Utvecklingslinjer i förvaltningsprocessen och Högsta förvaltningsdomstolens ställning
|
|
- Astrid Forsberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvecklingslinjer i förvaltningsprocessen och Högsta förvaltningsdomstolens ställning Mats Melin Jag känner mig utomordentligt hedrad av att ha inbjudits att tala här i Helsingfors idag. Det finns, som i många andra verksamheter, ett väl utvecklat internationellt samarbete mellan domstolar i allmänhet och mellan högsta förvaltningsdomstolar i synnerhet. Det finns ett organiserat samarbete globalt, inom Europeiska unionen och givetvis på nordisk nivå med återkommande möten och seminarier med deltagande av de högsta instanserna i de nordiska länderna. Vi träffades t.ex. häromveckan för ett enastående möte på Svalbard arrangerat av Höyesterett i Norge. Men den allra närmaste, jag höll på att säga intima, samhörigheten är den som råder mellan den finska och den svenska högsta förvaltningsdomstolen. Det beror förstås i mycket på våra länders gemensamma historia och de i hög grad gemensamma rättsliga traditioner och synsätt som formats av denna historia. Någon har sagt att i Europa är historien en osynlig gäst vid varje middagsbord. Och historien är, som vi vet, inte nödvändigtvis något som förenar människor och stater. Den kan lika gärna, kanske till och med oftare, leda till uppslitande gräl och konflikter såväl vid middagsbordet som inom och mellan stater. Men våra båda länder förenas av historien. Jag har haft förmånen att få ha ett nära och mycket gott samarbete med presidenterna Pekka Hallberg och Pekka Vihervouri och jag vet att jag, om jag varit något yngre, skulle ha kommit att få ett lika gott samarbete med tillträdande presidenten Kari Kuusiniemi. Givetvis har jag haft ett mycket gott samarbete också med Högsta domstolens presidenter, såväl med Pauliine Koskelo som med Timo Esko. De allmänna domstolarna sysselsätter sig med frågor som människan under så gott som alla tider har brottats med i sitt samhällsbyggande, som brott och straff, fel i gods och skyldigheten att ersätta vållad skada. Förvaltningsrättskipningen är en nyare företeelse och har i stor utsträckning vuxit och utvecklats med den moderna välfärdsstatens tillväxt även om skatt förstås inte är något nytt påfund.
2 I den tidigare svenska traditionen gick man ju till kungs om man var missnöjd med förvaltningsmyndigheters beslut. När svenska HFD eller Regeringsrätten som domstolen då kom att kallas inrättades 1909 var det främst för att avlasta Kungl. Maj:t i statsrådet en alltmer tyngande börda av att överpröva förvaltningsbeslut även om det också fanns en gryende insikt om att en del sådana ärenden borde hanteras i mera strikt rättsliga former. Men det fanns likväl i Sverige under mitten av 1900-talet en betydande politisk skepsis mot att låta domstolar i större utsträckning överpröva förvaltningsbeslut. En fullt utbyggd domstolslinje fick vi först vid talets början och en generell regel om att förvaltningsbeslut överklagas hos allmän förvaltningsdomstol infördes så sent som för 20 år sedan. Numera står det klart för de flesta att förvaltningsrättskipningen har en mycket stor samhällelig betydelse och vikt för enskilda, för näringslivet, för offentliga myndigheter och för övriga statsmakter. I både Finlands och Sveriges förvaltningsdomstolar och inte minst i de båda högsta instanserna handläggs ärenden av stor betydelse för statsbudgetens intäktssida, främst i skattemål, liksom för dess utgiftssida, t.ex. i socialförsäkringsmål, och av stor vikt för enskildas rättsskydd. Finska HFD har väl dessutom på sitt sätt en ännu större samhällelig betydelse än min domstol. HFD i Finland handlägger flera kategorier av mål och ärenden som inte eller inte längre faller under svenska HFD:s behörighet, t.ex. utlännings- och medborgarskapsärenden, mål om markanvändning och byggande, tillståndsfrågor i miljö- och naturvårdsärenden, tjänstemannarätt och vissa mål om patent- och varumärkesrätt. Ett stort steg som kom att understryka domstolarnas roll togs när våra båda länder samtidigt trädde in i Europeiska unionen 1995 och Sverige vid samma tidpunkt inkorporerade Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Jag vill påstå att detta steg, EU-medlemskapet, betytt mer än något annat på resan fram mot den punkt där vi befinner oss idag, åtminstone i Sverige, vad gäller domstolarnas roll och ställning, omvärldens uppfattning om denna roll och domarnas självbild av sin roll och uppgift. Medlemskapet har accentuerat domstolarnas normprövande roll och deras ställning som ett korrektiv till övriga statsmakters handlande. EU-rätten ska ges företräde framför nationell rätt. Vi har därför inte sällan i
3 förvaltningsdomstol till och med ganska ofta att pröva om en rent inhemsk bestämmelse låter sig förenas med en unionsrättslig norm. Och, om det inte är möjligt, avstå från att tillämpa en av den egna lagstiftaren beslutad regel. Det är givetvis något annat än att pröva vanlig lag mot grundlag, men den intellektuella processen är densamma. Det gäller att pröva om av riksdagen stiftad lag står i strid med en norm som visserligen inte i formell mening är överordnad men likväl gör anspråk på företräde. Detta har stärkt domstolarnas ställning som en åtminstone de facto tredje statsmakt. Med denna stärkta ställning följer givetvis ett större ansvar och detta ansvar ställer i sin tur skärpta krav på juridisk skicklighet, gott omdöme och numera också goda språkkunskaper. Finska och svenska är visserligen officiella språk i EU-samarbetet. Och även i EU-domstolens verksamhet är alla språk jämlika, men det är nog trots allt så att ett språk är mera jämlikt än andra. Det språk som domarna överlagt på och på vilket de slutligen enats om hur domen ska avfattas är ju fortfarande åtminstone i princip franska språket. Allt annat är noga taget översättningar, som kan vara mer eller mindre lyckade. Vi behöver därför inte så sällan liksom ibland EU-domstolen själv jämföra olika språkversioner av såväl EU-rättsakter som EU-domstolens avgöranden för att kunna göra en välgrundad tolkning av uttryck och begrepp. När det gäller avgöranden från Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg är det ju dessutom så, att i Europarådets verksamhet är det bara engelska och franska som är originalspråk. Om vi nu blickar framåt, får vi förutsätta att både Finlands och Sveriges högsta förvaltningsdomstolar ska fortsätta att vara verksamma i åtminstone 100 år till. Flera av de utmaningar som ligger framför oss är delvis gemensamma. Låt mig bara nämna tre. En utmaning ligger i att med två oberoende, likställda domstolslinjer säkerställa en enhetlig och konsistent rättsbildning. Det måste självfallet undvikas att domstolar, myndigheter och medborgare får olika besked i centrala rättsfrågor från de två högsta instanserna.
4 För det fordras förstås ömsesidig respekt och lyhördhet mellan de högsta domstolarna, men också vill jag hävda en mekanism som gör det möjligt för dem att tala med en stämma när det behövs. Det kan gälla dels sådana mål där den ena domstolen måste uttala sig i frågor som egentligen hör till den andra domstolens behörighet, dels sådana mål i vilka den materiella rätten är densamma i båda domstolsslagen och det därför kan vara slumpartat vilken av de båda instanserna som får tillfälle att först pröva en viss fråga. Exempel på det första slaget av mål är att förvaltningsdomstol får göra civilrättsliga bedömningar i skattemål, exempel på det andra slaget är tolkning av grundlagsregler eller av vissa internationella konventioner, som Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Ordföranden i Sveriges högsta domstol och jag har tillsammans argumenterat för att det bör göras möjligt för våra domstolar att avgöra viktigare sådana mål i en utvidgad gemensam sammansättning med, förslagsvis, nio ledamöter. I Sverige är det visserligen redan sedan ett år tillbaka möjligt med s.k. korsvis tjänstgöring, dvs. en ledamot av HFD kan förordnas att tjänstgöra i HD och vice versa. Och så har redan skett genom ett utbyte mellan domstolarna. Under några månader i början av detta år deltog en av våra ledamöter fullt ut i Högsta domstolens verksamhet och en av den domstolens medlemmar tjänstgjorde samtidigt som fullvärdig ledamot i HFD. Men den mera institutionaliserade ordning som vi förordat fordrar att lagen ändras på ytterligare några punkter. En annan utmaning ligger i att vi lämnat våra tidigare mindre jämlika samhällen med respekt för överheten långt bakom oss. Medborgare ifrågasätter i allt högre grad uteblivna förmåner och beslutade påbud. Det är självfallet i allt väsentligt en god utveckling. Men det innebär att inte ens de högsta instanserna inte kan förvänta sig att åtnjuta tillit och efterlevnad redan i kraft av sin upphöjda konstitutionella ställning. Också de högsta domstolarna måste övertyga genom välgrundade och väl resonerade avgöranden som är skrivna så, att de ger en rimligt välinformerad medborgare begripliga skäl för domsluten. En tredje och större utmaning ligger i nationalistiska och populistiska krafters framväxt i Europa, också i våra länder. Det fordrar att vi bygger robusta rättsordningar och domstolsorganisationer som kan stå emot en eventuell framtida auktoritär regims anspråk på makt över domstolarna.
5 Erfarenheten visar att när sådana regimer kommer till makten riktar de först in sig på de högsta domstolsinstanserna och på den centrala domstolsadministrationen. Så har skett i både Ungern och Polen. Jag och ordföranden i svenska HD har hävdat att vi i Sverige behöver flera reformer för att säkerställa domstolarnas motståndskraft. En åtgärd är att tydligare reglera de högsta domstolarna i grundlag, t.ex. vad gäller antal ledamöter. Varken i den finska eller svenska grundlagen finns någon bestämmelse om detta. Jag menar att ett lägsta antal ledamöter bör anges där och helst även ett högsta antal för att undvika att en auktoritär regim ägnar sig åt att fylla på med partilojala jurister, det som brukar kallas courtpacking. När det gäller att åstadkomma en i förhållande till övriga statsmakter mer oberoende central domstolsadministration ligger Finland nu före Sverige. Hos oss har saken ännu inte ens börjat utredas. Även ett sådant gemensamt utövande av den högsta domsmakten som jag nyss förordade kan vara en styrka i ett mera turbulent och kritiskt politiskt klimat. De högsta domstolarna kan då tala med en, tydlig, röst i centrala frågor om t.ex. minoritetsskydd och grundläggande fri- och rättigheter. Det är därför glädjande att en enig svensk riksdag på försommaren ställde sig bakom en begäran om att regeringen ska låta utreda bl.a. de frågor som jag nyss har nämnt regleringen i grundlag av de högsta domstolarna, möjligheten för de högsta instanserna att avgöra mål i gemensam sammansättning och det svenska Domstolsverkets uppgifter och inte minst ledning. Låt mig nu avsluta mitt anförande med att fullgöra det uppdrag jag har fått av presidenterna i de högsta domstolarna i de övriga nordiska länderna: att denna dag framföra våra gemensamma nordiska gratulationer och lyckönskningar till Finlands Högsta förvaltningsdomstol.
Högsta förvaltningsdomstolen
Högsta förvaltningsdomstolen Högsta förvaltningsdomstolen är behörig inom ett vidsträckt fält. Högsta förvaltningsdomstolens och de övriga förvaltningsdomstolarnas samhälleliga uppgift omfattar samhällslivets
Lag om rätt till domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:811 av Robert Hannah och Said Abdu (FP) Lag om rätt till domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager
Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige. Ds 2019:4
Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige Sammanfattning Utredaren Lise Bergh har haft i uppdrag att föreslå hur en nationell institution för mänskliga rättigheter (MR-institution)
Uppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:
Uppgift 2 Redogör kort för följande begrepp: 1) EU-rättens företräde 2) Direktivens spärrverkan 3) Estoppel effekt 4) Principen om direktivkonform tolkning 5) Direktivens horisontella direkta effekt Uppgift
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 november 2011 Lag om det nationella genomförandet av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i rambeslutet om alternativa påföljder
Nya regler för att öka Europadomstolens effektivitet
Konstitutionsutskottets betänkande 2015/16:KU9 Nya regler för att öka Europadomstolens effektivitet Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vissa ändringar av den europeiska konventionen
Regeringsformen (RF) 4.2 Grundläggande fri- och rättigheter
Citat ur Sveriges grundlagar och riksdagsordningen Inledning av Erik Holmberg och Nils Stjernquist i bearbetning av Magnus Isberg. (utgiven av Riksdagen, 2007), Citatet är hämtat ur inledningen och handlar
EU-rätten och förvaltningsprocessen. JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt
EU-rätten och förvaltningsprocessen JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt Inledning - Ämnet för dagen Övergripande frågor: I vilken utsträckning påverkar
romska ärenden Brochyrer 2002:7swe
Delegationen för romska ärenden Brochyrer 2002:7swe Delegationen för romska ärenden Delegationen för romska ärenden (officiellt delegationen för zigenarärenden) har till uppgift att främja den romska befolkningens
NJM Lars Hjortnæs, Danmark
NJM 2017 Den øverste domstols opgaver Lars Hjortnæs, Danmark Vad innebär det at vara en prejudikatdomstol? Var finns gränsen mellan politik och juridik? Det är dessa två huvudfrågor i Inge Lorange Backers
TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG
TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG 3 MARS 2015 Det talade ordet gäller Herr Republikens President och Fru Jenni Haukio, Excellenser, mina damer och
För delegationerna bifogas ovannämnda dokument för vilket säkerhetsskyddsklassificeringen tagits bort.
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 juni 2015 (OR. en) 10817/10 DCL 1 FREMP 27 JAI 523 COHOM 153 COSCE 17 BORTTAGANDE AV SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERING för dokument: 10817/10 av den: 8 juni 2010 Ny status:
HFD 2016 Ref 54. Kommunfullmäktiges beslut att återkalla samtliga förtroendevaldas
HFD 2016 Ref 54 HFD 2016 ref. 54 Kommunfullmäktiges beslut att återkalla samtliga förtroendevaldas uppdrag vid förändringar i nämndorganisationen omfattar även kommunstyrelsen. Laglighetsprövning enligt
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2013
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2013 6/2013 (Finlands författningssamlings nr 64/2013) Statsrådets förordning om sättande i kraft av avtalet mellan Europeiska
Kommittédirektiv. En ny förvaltningslag. Dir. 2008:36. Beslut vid regeringssammanträde den 17 april 2008
Kommittédirektiv En ny förvaltningslag Dir. 2008:36 Beslut vid regeringssammanträde den 17 april 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska se över bestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223)
Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt
GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498
Jämlikhet. Alla är lika inför lagen.
6 Jämlikhet Alla är lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan
EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad?
EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? Efter Finlands anslutning till Europeiska unionen har medborgarnas, sammanslutningarnas och företagens möjligheter att få sin sak prövad utvidgats.
Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92
Kommittédirektiv Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter Dir. 2018:92 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté
Kan Tullverket meddela föreskrifter om tull på införsel av varor? När ska en svensk domstol tillämpa EU-stadgan om grundläggande rättigheter?
Exempel på möjliga examensfrågor delkurs 3, konstitutionell rätt Endast ett svarsalternativ per fråga är korrekt. Version: augusti 2018 Fråga 1 Vilken av följande författningar är inte relevant att åberopa
Domstolarnas oberoende
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3294 av Andreas Norlén m.fl. (M) Domstolarnas oberoende Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över
Ändringsprotokoll till Europakonventionen en effektivare Europadomstol
Konstitutionsutskottets betänkande Ändringsprotokoll till Europakonventionen en effektivare Europadomstol Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens förslag i proposition 2004/05:167. I propositionen
Sammanfattning 2018:1
Sammanfattning Den fråga som ligger till grund för vårt arbete är om den svenska offentlighetsprincipen försvagats genom medlemskapet i EU? Vårt svar är ja. En grundläggande orsak är att rättigheten att
Europeisk stadga om lokal självstyrelse
Inledning Europeisk stadga om lokal självstyrelse Europarådets medlemsstater som undertecknat denna stadga, som beaktar att Europarådets syfte är att uppnå en fastare enhet mellan dessa medlemmar för att
EU-rätt Vad är EU-rätt?
EU och arbetsrätten EU:s uppbyggnad och regelverk Per-Ola Ohlsson EU-rätt Vad är EU-rätt? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Vad är EU? En blandning av över- och mellanstatlighet Exklusiv,
Barns delaktighet i beslutsprocesser Enkätundersökning Sverige ELIN HULTMAN, MONICA LARSSON & STAFFAN HÖJER
Barns delaktighet i beslutsprocesser Enkätundersökning Sverige ELIN HULTMAN, MONICA LARSSON & STAFFAN HÖJER IDEA Syfte med projektet; stärka barns rättigheter och förbättra beslutsfattande i den sociala
Den statliga förvaltningens konstitutionella ställning en finsk-svensk förvaltningsmodell? Föredrag vid NAF:s finska avdelnings höstmöte
Den statliga förvaltningens konstitutionella ställning en finsk-svensk förvaltningsmodell? Föredrag vid NAF:s finska avdelnings höstmöte 22.11.2018 HENRIK WENANDER Projektet Stipendium Eugen Schaumans
EN FÖRBÄTTRAD DOMSTOLSORDNING FÖR IMMATERIALRÄTT
EN FÖRBÄTTRAD DOMSTOLSORDNING FÖR IMMATERIALRÄTT Diskussionsinlägg vid XXIX NIR-mötet av advokat Örjan Grundén Status Tio år har gått efter att tanken på en gemensam domstolsordning för europeiska patent
Hovrätten för Nedre Norrland
Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Datum Dnr 2011-09-30 2011/0154 Ert datum Ert Dnr 2011-06-13 Ju2011/3644/DOM En reformerad domstolslagstiftning (SOU 2011:42) Hovrätten tillstyrker i huvudsak
Förvaltningsprocessrätt
8/29/12 Förvaltningsprocessrätt Vad, varför och hur? 2012-09-03 Sebastian Wejedal Beijbom sebastian.beijbom@law.gu.se Vad är förvaltningsprocessrätt? I Sverige skiljer man inom processrätten mellan tre
Yttrande över promemorian Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)
Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning YTTRANDE Datum 2019-06-07 Dnr R 17-2019 Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Sid 1 (5) Yttrande över promemorian Förslag till en nationell
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område
Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 SÖKANDE AA Ombud: Advokat Karl-Arne Olsson Gärde Wesslau Advokatbyrå Box 7253 103 89 Stockholm SAKEN Resning HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS
Rapport Skattemål i förvaltningsdomstol Rättvis skatteprocess
Rapport Skattemål i förvaltningsdomstol Rättvis skatteprocess 2018-0-0 Om undersökningen Syfte Att kartlägga hur advokater som arbetar med skatterätt uppfattar att processen fungerar i förvaltningsrätten.
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 juni 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 46 En skogsägare har trots föreskrivet överklagandeförbud ansetts ha rätt att överklaga ett beslut om nekad skyddsjakt efter älg eftersom beslutet avsett en civil rättighet. 23 a, 29 och
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelad i Stockholm den 9 juni 2015 SÖKANDE AA SAKEN Resning HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE Högsta förvaltningsdomstolen avslår ansökningen om resning.
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 april 2011 SÖKANDE AA Ombud: Jur. kand. Pehr Amrén Försvarsadvokaterna Stockholm Box 12107 102 23 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens
Om Högsta förvaltningsdomstolen
Om Högsta förvaltningsdomstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna förvaltningsdomstolarna avgör mål mellan 2 myndigheter och enskilda personer eller
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 27 maj 2016 KLAGANDE 1. Athena Cosmetics Inc. 2. LMG Distribution AB, 556796-6386 Ombud för 1 och 2: Advokaten Helena Nilsson Setterwalls
HFD 2015 ref 6. Lagrum: Artikel 6.1 i Europakonventionen
HFD 2015 ref 6 Beslutsorganet Överklagandenämnden i Överklagandenämnden för studiestöd har ansetts vara en domstol i Europakonventionens mening även när beslut fattats av den ledamot som samtidigt är myndighetschef.
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS 1 (8) meddelat i Stockholm den 7 april 2017 KLAGANDE Föreningen Resandefolkets Riksorganisation, 846502-0330 c/o AA MOTPART Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22
Överklagan av beslut fattat av Förvaltningsrätten Linköping, 17 april 2015, målnummer: 2544-15
SVERIGES DOMSTOLAR FÖRVALTNINGSRÄTTEN LINKÖPING BOX 406 581 04 LINKÖPING PRÖVNINGSTILLSTÅND FÖR KAMMARRÄTT KAMMARRRÄTTEN JÖNKÖPING BOX 2203 550 03 JÖNKÖPING DATUM: 2015-04-20 Förnamn Efternamn Personnummer
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 maj 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 23 Om en myndighet, i en fråga som ligger utanför myndighetens beslutskompetens, ger ett ställningstagande en sådan utformning att det får eller är ägnat att få faktiska verkningar för någon,
Demokratipolitiskt program
Demokratipolitiskt program 2017 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21 23 april 2017 i Stockholm. Programmet behandlar Centerstudenters syn på staten och demokratin samt redogör
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 7 juli 2017 KLAGANDE Örebro kommun Box 30070 701 35 Örebro MOTPART Snick-Snack AB, 556627-5276 c/o Åkesson & Curry AB Kammakargatan 22 111
Hemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
RP 87/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det
1 Den tidigare beredningen beskrivs i en promemoria av den 17 februari 2010 från ordförandeskapet till
Diskussionsunderlag från Europeiska unionens domstol angående vissa aspekter av Europeiska unionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 juni 2017 KLAGANDE Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Ombud: Advokat Roger Hagman Box 45030 104 30 Stockholm
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig
Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar
Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-02-27 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Avtalet mellan EG och Danmark om
Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0130 (NLE) 9969/15 ADD 1 FÖRSLAG från: inkom den: 15 juni 2015 till: JAI 463 DROIPEN 63 COPEN 156 ENFOPOL 156
Rådets rambeslut om bekämpning av organiserad brottslighet: Vad kan göras för att stärka EU-lagstiftningen på detta område?
GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR Rådets rambeslut
DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag
DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken
Vad är kammarrätten? I anslutning till kammarrätterna tjänstgör också cirka 250 nämndemän som deltar i det dömande arbetet.
Kammarrätten Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna förvaltningsdomstolarna
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 19 juni 2017 SÖKANDE 1. AA Ombud: Advokat Thorulf Arwidson Box 24049 104 50 Stockholm 2. BB KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Socialdepartementet)
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET. Bryssel den 31 maj 2002 (3.6) (OR. fr) CONV 72/02
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 31 maj 2002 (3.6) (OR. fr) CONV 72/02 NOT från: till: Ärende: António Vitorino Konventsledamöterna Mandat för arbetsgruppen för stadgan Nedan bifogas en not
Motion 1983/84:2695. Karin Ahrland och Lars Ernestam Regeringens befattning med besvärsärenden (prop. 1983/84: 120)
15 Motion 1983/84:2695 Karin Ahrland och Lars Ernestam Regeringens befattning med besvärsärenden (prop. 1983/84: 120) Vi har inte några invändningar mot syftet med propositionen, nämligen kortare handläggningstider,
Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol. Dir. 2007:23
Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol Dir. 2007:23 Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2007 Sammanfattning av uppdraget För att förtroendet
Om Högsta förvaltningsdomstolen
Om Högsta förvaltningsdomstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna förvaltningsdomstolarna avgör mål mellan 2 myndigheter och enskilda personer eller
Överlag är Enskilda Högskolan Stockholm positiv till att det inrättas en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige.
Remissyttrande angående Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4) Kulturdepartementet/Arbetsmarknadsdepartementet Remissinstans: Enskilda Högskolan Stockholm
EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:
Varför används medling inte oftare som alternativ tvistlösningsmetod?
GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Varför används medling inte oftare som alternativ tvistlösningsmetod?
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 26 maj 2016 KLAGANDE Tekniska nämnden i Södertälje kommun 151 89 Södertälje MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom
Klaganden bad justitieombudsmannen utreda Skatteförvaltningens förfarande. Klagomålet gällde på vilket språk besluten fattas inom arvsbeskattningen.
28.6.2018 EOAK/963/2017 Beslutsfattare: Oikeusasiamies Petri Jääskeläinen Föredragande: Esittelijäneuvos Mikko Sarja ARVSSKATTEBESLUTS SPRÅK 1 KLAGOMÅLET Klaganden bad justitieombudsmannen utreda Skatteförvaltningens
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 18 juni 2018 KLAGANDE AA MOTPART Länsstyrelsen i Västmanlands län 721 86 Västerås ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den
Vi anser att grunder har framförts för den väsentliga reform som ingår i detta kapitel.
Sannfinländarnas riksdagsgrupp Utlåtande 14.9.2017 Ärende: JM 60/08/2013 ÅLANDS SJÄLVSTYRELSE I UTVECKLING ÅLANDSKOMMITTÉNS 2013 SLUTBETÄNKANDE Begäran om utlåtande 1 kap. Ålands självstyrelse Enligt förslaget
OSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010
20.4.2011 Publikationens titel Det nationella genomförandet av en europeisk övervakningsorder Författare Justitieministeriets publikation Arbetsgruppen som bereder det nationella genomförandet av en europeisk
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 mars 2015 KLAGANDE AA MOTPART Centrala studiestödsnämnden 851 82 Sundsvall ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings beslut den
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 1 juni 2017 KLAGANDE Lunds kommun Box 41 221 00 Lund MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 15 juni 2015 i mål
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelad i Stockholm den 9 juni 2015 SÖKANDE AA SAKEN Resning HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE Högsta förvaltningsdomstolen avslår ansökningen om resning.
Yttrande över Å:s anmälan till JO
Justitieombudsmannen Barbro Molander Juridiska avdelningen Yttrande över Å:s anmälan till JO Å:s anmälan Å har hos JO under sex punkter ifrågasatt att Rådet som krav har ställt att en ansökan om projektmedel
För delegationerna bifogas rådets slutsatser om samarbets- och kontrollmekanismen som antogs av rådet (allmänna frågor) den 7 mars 2017.
Europeiska unionens råd Bryssel den 7 mars 2017 (OR. en) 7048/17 COVEME 4 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 7 mars 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 6548/17 COVEME 3 Komm. dok.
III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
L 348/130 Europeiska unionens officiella tidning 24.12.2008 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET
Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar
Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders
(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET
4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden 12 november 2002 PE 324.159/1-12 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-12 Förslag till yttrande (PE 324.159) Béatrice Patrie Grönbok om straffrättsligt
RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen
RP 77/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att självstyrelselagen
HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)
HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen
1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *
1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))
Betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49)
REMISSYTTRANDE 1 (7) Datum Diarienr 2013-10-07 AdmD-523-2013 Ert datum Ert diarienr 2013-07-03 Ju2013/4701/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Betänkandet
RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
RP 3/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om auktoriserade translatorer PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
Länsstyrelses föreskrifter har i viss del ansetts gå utöver vad som kan anses utgöra en verkställighetsföreskrift.
HFD 2017 ref. 18 Länsstyrelses föreskrifter har i viss del ansetts gå utöver vad som kan anses utgöra en verkställighetsföreskrift. 11 kap. 14 regeringsformen, 4 förordningen (2005:765) om statsbidrag
HFD 2014 ref 80. Transportstyrelsen bestred bifall till överklagandet.
HFD 2014 ref 80 Ny praxis beträffande skattetillägg och straff för skattebrott i förhållande till Europakonventionens förbud mot dubbla förfaranden (HFD 2013 ref. 71) påverkar inte bedömningen att den
Justitieminister Johannes Koskinen
Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets rambeslut (bekämpande av rasism och främlingsfientlighet) I enlighet med 96 2 mom. grundlagen översänds till riksdagen Europeiska
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 9 juni 2015 SÖKANDE AA Ombud: Advokat Stephane Pleijel Advokatfirman NOVA AB Box 55996 102 16 Stockholm SAKEN Resning HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS
JO övervakar framför allt, att god förvaltning iakttas och att de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna tillgodoses.
KLAGA HOS RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN? 1) Vad gör justitieombudsmannen? Justitieombudsmannen övervakar att myndigheterna och tjänstemännen följer lagen och fullgör sina skyldigheter. Också andra som sköter
Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010
14.4.2010 Publikationens titel Organisering av den internationella indrivningen av underhållsbidrag Författare Justitieministeriet s publikation Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura
RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om
RP 43/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av avtalet mellan de nordiska länderna om ändring av avtalet om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-10-08 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund. Erkännande och verkställighet av frihetsberövande
Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk
Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan
Luckor i regeringsformens rättsstatsskydd
GUSTAF PETREN: Luckor i regeringsformens rättsstatsskydd Regeringsrådet Gustaf Petren granskar ingående regeringsformens skyddför rättsstaten. Han pekar bl a på att regeln i RF om allas lika värde endast
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA, Ombud: Advokat Hans Fritzheimer Esplanaden 11, 2 tr 852 31 Sundsvall MOTPART Transportstyrelsen 701 97 Örebro
Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO
R-2009/0488 Stockholm den 1 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2441/PO Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 13 mars 2009 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Genomförandet
Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.
EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar
Vår grundsyn Omgivningen
För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga
Stärkt rättssäkerhet i de allmänna förvaltningsdomstolarna
Justitieutskottets betänkande Stärkt rättssäkerhet i de allmänna förvaltningsdomstolarna Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i bl.a. lagen om allmänna