Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

Transkript

1 Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL2018: V Coahkkinbeaivemearri Sammanträdes datum Giron/Kiruna

2 COAHKKINBEA VDEGffiJI 2018:11/ Darkkisteaddji /Utses justera Underskrifter calli sekreterare calli sekreterare ~~.. ers on... ~"'.~k , 160.4, , In~J~~ia Stoor 179.8, 181, 184, sagadoalli ordförande Per Olof Nutti varre sagadoalli ordförande ~;\11~.. ~ L ~ , 16s, 167, 173, Lars Miguel Utsi 178.2, , darkkisteaddji justerare ~ - J <\--:~.. ~erud :-: Organa /Organ Darkkastus lea diedihuvvon almmuhantavvalis. Justeringen har tillkännagivits enligt anslag. Samedikki stivra/ Sam etingets styrelse Coahkkinbeaivemearri/ Sammanträdesdatum llmrnuhanbeaivi /Datum för anslags uppsättande 1.9.L~. J( J1.... Vuollaicala /Underskrift Sr Beavdegirjji vurkensadji/ Förvaringsplats för protokollet Samedikki hålddahus, Giron/ Sametingets kansli, Kiruna Justerarnas sign 3(85)

3 Båiki ja åigi /Plats och Mearrideaddjit /Beslutande/ Ieza oassevaldit/ Övriga deltagande I Paragrafer/Paragraf åt Sametingets kansli ; kl ; kl ; kl ; kl , , Per Olof Nutti, ordförande, , 166, , , 178.3, , Lars Miguel Utsi, vice ordförande Jan Rannerud Anders Kråik , 178.3, , , Britt Sparrock Martin Lundgren , 168, 173, 178.2, , 178.9, , Marita Stinnerbom , 166, , , 178.3, , Anja Taube, kanslichef Susanne Idivuoma, kulturchef 159.2, 178.1, 178.3, , Marie-Louise Allas, språkchef 159.2, 178.2, 178,4, 178,7, Malin Mäkelä, ekonomichef 159.2, 160, 173, Ingela Nilsson, näringschef 159.2, , Lars-Ove Sjajn, rennäringschef 159.2, 178.8, Peter Engström, verksjurist 161, , Siri Persson, sekreterare Inga-Maria Stoor, sekreterare, 159, 160.4, , 179.8, 181, 184, Matilda Månsson, jurist 189 Christina Hetta, Samiraddi 183 Jacob Adams, Samiråddi 183 Charlotta Svonni, Justerarnas sign 2(85) 2.~

4 SÅMEDIGGl/SAMETINGET 158 Föredragningslista och justerare föredragningslistan kompletteras med följande ändringar enligt nedan; Flytt av paragrafer från föredragningslistan daterad : 166 Revidering av utbildningsprogram flyttas till Samarbete med Samerådet och övriga i lobbyarbete i EU-frågor flyttas till Förprojekt - utveckling av de samiska förskolorna flyttas under administration och får Konferens om pedagogik i förskolan flyttas under administration och får 182 Tillägg: Utgår: !SK-rapport (Intern styrning och kontroll) Utredning för former ungdomsråd Markarrende Ruvhten Sijte Bildande av nationalpark Ev rapporter från förtroendevalda Anmälningar till sameröstlängden, databas fastställa föredragningslistan enligt bilaga, justera paragrafnumren därefter, utse Jan Rannerud till justerare. ]usterarnas sign 4(85) a-

5 159 Rapporter och information Styrelse-, vice styrelseordföranderapport och övriga styrelseledamöters rapporter - Styrelseordförandens rapport Styrelseledamöters rapporter Föredragande: Per Olof Nutti, Lars Miguel Utsi, Marita Stinnerbom, Anders Kråik, Jan Rannerud, Britt Sparrock Rapporterna från styrelsens ordförande, vice styrelseordförandens samt övriga ledamöter föredras. lägga informationen till handlingarna Chefsrapporter samt information från kanslichef./. - Chefsrapporter Föredragande: Anja Taube, Marie Louise Allas, Susanne Idivuoma, Malin Mäkelä, Ingela Nilsson, Lars-Ove Sjajn Chefsrapporter samt information från kanslichefen föredras. lägga rapporterna till handlingarna Ev Rapporter från övriga förtroendevalda Ärendet utgår, se 158. ]usterarnas sign 5(85)

6 SÅ.MEDIGGI/SAMETINGET 159 Rapporter och information - forts Ordförandebeslut./. - Ordförandebeslut , Förberedande arbetsgrupp ang Walt Disney Compan y Ingrid Inga./. - Ordförandebeslut Arbetsgrupp utreda samordning av Sametingsvalen i Finland, Norge och Sverige Per Mikael Utsi./. - Ordförandebeslut Arbetsgrupp gränsöverskridande samarbete angående gemensam strategi i rovdjurspolitiken Marita Stinnerbom./. - Ordförandebeslut Deltagande i möte med utredaren för MR lägga informationen till handlingarna Styrelsen och nämndernas redovisning till plenum./. - Styrelsen och nämndernas redovisningar för perioden maj - september 2018 överlämna styrelsen och nämndernas redovisningar till plenum. Styrelsen föreslår Sametinget besluta lägga redovisningarna till handlingarna. Justerarnas sign 6(85)

7 COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1V 160 Ekonomi - forts Budgetuppföljning per 30 september 2018./. - Budgetuppföljning per 30 september 2018 Föredragande: Malin Mäkelä, Anja Taube./. revidera budgeten 2018 enligt bilaga, i övrigt lägga informationen till handlingarna Budget 2019 Föredragande: Per-Olof Nutti, Anja Taube, Malin Mäkelä De år då riksdagsval hålls i september ska budgetpropositionen lämnas till riksdagen senast två veckor efter riksmötets öppnande. Om detta till följd av ett regeringsskifte inte är möjligt, ska budgetpropositionen lämnas inom tre veckor efter det en ny regering har tillträtt, dock senast den 15 november. Sametingets nämnder har lämnat in respektive budgetäskanden för bereda ärendet vidare. ]usterarnas sign 7(85)

8 COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1V 160 Ekonomi - forts Pensionsersättningar till förtroendevalda - Styrelseprotokoll , 39 Styrelseprotokoll , 54 Styrelseprotokoll , 78 Styrelseprotokoll , 89.2 Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , 2 Remiss från Kulturdepartementet , dnr Styrelseprotokoll , 11.1 Från Per Mikael Utsi yrkande , dm Från Ingrid Inga yrkande , dm Styrelseprotokoll , Föredragande: Malin Mäkelä Information lämnas om det pågående arbetet. Styrelsen beslutade den juni 201.8, uppdra till kansliet bereda ärendet vidare. Lars-Miguel Utsi deltar inte i behandlingen och beslutet av ärendet. behandla ärendet vid telefonsammanträdet. Justerarnas sign 8(85)

9 160 Ekonomi - forts !SK-rapport (Intern styrning och kontroll) - Redovisning till Kulturdepartmentet , dnr Föredragande: Malin Mäkelä, Anja Taube Enligt regleringsbrevet ska Sametinget redovisa vilka insatser som vidtagits för säkerställa en effektiv styrning och kontroll. lägga informationen tiii handlingarna Justerarnas sign 9(85)

10 161 Ekonomiska förmåner för förtroendevalda i Sametinget - Plenumsprotokoll Förordning om resor och ersättningar för förtroendevalda i Sametinget Styrelseprotokoll , 3.5 Styrelseprotokoll , 83 Styrelseprotokoll , 122 Styrelseprotokoll , 128 Styrelseprotokoll , 142 Styrelseprotokoll , 4./. Förslag Föredragande: Peter Engström Revidering av Förordning om resor och ersättningar för förtroendevalda i Sametinget. Styrelsen föreslår Sametinget besluta. /. anta Ekonomiska förmåner för förtroendevalda i Sametinget enligt bilaga. Justerarnas sign 10(85)

11 162 Politiskt uttalande från styrelsen till kommande regering Föredragande: Per-Olof Nutti, Anja Taube Riksdagsvalet ägde rum den 9 september Till dags dato är ingen statsminister eller regering tills. uppdra till kansliet bereda ärendet. Justerarnas sign 11(85)

12 163 Samisk sannings- och försoningskommission - M 417 av Kristina Nordling, Lars-Paul Kroik, Carola Fjällström, Helena Dådring , dnr Plenumsprotokoll , Plenumsprotokoll , Plenumsprotokoll , Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Uppföljningsmöte Styrelseprotokoll , Uttalande från parlamentarikerkonferensen i Tråante - Styrelseprotokoll , 78 - Styrelseprotokoll , Inbjudan till uppföljningsmöte , dnr Styrelseprotokoll , 43 - Styrelseprotokoll per capsulam , 45 - Styrelseprotokoll , 65 - Styrelseprotokoll , lols - Styrelseprotokoll , 124./. - Från arbetsgruppen för sanningskommissionen SWOT-analys ,dnr Föredragande: Per-Olof Nutti Styrelsen beslutade den februari 2018, 172.3; upphäva styrelsebeslut , 78 utöka arbetsgruppen med Simon Wetterlund, utse Simon Wetterlund till sammankallande. Uppföljningsmöte angående samiska sanningskmmnission är planerad till den 6-7 mars Förfrågan har inkommit från arbetsgruppen för samiska sanningskommissionen om flytta uppföljningsmötet med hänvisning till Diskrimineringsombudsmannens (DO) rapport inte offentliggjorts och med få anmälda. Styrelsen beslutade den 8 februari 2018, 43 uppdra till styrelseordföranden ta kontakt med arbetsgruppens sammankallande, besluta i ärendet per capsulam. Justerarnas sign 12(85)

13 163 Samisk sannings- och försoningskommission - forts. Styrelsen beslutade per capsulam den 26 februari genomföra uppföljningsmötet enligt planering. Vid uppföljningsmötet den 6-7 mars presenterades arbetsgruppens SWOT-analys och Diskussion om det framtida arbetet. Den nuvarande arbetsgruppens mandat upphör i och med idedokumentet färdigställts under första halvåret Den nya arbetsgruppen föreslås bestå av 4 (fyra) ledamöter; en från styrelseblocket, en från oppositionen och två ledamöter från de samiska riksorganisationerna. Det slutliga beslutet tas av styrelsen med hänsyn bl a till budgetläget. Efter mötet med organisationerna och partierna angående hur frågan om sanningskommission ska hanteras anför Jan Rannerud; Det är av stor vikt utan ytterligare dröjsmål föra frågan till kulturdepartementet så arbetet startar i regeringen särskilt mot bakgrund av Statsråd Kunhkes uttalade om man väntar in Sametingets svar. Samtinget har gemensamt med övriga Sametingen i Tråante uttalat det är staten i nära samverkan med sametinget som inrättar en sanningskornmission. Sametingen har i och med detta redan tagit ett beslut om begära om inrättande av en sanningskommission. Sametingen i Norge och Finland har följt den rekommendationen och därför redan kommit långt före Sverige. Värt notera en rekommendation som Europarådets rådgivande kommitte för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter lämnat i sitt fjärde yttrande om Sverige - antaget den 22 juni Kommitten skriver, "Påbörja, i nära samverkan med samerna, en sannings- och försoningsprocess som ingående tar upp kränkningarna av samernas mänskliga rättigheter i det förgångna och ökar medvetenheten om dem i samhället som helhet." Styrelsen beslutade den april 2018, 65 behandla ärendet vid sammanträdet den 27 april, behandla ärendet vid plenum i maj Justerarnas sign 13(85)

14 163 Samisk sannings- och försoningskommission - forts. Inget idedokument från arbetsgruppen eller rapport från DO har överlänmats till styrelsen. Styrelsen beslutade den 27 april 2018, x bereda ärendet vidare beroende idedokumentet från arbetsgruppen inte har överlämnats till styrelsen. Styrelseordföranden har via ordförandebeslut beslutat Isak Utsi ska sammanställa rapporten. Styrelsen beslutade den juni2018, 124 uppdra till kansliet bereda förslag till hemställan med tidsplan för det fortsätta arbetet, styrelseordföranden och Jan Rannerud deltar vid överläggningar med Diskrimineringsombudsmannen. Arbetsgruppen för sanningskommissionen överlämnade SWOT-rapporten i september kalla till samråd med det civila samiska samhället den 13 december för diskutera det fortsa arbetet, vid styrelsesammanträdet i december utse en referensgrupp kopplat till styrelsen i arbetet med sannings- och försoningskommissionen. Styrelsen föreslår plenum besluta lägga informationen till handlingarna. ]usterarnas sign 14(85)

15 164 Parlamentsbyggnaden Motion nr 408 av Karin Vannar, , dnr Plenumsprotokoll , Styrelseprotokoll , 172 Styrelseprotokoll , 253 Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , 65 Skrivelse till Statens fastighetsverk , dnr Svar från Statens fastighetsverk 2011 ~04-18, dnr Styrelseprotokoll , 181 Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Plenumsprotokoll , Plenumsprotokoll , 10.1 Styrelseprotokoll , 114, Styrelseprotokoll , 145.3, 146 Styrelseprotokoll , 10 Styrelseprotokoll , 53 Styrelseprotokoll , 77 Styrelseprotokoll , 93 Styrelseprotokoll '26-27; 111 Styrelseprotokoll , 149 Styrelseprotokoll , 166 Styrelseprotokoll , 6 Plenumsprotokoll , 13 Styrelseprotokoll , 210 Styrelseprotokoll , Skrivelse från Kiruna kommun Styrelseprotokoll ::08, 242 Styrelseprotokoll , 7 Plenumsprotokoll , 10 Plenumsprotokoll , 24 Styrelseprotokoll ,3--14, 108 Styrelseprotokoll , 185 Utskick till de intresserade kommunerna- begäran om komplettering , dnr Styrelseprotokoll , 197 Sammanställning Styrelseprotokoll , 10 Plenumsprotokoll , 8 Styrelseprotokoll , 135 Skrivelse från Arvidsjaur kommun , dnr Styrelseprotokoll , 202 Skrivelse från Umeå kommun 2017-l2-21, Styrelseprotokoll , {13 Styrelseprotokoll , 50 Styrelseprotokoll , 61 Justerarnas sign 15(85)

16 164 Parlamentsbyggnaden - forts..forts. - Styrelseprotokoll , 99 - Plenurnsprotokoll , 29 - Styrelseprotokoll , 130 Föredragande: Anders Kråik, Anja Taube Sametinget beslutade den februari 2017, 8, återremittera ärendet. Sametinget beslutade den 31 maj - 2 juni 2016, 24 fortsätta utreda alternativ till Kiruna som ort för placering av parlamentsbyggnaden, redovisa resultat av utredningen till nästa plenum, avgörande beslut i pågående process med aktuell tomt i Kiruna inväntar nästa plenum. Styrelsen beslutade den juni 2016, 108: erbjuda alla kommuner som ansökt om placering av parlamentsbyggnaden får möjlighet redovisa sina förslag vid nästa plenum i Skellefteå, kansliet tillsammans med styrelseordförande utformar en mall över kommunernas representation vid plenum i Skellefteå. Kommuner som visat intresse för Sametingets parlamentsbyggnad redovisade sina förslag till parlamentsbyggnad den 3 oktober i Skellefteå. Styrelsen beslutade den 1 november 2016, 185: behandla ärendet vid styrelsesammanträdet den 5-8 december Ett utskick har sänts till de kommuner som var närvarande i Skellefteå samt till Vilhelmina kommun där kompletterande uppgifter efterfrågas. Senaste dag inlämna kompletteringar är den 15 december Justerarnas sign 16(85)

17 SÅMEDI GGI/SAMETINGET Parlamentsbyggnaden - forts. Sametingets styrelse har utrett alternativ till Kiruna som ort för placering av parlamentsbyggnaden. Styrelsen beslutade den januari 2017, överlämna resultatet av utredningen till plenum för beslut. Styrelsen föreslår Sametinget besluta fastställa lokaliseringsort för Sametingets parlamentsbyggnad. Styrelsen beslutade den 20-21december2017, 202 uppdra till kansliet besvara Arvidsjaurs kommuns förfrågan Sametinget återkommer i frågan när beredningen av parlamentsbyggnaden är klar, i övrigt bereda ärendet vidare. Styrelsen beslutade den januari 2018, 13 uppdra till Anders Kråik arbeta med ärendet. Styrelsen beslutade den 22 mars 2018, 50 uppdra till Anders Kråik och kansliet bereda ärendet vidare till styrelsesammanträdet i april. Styrelsen beslutade den april 2018, 61 uppdra till kansliet bereda ärendet, behandla ärendet vid telefonsammanträdet den 27 april. Justerarnas sign 17(85)

18 164 Parlamentsbyggnaden - forts. Kriterierna kan ligga till grund för en kommande diskussion vid plenum vid val av ort 1. Ska vara en ort tillgänglig för flera resealternativ, tåg, buss, flyg, bil. 2. Ska vara en ort som har stor betydelse för samerna. 3. Ska vara en ort med goda utvecklingsmöjligheter 4. Ska vara en ort med ett brett utbud på arbetsmarknaden 5. Ska vara en ort i utveckling med goda möjligheter till boende 6. Ska vara en ort med goda utbildningsmöjligheter 7. Ska vara en ort med god infrastruktur 8. Ska vara en ort som är belägen i en samisk förvaltningskommun 9. Ska vara en ort med starka kulturbärande samiska traditioner och institutioner. 10. Ska vara i en kommun som respekterar samiska rättigheter och bejakar en modem uppfning om mänskliga rättigheter. Genomförandeprocess, tidsplan och beslut för ortsplacering av Sametingets parlaments byggnad. Kort bakgrund: Sametinget beslutade 1994 Sametingets kansli ska vara beläget i Kiruna. Arbetet har de senaste 24 åren därefter, steg för steg befäst detta beslut genom den huvudsakliga utvecklingen av Sametingets verksamhet har förlagts till Kiruna. När staten aktualiserade frågan om uppförandet av en parlamentsbyggnad i Kiruna påbörjades en projekteringsprocess med tomtplacering, förhandlingar med kommunen och en arkitekttävling slutfördes av hur byggnaden skulle se ut. Detta arbete utgick då från parlamentsbyggnaden skulle uppföras i Kiruna och sågs vara en naturlig uppföljning av Sametingets tidigare beslut om kansliets placering. Kiruna har idag (21) heltidstjänster och ytterligare (8) tjänster beräknas tillkomma under inom de närmaste åren. Viss verksamhet är utlokaliserad till orterna, Jokkmokk, Tärnaby och Östersund. Allt sedan Sametinget öppnat upp för frågan om alternativ ortsplacering för parlamentsbyggnaden har åtta nya orter anmält sitt intresse. De nya orterna är: Vilhelmina, Malå, Jokkmokk, Arvidsjaur, Lycksele, Östersund, Arjeplog och Granö Det historiska förhållandet med tidigare tagna beslut, en påbörjad process för uppförande av en parlamentsbyggnad i Kiruna och ett väl fungerande och inarbetat kansli medför Kiruna är anse som huvudalternativ i fråga om placering av en parlaments byggnad i förhållande till de åtta nytillkomna intresseanmälda orterna. ]usterarnas sign 18(85) cfi-

19 164 Parlamentsbyggnaden - forts. Bedömning: Frågan om placeringsort är en omfande fråga som kräver en fördjupad konsekvensutredning innan ett slutgiltigt beslut bör fas. Frågan berör Sametingets verksamhet såsom funktion, anställningar, ekonomi osv. Att utföra en konsekvensutredning för var och en av de orter som anmält intresse torde vara en både dyr och omfande process vilket även kan medföra en onödigt lång tidsutdräkt tillkommer. Eftersom det är fråga om placering av en (1) parlamentsbyggnad verkar det vara lämpligt i plenums beslutsprocess utse en ort bland de åtta nya orter som sedan ska utgöra alternativ placeringsort mot huvudalternativet Kiruna. Av ovan beskrivna bör en konsekvensutredning omfa enbart den ort som plenum beslutar ska vara den alternativa placeringsorten för parlamentsbyggnaden. Förslag till genomförandeprocess av beslut i två steg. Steg 1. Plenum far beslut om vilken av de åtta nya alternativa placeringsorterna som ska ställas mot Kiruna. Efter det plenum utsett en alternativ ort ska en konsekvensutredning göras. Steg 2. När konsekvensutredningen är färdigställd kan plenum slutgiltigt ta ställning till vilken ort som parlamentsbyggnaden ska vara placerad på. Tidsplan: Sametingets plenum beslutar i maj om vilken av de åtta orterna som ska utgöra den ort som sedan ska ställas mot Kiruna. Sametingets plenum beslutar utifrån en upprättad konsekvensutredning i november 2018 om vilken ort som parlamentsbyggnaden ska vara placerad på. Styrelsen fåreslog Sametinget besluta utse en ort bland de åtta namngivna orterna enligt bilagd förteckning (1) som ska utgöra en alternativ placeringsort av parlamentsbyggnaden till Kiruna, styrelsen ges i uppdrag genomföra en konsekvensutredning utifrån valet av den alternativa placeringsorten och ett slutgiltigt beslut tas i frågan på plenum i november ]usterarnas sign 19(85)

20 164 Parlamentsbyggnaden - forts. Sametinget beslutade den maj 2018, 130 utse två orter bland de åtta namngivna orterna enligt bilagd förteckning som ska utgöra en alternativ placeringsort av parlamentsbyggnaden till Kiruna, styrelsen ges i uppdrag genomföra en konsekvensutredning utifrån valet av den alternativa placeringsorten och ett slutgiltigt beslut tas i frågan på plenum i november 2018; de två alternativa orterna är; Vilhelmina och Östersund. Styrelsen beslutade den juni 2018, 130 kansliet får i uppdrag ta kontakt med Statskontoret med förfrågan om genomförande av konsekvensutredning. Anders Kråik informerade Statskontoret inte åtar sig denna typ av uppdrag och redogjorde för anlitande av revisionsbyrån PWC. PWC som anlitats genomföra konsekvensutredningen informerar Sametingets ledamöter vid plenum i november Styrelsen föreslår Sametinget besluta lägga informationen till handlingarna. Justerarnas sign 20(85)

21 165 Utredningsuppdrag till kansliet Samiska förvaltningsuppgifter på andra myndigheter Föredragande: Lars-Ove Sjajn uppdra till kansliet bereda ärendet vidare Utredning och juridisk analys angående internationella dokument rörande ILO-konventionen, Nordisk Samekonvention, Urfolksdeklarationen Ärendet utgår, se Ändrad bevisbörda och för nationella finansieringar av rättsprocesser arbetet med ändrad bevisbörda utgår i väntan på Sametingets strategi för internationellt arbete ska färdigställas, i arbetet med n ation ell finansiering uppdra till kansliet bjuda in Samefonden till styrelsesammanträdet i december med ämnet som utgångspunkt Möte med Sveriges kommuner och landsting (SKL) om samiska rättsprocesser Shjrelsen beslutar uppdra till kansliet inbjuda Sveriges kommuner och landsting (SKL) till gemensamt möte med Sametinget. Justerarnas sign 21(85)

22 165 Utredningsuppdrag till kansliet - forts Utredning för former ungdomsråd uppdra till kansliet bereda ärendet vidare Revidering av utbildningsprogram - Plenumsprotokoll , 47 - Samisk utbildningspolitik(handlingsprogram) - Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , 129 Föredragande: Lars-Miguel Utsi bereda ärendet vidare Samarbete med Samerådet och övriga i lobbyarbete i EU-frågor Föredragande: Lars Miguel Utsi uppdra till kansliet inbjuda Samiraddi/Sarnerådet till möte med styrelsen för samarbete. Justerarnas sign 22(85)

23 166 Inrättande av utbildningsnämnd Föredragande: Lars Miguel Utsi Förslag Sametinget etablerar en utbildningsnämnd och ledamöterna i nämnden är desamma som ledamöterna i nämnden för Sameskolstyrelsen. Det innebär vi samlar utbildningsfrågorna hos samma förtroendevalda. Det ger Sametinget och Sameskolstyrelsen möjlighet arbeta med utbildningspolitik sammanhållet och koordinerat mellan myndigheterna. bereda ärendet vidare. 167 Oddaaigasas sarnepolitihka/rnodern samepolitik - Styrelseprotokoll , Plenumsprotokoll , 33 - Styrelseprotokoll , 123./. - Genomförandeplan Föredragande: Per-Olof Nutti, Lars Miguel Utsi Ny samisk reformpolitik ska igångsättas. Syfte: Innan en utvecklingsprocess igångsätts är det viktigt säkerställa arbetets utformning och inriktning och det är förankrat i det samiska samhället. Folkmöten/dollagaddesagastallamat/samtal vid elden ska genomföras med syfte få en förståelse för det samiska folkets och enskilda samers konkreta behov för utveckling och förändring. Direktiv: Genomföra ett antal dollasagastallamat/hearingar för nå samer med en representativ spridning geografiskt, åldersmässigt, könsmässigt, etc. Samla in konkreta inspel från enskilda samer om deras behov för utveckling Bearbeta och sammanställa inspelen Styrelsen föreslår Sametinget besluta anta förslag till direktiv och ge styrelsen i uppdrag påbörja arbetet. Justerarnas sign 23(85)

24 COAHKKINBEA VDEGillJI 2018:1V 167 Oddaaigasas samepolitihka/modern samepolitik - forts. Sametinget beslutade den maj 2018, 33; anta förslag till direktiv och ge styrelsen i uppdrag påbörja arbetet. Styrelsen beslutade den juni 2018, 123 styrelseledamöterna Britt Sparrock, Lars-Miguel Utsi och Jan Rannerud utarbetar förslag till plan för genomförande dollasagastallamat/hearingar, Lars Miguel Utsi är sammankallande, rapportera till styrelsen senast 4 juli../. godkänna genomförandeplanen, u tarbeta en projektplan, uppdra till kansliet bereda ärendet vidare. Justerarnas sign 24(85)

25 168 Utredning om förbättrade möjligheter rösta vid Sametingsval - Valnämndens protokoll , 9-10 Valnämndens protokoll , - 28, 9 Valnämndens protokoll , 12, 15 Valnämndens protokoll , 6 Valnämndens protokoll , 17 Valnämndens protokoll , 24 Valnämndens protokoll , 36 Valnämndens protokoll , 42./. Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget slutrevidering Föredragande: Lars Miguel Utsi Vallagen som trätt i kraft 2015 men som tas i bruk först vid valen 2018 innebär bl a reglerna för mandatfördelningen ändras i syfte få ett mer riksproportionellt valresultat. Första divisionen sänks från 1,4 till 1.2. Valnämnden beslutade den 24 oktober 2017, 12 ändra divisionsfaktorn från 1,4 till 1,2, arbeta vidare med och utreda alternativ för enklare röstningsförfarande: 1. samordning av sametingsvalet med riksdags-, kommunal- och landstingsvalet, 2. förtidsröstningsrnöjligheter/ambulerande röstmottagning, 3. möjlighet förenkla brevröstningsförfarandet, jämföra med valförfarandet för sarnetingen i Norge och Finland, och ge stöd för Valmyndighetens förslag regelverk för lagring av röstlängd/personuppgifter, arbeta vidare med åtgärder för kandidatförklaringar lämnas i tid, meddela styrelsen valnämnden avser utreda och bereda ovan nämnda frågor om nya regler för sametingsvalet och bereda ärendet för behandling av plenum i maj Styrelsen har på förslag av valnämnden den 20-21december2017, 207 beslutat tillskriva Kulturdepartementet och tillstyrka hemställan från Valmyndigheten om ändringar i regelverk för lagring av röstlängd/personuppgifter. Valnärnnden beslutade den mars2018, 6 uppdra åt ordföranden ansvara för utredningen om förbättrade möjligheter rösta vid sametingsvalen slutförs och föreläggs nämnden i god tid före Sametingets plenum den november 2018, föreslå Samiskt parlamentariskt råd tillsätter en utredning om samordning av sametingsvalen i Finland, Norge, och Sverige, och nämnden vid nästa möte beslutar om inhämtande av information om sametingens valnämnders roll och arbete i Finland och Norge. Valnämnden beslutade den 22 maj 2018, 17 uppdra åt ordföranden ansvara för utredningen slutförs och förelägga nämnden ett förslag som kan behandlas i god tid före Sametingets plenum den november 2018, och ledamöterna ansvarar för sametingspartiernas synpunkter inhämtas och redovisas vid nästa möte. Justerarnas sign 25(85) &-

26 SÅMEDIGGVSAMETINGET COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1V 168 Förbättra möjligheterna rösta vid sametingsvalet - forts. Valnämnden har vid sammanträde den augusti 2018, 24, tagit del av ordförandes utkast till promemoria, pekat p å behov av revideringar och tillägg och beslutat upp dra till ordföranden och kansliet bereda ärendet vidare. Valnämnden har vid sammanträde den september 2018, 36, tagit del av ordförandes förslag till revidering av promemoria och beslutat ta ställning till slutrevideringar vid ett senare möte. Ordförande lägger fram förslag till slutrevideringar i promemoria om ändringar i bestämmelser om val till Sametinget: ansvaret för röstmottagning, rösträkning och mandatfördelning överförs från länsstyrelsen och återställs till Sam etinget, Sametingets valnämnd prövar ärenden om upptagande i sameröstlängden, valnämnden får göra ändring om den finner en person orättmätigt strukits ur röstlängden eller orättmätigt tagits upp, den som anser den preliminära sameröstlängden är felaktig får skriftligen begära ändring av längden hos Sametingets valnämnd, den som anmält sig, begärt ändring eller strukits från längden ska genast underrättas om valnämndens beslut och ska kunna begära ändring av beslutet senast tre veckor efter beslutet delgivits, väljare ska, i tillägg till vallokals- och brevröstning, före eller under valdagen få rösta i röstningslokaler eller m ed hjälp av ambulerande röstmottagare, förtidsröstmottagningen påbörjas tidigast den artonde dagen före valdagen, ambulerande röstmottagare ska finnas för väljare som inte själva kan ta sig till en vallokal eller ett röstmottagningsställe eller för väljare som kan betjänas av PostNord AB:s lantbrevbärare, valnämnden ska löpande före valdagen kontrollera brevröstningsförsändelserna, snarast sända ett duplettröstkort/duplettytterkuvert till de väljare vars kuvert inte uppfyller kraven och meddela röstningen får göras om, valnämnden ska granska och räkna de avgivna rösterna, fördela mandaten i Sametinget, redovisa resultatet av valet samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare, endast grupp, parti och liknande sammanslutning som h ar fått minst fyra procent av rösterna berättigas delta i fördelningen av mandaten, jämförelsetalet vid mandatfördelning är, så länge gruppen, partiet eller sammanslutningen ännu inte tilldelats n ågot mandat, röstetalet delat med 1,2, och anslaget 3:1 Sametinget ökas tillfälligt med kronor under 2021 för gen om föra val till Sametinget. ]usterarnas sign 26(85)

27 168 Förbättra möjligheterna rösta vid sametingsvalet- forts. Valnämnden beslutade den 28 september 2018, 42 överlänma promemoria om ändringar i bestämmelser om val till Sametinget till styrelsen, föreslå styrelsen med eget yttrande överlämna promemorian till plenum, föreslå plenum uppdra åt styrelsen avge en hemställan till regeringen med promemorian som grund, föreslå styrelsen avge en hemställan till regeringen före utgången av år Mari-Louise Boman reserverar sig mot förslaget vad gäller 4 %- spärren vid mandatfdrdelningen, kapitel 11. överlämna promemorian till plenum. Styrelsen föreslår Sametinget besluta uppdra åt styrelsen avge en hemställan till regeringen med promemorian som grund, med förslag till ändringar i sametingslagen (1992:1433) rörande bestämmelser som reglerar förfarandet vid valet till Sametinget. Justerarnas sign 27(85) &--

28 169 Anmälningar till sameröstlängden, databas Ärendet utgår, se Samisk Parlamentarisk Råd SPR - SPR:s rådsprotokoll sak 3/2018 SPR:s handlingsprogram Skrivelse från från Barents Eamialbmogiid Lavdegoddi , Styrelseprotokoll , 134 SPR:s styrelseprotokoll , sak 43/2018./. Verksamhetsplan , ver Sametinget i Sverige har tagit över ordförandeskapet från och med den 15 maj 2018 och 16 månader framöver. SPR:s råd beslutade om handlingsplanen för samma period. SPR:s styrelse beslutade den 26 juni anta verksamhetsplanen. uppdra till kansliet identifiera gränshinder i samiska områden som hindrar samarbete, Marita Stinnerbom är ansvarig vad gäller handlingsplanens punkt 2.9 Jämställdhet och jämlikhet; arrangemang av internationell urfolkskvinnokonferens isapmi, styrelseledamöter med respektive ansvarsområden även arbetar utifrån SPR:s verksamhetsplan, i övrigt lägga :informationen till handlingarna. Justerarnas sign 28(85)

29 171 Sammanträdesplan styrelsen fastställa en preliminär sanunanträdesplan för styrelsen år 2019 enligt nedan vecka januari Kiruna vecka 8 22 februari vecka april Kiruna vecka juni Kiruna vecka augusti Stockhohn vecka oktober Kiruna vecka december Kiruna telefonmöten tillkommer Justerarnas sign 29(85)

30 172 Sammanträdesorter för plenum Plenumsprotokoll , 27 Sametinget beslutade den 3-5 oktober2017, 27 fastställa sammanträdesplan för plenum år enligt nedan: år 2018 vecka februari Östersund 6 februari 100-års firande vecka maj Saxnäs vecka november Bredsel år 2019 vecka februari vecka maj vecka november 2019 års plenum ska hållas inom följande områden: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland år 2020 vecka 8 vecka 22 vecka februari maj november 2020 års plenum ska hållas inom följande områden: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland någon av 2020 års plenums- vecka och -område kan ändras så det sammanfaller med 2020 års parlamentarikerkonferens, år 2021 vecka 8 vecka 35 vecka februari 30 aug-1 september 30 november-2 december Kiruna delegera till styrelsen, med hänsyn till ekonomin, besluta om sarnmanträdesorter för plenum där endast områden är beslutade, styrelsen meddelar vid det plenum som äger rum på hösten året innan var plenum ska hållas nästkommande år. under perioden ska områdena Västernorrland och övriga Sverige användas minst en gång, Justerarnas sign 30(85)

31 172 Sammanträdesorter för plenum forts. utöver plenurnsdagama tillkommer resdagar dels till plenum och dels från plenum samt minst en dag till partiöverläggningar, någon gång under mandatperiodens år skall ett plenum förläggas till Västernorrland och ett plenum förläggas till övriga Sverige, istället för Norrbotten, Västerbotten eller Jämtland. sarnmanträdesortema år 2019 för plenum är; vecka februari I Örnsköldsvik vecka maj i Tärnaby vecka november i Haparanda Styrelsen föreslår Sametinget besluta lägga informationen till handlingarna. Justerarnas sign 31(85)

32 173 Tolkning på plenum via media - Motion nr 521 av Marita Granström, , Styrelseprotokoll , Presidieprotokoll , 5.7 Presidieprotokoll , 3.7 Styrelseprotokoll , 17.7 Plenumsprotokoll , 8.9 Styrelseprotokoll , 75.2 Styrelseprotokoll , 139 Föredragande: Malin Mäkelä Marita Granström har den 3 oktober 2017, inlämnat en motion där hon yrkar Sametinget måste planera och diskutera med medierna och tolkarna för så snart som möjligt se till tolkning från plenum sker både till svenska och samiska så alla samer känner de kan ta del av vad som sker i plenum. Sametinget beslutade den 7-9 februari 2018, 8.9, bifalla motionen. Jakt- och fiskesamerna lämnar skriftlig reservation mot beslutet enligt bilaga. Styrelsen beslutade den april 2018, 75.2 uppdra till kansliet bereda ärendet. Styrelsen beslutade den juni 2018, 139 uppdra till kansliet utreda andra alternativa förslag än SVT till streaming av plenum. Information lämnas av avdelningschef Malin Mäkelä om pågående arbetet. uppdra till kansliet bereda ärendet vidare. Justerarnas sign 32(85)

33 174 Jokkmokks marknad 2019 Styrelsen avser inbjuda delar av den nya regeringen till Jokkmokks marknad bereda ärendet vidare. 175 Valärenden Nämnder och arbetsgrupper där Sametinget har utsett eller nominerat ledamöter till - Styrelseprotokoll /. - Lista Nämnder och arbetsgrupper där Sametinget har utsett eller nominerat ledamöter till i arbetsgruppen teater för samisk nationalscen representerar: Anders Kråik styrelsen, Nils Johan Labba kulturnämnden, Styrelse alt viceordförandena ingår inte i arbetsgruppen i Nätverk för samisk hälsa ingår förutom styrelseordförande Per-Olof Nutti även ansvarig styrelseledamot Britt Sparrock, nedan arbetsgrupp har upphört i och med SWOT/Idedokumentet överlämnats ; Samiska sanningskommissionens arbetsgrupp beslutat , uppdatera listan Nänmder, arbetsgrupper där Sametinget har utsett eller nominerat ledamöter till i enlighet med beslut 176.1, i övrigt lägga informationen till handlingarna. Justerarnas sign 33(85)

34 175 Valärenden - forts Val av ordförande - SPR och Samiraddis kommitte för samiska nationalsymboler - SPR:s rådsmötesprotokoll , sak - SPR:s handlingsplan , punkt SPR:s styrelseprotokoll , sak 55/ Protokoll kommitten för samiska nationalsymboler , x Föredragande: Per-Olof Nutti SPR:s styrelse beslutade den 26 juni 2018, sak 55/2018, det Sameting som har ordförandeskapet för SPR utser ordföranden för nationalkommitten för samiska nationalsymboler. Sametinget i Sverige har ordförandeskapet för SPR från och med den 15 maj 2018 till och med den 18 september Anders Kråik är utsedd till kommitten. utse Anders Kråik till ordföranden för kommitten för samiska nationalsymboler under den tid Sametinget i Sverige innehar ordförandeskapet i SPR. f usterarnas sign 34(85)

35 176 Remisser Remisslista./. - Remisslista september 2018 lägga.informationen till handlingarna. 177 Inbjudningar/Meddelanden Inbj udnings-/meddelandelista./. - Inbjudnings- och meddelandelista lägga informationen till handlingarna. Justerarnas sign 35(85)

36 178 Motioner 178.l M Angående föreskrifter inom kulturnämndens sakområden - Motion nr 490 av Ingrid Inga m fl, , dnr Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , 7.8 Plenumsprotokoll , 11.8 Plenumsprotokoll , 24.8 Styrelseprotokoll , 74.4 Kulturrådets protokoll , 8.11 Föredragande: Susanne Idivuoma Sametinget beslutade den 3-5 oktober 2017, 24.8, återremittera ärendet. Sametinget beslutade den 10-11februari2017, 11.8, bordlägga ärendet. Styrelsen beslutade den juni 2016, 103.3, uppdra till kansliet bereda ärendet. Ingrid Inga m fl i Samiid Riikkabellodat har den 1 juni 2016, inlänmat en motion där de yrkar Sametingets plenum beslutar utforma och utfärda föreskrifter inom KuJtumänmdens sakområden. Styrelsen beslutade den 5-8 december 2016, behandla motionen vid styrelsesammanträdet i januari Yrkandet i motionen berör bland annat två frågor som är väsentliga för prövningen av detsamma: dels vems uppgift det är fa beslut om (utfärda) myndighetens föreskrifter, dels om myndigheten har ett bemyndigande meddela föreskrifter inom det aktuella området (kulturnämndens sakområden). Av 8 1 st punkten 3 förordning (2009:1395) med instruktion för Sametinget anges styrelsen beslutar om sådana föreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner och landsting. Stadgandet medger inte ett beslut utfärda föreskrifter fas av något annat organ än av Sametingets styrelse. Justerarnas sign 36(85)

37 178 Motioner - forts M Angående föreskrifter inom kulturnämndens sakområden - forts. Som motionären anger har Sametinget låtit utfärda föreskrifter på ett flertal områden. Dessa föreskrifter har utfärdats med föreskriftsrätt på det särskilt angivna området. Som ett exempel på ett sådant bemyndigande kan nämnas 13 3 st viltskadeförordningen (2001:724) där det anges Sametinget får meddela föreskrifter om bidrag och ersättning som avser skada av vilt när det gäller rennäringen. Med stöd av det bemyndigandet har Sametinget meddelat föreskrifter (STFS 2007:9) om bidrag och ersättning för rovdjursförekomst i samebyar. Ingen myndighet får besluta föreskrifter utan ha ett särskilt normgivningsbemyndigande från regeringen på det aktuella området. Regeringen har inte lämnat något bemyndigande till Sametinget meddela föreskrifter inom Kulturnämndens sakområden. Sametinget beslutade den 3-5 oktober 2017, 24.8, återremittera ärendet. Styrelsen beslutade den april 2018, 74.4 uppdra till Anders Kråik och kulturnämnden bereda ärendet. Kulturnämnden beslutade den juni 2018 med hänvisning till ingen myndighet får besluta föreskrifter utan ha ett särskilt normgivningsbemyndigande från regeringen på det aktuella området, vilket regeringen inte har lämnat till Sametinget inom kulturnämndens sakområde, föreslå motionen därmed anses besvarad. Eftersom Sametinget i dagsläget inte har föreskriftsrätt på det särskilt aktuella området anser styrelsen motionen ska avslås. Styrelsen föreslår Sametinget besluta avslå motionen. Justerarnas sign 37(85) ~

38 178 Motioner - forts M Statsbidrag till kommuner i förvaltningsområdet för samiska - Motion nr 494 av Per Mikael Utsi , dnr Plenumsprotokoll , 48 - Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Språknämndsprotokoll , 8 - Språknämndsprotokoll l - Sametingets språkpolitiska handlingsprogram, antaget Språknämndens protokoll , 40.l Föredragande: Mari-Louise Allas Per Mikael Utsi har den 5 oktober 2016, inlämnat en motion där han yrkar: Sametinget verkar för regeringen anger i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk statsbidrag till de kommuner som ingår i förvaltningsornrådet för samiska ska fastställas med utgångspunkt i dels ett grundbelopp och dels antalet samer i kommunen. Styrelsen beslutade den 5-8 december 2016, behandla motionen vid styrelsesammanträdet i januari Styrelsen beslutade den januari 2018, 7.12 överlämna till språknämnden för yttrande. Språknämnden beslutade den 8-9 mars 2017, 8 kansliet bereder ärendet vidare Språknämnden beslutade den 18 juni 2018, 33.1 kansliet bereder ärendet vidare ]usterarnas sign 38(85)

39 178 Motioner-forts M Statsbidrag till kommuner i förvaltningsområdet för samiska - forts. Sametinget har angett i språkpolitiskt handlingsprogram arbeta för förstärkande och förtydligande av samiska språkrättigheter genom en samisk språklag. Detta utifrån samerna är urfolk i Sverige och för de samiska språken enligt UNESCOS definition är betrakta som hotade språk. Sametinget arbetar för få en samisk språklag och inom detta arbete inryms olika frågor om stöd till de samiska språken. Nämnden beslutade föreslå styrelsen därmed anse motionen som besvarad. Styrelsen anser i likhet med Språknämnden olika stöd till de samiska språken inryms i det pågående arbetet få tillstånd en språklag. Styrelsen föreslår Sametinget besluta motionen därmed är besvarad. Justerarnas sign 39(85) ~ (!WvJ\

40 178 Motioner-forts M Kulturnämndens tilldelning av projektmedel till kulturella aktiviteter i samband med idrottsarrangemang - Motion nr 496 av Fia Kaddik , dnr Plenumsprotokoll , 48 Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , 7.14 Plenumsprotokoll , 11.8 Plenumsprotokoll , 11.8 Styrelseprotokoll , 74.4 Kulturnämndens protokoll , 8.11 Föredragande: Susanne Idivuoma Fia Kaddik har den 5 oktober 2016, inlämnat en motion där hon yrkar: samiska kulturella aktiviteter som genomförs i samband med idrottsarrangemang ska kunna beviljas projekhnedel av Kulturnämnden i enlighet med kulturpolitiskt handlingsprogram. Styrelsen beslutade den 5-8 december 2016, behandla motionen vid styrelsesammanträdet i januari Styrelsen beslutade den januari 2018, 7.14 överlämna till kulturnämnden för yttrande. Sametinget beslutade den 10-11februari2017, 11.8 bordlägga ärendet. Sametinget beslutade den 3-5 oktober 2017, 11.8 återremittera ärendet. Styrelsen beslutade den april 2018, 74.4 uppdra till Andes Kråik och kulturnämnden bereda ärendet. Justerarnas sign 40(85)

41 Justerarnas sign 41(85) -i SÅMEDIGGI/SAMETINGET 178 Motioner - forts M 496-Kulturnämndens tilldelning av projektmedel till kulturella aktiviteter i samband med idrottsarrangemang - forts. Kulturnämnden behandlade ärendet den juni 2018 Kulturnämnden beslutade med hänvisning till ingen myndigh et får besluta föreskrifter utan ha ett särskilt normgivningsbemyndigande från regeringen på det aktuella området, vill<et regeringen inte har lämnat till Sametinget inom kulturnämnden s sakområde, föreslå motionen därmed anses besvarad (2018:8, 8.11). Styrelsen anser eftersom idrott är ett prioriterat område i kulturpolitiska handlingsprogrammet och medel beviljas, pågår ärendet och därmed är motionen besvarad. Styrelsen föreslår Sametinget besluta motionen därmed är besvarad.

42 178 Motioner- forts M 509 -Alla vuxna samer skall få lära sig tala, läsa och skriva samiska - Motion nr 508 av Per Mikael Utsi , dnr Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Språknämndens protokoll , Budgehmderlag , dnr Språknämndens protokoll , 40.2 Föredragande: Marie-Louise Allas Per Mikael Utsi h ar den 11 februari 2017, inlämnat en motion där han yrkar: Sametinget begär hos regeringen och riksdagen Sametingets anslag för vissa studier i samiska, fördubblas från kronor för 2016 till kronor för 2017 och höjs därefter succesivt i takt med bidragsbehovet ökar. Styrelsen beslutade den januari 2017 överlämna till språknämnden för yttrande. Ärendet utgick vid styrelsesammanträde , 125 Styrelsen beslutade den november 2017, överlämna till språknämnden för yttrande. Språknämnden beslutade den 18 juni 2018 kansliet bereder ärendet vidare. Ansökningar och utbetalning av korttidsstudiestödet har ökat under senare år dels utifrån Sametinget aktivt informerat om möjligheten söka och erhålla korttidsstudiestöd men också för Samij åhpadusguovdasj har fler språkkurser som passar in för erhålla statsbidrag vid studier i samiska. Justerarnas sign 42(85)

43 178 Motioner- forts M 509 -Alla vuxna samer skall få lära sig tala, läsa och skriva samiska-forts. Denna ökning av ansökningar av korttidsstudiestödet föranledde styrelsen under 2017 höjde budgeten för korttidsstudiestöd från kr till kr, beloppet tas från medel som finns på Sametinget. Sametinget har i budgetunderlag lyft upp behov av ett särskilt språkanslag inrättas och ser bl a. finansiering av korttidsstudiebidraget ska ingå i det anslaget. Nämnden beslutar föreslå styrelsen därmed anse motionen som besvarad. Motionärens yrkande om höjt anslag av korttidsstudiestöder från år 2017 kunde inte genomföras. Styrelsen beslutade dock om en mindre höjning av korttidsstudiestödet. Styrelsen ser mot bakgrund av det nu anförda inte skäl hemställa om de ändringar som motionären yrkat. Styrelsen föreslår Sametinget besluta avslå motionen. Justerarnas sign 43(85)

44 178 Motioner - forts M Handlingar inför plenum till ersättare - Motion nr 510, , Johanna Njaita, dnr Plenumsprotokoll , 15 - Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Föredragande: Peter Engström Johanna Njaita har den 11februari2017 inlänmat en motion d är hon yrkar: Sametingets ersättare delges plenumshandlingama i elektronisk form, Sametingets ledamöter kan begära delges plenumshandlingama i elektronisk form i tillägg till eller i stället för i pappersform Styrelsen beslutade den november 2017, uppdra till kansliet bereda ärendet. Styrelsen beslutade den juni 2018, uppdra till kansliet bereda ärendet ytterligare med de synpunkter som framkommit. Motionären har till stöd för sina yrkanden anfört ersättare med kort varsel kan behöva läsa in sig på materialet och således först på plats kan ta del av det i pappersformat. Därför ska ersättare kunna kontakta kansliet och få handlingarna i elektronisk form. Ordinarie ledamöter ska enligt motionären också ha möjlighet till detta i tillägg till eller istället för i pappersform. Enligt 15 i Sametingsordningen ska kallelse och handlingar sändas ut senast två veckor före plenum. Inför varje plenum går det läsa och ladda ner plenumshandlingarna från Sametingets hemsida. Sametingets program, föredragningslista och varje ärende är utlagda i separata pdf-filer. Materialet i många ärenden består delvis av scannade protokoll mm. Justerarnas sign 44(85)

45 178 Motioner - forts M Handlingar inför plenum till ersättare - forts. Inför plenum i Saxnäs i maj 2018 uppgick storleken av handlingarna till ca 45 MB. Det har hänt och kommer hända storleken på plenumshandlingarna i elektroniskt format är betydligt större än så. Motionären har inte förklarat på vilket ersättare ska kunna få tillgång till plenumshandlingama i elektronisk form. Dock kan det antas det menas handlingarna ska kunna skickas skyndsamt och det då inte är fråga om materialet skickas med ordinarie post men lagrat på skiva eller usb-sticka utan snarare filerna översänds med e-post. Det kan konstateras den mängd data det är fråga om är av den storleken det blir avhängigt mottagarens mottagningskapacitet om sådana överföringar ska lyckas. Bland de som tillhandahåller e-postkonton är skillnaderna stora i fråga om hur stora filer e postprogrammen klarar av ta emot och vilken total mängd data som tillåts lagras. Meddelanden till ett fullt konto hos mottagaren studsar. I praktiken innebär det handlingan1a måste delas upp i paket där varje paket kanske måste understiga 5 MB i storlek. I enstaka fall torde arbetsinsatsen översända e postrneddelanden till en mottagare vara hanterbar, så länge problem inte uppstår med översändningen och mottagningen. I större skala med fler mottagare skulle risken för problem med överförningarna öka och arbetsinsatsen för hantera detta riskerar bli påtaglig. Nyttan med det måste då vägas emot den möjlighet som alltjämt erbjuds, ersättare och andra som vill ta del av handlingarna själva kan läsa eller ladda ner filerna från Sametingets hemsida. I sammanhanget bör det också nämnas Sametinget har upphandlat ett digitalt mötesverktyg där digitala handlingar kommer finnas tillgängliga inför exempelvis plenumsförhandlingar, styrelsemöten och närnndsmöten. Implementeringen av verktyget kommer ske stegvis där etapp ett irmebär deltagarna kommer kunna ta del av dagordningen och övriga handlingar via datorer, läsplor och mobiltelefoner. I samband med det införs får frågan om samtidigt distribuera handlingarna som papperskopior utvärderas vidare. fusterarnas sign 45(85)

46 178 Motioner - forts M Handlingar inför plenum till ersättare - forts. Styrelsen redovisar även i ärendet M 528 hur arbetet för digitalt arbete ska implementeras och handlingar smidigt ska bli tillgängliga för såväl ledamöter som ersättare. Styrelsen föreslår Sametinget besluta avslå motionen. Justeramas sign 46(85) ~i- ~

47 178 Motioner - forts M Ungdomsrådet som remissinstans - Motion nr 511av Johanna Njaita , dnr Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Ungdomsrådets protokoll , Föredragande: Peter Engström Johanna Njaita har den 11 februari 2017, inlämnat en motion där hon yrkar: ungdomsrådet ska utgöra en rernissinstans för Sametinget, ungdomsrådets ordförande och vice ordförande delges plenumshandlingama enligt Sametingsordningen 15. Styrelsen beslutade den november 2017, uppdra till kansliet bereda ärendet. Styrelsen beslutade den april 2018, 74.9 uppdra till kansliet bereda ärendet och inhämta yttrande från ungdomsrådet. Till stöd för sina yrkanden har motionären hänvisat till det ungdomspolitiska handlingsprogrammet i vilket det framgår det är en skyldighet för samiska politiker samråda med ungdomsrådet i alla frågor där ungdomar kan ha en särskild uppfning. Därför bör Sametingets nämnder skicka remisser till ungdomsrådet ärendet som avser tex handlingsprogram, kommissioner och konventioner så ungdomsrådet får yttra sig över förslagen. Ungdomsrådet har yttrat sig över motionen och anfört följande: Ungdomsrådet anser motionen är mycket bra och stödjer motionen med tillägg ungdomsrådet bör vara representerad på plenum enligt 4 arbetsordningen. Detta med motiveringen ungdomsrådet får inget inflytande över samepolitiska frågor med endast delges handlingarna infår plenum, utan ungdomsrådet måste ges utrymme delta i deber och diskussioner som pågår under plenum. Justerarnas sign 47(85) ~- r:/yvv'jj\

48 178 Motioner - forts M Ungdomsrådet som remissinstans - forts. Under den förra mandatperioden reviderade ungdomsrådet sina styrdokument och utarbetade bland annat ett eget förslag till arbetsordning för ungdomsrådet som antogs av plenum hösten I arbetsordningen stadgas bland annat en ledamot i Sametinget inte kan väljas till ordinarie ledamot i ungdomsrådet ( 4), ungdomsrådet ska vara representerat vid varje plenumsförhandling i Sametinget ( 12), ungdomsrådet ska redovisa sin verksamhet till Sametingets plenum i den ordning som gäller för Sametingets styrelse och nämnder ( 10) och om ungdomsrådet har en särskild informations- och frågestund i samband med plenumsförhandlingar ska formen för denna bestämmas i samråd med Sametingets presidium( 13). Som motionären anfört har plenum genom sitt beslut anta det ungdomspolitiska handlingsprogrammet förpliktat de samiska politikerna samråda med ungdomsrådet i alla frågor där ungdomar kan ha en särskild uppfning. Det innebär således när styrelsen och andra nämnder bereder ärenden och inhämtar synpunkter (skickar remisser) ska inte ungdomsrådet glömmas bort. Något nytt beslut - utöver det handlingspolitiska programmet - behövs inte. Däremot behöver sametingets olika organ bli bättre på samråda med och h öra ungdomsrådet i fler frågor. Eftersom n ågot nytt beslut inte bör fas i samma fråga får motionen i denna del anses vara besvarad. Enligt 15 sarnetingsordningen ska kallelse och handlingar till plenum sändas u t senast två veckor före plenum. Inför varje plenum går det också läsa och ladda ner plenurnshandlingama från Sametingets hemsida. Kallelse och h andlingar mångfaldigas genom kopiering och skickas till ordinarie ledamöter med ordinarie postgång. Så snart det är känt en ersättare ska tjänstgöra i ordinarie ledamots ställe skickas också kallelse och handlingar till tjänstgörande ersättare. Handlingarna kopieras också till de tjänstemän som arbetar under plenumsförhandlingama. Det medför i sammanhanget ingen skillnad i fråga om resurser härutöver och i samband med utskicket till plenums ledamöter även skicka handlingarna till ordföranden och vice ordföranden i ungdomsrådet. Att så ska ske framgår emellertid inte av n ågot annat beslut varför motionen bör bifallas i denna del. Justerarnas sign 48(85) ~Q_ lfvw\

49 COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1V 178 Motioner - forts M Ungdomsrådet som remissinstans Styrelsen bedömer styrelsens förslag överensstämmer med ungdomsrådets yttrande över motionen i sig. I den mån ungdomsrådets yttrande också innehåller egna yrkanden som går utöver de yrkanden som framställt i motionen får dessa prövas särskilt. Styrelsen föreslår Sametinget besluta motionens första -sats är besvarad, motionens andra -sats ska bifallas. ]usterarnas sign 49(85) i'-- 1v1~

50 178 Motioner - forts M Samisk språkutveckling - Motion nr 513 av 01-Johån Sikku , dnr Styrelseprotokoll , Presidieprotokoll , 3.2 Föredragande: 01-Johan Sikku har den 11februari2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget höjer statusen på det samiska språket genom visa det i praktisk handling vid plenumsmöten samt kansliet, Sametinget därför ändrar i Sametingsordningen och andra tillämpliga regler så de ledamöter som talar samiska får utökad talartid vid plenumssammanträden, samiska bestäms som huvudspråket i Sametingets kansli och politiken genom samiska blir en avgörande merit vid tjänstetillsättningar, krav införs lära sig samiska då tjänst tillsätts med icke-samisktalande personal samt fortgående språkstöd och kompetensutveckling i samiska införs för alla personal och politiker, t ex tolkning vid alla möten p å kansli och politiska möten såsom i styrelsen och nämnder. Styrelsen beslutade den september 2017, inhämta yttrande från språknämnden och presidiet. Presidiet behandlade ärendet den 18 december 2017, 3.2 och anför: Många av de samiska språkens fortlevnad är h otad och riktade aktioner bör vidtas för fler skall tala samiska. Presidiet känner dock det är olämpligt diktera hur personal korrununicerar med varandra inom kansliet samma gäller vilket språk ledamöter nyttjar vid sammanträden. En ledamot skall under plenum ha lika stor möjlighet uttala sig som en annan, det gäller oavsett språk, kön, sexuell läggning eller etnicitet. Att en ledamot som talar samiska skulle ges mer tid i talarstolen går mot den representativa demokratin vi nyttjar. Alla de språk som svenska samer anser är sina modersmål skall likvärdigt kunna nyttjas i Sametinget. Det irmebär inget specifikt språk kan anses som huvudspråk och Justerarnas sign 50(85) ~~

51 178 Motioner- forts M Samisk språkutveckling-forts. alla språk är likvärdiga. Insatser för underlätta lärande eller skapa incitament för lära sig samiska skall inte skapas på bekostnad av samers möjlighet engagera sig politiskt. Det innebär Sametinget skall ha forts språkstöd i form av tolk och de anpassas efter de språk som kommer talas i Sametinget. Presidiet har inget med kansliets tjänstetillsättningar göra men ser positivt på vid tillsättning av tjänster bör tyngden av kunna nyttja något av de samiska språken kopplas till den specifika tjänsten. Presidiet beslutade föreslå motionen avslås. Språknämnden ser alla språkinsatser är nödvändiga för främja användandet av samiska. Språknämnden beslutade den 18 juni 2018 kansliet bereder ärendet vidare. Sametinget har i språkpolitiskt handlingsprogram angett som insats 19, Sametingets språkstrategi. Insats om Språkstrategin utgår från tidigare antagen motion, M 423, Sametinget- en samiskspråkig arena. Denna motion skiljer sig från den tidigare antagna motionen genom presentera konkreta förslag på tillvägagångssätt för Sametinget ska bli en samiskspråkig arena. Kansliet har genom språkavdelningen påbörjat arbetet med insats om språkstrategi men det har avbrutits pga resursbrist. Språknämnden har påbörjat arbete med fullfölja handlingsprogrammets insatser. De samiska språken är definierade som hotade språk enligt UNESCOS kriterier för hotade språk och alla språkinsatser är nödvändiga för stärka språken men också för uppnå Sametingets vision "Alla samer kan tala, läsa och skriva samiska. De samiska språken är levande och välmående språk som används och värdesätts i samhället". Justerarnas sign 51(85)

52 COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:11l 178 Motioner - forts M Samisk språkutveckling-forts. Motionens yrkande inryms inom Sametingets språkmål 10: " Sametinget agerar som fårebild på hur samiskan används, värdesätts och stärks i samhället". Motionens yrkanden kan ingå i Sametingets språkstrategi och kompletterar den tidigare antagna motionen och beslutade insatsen med vad som konkret ska genomföras för språkens välmående. Nämnden beslutar föreslå styrelsen tillstyrka motionen. Styrelsen anser i likhet med språknämnden motionens yrkande har stöd i det språkpolitiska handlingsprogrammet. Samtidigt lägger styrelsen stor vikt vid de synpunkter som presidiet för fram i sitt yttrande. De utmaningar som presidiet belyser måste begrundas bättre för ändringar enligt motionens yrkande ska kunna göras. Styrelsen föreslår Sametinget besluta avslå motionen. Justerarnas sign 52(85) ~ Jyvvvv\

53 178 Motioner - forts M Skyddsjakt på björn och hur det påverkat ordinarie jakttid i Norrbottens län - Motion nr 527 av Jan Rannerud, , dnr Styrelseprotokoll , Rennäringsnämndens protokoll Styrelseprotokoll , Plenumsprotokoll , Styrelseprotokoll , Föredragande: Marita Stinnerbom Jan Rannerud har den 4 oktober 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget snarast inleder en dialog med länsstyrelserna i renskötsellänen för minska antalet björnar inom kalvningsområdet, Sametinget kontaktar berörda departement för belysa och lösa problemen med en för stor björnpopulation inom kalvningsområdet. Styrelsen beslutade den november 2017, överlämna till rennäringsnämnden för yttrande. Rennäringsnänmden har behandlat motionen vid möte den 5 april 2018 och anför följande; Skälet till yrkandet är björnpredationen på ren inte påverkats av de skyddsjaktsärenden som beviljats och antalet björnar därför är forts otillfredsställande högt. Med anledning av det beslut om toleransnivåer för rovdjursskador som riksdagen fat finns skäl vidta åtgärder för minska populationen av björnar inom renskötselområdet. Sametingets ansvar Sametinget h ar enligt sametingslagen (1992:1433) ett aktivt uppdrag verka för en levande samisk kultur. Därtill är Sametinget central förvaltningsmyndighet och regeringens expertmyndighet med ansvar för frågor som berör rennäringen. Sametingets uppgifter rörande renskötsel regleras främst i rennäringslagen, rennäringsförordningen och Sametingets regleringsbrev. Uppdraget utförs genom administrativa åtgärder och förvaltning, bland annat i samarbete med andra myndigheter. Justerarnas sign 53(85)

54 178 Motioner - forts M Skyddsjakt på björn och hur det påverkat ordinarie jakttid i Norrbottens län - forts. Förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen I Sametingets regleringsbrev för budgetåret 2018 anges Sametinget ska samordna, i samverkan med Naturvårdsverket, arbetet med ett förvaltningsverktyg utifrån fastställd toleransnivå för skador orsakade av stora rovdjur inom rennäringen i syfte upprätthålla en hållbar rennäring och gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur. Vidare ska Sametinget samråda med länsstyrelserna i Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län i arbetet med förvaltningsverktyget. Sametinget ska redogöra för hur arbetet genomförts och inriktningen för det fortsa arbetet. Dialog med ansvariga myndigheter och departement Sametinget arbetar aktivt för implementera förvaltningsverktyget och för riksdagens beslut om toleransnivå ska för genomslag i rovdjursförvaltningen. Inom ramen för detta arbete träffar Sametinget regelbundet Naturvårdsverket och länsstyrelserna i renskötsellänen. Flera gånger per år hålls även dialogmöten där myndigheterna gemensamt träffar näringsdepartementet för diskutera renskötselns situation i fråga om rovdjursförekomst, hur arbetet med förvaltningsverktyget fortskrider och vilka brister som behöver åtgärdas för säkerställa en hållbar renskötsel i förhållande till gyrmsam bevarandestatus för de stora rovdjuren. De diskussioner och dialog som förs mellan Sametinget och ansvariga myndigheter och departement omfar även frågor om skyddsjakt och björnförekomst inom kalvningsområden Hemställan om införande av toleransnivå och förvaltningsverktyg i förfning Sametinget har i januari 2018 lämnat in en hemställan till regeringen - näringsdepartementet med kopia till miljödepartementet ( dnr ) om förslag på förfningsändringar för säkerställa renskötselns bedrivande i förhållande till rovdjurens bevarande. I hemställan föreslår Sametinget riksdagens beslut om toleransnivå samt tillämpningen av förvaltningsverktyget införs i förordning (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn. Av regleringen ska definitionen av toleransnivå framgå, samt hur rovdjursförvaltningen ska anpassas för förhindra toleransnivån överskrids, respektive åtgärder som bör vidtas vid ett eventuellt överskridande. Därtill föreslås förvaltningsverktyget i den del som avser samråden mellan länsstyrelsen och samebyarna regleras. Sametinget föreslår även vissa ändringar i jaktförordningen (1987:905). Hemställan handläggs för närvarande av departementet. ]usterarnas sign 54(85)

55 SÅMEDIGGI/SAMETIN GET 178 Motioner-forts M 527- Skyddsjakt på björn och hur det påverkat ordinarie jakttid i Norrbottens Iänforts. Rennäringsnämnden beslutar föreslå styrelsen motionen mot bakgrund av ovanstående därmed är besvarad. Styrelsen fåreslår Sametinget besluta motionen därmed är besvarad. Sametinget beslutade den maj 2018, återemittera ärendet. Styrelsen beslutade den juni 2018, uppdra till kansliet bereda ärendet ytterligare. Skälet till yrkandet är björnpredationen på ren inte påverkats av de skyddsjaktsärenden som beviljats och antalet björnar därför är forts otillfredsställande högt. Med anledning av det beslut om toleransnivåer för rovdjursskador som riksdagen fat finns skäl vidta åtgärder för minska populationen av björnar inom renskötselområdet. Sametingets ansvar Sametinget har enligt sametingslagen (1992:1433) ett aktivt uppdrag verka för en levande samisk kultur. Därtill är Sametinget central förvaltningsmyndighet och regeringens expertmyndighet med ansvar för frågor som berör rennäringen. Sametingets uppgifter rörande renskötsel regleras främst i rennäringslagen, rennäringsförordningen och Sametingets regleringsbrev. Uppdraget utförs genom administrativa åtgärder och förvaltning, bland annat i samarbete med andra myndigheter. Förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen I Sametingets regleringsbrev för budgetåret 2018 anges Sametinget ska samordna, i samverkan med Naturvårdsverket, arbetet med ett förvaltningsverktyg utifrån fastställd Justerarnas sign 55(85)

56 178 Motioner - forts M Skyddsjakt på björn och hur det påverkat ordinarie jakttid i Norrbottens län /orts. toleransnivå för skador orsakade av stora rovdjur inom rennäringen i syfte upprätthålla en hållbar rennäring och gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur. Vidare ska Sametinget samråda med länsstyrelserna i Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län i arbetet med förvaltningsverktyget. Sametinget ska redogöra för hur arbetet genomförts och inriktningen för det fortsa arbetet. Dialog med ansvariga myndigheter och departement Sametinget arbetar al<tivt för implementera förvaltningsverktyget och för riksdagens beslut om toleransnivå ska för genomslag i rovdjursförvaltningen. Inom ramen för detta arbete träffar Sametinget regelbundet Naturvårdsverket och länsstyrelserna i renskötsellänen. Flera gånger per år hålls även dialogmöten där myndigheterna gemensamt träffar näringsdepartementet för diskutera renskötselns situation i fråga om rovdjursförekomst, hur arbetet med förvaltningsverktyget fortskrider och vilka brister som behöver åtgärdas för säkerställa en hållbar renskötsel i förhållande till gynnsam bevarandestatus för de stora rovdjuren. De diskussioner och dialog som förs mellan Sametinget och ansvariga myndigheter och departement omfar även frågor om skyddsjakt och licensjakt, björnförekomst inom kalvningsområden samt skyddsjakt inte ska påverka tilldelning under ordinarie licensjakt som Länsstyrelsen beslutar om. Hemställan om införande av toleransnivå och förvaltningsverktyg i förfning Sametinget har i januari 2018 lämnat in en hemställan till regeringen - näringsdepartementet med kopia till miljödepartementet (dnr ) om förslag på förfningsändringar för säkerställa renskötselns bedrivande i förhållande till rovdjurens bevarande. I hemställan föreslår Sametinget riksdagens beslut om toleransnivå samt tillämpningen av förvaltningsverktyget införs i förordning (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn. Av regleringen ska definitionen av toleransnivå framgå, samt hur rovdjursförvaltningen ska anpassas för förhindra toleransnivån överskrids, respektive åtgärder som bör vidtas vid ett eventuellt överskridande. Därtill föreslås förvaltningsverktyget i den del som avser samråden mellan länsstyrelsen och samebyarna regleras. Sametinget föreslår även vissa ändringar i jaktförordningen (1987:905). Hemställan handläggs för närvarande av departementet. Justerarnas sign 56(85)

57 178 Motioner - forts M Skyddsjakt på björn och hur det p åverkat ordinarie jakttid i Norrbottens län /orts. Rennäringsnämnden har på sitt senaste sammanträde antagit en rovdjursstrategi om hur man aktivt ska arbeta med rovdjursfrågor. Styrelsen anser i och med detta motionen är besvarad Styrelsen föreslår Sametinget besluta motionen därmed är besvarad. ]usterarnas sign 57(85)

58 178 Motioner - forts M Riktlinjer för digitalt arbete i Sametinget - Motion nr 528 av Oscar Sedholm, , dnr Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Ordförandebeslut Föredragande: Malin Mäkelä Oscar Sedholm har den 4 oktober 2017, inlänmat en motion där han yrkar Sametingets presidium i samråd med Sametingets kansli får i uppdrag upprätta ett förslag för nya digitala arbetsformer i Sametingets plenum och nämnder samt förslag på nödvändiga förändringar i rådande styrdokument. Styrelsen beslutade den 12-14november 2017, uppdra till kansliet bereda ärendet. Styrelsen beslutade den juni 2018, uppdra till presidiet för yttrande, uppdra till kansliet bereda ärendet ytterligare. Sametingets ordförande har via ordförandebeslut ställt sig positivt till införande av digitala arbetsformer i Sametingets plenum Sametinget har upphandlat ett digitalt mötesverktyg där digitala handlingar korruner finnas tillgängliga inför exempelvis plenumsförhandlingar, styrelsemöten och nämndsmöten. Implementeringen av verktyget korruner ske stegvis där etapp ett innebär deltagarna kommer kunna ta del av dagordningen samt dokumentation inför möten. Dessa kommer kunna läsas via dator, läsplor och mobiltelefoner. Etapp 2 innebär deltagare och andra åhörare kommer kunna följa den digitala dagordningen under mötes gång. Justerarnas sign 58(85)

59 178 Motioner - forts M Riktlinjer för digitalt arbete i Sametinget-forts. Etapp h e innebär mötesdeltagare kan rösta, skriva och kommentera i systemet med mera. För göra dessa förändringar krävs ingen ändring av gällande styrdokumentation. Styrelsen föreslår Sametinget besluta motionen därmed är besvarad. Justerarnas sign 59(85)

60 SÅMEDIGGl/SAMETINGET S ti vra/s tyrelsen 178 Motioner - forts M Duedtie/Duodji - Motion nr 532 av Lars-Jonas Johansson, Mari-Louise Boman, Erik-Oscar Oscarsson, Carola Fjällström, Torkel Stångberg, , dnr Styrelseprotokoll , Kulturrådets protokoll , Näringsnämmdens protokoll , 96 Föredragande: Susanne Idivuoma, Ingela Nilsson Lars-Jonas Johansson, Mari-Louise Boman m fl har inlämnat en motion där de yrkar: ansvaret för sameslöjdens bevarande och utveckling ska föras in under Sametinget, Sameslöjdsfrågorna ska ingå under en av Sametinget utsedd nämnds ansvarsområde, Sametinget ska verka för ett sameslöjdcentrum inrättas i likhet med dagens språkcentrum. Styrelsen beslutade den april 2018, överlämna till kulturnämnden och näringsnämnden för yttrande. Kulturnämnden har behandlat ärendet vid sammanträde den juni 2018, 8.11 Näringsnämnden har behandlat ärendet vid sammanträde den augusti 2018, 96 Duodji är ett av de prioriterade områdena i Sametingets antagna kulturpolitiska handlingsprogram för I programmet står Sameslöjdstiftelsen Sami Duodji har det överordnande ansvaret för utveckling av duodji och konsthantverk. Kulturnämnden har beslutat föreslå motionen avslås, utifrån Sametinget genom kulturnämnden har beviljat verksamhetsbidrag till Sameslöjdstiftelsen Sami Ouodji under många år. Duodji är också ett politiskt mål i det näringspolitiska handlingsprogrammet som antogs av plenum Näringsnämnden anser det viktigt det samiska samhället utvecklas på alla plan och det finns utrymme och möjligheter för samer organisera sig näringsmässigt ]usterarnas sign 60(85)

61 178 Motioner - forts M Duedtie/Duodji - forts. på olika sätt, antingen via intresse- och branschorganisationer eller p å annat sätt. Näringsnämndens arbete ska i enlighet med det näringspolitiska handlingsprogrammet stödja samarbeten och på olika sätt arbeta för öka de ekonomiska resurserna för utveckla det samiska näringslivet. Det innebär även arbeta för ökade resurser för stötta duodji via Sameslöjdstiftelsen Sami Duodji. Näringsnämnden anser det viktigt synliggöra och stötta duodji som är en unik men också en naturlig del av den helhet som bildar samisk kultur och samhällsliv. Näringsnärnnden bedömer det är ännu viktigare stödja den organisation som redan idag har ett ansvar och under lång tid upparbetade kunskaper om duedtie/duodji. På så vis behåller vi den mångfald som är så viktig för det samiska samhällets utveckling. Även näringsnämnden föreslår motionen avslås till alla delar. Styrelsen anser i likhet med kultur- och näringsnämnden i den nuvarande form sameslöjden är organiserad är bra och ser i dagsläget ingen anledning ändra. Styrelsen föreslår Sametinget besluta avslå motionen. ]usterarnas sign 61(85)

62 178 Motioner- forts M Redaktionellt utskott - Motion nr 533 av Daniel Holst, , dnr Styrelseprotokoll , Presidieprotokoll , Styrelseprotokoll , Föredragande: Peter Engström Daniel Holst har inlänmat en motion där han yrkar: Sametinget ger Sametingets styrelse i uppdrag ser över möjligheten införa ett redaktionellt utskott, Sametinget ger Sametingets styrelse i uppdrag införa ett redaktionellt utskott. Styrelsen beslutade den april 2018, överlämna till presidiet för yttrande, uppdra till kansliet bereda ärendet. Till stöd för sina yrkanden har motionären anfört det mediala intresset för de beslut som Sametinget far är mycket litet. Det innebär enligt motionären Sametinget bör underlätta för människor, samhälle, väljare och media ta del av de beslut som fas och förtydliga vilka beslut som anses som viktiga. Motionären anför vidare det finns olika sätt uppnå den efterfrågade effekten. Ett av dessa är inrätta ett redaktionellt utskott vars uppgift är färdigställa möjliga uttalanden som sedan plenum kan anta. Arbetet inom ett sådant utskott bör ske jämsides med plenumsarbetet och i utskottet bör så många partier som möjligt ingå för skapa samsyn för uttalanden samt för minimera den tid skapandet av ett sådant uttalande ifrån ett plenum. Sametingets styrelse har infordrat ett yttrande från presidiet som svarat presidiet ställer sig positiv till utreda ett införande av ett eventuellt redaktionellt utskott. Justerarnas sign 62(85)

63 178 Motioner - forts M Redaktionellt utskott - forts. Enligt sametingsordningen tillsätter Sametinget inom sig för varje mandatperiod sakutskott. Utskotten tillsätts senast vid Sametingets andra plenum för mandatperioden ( 109) och ska bestå av minst tre ledamöter som tillsätts proportionellt( 110). Ett sakutskott bereder ärenden inom sitt sakområde och styrelsen kan föreskriva efter vilka grunder övriga ärenden ska fördelas mellan utskotten( 111). Det kan således konstateras motionärens andra yrkande - Sametinget ska uppdra åt Sametingets styrelse införa ett redaktionellt utskott - strider emot den ordning som stadgas i sametingsordningen. Motionen i den delen ska alltså avslås. Det nu sagda innebär emellertid inte ett hinder för styrelsen närmare låta utreda möjligheten införa ett redaktionellt utskott. Sametinget har budgeterat för återkommande rådslag mellan Sametingets styrelse och övriga partier för stärka samarbetet mellan partierna. Ärenden som uttalanden från plenum kan med fördel behandlas p å dessa rådslag. Styrelsen ser mot bakgrund av det som anförts inte skäl ytterligare utreda möjligheten för inrättande av ett utskott. Sametinget besluta avslå motionen. Justerarnas sign 63(85)

64 178 Motioner-forts M Revidering av bestämmelserna om barntillsyn - Motion nr 534 av Krihke Nordling, , dnr Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Krilike Nordling har inlämnat en motion där hon yrkar: Sametingets styrelse skyndsamt reviderar bestämmelserna om barnomsorg med syfte säkerställa alla ledamöters möjlighet till täckning av kostnader för barnomsorg i samband med förtroendevalda uppdrag i Sametinget, styrelsen skickar ut förslag till revidering mailledes på snabbremiss till samtliga partier om så är möjligt, Sametinget bifaller motionen. Styrelsen beslutade den april 2018, uppdra till kansliet bereda ärendet. Styrelsen beslutade den juni 2018, uppdra till kansliet bereda ärendet ytterligare. Till stöd för sina yrkanden har motionären anfört det under en plenumsdeb framkommit det finns olika tolkningar av de nya bestämmelserna. Den nya ordalydelsen riskerar dessutom kunna tolkas som föräldrar diskvalificeras som barnpassare och som styrelsen s en åldersbegränsning för hur länge barn får ammas. Ersättning för barntillsyn regleras i bilaga 3 till Sametingets förordning om resor och ersättningar för förtroendevalda. Styrelsen beslutade revidera bilagan , 4. Anledningen var främst ändra den tidigare gällande ordningen med Sametinget anställde personer för barntillsynen till istället som gäller nu, ersätter den förtroendevalde för de kostnader för barntillsyn som uppdraget föranleder. Därutöver infördes tex en ny regel som säkerställer ersättning kan utgå för barntillsyn till och med Justerarnas sign 64(85)

65 178 Motioner - forts M Revidering av bestämmelserna om barntillsyn - forts. det år barnet fyller elva år och en spärr mot ersättning till ledamöter som utför uppdragen på heltid eller betydande del av heltid. Senare under våren beslutade styrelsen om ytterligare en revidering ( , 57.1). Då förtydligades barntillsyn kan ersättas såväl n är uppdraget utförs på hemorten som när uppdraget utförs på annan ort i Finland, Norge eller Sverige. Uttrycket person som ingår i en ledamots privata ekonomi som använts i bilagan sedan 2010 och som varit svårtolkat erses istället med uttrycket egen familjemedlem eller sammanboende. Huvudregeln är alltså ersättning inte kan utgå för barntillsyn om den förtroendevalde anlitar en egen familjemedlem eller den som är sammanboende med den förtroendevalde. Denna huvudregel h ar dock ett undantag. Så länge barnet inte har uppnått en ålder av ett år kan ersättning lämnas även om den person den förh oendevalde anlitar för barntillsynen är en familjemedlem till eller är sammanboende med den förtroendevalde. Till skillnad från ledamöter i andra fullmäktigeförsamlingar tex kommuner och landsting tjänstgör Sametingets ledamöter ofta under flera dagar på en ort som ligger långt ifrån hemorten. I den mån det överhuvudtaget finns anledning jämföra med andra fullmäktigeförsamlingar kan det konstateras förekomsten av liknande undantag är om inte obefintlig så i vart fall väldigt ovanlig. Det hindrar emellertid inte styrelsen ifrån framhålla undantaget ändå är motiverat med hänsyn till plenurnledamötemas arbetsförhållanden och till de särskilda omständigheter och hänsyn som gäller under barnets första levnadsår. För undantagsregeln ska vara förutsebar och lätt tillämpa bör den vara kopplad till ett villkor som inte behöver utvärderas eller i extrema fall rimlighets bedömas. Sedan motionen anmäldes har styrelsen reviderat bestämmelserna om barntillsyn. Styrelsens uppfning är alla ledamöter har möjlighet få ersättning för barntillsyn inom de ramar som bestämmelserna anger och yrkandena i motionen därför ska avslås. Styrelsen föreslår Sametinget besluta avslå motionen. Justerarnas sign 65(85) Jr

66 179 Uppdrag till Sametinget kartlägga rasism mot samer i Sverige i dag : - Kulturdepartementet. Regeringsbeslut , dnr Styrelseprotokoll , 92 - Styrelseprotokoll , Redovisning Föredragande: Anja Taube Regeringen har tagit ett samlat grepp om arbetet mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott på nätet med en nationell handlingsplan. Planen är en grund och inriktning för arbetet inom fem strategiska områden som regeringen har identifierat med hjälp av internationella organ, samt civila och statliga aktörer. Sametinget har deltagit i möten kring denna plans tillkomst samt efteråt. Sametinget har uttryckt en önskan om det arbete som ska genomföras gällande samiska frågor inte ska ligga på en annan myndighet, utan det är Sametinget som har kompetensen inom detta område samt kan prioritera inriktning och utforma det exakta arbetet för genomförandet. Sametinget har nu fått ett uppdrag samt medel för genomföra den av regeringen beslutade handlingsplanens del gällande hatbrott och fördomar mot samer. Styrelsen beslutade den juni 2018, 92 uppdra till kansliet bereda ärendet. Redovisning har inlämnats till Kulturdepartementet den 28 september uppdra till kansliet u tforma förslag till skrivelse, behandla ärendet vid styrelsesammanträdet i december. Justerarnas sign 66(85)

67 180 Forskningspolitiska handlingsprogrammet - M 468 av Lars Wilhelm Svonni, , dnr Plenumsprotokoll , Styrelseprotokoll , 169,170 - Styrelseprotokoll , 64 - Styrelseprotokoll , 116.2, 125 Föredragande: Lars Miguel Utsi, Per-Olof Nutti Mål: Sametinget har inflytande och delaktighet i forskning om samiska frågor. Syfte: Att utforma ett forskningspolitiskt handlingsprogram för Sametinget. 1 Bakgrund: Det samiska folket ska som urfolk ha självbestämmande i frågor som berör oss själva, bl a genom Sametinget som ett folkvalt parlament. För närvarande saknas konsekvent inflytande och delaktighet i forskning om samiska frågor. Sametinget har vid olika tillfällen erbjudits möjlighet delta i fördelning av forskningsmedel och därigenom delvis kunnat styra forskning om samiska frågor. Det finns ett behov för en tydlig politik från Sametinget i förhållande till forskning om samiska frågor, bla. för tydliggöra på vilken nivå det samiska folkets inflytande och delaktighet förväntas ligga på, hur forskningens fokus ska utformas samt för visa på hur forskning inom samiska frågor ska utföras på ett för samer acceptabelt sätt. Styrelsen beslutade den november 2017, 170 uppdra till kansliet bereda ärendet. Styrelseordföranden har via ordförandebeslut uppdragit åt Lars Wilhelm Svonni utarbeta ett förslag till forskningspolitiskt program. Styrelsen beslutade den april 2018, 64 bereda ärendet vidare. 1 Vad vill vår nya styrelse arbeta för?, ]usterarnas sign 67(85)

68 180 Forskningspolitiska handlingsprogrammet-forts. Styrelsen beslutade den juni 2018, 125 uppdra till kansliet ta fram ett förfrågningsunderlag. Information och diskussion om det planerade arbetet. uppdra till kansliet teckna avtal med uppdragstagare Charlotta Svonni. Justerarnas sign 68(85)

69 181 Förprojekt- utveckling av de samiska förskolorna - Projektplan Sametinget i Norge - SPR handlingsplan sak 3/2018, SPR:s verksamhetsplan , sak 43/2018 Föredragande: Lars Miguel Utsi, Inga-Maria Stoor Projektledare 01-Johan Sikku informerade om förprojektet fram till Styrelsen beslutade den juni 2018, 152 uppdra till kansliet arbeta med ärendet. Dialogmötet med Sameskolstyrelsen ägde rum vecka 40 för diskutera det pågående arbetet. Interreg-ansökan ska inlämnas i slutet av oktober månad lägga informationen till handlingarna. 182 Konferens om pedagogik i förskolan Ärendet utgår, se 158. Justerarnas sign 69(85)

70 183 Medfinansiering i Samiraddis projektpartnerskap; Verktyg för marknadsföring och skydd av urfolks kulturföremål - Duodji och hantverk i en kulturell och kommersiell kontext - SPR:s styrelseprotokoll , sak 53/ Samiraddi. Inbjudan till projektpartnerskap , dnr Samerådet inbjuder Sametingen i Sverige, Norge, Finland och Inuit Circumpolar Council på Grönland som partners i projektet. Projektet söker medel från programmet "Arctic Perifery and Arctic program" (NP A). Samerådet driver redan nu tillsammans med samiska duodjeföreningar en förstudie på sex månader om metoder för skydd av kulturarv. Målet är utveckla verktyg för marknadsföring och skydd av urfolks kulturprodukter och därmed skapa en grund för skydd av urfolks kulturarv. Fokus är duodji och hantverk i en kulturell och kommersiell kontext. Verktyget kan därefter användas i andra sammanhang för skydd av kulturarv, t.ex inom mat, musik och turism. Syftet är stärka bärkraftighet inom området intellektuella ägandemekanismer, företagsutveckling och kommersiellt samarbete med sikte på stödja hållbara urfolksföretag och partnerskap. Förväntat resultat är få ett system som skyddar urfolks immateriella rättigheter. Svar från Svenska sametinget önskas före den 8 oktober. Projektet syftar till uppfylla NP A-programmets andra prioriteringsområde: Utveckla entreprenörsskap för förverkliga den potentiella konkurrenskraften inom programområdet. Information om projektet från Christina Hetta och Jacob Adams, Samrraddi. uppdra till kansliet inhämta yttrande från näringsnänm.den och kulturnämnden. Justerarnas sign 70(85)

71 184 Repatriering - Plenumsprotokoll , 14 Styrelseprotokoll , 125 Styrelseprotokoll , 165 Styrelseprotokoll , 21 Styrelseprotokoll , 44 Styrelseprotokoll , 94 Styrelseprotokoll , 134 Styrelseprotokoll , 107 Styrelseprotokoll , 154 Styrelseprotokoll , 125 Skrivelse från Staten s historiska museum , dnr Styrelseprotokoll , 101 Svar till Statens historiska museum , dnr Styrelseprotokoll , 139 Styrelseprotokoll , 165 Styrelseprotokoll , 183 Styrelseprotokoll , 201 Styrelseprotokoll , 81 Kulturnämndens protokoll , 9.6 Föredragande: Susanne Idivuoma Susanne Idivuoma har deltagit på möte den 25 april i Lycksele om repatriering av 25 samiska skallar från Västerbottensmuseurn till Gammplatsen i Lycksele. Det sker i samverkan mellan bland annat Västerbottensmuseum, Skogsmuseet, Länsstyrelsen och Svenska kyrkan. Även Mikael J akobsson, sammankallande i etiska rådet, deltog p å mötet, och deltar i processen genom sin tjänst p å Skogsmuseet. Susanne, Västerbottensmuseum (Jans Heinerud) och Mikael Jakobsson (etiska rådet), deltog den 28 maj i ett samråd med Riksantivarieämbetet angående deras regeringsuppdrag u tarbeta vägledningar för museerna dels om mänskliga kvarlevor, dels om återlämnande av vissa kulturföremål. Susanne och Mikael informerade om Sametingets arbete med repatriering. Kansliet och etiska rådet kommer ta fram direktiv och en tidsplan för etiska rådets arbete fram till december 2019 då etiska rådets mandat tar slu t. Kulturnämndens förslag till styrelsen begära återföring av ett skalltak från Lycksele har beslutats av styrelsen. Styrelsens beslut är uppdra till etiska rådet behandla ärendet. Svenska kyrkan har föreslagit en gemensam hemställan tillsammans med Sametinget angående ändring av förordning (2017:564) om statliga museers förfogande över museiföremål, för underlätta repatriering och återbegravning av mänskliga kvarlevorförändring i museiförordningen ]usterarnas sign 71(85)

72 184 Repatriering Kulturnämnden beslutade den juni, 8.3 föreslå styrelsen tillstyrka Svenska kyrkans förslag till gemensam hemställan om ändring av museiförordningen. lägga övrig information till handlingarna. tillstyrka Svenska Kyrkans förslag till hemställan. Justerarnas sign 72(85)

73 185 Uttalande från Såmi J ournalisttaid Searvi - Årsmötesuttalande från Sami Journalisttaid Searvis , dnr Kulturnämndens protokoll , 8.3 Föredragande: Susanne ldivuoma Såmi Journalisttaid Searvi SJS uttalade sig i samband med SJS årsmöte den 26 maj 2018 om självbestämmande inom samiska medier samt uppmanar Sametingen och SPR skyndsamt engagera sig i saken. Uppmanar även Sametingen och SPR snarast klarlägga på vilket sätt självbestämmande kan förstärkas rörande tryckta medier och på vilket sätt medier kan stärkas och utvecklas med utgångspunkt i en allsamisk grund. Kulturnämnden beslutade den juni 2018, 8.3 föreslå styrelsen besluta återremittera ärendet till SJS med begäran om ytterligare underlag om hur ett allsamiskt mediabolag ska organiseras och finansieras. överlämna ärendet till Samisk Parlamentarisk Råd (SPR). Justerarnas sign 73(85)

74 SÅ.MEDIGGI/SAMETINGET 186 EU-programmen - Styrelseprotokoll , 182 Pöredragande: Ingela Nilsson Irmevarande programperiod löper på och dessa avslutas först Arbetet med kommande EU-programperiod har påbörjats och långtidsbudgeten har antagits. Det man kan läsa ut av den är mera medel kommer gå till glest befolkade områden, men den ökningen tar ut regionala fondens budgetminskning totalt. Gemensamma jordbrukspolitiken Sametinget har under våren/hösten bjudits in av näringsdepartementet till information och workshop kring kommande Kommissionens förslag till gemensam jordbrukspolitik efter Sametinget har arbetat för även rennäringen skall räknas in under kommande jordbrukarstöd och därmed kunna ta del av de stöd som idag är förbehållet jordbruket. Stödet gäller främst kompensation för omställningar på grund av miljö och klimat. Sametinget har skrivit yttrande till Näringsdepartementet och vi träffar departementsrådet Lars E Olsson den 11 oktober för ge ytterligare underlag och för koppla OECD:s utredning till begäran. Interreg Kommande interregprogram kan komma förändras, bl.a. så finns förslag om interregornråden som har en vengräns mellan sig upphör. Sametinget träffar chefen för Interreg Nord den 16 oktober för dels ge en uppdatering över ijmevarande programperiod och dels få information om arbetet med kommande program. Sametinget har av SPR fått i uppdrag arbeta med interregfrågan inför kommande programperiod. Delredovisning ska ske till SPR:s styrelse årsskiftet 2018/19. Sametinget arbetar just nu med göra en utvärdering av hur programmet har gått hittills så vi har ett grundunderlag utgå ifrån. Kontakter har också tagits med Sametinget angående forts samarbete kring analys av innevarande programperiod för därefter kunna lägga fram ett förslag till forts arbete. Landsbygdsprogrammet Arbetet med kommande program har inte kommit igång. Det vi ändå vet är jordbrukarstöden planeras lyftas ur landsbygdsprogrammet och pelare ett Gordbrukarstöd)och pelare två (landsbygdsstöd) slås ihop till en pelare. Investerings- och projektstöden blir kvar men vi vet inte riktigt i vilken form. Vi återkommer längre fram. Justerarnas sign 74(85)

75 SÅMEDIGGVSAMETINGET 186 EU-programmen - forts. Andra EU-program Sametinget har svarat på remiss angående kommande förordningar för de fonder som kommer styra EU-programmen. för vår del handlar det främst om regionala fonden. Då Sametinget inte är förvaltande myndighet innehåller vårt svar ett tydliggörande den samiska dimensionen måste beaktas. lägga informationen till handlingarna. Justerarnas sign 75(85)

76 187 Gränsöverskridande turismprojekt - SPR:s handlingsplan , punkt SPR:s styrelseprotokoll , sak 54/2018 Föredragande: Ingela Nilsson Samiskt Parlamentariskt Råd har fat beslut om arbeta med samisk turism och gränsöverskridande etiska riktlinjer vad gäller samisk turism i samiska områden. En arbetsgrupp ska utses och återkomma med förslag till riktlinjer. Sametinget är tillsammans med representanter från finska Sametinget samt norsk och finsk reiseliv inbjudna tiii Karasjok den 11 oktober för ett första möte kring frågan. Näringsavdelningen har också haft ett möte med Dan Jonasson, projektledare för Visit Sapmi samt en av de som arbetat fram frivilliga kvalitetsregler för samiska turistföretag Sapmi Experience. I Näringspolitiska handlingsprogrammet finns Samisk besöksnäring som ett insatsområde och en av aktiviteterna är främja ett gemensamt varumärke för samisk turism och kvalitetssäkra samiska turistföretag utifrån detta (Sametingets näringspolitiska program - en näringsmässig resurs sid ). utse Jan Rannerud till arbetsgruppen för gränsöverskridande turism projekt, enligt -sats två i bilagan, i övrigt lägga informationen till handlingarna Justerarnas sign 76(85)

77 188 OECD - utredningen - Styrelseprotokoll , 26./. - Bilaga Föredragande: Matilda Månsson OECD genomför en studie av ursprungsbefolkningars koppling till och del i regionala utvecklingsprojekt. Syftet med studien är utveckla policyrekommendationer som förbättrar den ekonomiska utvecklingen för samer i Sverige och bättre integrera samisk näringslivsutveckling med regionala för landsbygdsutveckling. OECD genomförde delvis sin studie på plats i Sverige februari. De besökte näringsdepartementet i Stockholm och träffade förutom Sametinget och samiska organisationer samt samebyar, ett brett spektrum av intressenter från regioner, kommuner, privata sektorn och akademiker i Luleå, Gällivare, Jokkmokk, Storuman och Lycksele. Studien på plats i Sverige genomfördes i form av intervjuer och workshops och behandlar olika tematiska områden. Målet med studien är även främja en politisk dialog mellan nyckelaktörer i landsbygdspolitiken och samiska samhället. Styrelseordföranden, rennäringsnämndens och näringsnämndens ordförande deltog vid mötet i Stockholm den 19 februari. Resterande veckan Sametingets tjänstemän. Styrelsen beslutade den 8 februari 2018, 188 lägga informationen till handlingarna. OECD:s ansvariga kommitte far beslut om anta rapporten i Paris den 6 november Diskussion om strategi för användning av rapporten. lägga informationen till handlingarna. Justerarnas sign 77(85) Jt

78 189 Skogssamerättsutredningen - Plenurnsprotokoll , 11 - Styrelseprotokoll , 40, 49 - Skogssamerättsutredningen - En ny rennäringspolitik - öppna samebyar och samverkan med andra markanvändare - Plenumsprotokoll , 39 - Plenumsprotokoll , 42 - Styrelseprotokoll , 86 - Styrelseprotokoll , 144 Föredragande: Lars-Ove Sjajn Den slutsats utredningen år 1997 meddelade till regeringen måste nu implementeras. Utredningen skriver - "vårt förslag innebär åretruntmarkerna i princip behandlas lika oavsett om dessa ligger ovan eller nedan odlingsgränsen vad gäller nyttjanderättsupplåtelser, särskilt då upplåtelser av rätt till jakt och fiske." Detta förslag har ett stort värde för berörda samer och innebär ett återställande av bruten rätt som i sak inte innebär någon lagändring eller annat än rimliga konsekvenser för staten. De rättsskillnader som fanns 1928 och som ändrades inför 1971 års lag lever ännu kvar i de beslut om gränser som Länsstyrelsen beslutat om och de senaste besluten om gränser som Sametinget fat. De avvägningar som gjorts så sent som 2000-talet grundas på fjällsamemas behov av bete före 1971 stod högre än skogssamemas behov. I Västerbotten används detta fortfarande som skäl för en skogssameby skall inneha lägre antal renar per husbonde än motsvarande fjällsameby. Sedvanerätten värderas olika. Styrelsen beslutade den april 2018, 144 uppdra till kansliet bereda ärendet till nedan anförda; Sametinget överlämnar en skrivelse om återställande av bruten rätt för skogssamema, renskötselrätten behandlas på samma sätt nedan såväl som ovan odlingsgränsen. uppdra till kansliet bereda ärendet vidare. ]usterarnas sign 78(85)

79 190 Muonio sameby - Plenumsprotokoll , 11 - Styrelseprotokoll , 40, 49 - Skogssamerättsutredningen - Utredningen om Muonio sameby - En ny rennäringspolitik - öppna samebyar och samverkan med andra markanvändare - Plenumsprotokoll , 39 - Plenumsprotokoll , 42 - M 416 Att Muonio sameby skall återställas till skogssameby - Plenumsprotokoll , Styrelseprotokoll , 87 - Styrelseprotokoll , 6 - Begäran om möte från Muonio sameby , dnr Föredragande: Jan Rannerud Jan Rannerud föreslår styrelsen besluta om medel för det fortsa arbetet med återställa status som skogssameby för Muonio sameby. Det fortsa arbetet sker i form av forskningsstöd genom Bertil Marklund som har stor erfarenhet om skogssamisk historia. Det skall hållas möte med Muonio sameby för dels erhålla stöd för forts arbete och dels säkra upp samebyns historia. Kostnader är svårberäknade men torde stanna vid kr om det förutsätts samebyn kommer till möte utan arvode mm. Skall arvoden utgå kommer kostnaden sannolikt öka med kr. Jag menar även om det är en viktig fråga för samebyn bör man få ekonomiskt stöd för arbetet. Min grund för be styrelsen om finansiering är Skogssamerättsutredningen, delpromemoria om Muonio, en skogssameby och den motion Sametinget antog om Muonio sameby, i Kiruna års renbeteslag ändrade statusen för Muonio sameby och fråntog därmed också samebyns medlemmar de rättigheter som upparbetats genom sedvana i likhet med övriga samebyar. Det enda skälet synes vara samebyns läge var nedanför lappmarksgränsen utan beakta samebyns västra gräns sammanfaller med odlingsgränsen. Detta faktum två administrativa gränser sammanfaller utan det avgörs vilken som har företräde är anmärkningsvärt då båda har olika rättighetsrekvisit. Då v ästra gränsen är odlingsgränsen torde en logisk utgångspunkt vara lapprnarksgränsen ligger nedanför vilket, menar jag, är ett klart stöd för samebyn har i vart fall en del av sitt byaornråde ovan lappmarksgränsen, Sametingets beslut anta motionen är fat på goda grunder. Justerarnas sign 79(85)

80 190 Muonio sameby - forts. Jan Rannerud föreslår därför: Sametingets styrelse beviljar kr ur anslaget för Folkvalda verksamheten, konto Utredningar/Projekt, för finansiering och implementering av Skogssamerättsutredningen och delutredningen Muonio, en skogssameby. Styrelsen beslutade den april 2018, 87 uppdra till kansliet utforma förslag till hemställan återställa Muonio samebys som skogssameby. Muonio sameby önskar träffa sametingets styrelse eller representant/er för en diskussion angående sametingets fortsa arbete för ett återställande av Muonio sameby från koncessions sameby till skogssameby. bjuda in Muonio sameby till styrelsemötet i december. 191 Markarrende Ruvhten Sijte Föredragande: Lars-Ove Sjajn Regeringen beslutade 1974 det ur Stensjömedlen skulle tas pengar och bilda en särredovisad fond för renbete i Tännäs, söder om Tännån. Fonden disponerades av länsstyrelsen i Jämtland som betalade arrendeavgift till markägarna. Samefonden betalade hela arrendekostnaden från 1974 och framåt. Den särredovisade fondens pengar tog slut och avslutades Med stöd av avtalet begär markägarna, i dialog med länsstyrelsen, retroaktiv betalning för arrendet och förväntar sig även forts ersättning för arrendet. lägga informationen till handlingarna. Justeramas sign 80(85)

81 192 Nationalparker - Styrelseprotokoll , 165 Styrelseprotokoll , 255 Styrelseprotokoll , 25 Styrelseprotokoll , 93.2 Styrelseprotokoll , 142 Styrelseprotokoll , 154./. bilaga Föredragande: Lars-Ove Sjajn Styrelsen beslutade den 13 september 2016, 154 Sametinget stödjer den fortsa processen at bilda en nationalpark i området Vålådalen - Sylarna - Helags. Sametinget har ett aktivt uppdrag enligt Sametingslagen och anser en förutsättning för Sametingets stöd och delaktighet i processen är Sametinget ingår i resursägargruppen med ansvar enligt projektdirektiven av Naturvårdsverket, Sametinget hänvisar till tidigare skrivelse till projektledare och resursägargrupp den 19 februari 2016 och hemställer ånyo resurser frigörs för en projektledare med en för samiska utgångspunkter samordnande uppgifter. Uppdragsbeskrivningen föreslås vara följande: Bidra till ta fram ett förslag till beslut av en nationalpark i området Samla upp och samordna kunskaper och synpunkter från samebyarna och samer/samiska aktörer i området Ta initiativ till möten (ex. samebyvisa) och förankra olika frågeställningar Formulera underlag till arbetsgruppen Ta fram konsekvensanalyser ur samiskt perspektiv av olika förslag Ta initiativ till nya frågeställningar och lösningsförslag Arbeta gentemot projektledare från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen samt ingå arbetsgrupp Sametinget uppvaktar ånyo miljödepartementet och näringsdepartementet om ovan angivna lagstiftningsåtgärder och förordningsändringar. Justerarnas sign 81(85) &

82 192 Nationalparker- forts. Beredningsgruppen har kommit överens om en övergripande inriktning för en eventuellt 1 framtida nationalpark i området Vålådalen-Sylarna-Helags i Jämtlands län. :innehåller mål, syfte och preliminär övergripande inriktning för. et är en överenskommelse mellan de parter som är representerade i nationalparksprojektets beredningsgrupp, nämligen: Handölsdalens, Mittådalens och Tåssåsens samebyar Bergs och Åre kommuner Jämtland Härjedalen Turism Sametinget Länsstyrelsen i Jämtlands län N'aturvårdsverket et är inte ett slutligt ställningstagande om en nationalpark ska bildas eller hur en sådan nationalpark ska utformas, utan ett delbeslut - en avsiktsförklar:ing - som det fortsa arbetet i nationalparksprojektet kommer utgå från. et innebär ett slutligt ställningstagande endast vad gäller den eventuella nationalparkens mål och syfte. Ett slutligt ställningstagande från de ovan listade parterna om huruvida en nationalpark bör bildas planeras ske i december [1] styrelseordförande ges i uppdrag bekräfta överenskommelsedokumentet Mål, syfte och prel. övergripande inriktning får en eventuell nationalpark i Vålådalen Sylarna- Helags. Justerarnas sign 82(85)

83 Sti vra/styrelsen COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1V 193 International Year of Indigenous Languages 2019 IYIL Internationella språkåret för urfolk SPR:s rådsprotokoll , sak 3/ SPR:s handlingsplan , punkt SPR styrelseprotokoll , sak 48/2018 SPR:s verksamhetsplan , punkt Språknämndens protokoll Föredragande: Marie Louise Allas, Lars Miguel Utsi 2019 är FN:s internationella år för urfolksspråk. Samiska språket ingår som del i den arktiska regionen där Aili Keskitalo är vald företräda regionen. Information från respektive land delgavs på NÄS möte där sametingen och departementen informerade om det egna arbetet i samband med urfolksspråkåret. Departementet på svensk sida hade inte beslutat något i fråga men det framgick man har för avsikt uppmärksamma det internationella urfolksspråkåret på något sätt. Det finns nu en hemsida för kmma gå in och registrera aktiviteter, Sametingets språkavdelning arbetar inom verksamhet för uppmärksamma språkåret. Språknämnden diskuterar framföra till departementet förslag information om språkåret av departementet borde inriktas ges till beslutsfare, förslagsvis riksdagsledamöter samt till barn/ungdomar genom engagera ungdomar, förslagsvis genom ungdomsorganisationen Saminuorra. Språknämnden uttalar en ambition Sametinget ordnar två större arrangemang under året och ser tkr som en rimlig budget för det. Språknämnden beslutar föreslå Sametingets styrelse hos regeringen ansöka om 1000 tkr utöver ordinarie anslag till genomföra arrangemang som synliggör och stärker de samiska språken under urfolksspråkåret uppmärksamma urfolksspråksåret, uppdra till kansliet vid kontakter med departemetet framföra aktiviteter o behov resurser för aktiviteteter under Urfolksspråkåret 2019, uppdra till kansliet bereda ärendet vidare. Justerarnas sign 83(85) ~~

84 194 Sametingets språkpolitiska handlingsprogram - Insatser genomgång och prioritering - Plenumsprotokoll , 28 - Sametingets språkpolitiska handlingsprogram - Språknärnndsprotokoll , 24./. - Lista Föredragande: Lars Miguel Utsi Sametingets språknämnd har h aft genomgång av språkpolitiska handlingsprogrammet, antaget av plenum 2016 och påbörjat arbete med prioritera insatser samt planera åtgärder för verkställa dem. I arbetet framkom 10 insatser som ligger på styrelsens ansvarsområde, språknämnden beslutade uppdra till ordförande tillskriva styrelsen om behov av se över åtgärder för dessa insatser Styrelsen. beslutar uppdra till ansvarig styrelseledamot i språk och kansliet bereda ärendet. 195 Utredning språkcentrum-projektplan./. - Från Kulturdepartementet. Uppdrag till Sametin get Dnr Regeringen uppdrar åt Sametinget utreda formerna för hur Samiskt språkcentrums verksamhet kan utvecklas för främja fler samiska språkvarieteter. Redovisning av uppdraget ska ske senast 29 mars Styrelsen. beslutar./. anta projektplanen enligt bilaga. Justerarnas sign 84(85)

85 196 Giellaga.Idu - SPR råd , sak 3/ Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , SPR:s styrelseprotokoll , SPR s 21/ SPR:s styrelseprotokoll , SPR s 48/ Styrelseprotokoll , SPR:s styrelseprotokoll ,SPR s 75/ Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , 93 - SPR:s rådsprotokoll , sak 3/ SPR:s handlingsplan Styrelseprotokoll l 4, SPR: styrelseprotokoll , sak 43/ SPR:s verksamhetsplan Styrelsen beslutade den 2 februari 2018, 24.1 uppdra till kansliet inom nuvarande budgetramar utreda och se över förslag till lösningar för klara Giellagaldus verksamhet under verksamhetsåret 2018, fortsätta arbetet med finna lösningar för en permanent verksamhet av Giellagaldu. Samnordiska språkarbetet fortsätter under 2018 i samverkan i Sametingen i Finland och Norge. Styrelsen beslutade den 11-13april 2018, 93 uppdra till språknämnden bereda Giellagaldus framtida verksamhet. Giellagåldu har fått medel milj för verksamhetsåret 2018 Information om pågående arbete uppdra till kansliet arbeta vidare under nuvarande organisation till dess permanent lösning uppnås. ]usterarnas sign 85(85)