinriktad utbildning på gymnasienivå. I övrigt saknas uppföljningar och underlag för vidare beredning och åtgärder. Skolinspektionen kan konstatera att det på huvudmannanivå saknas dokumentation av verksamhetens resultat och måluppfyllelse, en analys av förbättringsåtgärder samt beslut om förbättringsåtgärder. Skolinspektionen konstaterar därför att huvudmannen vid tillsynstillfället saknar ett fullgott systematiskt kvalitetsarbete som består av planering, uppföljning och utveckling av utbudningen som omfattar alla skolformer och nivåer samt både utbildning i egen regi och utbuchring på entreprenad som inriktas mot att de nationella målen uppfylls. Avsaknaden av ett sådant arbete försvårar arbetet med att identifiera vilka brister som finns i utbildningen så att nödvändiga åtgärder kan vidtas. Det exempel på dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete på verksamhetsnivå som Skolinspektionen tagit del av är en kort aktuell sammanställning av resultaten på några av kurserna på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, dock ej samtliga. Av både intervjuer och dokumentation framgår det att kvalitetsarbetet inte omfattar alla nivåer eller skolformer och att arbetet inte är inriktat mot att de nationella målen uppfylls. De underlag som sammanställs är enbart resultat på olika kurser. Enligt intervjuad personal genomförs inte heller kvalitetsarbetet under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Enligt dem efterfrågas endast resultatsammanställningar. Enligt rektorn följs äyen utbildningen på entreprenad endast upp genom resultatredovisning. Mot denna bakgrund ska huvudmannen se till att det på både huvudmannanivå och verksamhetsnivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i att kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara de mål som finns i skohörfatnringarna. Huvudmannen ska vidare se till att kvalitetsarbetet på både huvudmannanivå och verksamhetsnivå omfattar utbudning i både egen regi och på entreprenad samt alla skouormer och nivåer. Huvudmannen ska också se till att kvalitetsarbetet dokumenteras på båda nivåerna samt att brister ska föranleda att nödvändiga åtgärder vidtas. På verksamhetsnivå ska huvudmannen se tul att kvahtetsarbetet genomförs under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Författning 4 kap. 3-7 skouagen 23 kap. 1 skollagen

13 13(15) Omfattning och tillgång till utbildning Bedömning Uppvidinge konunun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Omfattning och tillgång till utbildning. Se till att kommunal vuxenutbudning på grundläggande nivå bedrivs i form av kurser i aktuella ämnen utifrån skolförfattningarnas krav. Se till att särskild utbudning för vuxna på grundläggande nivå bedrivs i form av kurser i aktuella ämnen utifrån skohörfattningarnas krav. Motivering I förordningen om vuxenutbildning anges de kurser som ska bedrivas på grundläggande nivå inom såväl kommunal vuxenutbilcfning som särskild utbildning för vuxna. I förordningen anges också vilka kurser som ska ges inom särskild utbudning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom träningsskolan inom grundsärskolan. Av tillsynen framgår att vuxenutbildningen i Uppvidinge kommun inte bedriver utbildning på grundläggande nivå i form av de kurser som anges i förordning om vuxenutbildning. Detta gäller såväl grundläggande vuxenutbudning som särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. För särskud utbudning för vuxna gäller detta även den del av utbildningen som motsvarar träningsskolan inom grundsärskolan. På skolans hemsida anges att inom grundläggande vuxenutbudmng ges utbudning i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap. Detta utbud bekräftas av intervjuer med elever, personal och rektor. Representanter för huvudmannen uppger i intervju att de inte känner till hur detta utbud ser ut, men menar att andra kurser erbjudits via entreprenad i enstaka fall. Skolinspektionen vill göra huvudmannen uppmärksam på att det tydhgt behöver framgå vilka kurser som elever har rätt att studera, så att utbudet inte blir beroende av om eleven själv besitter kunskaper om sina rättigheter. För särskud utbudriing för vuxna ges vid tiden för tillsynen endast utbudning på gymnasienivå, och vidtillsynstiufäuetendast 1 en kurs då endast en elev deltar i utbudning, och av intervju med personal framgår det att det är den enda nivå som förtiufäuetkan erbjudas. Mot denna bakgrund ska huvudmannen se till att utbudning på grundläggande nivå inom kommunal vuxenutbudning såväl som särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå ges i de kurser som författningarna föreskriver. Författning 2 kap. 18 förordning om vuxenutbudning 2 kap förordning om vuxenutbuoming

14 14(15) I ärendets slutliga handläggning har utredarna Lotta Nyrén, Peter Sääw och Annika Mullaart Ed deltagit På Skolinspektionens vägnar Michael Erenius Beslutsfattare/ Undervisningsråd Anna Sandell Föredragande/ utredare Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

15 Skolinspektionen Bilaga (15) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbilclningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbudning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommuiien och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samthga bedönirungspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning mte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillf ället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedönmingar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbudhing kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjhghet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktueua då Skolinspektionen också viu se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tiusynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.