Delårsrapport. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Augusti Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transkript

1 Delårsrapport Sahlgrenska Universitetssjukhuset Augusti 2017 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Delårsrapport Augusti 2017

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Verksamhet Viktigaste händelserna under perioden Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Verksamhetens miljöarbete Inköp Mål och fokusområden Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Uppfylla vårdgarantin Utveckla ett personcentrerat arbetssätt inom hälso- och sjukvården Förbättra akutvårdskedjan Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Satsa på ledarskap Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Personal Chefsförutsättningar Sjukfrånvaro Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt resultat Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 2(58)

3 5.1.1 SR02 Sammanställning RR Utförare Hälso-/sjukvård Åtgärder vid ekonomisk obalans Eget kapital Investeringar Bokslutsdokument och noter Övrig rapportering Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Bilagor Bilaga 1: Bilaga 1-3 delårsrapport augusti 2017 SU Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 3(58)

4 1 Sammanfattning Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på första besök minskade dramatiskt med drygt jämfört med samma månad förra året. Av dessa patienter väntar 68 % på första besök inom ögonsjukvård, ortopedi, handkirurgi eller urologi. Öppenvårdsbesöken ökade både inom somatik och psykiatri, dock minskade antalet slutenvårdstillfällen. Ökningen av öppenvårdskontakter sker generellt över sjukhuset. Telefonkontakter och övriga digitala kontakter som ersätter fysiskt besök ökade i snabb takt, en ökning med knappt 13 % mot förra året. Verksamheternas omställning till öppenvård för de patientgrupper där så är lämpligt fortsätter. Både antalet oplanerade och planerade slutenvårdstillfällen minskade jämfört med föregående år. Inom flera verksamheter har skett en nivåstrukturering med anpassad bemanning utifrån patienternas behov, t.ex. enheter med utskrivningsklara patienter. Antalet väntande över 90 dagar på behandling ökade med drygt 800. Tillgänglighet till operation, intensivvård samt post-op är flaskhalsar för flera verksamheter. Stora insatser har vidtagits för att öka bland annat operationskapaciteten, öppettiderna och samverkan med vårdgivare med tillgänglig kapacitet. Besökande till akutmottagningarna har minskat jämfört med föregående år. Både ledtiderna till triage och läkare har minskat. Kortaste totala genomloppstiden återfanns på Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus (DSBUS) och den längsta på akutmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset. Andelen patienter som blir klara och lämnar någon av akutmottagningarna inom 4 timmar ligger på 62 %, detta är samma nivå som under Åtgärder för att ytterligare möta inflödet av patienter till akutmottagningar pågår. Remissinflödet är fortsatt högt och har ökat med 5,8 % mot förra året. Sjukhusets systematiska kvalitetsarbete är viktigt för vårdens utformning. Sjukhuset arbetar intensivt med förbättringsarbeten på olika nivåer för att förbättra processer, öka tillgängligheten och öka patientsäkerheten. Uppföljning görs på övergripande nivå och i verksamheterna. En positiv utveckling ses avseende andel olämpliga läkemedel till äldre och våldsrelaterade infektioner, vilka nu uppfyller Sahlgrenska Universitetssjukhustes (SUs) målvärde. Verksamheterna arbetar också kontinuerligt med processmått och kvalitetsmått med stöd av verksamhetsutvecklare, utvecklingsenheter och sjukhusövergripande funktioner. Patientrelaterade utfallsmått blir allt vanligare. Totalt har 31 diagnosgruppen nu startat arbetet med värdebaserad vård. Verksamhetsutveckling med förändrade arbetssätt och uppgiftsväxling bidrar till förbättrade processer. Sommarperioden har fungerat tämligen väl, med god planering och stora insatser från såväl chefer som medarbetare. Arbetet har präglats av god stämning och samarbete inom och mellan enheter. Bemanningsbehovet har fungerat tillfredställande, mycket tack vare en hög närvaro där sjukfrånvaron minskade med 0,3 procentenheter jämfört mot samma period förra året. Den minskade sjukfrånvaron hittills i år återfinns främst bland den långa sjukfrånvaron. Antalet nettoårsarbetare ökade med 507 jämfört med augusti förra året. Ökningen beror till stor del på arbetet med uppgiftsväxling och med normtalet. Den externa personalomsättningen uppgick till 11,1 % vilket är en ökning med 0,1 procentenheter mot samma period förra året. Sjukhusets områden signalerar fortsatta utmaningar avseende rekrytering inom vissa specialistkompetenser. Det ekonomiska resultatet per augusti uppgick till -74 mnkr, vilket var en negativ budgetavvikelse om 160 mnkr. Budgetavvikelsen återfanns både bland lägre intäkter och högre kostnadsutfall. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 4(58)

5 Största kostnadsavvikelserna återfanns bland personalkostnader, kostnader för köpt vård och läkemedel. Med den information och de beslut som finns tagna i dagsläget kring finansiering, pekar årets utfall mot ett större underskott än år 2016 som uppgick till ett negativt resultat om 73 mnkr. Indikationer finns dock på att ekonomiska tillskott för delar av ofinansierade kostnadsökningar kan komma att tillföras sjukhuset. Om detta realiseras finns möjligheter att nå ett nollresultat vid årets slut. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 5(58)

6 2 Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Flytt av förlossningsvård från Mölndal sjukhus till Östra sjukhuset genomfördes i maj. Detta har inneburit positiva samordningsvinster för förlossningen och vården av för tidigt födda barn, men har inneburit en utmaning för An/Op/IVA med ökad väntetid för icke brådskande obstetriska operationer. Flytten till nybyggda hus R har genomförts och invigs i september. Huset ska vara en mötesplats för forskare, studenter och medarbetare. Där finns labb med högteknologisk utrustning och rum för samverkan för att kunna driva utveckling inom kroppens rörelseorgan. Vårdtider för proteskirurgi och inom geriatrik har ytterligare reducerats. Medicinsk fysik och teknik är certifierad enligt ISO 9001:2015. Implementering av nytt informations- och bildbehandlingssystem för Radiologi, Barnradiologi, Klinisk Fysiologi och Hybrid och intervention pågår. Upphandling av regional analysplattform för labmedicin är klar, arbete med regional implementering pågår. Kraftig minskning av väntetider till första besök Hud- och könssjukvård Tagit i bruk upphandlade operationssalar på Carlanderska och Art Clinic i syfte att kökorta. Organisationsförändring med fördelning av operationspersonal mellan An/Op/Iva och verksamhet Hybrid och intervention. Syftet är effektivisering av ledning och styrning inom operationssjukvården. Arbetet på akutmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset som varit fokus under årets första månader har utvecklats, t.ex. genom en ny fördelningsrutin för patienter med behov av slutenvårdsplats. Akutsjukvårdsprojekt som pågått har lett till att tid till vårdplats minskat, arbetsmiljön och ledtiderna på akuten har förbättrats. Införandet av moduler/enheter för medicinskt färdigbehandlade patienter har lett till effektivare utnyttjande av övriga vårdplatser, patientsammansättningen har kunnat optimeras och tendens finns att vårdtiderna förkortats. Thoraxkirurgins införande av plusveckor har lett till ökat antal operationer och operationskön för hjärtkirurgi har minskat, dock till kraftigt ökade kostnader. Rehabiliteringsmedicin klarade sin 4:e internationella kvalitetsgranskning enligt CARF med ytterligare 3 års ackreditering för både sluten- och öppen vård samt programmen; Stroke, Traumatiska hjärnskador, Ryggmärgsskador, Polio och Parkinson. Förberedelse pågår inom Kardiologin för att ytterligare öka antal interventioner såväl när det gäller strukturell hjärtsjukdom (TAVI) samt arytmisjukdomar (lungvensisolering=lvi och sviktpace). En stor del av verksamheten har i september flyttat in i nya lokaler i BOIC-huset. Största utmaningarna under perioden Tillgång till barnintensivplatser har begränsat operationskapacitet och tvingat fram överföring av barn till andra sjukhus för operativ åtgärd. Fortsatt hög beläggningsgrad. Flera stora utvecklingsprojekt och byggprojekt leder till att flera medarbetare måste i högre grad involveras och då inte kan ingå i ordinarie produktion. Delvis saknas finansiering för projekteringsarbetet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 6(58)

7 Bemanningssituationen inom Transfusionsmedicin, Radiologi, Klinisk fysiologi och Reumatologi är besvärlig inom SU och i övriga regionen. Detta leder till att specialistläkare från området i ökande grad deltar i regional bemanning. Kompetensförsörjning avseende specialistsjuksköterskor, sjuksköterskor och barnmorskor inom barnsjukvården och inom vissa slutenvårdsavdelningar är fortsatt stor utmaning. Fortsatt hög personalomsättning och rekryteringssvårigheter skapar problem inom operationsverksamheten, IVA och har medfört stängda vårdplatser. Fortsatt införande av SVF (idag 28 stycken) innebär ökad belastning inom diagnostiska verksamheter med risk för undanträngningseffekter. Under nästa år kommer ytterligare 5 stycken att införas. Läkemedelskostnaderna fortsätter att öka och kan inte hanteras inom årets budget. Framställan om behov av kompletterande beslut Finansiering av tilläggssatsningar för att möta kravet för köfri vård i januari Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Vårdöverenskommelsen I vårdöverenskommelsen (VÖK) definieras 2017 års inriktning, volymer och ersättning för vård vid SU för invånare i VGR. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten. I VÖK har sjukhuset fått utökad finansiering och uppdrag för följande: Fortsatt utbyggnad av allergivaccinationer Ordnat införande av läkemedel och metoder (år 3) Satsningar på jämställda löner Friskvårdsbidrag och tobakssamordnare Fria läkemedel för barn och unga Resurser för satsning på barnsjukvård respektive cancersjukvård Reumatologisk rehabilitering. Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan har sjukhuset fått finansiering för ökade kostnader för valfrihetsvården och ekonomisk kompensation för beslut i regionen som påverkar sjukhuset. Tilläggsöverenskommelse har tecknats med HSN om s.k. brutet tak, d.v.s. ökad produktion - mot ersättning - utöver angivna volymer och ersättning enligt vårdöverenskommelsen. Sjukhuset har dessutom ett antal särskilda uppdrag från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsstyrelsen enligt regionfullmäktiges budget för Uppdragen berör bland annat förbättrad akutsjukvård, förstärkningar psykiatri, genomförande av nya läkemedel och metoder inom ramen för ordnat införande, år 1 och år 2. En särskild plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen 2017 har fastställts. Akutmottagningar Akutmottagningarna har haft st vårdkontakter till och med augusti, vilket motsvarar ett genomsnittligt besökstal på 554 st per dag, vilket är 1,8 % lägre än förra årets rekordhöga nivåer. Under årets fem första månader var inflödet jämförbart med 2015, däremot har besöksantalet under juni till augusti månad varit 11 % högre än 2015 och 2,1 % högre i jämförelse med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 7(58)

8 Några pågående åtgärder för att möta detta höga inflöde på akuten är att utforma modeller för strukturerad hänvisning till primärvård, utbildning av akutläkare, direktinläggningsspår, uppbyggnad av kompetens och bemanning av akutsjuksköterskor för att till exempel självständigt kunna behandla patienter. Antalet och andelen inskrivna patienter minskar successivt vilket till del kan förklaras av förändrat arbetssätt på akutmottagningarna. En del patienter kan utredas och färdigbehandlas direkt på akuten och fler patienter kan skickas hem från akuten i stället för att skrivas in i sluten vård. Patienterna kan därefter återkomma till SU för uppföljning i öppen vård eller i avancerad dagvård. Remissinflöde Inkomna remisser har ökat med (5,8 %) i förhållande till samma period föregående år, varav remisser från regionen, (6,4 %). Remisser från övriga regioner och landsting har minskat med 224 (-3 %). Tabellen nedan visar de tio verksamhetsområden som haft störst ökning i förhållande till föregående år. Prestationer Enligt regionala riktlinjer sker redovisningen av prestationer med en månads fördröjning. För en komplett redovisning av aktuell period innehåller denna rapport även prestationsutfallet för innevarande månad, dvs. januari till augusti. Utfallet är kompletterat med bedömningar för de utskrivna vårdtillfällen som saknar diagnos- och åtgärdsregistreringar samt för öppenvårdsbesök som saknar komplett registrering. Procentuell förändring jämförelse föregående år för somatisk och psykiatrisk sluten respektive öppen vård Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 8(58)

9 Förändringen varierar mellan olika vårdområden. Antal öppenvårdsbesök har ökat inom både somatik (1,1 %) och psykiatri (5,6 %). Antal slutenvårdstillfällen och antal vårddagar är färre inom både somatik och psykiatri. Vårdplatser och beläggning Antal fastställda vårdplatser Antal disponibla vårdplatser 31-aug-17 Medelvärde jul 2017 Medelvärde aug aug-17 Område Område Område Område Område Område Totalt Källa: VVU Metod: Antal fastställda vårdplatser redovisas sista dagen i innevarande månad. Fastställda vårdplatser avser både 5- och 7-dygnsvård. Antal disponibla vårdplatser redovisas som ett medelvärde innevarande och föregående månad. Medelvärdet bygger på både 5- och 7 dygnsplatser, medelvärdet påverkas av antal helger per månad. Antal disponibla vårdplatser redovisas även på en dag, sista vardagen i månaden (tisdag-torsdag). Manuella justeringar är gjorda för kända avvikelser i utsökningsverktygen. Under sommaren minskas antal disponibla platser på grund av planerade ledigheter. I jämförelse med augusti föregående år har ca 1 % färre vårdplatser varit disponibla. Sammantaget har planen för öppna vårdplatser följts under sommaren. Medicinverksamheterna har inte kunnat öppna alla vårdplatser efter sommarneddragningen bland annat på grund av sjuksköterskebrist, framför allt nattetid. Barnkirurgin har minskat sin produktion på grund av fler stängda vårdplatser än tidigare år då det är brist på sjuksköterskor. Ett intensivt arbete pågår för att öppna fler vårdplatser till bedömt behov. En åtgärd för att kunna öppna stängda vårdplatser under hösten är planering av vården med en nivåstrukturering t.ex. på den medicinska akutvårdsavdelningen MAVA. En annan åtgärd inom flera verksamheter är att öppna vårdplatser för utskrivningsklara patienter som kan bemannas med undersköterskor men med tillgång till sjuksköterska. Många verksamheter har anställt farmaceuter på vårdavdelningarna för att frigöra tid för sjuksköterskor till annat arbete. För att effektivt använda befintliga vårdplatser har fokuserats på kompetent rond i rätt tid, tidig utskrivning och effektivt nyttjande av korttidsplatser. Samtidigt utvecklas avancerad dagvård, inom många verksamhetsområden till exempel Onkologi, Neurosjukvård och Kardiologi. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 9(58)

10 Enligt den sammantagna prognosen för hösten kommer antalet vårdplatser stadigt att öka. Vårddygnen för medicinskt utskrivningsklara patienter har liksom föregående år varit höga. De utskrivna patienterna i år har genererat vårddagar (varav psykiatri), vilket motsvarar i genomsnitt 119 vårdplatser. Av dessa var ca 7 psykiatriska vårdplatser. I förhållande till föregående år ses en ökning av totalt antal dagar med (13 %). Ökningen av utskrivningsklara patienter ses främst inom Medicin och Geriatrik. Kommunerna har haft svårigheter att ta hem de utskrivningsklara patienterna, men situationen har förbättrats avsevärt sedan början av året. Vårdplatser har omvandlats för utskrivningsklara patienter i syfte att underlätta flöden och för att kunna anpassa vården till denna patientgrupp. Denna typ av anpassade platser är nu 14 på Östra, 4 på Mölndal och 13 på Sahlgrenska. Andelen överbeläggningar har under sommaren 2017 generellt varit lägre än under motsvarande period Inom somatiken ses en glädjande successiv minskning från i juni 5,7 % till i augusti 5,0 %, motsvarande siffror för 2016 var 7 % respektive 5,3 %. Inom psykiatrin gick utvecklingen under sommaren i motsatt riktning, från 0,4 % i juni till 1,1 % i augusti, detta är dock en lägre nivå än sommaren 2016 då andelen överläggningar under sommaren låg på 2-3 %. Andelen utlokaliserade patienter (endast aktuellt inom somatiken) ökade något under sommaren, från 1,2 % i juni till 1,6 % i augusti, vilket är på samma nivå som sommaren Den positiva utvecklingen har sannolikt flera orsaker t.ex. tillkomst av fler vårdplatser jämfört med sommaren 2016, ett betydligt bättre samarbete mellan vårdenheterna inom SU, ökat fokus på workshifting och nya kompetenser. Förändrat arbetssätt men särskilt team för tidigare rondning av utlokaliserade patienter syftar till att förbättra omhändertagande och patientsäkerhet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 10(58)

11 Öppen vård Besöken har ökat i jämförelse med föregående år. Den planerade vården med besök (2,8 %) och den oplanerade vården har minskat med 666 besök (-0,4 %). Ökningen av öppenvårdskontakter har skett generellt över sjukhuset och är en del i verksamheternas utveckling av vården, där gradvis alltmer sker i öppenvård. Den planerade vården ökar generellt bland annat inom verksamhetsområdena Hudsjukvård, Barnpsykneurohabilitering samt Geriatrik, lungmedicin och allergologi där öppnandet av KOL-centrum bidrar. Telefonkontakter samt övriga digitala kontakter som ersätter ett fysiskt besök (besökstyp TB) ökar i snabb takt. Under januari - augusti har sjukhuset haft sådana kontakter mot föregående års , en ökning med besök (12,7 %). Några exempel på denna expanderande vårdform kan vara hemmonitorering av pacemakers, mätning och justering av behandling inom diabetssjukvården, digital bildgranskning samt uppföljningsbesök inom vuxenpsykiatrin. Sluten vård Antalet oplanerade och planerade vårdtillfällen har minskat jämfört med föregående år. Vården har parallellt utvecklats i snabb takt och trots utvecklingen för vårdtillfällen förbättras tillgängligheten avseende förstabesök och vård och behandling. Den oplanerade slutenvården har minskat med 4,6 % och den planerade slutenvården har minskat med 2,6 %. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 11(58)

12 Vårdens omställning de närmaste åren innebär en utveckling av den nära vården med mer hemsjukvård och en ökad specialisering av vårdplatser på sjukhus. Tillgänglighet till operation och IVA samt post-op är flaskhalsar för delar av SU:s verksamheter. Tillgång till barnintensivvårdsplatser har begränsat operationskapaciteten. Bristen på operationskapacitet på Sahlgrenskatomten påverkar handkirurgins, ryggkirurgins och neurokirurgins produktion negativt. Barnakutens korttidsavdelning har däremot ökat sin produktion med 75 vårdtillfällen till följd av högt tryck på barnmedicinpatienter. Omfattande åtgärder är vidtagna för att kunna öka operationskapaciteten, utökade öppettider, ökade utbildningsinsatser, nyttjande av mottagningspersonal, ökad samverkan med vårdgivare med tillgänglig kapacitet som t.ex. Angereds närsjukhus, där kirurger från SU:s olika verksamheter opererar, se nedan. Operationer utförda på Angereds Närsjukhus januari-augusti 2017 Specialitet Antal DRG-vikt Kolorektteam Östra ,82 Gynekologi ,60 Ortopedi 81 25,8 Neurokirurgi 79 86,26 Handkirurgi 59 19,92 Totalt ,40 Köp av operationskapacitet externt kommer att fortsätta att utnyttjas med det löser bara delar av behovet eftersom slutenvårdsresursen och övrig infrastruktur kring patientgrupperna finns på SU. Förlossningar Flytt av förlossningsvården från Mölndals sjukhus till Östra sjukhuset genomfördes i maj. Antal förlossningar är 760 färre än föregående år samma period. Utfallet är lägre än både verksamhetens och mödravårdscentralernas prognos. Avvikelsen mot utfall och prognos är sannolikt ett uttryck för normal variation All förlossningsvård är nu samlad på Östratomten med positiva samordningsvinster vad gäller bemanning och vården av för tidigt födda barn. Transplantationer Antalet utförda transplantationer under perioden har varit 217, vilket är 12 fler operationer än motsvarande period föregående år. Antal organtransplantationer på barn har varit lägre i perioden än genomsnittet de senaste åren. Produktionen är avhängigt tillgången på organ och nya metoder för att tillvarata fler organ leder på sikt till att fler transplantationer kan genomföras. Obesitas - Förändrad ersättningsmodell/finansiering Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 12(58)

13 Regional plan för 2017 är att sjukhusen inom Västra Götalandsregionen ska utföra 675 obesitasoperationer. Sjukhusen prestationsersätts för utförd produktion. SU har en planerad volym på 325 operationer som utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi vilken för SU var 285 operationer samt ytterligare 40 operationer från en omföring av kirurgisk vård mellan FSS och SU, reglerat i TÖK december Under januari till augusti 2017 har SU utfört 110 obesitasoperationer, vilket innebär 34 % av helårsplanen. Utfallet 2016 var 155 operationer. Koloskopier Regional tillgänglighetssatsning 2017 SU har tilldelats en tillgänglighetssatsning om koloskopier för Basvolym är fastställd sedan tidigare till och utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi. SU ersätts per extra utförd koloskopi. SU har successivt sedan start ökat produktionen och för perioden januari-augusti 2017 har SU utfört 3550 koloskopier, och beställd volym bedöms därmed klaras under året. Gastroskopier Till och med augusti 2017 har SU utfört undersökningar (3 803 undersökningar 2016). Tillgänglighet Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök till läkare och operation/behandling. Vårdutbudet avser det som rapporteras till SKL. Antal väntande mer än 90 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med motsvarande period 2016 Augusti 2017 Augusti 2016 Utfall Antal 2017/2016 Förstabesök Operation/ Behandling Antal väntande mer än 90 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med föregående månad Augusti 2017 Juli 2017 Utfall Antal Augusti/Juli Förstabesök Operation/ Behandling Tillgänglighet förstabesök kommentar Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på första besök minskade dramatiskt med drygt jämfört med samma månad förra året. En viss ökning ses efter sommaren. Den kraftigaste minskningen har skett inom verksamhet hud- och könssjukvård som arbetat med resning av väntelista och förändrad mottagningsstruktur. 68 % av patienterna väntade på första besök inom ögonsjukvård, ortopedi, handkirurgi eller urologi. Verksamheterna arbetar med att förbättra mottagningsstrukturen. Antal väntande patienter som väntat mer än 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, aug aug 2017 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 13(58)

14 Andel av väntande patienter som väntat mer än 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, aug aug 2017 Antal genomförda förstabesök under 2017 jämfört med föregående år, för det vårdutbud som rapporteras till SKL. Första besök Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Ackumulerat under perioden Förändring 12,8 % -3,0 % 13,5 % -9,6 % 9,9 % 9,8 % 24,8 % 18,3 % 8,4 % Tillgänglighet operation/behandling - kommentar Av de patienter som väntat mer än 90 dagar på operation/behandling väntade 60 % på operation inom ortopedi, allmänkirurgi, plastikkirurgi och öron-, näs-och halssjukvård. Tillgänglighet till operationssalar och intensivvård är flaskhalsar för vissa delar av SUs verksamheter. Stora insatser har vidtagits för att öka bland annat operationskapaciteten, öppettiderna och samverkan med vårdgivare med tillgänglig kapacitet. Den påtagliga ökningen av antalet väntande till operation och behandling är framför allt en effekt av ökningen till första besök. Även en förskjutning efter sommaren kombinerat med bristande tillgång till operationskapacitet kan vara delorsak. Antal väntande patienter som väntat mer än 90 dagar till operation/behandling, aug 2016 aug Målvärdet för 90 dagar, enligt Utvecklingsplan för SU 2017, markeras i diagrammet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 14(58)

15 Andel av väntande patienter som väntat mer än 90 dagar till operation/behandling, aug 2016 aug 2017 Antal genomförda operation/behandling under 2017 jämfört med föregående år, för det vårdutbud som rapporteras till SKL Operation/ Behandling Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Ackumulerat under perioden Förändring 3,9 % -1,6 % -2,3 % 3,0 % 17,3 % -4,4 % 7,0 % 7,7 % 3,3 % Cancergaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Cancergarantin innebär att patienten, vid välgrundad misstanke om cancer, ska erbjudas läkarbesök inom 14 kalenderdagar från ankomstdagen för remissen. Antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid och andel läkarbesök som skett inom garantitiden Specialitet Totalt antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid Andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden Juli Augusti Juli Augusti Allmän kirurgi % 93% Gynekologi % 100% Hudsjukvård % 98% Lungmedicin % 97% Ortopedi % - Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 15(58)

16 Specialitet Totalt antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid Andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden Urologi % 91% Öron-näshalssjukvård % 96% Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar. Rapportering av ledtider för de införda standardiserade vårdförloppen befinner sig fortfarande i ett etableringsskede och ytterligare kvalitetssäkring av de uppgifterna behövs innan de presenteras i större skala. Patientsäkerhet och kvalitet Arbete pågår enligt aktivitetsplanen för kvalitetsutveckling- och patientsäkerhet, vilken har samma fokusområden som den regionala patientsäkerhetsplanen. Enligt plan rapporteras läget för ett av dessa fokusområden vid varje möte i funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet för diskussion om extra insatser behövs. Vårdrelaterade infektioner Incidens av vårdrelaterade infektioner mätt via Infektionsverktyget kvartal två var 5,8 % vilket är en förbättring gentemot tidigare mätningar och uppfyller målet för året, som är 6 %, men ligger över VGR-genomsnittet på 5,5 %. Fortsatt arbetet krävs dock i verksamheterna för att säkerställa korrekt registrering av VRI relaterat till samhällsförvärvad infektion och förbättra egna verksamhetsdata. Specifika insatsområden identifieras för mer aktiva insatser. Den regiongemensamma webbutbildningen i VRI för läkare är färdig och information om detta sprids via linjeorganisationen. Beslut är fattat om att denna är obligatorisk inom SU för samtliga läkare, vilka ordinerar antibiotika i Meliors läkemedelsmodul på SU och uppföljningsansvaret finns hos närmsta chef. Även alla sjuksköterskor har möjlighet att göra utbildningen, men för dem är den inte obligatorisk. Arbete pågår med hygienkörkort för alla i vårdnära arbetet, uppföljningsansvar hos linjechef. Trycksår För 2017 har SU som mål att andel patienter med ska vara under 5 %. Utfallet i vårens PPM kunde nedjusteras till 6,1 %, efter extra kvalitetsgranskning. Detta når dock inte målet för året som är 5 % för trycksår grad 2-4 i PPM. Det trycksårsförebyggande arbetet måste fortsätta förbättras och efterfrågas i det kontinuerliga vårdarbetet, på enhetsnivå. En sjukhusövergripande arbetsgrupp för trycksår har nu startats, med syfte att samla den kunskap som finns inom organisationen, efterhöra framgångskoncept från andra sjukhus och samla befintliga rutiner till en sjukhusövergripande rutin. I uppdraget ingår även att ta fram metoder för kontinuerlig mätning, för att ersätta nuvarande PPM, samt föreslå måltal. Fall Riskvärdering enligt den nya rutinen för fallrisk görs månatligen och senaste värdet är 33 %, vilket inte når målvärdet för året på 50 %. Arbetet i arbetsgruppen för minskad fallrisk har intensifierats under året. En webbaserad utbildning om fallprevention för all personal har färdigställt oh publicerades i maj. Utbildningen är också tillgängliggjord regionalt och information sprids både Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 16(58)

17 inom den egna förvaltningen och i VGR. Fallpreventionsgruppen gör också en satsning med SU-övergripande aktiviteter under Uppmärksamhetsveckan, v.40 som är en nationell vecka för upplysning om Fallprevention. Läkemedelsrelaterade skador Avvikelse läkemedel SU 1 januari-5 september 2017 Generellt läkemedel n="297" Administration n="325" Beställningar n="26" Förvaring n="45" Iordningsställande n="83" Leverans n="38" Läkemedel i vårdens övergångar n="61" Ordination n="520" Sortiment n="23" Läkemedel i övrigt n="1" Totalt n="1" 429 Läkemedelsavvikelserna för perioden var något färre än motsvarande period 2016, jämfört med Antalet lex Maria relaterat till läkemedelsskador var 9 under perioden 2017 jämfört med 10 under samma period De avvikelser som var vanligast under båda perioderna var ordination och administration av läkemedel. Av uppsatta måltal för läkemedel ses glädjande att andelen olämpliga läkemedel till äldre har minskat och uppfyller årets måltal. Under rubriken läkemedelsarbetet redovisas för olika åtgärder som har vidtagits under året för att minska läkemedelsskadorna. Antibiotikaresistens Fortsatt arbete sker med stöd av SU Strama. Kontaktläkarmöten har hållits för alla kontaktläkare, i vissa fall både kontaktläkare och verksamhetsutvecklare/kvalitetssjuksköterska. Arbetet med antibiotikaronder har fortsatt på Medicin Östra sjukhuset och Medicin Sahlgrenska sjukhuset, samt Geriatrik Mölndals sjukhus och Sahlgrenska sjukhuset. Infektionsverktyget är ett värdefullt hjälpmedel men registreringsdata är ännu inte tillförlitliga, se ovan. Minskad total användning av antibiotika inom sjukhuset mätt i DDD/100 vårdplatser var 66,6 kvartal 2, målvärde för 2017 är 56, så fortsatt arbete krävs. Ytterligare insatser krävs också för att komma närmare målet att använda förstahandspreparat vid samhällsförvärvad pneumoni respektive afebril urinvägsinfektion. Vårdskador 1 januari-31 augusti januari-31 augusti 2017 Riskvärde Kunnat Inträffat Summa Kunnat Inträffat Summa inträffa inträffa Ej ifyllt Riskvärde Riskvärde Riskvärde Riskvärde Riskvärde Riskvärde Riskvärde Riskvärde Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 17(58)

18 1 januari-31 augusti januari-31 augusti 2017 Riskvärde Summa Riskvärde Den kraftiga ökningen av avvikelser rörande vårdskada eller risk för vårdskada som syntes under första kvartalet har planat ut. Antalet avvikelser till och med 31 augusti 2017 är jämfört föregående år. Antalet avvikelser registrerade i MedControl Pro och definierade som Konsekvens för patient var under perioden 1 januari-31 augusti vilket är en minskning jämfört med samma period 2016 (7 880). Av dessa är det endast 50 som inneburit bestående men eller i värsta fall dödsfall, motsvarande antal 2016 var 70. Förhoppningen är att dessa siffror indikerar en säkrare vård men fortsatt uppföljning och analys pågår. Ett sjukhusgemensamt program, Din säkerhet på sjukhus, för ökad patientsäkerhet och delaktighet har lanserats. Varje patient får vid inläggning en tryckt information om förebyggande åtgärder som patient/närstående själva kan vidta och/eller komma ihåg att fråga efter. Utvärdering görs med vetenskaplig metodik. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 18(58)

19 Arbetet med Aktiv avvikelsehantering för en lärande organisation fortsätter. Uppföljande workshops med chefer om praktisk avvikelsehantering har hållits under våren. Fler workshops, nu med fokus på klagomålshantering, kopplat till sjukhusets värdegrund är planerade. Patientsäkerhetsronder för varje verksamhet genomförs minst en gång årligen och erfarenheter från dessa har sammanställts under våren. Därutöver har chefläkarna fokuserade dialogmöten med verksamhetschefer samt deltar i områdesledningsmöten. Kvalitetsbarometern Kvalitetsbarometern, SUs övergripande verktyg för egenkontroll, har inför 2017 reviderats och kommer fortlöpande att revideras vartannat år. Uppföljning görs per område och verksamhet i dialogmöten och patientsäkerhetsronder. Med Kvalitetsbarometern kan verksamheterna på ett enkelt sätt få en överblick över hela sjukhusets kvalitet- och patientsäkerhetsarbete. Det är lätt att se var styrkor och brister finns och var man ska sätta in extra resurser. I stort sett är bilden likadan som vid mätningen delår 1. Det är framför allt vård- och läkemedelsberättelse som fortfarande halkar efter, men ett intensivt arbete pågår för att höja andelen av vård och läkemedelsberättelser i de olika områdena. Värdebaserad vård Totalt 31 diagnosgrupper har genomgått och avslutat projektfasen i värdebaserad vård varav 28 med projektstöd från värdekontoret: Prostatacancer Hepatit C Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Höftprotes Osteoporos Kvinnor som avbryter sin graviditet Bipolär sjukdom Diabetes typ 1 och 2 i samband med Reumatoid artrit barnafödande Läpp-käk och gomspalt Esophagusatresi, Emotionellt instabilt personlighetssyndrom Ankyloserande spondylit Akut lymfatisk leukemi hos barn Kraniofaciala missbildningar Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 19(58)

20 Prostatacancer Hepatit C Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Ätstörningar Knäprotes Omhändertagna enlig LRV KOL För tidigt födda v Barn med medfödda hjärtfel Bröstcancer Katarakt Patienter med tetraplegi (Care) Normalförlossning Aortastenos Patienter med akuta buksmärtor. Benartärsjukdom Alkoholberoende Cochlea-implantat Kronisk njurskjudom Benartärsjukdom, alkoholberoende, Cochlea-implantat och kronisk njursjukdom avslutade projektfasen under maj och juni Tre av grupperna har drivit projektfasen självständigt och rapporterar inte till värdekontoret. Den första och hitintills enda symtomgruppen, Akut buksmärta, som spänner över 3 områden och 5 verksamheter, har avslutat första projektfasen men fortsätter som ett pågående projekt med partiellt stöd från värdekontoret. Uppföljning enligt SU-modellen för VBV pågår i form av en strukturerad självutvärderande analys med kompletterande intervjuer i 5 av grupperna. Analys görs gällande patientmedverkan, vårdprocess, medarbetar involvering, förbättringsarbete, benchmarking, resultatorienterat arbetssätt och ledning och styrning på verksamhets- och områdesnivå. Resultat från 16 av 27 patientgrupper har inkommit. Samtliga 16 svarande fortsätter sitt värdebaserade arbetssätt och har regelbunden uppföljning av resultat i styr-/ledningsgrupp. Uppföljning av vårens starter sker under hösten. Dessutom har en extern utredning av metodiken inletts med rapportdatum 15 november. Läkemedelsarbetet Sjukhusövergripande förbättringar angående läkemedelsanvändning drivs via Verksamhet Läkemedel bland annat genom Strategiska rådet för läkemedelsfrågor. Under 2017 har en ny enhet skapats för farmaceuter i vården för att hantera en ökad efterfrågan på workshifting. Farmaceuter avlastar framför allt sjuksköterskor och tillför läkemedelskunnande. I dagsläget har 14 verksamhetsområden och 36 vårdenheter farmaceutisk närvaro i vårdarbetet. SU medverkar i det regionala införandet av slutenvårdsdos som förväntas ge betydande avlastning för sjuksköterskors hantering av perorala läkemedel. Beräknad driftstart för SU är kvartal Förberedelser för tillämpning av ny föreskrift om läkemedelshantering, HSLF-FS pågår. Arbete med införandet av IT-ordinationsstödet E-ped som beräknas vara integrerad med Melior under 2018 och i införandet av Cytobase som är ett ordinationsstöd för cytostatika pågår. Verksamheternas eget förbättringsarbete för en säkrare läkemedelshantering utifrån revisionen har under 2017 blivit föremål för egenkontroll via Kvalitetsbarometern. Strategiska rådet för läkemedelsfrågor utvecklingsplan för 2017 rymmer målområden som rör: kvaliteten i läkemedelsförskrivningen till äldre patienter förskrivning av sömn- och lugnande läkemedel vård- och läkemedelsberättelser ledning för att förskrivare ska välja de billigaste likvärdiga läkemedelsalternativen kostnads- och kvalitetsnyckeltal avseende läkemedel har inlemmats i sjukhusets plan för controlling under Data tas fram centralt för kommentarer i respektive verksamhet. en webbaserad utbildning i läkemedelshantering har tagits fram. SU-övergripande utfall jan-mars 2017 april-augusti 2017 Mål 2017 Vård och läkemedelsberättelse (alla) 29 % 31 % >60 % Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 20(58)

21 SU-övergripande utfall jan-mars 2017 april-augusti 2017 Mål 2017 Andel olämpliga läkemedel 1,05 % 0,93 % <1 % till äldre (+75 år) Andel zopiklon av 61 % 60 % >70 % sömnmedel (+75 år) Andel cox-hämmare på 0.53 % 0,45 % <0.5 % recept (+75 år) Andel upphandlade 72 % 87 % (ack juli) 100 % läkemedel Kostnadsbesparingsnyckeltal: andel Eporatio av epo 51 % 63 % >80 % andel tolterodin av 32 % 32 % >60 % inkontinensläkemedel andel generiskt pregabalin 4 % 5 % >60 % av pregabalin andel Abasaglar av insulin 2 % 3 % ökning glargin andel Omnitrope av GH 10 % 13 % >60 % andel biosimilarer av TNFhämmare (etanercept/infliximab) 27 % 36 % ökning Angående vård- och läkemedelsberättelser ses en liten höjning men betydande förbättringar behövs fortsatt. 2.3 Verksamhetens miljöarbete Mål Styrtal Måltal 2017 Transporter Minska antalet resta mil med privat bil i tjänsten jämfört med Minskning av antal resta mil i tjänsten med privat bil. 2% Energi Minska onödig energianvändning från utrustning. Produkter och avfall Öka användningstiden för inredning Minska matsvinnet från produktionskök genom att göra relevanta och effektiva beställningar. Kemikalier Minska användningen av kemikalier och kemiska produkter på SU substitutionslista jämfört med 2016 (exkl. laboratorier). Minska användningen av kemikalier och kemiska produkter på SIN-listan jämfört med Läkemedel Rationell användning av antibiotika Minska ordination av identifierade miljöbelastande preparat Medicinska gaser Minska mängden utsläppt lustgas med 75 % jämfört med 2009 Andel enheter som genomfört stickprovskontroll enligt rutin under året. Ökning av antal bokade annonser i Tage 10% jämfört med 2016 Minskning i g/portion jämfört med % Uppföljning sker i årsrapporten 40% Uppföljning sker i årsrapporten Minskning 0% Minskning inom laboratorieverksamhet 2% Andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner + pip/taz (antal DDD) på rekvisition (Strategiska rådet för läkemedelsfrågor) Antal kinolonrecept per 100 vårdtillfällen + vårdkontakter (läk.) (Strategiska rådet för läkemedelsfrågor) Andel diklofenac + selektiva COX-2- hämmare av alla COX-hämmare på recept respektive rekvisition (DDD) (Strategiska rådet för läkemedelsfrågor) Minskning av utsläppt mängd lustgas i kg koldioxidekvivalenter Uppföljning sker i årsrapporten. Uppföljning görs i årsrapporten 50% Transporter en ny rese- och mötespolicy har beslutats för VGR. Där specificeras ett speciellt Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 21(58)

22 ansvar för cheferna att följa upp personalens resor. Privat bil får användas i tjänsten när inget annat alternativ finns. Enligt regionens klimatväxlingsprogram ligger en avgift på 3 kr/mil för alla resor med privat bil i tjänsten. Miljöavdelningen samarbetar med HR och central ekonomiavdelning kring kommunikation av den nya policyn. Preliminära resultat visar på en minskning med ca 9 % för resor med privat bil i tjänsten hittills under 2017 jämfört med samma period Energi i miljöledningssystemet finns en rutin om energioptimering som bland annat omfattar att varje enhet ska göra en inventering av sin kontors- och medicintekniska utrustning och identifiera vilken utrustning som ska stängas av när den inte används. Stickprovskontroller ska göras för att kontrollera efterlevnaden. Uppföljning görs vid internrevision samt i samband med årsrapportering. I VGR pågår ett pilotprojekt, den energismarta avdelningen, där SU deltar med tre enheter i syfte att minska den onödiga användningen av verksamhetsel. Projektet kommer att slutföras under Produkter och avfall under hösten ska ett projekt genomföras i syfte att minska matsvinnet. Projektet genomförs i samarbete med Regionservice. Kemikalier uppföljning av förbrukningen av kemikalier görs i november, efter att inventeringen av kemikalier har gjorts i slutet av oktober. Redovisning görs i årsrapporten samt i miljörapporterna. Medicinska gaser under hösten 2016 installerades lustgasdestruktion på förlossningsverksamheten blir första året som destruktionsanläggningen är inkopplad hela året 2.4 Inköp SU har under våren och sommaren implementerat VGRs nya inköpspolicy. Information har lämnats vid samtliga områdes- och verksamhetsledningsgrupper, 66 stycken totalt. Utöver det har det tillsammans med Koncerninköp hållits 11 dialogmöten med 340 deltagare från SUs olika verksamheter. En nulägesanalys har genomförts på varje område med syfte att se vilka områden och verksamheter som behöver extra stöd i att följa gällande regelverk och rutiner. Implementeringen avslutades i mitten av augusti, vilket gör det lite tidigt att dra några större slutsatser. Leverantörstroheten har dock per augusti 2017 ökat jämfört med årsskiftet 2016/2017. Från 86,94 % till 89,64 %. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 22(58)

23 3 Mål och fokusområden 3.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Utveckla omhändertagandet efter olika diagnosgruppers behov Fortsatt fokus på subspecialisering. Regionala och nationella ekonomiska satsningar har omsatts i pågående och planerade satsningar inom SU-psykiatrin för patienter med Emotionellt instabila personlighetssyndrom/självskada, Schizofreni, ADHD/Autism, Ätstörning, PTSD, Bipolära syndrom och Demens. Rekrytering och utbildning av medarbetare har genomförts till nya enheter (utmattningssyndrom, ätstörning och e-psykiatri) samt till redan etablerade enheter inom hela vuxenpsykiatrin inom SU. Nya metoder har införts såsom IPS (Individual Placement and Support som syftar till att patienter skall komma i arbete) samt utveckling av digitala tjänster och utbud. Verksamheternas utvecklande av resultatmått har även möjliggjort ett större fokus på insatser som förbättrar omhändertagandet av de olika patientgrupperna. Säkra kunskapsinhämtning så att personal på alla nivåer arbetar utifrån den mest aktuella kunskapen och tillämpar de lämpligaste behandlingsmetoderna SU har genomfört utbildningar i Bemötande i heldygnsvården i enlighet med riktlinjer från det nationella självskadeprojektet. Dessutom har personal utbildats metodspecifikt i DBT (dialektisk beteendeterapi) och MBT (Mentaliseringsbaserad Terapi). Alla medarbetare inom vuxenpsykiatrin på SU har genomgått det nationella utbildningsprogrammet SPISS (Suicidprevention i Svensk sjukvård). En satsning på utbildning planeras ske under hösten 2017 för metoderna Återfallsprevention och MET inom Beroendekliniken. Förändra heldygnsvården så att vården utgår från bättre evidens, kompetens, bemötande och större inflytande för patienter och närstående. Utbildning av personal genomförs och struktur för patient- och närståendeinvolvering implementeras. En generellt högre kompetensnivå med till exempel specialistsjuksköterskor behöver kompletteras med fler arbetsterapeuter, fysioterapeuter och psykologer. Heldygnsvårdens fysiska vårdmiljö behöver förbättras. Utökning av yrkeskategorier och förändrad vårdmiljö kräver resursförstärkning. En plan för hur heldygnsvårdens lokaler ska förbättras upprättas. Den aktuella bemanningssituationen med flera vakanta sjukskötersketjänster har drabbat heldygnsvården och försvårat implementering av satsningar som gjorts i syfte att höja kvaliteten. Under 2017 har ett tillfällig ekonomiskt tillägg för sjuksköterskor inom heldygnsvården förbättrat möjligheten att fortsätta med planerade satsningar. Ett antal kvalitetshöjande åtgärder har genomförts, till exempel införandet av standardvårdplaner och arbetssättet PCPC (Person Centered Psychosis Care). En vårdavdelning kommer att pilottesta psykolog och arbetsterapeut i heldygnsvården. Ett stort arbete med att höja säkerheten har gjorts genom lokalförbättrande åtgärder och genom utbildning av personal samt användning av väktare/vakter på samtliga tomter. Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 23(58)

24 Rättspsykiatrin pågår ett arbete att införa allmän inpasseringskontroll. Inom rättspsykiatrin och psykos har också en satsning på IB (interaktivt bemötande) genomförts. Främja den kroppsliga hälsan inom specialistpsykiatri, för att minska den höga dödligheten i kroppsliga sjukdomar hos patienter med psykisk ohälsa Patienters totala sjukdomsbild och vårdbehov undersöks systematiskt ihop med primärvård och somatisk specialistsjukvård. Hälsofrämjande insatser ska rapporteras i kvalitetsregister och följas. Psykos- och beroendeverksamheten har anställt invärtesmedicinare och somatiskt inriktad sjuksköterska för en intern konsultmottagning. Allmänläkare är anställda inom Psykos och Beroende. Inom äldrepsykiatrin har man anställt geriatriker och inom rättspsykiatrin har man initierat flera satsningar med fysioterapi i heldygnsvården Verksamheterna arbetar aktivt med att införa årlig hälsokontroll. I Rättspsykiatrin har den fysioterapeutiska forskningen påverkat utformningen av Hälsoplaner på ett positivt sätt. Utveckla samverkan med patienter och närstående på olika organisatoriska nivåer Fortsatt arbete i rådande strukturer avseende inflytanderåd samt inom nya arenor som värdebaserad och personcentrerad vård. Arbetssätt som inkluderar metoder för delat beslutsfattande ska fortsatt implementeras för patienter med behov av insatser från flera huvudmän. Exempel på genomförda aktiviteter under året: Ett projekt med peer support har initierats i psykosvården och på beroendekliniken, och ett beslut finns att anställa brukare till den nystartade högspecialiserade enheten för självskada. I samarbete med brukarföreningen NSPHiG har en brukarrevision för patienter med bipolära syndrom samt ätstörningsproblematik genomförts. Det finns även en kontinuerlig närvaro av brukarrepresentanter i arbetsmöten kring några av de patientgrupper som ingår i den värdebaserade vårdsatsningen (schizofreni, bipolär och emotionellt instabila personlighetssyndrom.) Rättspsykiatrin kommer att starta en brukarförening. Ett arbete med personcentrerad vård pågår inom Psykiatri psykos och under hösten 2017 har det initierats inom Psykiatri Affektiva. Rättspsykiatrin kommer även arbetet med personcentrerat arbetssätt att intensifieras under hösten Förbättra vägarna in i psykiatrin så att det är lättare att söka hjälp Förfina samarbetet mellan remittenter, kontaktpunkten och de psykiatriska verksamheterna. Exempel på genomförda aktiviteter under året: I det kontinuerliga samarbetet mellan chefer inom PV och psykiatrin har en överenskommelse tagits fram som underlättar vårdens övergångar. En utredningsmottagning har startats inom psykosverksamheten vilket kortat tiden för bedömning av nya patienter. Under 2015 gjordes ett mer omfattande arbete mellan Psykiatri Affektiva och kontaktpunkten i syfte att komma fram till ett ändamålsenligare arbetssätt. En systematisk utvärdering genomförs under Tillämpa nya behandlingsprogram inom beroendevården ihop med kommuner Satsningen på utbildning och handledning i vård och stödsamordning i samverkan mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 24(58)

25 kommun och sjukvård följs upp och vidareutvecklas under Flera integrerade verksamheter finns redan inom beroendevården och det planeras nu för ett integrerat ACT team i centrum. Planerna på ett mellanvårdsboende för missbruk eller psykiatrisk sidodiagnos har inte kunnat prioriteras. Ett projekt för att ge hemlösa bättre möjligheter att komma till vården och få behandling håller på att etableras, liksom ska det nu påbörjas en diskussion kring spelberoende. Den sprututbytesverksamhet som planeras i regionen kommer att behöva inkludera även insatser från kommunen. Från Rättspsykiatrin har flera medarbetare påbörjat utbildning i Vård- och stödsamordning hösten Kraftfull och långsiktig satsning på kompetensförsörjning av flera personalgrupper inom psykiatrin Säkra ett gott omhändertagande i hela kedjan från VFU till fortbildning för specialister. Nya kompetenser utifrån nya behov och workshiftning behöver anställas såsom behandlingspedagoger, socialpsykiatriska vårdare och specialistutbildade skötare. Utökning av vissa tjänster som ST-läkare och specialistpsykologer kräver finansiering. Exempel på genomförda aktiviteter under året: Det har gjorts satsningar för att inrätta differentierade tjänster för vissa psykiatriska professioner. (bland annat för psykologer, skötare/undersköterska, sjuksköterska). Ökad subspecialisering (med bl. a. diagnosbaserade team) med utbildningssatsningar riktade till yrkesgrupperna baserat på kompetensnivå. Antalet ST-läkare har utökats genom intern omfördelning av resurser. Alla psykiatriska verksamhetsområden har anställt sjukvårdsbiträden Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Många aktiviteter pågår inom barn- och ungdomspsykiatrin. Nedan följer ett utdrag av pågående och planerade aktiviteter för bättre måluppfyllelse. Aktivitet och enhet BUP öppenvård Har jourtelefon klockan och varje vardag Har receptionstelefon tre timmar per dag Konsultation-/rådgivningstelefon två dagar i veckan Sjuksköterskerådgivning i telefon fyra dagar i veckan Pilotmottagning för Mina Vårdkontakter i syfte att öka tillgängligheten Utredningspaket med sammanhållen utredning där utredning ska vara genomförd inom fem veckor. Utvärdering hösten 2017 Alla patienter ska ha individuell vårdplan med tydligt uppföljningsdatum samt kontinuerlig utvärdering för att främja genomströmningen Snabbtider, dispensär, avseende läkar- och sjukskötersketider Infört jourveckor som roteras mellan enheterna Mölndal, Härryda och Partille för att förbättra tillgängligheten för joursökande Införa fokusveckor avseende utredning respektive behandling i avsikt att korta köer Arbetar med sammanhållen utredning för att effektivisera arbetet Status Klar Klar Klar Klar Pågår Pågår Pågår Pågår Klar Planerad Pågår Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 25(58)

26 Aktivitet och enhet Nyrekryterad flera medarbetare för att öka tillgängligheten Nya rutiner gällande omhändertagande av akuta frågor och besök på mottagningen BUP slutenvård Avdelningen har en god tillgänglighet och överbeläggningar har minskat sedan fyra akuta platser öppnats på Korttidsvårdsavdelningen BUP DBT-team Enheten har utökats med en terapeut och teamet består av fyra medarbetare BUP Läkare Enheten arbetar med att säkerställa att specialistläkare finns tillgänglig/knuten till varje enheten inom BUP Status Pågår Klar Klar Klar Pågår Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna RUP gäller för tidsperioden och SU:s verksamhetsplan gäller för Åtgärder och uppföljningsmått beräknas pågå under tre år medan delredovisning kommer att ske under innevarande budgetår. Majoriteten av åtgärder kräver regional samordning vilket betyder att SU behöver inta en aktiv roll i framtagandet av vägledande dokument, deltagande i regionala satsningar och framtagande av beslutsunderlag. En tät dialog med olika aktörer är avgörande för att lyckas förverkliga beslutade åtgärder. Insatser på alla nivåer behövs och vissa åtgärder förutsätter resurstillskott vilket till viss del kommer att möjliggöras av regionens treåriga psykiatrisatsning. Ytterligare tillskott kommer att krävas vilket behöver tydliggöras i vårdöverenskommelse (VÖK) samt i SUs interna budgetarbete. PsykosR Uppföljning Läkemedelsuppföljning 90 % Nuläge: Data saknas/ska kvalitetssäkras Hälsosamtal 60 % Nuläge: Data saknas/ska kvalitetssäkras Remissionsskattning 30 % Nuläge: Data saknas/ska kvalitetssäkras BipoläR Litium 70 % Nuläge: 70 Återfall i skov 40 % Nuläge: 45 BUSA Multimodal behandling 30 % Nuläge: Data saknas/ska kvalitetssäkras Behandlingsuppföljning 30 % Nuläge: Data saknas/ska kvalitetssäkras SBR Vårdplan 80 % Nuläge: 97 ECT Etablerad indikation 90 % Nuläge: 90 Symptomskattning vid depression 60 % Nuläge: 24 RiksÄt Blivit av med anorektisk undervikt 65 % Nuläge: Data saknas/ska kvalitetssäkras Diagnosfri vid uppföljning 40 % Nuläge: Data saknas/ska kvalitetssäkras Rättspsyk BMI % Nuläge: 28 Brottslig gärning under pågående vård 10 % Nuläge: 7 % Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa För psykiatrin är samarbetet med såväl primärvård som kommuner helt avgörande för att kunna ge befolkning en sammanhållande och sömlös vård. En rad insatser krävs för att åstadkomma ovanstående. Flera är under etablering medan andra väntar på att genomföras. Nedan ges exempel på åtgärder: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 26(58)

27 Sedan 2016 finns en reviderad och genomarbetad ansvarsfördelning mellan primärvård och vuxenpsykiatri. I detta ingår hur konsultation mellan vårdgivarna ska gå till. Ett tydliggörande av flöden och ansvar underlättar för såväl aktörer som patienter. En överenskommelse mellan primärvård och specialistpsykiatrin inom SU är fastställd i april 2017, där konsultfunktionen reviderats i syfte att underlätta vårdens övergångar. Samverkansmöten finns i olika konstellationer och nivåer. Temagrupp psykiatri arbetar på uppdrag av LGS och består av beslutsfattare inom psykiatri, primärvård och kommun. I geografiska närmiljöer finns NOSAM och samordningsförbund där även arbetsförmedlingen och försäkringskassan ingår. Verksamhetschefen för Affektiva har mött cheferna i samordningsförbunden regelbundet under 2015 och 2016 och dessutom har extra möten hållits med samtliga ingående personer i samordningsförbunden. Ett projekt riktat mot sysselsättning har påbörjats i denna konstellation. Temagrupp psykiatri träffas regelbundet och samarbetar kring flera olika projekt avseende utbildning men även direkta utförarverksamheter som mobila fältteamet, vilka är en resurs för Göteborg men också för Mölndal, Härryda och Öckerö. Teamet står till förfogande kring akuta bedömningar och svarar upp mot till exempel orosanmälningar från störningsjouren. Samarbetet med arbetsförmedlingen och Försäkringskassan sker på lite olika sätt beroende på vilken patientgrupp som är aktuell. En satsning på rehab koordinatorer finns inom framförallt Affektiva. Inom Psykos och Beroende finns arbetsspecialister dels i team (beroendemottagning Hisingen/ Beroendekliniken) dels i en specialiserad enhet för Arbetsinriktad rehabilitering (AIR/Psykiatri Psykos) Återkommande utbildningsinsatser har genomförts och planeras fortlöpande gjordes en regional utbildningssatsning i samarbete mellan psykiatrin och primärvården. En ny sådan satsning kommer att göras i Göteborg under hösten Gemensam utbildning i SIP genomförs liksom att det nya Hälso- och sjukvårdsavtalet samt lagen om trygg och säker utskrivning ställer nya krav på samverkan och gemensamma diskussioner om hur avtal och lagar ska tolkas har påbörjats men kommer att intensifieras under hösten Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Sjukhusets systematiska kvalitetsarbete är viktigt för vårdens utformning. Vid verksamhetsförändringar och förbättringsarbeten involveras patienternas synpunkter genom t.ex. intervjuer, direkt medverkan i projektgrupper eller inbjudit patient till ledningsgrupp. Kvalitetsdagarna för SU arrangerades den 7 och 8 mars, med temat Trygghet i vården och präglades av stort patientfokus, med patientengagemang i projektgrupp och som föreläsare. Utvärdering av café i entré hösten 2016 gjordes via en kandidatuppsats och resultatet togs med i planeringen av kvalitetsdagarna 7-8 mars. Årets Café i entré är planerad till 21 september. Många verksamheter har egna patientenkäter som komplement till nationella enkäter. Akutprojektet har under året testat fokuserade patientenkäter en dag per månad istället för kontinuerlig mätning, vilket verkar ge höger svarsfrekvens. Arbetet pågår för att säkerställa det gemensamma basutbudet i 1177 Vårdguidens e-tjänster ska finnas tillgänglig för patienterna inom samtliga verksamheter. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 27(58)

28 Personcentrerat arbetssätt är en del i kvalitetsdriven verksamhetsutveckling med patienten i fokus och det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet bidrar till att minska skillnader i hälsa. Fler grupper involverade i värdebaserad vård, där patienter ingår i referensgrupperna Inventering sker i flera verksamheter kring status i patient-wiki för att förbättra informationen på wiki-sidorna. En utvärdering av verksamheten Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) har genomförts under våren. Förutom kvantitativa register- och ekonomidata, omfattar utvärderingen djupintervjuer med patienter och anhöriga om deras erfarenheter av den erhållna vården. Sjukhuset genomför löpande aktiviteter för att öka kunskap och kompetens kring bemötandefrågor med fokus på patienters och närståendes utsatthet, och med inriktning på en jämlik vård utifrån mänskliga rättigheter med fokus på utsatta grupper såsom flyktingar, papperslösa, våldsutsatta, HBTQ samt barn Kvällsföreläsningar för allmänheten genomfördes under våren i samarbete med Stadsbiblioteket Göteborg och Regionalt cancercentrumväst under tema: cancer och levnadsvanor samt sola säkert för att öka kunskapen om hälsa i befolkningen. Ett par områden har erbjudit öppet hus för allmänheten. För att öka medvetenheten om och ge stöd för patienten att vara delaktig i sin vård har information om hälsolitteracitet spridits via intranätet och som samtalskort för vårdpersonalen att använda i samtalet med patienten. Metoden bygger på teach-back samt den regionaliserade versionen Förstå mig rätt. Inom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet har sjukhuset fokus på systematiskt arbetet med levnadsvanor för att minska skillnader i hälsa Uppfylla vårdgarantin SU har under de senaste åren fokuserat på sina processer för att förbättra tillgängligheten. Under 2017 fortsätter arbetet med utveckling av processer för att långsiktigt förbättra tillgängligheten till vård. Sjukhuset har fortsatta svårigheter att med gällande ekonomiska ramar klara både den medicinskt prioriterade vården, som innebär att de svårast sjuka tas om hand först, och att uppfylla vårdgarantin. Var god se även tidigare avsnitt om Tillgänglighet. Exempel på aktiviteter: Arbeten med förändrade mottagningsstrukturer pågår inom flera verksamheter, liksom arbete med resning av listor och workshifting. Översyn av avtal för möjlighet att skicka patient till externa verksamheter har gjorts. Patientmöten på distans är under uppstart för fysioterapi Utveckla ett personcentrerat arbetssätt inom hälso- och sjukvården Ett ökat antal verksamheter på sjukhuset arbetar med ett personcentrerat arbetssätt och sjukhuset stödjer regionens fokusområde bland annat genom att: I samverkan med akademin utveckla arbetssättet inom ramen för studenters examensarbeten i parhandledning av lärare från universitetet och sjuksköterska på vårdenheten En organisationsstruktur för arbetet finns etablerad på sjukhuset sedan januari och två förändringsledare är utsedda vilka tillsammans med arbetsgruppen medverkar i det regionala nätverket Ett aktivt informationsspridningsarbete har genomförts både vid områdesledningar, SUs Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 28(58)

29 ledningsgrupp och SUs styrelse som för övrig personal vid t.ex. kvalitetsdagarna och genom föreläsningar Workshops är genomförda och fler planeras under hösten. Ett samarbete är etablerat med funktionen Hälsofrämjande sjukhus Arbetet utvärderas fortlöpande både genom kvalitetsmått som genom upplevelse av arbetssättet Förbättra akutvårdskedjan Ett Akututvecklingscentrum har etablerats för att förbättra akutvårdkedjorna inom SU. Arbetet kommer att ersätta tidigare projektarbete. Var god se även tidigare avsnitt om Akutmottagningar och Tillgänglighet. 3.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras En god och ständigt förbättrad medicinsk kvalitet är huvudmålet för samtliga verksamheter. Detta kan ske genom att skapa förutsättningar för medarbetare att arbeta med forskning och verksamhetsutveckling, vilket också kommer att leda till att organisationen använder sina resurser på ett effektivare sätt. Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Arbetet pågår enligt aktivitetsplanen för kvalitet- och patientsäkerhet, som har samma fokusområden som den regionala patientsäkerhetsplanen. Vårdrelaterade infektioner Trycksår Fall Läkemedelsrelaterade skador Antibiotikaresistens Vid varje möte i funktionsgruppen för kvalitet och patientsäkerhet presenteras läget för minst ett av dessa fokusområden för diskussion om hur vi kan stödja arbetet med förbättringar Prognos för måluppfyllnad är god för VRI, (redan uppnått) samt för andelen olämpliga läkemedel till äldre, som har minskat och uppfyller årets måltal. För övriga mått är det tveksamt om målen kan uppnås. Dock är prognosen för genomförande av planerade aktiviteter god. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Den inventering som gjordes under februari av medicinska kvalitetsmått i alla verksamheter för att säkerställa att handlingsplaner tagits fram inom alla områden har följts upp vid områdes- och verksamhetsdialogmöten. En övergripande uppföljning är planerad under hösten i Funktionsgruppen för kvalitet och patientsäkerhet och sjukhusledning. Den regionala Kvartalen kommer att mer regelbundet användas vid uppföljning och verksamhetsutveckling. De indikatorer där resultatet för andra kvartalet markerats med rött i Kvartalen är: Andel typ 1 diabetespatienter över 18 år med blodtryck under 140/85, utfall 76.6 %, mål 90 % Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 29(58)

30 Andel kranskärlsröntgade inom 72 timmar vid icke-st-höjningsinfarkt, utfall 61,4 %, mål 85 % Intravenös antibiotika andel penicilliner av penicilliner+ cefalosporiner+piperacillin/tazobactam på rekvisition till sjukhuskliniker, utfall 55 %, mål 70 % Andel patienter inom sjukhusvård med misstänkt samhällsförvärvad pneumoni som initialt behandlas med penicilliner utfall 30,6%, mål 55 % Väntetid till operation av höftfraktur 24 tim, utfall 50,5 %, mål 75 % Antal elektiva ljumskbråck utförda i dagkirurgi utfall 65,8 %, mål 80 % Väntetid på akutmottagningen, andel patienter bedömda av läkare inom 1 tim utfall 33,9 %, mål 55 %. Glädjande är att vårdrelaterade infektioner nu sjunkit under målvärdet. En observation är att flera av indikatorerna i Kvartalen även redovisas som specifika parametrar in andra avsnitt. Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Arbete pågår för att starta Nivå 2-akut som ett pilotprojekt inom ramen för omställningsprocessen i VGR. Arbete pågår gällande samarbete kring provsvar så att Närhälsan ska kunna läsa provsvar i LabBest. Inom ramen för projektet Tidig hemgång bereds nyförlösta mödrar möjlighet till medicinsk uppföljning och omvårdnad i hemmet. Mobila team finns inom område 3. Arbete pågår för start av ytterligare mobila enheter Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Arbetet pågår enligt aktivitetsplanen för kvalitet- och patientsäkerhet, som har samma fokusområden som den regionala patientsäkerhetsplanen. Vårdrelaterade infektioner Trycksår Fall Läkemedelsrelaterade skador Antibiotikaresistens Vid varje möte i funktionsgruppen för kvalitet och patientsäkerhet presenteras läget för minst ett av dessa fokusområden för diskussion om hur vi kan stödja arbetet med förbättringar Prognos för måluppfyllnad är god för VRI, (redan uppnått) samt för andelen olämpliga läkemedel till äldre, som har minskat och uppfyller årets måltal. För övriga mått är det tveksamt om målen kan uppnås. Dock är prognosen för genomförande av planerade aktiviteter god Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Den inventering som gjordes under februari av medicinska kvalitetsmått i alla verksamheter för att säkerställa att handlingsplaner tagits fram inom alla områden har följts upp vid områdes- och verksamhetsdialogmöten. En övergripande uppföljning är planerad under hösten i Funktionsgruppen för kvalitet och patientsäkerhet och sjukhusledning. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 30(58)

31 Den regionala Kvartalen kommer att mer regelbundet användas vid uppföljning och verksamhetsutveckling. De indikatorer där resultatet för andra kvartalet markerats med rött i Kvartalen är: Andel typ 1 diabetespatienter över 18 år med blodtryck under 140/85, utfall 76.6 %, mål 90 % Andel kranskärlsröntgade inom 72 timmar vid icke-st-höjningsinfarkt, utfall 61,4 %, mål 85 % Intravenös antibiotika andel penicilliner av penicilliner+ cefalosporiner+piperacillin/tazobactam på rekvisition till sjukhuskliniker, utfall 55 %, mål 70 % Andel patienter inom sjukhusvård med misstänkt samhällsförvärvad pneumoni som initialt behandlas med penicilliner utfall 30,6%, mål 55 % Väntetid till operation av höftfraktur 24 tim, utfall 50,5 %, mål 75 % Antal elektiva ljumskbråck utförda i dagkirurgi utfall 65,8 %, mål 80 % Väntetid på akutmottagningen, andel patienter bedömda av läkare inom 1 tim utfall 33,9 %, mål 55 %. Glädjande är att vårdrelaterade infektioner nu sjunkit under målvärdet. En observation är att flera av indikatorerna i Kvartalen även redovisas som specifika parametrar in andra avsnitt Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Arbete pågår för att starta Nivå 2-akut som ett pilotprojekt inom ramen för omställningsprocessen i VGR. Arbete pågår gällande samarbete kring provsvar så att Närhälsan ska kunna läsa provsvar i LabBest. Inom ramen för projektet Tidig hemgång bereds nyförlösta mödrar möjlighet till medicinsk uppföljning och omvårdnad i hemmet. Mobila team finns inom område 3. Arbete pågår för start av ytterligare mobila enheter. 3.4 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar systematiskt med kompetensförsörjnings-processen för att ge förutsättningar för att ha rätt person med rätt kompetens, på rätt plats i rätt tid för att kunna tillgodose patientens behov och nå verksamhetens mål. Detta arbete behöver vara i ständig utveckling för att harmoniera med förändrade behov och ekonomiska ramar. En rad riktade aktiviteter bland annat inom nedanstående tre områden pågår för att förbättra möjligheterna till karriär och kompetensutveckling Satsa på ledarskap Ledningsgruppsutveckling - Följer plan Arbetet med Ledningsgruppsutveckling på verksamhetsnivå påbörjades under våren 2016 och har under 2017 utökats till att omfatta även ledningsgrupperna på områdes- och sjukhusnivå. Arbetet löper på enligt plan och till och med kvartal tre 2017, har 27 av 60 ledningsgrupper startat. Den planerade insatsen kommer att vara avslutad kvartal fyra Anpassning till normtalen - Följer plan Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 31(58)

32 Ett arbete pågår med översyn av chefsstruktur/sammanhållet ledarskap inom sjukhuset. Detta arbete inkluderar även anpassning till normtal för antal medarbetare per chef. Inom ramen för detta arbete har enheter delats, ett antal femte chefsled har inrättats och enheter med gemensamt chefskap införts. Anpassning till normtalen planeras vara klart i december Inom kvinnosjukvården och vissa delar av barnsjukvården planeras även stora geografiska organisationsförändringar i samband med att nytt barnsjukhus byggs vilket påverkar och i vissa fall försenar normtalsarbetet. Handlingsplaner finns dock för dessa verksamhetsområden. Chefsstöd - Pågår Parallellt med anpassning till normtalet och övrig chefsutveckling erbjuder sjukhuset stöd till chefer i form av coaching, handledning (individuellt eller i grupp), mentorskap samt duo-coaching. För duo-coaching finns särskilt utbildade HR-specialister som erbjuder sina tjänster i första hand till samtliga nya chefspar i ett gemensamt chefskap. Sahlgrenska Universitetssjukhusets chefsutvecklingsprogram - Planerad/pågår Under andra och tredje kvartalet 2017 har förberedande aktiviteter hållits inför start i oktober 2017 av SUs chefsutvecklingsprogram för första linjens chefer. Programmet är en fortsättning på sjukhusets pågående interna ledningsgruppsutveckling. Syftet är att genom kompetensutveckling rusta våra chefer för maximal handlingskraft i det ständiga förändringsarbete SU kommer att befinna sig i. Innehållet kommer att vara chefens uppdrag som arbetsgivare, förändringsledning, chefens roll och handlingsutrymme, effektivt och hållbart chef- och ledarskap samt målstyrning. Målgruppen omfattar cirka 500 chefer och programmet kommer att pågå under de närmsta åren och leds av interna resurser. Chefsrekryteringsprocessen - Pågår Kontinuerligt utvecklas och förfinas sjukhusets chefsrekryteringsprocess. Med fokus på exempelvis urvalsprocessen inför uttagning till regionens chefskandidatprogram vill sjukhuset att de förutsättningar som krävs inför framtida chefskap överensstämmer med chefskandidatens förväntningar Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Uppgiftsväxling (workshifting) och nya arbetssätt - Pågår Arbetet med anställning av nya yrkeskategorier i det patientnära arbetet tillsammans med förbättrade arbetsprocesser och utbildningsinsatser som stimulerar uppgiftväxling har fortsatt under Som ett led i workshiftingarbetet har sjukhuset fortsatt utbildningen i vårdplanering för undersköterskor/skötare/barnsköterskor (SAMSA) och idag är 60 medarbetare utbildade. Utvärdering av särskild utbildning för introduktion av sjukvårdsbiträde i det patientnära arbetet pågår. Inom Anestesi/Operation/Intensivvård pågår workshifting-aktiviteter och planerade utbildningsinsatser med målet att öka produktions-kapaciteten och förbättra arbetsmiljön för medarbetarna. Målsättningen är bättre nyttjande av befintlig kompetens med effekter på produktion, patientsäkerhet, och medarbetarnas arbetsmiljö Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Sjukhuset arbetar kontinuerligt med implementering av regiongemensamma Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 32(58)

33 karriärutvecklingsmodeller och arbetet löper på enligt plan. Färdigformulerade regiongemensamma modeller där implementeringsarbete pågår: Sjuksköterskor/Barnmorskor - Pågår Inriktning AnOpIVA - Pågår Undersköterskor/barnsköterskor/skötare - Pågår Biomedicinska analytiker - Pågår Modeller som är påbörjade och ska formuleras och implementeras under 2017: Psykologer - Planerad Medicinska sekreterare - Planerad Fysio- och arbetsterapeuter - Planerad Röntgensjuksköterskor - Planerad Arbetet med karriärutvecklingsmodellerna syftar till att definiera verksamhetens behov av kompetens utifrån sjukhusets mål och uppdrag och tydliggöra vilken utveckling verksamheten strävar efter. Syftet med framtagande av karriärutvecklingsmodeller är också att tydliggöra och kommunicera de många karriär- och kompetensutvecklingsmöjligheter som finns för olika yrkeskategorier inom sjukhuset. Arbetet med implementeringen av modellerna är ett långsiktigt arbete varför det ännu inte går att mäta effekterna av detta. Utbildningsbefattningar - Pågår Under 2017 studerar 176 sjuksköterskor till specialistsjuksköterskor och barnmorskor inom ramen för sin anställning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 50 undersköterskor, skötare och barnsköterskor går en specialistutbildning på yrkeshögskolan enligt samma villkor. Finansieringen av utbildningsbefattningarna utgörs till stor del av medel från Västra Götalandsregionen och är ett komplement till förvaltningens egen satsning. Utbildningsbefattningarna ska bidra till fördjupad kompetens i verksamheterna med patienten i fokus. Inför, under och efter avslutad utbildning ska ansvarig chef tillsammans med medarbetaren säkerställa att kompetensen kommer verksamheten till godo. Yrkesintroduktion - Pågår Sjukhuset satsar mycket på att våra nya medarbetare ska få en trygg arbetsstart. För sjuksköterskor startar Kliniskt basår i mars och september varje år. I mars påbörjade 160 nyutexaminerade sjuksköterskor det kliniska basåret och under september påbörjar ytterligare 130 sjuksköterskor basåret. Yrkesintroduktion för undersköterskor/skötare/barnsköterskor startade med 15 deltagare i april Ytterligare cirka 35 medarbetare startar sin yrkesintroduktion i september. 3.5 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Arbetet med insatser för att arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska sker genom hälsofrämjande, förebyggande och återskapande arbete på sjukhusövergripande nivå, på arbetsplatsnivå och på medarbetarnivå. De arbeten som sker på sjukhusövergripande nivå har fokus på nedan områden. Organisatorisk och social arbetsmiljö i det systematiska arbetsmiljöarbetet Utifrån arbetet med utbildning i organisatorisk och social arbetsmiljö för chefer och skyddsombud, den förestående medarbetarundersökningen samt utvecklingen av arbetsmiljöutbildningen, pågår Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 33(58)

34 arbete med att förmedla goda exempel på metoder inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. En rutin är även under utveckling med syfte att förebygga och hantera kränkande särbehandling vilket är en viktig del av det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet. Stöd för rehabiliteringsarbetet Ett införande av digitalt stöd för chefer i rehabiliteringsprocessen pågår. Arbetet möjliggör en samlad dokumentation och ett processtöd för chefer. Systemet ska ge bättre förutsättningar för väl genomförda rehabiliteringsprocesser som möjliggör att medarbetare återgår tidigare i arbete efter sjukdom Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Utvärdera och uppdatera arbetsmiljöutbildningen för chefer och skyddsombud - Pågår Sjukhusets arbete med att uppdatera arbetsmiljöutbildningen pågår och under hösten testas en uppdaterad utbildning. Planer finns för att samordna utbildningen med övriga utbildningar för chefer. Skapa förutsättningar för en god organisatorisk och social arbetsmiljö - Pågår Arbetet med att skapa förutsättningar för en god organisatorisk och social arbetsmiljö löper enligt plan bland annat genom kunskapshöjande insatser för chefer, HR, skyddsombud och medarbetare. Genomföra aktiviteter som möjliggör en kompetensförsörjning dygnet runt med förbättrad schemaplanering - Pågår Arbete pågår med att hitta verksamheter som vill realisera aktiviteter som möjliggör en kompetensförsörjning dygnet runt via förbättrad schemaplanering. Fortsätta arbetet från projekt rehabilitering - Klar Tillvaratagande av erfarenheterna från projekt rehabilitering görs tillsammans med inblandade samarbetspartners. Bland annat avsätts gemensamma tider hos företagshälsovården för möten och man hittar former för att involvera sjukskrivande läkare i dessa möten i syfte att identifiera de fall där företagshälsovården tidigt behöver involveras. Identifiera och pröva riktade insatser för att arbeta hälsofrämjande och förebygga sjukskrivningar - Pågår Arbetet med att identifiera riktade insatser för att arbeta hälsofrämjande och förebygga sjukskrivningar är påbörjat. Genomförande av medarbetarenkät Pågår Under hösten 2017 genomförs för första gången patientsäkerhets- och medarbetarenkäterna samtidigt. Ett av skälen för detta är att patientsäkerhet och arbetsmiljö hänger tätt samman. Gemensam enkät möjliggör samarbete och samanalys vilket skapar förutsättningar för att identifiera vilka frågor som är viktigast att arbeta vidare med inom både patientsäkerhetsarbetet och arbetsmiljöarbetet Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro TUM-processen fortsätter att genomföras i verksamheterna - Klar Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 34(58)

35 Förutsättningar är skapade för att TUM-processen ska kunna genomföras i verksamheterna genom att områdena har fått möjligheter att själva driva arbetet. TUM står för trivas, utvecklas och må bra och är ett utvecklingsprojekt där medarbetarnas hälsa sätts i fokus. Utveckla samarbetet med Hälsan & Arbetslivet för att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och återskapande - Pågår Utveckling av samarbetet med Hälsan & Arbetslivet pågår för att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och återskapande, bland annat genom samarbete i att genomföra medarbetarenkäten samt att skapa tydligare rutiner för våra roller och samarbetsformer. Fortsätta arbetet med sjukhusets värdegrund som ett led i att skapa hälsofrämjande arbetsplatser - Pågår Arbetet med att utifrån gemensamma värderingar skapa en tydlig och trivsam kultur på sjukhuset har fortsatt under Arbetet är nu inne i en fas där det handlar om att hjälpa medarbetarna att gå från att höra till att tro på att gemensamma värden kan vara ett stöd i det vardagliga arbetet. Succesivt konkretiserar verksamheten värdegrundens innebörd mer och mer i relation till uppdrag och mål. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 35(58)

36 4 Personal 4.1 Chefsförutsättningar Sjukhuset arbetar aktivt för att nå normtalet avseende antalet medarbetare per chef. För att nå normtalet prövas olika former av chefskap, enheter delas, gemensamt chefskap införs och ett flertal verksamheter har fått godkännande till att pröva ett femte chefsled. Bedömningen är att vi kommer att nå normalen i december 2017, men på några enheter kommer man eventuellt att ha påbörjat processen med exempelvis rekrytering av nya chefer men inte fått alla på plats innan årsskiftet. Omfattningen av de organisatoriska förändringarna är stora och kräver mycket dialog med chefer, HR, medarbetare och fackliga innan förändringarna kan genomföras. Kommunikationen, planeringen och samverkan ges mycket tid och gör att alla kvarvarande berörda enheter eventuellt inte hinner bli helt klara med anpassningen men processerna kommer att vara igång. Inom kvinnosjukvården och vissa delar av barnsjukvården planeras även stora geografiska organisationsförändringar i samband med att nytt barnsjukhus byggs vilket påverkar och i vissa fall försenar normtalsarbetet. Det samma gäller för de verksamheter som ska flytta in i BOiC-huset. Handlingsplaner finns dock för dessa verksamhetsområden. Uppföljning av de förändringar som gjorts under 2015 och 2016 pågår parallellt med att nya enheter gör sina anpassningar. Eftersom detta är en omfattande och viktig förändring behöver vi parallellt med de organisatoriska förändringarna fylla på med kunskap, lärande och erfarenheter i olika forum. Sjukhuset har bland annat utbildat duo-coacher som bidrar till att cheferna i ett gemensamt chefskap får förutsättningar att komma igång så effektivt som möjligt med sitt samarbete. 4.2 Sjukfrånvaro Jämfört med motsvarande period föregående år har den ackumulerade sjukfrånvaron minskat med - 0,3 procentenheter. För månaden augusti var sjukfrånvaron - 0,5 procentenheter lägre än motsvarande månad föregående år. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 36(58)

37 Minskningen, jämfört med föregående år, återfinns både inom den korta och långa sjukfrånvaron men huvudsakligen i den långa sjukfrånvaron. Minskningen av sjukfrånvaron jämfört med motsvarande period föregående år återfinns huvudsakligen inom kategorierna undersköterskor m.fl. (- 0,5 procentenheter), rehabilitering och förebyggande (- 0,5 procentenheter) och administration (- 0,5 procentenheter). För kategorin sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA har sjukfrånvaron ökat (+ 0,5 procentenheter). För de större personalkategorierna har sjukfrånvaron sjunkit i alla kategorierna med undantag för sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA. Sjukhuset arbetar med hälsofrämjande, förebyggande och återskapande åtgärder. Som en del i det hälsofrämjande arbetet ingår förbättrade förutsättningar i chefsrollen genom normtal för antal anställda per chef. Genom det löpande systematiska arbetsmiljöarbetet möjliggörs ett förebyggande hälsoarbete och att chefen agerar vid tidiga signaler på ohälsa. 4.3 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Personalvolym Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 37(58)

38 Antalet månadsanställda var i augusti 428 fler jämfört med motsvarande månad Antalet nettoårsarbetare var i augusti 507 fler jämfört med motsvarande månad Ökningen är till del ett resultat av workshifting med rekrytering av undersköterskor och servicepersonal som avlastning för kategorier med rekryteringsproblematik samt ökat antal chefer till följd av arbetet med normtalet. Sjukhusets mobilisering för att på ett bra sätt klara sommarens bemanningsbehov samt den högre närvaro som ett resultat av sänkt sjukfrånvaro (ca 25 nettoårsarbetare) har även påverkat personalvolymen. Ytterligare en orsak till tvingande ökad personalvolym är det merarbete som uppstår i verksamheten i samband med dokumentation där nuvarande IT-system inte kommunicerar med varandra och dubbeldokumentation är nödvändig. Ett konkret exempel är dokumentationen för patienter som omfattas av standardiserade vårdförlopp, där registrering idag måste ske parallellt i två dokumentationssystem. Sjukhusets uppgiftsväxling/workshifting som har genomförts sedan augusti 2016 har inneburit en förändring i bemanningsstruktur motsvarande ca 160 nettoårsarbetare. Förändringen återfinns huvudsakligen inom kategorierna undersköterskor m.fl. (ca + 70), receptarier (ca + 23), kanslister (ca + 30) och patientnära service (värdar och sjukvårdsbiträden) (ca + 35). I ett första skede finns effekterna av uppgiftsväxling främst i förbättrad arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro. På längre sikt behövs en djupare analys av kompetensbehov i förhållande till sjukhusets uppdrag i syfte att uppnå en mer optimal personalmix. Uppgiftsväxling innebär en avlastning och förändrat arbetssätt, inte en ersättning vilket innebär att det aldrig kan bli ett rent ett till ett förhållande vid uppgiftsväxling, det finns en tydlig gräns mellan de legitimerade yrkeskategoriernas ansvarsområden. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 38(58)

39 Störst ökning av nettoårsarbetare jämfört med motsvarande månad föregående år återfinns inom kategorierna undersköterskor m.fl. (+ 185), administration (+ 155), läkare (+ 76) och sjukhustekniker/labpersonal inkl. biomedicinskanalytiker (BMA) (+ 59). Volymökningen av undersköterskor m.fl. är till del ett resultat av rekryteringsproblematik avseende sjuksköterskor och till del kopplad till workshifting som en del av sjukhusets kompetensförsörjningsstrategi. Ökningen i gruppen administration är till största delen ledningsarbete (+ 69) där majoriteten utgörs av vårdenhetschefer samt biträdande vårdenhetschefer (+ 35). Ökningen är en konsekvens av arbetet med normtalet och när det gäller biträdande vårdenhetschefer (+ 16), införande av ett femte chefsled. Övriga volymökningar inom administration (+ 86) är i huvudsak kanslister (+ 44). Volymökningen av kanslister är fördelad på ett flertal av sjukhusets verksamheter och är till del ett resultat av rekryteringsproblematik avseende medicinska sekreterare. Under sommaren sker normalt en ökning av semestervikarierande kanslister på verksamheters administrativa enheter, i år kan vi se att reduceringen ligger senare än föregående år, med en redovisad volymökning som följd, men inte ovanligt sent i ett historiskt perspektiv. Volymökningen i gruppen läkare är i huvudsak överläkare (+ 42), ST-läkare (+ 39), samt ej legitimerade läkare inom psykiatrin (+ 18). Ökningen av antalet överläkare beror på att överläkarutnämningsprocessen har setts över och i samband med det har fler specialistläkare än normalt utnämnts till överläkare. Detta är en engångseffekt och framåt kommer utnämningarna återgå till en normal nivå motsvarande ca 60 per år. Ökningen inom kategorin sjukhustekniker/labpersonal inkl. biomedicinskanalytiker (BMA) är till stora delar ett resultat av omkodning av farmaceuter till receptarier (+ 26) som en del av kvalitetsarbetet med uppföljningen och inte ett resultat av volymökningar. Handläggare och administrativ personal som arbetar vårdnära har ökat med ca 65 nettoårsarbetare och övriga med ca 20 nettoårsarbetare. Det är på en sjukhusövergripande nivå inte möjligt att dra några definitiva slutsatser om ökningen av den vårdnära personalen eller den vårdnära administrativa personalen till största delen har bidragit till en ökad produktion eller en ökad kvalitet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 39(58)

40 Som ett resultat av ovan redovisade utveckling har personalmixen förändrats med en ökad andel undersköterskor m.fl. (+ 0,5 procentenheter), ledningsarbete (+ 0,4 procentenheter) samt handläggare och administratörer (+ 0,4 procentenheter). Samtidigt har andelen sjuksköterskor, barnmorskor minskat (- 1,1 procentenheter). Ökningen av nettoårsarbetare återfinns i huvudsak inom verksamheterna Psykiatri Affektiva (+ 66), Barnmedicin (+ 41) samt Barn och Ungdomspsykiatrin (+ 32). Ökningen inom Psykiatri Affektiva har huvudsakligen skett till följd av öppnande av ny mottagning för utmattningssyndrom. Volymökningen inom Barnmedicin är i huvudsak ett resultat av rekryteringar i syfte att öppna vårdplatser som tidigare varit stängda till följd av bemanningsproblematik. Ökningen Barn och Ungdomspsykiatrin har till viss del skett till följd av rekrytering till tidigare vakanser men även till följd av riktade satsningar såsom ätstörningar, självskadebeteende och traumaproblematik (+ 13). Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 40(58)

41 Jämfört med motsvarande månad föregående år har nya eller utökade uppdrag inneburit en volymökning motsvarande ca 185 nettoårsarbetare (volymökningen är till viss del en bedömning). Arbetade timmar Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 196 jämfört med motsvarande period Justerat för antalet arbetsdagar är förändringen en ökning med 120 heltidsekvivalenter. Arbete utfört av timanställda under perioden motsvarade 374 heltider vilket var 10 fler än motsvarande period Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 41(58)

42 Utvecklingen av månadsanställda och nettoårsarbetare bör med fördel ställas mot hur utvecklingen av den arbetade tiden ser ut, detta speciellt under sommarperioden då sjukhuset rekryterar sommarvikarier som ersättare för sommarledig ordinarie personal. Den arbetade tiden per månad påverkas av antalet arbetsdagar respektive månad vilket kan göra direkt jämförelser med motsvarande månad föregående år missvisande men den generella volymtrenden är av intresse. Med schablonjustering för antalet arbetsdagar kan utläsas att under 2017 har antalet heltidsekvivalenter varit cirka 325 fler än 2016 vilket stämmer med volymökningen i månadsanställda (+ 314). För augusti månad, som hade samma antal arbetsdagar 2017 och 2016, är ökningen av antalet heltidsekvivalenter 327, alltså ingen markant ökning jämfört med tidigare på året. Personalomsättning Personalomsättning i procent för tillsvidareanställda som lämnat SU, visas som rullande 12. Not: Med rullande 12 avses antalet som slutat senaste tolv månaderna delat i antalet tillsvidareanställda aktuell månad. Data: Cognos UDP Sjukhuset uppvisar i augusti en extern personalomsättning (lämnar Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 42(58)

43 Universitetssjukhuset) för de senaste 12 månaderna på 11,1 % vilket är en ökning jämfört med föregående år på 0,1 procentenheter. Av den externa personalomsättningen är 6,5 % till följd av egen begäran vilket är en ökning jämfört med motsvarande period föregående år på 0,2 procentenheter. Störst omsättning till följd av egen begäran återfinns inom gruppen sjuksköterskor, barnmorskor (8,7 %). För perioden (januari-augusti) uppvisar sjukhuset en lägre extern personalomsättning än motsvarande period föregående år. För samma period var omsättning till följd av egen begäran oförändrad. Övertid Andelen övertid (enkel och kvalificerad) i förhållande till utförd tid uttryckt i ackumulerat medelvärde. Utfall 2017 och Not: Med enkel och kvalificerad övertid avses när heltidsanställd arbetstagare arbetar en eller två timmar före eller efter fastställd ordinarie arbetstidsförläggning. Data: Cognos UDP För perioden ligger andelen övertid i förhållande till den totala utförda tiden i medeltal något lägre jämför med motsvarande period föregående år. Högst andel övertid i förhållande till den totala utförda tiden återfinns inom kategorierna sjuksköterskor, barnmorskor (2,6 %) och undersköterskor m.fl. (2,4 %). Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 43(58)

44 5 Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat SR02 Sammanställning RR Utförare Hälso-/sjukvård Sammanfattande bedömning av ekonomiskt läge och ekonomiska risker Avvikelsen förbättrades med 21 mnkr under augusti månad, framför allt beroende på högre intäkter än budgeterat. Sjukhuset redovisar en ackumulerad negativ budgetavvikelse på -160 mnkr per augusti. Avvikelsen motsvarar 1,5 % av omsättningen. Intäkts- och kostnadsutveckling, rullande 12 månader i procent Källa: Raindance ekonomisystem Bruttokostnadsutvecklingen (rullande 12 månader) har sjunkit succesivt sedan 2015 men har ökat igen de senaste månaderna och ligger nu på cirka 4,9 % Det är högre än vad budgeterade kostnader på årsbasis medger. Bruttokostnaderna har ökat mycket innevarande år och senaste månaderna. Detta kan dock balanseras upp av ökade intäkter, men då förutsätter detta en överproduktion som överstiger den hittills åstadkomna under årets åtta första månader. Den totala ekonomiska avvikelsen rymmer i sig stora obalanser mellan sjukhusets olika områden. Störst ekonomiskt underskott finns inom barn- och kvinnosjukvården där produktionen delvis hålls uppe med hjälp av dyra personallösningar samt att en långsiktigt syftande uppbyggnad pågår. Väl avvägda åtgärder krävs på både kort och lång sikt för att få långsiktig ekonomisk balans i kombination med en väl fungerande verksamhet. Nedan redovisas större ekonomiska obalanser/risker där finansieringen inte når upp till nuvarande kostnadsnivå. Barnsjukvården redovisar ett underskott om cirka 86 mnkr för årets åtta första månader. Största delen av underskottet avser personalkostnader där området tvingats ha dyra personallösningar för att kunna lösa bemanningen. SU har redan under hösten 2016 begärt ett tillskott om 132 mnkr för en nödvändig långsiktig förstärkning av barnsjukvården. Läkemedelskostnaderna för sjukhuset är betydligt högre än avsatt budget. Sammansättningsmixen av läkemedel på Sahlgrenska skiljer sig mot övriga regionen, där sjukhuset i högre utsträckning har nya läkemedel med en annan prisbild och volymerna på dessa ökar snabbt. Till och med augusti är underskottet 63 mnkr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 44(58)

45 Det regiongemensamma beslutet att i lönerevisionen för 2017 höja nivån för ett antal yrkesgrupper mer än den kompensation sjukhuset fått i år för löneökningar kommer att innebära en merkostnad för sjukhuset på cirka 45 mnkr innevarande år, en kostnadsökning som inte är budgeterad. Ekonomiskt resultat Periodens intäktsutveckling Ersättningsmodellen i vårdöverenskommelsen består av prestationsersättning och riktade uppdrag med fast ersättning. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till ett angivet tak. Nås inte ersättningstaket reduceras ersättningen. Vårdproduktion utöver basvolym ersätts till viss del enligt särskild tilläggsöverenskommelse om brutet tak. För perioden januari till augusti ligger ersättning för vårdproduktionen 21 mkr under budgeterad nivå. Framför allt är det akutsjukvården som minskar jämfört med föregående år och plan. Budgetavvikelsen per augusti avseende övriga vårdintäkter var positiv och uppgick till 30 mnkr och berodde på att sjukhuset tagit emot fler utomlänspatienter än förväntat. De verksamhetsområden som hade störst positiva avvikelser var Barnkardiologi (+21 mnkr) och Kardiologi (+8 mnkr). Utfallet av patientavgifterna uppvisade ett underskott motsvarande 12 mnkr. Samtliga områden visade underskott ackumulerat augusti. Det har skett en ökning av budgeten för hela 2017 med motsvarande drygt 2 mnkr utan att höjning skett av patientavgifterna. I förhållande till utfall helår 2016 är budgetökningen på helår 4 mnkr samtidigt som det sedan årsskiftet är slopade avgifter för patienter som är äldre än 85 år. Budgetavvikelsen för övriga intäkter per augusti uppgick till +13 mnkr. Avvikelsen kan i huvudsak hänföras till följande: Satsning Drottning Silvias Barnsjukhus 2017 (+20 mnkr ack augusti, +30 mnkr helår) Engångsintäkt från försäljning hjälpmedel till Hjälpmedelscentralen (+18 mnkr) Lägre försäljning av laboratorietjänster än budgeterat (-15 mnkr) beroende på de lägre priserna i den regiongemensamma prislistan från och med 2017 som beslutades sent under förra året FoUU Gothia (-10 mnkr) Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 45(58)

46 Periodens kostnadsutveckling Personalkostnader Personalkostnaderna var för perioden januari till augusti 62 mnkr högre än budget, vilket är en försämring jämfört med juli med -4 mnkr. Det finns fortsatta svårigheter att rekrytera inom vissa specialiteter vilket leder till problem med att upprätthålla budgeterade prestationsnivåer och till dyra lösningar såsom anlitande av inhyrd personal samt höga övertids- och mertidskostnader, särskilt ses detta på barnmedicin område 1. Ett arbete har påbörjats inom område 1 för att se över ersättningsprinciper vid vakanser och svårbemannade arbetspass i syfte att uppnå ökad produktion på en lägre kostnadsnivå. Kostnaden för övertid under perioden januari-augusti var cirka 32 mnkr högre exklusive sociala avgifter jämfört med samma period föregående år. Dock var denna kostnad fördelad på färre arbetade övertidstimmar 2017 jämfört med Källa: Raindance ekonomisystem Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr. Ackumulerat utfall per typ av tjänst. Utfall 2017 Budget 2017 Utfall 2016 Helår 2016 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt Kostnaden för inhyrd personal var för perioden knappt 37 mnkr, och det är cirka 29 mnkr högre än budget och 20 mnkr högre än för motsvarande period föregående år. Det är köp av läkartjänster och sjukskötersketjänster som har ökat kraftigt jämfört med föregående år. Av kostnaden för övrig personal (drygt 3 mnkr) så var i stort sett hela kostnaden hänförlig till köp av medicinska sekreterare. Köpt vård Köpt vård ackumulerat 2017 (mnkr) jämfört med budget och motsvarande period 2016 Utfall 2017 Budget 2017 Avvikelse Avvikelse Förändring Utfall 2016 Budget Budget % 2017/2016 % Köpt % 39-14% vårdgarantivård Köpt % 79-4% valfrihetsvård Övrig köpt vård % 55 9% Summa % 172 Intäkter köpt 17 garantivård Nettoavvikelse -46 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Delårsrapport 46(58)