Kvalitetsredovisning läsåret , barnomsorgen. Ärendebeskrivning Kvalitetsredovisning läsåret för barnomsorgen har inkommit.

Transkript

1 [919] LJUSNARSBERGS ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTI SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (14) Bos 116 Dnr KS 0046/2016 Kvalitetsredovisning läsåret , barnomsorgen Ärendebeskrivning Kvalitetsredovisning läsåret för barnomsorgen har inkommit. Förskolechef Anette Hell man Persson föredrar kvalitetsredovisningen. Bildnings- och sociala utskottets beslut Bildnings- och sociala utskottet hänskjuter ärendet till kommunstyrelsen. Justerandes sign.

2

3 m LJUSr~ARSBERGS ~ari~~tec~,n~ ~ KOMfVlUN Ljusnarsbergs Kommun Ank " 2 5 K valitetsredovisning försl(olorna Garhyttan och Astugan inl(l. fritidshe1n läsåret

4 Innehåll Inledning... 3 Nulägesbeskrivning... 3 Grundfakta... 4 Budget/Personal... 4 Organisation...;... 4 Antal inskrivna barn/elever i enhetens verksamheter... 4 Antal barn inom kommunens barnomsorg - förändring... 4 Antal barn i kommunens förskolor och pedagogisk omsorg - årskullar... 4 Personal... 5 Personalens utbildning... 5 Kompetensutvecklingsinsatser... 5 Arbetsmiljö... 6 Trygghet - Normer och värden... 7 Utveckling och lärande... 8 Förskolans kvalite - utveckling av förskolans kvalitetsarbete... 9 Förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Bedömning av förskolans kvalite

5 Inledning Det här dokumentet utgör kvalitetsredovisning för förskolorna Garhyttan och Astugan samt för kommunens pedagogiska omsorg. Syftet med denna sammanställning är inte i första hand att presentera resultaten för externa parter utan är tänkt som ett'verktyg i arbetet med att förbättra verksamheten inom kommunens barnomsorg. Arbetet med att säkra och redovisa kvalitet måste ses som en utvecklingsprocess. De resultat och indikatorer som presenteras i denna kvalitetsredovisning bygger på förskolans egna kvalitetsarbete och på egen statistik sam1t material från SCB/Skolverket och SKL. De prioriterade områden som anges i redovisrningen bygger på kommunens skolplan för och som gällde under första delen av den period som redovisas. En ny skolplan gäller från 2016 och denna kommer att ligga till grund för nästa kvalitetsredovisning. N ulägesbeskrivn ing På förskolan Garhyttan, Kopparberg var 95 barn inskrivna i oktober 2015 och 103 barn i april På förskolan, som har 6 avdelningar, fanns enligt budget 2015 sexton pedagoger fördelat på 15,3 tjänster. Av dessa var 11 st. förskollärare. I augusti startades en ny avdelning för asylsökande barn i Garhytteskolans lokaler. I Ställdalen finns förskolan Åstugan, en förskola och ett fritidshem i samma byggnad, 39 barn inskrivna i förskolan i oktober och i april var det 41 barn i förskolans verksamhet. På fritidshemmet gick det 9 barn under hösten och 9 barn i april. I budget för 2015 finns anslaget medel för totalt 8 personer fördelat på 6,75 tjänster. I kommunen finns två familjedaghem ett i Bångbro och ett i Mossgruvan. Där gick 9bam i oktober och 9 barn i april fördelat på två heltidlstjänster. Utöver grundbemanningen finns en resurspedagog som arbetar heltid inom förskolan. En specialpedagog finns med i verksamheten medl 40 % tjänstgöringsgrad. Antalet asylsökande barn med rätt till allmän förskola ökat markant, det är en verksamhet där barnantalet ändras snabbt och kommunen mås1te ha flexibla lösningar för att täcka behovet. En ny avdelning startades under året i anslutning till Garhyttans förskola med bidrag från staten, men denna lösaning räcker inte för att täcka behovet. Ett nytt material för bedömning av förskolans kvalite infördes under förra läsåret. Materialet bygger på bedömningar som görs av personalen inom olika 01måden och som redovisas i en matris (se bilaga 1). 3

6 Grundfakta Budget/Personal Förskolan inkl. dagbarnvårdare hade en nettobudget på tkr 2015 och tkr 2016 för hela verksamheten. Till detta kommer ersättningar från Migrationsverket. Organis ation Ledningen för förskolan har bestått av en förskolechef med l 00 % tjänstgöringsgrad med assistans av en barnomsorgsassistent på 50 %. Inom förskolechefens ansvarsområde finns två förskolor, ett fritidshem samt två dagbarnvårdare. Fr.o.m. juni 2016 är förskolechefstjänsten fördelad på två personer. An tal inskrivna barn/elever i enhetens verksamheter Ant~I inskrivn~1b~rn/elever, j5 oktober ' o ,10-j Förskola Pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) Fritidshemmet Åstugan i Ställda len Tillkommer asylsökande barn som finansieras genom bidrag från Mig;rationsverket Antal barn inom kommunens barnomsorg förändring A.ntallbarn in.orn : baf~0jl1s0f~t0\:lh 1frjlldsnem 15 ol<t Barnomsorg Tillkommer asylsökande barn som finansieras genom bidrag från Mig.ratlonsverket Antal barn i kommunens fö rskolor och pedagogisk omsorg årskullar Ant~!J~arniinom, Födelseår 201(! , lbarnomsocg_en ;15 okt,., Förskola Andelen barn i åldern 1-9 år som är inskrivna i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg har legat på en jämn nivå de senaste åren. I genomsnitt var 140 barn inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg under läsåret; som lägst 117 barn i augusti 2015 och som flest 152 barn i maj Tillkommer de barn som finansieras genom bidrag från Migrationsverket. Den genomsnittliga vistelsetiden inom förskolan var 32, I timmar/vecka, en ökning med 0,,7 timmar/vecka jämfö1t med föregående år. Resurstilldelningen till barnomsorgen beräknas utifrån volymtimmar; cl.v.s. antalet barntimmar/heltidsanställd personal. Det budgeterade volyrntimtalet var 210 volymtimmar. Under läsåret var det genomsnittliga antalet volymtimmar inom barnomsorgen 196; det lägsta antalet i augusti 2015 ( 159) och det högsta i februari och mars 2016 (220). 4

7 Personal Antalet barn/årsarbetare inom förskolan är något högre än för kommungruppen i övrigt men har minskat sedan 2010 för att öka igen under det senaste året. Arets ökning kan till största delen tillskrivas tillströmningen av nyanlända barn. Till viss del kan det relativt höga talet förklaras med att andelen barn som endast deltar i allmän förskola, cl. v.s. har en vistelsetid på max. 15 timmar/vecka, är relativt högt i kommunen. Eftersom kommunen tillämpar systemet med volymtimmar vid tilldelningen av resurser till förskolan, d.v.s. vi mäter antal barntimmar/heltidsanställd medför detta att va1je anställd möter fler barn om vistelsetiderna är korta. Vistelsetiderna har ökat de senaste åren vilket har bidragit till den långsiktiga minskningen av antalet barn/årsarbetare. Bersoh'~ltälhet (15 oktober) Förskola Q Barn/årsarbetare; Ljusnarsbergs kommun 5,9 5,8 5,5 5,8 5,3 Barn/årsarbetare; kommungruppen 5,4 5,5 5,4 5,5 5,3 Pedagogisk omsorg - Familjedaghem Barn/anställd; Ljusnarsbergs kommun 7,3 6,3 6,3 5,0 4,5 Barn/anställd; kommungruppen 5,2 5,3 5,0 4,6 4,4 Källa: SCB/Skolverket. Personalens utbildning Andelen av personalen inom förskolan som har en pedagogisk högskoleutbildning i kommunen totalt har tidigare legat något lägre jämfö1t med övriga kommuner i kommungruppen men högre än riket. Under det senaste året har andelen behöriga försko,llärare stigit och låg i oktober 2015 över genomsnittet. Under läsåret har nyrekryteringar av förskollärare gjorts och flera har återkommit från föräldraledighet vilket medfö1t att andelen nu ligger ännu högre än vid mättillfället l.lndel1personal med ped. högskoleutbildning; 15 okt q Förskola - andel förskollärare Ljusnarsbergs kommun 43% 53% 53 % 50% 58% Kommungruppen 64% 64% 64% 55 % 53% Riket 45% 44%.. Kalla:SCB/ Skolverket Ko m pete nsu tveckl ingsinsa tser Under läsåret har all personal fått utbildning i att använda bilder som stöd i verksamheten. Introduktion av Babblarna, ett språkljudsmaterial för de yngsta barnen som är ett komplement till det vi material som vi arbetar med idag, "Före Bornholm". Flera av pedagogerna deltog även i föreläsningen "Att arbeta med barn som har ett annat modersmål". Mycket tid har använts till att personalen ska bli säkrare i anviindandet av det systematiska kvalitetsarbetet och använda sig av ett entreprenöriellt lärande/förhållningssätt. Under förra läsåret var det mycket fortbildning för all personal och i år har vi lagt tid på att fortsätta arbeta med det man lärt sig och de utvcklingsområden som kom fram i den kulturanalys som gjordes förra läsåret, "Håll i och håll ut". 5

8 Arbetsmiljö Datorer, uppkopplingar och nätverk har fungerat bättre detta läsår än tidigare men fortfarande finns det brister som måste åtgärdas. Fler och nyare datorer och lärplattor har införskaffats till avdelningarna vilket underlättar arbetet. Vikarieanskaffning har tagit mycket vilket från barngruppsarbetet och tidvis har det varit svå11 att hitta vikarier. Under våren införskaffades Tempus eller "Nuddisar" ett datasystem där föräldrar registerar barns schematider via sin mobil eller dator ell1er länmar meddelande och sjukfrånvaro m.m. På förskolan nuddar man in och ut barnen på en pekskärm. På ett enkelt sätt ser man närvaron på förskolan och föräldrar behöver inte ringa för att göra ändringar i barns scheman. Vi far fler och fler barn i barngrupperna med ett annat modersmål och det kräver extra insatser. Antalet asylbarn med rätt till allmän förskola ökade kraftigt efter nyår och för dem försöker vi att hitta lösningar. Vi har inga lediga platser på förskolan utan det blir ofta speciallösningar för dem. Organisationen av a:sylgrupper tar mycket tid. Inomhus och- utomhusmiljön vid förskolan Garhyttan upplevs f011farande som ett utvecklingsområde, vissa förbättringar har gjorts. Arbetsgrupper arbetar med att förbättra miljön både inom och utomhus. Ljudnivån upplevs av många pedagoger som hög. På förskolan Garhyttan har det satts upp en vägg mellan två avdelningar och medel har avsatts för att köpa in ljudabsorbenter. En ny förskola kommer att byggas i Ställdalen, vilket uppskattas av alla. Den nya förskolan kommer att vara på samma tomt som förskolan Åstugan idag ligger på. Beräknad inflyttning är i april Under våren gjordes en kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Åstugans förskola av Skolirnspektionen. I beslutsrappo11en står det att ledningen av förskolan fungerar väl. Analys Datorer som inte fungerar och problem med vikarieanskaffning är företeelser som stressar personalen. Idag är det oftast personalen som har ansvaret för vikarieanskaffningen vilket inte är en bra.lösning. Vi behöver hitta en lösning på det som fungerar för pedagogerna. Stora barngrupper kommer alltid upp vid möte:n med personalen. Möjlighet att fä nya lokaler och ytterligare en avdelning inom förskolan utreds. Att man upplever att barngrupperna är stora kombinerat med många nya barn med ett annat modersmål ställer nya krav på personalen. Hur arbetar vi med de nyanlända barnen och deras föräldrar på bästa sätt är det ofta funderingar nmt och här ser vi ett utveckliingsbehov. Vi behöver arbeta vidare med att sänka ljudnivån i barngrupperna; dels med ljudabsorbenter och rätt material samt med personalens förhållningssätt. 6

9 Det vore önskvätt med fler "brobyggare" som förstår både vår svenska kultur och exempelvis arabisk kultur. Åtgärder för förbättring av arbetsmiljön Vikarieanskaffningen; Införandet av närvaroregistreringsprogrammet Tempus som införskaffades under våren kommer att förenkla vikarieanskaffningen och utifrån detta konuner det att ses över hur och vem som bokar vikarier och hur arbetet bör förändras och effektiviseras så att det inte tar så mycket tid från barngruppsarbetet. En förbättring har skett under hösten när det gäller tillförlitligheten hos det trådlösa nätverket men mycket i IT-infrastrukturen upplevs fo11farande som osäker. Under året bör vi föra en dialog med IT-avdelningen för att klarlägga vad som brister och kring kvaliten på förskolornas datorer och skrivare. U tvecklingsbehov Att alltid i personalgruppen diskutera utomhus- och inomhusmiljön så vi har en lärande miljö, att den ständigt är i utve,cklii1g. Bra med arbetsgrupper. Att arbeta vidare och "hålla i" utifrån processutbildningen i entreprenöriellt lärande. o Att få" brobyggare" inom asylverksamheten och översätta så info1mation om förskolan till andra språk. Att handlingsplan.en som gjordes utifrån kulturanalysen följs upp och att åtgärder görs utifrån vad som kommit fram. o Inventera statusen på förskolans datore:r och lärplattor Att arbeta vidare med att sänka ljudnivån på förskolorna Trygghet - Normer och värden I föräldraenkäten våren 2016 svarade 99 % av föräldrarna att deras barn alltid eller ofta var trygga på förskolan. Det är alltid viktigt att barn och föräldrar ska känna trygghet i vår verksamhet. På påståendet "Personalen bryr sig om 1nitt barn" angav 80% svaret "Alltid" och 20 % angav svaret "Ofta". Detta får anses som positiva resultat och ett gott betyg till verksamheten men målet är att förbättra resultatet ytterligare. I den bedömningsmatris som vi använder för att bedöma förskolans kvalite gör personalen en skattning av på vilken nivå deras avdelning befinner sig när det gäller olika 01måden. När det gäller området "Normer och värden" bedömer man bl.a. hur man arbetar kring att träna barnens empatiska fchmåga, hur konununikationen fungerar samt hur man reflekterar kring olikheter. Här kan vi se att avdelningarna uppskattar att man har förbättrat sig minst 20 % från hösten till våren. 7

10 Analys De resultat som redovisas ger en bild av att trygghetsarbetet inom förskolan fungerar väl. Det är viktigt att personal och föräldrar känner till den. Resultaten pekar på att det arbete som har gj011s under året har bidragit till att stärka tryggheten hos och utveckla samspelet mellan barnen. A vdelningamas prioriterade mål käru1s relevanta för att öka tryggheten på förskolan och är alltid i fokus. Till hösten förändras barngrupperna och det är viktigt att fortsätta arbeta med trygghet för barnen på förskolan. Det är även vi_ktigt att fasta rutiner är kända av alla ordinarie personal och vikarier. Att man hela tiden diskuterar med barnen om hur man är en god kamrat osv. Att man hela tiden tittar på förskolans miljö så vi inte har ställen där barn känner sig otrygga. Att personalen placerar sig så att de har överblick över hela gården. Att vi vuxna bestämmer bordsplaceringar, vem man sitter eller går bredvid m.m. Bästa resultatet i föräldraenkäten blev på påståendet; "Personalen bryr sig om mitt bam", där svarade 80% av föräldrarna "alltid", det är bra men kan bli bättre. Åtgärder/ utvecklings behov Åtgärder för att stärka tryggheten inom förskolans verksamhet fim.1s i trygghetsplanen som har omarbetats och kommer att utvärderas reg«elbundet. Några av avdelningarnas prioriterade mål som berör området under året har bl.a. varit o Att barnen ökar sin sociala kompetens individuellt och i grupp e Ökad trygghet och trivsel o Sträva efter att utveckla ett positivt förlhållningssätt gentemot varandra Lära känna varandra och bli en grupp inför förskoleklassen Vi behöver fo1isätta utvecklingen av hur vi arbetar med gruppöversynen så vi vet att vi i bamgruppsarbetet arbetar med aktiviteter som gyrumr bamgrnppen. Utveckling och lärande Även inom området Utveckling och lärande bedöms kvaliten utifrån kvalitetsmatrisen. Vi kan se att många barn har behov av ett stöd i sin språkutveckling och att behovet tenderar att öka. För de yngre barnen använder vi oss av materialet Babblarna for att arbeta med språkljuden som ett komplement till det vi redan arbetar med. Åtgärder Att utveckla barnens språkliga förmåga har varit ett prioriterat mål för hela förskolan under året. Alla avdelningar har därutöver haft ett me:r specifikt prioriterat mål utifrån barngruppens behov. Några av målen var: Att barnen utvecklar sin språkliga fö1måga att kommunicera Sträva efter att utveckla ett positivt förhållningssätt gentemot varandra 8

11 Utveckla språkförståelse, intresse för drama, bokstäver och siffror Att alla barn på förskolan ökar sin förståelse för former och siffror Analys Många avdelningars prioriterade mål har rört barnens språkliga förmåga. A vclelningarna har angett hur man ska arbeta för att nå målet. Dokumentationsmaterialet presenterades hösten 2014 och togs emot bra av personalen och avdelningarna har kommit långt med att använda det och vi ska fo1tsätta med att vidare utveckla materialet. Detta är en del i att säkerställa att vi prioriterar rätt strävansmål från läroplanen. Vi kan se att den språkliga medvetenheten har ökat på samtliga avdelningar när man jämför gruppöversynen för hösten och våren. Lotusdiagrammen med förskolans strävansmål har använts i olika hög grad på avdelningarna. Vi använder lotusdiagrammen för att på ett enkelt sätt ge föräldrarna källlledom om förskolans strävansmål och vad vi arbetar med. Diagranunen används även när vi ska utvärdera vår verksamhet. Åtgärcler/Utvecklingsbehov Vi behöver fortsätta med att arbeta med kvalitetsmaterialet och med att stötta personal som känner sig osäker med det. Vi ska även regelbt11ndet följa upp avdelningarnas verksamhet utifrån barngruppens behov, speciellt när det gäller språkutvecklingen och matematik. Vi bör använda lotusdiagramen mer för att på e:tt enkelt och tydligt sätt synliggöra för föräldrar vilka mål utifrån läroplanen som är med i olika aktiviteter. Personalen ska få utbildning i användandet av " bilder som stöd,, i verksamheten och användandet av dataprogrammet är inköpt. Förskolans kvalite - utveckling av förskolans kvalitetsarbete Personalen har även i år har fyllt i bedömningsmatrisen gällande" Förskolans kvalite,,. Pedagogerna har gj011 en snabbskattning gällande verksamheten om hur vi planerar verksamheten, och hur vi genomför den, hur vi tar emot barn så att de källller trygghet, utveckling och lärande och några ytterligare områden. Åtgärder För att förstärka förskolans kvalitetsarbete har vi, som nämnts tidigare, infört en ny metod att mäta kvaliten inom förskolan. Systemet bygger på en matris där personalen bedömer kvaliten på avdelningens arbete inom olika 01måden. Denna bedömning kompletteras med en enkät till föräldrar samt med barnintervjuer. Alla avdelningar har fyllt i bedömningsmatrisen av förskolans kvalite; se bilaga l. Det man har bedömt är områdena "Normer och värden,,,,,språklig förmåga", "Matematisk begreppsförmåga", "Naturvetenskapliga och tekniska fo1111ågor,,, "Barns inflytande" samt "Pedagogisk dokumentation". Bedönmingen har gjo11s i tre nivåer. 9

12 Genom dessa åtgärder tror vi oss ha hittat en modell som på ett bättre sätt än tidigare ger en bild av kvaliteten på vårt arbete inom förskolan. Snabbskattningen av verksamheten kommer att användas i tvärgruppsdiskussioner allt för att lära av varandra. Analys Att bedöma förskolan kvalite utifrån matrisen var nytt för all personal. Diskussionerna som försiggår innan man fyller i matrisen är mycket viktiga i arbetslagen och förskolan. Matrisen används vid tvärgrupps diskussioner bland pedagogerna på respektive förskola. Allt för att få en djupare förståelse för den. Snabbskattningen frågeställningar kommer att vidare utvecklas under året som kommer. Bra frågor att diskutera med andra om hur de gör och tänker. Åtgärcler/Utvecklingsbehov Vi behöver fortsätta att träna oss i att använda matrisen och snabbskattningen, att alla i arbetslaget funderar på vilken nivå avdelningen befinner sig. Att dela in personalen på förskolorna i tvärgrupper och att man får diskutera de olika nivåerna och frågeställningarna vad de står för. Diskussionerna om hur man tolkar de olika nivåerna är viktiga. Förskola och hem I kommunens skolplan är delaktighet ett prioriterat område. Föräldrars upplevda delaktighet mäts i en årlig foräldraenkät. Årets föräldraenkät besvmades av 65 familjer (c:a 48% svarsfrekvens) under våren. Resultat: Q16 Jag upplever att jag har inflytande pi\, och känner mig delaktig i förskolans arbetssätt och innehåll AIIUd Soll,nD Aldrla I 1.0

13 Q15 Jag får Information om målen som styr verksamheten Alttid siu,n Aldtlg t Q11 Jag känner mig välkommen till förskolan Al~tlg Analys Föräldraenkäten är en del i förskolans arbete att förbättra sin verksamhet, så att familjer känner sig nöjdare verksamheten. Det är synd att svarsfrekvensen inte var högre. Det är ändå viktigt att vi tar till oss föräldrarnas svar. Utvccklingsbehov Enkäten bör ses över och vissa frågor göras om. Vi måste också fundera över hur vi kan få en högre svarsfrekvens. Samverkan med förskoleklassen, slkolan och fritidshemmet Samverkan är ett aimat prioriterat område i skolplanen. Vi har tidigare sett vissa brister i övergången mellan förskolan och förskoleklassen, bl.a. när det gäller överlämningen av information om de aktuella barnen. :Jl1

14 Bilaga 1 Bedömning av förskolans kvalite Nivå 1 Nivå2 Nivå3 Personalen erbjuder/å Personalen erbjuder till Personalen ger barnen tillfiillen till träning i att viss del till träning i att många möjligheter att leva sig in i andra barn leva sig in i andra barn träna på att leva sig in i situation. Få reflektioner situation. Till viss del andra barns situation. görs tillsammans med görs reflektioner Många tillfl!llen ges Normer och värden barnen kring kön, etnisk tillsammans med barnen också till att reflektera tillliörighet, religion, kring kön, etnisk om kön, etnisk funktionsnedsättning och tillliörighet, religion, tillliörighet, religion, sexuell läggning funktionsneds!ittning och fönktionsnedsättning och Lite kommunikation fums sexuell läggning sexuell läggning och tillrättavisningar Kommunikationen Konununikationen präglar kontakten mellan mellan personal och barn mellan vuxen och barn barn och vuxna präglas av viss ömsesidig. sker på barnens villkor respekt med stor respekt för barnens egenvärde Barnen får/å möjligheter Barnen får vissa Barnen får många att utveckla sitt intresse möjligheter att utveckla möjligheter att utveckla för skriftspråk utifrån sin sitt inh esse för sitt intresse för egen nivå. Det finns få skriftspråk,utifrån sin skriftspråk utifrån sin Språklig tillfiillen att utveckla ett egen nivå. De får också egen nivå. De får också begreppsförmåga nyanserat talspråk och vid vissa tillfällen att många tillfiillen att sina möjligheter att h äna utveckla ett nyanserat utveckla ett nyanserat att lyssna, argumentera talspråk och sina talspråk och sina och stå för sina åsikter möjligheter att träna att möjligheter att h äna att Barnen får sällan leka lyssna, argumentera och lyssna, argumentera och med ord och träna ords stå för sina åsikter. stå för sina åsikter. betydelse Barnen får ibland leka Barnen får ofta leka med med ord och träna ords ord och träna ords betydelse betydelse Barnen får sällan eller Barnen får vissa Barnen får många aldrig möjligheter att möjligheter att utifrån sin möjligheter att utifrån sin utifrån sin nivå använda nivå använda matematik i nivå använda matematik i matematik i vardagliga vardagliga händelser. De vardagliga händelser. De händelser. De utmanas utmanas också till viss utmanas ofta i Matematisk sällan i möjligheterna att del i möjligheterna att möjligheterna att föra och begreppsförmåga föra och följa föra och följa fillja matematiska matematiska resonemang. matematiska resonemang. resonemang. Barnen Barnen utmanas sällan i Barnen utmanas också till utmanas också ofta att att kunna lösa vardagliga viss del att kunna lösa kunna lösa vardagliga problem med hjälp av vardagliga problem med problem med hjälp av matematiska förmågor. hjälp av matematiska matematiska förmågor. Barnen får sällan träna fötmågot. Barnen får Barnen får ofta träna att att undersöka, reflektera ibland Mina att undersöka, reflektera över och prova olika undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar begrepp och egna och andras problemställningar andras problemställnin_gar 14

15 Barn får sällan Bam fär ibland Barn fflr många möjligheter att urskilja möjligheter att urskilja möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i teknik och naturkunskap i teknik och naturkunskap i vardagen och utforska vardagen och utforska vardagen och utforska Naturvetensl<apliga och hur enkel teknik och hur enkel teknik och hur enkel teknik och tekniska förmågor naturvetenskap fungerar. naturvetenskap fungerar. naturvetenskap fungerar. Barn utmanas sällan i att: Barn utmanas ibland i att Barn utmanas ofta i att bygga, konstmera med bygga, konstruera med bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, hjälp av olika tekniker, hjälp av olika tekniker, material och redskap. material och redskap. material och redskap. Barnen får sällan Barnen fär också ibland Barnen tär också många möjligheter att träna ett möjligheter att träna ett möjligheter att träna ett nah1rvetenskapligt nah1rvetenskapligt naturvetenskapligt fbrhållningssätt fc!rhållningssätt förhållningssätt Barnen fär sällan Barnen fär till viss del Barnen får många möjligheter att uttrycka möjligheter att uth ycka möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar sina åsikter och tankar sina åsikter och tankar och däm1ed påverka och därmed påverka och dä1med påverka förskolans vardag och sin förskolans vardag och sin förskolans vardag och sin Barns inflytande egen situation. Få egen situation. Vid vissa egen situation. Många tillfällen ges att träna ett tillfällen ges barnen tillfltllen ges att träna ett personligt möjlighet att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen personligt ansvarstagande. Barnen ges få möjligheter att ansvarstagande. Samen ges många möjligheter att tränå de demokratiska ges till viss del träna de demokratiska principer som innefattar möjligheter att träna de principer som innefattar beslutsfattande och demokratiska principer beslutsfattande och samarbete som im1efattar samarbete beslutsfattande och samarbete Va1je bams lärande följs i Varje barns lärande följs Vaije barns lärande följs låg grad 11pp och till viss del upp och upp och dokumenteras dokumenteras. Förskolan dokumenteras. Förskolan kontinuerligt. Förskolan vidtar få aktiva åtgärder vidtar till viss del aktiva vidtar hela tiden aktiva Pedagogisk för att kontinuerligt följa åtgärder för att åtgärder för att dokumentation upp och utvärdera dess kontinuerligt folja upp kontinuerligt följa upp verksamhet. Att och utvärdera dess och utvärdera dess genomllira ständiga verksamhet. Ständiga verksamhet. Ständiga förbättringar är inte förbättringar är till viss ftlrbättringar är naturligt nah1rligt fc!r del nah1rligt för för verksamheten verksamheten Förskolan verksamheten Förskolan Förskolan har en kreativ har i låg grad en kreativ har till viss del en kreativ länniljö där alla barn får lätmiljö där alla barn får Hlrmiljö där alla barn ffir utvecklas efter sin nivå utvecklas efter sin nivå utvecklas efter sin nivå och sin ftlnnäga. Det och sin fbrmåga. Det och sin förmåga. Det fums tydliga rntiner för finns inga e/lerfå tydliga finns till viss de/tydliga att dokumentera om rutiner för att rutiner för att barnen tycker att dokumentera om barnen dokumentera om barnen verksamheten är tycker att verksamheten tycker att verksamheten intressant, rolig och är intressant, rolig och är intressant, rolig och meningsfull. menine.sfull. meningsfull. 15