Jämförelse av regleringsmönster i en reglerad och en oreglerad älv
|
|
- Lisa Jonsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXAMENSARBETE INOM TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 5 HP STOCKHOLM, SVERIGE 28 Jämförelse av regleringsmönster i en reglerad och en oreglerad älv ANTON HANSSON KTH SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD
2 Jämförelse av regleringsmönster i en reglerad och en oreglerad älv Anton Hansson Handledare Joakim Riml Examinator Elzbieta Plaza Degree Project in AL3X KTH Royal Institute of Technology School of Architecture and Built Environment Department of Sustainable Development, Environmental Science and Engineering SE- 44 Stockholm, Sweden i
3 ii
4 Sammanfattning Vid produktion av el med hjälp av vattenkraft regleras vattenflödet i vattendraget för att producera den mängd el som marknaden efterfrågar för stunden. Detta gör att vattenflödet blir annorlunda i en reglerad älv jämfört med en oreglerad älv. Därför analyseras och jämförs skillnaderna i vattenföringen mellan en reglerad och en oreglerad älv i den här rapporten. Det gjordes med hjälp av flödesdata från två mätstationer i finska älvar, en med reglerat flöde och en med oreglerat. Utifrån flödesdatat beräknades tre olika parametrar i olika tidsskalor, månad, dag och timme, för att undersöka olika regleringsmönster i älvarna. När flödesskillnaderna analyserats i de olika tidsskalorna konstaterades att skillnaderna i regleringsmönster blev större desto kortare tidshorisont som analyserades. I månadsperspektivet var regleringsmönster nästan lika medan i dags- och timperspektivet var det stora skillnader. I dagsperspektivet som analyserades med parametern HP var värdena i genomsnitt ungefär 2 gånger högre för den reglerade älven än den oreglerade och i timperspektivet som analyserades med parameter HP 2 var värdena ungefär 4 5 gånger högre i genomsnitt i den reglerade älven jämfört med den oreglerade. Att värdena i den reglerade älven är så mycket högre beror på att flödet regleras till att optimera elproduktionen vilket gör att flödesskillnaderna under en dag och mellan två timmar blir betydligt större jämfört med flödesskillnaderna i den naturliga vattenföringen som finns i den oreglerade älven. När vårfloden kommer händer något intressant med regleringsmönstret. Mönstret i de två älvarna närmar sig varandra och blir mer lika. Värdena på parametrarna i den oreglerade älven ökar medan de minskar kraftigt i den reglerade älven. Att värdena i den reglerade älven minskar beror sannolikt på den ökade risken för dammbrott och översvämningar på grund av de högre vattenflödena, vilket beror på begränsningar i lagringskapaciteten. Regleringsmönstret skiljer sig från år till år vilket beror på nederbördsmängden och hur fyllda magasinen är vid årets början. Vid jämförelse av resultatet med en annan rapport som analyserat samma parametrar på en älv i Schweiz, kan samma trender i mönstret ses men vissa skillnader finns också vilket indikerar på de lokala förhållandenas påverkan på regleringsmönstret. Nyckelord: Vattenkraft, Hydropeaking, Korttidsreglering iii
5 Abstract Hydro Power is one of the most important producer of electricity and to optimize the production hydropeaking is used. Hydropeaking means regulation of the discharge to produce the amount of electricity the market demands at the time. In this study the regulation pattern has been analyzed and compared in one observation station in a regulated river and one observation station in an unregulated river, in Finland. Flow data has been analyzed with regards to three different statistic parameters. One parameter that analyzes the regulation per month, one that analyzes the regulation per day and one that analyzes per hour. The result shows that the smaller the time interval is the bigger are the differences in the regulation pattern. In the month perspective the value of the parameter is almost the same, in the day perspective the values for the regulated river is approximative -2 times bigger than the unregulated. And in the hour perspective it is even bigger differences where the value in the regulated river is around 4-5 times bigger than for the unregulated. The reason to the higher values on the parameters in the regulated river comes from that the discharge here is regulated to optimize the production of electricity which makes the differences in the discharger higher within the day and between two hours. When the spring flood comes something interesting happens with the regulation pattern. The regulation pattern in the two rivers becomes more similar. In the unregulated river the value of the parameters increases meanwhile the values in the regulated river decreases. The reason the short time regulation decreases in the regulated river is probably because of the higher risk of flooding, due to limitations of the capacity to store water, which comes with higher discharges. The regulation pattern got some differences between the years which depends on the amount of rain and the levels in the storing magazines by the start of the year. When the results in this thesis are compared with the results of another report which analyzes the same parameters in Switzerland, the same pattern can be seen in general but also some differences which indicates on the local conditions impact on the pattern. Keywords: Hydro Power, Hydropeaking, Short-time regualtion iv
6 Tillkännagivande Ett stort tack riktas först och främst till Joakim Riml för all hjälp och handledning med arbetet samt inspiration till projektet. Ett stort tack riktas även till Finnish Environmental Institute (SYKE) för tillhandahållna flödesdata som gjorde analysen möjlig. Stockholm, Maj 28 Anton Hansson v
7 Innehållsförteckning Introduktion... Syfte och målformulering... 3 Material och Metod... 4 Statistiska parametrar... 4 Resultat... 6 Regleringsmönster i månadsperspektiv... 6 Regleringsmönster i dygnsperspektiv... 7 Regleringsmönster i timperspektiv... 9 Diskussion... Slutsats... 3 Referenser... 4 Appendix I... 5 Appendix II... 2 vi
8 Introduktion Vattenkraft är en av Sveriges viktigaste energikällor och producerar ca 4% av all el i Sverige (Energimyndigheten, 28). I vattenkraftverk utnyttjas vattnets lägesenergi och rörelseenergi för att kunna producera elektricitet. Detta görs genom att vattnet passerar turbiner som driver en generator, generatorn omvandlar energin i vattnet till elektricitet. Mängden el som kan utvinnas beror främst på fallhöjden och mängden vatten som passerar, flödet. I dagens vattenkraftverk regleras vattenflödet beroende på hur mycket el som behöver producera, hur mycket vatten som finns i dammarna och hur mycket som förutspås kommer finnas i framtiden. Två typer av regleringar används dels säsongsreglering och dels korttidsreglering. Säsongsreglering innebär att vatten magasineras under sommaren och hösten då elbehovet är mindre än vad som kan produceras med vattenflödena för att sedan använda det under vintern då elbehovet är större än vad som kan tillgodoses med den naturliga vattenföringen. Korttidsreglering innebär att flödet regleras under kortare intervall såsom dagar eller timmar. Olika älvar har olika bestämmelser för hur flödet får regleras och i Sverige har varje enskild älv sin egen vattendom som bestämmer hur den får regleras. Generellt, i Sverige, ska dammagasinen avsänkas till rimliga nivåer inför vårfloden för att kunna ta emot den ökade mängden vatten och det finns en minimitappning som är det lägsta flödet en älv får ha (Energimyndigheten, 24). Eftersom el inte kan lagras måste elen produceras när den behövs, därför talar man ofta om hydropeaking inom vattenkraft. Det saknas en bra svensk översättning för hydropeaking men det innebär att flödet i älven anpassas till att möta efterfrågan på elmarknaden (Barbalić & Kuspilić 25). Alltså vid en viss tid kräver elmarknaden en viss mängd el, då regleras flödet genom turbinen i kraftverket för att producera just den mängden el vilket påverkar flödet i hela älven. Vilket leder till att elpriset kan hållas relativt konstant hela tiden, om flödet inte hade reglerats hade elproduktionen istället bara följt de naturliga flödesförändringarna i älven vilket hade gjort att det ibland hade producerats mycket el och ibland mindre. Elproduktionens variation hade då skett utan hänsyn till marknadens efterfrågan vilket hade lett till att elpriset hade varierat kraftigt under dagen och året. Detta gör att man får helt olika flödesmönster i en älv som används för vattenkraft och en som inte gör det. I en oreglerad älv kommer man se att vattenflödet, som främst svarar mot nederbörden, är relativt konstant under stora delar av året för att sedan ha en rejäl uppgång någon gång under försommaren när snösmältningen sker och vårfloden kommer (Bejarano et al. 27). I en reglerad älv däremot kommer man hela tiden se momentana förändringar ner på timbasis för att hela tiden kunna producera den el som marknaden kräver. Sett över hela året kan det vara så att hydrografen inte har någon tydlig topp vid vårfloden eller att den är förminskad. Istället kommer den under resterande året ligga på högre flöden än en oreglerad älv men med små hack, detta gäller för älvar som regleras på timbasis vilket gäller för de flesta älvar som används för vattenkraft. Hacken symboliseras över att elbehovet är större under dagen än natten och därför är flödena högre under dagen för att kunna producera mer el. Anledningen till att man inte får en tydlig topp vid vårfloden är för att en del av det vattnet kan behöva magasineras för att användas senare under året. För att förstå vikten av att reglera vattenflöden måste hänsyn tas till vilka andra energikällor som kan användas för elproduktion. I Sverige används, förutom vattenkraft, främst kärnkraft men även soloch vindkraft förekommer vid produktion av el (Energimyndigheten, 28). Då mängden el som kan utvinnas med både sol- och vindkraft är väderberoende, kommer det i en framtid med mer vindkraft och solkraft bli ännu viktigare att kunna använda sig av hydropeaking för att säkerhetsställa en jämn produktion på elmarknaden. Vattenkraft är visserligen också beroende av vädret då flödet i älven beror på mängden nederbörd och snösmältningen men här kan produktionen styras genom att magasinera vatten i dammar. Om kärnkraften dessutom ska avvecklas på sikt kommer beroendet av en säker produktion från vattenkraften att bli än starkare. Att den naturliga vattenföringen i vattendragen hela tiden störs har stora effekter på både hydrologin och ekologin. Ett exempel är att de höga vattenflödena som vårfloden normalt ger uteblir eller minskas eftersom att en del vatten magasineras till senare då behovet av el är större. Detta leder till att vårflodens positiva effekter på den omkringliggande miljön t.ex. för svämskogar och strandängar inte tillvaratas (Lindblom & Holmgren, 26). En konsekvens av att vatten magasineras till vintern för att kunna producera den el som krävs då är att det blir ovanligt höga vattenflöden vintertid, vilket är
9 problematiskt för t.ex. fiskar som är biologiskt inställda att gå på sparlåga under vintern (Lindblom & Holmgren, 26). Vattenkraftverk utgör även stora vandringshinder för fiskar vilket försvårar fiskarnas fortplantning. I vissa reglerade älvar kan så kallad nolltappning utnyttjas ibland vilket helt enkelt innebär att man inte har något vattenflöde alls. Detta leder till att älvfåror nedströms kraftverken torrläggs helt vilket innebär att djur- och växtlivet i princip dör ut helt (Jewert, 24). Vid låga vattenflöden ökar också sedimenteringen av näringsämnen som är viktiga för de vatten som älvarna rinner ut till exempelvis påverkas Östersjön negativt av sedimentation av kisel. I det här projektet kommer regleringsmönstret i en reglerad och en oreglerad älv analyseras och jämföras. Detta kommer ske genom att tre statistiska parametrar som analyserar regleringsmönster i tre olika tidsskalor (månad, dygn och timme) beräknas. Inspirationen till de statiska parametrarna kommer från en rapport som analyserar hydropeaking-indikatorer i Rhone-floden i Schweiz skriven av Meile et.al år 2. Resultaten som den här rapporten kommer fram till kommer jämföras med resultaten från Meile et.al för att hitta likheter och skillnader och diskutera orsakerna till dem. De ekologiska effekterna av regleringsmönster i den reglerade älven kommer även att diskuteras översiktligt i den här rapporten. 2
10 Syfte och målformulering Syftet med rapporten är att redogöra hur vattenflöden regleras i vattenkraftverk och översiktligt diskutera vilka effekter det får på ekologi. Utifrån flödesdata från två mätstationer i Finland kommer statistiska parametrar som beskriver regleringsmönster beräknas. En av mätstationer finns i en älv som utnyttjas till vattenkraft medan den andra ligger i oreglerad älv. Syftet med det är att kunna jämföra regleringsmönstret mellan älvarna och visa på skillnaderna i regleringsmönstret om en älv används till vattenkraft eller inte. Rapporten beskriver inte generella skillnader i regleringsmönster mellan reglerade och oreglerade älvar utan är bara en jämförelse mellan dessa två. Hur ser regleringsmönstret i reglerade älvar ut i jämförelse med oreglerade älvar? Vilka effekter får korttidsreglering på vattendragens ekologi? 3
11 Material och Metod I det här projektet kommer en litteraturstudie genomföras för att få en bakgrund till hur reglering av vattendrag ser ut och varför samt översiktligt vilka konsekvenser det får på ekologin. Flödesdata från vattendrag har inhämtats från Finnish Environmental Institute (SYKE) för att med hjälp av olika statistiska parametrar visa på olika regleringsmönster och dess effekt på vattenföringen. Data över vattenflöden har hämtats från två finska mätstationer, en reglerad och en oreglerad, som tidigare har använts som referensälvar. De mätstationer som har använts är Ousjoki.Marraskoski, senare bara benämnd och. Värt att notera är att är ett oreglerat biflöde till, som är reglerad, vilket får konsekvensen att det är betydligt lägre vattenflöden där. De data som använts är från 23-- : till : med data över vattenflödet med en upplösning på timme. Detta möjliggör att flödet kan analysera i olika tidsskalor från årsvariationer till variationer ner på timmar. Statistiska parametrar För att beskriva årsreglering i en älv och hur vattenflödet varierar över året i en älv används Pardékoefficienten. Pardé-koefficienten definieras som kvoten mellan månadens genomsnittliga utflöde och årets genomsnittliga utflöde (Meile et al, 2): PC m,å = Q medel,m,å Q medel,å (ekv. ) där Q är vattenflödet (m 3 /s), m är månad ( m 2) och å är år. I analysen beräknades Pardé-koefficient för varje månad under den aktuella perioden och jämförelser mellan den reglerade () och den oreglerade älven () genomfördes. Denna parameter är normaliserad med medelvärdet under året för att möjliggöra jämförelser mellan små och stora vattendrag. För att beskriva korttidsreglering i en älv kommer två olika parametrar att beräknas, HP,j och HP 2,i (Meile et al, 2). Den första parametern, HP,j, definieras som skillnaden mellan det största och minsta flödet under en dag dividerat med medelvärdet för dagen: HP,j = Q max,j Q min,j Q medel,j (ekv. 2) där Q är vattenflödet (m 3 /s) och j är dag ( j 365). Parameter HP kommer visa på flödesskillnader under en enskild dag, för att normalisera värdet divideras skillnaden på det maximala flödet och det minsta flödet med dagens medelflöde. Anledningen till denna normalisering är att flödesvariationer i en typisk flodsträcka beror på både ändringar i utflöde och medelflödet, detta möjliggör också jämförelser mellan små och stora vattendrag (Barbalić & Kuspilić 25). I denna analys beräknades ett värde för varje dag. Den andra parametern för att beskriva korttidsreglering, HP 2,i, definieras som skillnaden mellan utflödet under två mätperioder dividerat med tidsintervallet mellan mätningarna: HP 2,i = Q i Q i t i t i (ekv. 3) där Q i är flödet vid tiden t i (m 3 /s) och Q i är flödet vid tiden t i (m 3 /s), här anges tiden i minuter. Parameter HP 2 kommer beskriva flödesförändringen under en viss tid, eftersom flödesdata finns för varje timme kommer tiden att väljas till en timme. Vilket betyder att det kommer beräknas ett värde för varje timme. Viktigt att notera är att det för denna parameter inte sker någon normalisering i förhållande till medelflöde vilket får konsekvensen att det naturligt blir större värden på parametern i älvar med större flöden. 4
12 Flöde [m 3 /s] Flöde [m 3 /s] För att få en första känsla över skillnaden i vattenföringen i de olika älvarna visas deras vattenflöden under 23 i figur och figur 2 nedan Ousjoki..Marraskoski Datum Figur : Flödesdata över Ousjoki under Datum Figur 2: Flödesdata över under 23 I figurerna kan tydliga skillnader urskiljas, dels att flödet i är betydligt mer hackigt som en konsekvens av att det här finns ett vattenkraftverk, dels att det generellt är högre flöden i den älven. Att det är högre flöden i beror på att Marraskoski är ett biflöde till. Både den reglerade () och den oreglerade älven (Marraskoski) har en tydlig topp under maj månad när vårfloden kommer. 5
13 Värde Resultat Regleringsmönster i månadsperspektiv För att beskriva årsregleringen i älvarna beräknades Pardé-koefficienten enligt ekv.. Efter att det gjorts för alla månader beräknades medelvärdet för varje månad under de fyra åren och resultatet presenteras i figur 3 nedan. I Appendix I kan Pardé-koefficienten för varje enskilt år beskådas. Medelvärde PC ,5 3 2,5 2,5,5 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Månad Figur 3: Medelvärde för Pardé-koefficienten per månad under Som figuren visar så är säsongsregleringen i de olika älvarna väldigt lika. Anledningen till det är att värdena har normaliserats med medelflödet under året. Båda har klart högre genomsnittsflöde i framförallt maj men även i juni än genomsnittsflödet för hela året medan det under övriga månader ligger klart under. En viss tendens att har lite lägre värde i maj och högre under övriga månader kan urskiljas. När figurerna i Appendix I studeras kan skillnader mellan åren utläsas. Det som sticker ut mest är 26 där värdet i maj månad är klart lägre än under övriga år cirka enhet lägre för den oreglerade älven (Marraskoski) och cirka,5 enheter lägre för den reglerade (). Värdena i juniseptember ligger istället högre än under övriga år. 6
14 Regleringsmönster i dygnsperspektiv För att beskriva korttidsregleringen ur ett dygnsperspektiv i älvarna beräknades HP,j enligt ekv. 2 för varje dag under den aktuella perioden. Efter det beräknades medelvärdet och standardavvikelsen för varje månad under åren Sedan gjordes ett diagram med medelvärdet, medelvärdet plus standardavvikelsen samt medelvärdet minus standardavvikelsen och resultatet visas nedan i figur 4. I figuren visas variansen med de svarta klamrarna och medelvärdet visas med en punkt. Detta gjordes för att visa på dels medelvärdet per månad och dels hur variansen per månad såg ut. Medelvärdet per månad för varje enskilt år kan ses i Appendix I. 2 HP 23-26,5, ,5 Figur 4: Medelvärde per månad för HP under I figuren syns tydliga skillnader mellan de två älvarna där den oreglerade älven () ligger stabilt under hela året på värden mellan och,2. I den reglerade älven () däremot syns en tydlig nedgång under maj månad, där värdet är så lågt som,2 medan det under övriga månader ligger mellan,8 och,5. Ett värde på, innebär att skillnaden mellan det maximala och det minimala flödet under en dag är en tiondel av medelvärdet under dagen. Ett värde på, däremot innebär att skillnaden är lika stor som medelvärdet, vilket uppvisades för alla månader utom maj i den reglerade älven. I figuren syns även att variansen på parametern är betydligt större i den reglerade älven () än i den oreglerade (). I de bifogade diagrammen i Appendix kan skillnader mellan åren utläsas, under både 25 och 26 syns tydliga nedgångar under hösten vilket man inte ser under Under 24 ligger värdet nästintill konstant under hela året bortsett maj månad vilket det inte gör under de tre övriga åren. 7
15 Procent Fraktioner av Figur 5 nedan visar täthetsfunktion för samtliga värden på parameter HP under perioden ,7,6 Täthetsfunktion HP,5,4,3,2, -,,-,,-,5, Intervall Figur 5: Täthetsfunktion för HP. I figur 6 nedan visas en kumulativ fördelningsfunktion för HP under där värdet för alla dygn är medräknade. Kumulativ fördelningsfunktion HP ,,-,,-,5, Värde Figur 6: Kumulativ fördelningsfunktion för HP. I figurerna syns väldigt stora skillnader mellan de olika älvarna, värdena för den reglerade älven () är kraftigt förskjutna till höger jämfört med värdena för den oreglerade (). I ligger de flesta värden mellan, och, och samtliga under,5. För däremot är det nästan tvärtom då i princip samtliga värde ligger över,5 och majoriteten finns mellan och 2. Anledningen till förskjutningen av värdena är de större skillnaderna i största och minsta flöde under dagen i förhållande till medelflödet under dagen i den reglerade älven (), vilket är en följd av att flödet här regleras till optimal elproduktion. 8
16 Värde Regleringsmönster i timperspektiv För att beskriva hur korttidsregleringen ser ut på timbasis beräknades HP 2,i enligt ekv. 3. I figur 7 visas medelvärdet för varje månad under För att beräkna medelvärdet har absolutbeloppet av HP 2,i använts då värdet blir negativt då flödet mellan två tidpunkter minskar, vilket leder till att medelvärdet blir annorlunda om absolutbelopp inte används. Det intressanta är hur stor flödesförändringen är och inte huruvida den är positiv eller negativ. Medelvärdet per månad för varje enskilt år bifogas i Appendix I. I Appendix II finns värdet på HP2 varje timme under respektive år bifogat.,6,4,2 Medelvärde HP ,8,6,4, Månad Figur 7: Medelvärde per månad för HP 2 under Ur figuren kan samma mönster som för parameter HP utläsas med en nedgång under maj månad för den reglerade älven (), nedgången är inte lika stor som för HP men alltjämt tydlig. Under samtliga månader ligger den reglerade älven () på klart högre värden än den oreglerade (). En del av förklaringen till det är att värdena inte är normaliserade vilket betyder att det naturligt blir högre värden på parametern vid högre vattenflöden som den reglerade älven () har. Skillnaderna i värdena på parametern är dock så pass stora att det inte är den största bidragande faktorn. För att få en känsla för vad ett visst värde på HP 2 betyder ges några exempel i Tabell nedan. Tidsskillnad (min) Flödesskillnad (m 3 /s) Värde HP , 6 3, Tabell : Beskrivning av värden på HP 2 9
17 Procent Fraktioner av I figur 8 visas täthetsfunktion för parameter HP 2 där alla värden på parametern under den aktuella perioden har använts. Täthetsfunktion HP2,9,8,7,6,5,4,3,2, < ,5 -,5- -,5,5- -2 >2 Intervall Figur 8: Täthetsfunktion för HP 2. I figur 9 nedan visas en kumulativ fördelningsfunktion för HP 2 under där alla värden på parametern är medräknade. Kumulativ fördelningsfunktion HP < ,5 -,5- -,5,5- -2 >2 Intervall Figur 9: Kumulativ fördelningsfunktion för HP 2. I figurerna kan stora skillnader utläsas mellan de olika älvarna. Kurvan för den oreglerade älven () liknar en normalfördelningskurva medan kurvan för den reglerade älven () är betydligt mer utspridd över de olika intervallen. I är HP 2,i nästan alltid, närmare 8%, medan det för är knappt 5%, vilket betyder att det nästan aldrig sker någon flödesförändring på en timme i den oreglerade älven () medan det nästan alltid sker i den reglerade (). När flödesförändringar väl sker i den oreglerade älven är de i princip alltid mindre än 3 m 3 /s medan flödesförändringarna mellan två timmar i den reglerade älven vanligen ligger mellan 3 2 m 3 /s.
18 Diskussion Då flödet i är oreglerat får det anses vara en naturlig vattenföring. När det jämförs med flödet i som är reglerat kan stora skillnader i regleringsmönster ses beroende på vilken tidshorisont som undersöks. När säsongsregleringen analyseras syns snarlika regleringsmönster mellan den reglerade älven () och den oreglerade (). Vad gäller korttidsregleringen däremot syntes som förväntat väldigt stora skillnader i regleringsmönster. I Marraskoski finns ingen korttidsreglering och när flödet analyseras på dags- eller timbasis finns inga stora förändringar utan det är relativt konstant. För däremot så förändras flödet hela tiden på grund av en aktiv reglering och flödet kan ändras med flera hundra kubikmeter per sekund med bara en timmes mellanrum. I månadsperspektivet såg vi med hjälp av Pardé-koefficienten (figur 3) att regleringsmönstret var nästan lika för de båda flödena. Att skulle ha det mönstret, med en tydlig topp när vårfloden kommer var väntat men att skulle ha ett liknande var mer förvånande. Det betyder att vatten från vårfloden inte magasineras i dammar eller åtminstone inte några större mängder. Då elbehovet knappast ökar lika mycket som produktionen gör med de ökade flödena finns två möjliga förklaringar. Antingen att det produceras mer el än vad som behövs och att elen då antingen säljs vidare eller att övrig elproduktion minskas. Eller att allt vatten inte används till att producera el utan bara rinner igenom. När resultatet jämförs med resultaten som Meile et.al fick i sin analys av Pardé-koefficienten syns likheter men även olikheter, jämförelsen där skedde i en del av Rhone-floden i alpområdet och värden från tidigt 9-tal (oreglerat flöde) jämfördes med värden från sent 9-tal (reglerat flöde). Istället för en väldigt tydlig topp under maj månad är toppen här utspridd över juni, juli och augusti. Detta visar på de lokala förhållandenas påverkan på regleringsmönster och i Alperna kan snösmältningen antas ske både senare och långsammare än i Finland utifrån resultatet. Det leder till att de höga vattenflödena kommer senare under året och under längre tidsperiod, dvs värdet på Pardé-koefficienten kommer vara högre senare under året och under längre tidsperiod. Om regleringsmönstret istället analyseras i dagsperspektivet med hjälp av HP (figur 4 6) upptäcks stora skillnader och där värdena för har förskjutits mot högre värden dvs. större skillnader mellan största och minsta värden under en dag i förhållande till medelvärdet under dagen. Värdena i är ungefär 2 gånger högre än i. En intressant aspekt från är att det under maj månad, när vårfloden kommer, sker en drastisk minskning av värdet på parametern. Vid jämförelse med Meile et.al syns snarlika resultat där det också finns en nedgång under vårfloden för det reglerade flödet men samtidigt är det klart högre värden för det reglerade flödet under hela året. När flödet analyseras per timme, som gjordes med hjälp av HP 2, (figur 7 9) syns ännu större skillnader. Här liknade regleringsmönstret i den oreglerade älven () en normalfördelningskurva med som det absolut vanligaste värdet medan det i den reglerade () inte alls liknande en normalfördelningskurva och värdet förekom väldigt sällan. Istället har de stora antalet värden på fördelats ganska jämt över de andra olika intervallen och kurvan för är ganska plan utan några större toppar. Under maj månad syns det även här en nedgång av värdet på parametern i den reglerade älven () om än inte lika stora som för parameter HP. Att nedgången inte är lika stor kan ha en förklaring i att parameter HP 2 inte är normaliserad vilket gör att det naturligt blir högre värde på parametern vid högre vattenföden. Även här kan snarlika resultat som Meile et.al utläsas med en tydlig tyngdpunkt i värdet för det oreglerade flödet medan det är mer utspritt för det reglerade. I Appendix II ses timvärdena på parameter HP 2 och där kan stora skillnader utläsas mellan älvarna utifrån amplituden på kurvorna. Kurvan för den oreglerade älven (Marraskoski) har knappt någon amplitud utan ligger på under i stort sett hela året. Amplituden på kurvan för den reglerade älven () är betydligt större och varierar mer under året, t.ex. kan även här nedgången under maj månad utläsas genom att amplituden där är betydligt mindre. Vidare kan vissa skillnader under året utläsas, t.ex. att amplituden under hösten 25 och 26 är betydligt mindre än under hösten 23 och 24.
19 Anledningen till den kraftiga minskningen av korttidsregleringen i den reglerade älven () när vårfloden kommer under maj månad beror troligen på att det är väldigt höga flöden och att det då finns stora risker med att försöka styra flödet för mycket. Framförallt ökar risken för dammbrott eller översvämningar om för mycket vatten magasineras särskilt då när det kan vara svårare att bedöma hur mycket vatten som kommer de närmaste dygnen. De stora förskjutningarna som ses i dygns- och timperspektivet för den reglerade älven () beror på att här utnyttjas hydropeaking för att få en optimal elproduktion dvs. för att producera den mängd som marknaden efterfrågar. Det gör att flödet hela tiden styrs utifrån att producera rätt mängd el och när flödet jämförs med den naturliga vattenföringen som finns i den oreglerade älven blir skillnaderna stora. Exakt hur regleringsmönstret ser ut varierar från år till år vilket kan utläsas ur diagrammen i Appendix I. Möjligheterna att reglera vattenflödena påverkas av mängden nederbörd vilken varierar både under året och från år till år vilket gör att regleringsmönstret varierar mellan åren. Vissa år kan det vara svårare att reglera flödet eller så är behovet mindre, t.ex. kan magasinen vara välfyllda vid våtår vilket leder till att utflödet måste ökas trots att det kanske inte behövs för elproduktionen i en reglerad älv. Det kan också vara så att efterfrågan på el är mindre vissa år p.g.a. lågkonjunktur eller liknande vilket gör att behovet av att reglera kan skilja sig mellan olika år. Vid jämförelsen av resultaten i den här rapporten och resultaten som Meile et.al kom fram till kan även de lokala förhållandenas inverkan på regleringsmönstret ses. T.ex. kan tidpunkten när vårfloden kommer och nederbördsvariation under året se olika ut beroende på var man analyserar vilket gör att regleringsmönstret ser annorlunda ut beroende på var analysen är gjord. Vårflodens bevarande även i den reglerade älven () gör att de negativa ekologiska effekterna kraftigt minskar. När flödet analyseras syns även att väldigt låga vattenflöden (mindre än m 3 /s) är ovanliga vilket gör att risken för torrläggning av älvssträckor inte finns. Däremot är vattenkraftverket såklart ett vandringshinder för fiskar och flödena under vintertid är högre än vad de hade varit om flödet var oreglerat vilket kan störa arter som är vana vid att gå på vintervila. Utifrån de resultat som fåtts fram i regleringsmönstret bedöms dock de negativa ekologiska effekterna i den reglerade älven () vara relativt små. 2
20 Slutsats Utifrån resultatet dras slutsatsen att jämförelsen mellan regleringsmönster skiljer sig beroende på vilken tidshorisont som analyseras. I månadsperspektivet,som analyserades med Pardé-koefficienten, är mönstret i den reglerade älven och den oreglerade relativt lika. I dygnsperspektivet, som analyserades med parameter HP, är skillnaderna stora där värdena för den reglerade älven har förskjutits mot högre värden jämfört med den oreglerade. I timperspektivet, som analyserades med parameter HP 2, är skillnaderna ännu större där det knappt sker några flödesförändringar i den oreglerade älven medan det i den reglerade hela tiden sker flödesförändringar. Skillnaderna i regleringsmönstret i dygns- och timperspektivet kommer från att den reglerade älven utnyttjar hydropeaking för att styra flödet medan det i den oreglerade älven är en naturlig vattenföring. Slutligen bedöms den negativa påverkan på ekologin i den reglerade älven (Taivalkoksi) som liten. 3
21 Referenser Barbalić D., Kuspilić N., 25, Indicators of sub-daily hydrological alterations, ResearchGate Bejarano M., Sordo-Ward A., Alonso C., Nilsson C., 27, Characterizing effects of hydropower plants on sub-daily flow regimes, Journal of Hydrology 55 (27) s.86-2 Energimyndigheten, 28, Nära toppnotering för elproduktionen och nettoexporten av el under 27, Energimyndigheten, 24, Vad avgör ett vattenkraftverks betydelse för elsystemet, Jewert J. 24, Den nya striden om vattenkraften, Lindblom E. & Holmgren K. 26, Den småskaliga vattenkraftens miljöpåverkan och samhällsnytta, Meile T., Boillat J.-L., Schleiss A. J., 2, Hydropeaking indicators for characterization of the Upper- Rhone River in Switzerland, Aquatic Sciences 4
22 Appendix I 4 3,5 3 2,5 2,5,5 PC PC variation under år ,5 3 2,5 2,5,5 PC PC variation under år 24. 5
23 4 3,5 3 2,5 2,5,5 PC PC variation under år ,5 3 2,5 2,5,5 PC PC variation under år 26. 6
24 2,5 HP 23 2,5, Medelvärde per månad för HP under 23. 2,5 HP 24 2,5, Medelvärde per månad för HP under 24. 7
25 2,5 HP 25 2,5, Medelvärde per månad för HP under 25. 2,5 HP 26 2,5, Medelvärde per månad för HP under 26. 8
26 Värde Värde HP 2 23,6,4,2,8,6,4, Månad Medelvärde HP 2 under 23. HP 2 24,8,6,4,2,8,6,4, Månad Medelvärde HP 2 under 24. 9
27 Värde Värde HP 2 25,6,4,2,8,6,4, Månad Medelvärde HP 2 under 25. HP 2 26,8,6,4,2,8,6,4, Månad Medelvärde HP 2 under 26. 2
28 Värde Värde Appendix II HP Timme Variationen av HP 2 under 23. HP Timme Variationen av HP 2 under 24. 2
29 Värde Värde HP Timme Variationen av HP 2 under 25. HP Timme Variationen av HP 2 under
30 TRITA -ABE-MBT
Va!enkra" Av: Mireia och Ida
Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar
Umeälven. Beskrivning av vattendraget
Umeälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Åsa Widén
The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Metod DHRAM är en metod för att mäta graden av mänsklig påverkan på den naturliga flödesregimen relaterat till nuvarande flödesregim. Mätningen
Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n
Göta älv - Klarälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin
Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering
Vattenreglering vad är det?
VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall
Dalälvens vattenkraftssystem
Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem Claes Kjörk, Fortum Anna Hedström-Ringvall, DVF Kent Pettersson, Fortum Nicklas Hjerdt, SMHI Per-Erik Sandberg, Länsstyrelsen Dalarna 15 september
Lule älv. Beskrivning av vattendraget
Lule älv Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Göta älv nedan Vänern
Göta älv nedan Vänern Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Vattenkraft. Av: Mireia och Ida
Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar
Veckomedelflöde vid Viforsen Veckonummer
m3/s Ljungan Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Figur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.
Motala ström Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Indalsälven. Beskrivning av vattendraget
Indalsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Avrinning. Avrinning
Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag
Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.
Göta älv - Norsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Vattenkraft. En oändlig energi.
Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens
Energimarknadsrapport - elmarknaden
2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och
Delångersån och Svågan
Delångersån och Svågan Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Semantic and Physical Modeling and Simulation of Multi-Domain Energy Systems: Gas Turbines and Electrical Power Networks
DEGREE PROJECT IN ELECTRICAL ENGINEERING, SECOND CYCLE, 30 CREDITS STOCKHOLM, SWEDEN 2017 Semantic and Physical Modeling and Simulation of Multi-Domain Energy Systems: Gas Turbines and Electrical Power
Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29
Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående
Energimarknadsrapport - elmarknaden
2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka
Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co
Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem
THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat
Bioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
Energimarknadsrapport - elmarknaden
2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3
Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09
Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the
Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och
Frekvensen hos långvariga vårflöden har cykler
Frekvensen hos långvariga vårflöden har cykler !? Uppmätt Q i Långhag Simulerad QN i Näs snö mm vattenekvivalent 250 200 150 100 50 0 Snötäckets maximala vatteninnehåll uppströms Näs snö mm vattenekvivalent
EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT
EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT December 2015 INNEHÅLL 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund till rapporten... 4 3. Kraftsystemets uppbyggnad...
Balansering av elsystemet - nu och i framtiden
Balansering av elsystemet - nu och i framtiden Svenska kraftnät, Anna Jäderström Gasmarknadsrådet 13 september Kraftbalansen Ett uppdrag i regeringens instruktion till Svenska kraftnät Kraftbalansen/Effektbalansen
Figur 1. Dalälven med dess tre huvudgrenar Västerdalälven, Österdalälven och Oreälven samt några framträdande biflöden.
Dalälven Österdalälven, Västerdalälven och Oreälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen
Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm
Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential
Energimarknadsrapport - elmarknaden
2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och
Har (förändringar i) klimat eller markanvändning störst betydelse för ändringen i höga flöden?
Har (förändringar i) klimat eller markanvändning störst betydelse för ändringen i höga flöden? Anna Åkesson, KTH med bidrag från Anders Wörman, Joakim Riml och Jan Seibert Bakgrund, mitt doktorandprojekt
Varför utnyttjas inte hela den installerade effekten i vattenkraften? Lennart Söder, KTH
Varför utnyttjas inte hela den installerade effekten i vattenkraften? Lennart Söder, KTH Varför utnyttjas inte hela den installerade effekten i vattenkraften? Installerad effekt i vattenkraften i Sverige
Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån
PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har
Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet
Elforsk 14 juni 2013 Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet Vattenkraft används för att reglera ut förbrukningsvariationer. 1-7 januari 2011. Reglering med vattenkraft är billig vilket ger
Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch
Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree
Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung
Kraftvärmens roll i framtidens energisystem Per Ljung ELSYSTEMET KAN HANTERA STOR EFTERFRÅGAN PÅ VINTERN OCH STORA VATTENFLÖDEN PÅ SOMMAREN 25 20 Inflöde vatten Vattenkraft GWh/h 15 Vattenmagasin / lager
NEPP - North European Energy Perspectives Project
NEPP - North European Energy Perspectives Project Nordeuropeiska energiperspektiv EL F J Ä R R V Ä R M E I N D U S T R I Hela effektutmaningen www.nepp.se 2 Effektutmaningen En helhetsbild Hårda (tekniska)
Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion
Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion Uppsala StandUp for Wind 6 oktober 2015 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Projektering & Etablering Konstruktion & Produktion
Den framtida redovisningstillsynen
Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in
Förstudie över utbyggnad av vattenkraftverk
Projektrapport för miniprojektet Förstudie över utbyggnad av vattenkraftverk : Förstudie över utbyggnad av vattenkraftverk Beställare: E.ON Projektgrupp: Fredrik Kühn, Ragnar Björkén, Mikael Granholm,
Energimarknadsrapport - elmarknaden
2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och
Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg
Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket
POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT
POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT Energilunch den 2 december 2015 Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi Bakgrund Idag och i framtiden förväntas mer elproduktion som
Praxis Bra Miljöval Elenergi 2009 Version:
Praxis Bra Miljöval Elenergi 2009 Version: 2015-12-15 Kriterier 1.4 och 1.6 Att den el som säljs som märkt Bra Miljöval klarar kriterierna måste årligen verifieras i revisionen. Kriterierna 1.4 och 1.6
Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet
VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:
Säkerheten vid våra kraftverk
Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna
Multifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden
Multifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden Ett projekt inom Dam Safety Interest Group under ledning av Hydro Québec Magnus Carlsson Vattenfall Power Consultant The great flood Syfte:
Jämförelse av Solhybrider
Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram
Ångermanälven. Beskrivning av vattendraget
Ångermanälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels
7.5 Experiment with a single factor having more than two levels
7.5 Experiment with a single factor having more than two levels Exempel: Antag att vi vill jämföra dragstyrkan i en syntetisk fiber som blandats ut med bomull. Man vet att inblandningen påverkar dragstyrkan
Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel.
Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel. Föreningen grundad 1922 För att människorna på landsbygden skulle
Detektering av cykeltrafik
Vägverket Konsult Affärsområde Väg och Trafik Box 4107 17104 Solna Solna Strandväg 4 Texttelefon: 0243-750 90 Henrik Carlsson, Erik Fransson KVTn henrik-c.carlsson@vv.se, erik.fransson@vv.se Direkt: 08-445
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad
Extremhändelser och klimat
Extremhändelser och klimat Förändringar under de senaste 200 åren, med fokus på Norra Europa Anna Rutgersson, professor i meteorologi Institutionen för geovetenskaper Uppsala Universitet Baltic Earth Earth
A study of the performance
A study of the performance and utilization of the Swedish railway network Anders Lindfeldt Royal Institute of Technology 2011-02-03 Introduction The load on the railway network increases steadily, and
Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson
Vebro Industri Ålvandring 212 Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk Henrik Jacobson 213-2-13 Flöde [m 3 /s] Inledning Vebro Industri driver ett vattenkraftverk vid Vessigefallen
Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB
Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB Innehåll 1.Förändringar i det Svenska energisystemet 2.Nuvarande förutsättningar 3.Internationella studier/erfarenheter
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour
Kursplan FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Leadership and Organisational Behaviour 7.5 Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter genomförd kurs skall studenterna
Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002
Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 22 Vid konferensen VIND-22 i Malmö 6-7 november, 22 presenterade Julija Sveca resultatet av en studie om konsekvenserna
Höga vattenflöden i reglerade älvar. Sten Bergström
Höga vattenflöden i reglerade älvar Sten Bergström Fakta nr 1 mars 1999 Omslagsfoto: Göran Sandman Höga vattenflöden i reglerade älvar Sten Bergström är forskningschef på SMHI och har mångårig erfarenhet
Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Förnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer
Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer 20 oktober 2016 Gysinge Dalälvens avrinningsområde Pilotprojekt Hållbar vattenkraft i Dalälven Bakgrund organisation
www.svenskvattenkraft.se Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås
Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås Småskalig vattenkraft naturnära energiutvinning F = H * Q * g F är effekten i kw H är fallhöjden i meter Q är flödet i m 3 /s g är jordens dragningskraft
Aborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
What Is Hyper-Threading and How Does It Improve Performance
What Is Hyper-Threading and How Does It Improve Performance Ali Muthanna, Lunds Universitet, IDA2, EDT621 Abstract Hyper-Threading (HT) is Intel s version of simultaneous multi-threading (SMT). Hyper-Threading
Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar
Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Johan Kling Havs- och vattenmyndigheten JOHAN KLING Johan.kling@havochvatten.se Två typer av miljökvalitetsnormer men också möjlighet för undantag God ekologisk
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 Utdrag ur rapport utarbetad av DISTAC-gruppen under RGN inom ENTSO-E Sture Holmström 2 Korta bakgrundsfakta > 1999-2000 utarbetades Riktlinjer för klassificering
KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE
Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de
ENERGISEMINARIUM I GLAVA
www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.
Observationshotellet. The observation hotel. Fanny Vallo !!! Ersätt bilden med en egen bild. Emma Karlsson Martin Hedenström Ljung.
Observationshotellet The observation hotel Fanny Vallo Handledare/ Supervisor B Bojan Boric Emma Karlsson Martin Hedenström Ljung Examinator/ Examiner Erik Wingquist Examensarbete inom arkitektur, grundnivå
Att planera bort störningar
ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare
HVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON
Bilaga 3 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON HVMFS 2016:31 3 Hydrologisk regim i vattendrag 3.1 Kvalitetsfaktor
Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best
Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.
NO-TEMA: Vattenmiljöer
NO-TEMA: Vattenmiljöer Dammen Lindesby Va.enfall Torphy.an Parkudden MÅL: Uppleva tre olika va.enmiljöer. Förutsä.ningar för liv i de olika miljöerna Undersökande arbetssä. Genomföra fältstudier Utrustning:
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar
Hållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad
Rapport Nr. 54 Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Sten Bergström, Johan Andréasson Pärmbild. Bilden av Karlstad från luften är tagen 2003 av Lars Furuholm (lars.furuholm@lansstyrelsen.se).
EFFEKTRESERVEN 2016/2017
EFFEKTRESERVEN 2016/2017 16 november 2016 15 mars 2017 Linda Thell Marknads- och systemutveckling Förordning om effektreserv > Lagen om effektreserv förlängd till 2025 > Ny förordning (2016:423) från 1
VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T
VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638
Elförsörjning med hjälp av solceller
Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat
SOLAR LIGHT SOLUTION. Giving you the advantages of sunshine. Ningbo Green Light Energy Technology Co., Ltd.
2017 SOLAR LIGHT SOLUTION Address:No.5,XingYeMiddleRoad,NingboFreeTradeZone,China Tel:+86-574-86812925 Fax:+86-574-86812905 Giving you the advantages of sunshine SalesServiceE-mail:sales@glenergy.cn Tech.ServiceE-mail:service@glenergy.cn
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014
AM 49 SM 1404 Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014 Salaries in the primary local authorities and county councils, January 2014 I korta drag Löneökningen inom kommuner och
KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream
KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH, 14 november 2018 Lennart Söder LSOD@KTH.SE, Professor Elektriska Energisystem, KTH Globala mål för
Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft!
Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft! HISTORISKA ANLÄGGNINGAR & VATTENKRAFT Det finns en outnyttjad potential för mer småskalig vattenkraft i Europas tusentals historiska kvarnar, vattenhjul,
Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document
Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet
Pathways to Sustainable European Energy Systems Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet Filip Johnsson, Chalmers Thomas Unger, Profu NEPP 4/2, 216 Europa (EU-27+NO+CH):
Förskola i Bromma- Examensarbete. Henrik Westling. Supervisor. Examiner
Förskola i Bromma- Examensarbete Henrik Westling Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner Ori Merom Erik Wingquist Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project in Architecture, First
Juli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor
HA 17 SM 0408 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för juli 2004, i löpande priser Foreign trade first released figures for July 2004 I korta drag Juli månads handelsnetto
BILAGA 1 KLASSNING ENLIGT HVMFS 2013:19
UPPDRAG Stensjö Dämme UPPDRAGSNUMMER 1321069000 UPPDRAGSLEDARE C-G Göransson UPPRÄTTAD AV Jonatan Larsson, C-G Göransson DATUM 01 Klassificering av vattenförekomster påverkade av nuvarande och framtida