Såmediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

Transkript

1 Såmediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie COAHKI<INBEA VDEGIRJI 2018:6.. SAMMANTRADESPROTOKOLL2018: Coahkkinbeai vemearri Sammanträdesdatum Stuehkie/Stockhoalbma

2 SÅMEDIGG I/SAMETINGET Baiki ja aigi /Plats och COAHKKINBEA VDEGIRJf-2.Q18:6/ SAMMANTRÄDESPROTOKOLC201S: Clarion Hotel Stockholm ; kl ; kl ; kl ,..,. ~ : : "# -"' Mearrideaddjit /Beslutande/ Per Olof Nutti, ordförande ej/ii 56, 71.6, Lars Miguel Utsi, vice ordförande 56, 71.6, 74, Jan Rannerud Anders Kråik 53-55, 57-59, , , 84.1, 85-90, Britt Sparrock Marita Stinnerbom53-59, , Iefa oassevaldit/ Övriga deltagande I Anja Taube, kanslichef 53-60, , 85-88,90-93 Marie-Louise Allas, språkchef , , 65-66, 68-69, , 72-88, 93 Malin Mäkelä, ekonomichef 53-60,87, 89 Susanne Idivuoma, kulturchef, , , 65-66, 68-69, Ingela Nilsson, näringschef 54.2, 72.2 Lars-Ove Sjajn, rennäringschef 54.2, 55.2, 61-64, , Peter Engström, verksjurist 53-60, , 85-88,90-93 Matilda Månsson, jurist 89 Siri Persson, sekreterare Paragrafer/Paragrafat Darkkisteaddji /Utses justera Marita Stinnerbom, Jan Rannerud Underskrifter calli sekreterare sagadoalli ordförande sadjasas sagadoalli ordförande i~~ 9@.~.lli~.... Per Olof Nutti... o.y.vj9.14:.... Lars Miguel Utsi 53-55, , 72-73, , 71.6, 74, darkkisteaddji justerare v.lk.r1.t.cr..j.'.rl?. ::.(!.(("./x!i?) , , dar kkisteaddji justerare , Justerarnas sign 2(118)

3 SÅMEDIGGVSAMETINGET Darkkastus lea diedihuvvon almmuhantavvalis. Justeringen har tillkännagivits enligt anslag. Orgåna /Organ Samedikki stivra/ Sametingets styrelse Coahkkinbeaivemearri/ Sammanträdesdatum Ilmmuhanbeaivi /Datum för anslags uppsättande Vuollaicala (Underskrift Beavdegirjji vurkensadji/ Förvaringsplats för protokollet Samedikki halddahus, Giron/ Sametingets kansli, Kiruna Justerarnas sign 3(118)

4 53 Föredragningslista och justerare Styrelsen beslutar föredragningslistan kompletteras med följande ändringar enligt nedan; Tillägg: Arvoden för vice ordföranden Arbetsordning för styrelse och nämnder - revidering Ledamot och ersättare i Åjttes styrelse Ledamöter till arbetsgrupp för godkännande av pitesamisk ortografi Remiss - Ett land besöka - en samlad politik för hållbar turism och Växande besöksnäring SOU 2017:95 Utredningen Samernas bibliotek Dispens för hjälm för renskötare Utgår: Översyn av utbildningsprogram M 489- Upptagande av personer i sameröstlängden Bildmaterial på Uppsala universitet fastställa föredragningslistan enligt bilaga, korrigera paragrafrnunren med början 53- justera paragrafnumren därefter, utse Marita Stinnerbomtill justerare, utse Jan Rannerud till justerare då Marita Stinnerbom inte är närvarande. fusterarnas sign 4(118) ö2- J5J>

5 SÅMEDIGGl/SAMETINGET 54 Rapporter och information 54.1 Styrelse~, vice styrelseordföranderapport och övriga styrelseledamöters rapporter - Styrelseordförandens rapport Styrelseledamöters rapporter Föredragande: Per Olof Nutti, Lars Miguel Utsi, Marita Stinnerbom, Anders Kråik, Jan Rannerud, Britt Sparrock, Lars Wilhelm Svonni Rapporterna från styrelsens ordförande, vice styrelseordförandens samt övriga ledamöter föredras. Styrelsen beslutar behandla ärendet på telefonsammanträdet den 27 april Chefsrapporter samt information från kanslichef./. - Chefsrapporter Föredragande: Anja Taube, Marie Louise Allas, Susanne ldivuoma, Malin Mäkelä, Ingela Nilsson, Lars-Ove Sjajn Chefsrapporter samt information från kanslichefen föredras. Styrelsen beslutar lägga rapporterna till handlingarna Rapporter från övriga förtroendevalda./. - Karen-Ann Hurri. Rapport från CSW Styrelsen beslutar lägga rapporten till handlingarna. fusterarnas sign 5(118) ~~

6 54 Rapporter och information - forts Ordförandebeslut./. - Ordförandebeslut ang verksamhetsbidrag övergång /. - Ordförandebeslut Deltagande seminarium i Umeå Marita Stinnerbom./. - Ordförandebeslut Närvaro vid Girjasmålets dom i Umeå Lars Miguel Utsi./. - Ordförandebeslut Utarbetande av forskningspolitiskt program Lars Wilhelm Svonni./. - Ordförandebeslut Deltagande i FN:s kvinnokommission i New York Karen-Ann Hurri Föredragande: Per-Olof Nutti Styrelsenbeslutar lägga informationen till handlingarna Styrelsen och nämndernas redovisning till plenum./. - Styrelsen och nämndernas redovisningar för perioden februari maj 2018 Styrelsen beslutar behandla ärendet på telefonsammanträdet den 27 april. Justerarnas sign 6(118) ~

7 55 Ekonomi - forts Budgetuppföljning per 31 mars 2018./. - Budgetuppföljning per 31 mars2018 Föredragande: Malin Mäkelä, Anja Taube Styrelsen beslutar lägga informationen till handlingarna Budget 2018 Styrelseprotokoll , Regeringens budgetproposition 2018, valda delar Plenumsprotokoll , 26 Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , 195 Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , 3.1 Plenumsprotokoll , 5 Styrelseprotokoll , 47 J. Bilaga Föredragande: Anja Taube, Malin Mäkelä, Per Olof Nutti Styrelsen beslutade den september 2017, 127,2 inbjuda samtliga partier till budgetberedning i december 2017, fastställa den slutliga budgeten vid styrelsesammanträdet i januari Sametinget beslutade den 4 oktober 2017, 26 Sametinget beslutar fastställa följande preliminära budgetramar för Sametinget budgetåret 2018: 3:1 Sametinget ap.1 Sametinget tkr ap.3 Samefonden 1500 tkr varav tkr för valet 2017 avräknat Justerarnas sign 7(118)

8 55 Ekonomi - forts Budget forts. 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ap.5 Anslag Samisk kultur tkr 1.22 Fämjande av rennäringen tkr 7.1 och 7.2 Åtgärder för nationella minoriteter ap. 12 nationellt uppföljningsansvar tkr ap.13 statsbidrag kommuner och landsting tkr 1 ap.14 samiska språkcentrum 6000 tkr ap.15 hemsida nationella minoriteter tkr styrelsen lämnar förslag till dispositioner inom de slutliga budgetramarna för verksamhetsåret 2018 i enlighet med riksdagens beslutade budgetproposition till Sametingets plenum i februari 2018, slutlig budget fastställs vid plenum i februari 2018, 1 I budgetpropositionen går läsa medlen är till för förvaltningsområden för finska, meaänkieli och samiska. Aviserat är om utökning om tkr vilket har inkluderats i summan. Diskussion angående budgetarbetet med hänvisning till av plenum beslutade preliminära budgetramar Styrelsen beslutade den 4 oktober 2017, bereda ärendet vidare. Styrelsen beslutade den 29november 195, föreslå direktiv för budget 2018 till budgetberedningen i enlighet med styrelsens förslag, prioritera följande enligt nedan: Juridisk kompetens folkrätt och rennäring Förstärka samhällsplaneringen Utreda förutsättningar för inrätta ume-, lule- och nordsamiska Språkcentrum Fast finansiering av Giellagaldu Juridisk utredning om samisk språklag Utredning om läromedel för samisk förskola Inrättande av hälso, äldre- och idrottsnämnd Administrativt stöd till stab ]usterarnas sign 8(118) \).ld

9 SÅMEDIGGJ/SAMETINGET 55 Ekonomi - forts Budget forts. uppdra till kansliet bereda underlag i enlighet ovanstående prioriteringar uppdra till kansliet bereda förslag till uppdragsordning för insynsenhet. Styrelsen beslutade den december 2017, uppdra till kansliet bereda ärendet vidare med utgångspunkter med de lämnade budgetramarna, besluta i ärendet vid styrelsesammanträdet i januari Styrelsen beslutade den januari 2018, 3.1 överlämna budget för 2018 enligt förslag. Sametinget beslutade den 7-9 februari 2018, 5 fastställa budget för 2018 enligt förslag. Kanslichefen informerar om budgetläget. Styrelsen beslutade den 22 mars 2018, 47 uppdra till kansliet förbereda förslag till styrelsesammanträdet i april. Styrelsen beslutar bereda rekryteringsarbetet av följande tjänster; kvalificerad utredare jurist för sakfrågor för rennäring samt kulturområdet controller spräkarbetare/översättare Justerarnas sign 9(118) \,\}J)

10 55 Ekonomi - forts Budget forts föreslå plenum inrätta hälso-,omsorg- och idrottsnämnd, proritera följande utredningar; Samisk språklag Hälso- omsorg och idrottspolitik Pitesamiska arbetsgruppen Utbildningspolitisk direktiv och strategi Forskningspolitisk strategi Gulahallan. Folkmöten Konferenser nämnder Utrednin - Läget i Sapmi Skogsstrategi 55.3!SK-rapport (Intern styrning och kontroll)./. - Redovisning till Kulturdepartmentet , dnr Föredragande: Malin Mäkelä, Anja Taube Enligt regleringsbrevet ska Sametinget redovisa vilka insatser som vidtagits för säkerställa en effektiv styrning och kontroll. Styrelsen beslutar uppdra till kansliet utforma skrivelse angående problemen med Statens Servicecentervilket bl a drabbar tredje man samt hemställa om möte med berörd departement. ]usterarnas sign 10(118)

11 56 Revidering av Uppdragsbilaga för styrelseledamöter - Styrelseprotokoll , 3.5 Styrelseprotokoll , 83 Styrelseprotokoll , 122 Styrelseprotokoll , 128 Styrelseprotokoll , 141 Styrelseprotokoll , 158 Styrelseprotokoll , 21 Styrelseprotokoll , 50./. Uppdrags bilaga Föredragande: Anders Kråik, Peter Engström Styrelsen beslutar./. revidera uppdragsbilagan för styrelseledamöter enligt bilaga. Justerarnas sign 11(118)

12 57 Förordning om resor och ersättningar för förtroendevalda i Sametinget 57.1 Barntillsyn - Styrelseprotokoll , 3.5 Styrelseprotokoll , 83 Styrelseprotokoll , 122 Styrelseprotokoll , 128 Styrelseprotokoll , 142 Styrelseprotokoll , 4./. - Förslag - revidering av Bilaga 3 Föredragande: Peter Engström, Anja Taube Information lämnas angående barntillsyn Styrelsen beslutade den 4-5 oktober 2017, 142 uppdra till kansliet bereda ärendet vad gäller barntillsyn i förordningen om resor och ersättningar för förtroendevalda i Sametinget. Styrelsen beslutade den januari 2018, 4 revidera bilaga 3, generella bestämmelser för barnomsorg i samband med förtroendevaldas uppdrag i Sametinget. Paragrafen justeras omedelbart Styrelsen beslutar revidera bilaga 3, generella bestämmelser för barnomsorg i samband med förtroendevaldas uppdrag i Sametinget. Paragrafen justeras omedelbart 57.2Arvoden till vice ordföranden Föredragande: Anders Kråik Styrelsen beslutar uppdra till kansliet bereda ärendet. Justerarnas sign 12(118)

13 5ÅMEDIGGl/5AMETINGET 5tivra/Styrelsen 5AMMANTRÄDE5PROTOKOLL 2018:6 58 Nordisk samekonvention - Bidrag till Samiskt parlamentariskt råd, regeringsbeslut SPR-5 protokoll Plenumsprotokoll , 44 SPR-5 protokoll tyrelseprotokoll , 56 PM Arbetsdokuemnt/Nordisk samekonvention, Sara Larsson och Lars-Anders Baer - Notat Samarbeid og forankring av arbeidet med samekonvensjonen i SPR - Styrelseprotokoll , 70 - Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll Styrelseprotokoll , 207-5tyrelseprotokoll , 11-5tyrelseprotokoll , 25 - Bilaga - Plenumsprotokoll , 10 - Remiss angående nordisk samekonvention , dnr Plenumsprotokoll , - 29,-09-01, 9-5tyrelseprotokoll , SPR styrelseprotokoll sak SPR s 30/2017-5tyrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , 6 Föredragande: Per-Olof Nutti Sametinget beslutade den 1septembet2017, 19 Davviriikkalas saamikonvensuvdna återremitteras till den nyvalda styrelsen för beredning och koordinering med Sametingen i Norge och Finland. Diskussion med anledning av kommande sammanträde med SPR:s styrelse den 29 november för planera fortsättningen av arbetet med nordisk samekonvention. Styrelsen beslutade den november 2017, 163 uppdra till kansliet sammanställa denna styrelsens partier inlämnade remissyttranden, bereda ärendet vidare utifrån framförda synpunkter. Samisk parlamentarisk råds styrelse h ar h aft arbetsmöte den 29 november 2017 och vid telefonsammanträde den 7 december beslutat översända en skrivelse till respektive lands regeringar fortsätta förhandlingarna med nordisk samekonvention. Justerarnas sign 13(118)

14 58 Nordisk samekonvention-/orts. Styrelsen beslutade den december 2017, 203 varje styrelseledamotupprättar en prioriteringslista på tänkta artiklar som kan komma i fråga vid fortsätta förhandlingar, förslagen ska vara tillhanda styrelseordföranden senast den 28 december. SPR:s styrelse ska vid sammanträde den 4-5 februari bereda och behandla ärendet. Styrelsen beslutade den januari 2018, 6 lägga informationen till handlingarna. Vid SPR:s styrelsemöte den 4-5 februari utgick ärendet. Styrelsen beslutar behandla ärendet vid styrelsesammanträdet den 27 april, ått behandla ärendet vid extra plenum i maj Justerarnas sign 14(118) \_,~

15 SÅ.MEDIGGI/SAMETINGET Sti vra/styrelsen 59 Renskötselkonventionen - Plenumsprotokoll , 29 Styrelseprotokoll , x Styrelseprotokoll , 154 Styrelseprotokoll , 159, 188 Styrelseprotokoll , 204 Styrelseprotokoll , 7 Inbjudan till första möte , dnr Inbjudan till uppföljningsmöte , dnr Styrelseprotokoll , 27 Föredragande: Per-Olof Nutti Diskussion med anledning av Norge avbryter förhandlingarna angående renskötselkonventionen. Styrelsen beslutade den 4 oktober 2017, 154 uppvakta Näringsdepartementet i ärendet. Styrelsen beslutade den november 2017, 159, 188 ta upp frågan i samband med myndighetsdialogen med lantbruksrninister Sven-Erik Bucht den 6 december. Sametinget i Sverige planerar till första inledande möte rum med Sametingen och de samiska riksorganisationerna fortsätta förhandlingarna. Styrelsen beslutade den 20-21december2017, 204 uppdra till styrelseordföranden sammankalla och bereda det första mötet, styrelseordföranden och Anders Kräik deltar i mötet. Paragrafen omedelbart justerad Styrelseordföranden har inbjudit representanter från Sametinget i Norge, Norske Reindriftsamers Landsfo'rbund, Samernas Riksförbund och Renägarförbudnet till ett första möte angående renskötselkonventionen fortsa process äger rum den 30 januari 2018 i Oslo. ]usterarnas sign 15(118)

16 SÅMEDIGGUSAMETINGET 59 Renskötselkonventionen - forts. Styrelsen beslutade den januari 2018, 7 lägga informationen till handlingarna. Styrelseordföranden lämnar information från det första mötet i Oslo angående renskötselkonventionens fortsa process samt från uppföljningsmötet som ägde rum den 7 februari i Staare. Styrelsen beslutade den 8 februari 2018, 27 lägga informationen till handlingarna. Styrelseordföranden informerade om gemensamma skrivelsen från Sametingen i Norge och Sverige, Samernas Riksförbund samt Norske Reindriftsamers landsforbund som överlämnades till näringsminister Sven-Erik Bucht den 9 februari i Staare med begäran om gemensamt möte med ansvariga ministrar för respektive regering. Vid överläggningar på Näringsdepartementet den 28 mars dryftades återigen ärendet. Styrelsen beslutar lägga informationen till handlingarna. Justerarnas sign 16(118) V1b

17 SÅMEDIGGl/SAMETINGET 60 Revidering av delegationsordningarna - Plenumsbeslut, , 39 Styrelseprotokoll , Verksamhetsplan, språk, , 22 Plenumsbeslut, arbetsordning för sametingets styrelse och nämnder, Delegationsordning - rennäringsnämnden, Delegationsordning- näringsnämnden, Styrelseprotokoll , Delegationsordning - kulturnämnd, Styrelseprotokoll , 8 Styrelseprotokoll , 82 Styrelseprotokoll , 245 Styrelseprotokoll , 61 Styrelseprotokoll , 87 Styrelseprotokoll , 97 Styrelseprotokoll , 116 Styrelseprotokoll , 134 Styrelseprotokoll , 153 Styrelseprotokoll , 163 Styrelseprotokoll , 195 Styrelseprotokoll , 8 Kulturnämndens protokoll , 10,7 Styrelseprotokoll , 165 Styrelseprotokoll , 206 Styrelseprotokoll , 8./. Förslag Föredragande: Peter Engström Sametingets plenum beslutade inrätta Sametingets, närings-, rennäringssamt språknärnnd. Styrelsen ska enligt sametingets arbetsordning för styrelse och nämnder, besluta en delegationsordningför nämnderna och kanslichefen. Styrelsen får bereda en annan nämnd tillfälle yttra sig i ett ärende eller en fråga som berör denna nämnds verksamhetsområde. Styrelsen skall inför varje verksamhetsår fastställa delegation sordningar för Sametingets skilda verksamhetsområden. Delegationen härleds från Sametingets politiska program samt från externa beslut, det vill säga lagar, förordningar, föreskrifter samt särskilda regerings beslut. Justerarnas sign 17(118) ~

18 60 Revidering av delegationsordningarna-forts. Styrelsen beslutade den januari 2017, 8 anta delegationsordningarna enligt bilaga. Kulturnämnden beslutade den oktober 2017, 10.7 delegationsordningen revideras enligt följande ge förslag till styrelsen kulturnämnden tillsammans med styrelsen representerar Sametinget i kulturpolitiska frågor inför regeringen och departementen ge förslag till styrelsen kulturnämnden tillsammans med styrelsen beslutar om riktlinjer för handläggning inom kulturnämndens ansvarsområde ge förslag till styrelsen anstånd och redovisningar beslutas av kansli ge förslag till styrelsen beslut om verksamhetsbidrag för sameföreningar beslutas av kansli Styrelsen beslutade den december 2018, 206 revidera delegationsordningen för Kulturnämnden på så sätt Sametingets kansli beslutar om anstånd med redovisning av projektbidrag och beslut om och utbetala verksamhetsbidrag till sameföreningar i övrigt fortsätta beredningen av delegationsordningama. Paragrafen justeras omedelbart Vid styrelsemötet den 20-21december2017 beslutade styrelsen fortsätta beredningen av Kulturnämndens förslag: Kulturnämnden tillsammans med styrelsen beslutar om riktlinjer för handläggning inom Kulturnämndens ansvarsområde, samt ( ISK) Kulturnämnden tillsammans med styrelsen representerar Sametinget i kulturpolitiska frågor inför regeringen och departementen. fusterarnas sign 0lD 18(118)

19 60 Revidering av delegationsordningarna- forts. Av 2 kap 6a sametingslagen och av 11 Sametingets arbetsordning för Sametingetsstyrelse och nämnder följer bland annat en nämnd beslutar inom sitt verksamhetsområde och i enlighet med fastställd delegationsordning och politiskt handlingsprogram i frågor som rör förvaltningen och Sametingets myndighetsutövning. Av 7 arbetsordningen framgår vidare styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av Sametingets angelägenheter och ha uppsikt över nämnders verksamhet. När delegationsordningarna första gången antogs ankom det på nämnderna besluta om riktlinjer för handläggning inom respektive nämnds verksamhetsområde. Under föregående mandatperiod infördes en förändring med innebörd sådana riktlinjer istället skulle beslutas av styrelsen. Ett av skälen till den förändringen var styrelsen ville påverka inriktningen en av nämndernas beslut inom särskilda sakområden. Sametingets styrelse och nämnder är under innevarande mandatperiod tills genom ett parlamentariskt valsätt. Under förutsättning styrelsen har uppsikt över nämndernas verksamhet och säkerställer det finns en dialog mellan styrelsen och nämnderna finns inte någon anledning anta inte styrelsens politik också kommer till uttryck i nämnderna. Frågan om besluta om riktlinjer för handläggningen har bäring på sådana frågor som respektive nämnd med kunskap inom berört sakområde har bäst förutsättningar besluta om. Det är således mest ändamålsenligt sådana beslut som rör riktlinjer för handläggning beslutas av respektive nämnd. För tydliggöra vem som har ansvaret för besluta om riktlinjer för handläggningen bör uppgiften endast tillkomma ett organ. Ett delat ansvar mellan två organ i detta avseende kan alltför enkelt leda till t:illämpningssvårigheter och oklarheter. Med ett fungerande sampel mellan styrelse och nämnder finns det förstås heller inte något som hindrar styrelsen hålls informerad om nämndernas arbete, tex i fråga om revidera riktlinjer för handläggningen inom nämndens ansvarsområde. Under föregående mandatperiod infördes också en särskild reglering om vilket organ som skulle ha till uppgift representera Sametinget i politiska frågor inför regeringen och departementen. N ägon sådan särskild reglering fanns inte vid delegationsordningarnas tillkomst. Bakgrunden till denna reglering infördes var styrelsen upplevde den inte hade en fullständig bild över vilka budskap som Sametinget förmedlade till regeringen och departementen. Som beskrivits ovan ankommer det på styrelsen ha uppsikt över nämndernas verksamhet. Två nämndsordföranden är under nuvarande mandatperiod också ledamöter av styrelsen. Styrelsens ledamöter har en arbetsfördelning där respektive ledamot har ansvar för sådana frågor som också omfar nämndernas särskilda sakområden. Mot Justerarnas sign 19(118)

20 60 Revidering av delegationsordningarna- forts. denna bakgrund och under förutsättning styrelsen säkerställer en aktiv dialog med nämnderna bör det inte finnas något behov av reglera frågan om vem som företräder Sametinget i politiska frågor inför regeringen och departementen. En sådan reglering riskerar bli alltför rigid. Att reglera representation i politiska frågor alltid ska ske med styrelsen och nämnd tillsammans innebär också möjligheten vara flexibel och behovsan passad minskar. Sammantaget föreslår kansliet delegationsordningarna revideras på så sätt nämnderna själva återigen beslutar om riktlinjer för handläggningen inom nämndens ansvarsområde och delegationsordningen inte särskilt ska reglera vem eller vilket organ som representerar Sametinget i politiska frågor inför regeringen och departementen. Styrelsen beslutade den januari 2018, 8 uppdra till kansliet bereda ärendet vidare. Styrelsen beslutar./. revidera delegationsordningarna enligt bilaga. ]usterarnas sign 20(118)

21 SÅMEDIGGl/SAMETINGET 61 Parlarnentsbyggnaden - Motion nr 408 av Karin Vannar, , dnr Plenumsprotokoll , 33.l Styrelseprotokoll , 172 Styrelseprotokoll , 253 Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , 65 Skrivelse till Statens fastighetsverk , dnr Svar från Statens fastighetsverk , dnr Styrelseprotokoll , 181 Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Plenumsprotokoll , 48.6 Plenurnsprotokoll , 10.1 Styrelseprotokoll , 114, Styrelseprotokoll , 145.3, 146 Styrelseprotokoll , 10 Styrelseprotokoll , 53 Styrelseprotokoll , 77 Styrelseprotokoll , 93 Styrelseprotokoll , 111 Styrelseprotokoll , 149 Styrelseprotokoll , 166 Styrelseprotokoll , 6 Plenumsprotokoll , 13 Styrelseprotokoll , 210 Styrelseprotokoll , 221 Skrivelse från Kiruna kommun Styrelseprotokoll , 242 Styrelseprotokoll , 7 Plenumsprotokoll , 10 Plenumsprotokoll , 24 Styrelseprotokoll , 108 Styrelseprotokoll , 185 Utskick till de intresserade kommunerna- begäran om komplettering , dnr Styrelseprotokoll , Sammanställning - Styrelseprotokoll , 10 - Plenumsprotokoll , 8 - Styrelseprotokoll , Skrivelse från Arvidsjaur kommun , dnr Styrelseprotokoll , Skrivelse från Umeå kommun , - Styrelseprotokoll , 13 - Styrelseprotokoll , 50 - Förslag till genomförandeprocess Föredragande: Anders Kråik. Anja Taube ]usterarnas sign J,.lU 21(118)

22 S ti vra/styrelsen COAHI<KINBEA VDEGIRJI 2018:6/ 61 Parlamentsbyggnaden - forts. Sametinget beslutade den februari 2017, 8, återremittera ärendet. Sametinget beslutade den 31 maj - 2 juni 2016, 24 fortsätta utreda alternativ till Kiruna som ort för placering av parlamentsbyggnaden, redovisa resultat av utredningen till nästa plenum, avgörande beslut i pågående process med aktuell tomt i Kiruna inväntar nästa plenum. Styrelsen beslutade den juni 2016, 108: erbjuda alla kommuner som ansökt om placering av parlamentsbyggnaden får möjlighet redovisa sina förslag vid nästa plenum i Skellefteå, kansliet tillsammans med styrelseordförande utformar en mall över kommunernas representation vid plenum i Skellefteå. Kommuner som visat intresse för Sametingets parlamentsbyggnad redovisade sina förslag till parlamentsbyggnad den 3 oktober i Skellefteå. Styrelsen beslutade den 1 november 2016, 185: behandla ärendet vid styrelsesammanträdet den 5-8 december Ett utskick har sänts till de kommuner som var närvarande i Skellefteå samt till Vilhelmina kommun där kompletterande uppgifter efterfrågas. Senaste dag inlämna kompletteringar är den 15 december 2016 Sametingets styrelse har utrett alternativ till Kiruna som ort för placering av parlamen tsbyggnaden. Justerarnas sign ~ 22(118)

23 61 Parlamentsbyggnaden - forts. Styrelsen beslutade den januari 2017, överlämna resultatet av utredningen till plenum för beslut Styrelsen föreslår Sametinget besluta fastställa lokaliseringsort för Sametingets parlaments byggnad. Styrelsen beslutade den 20-21december2017, 202 uppdra till kansliet besvara Arvidsjaurs kommuns förfrågan Sametinget återkommer i frågan när beredningen av parlamentsbyggnaden är klar, i övrigt bereda ärendet vidare. Styrelsen beslutade den januari 2018, 13 uppdra till Anders Kråik arbeta med ärendet. Styrelsen beslutade den 22 mars 2018, 50 uppdra till Anders Kråik och kansliet bereda ärendet vidare till styrelsesammanträdet i april. Styrelsen beslutar uppdra till kansliet bereda ärendet vidare, behandla ärendet vid telefonsammanträdet den 27 april. ]usterarnas sign Jib 23(118)

24 Inrättande av hälso-, äldre- och idrottsnämnd - Styrelesprotokoll , Styrelseprotokoll , 15 Föredragande: Britt Sparrock, Per-Olof Nutti Diskussion om inrättande av hälso, äldre- och idrottsnämnd. Styrelsen beslutade den november 2017, 168 behandla ärendet i samband med budgetberedningen i december Styrelsen beslutade den janauri 2018, 15 uppdra till kansliet bereda ärendet till budgetunderlaget , vid nästa styrelsesammanträde inrätta en arbetsgrupp på tre ledamöter; två ledamöter från styrelseblocket och en från oppositionen som ska arbeta m ed hälso och socialfrågor samt utarbetande av hälsopolitiskt program samt utreda inrättande av en hälso-, äldre och idrottsnämnd, erbjuda oppositionen länma förslag p å en ledamot till arbetsgruppen, mandatperioden är från det datum styrelsen utnämnder arbetsgruppen till och m ed den 30 juni 2019, styrelsen beslutar utse arbetsgruppen vid styrelsesammanträdet i samband med plenum, styrelsen beslutar om direktiven till arbetsgruppen vid nästa styrelsesammanträde i samband med plenum ]usteramas sign 24(118)

25 62 Inrättande av hälso-, äldre- och idrottsnämnd - forts. Idag saknas en politisk nämnd för frågor rörande samisk hälsa. Det finns inte heller någon nationell plan för samers hälsa och hur man skall klara personalförsörjning av hälsovårdspersonal med samiskt språk och kulturkompetens. Att det inte går få fram "samisk" statistik (på hälsoområdet och andra områden) innebär samerna blir systematiskt osynliggjorda som folk i Sverige. Utan grundläggande kunskap om samernas demografi och hälsosituationen blir det mycket svårt bedöma vilka insatser som vore lämpliga, genomföra dessa och utvärdera vilken effekt olika insatser har. Sametinget, i enlighet med FNs urfolksdeklaration, menar samerna måste ges möjlighet påverka sin hälsa genom sin egen institution - i detta fall Sametinget - som därmed måste få mandat och resurser arbeta med samisk hälsa. I dagsläget saknas både kompetens och resurser på Sametinget för ha en realistisk möjlighet kunna föra dialog med exempelvis landsting, folkhälsomyndighet och regering kring samers hälsobehov. Idag saknas grundläggande information om samers hälsa och detta kan endast åtgärdas genom riktad forskning vilket även kräver riktade medel för detta. Styrelsen beslutar upphäva styrelsebeslut , 15, uppdra till valberedningen förbereda i det fall plenum beslutar enligt nedan; ge förslag på fem (5) ledamöter och ersättare, ge förslag på ordföranden mandatperioden följer den av plenum beslutade Arbetsordning för styrelse och nämnder. SttJrelsen föreslår Sametinget besluta inrätta en hälso-, äldre- och idrottsnämnd, uppdra till styrelsenbesluta angående finansiering av nämndens verksamhet. ]usterarnas sign 25(118)

26 63 Arbetsordning för Sametingets styrelse och nämnder - revidering - Plenumsprotokoll , 43 Hälso-, omsorgs- och idrottsnämnd föreslås ska inrättas. Styrelsen beslutar uppdra till kansliet bereda revidering av Arbetsordning för Sametingets styrelse och nämnder, behandla ärendet vid telefonsammanträde den 27 april 2018, behandla ärendet vid plenum i maj Utformning av forskningspolitiskt handlingsprogram - M 468 av Lars Wilhelm Svonni, , dnr Plenumsprotokoll , Styrelseprotokoll , 169,170 Föredragande: Lars Miguel Utsi Mål: Sametinget har inflytande och delaktighet i forskning om samiska frågor. Syfte: Att utforma ett forskningspolitiskt handlingsprogram för Sametinget.1 Bakgrund: Det samiska folket ska som urfolk ha självbestämmande i frågor som berör oss själva, bla. genom Sametinget som ett folkvalt parlament. För närvarande saknas konsekvent inflytande och delaktighet i forskning om samiska frågor. Sametinget har vid olika tillfällen erbjudits möjlighet delta i fördelning av forskningsmedel och därigenom delvis kunnat styra forskning om samiska frågor. Det finns ett behov för en tydlig politik från Sametinget i förhållande till forskning om samiska frågor, bla. för tydliggöra på vilken nivå det samiska folkets inflytande och delaktighet förväntas ligga på, hur forskningens fokus ska utformas samt för visa på hur forskning inom samiska frågor ska utföras på ett för samer acceptabelt sätt. 1 Vad vill vår nya styrelse arbeta för?, ]usterarnas sign 26(118) ~

27 SÅ.MEDIGGI/SAMETINGET 64 Utformning av forskningspolitiskt handlingsprogram - forts. Styrelsen beslutade den november 2017, 170 uppdra till kansliet bereda ärendet. Styrelseordföranden har via ordförandebeslut uppdragit åt Lars Wilhelm Svormi utarbeta ett förslag till forskningspolitiskt program. Styrelsen beslutar bereda ärendet vidare. 65 Samiska sanningskommissionen - M 417 av Kristina Nordling, Lars-Paul Kroik, Carola Fjällström, Helena Dådring , dnr Plenumsprotokoll , Plenumsprotokoll , Plenumsprotokoll , Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Uppföljningsmöte Styrelseprotokoll , Uttalande från parlamentarikerkonierensen i Tråante - Styrelseprotokoll , 78 - Styrelseprotokoll , Inbjudan till uppföljningsmöte , dnr Styrelseprotokoll , 43 - Styrelseprotokoll per capsulam , 45 Styrelsen beslutade den februari 2018, upphäva styrelsebeslut , 78 utöka arbetsgruppen med Simon Wetterlund, utse Simon Wetterlund till sarrunankallande. Paragrafen justeras omedelbart Justerarnas sign 27(118) ~

28 65 Samiska sanningskommissionen - forts. Uppföljningsmöte angående samiska sanningskommission är planerad till den 6-7 mars Förfrågan har inkommit från arbetsgruppen för samiska sanningskommissionen om flytta uppföljningsmötet med hänvisning till Diskriminieringsombudsmannens (DO) rapport inte offentliggjorts och med få anmälda. Styrelsen beslutade den 8 februari 2018, 43 uppdra till styrelseordföranden ta kontakt med arbetsgruppens sammankallande, besluta i ärendet per capsulam. Styrelsen beslutade per capsulam den 26 februari genomföre uppföljningsmötet enligt planering. Vid uppföljningsmötet den 6-7 mars presenterades arbetsgruppens SWOT-analys och Diskussion om det framtida arbetet. Den nuvarande arbetsgruppens mandat upphör i och med idedokumentet färdigställts under första halvåret Den nya arbetsgruppen föreslås bestå av 4 (fyra) ledamöter; en från styrelseblocket, en från oppositionen och två ledamöter från de samiska riksorganisationerna. Det slutliga beslutet tas av styrelsen med hänsyn bl a till budgetläget. Efter mötet med organisationerna och partierna angående hur frågan om sanningskommission ska hanteras anför Jan Rannerud ; Det är av stor vikt utan ytterligare dröjsmål föra frågan till kulturdepartementet så arbetet startar i regeringen särskilt mot bakgrund av Statråd Kunhkes uttalade om man väntar in Sametingets svar. Samtinget har gemensamt med övriga Sametingen i Tråante uttalat det är staten i nära samverkan med sametinget som inrättar en sanningskommission. Sametingen har i och med detta redan tagit ett beslut om begära om inrättande av en sanningskommission. Sametingen i Norge och Finland har följt den rekommendationen och därför redan kommit långt före Sverige. Värt notera en rekommendation som Europarådets rådgivande kommitte för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter lämnat i sitt fjärde yttrande om Sverige - antaget den 22 juni ]usterarnas sign J1)) 28(118)

29 Sti vra/styrelsen COAHKKINBEAVDEGIRJI 2018:6/ Samiska sanningskommissionen - forts. Kommitten skriver vidare "Påbörja, i nära samverkan med samerna, en sannings- och försoningsprocess som ingående tar upp kränkningarna av samernas mänskliga rättigheter i det förgångna och ökar medvetenheten om dem i samhället som helhet." Styrelsen beslutar behandla ärendet vid sammanträdet den 27 april, behandla ärendet vid plenum i maj ]usterarnas sign ~ 29(118)

30 66 Konsultationsordningen - Remiss från Kulturdepartementet , dnr Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Remissyttrande resp , dru Styrelseprotokoll , 49 Föredragande: Peter Engström, Per-Olof Nutti I Promemorian föreslås en ny och särskild ordning ska införas för konsultation i frågor av särskild betydelse för samerna. Reglerna föreslås bli införda som en ny lag om konsultation i frågor som rör det samiska folket. Konsultationsordningen föreslås gälla utöver annan samrådsskyldighet enligt gällande lagstiftning. Syftet är främja och stärka det samiska folkets inflytande över dess egna angelägenheter i beslutsprocesser. Lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2018 Remisstiden är till och med den 21november2017. Styrelsen beslutade den4 oktober 2017, uppdra till kansliet bereda ärendet, styrelseledamöter snarast lämnar synpunkter till styrelseordföranden. Styrelsen beslutade den november 2017, bereda ärendet ytterligare. Lagförslaget ang konsultationsordningen är överlämnad från Kulturdepartementet till övriga departement för gemensam beredning. Det konstateras det är osäkert om något nytt offentligt material - utöver departementspromemorian - kommer finnas tillgängligt till Sametingets plenum i Saxnäs den maj Styrelsen föreslår Sametinget besluta lägga informationen till h andlingarna. f usterarnas sign 30(118)

31 67 Ny samepolitik - Plenurnsprotokoll , 9 Styrelseprotokoll , 111 Styrelseprotokoll , 135 Förslag till tilläggsdirektiv Styrelseprotokoll , 197 Styrelseprotokoll , 9 Styrelseprotokoll , 24 Plenumsprotokoll , 7 - Förslag t Föredragande: Håkan Jonsson Sametinget beslutade den februari 2018, 7 återremittera ärendet. Styrelsen beslutade den juni 2016, 111; översända förslag till tilläggsdirektiv på remiss till sametingspartierna för yttrande senast 30 juni Paragrafen justeras omedelbart Styrelsen beslutade den augusti 2016, 135; anta tilläggsdirektiv enligt bilaga. Sametingets utredare/sekreterare har under hösten arbetat efter de direktiv som plenum och styrelsen beslutat. Under arbetets gång har Eivind Torp varit till sarnetingspartiernas förfogande vid bland annat plenum i Skellefteå. Han har också haft kontakt med samiska riksorganisationer. Sametingets styrelseordförande har träffat Eivind i Umeå och i Östersund Styrelsen beslutade den januari 2017, 9 behandla ärendet vid telefonsammanträde den 24 januari kl Justerarnas sign ~ 31(118)

32 67 Ny samepolitik - forts. Styrelsen beslutade den 24 januari 2017, 24 anta bilagda handlingar. Sametinget beslutade den februari 2017, 7 återremittera ärendet. Innan en utvecklingsprocess igångsätts är det viktigt säkerställa arbetets utformning och inriktning och det är förankrat i det samiska samhället. Folkmöten/dollagaddesagastallamat/samtal vid elden ska genomföras med syfte få en förståelse för det samiska folkets och enskilda samers konkreta behov för utveckling och förändring. Genomföra minst tio dollasagastallamat för nå samer med en representativ spridning geografiskt, åldersmässigt, könsmässigt, etc. Samla in konkreta inspel från enskilda samer om deras behov för utveckling Bearbeta och sammanställa inspelen. Styrelsen beslutar behandla ärendet vid telefonsammanträdet den 27april. 68 Klimatstrategi Föredragande: Marita Stinnerbom, Lars-Ove Sjajn Styrelsen beslutar uppdra till kansliet tillsammans med nämndsansvariga i styrelsen ta fram de underlag som redan finns skyndsamt se till en klimatstrategi tas fram i vilken konkreta åtgärder och insatser redovisas hur rennäringen och samiska näringar ska kunna hantera konsekvenserna av klimatförändringarna på kort och lång sikt. Justerarnas sign 0JJ) 32(118)

33 69 Traditionell kunskap - Regeringsbeslut från Miljö- och energidepartementet , dnr Styrelsebeslut , 73 Styrelseprotokoll , 91 Styrelseprotokoll , 107 Styrelseprotokolll , 115 Styrelseprotokoll , 120 Styrelseprotokoll , 149 Styrelseprotokoll , 187 Styrelseprotokoll , 209 Styrelseprotokoll , 19 Styrelseprotokoll , 31 Styrelseprotokoll , 41./. Slutrapport Föredragande: Lars-Ove Sjajn Sametinget har begärt av regeringen om få ett ökat formellt ansvar för samisk traditionell kunskap, bl.a vid ett möte med miljöministern den 1februari2016 lämnades en begäran om Sametinget skulle bli fokalpunkt för Artikel 8(j) i konventionen om biologisk mångfald (CBD) och tillhörande bestämmelser avseende alla frågor som gäller urfolk. Sametinget fick den 9 mars 2017 ett särskilt uppdrag om nationellt arbete om traditionell kunskap för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald kopplat till artiklarna 8j och loc i CBD. Uppdraget ska genomföras i samarbete med Naturvårdsverket (se bif.). Bakgrund Konventionen om biologisk mångfald (CBD) har arbetats fram inom FN-systemet. Den undertecknades vid FN:s konferens om miljö och utveckling (i Rio, 1992) och trädde i kraft 1993, då även Sverige undertecknade den. Målen för arbetet inom konventionen är bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden och nyttan av använda genetiska resurser ska fördelas rättvist. CBD styr EU:s strategi och förordningar om biologisk mångfald och därmed Sveriges strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (Prop. 2013/14:141). Den har i sin tur stor betydelse för de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen. I den svenska strategin för biologisk mångfald och ekosystemtjänster uttalas det regeringen i det internationella arbetet särskilt satsar på utveckla och stödja åtgärder för nå den strategiska planen, Aichirnålen, till år Planen innehåller vision, målsättningar och arbetsprogram för rädda den biologiska mångfalden och därigenom säkra fungerande ekosystem. I strategin för biologisk mångfald och ekosystemtjänster framgår det för Aichimål 18 ska Sverige ha en ledande roll i erkännandet av traditionell Justerarnas sign 33(118)

34 S tivra/s tyrelsen 69 Traditionell kunskap - forts. kunskap och urfolkens rättigheter. Det finns ett arbetsprogram för artikel 8(j) och relaterade frågor inom konventionen som är viktigt för säkerställa fullt och effektivt deltagande av urfolk i genomförandet av konventionen. En grund princip är traditionell kunskap ska värderas lika som annan kunskap. Konventionen inkluderar två särskilda protokoll; Cartagenaprotokollet som specificerar hur man ska skydda den naturliga biologiska mångfalden från tänkbara risker med levande modifierade organismer, som utvecklats med modern bioteknik, kommer ut i den naturliga miljön och Nagoyaprotokollet som reglerar tillträde till genetiska resurser och traditionella kunskaper om genetiska resurser samt rättvis fördelning av vinster som kan uppstå vid användandet av dem. Sverige har tillsammans med drygt 90 andra länder skrivit under protokollet och står nu inför ett nationellt genomförande. En EU-förordning (511/2014) reglerar genomförandet av Nagoyaprotokollet inom EU. Sametingets intentioner En grundprincip i CBD är traditionell kunskap ska värderas lika som annan kunskap och säkerställa fullt och effektivt deltagande av urfolk i genomförandet av konventionen. CBD och dess protokoll samt arbetsprogram är viktiga instrument i Sametingets arbete med samiska intressen ska tillgodoses fullt ut på alla nivåer i Sverige. I CBD:s artikel S(j) och 10( c) är det tydligt samerna ska ha fullt och effektiva deltaganden i processer som leder fram till beslut. Sametinget ser det som en självklarhet vi ska utgöra fokalpunkt för Artikel 8(j) i CBD och tillhörande bestämmelser avseende alla frågor som gäller urfolk. Innehållet i vara en fokalpunkt kan variera: Sametinget ska genom vara fokalpunkt för artikel 8(j) inspirera till handling internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. Det kan göras till exempel genom lyfta fram och synliggöra goda exempel som stimulerar till ökat kunskapsutbyte, nationellt och mellan Sverige och andra delar av världen. Sametinget som fokal punkt har ansvar för strategi och implementering av 8(j) hos myndigheter i Sverige Ansvara för driva, samordna och följa upp arbetet inom Sverige med genomföra de beslut och åtaganden som Sverige har gjort och gör inom ramen för artikel SG). Ta fram underlag och på annat lämpligt sätt hjälpa till med förbereda Sveriges agerande inom ramen för den mellanstatliga processen inom artikel 8(j). I detta sammanhang ska Sametinget i lämpliga delar ha kontakter med regeringens Vetenskapliga råd för biologisk mångfald (knutet till Naturvårdsverket). Sametinget ansvarar i det sammanhanget för bedöma om det finns behov av politisk beredning och i sådana fall ta upp dessa frågor i god tid med miljö- och energidepartementet. fusterarnas sign 34(118)

35 SÅ.MEDIGGI/SAMETINGET 69 Traditionell kunskap - forts. Etablera och vidmakthålla de internationella kontakter, till exempel med konventionens sekretariat eller andra internationella organ, som behövs för genomföra punkterna ovan. Ta fram underlag till rapportering till framför allt konventionens sekretariat samt lämna rapporter till miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet och andra från de möten där MKB-centrum har deltagit. Som samisk folkvald institution och myndighet ser vi Sametinget är det centrala nav som samiskrelaterade frågor ska behandlas i. Nagoyaprotokollet styrker intentionen Sametinget är den institution som ska avgöra om och hur tillträde till resurser och samernas traditionella kunskaper ska utformas. Regeringens beslut om ett särskilt uppdrag ger Sametinget ökade möjligheter stärka bevarandet av och respekten för traditionell kunskap samtidigt som det stärker Sametinget som myndighet då Årbediehtu, de samiska traditionella kunskaperna, och den samiska kulturen är centrala i Sametingets förvaltning. Uppdraget ger vidare möjlighet påverka och stärka andra myndigheters genomförande implementera traditionell kunskap i sin förvaltning och sina beslut. Sametinget träffade Naturvårdsverket den 21 april för komma överens om formerna för uppdraget. Styrelsen beslutade den april 2017, 73 uppdra till styrelseordföranden och kanslichef bereda ärendet vidare, hos regeringen ansöka om medel för uppdraget, behandla ärendet vid nästa styrelsesammanträde i juni 2017, Paragrafen justeras omedelbart Styrelsen beslutade den juni 2017, 95 anta direktiv för regeringsuppdraget med de föreslagna förändringarna. Bilaga. Styrelsen beslutade den 14 augusti 2017, 107 behandla ärendet vid telefonsammanträde den 21 augusti kl Justerarnas sign 35(118) Jt~

36 SÅMEDIGGl/SAMETINGET Sti vra/styrelsen 69 Traditionell kunskap - forts. Styrelsen beslutade den 21 augusti 2017, 115 f anta projektplanen, utse Kristina Nordling till projektledare, styrelseordföranden ska ingå i styrgruppen för projektet. Paragrafen justeras omedelbart Styrelsen beslutade den 31 augusti 2018, 120 upphäva styrelsebeslut , 115, uppdra till kansliet bereda ärendet. Sametinget beslutade den 4 oktober 2017, 149 anta projektdirektiven enligt bilaga, regelbunden redovisning sker vid styrelsesammanträdena. Information lämnas angående pågående regeringsuppdraget. Rennäringsnämnden har vid senaste sammanträdet yrkat ärendet och specifikt slutrapporten ska behandlas på plenum. Styrelsen beslutade den januari 2018, 31 inte behandla ärendet på plenum. Sametinget och Naturvårdsverket ska redovisa uppdraget till regeringen den 28 februari Styrelsen beslutade den 8 februari 2018, 31 behandla ärendet vid styrelsesammanträdet den 22 februari. Justerarnas sign 36(118)

37 69 Traditionell kunskap - forts. Styrelsen beslutade den 22 februari 2018, 41 godkänna rapporten. Sametinget och Naturvårdsverket redovisade regeringsuppdraget den 28 februari Styrelsen föreslår Sametinget besluta lägga informationen till handlingarna. fusterarnas sign 37(118)

38 SÅMEDIGGl/SAMETINGET 70 Översyn av samiskt utbildningsprograrn Ärendet utgår, se Valärenden 71.1 Etiska rådet- utökande av arbetsgrupp - Styrelseprotokoll , 14.l - Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , 12.l, Styrelseprotokoll , 31.1, Styrelseprotokoll , 172.l - Styrelseprotokoll , Kulturnämndens protokoll , 9.6 Föredragande: Susanne Idivuoma Styrelsen beslutade den 5-8 december 2017, bl a etiska rådet ska bestå av tre ledamöter; mandatperioden är till och med 31december2017, Utsedda ledamöter är Liz-Mari Hjortfors, Andreas Stångberg och Mikael Jakobsson. Sammankallande är Mikael Jakobsson. Styrelsen beslutade den november 2017, besluta i ärendet vid nästa styrelsesammanträde. Styrelsen de den december 2018, förlänga mandatperioden för etiska rådets ledamöter Andreas Stångberg, Liz-Mari Hjortfors och Mikael Jakobsson till och med Paragrafen justeras omedelbart f usterarnas sign 38(118)

39 71 Valärenden - forts Etiska rådet- utökande av arbetsgrupp - forts. Kulturnämnden beslutade den 9-10 januari 2018, 9.6 bl a utöka etiska rådet och förslår tidigare u tsedda ledamöter tillfrågas. avsätta kr till arbetet med etiska rådet Styrelsen beslutar utöka arbetsgruppen med Rose-Marie Huuva och Audhild Schanche, mandatperioden är till och med Paragrafen justeras omedelbart Justerarnas sign 39(118)

40 SÅMEDIGGl/SAMETINGET 71 Valärenden - forts Giellagåldus språksektioner - förlängning av mandat - Styrelseprotokoll , 76.2 Styrelseprotokoll , 76.1 SPR:s styrelseprotokoll , SPR s 21/2014 SPR:s styrelseprotokoll , SPR s 48/2014 Styrelseprotokoll , SPR:s styrelseprotokoll ,SPR s 75/2015 Styrelsen beslutade den 9-11 december 2014, uppdra till kansliet till Samisk Parlamentarisk Råd föreslå ledamöter till de nord-, lule- och sydsamiska språksektionerna, Styrelsen beslutade den juni 2015, föreslå Samisk Parlamentarisk Råd utse; Paragrafen justeras omedelbart till sydsamiska språksektionen följande personer: Lajla Msson Magga som ledamot, Ajlin Jonassen som ersättare Pia Persson som ledamot, Karin Rensberg Ripa som ersättare, till lulesamiska språksektionen följande personer: Britt-Inger Sikku som ledamot, Karin Tuolja som ersättare Ann-Christin Skoglund som ledamot, Barbro Lundholm som ersättare till nordsamiska språksektionen följande personer: Marit Anne Allas som ledamot, Helena Omma som ersättare Per-Stefan Labba som ledamot, Miliana Baer som ersättare. SPR:s styrelse beslutade den 27 augusti 2015 i enlighet med styrelsens förslag. Ovan personer är utsedda under projekttiden Projektet avslutas i maj 2018, arbetet fortsätter dock till och med årsskiftet. ]usterarnas sign 40(118)

41 71 Valärenden - forts Giellagaldus språksektioner - förlängning av mandat - forts. Styrelsen beslutar föreslå Samisk Parlamentarisk Råd förlänga mandiden för nedan personer till och med den 31december2018; Paragrafen justeras omedelbart till sydsamiska språksektionen följande personer: Lajla Msson Magga som ledamot, Ajlin Jonassen som ersättare Pia Persson som ledamot, Karin Rensberg Ripa som ersättare, till lulesamiska språksektionen följande personer: Britt-Inger Sikku som ledamot, Karin Tuolja som ersättare Ann-Christin Skoglund som ledamot, Barbro Lundholm som ersättare till nordsamiska språksektionen följande personer: Marit Anne Allas som ledamot, Helena Omma som ersättare Per-Stefan Labba som ledamot, Miliana Baer som ersättare. f usterarnas sign 41(118)

42 71 Valärenden - forts Ledamöter och ersättare till Samiska rådet i Svenska kyrkan - Styrelseprotokoll , 14.1./. - Skrivelse från Svenska kyrkan , dnr Svenska kyrkan på nationell nivå kommer i maj 2Q18 utse det nya Samiskarådet i Svenska kyrkan. Kyrkostyrelsen inbjuder härmed Sametinget nominera två ledamöter och två ersättare i enligt med instruktion( 8) "Sametinget ska inbjudas nominera två ledamöter och två ersättare. De som har nominerats av Sametinget ska företräda olika geografiska områden och språkliga samiska varieteter. Endast den som tillhör Svenska kyrkan och har fyllt 18 år kan nomineras. De som nomineras ska ha erfarenhet av samiskt kyrkoliv." Jämställdhet och ungas deltagande i olika organ ska beaktas. Under mandiden har ledamöterna Sylvia Sparrock och Ingrid Inga med ersättarna Agneta Rimpi respektive Isak Påve varit representerade i samiska rådet Nomineringarna ska vara Kyrkostyrelsen tillhanda senast 20 april. Styrelsen beslutar nominera nedan ledamöter och ersättare; ledamot Ingrid Inga Nils-Johan Labba ersättare Per Henrik Bergqvist Mariann Lörstrand Paragrafen justeras omedelbart Justerarnas sign ~ 42(118)

43 71 Valärenden - forts Ledamöter till Länspartnerskapet Region Jämtland Härjedalen./. - Skrivelse från Region Jämtland Härjedalen , dm Region Jämtland Härjedalen förbereder sig inför den kommande europeiska långtidsbudgeten och programperioden efter år Sametinget erbjuds nominera en man och en kvinna. Styrelsen beslutar föreslå Elisabeth Kråik och Jan Persson till länspartnerskapet Region Jämtlan Härjedalen. Paragrafen justeras omedelbart 71.5 Ledamot och ersättare i Åjttes styrelse - Styrelseprotokoll , 96.2 Sametinget ska nominera ledamot och ersättare till Åjttes styrelse för mandatperioden Under innevarande mandatperiod har Lars-Anders Baer varit ledamot och Katarina Sevä ersättare. Styrelsen beslutar föreslå Ingrid Inga till ledamot och Märgge Margareta Uttjek till ersättare Paragrafen justeras omedelbart Justerarnas sign 43(118)

44 71 Valärenden - forts Ledamöter till arbetsgrupp för godkännande av pitesamisk ortografi - forts. :./. - Gjelende söknad Pitesamisk ortografi./. - Mötereferat 25 maj 2016 Styrelseprotokoll Språknämndens protokoll , 44 Föredragande: Marie Louise Allas Språkgruppen, Bidumsamegiella rijka gaskan, har sänt till Sametinget i Sverige en ansökan om få pitesamisk ortografi godkänd. Språkgruppen har tidigare varit i kontakt med såväl Sametingen i Norge och Sverige i fråga, bl.a. inbjöd gruppen till gemensamt möte den 23 maj 2017 i Rognan, Norge. Fråga om godkännande av ortografi för samiska språk har tidigare behandlats samnordiskt då språkfrågan i flesta fall är gränsöverskridande och i dagsläget är Sami parlamentaralas raddi, SPR, det organ som ansvarar för gränslösa samarbetet mellan sametingen. SPR har genom senaste handlingsplan antagen angett bl.a. språkfrågor som prioriterade. Sametingen har också uppmanats av SPR verka för ett samnordiskt språk- och resurscenter för samiska språk. Språkgruppen, Bidumsamegiella rijka gaskan, verkar såväl i Norge som Sverige och pitesamiskan är en gränsöverskridande samisk angelägenhet. Sametinget styrelse beslutade den 14 augusti 2018, 110 låta språknämnden lämna yttrande i fråga. Språknämnden beslutade föreslå styrelsen lyfta frågan om pitesamisk ortografi till SPR i syfte upprätta enpitesamisk ortografi. Sametinget i Norge förbereder ärendet till SPR för godkännande av pitesamisk ortografi. Styrelsen beslutar föreslå Peter Steggo och Inger Fjällås företräda svenska Sametinget i arbetet med upprätta utforming av pitesamisk ortografi. Paragrafen justeras omedelbart Justerarnas sign 44(118)

45 72 Remisser 72.1 Remiss - Höring på etiske retningslinjer for samiskhelseforskning og forskning på samisk humant biologisk rnateriale - Remiss från Samediggi Norge , dnr Sametinget i Norge tillse en grupp/nämnd bestående av representanter från samisk sjukvård forskningsmiljö och jurdisk expertis som fick i uppdrag utarbeta utkast till etiska riktlinjerför samisk hälsoforskning och forskning på samisk humant biologiskt material. Remisstiden är till och med den 25 maj 2018 Styrelsen beslutar uppdra till Britt Sparrock tillsammans med kansliet avge remissvar Remiss - Ett land besöka - en samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring SOV 2017:95 - Remiss från Näringsdepartementet dnr Föredragande: Ingela Nilsson Regeringen beslutade den 13 oktober 2016 tillkalla en särskildutredare med uppdrag utreda och föreslå en sammanhållen politikför hållbar turism och växande besöksnäring. Syftet med utredningenvar ge regeringen underlag för stärka besöksnäringen som export- och jobbmotor i hela landet. Utredaren skulle analyserautvecklingen ch bedöma framtida utmaningar och möjligheter förbesöksnäringen. Uppdraget innebar lämna förslag till en politiksom skapar förutsättningar för tillväxt, företagande och sysselsättning och som bidrar till aktörerna gemensamt kan kraftsamla.inom besöksnäringen. Ett jämställdhets- och hål1barhetsperspektivskulle genomsyra utredningen. Direktiv (D:ir. 2016:83) beslutades den 13 oktober Som särskildutredare förordnades samma datum rådsdirektör vid Nordiskarådet Britt Bohlin. Utredningen överlänmade i december 2017 sitt slutbetänkandeett land besöka - en samlad politik får hållbar turism och växande besöksnäring(sou 2017:95). Styrelsen beslutar./. Justerarnas sign avge remissyttrande enligt bilaga. 45(118)

46 72 Remisser - forts Remisslista./. - Remisslista april 2018 Styrelsen beslutar lägga informationen till handlingarna. 73 Inbjudningar/Meddelanden 73.1 Inbjudnings-/meddelandelista./. - Inbjudnings- och meddelandelista Styrelsen beslutar Britt Sparrock deltar på höringskonferens angående etiska ril<tlinjer för samisk hälsoforskning och forskning på samisk humant biologiskt material den 23 april i Tromsö, i övrigt lägga informationen till handlingarna. Justerarnas sign 46(118)

47 SÅ.MEDIGGI/SAMETINGET 7 4 Motioner 74.1 M 479- Utformande av beslut om Sametingets föreskrifter, allmänna råd, och andra vägledande dokument - Motion nr 479 av Per Mikael Utsi, , dnr Styrelseprotokoll , 59.l Styrelseprotokoll , Plenumsprotokoll , 41.7 Styrelseprotokoll , Plenumsprotokoll , 11.2 Plenumsprotokoll , 24.2 Föredragande: Peter Engström Sametinget beslutade den 3-5 oktober 2017, 24.2, återremittera ärendet. Sametinget beslutade den 10-11februari 2017, 11.2, bordlägga ärendet. Per Mikael Utsi har den 1 oktober 2015, inlämnat en motion där han yrkar styrelsen till plenum lämnar en förteckning över Sametingets samtliga gällande vägledande dokument som riktar sig till enskilda eller på ett betydande sätt berör näringslivet och andra, styrelsen för plenum redovisar hur de vägledande dokument som inte är föreskrifter eller allm änna råd ska konsekvensbeskrivas, remissbehandlas, beslutas, benämnas, förtecknas och kungöras. Av 18 c förfningssamlingsförordningen (1976:705) följer det hos varje myndighet under regeringen ska finnas en förteckning över samtliga gällande förfningar och allmänna råd som har beslutats av myndigheten eller någon föregångare till denna. Förordningen föreskriver också hur en sådan förteckning ska utformas. Förteckningen ska vid lämpliga tidpunkter tryckas eller mångfaldigas på annat sätt och tillhandahållas allmänheten. Samtliga sametingets grund- och ändringsförfningar (föreskrifter) finns på Sametingets hemsida, dessa föreskrifter finns också tillgängliga vid kansliets reception, vid vilken också förteckningen tillhandahålls. Om motionen vinner bifall möter det inte något hinder lämna en sådan förteckning till Sametingets plenum. fusterarnas sign 47(118)

48 Sti vra/styrelsen 7 4 Motioner - forts M 479- Utformande av beslut om Sametingets föreskrifter, allmänna råd, och andra vägledande dokument - forts. Av 4-5 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredningar vid regelgivning följer innan en förvaltningsmyndighet under regeringen beslutar föreskrifter eller allmänna råd ska myndigheten 1. utreda föreskrifternas eller de allmänna rådens kostnadsmässiga och andra konsekvenser i den omfning som behövs i det enskilda fallet och dokumentera utredningen i en konsekvensutredning, 2. ge statliga myndigheter, kommuner, landsting, organisationer, näringslivet och andra som kostnadsmässigt eller på något annat betydande sätt berörs tillfället yttra sig i frågan och om konsekvensutredningen. Om en myndighet bedömer det saknas skäl genomföra en konsekvensutredning, får myndigheten besluta föreskrifter eller allmänna råd utan vidta åtgärderna enligt 1. och 2. ovan. Det nu anförda innebär sådana vägledande dokument som inte faller under regelverket i förfningssamlingsförordningen kan arbetas fram på olika sätt beroende på vilket ämnesområde och vilken krets som berörs. Det går t ex inte säga alla sådana dokument ska konsekvensbeskrivas eller remissbehandlas, det avgörs i det enskilda fallet. Vidare kan beslutskompetensen vara delegerad från styrelsen. Av det skälet kan redovisningen inte utformas enligt de förutsättningar som motionären utgår ifrån. Det anges heller inte i motionen vilka vägledande dokument som åsyftas. Sametinget beslutade den 3-5 oktober 2017, 24.2, återremittera ärendet. Styrelsen beslutar uppdra till Marita Stinnerbom och Jan Rannerud tillsammans med kansliet bereda ärendet vidare. Justerarnas sign 48(118)

49 74 Motioner-forts M483 - Ledning av det samiska språkarbetet under Motion nr 483 av Per Mikael Utsi, , dnr Styrelseprotokoll , 59.S Språknämndsprotokol , 44 Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , 7.3 Styrelseprotokoll , 23 Språknämndsprotokoll , 6 Föredragande: Marie Louise Allas Per Mikael Utsi har den 25 februari 2016,inlämnat en motion där han yrkar regeringen genom ändring i regleringsbrevför budgetåret 2016 anger Sametinget ska driva samiska språkcentrum i enlighet med sina fastställda mål. Styrelsen beslutade den april 2016, 59.5, uppdra till språknämnden bereda ärendet. Styrelsen beslutade den S - 8 december 2016, behandla ärendet vid styrelsesammanträdet i januari Styrelsen beslutade den januari 2018, 7.3 behandla ärendet vid telefonsammanträde den 24 januari kl Ärendet utgick vid styrelsesammanträdet den 24 januari Språknämnden behandlade motionen den februari 2018; Varje år beslutar regeringen om regleringsbrev för myndigheterna, i regleringsbrevet anges hur myndigheten ska arbeta och vilka resurser som finns för det arbetet, det är regeringens styrning över myndigheten. Fram till2016 års regleringsbrev avseende Sametinget var till utformning väldigt detaljerad kring vad språkcentrums verksamhet Justerarnas sign. 49(118)

50 74 Motioner-forts M Ledning av det samiska språkarbetet under forts. skulle vara års regleringsbrev avseende Sametinget anger endast lokalisering till Tärna by och Östersund samt Sametinget ska lämna en lägesrapport om situationen för det samiska språket och redovisa resultatet av det samlade språkarbetet Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslagen 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter anger hur resurserna får användas genom skrivningen "för utgifter för genomförande och administration av språkcentrums verksamhet för utveckla och stimulera ökad användning av det samiska språket." Skrivning i regleringsbrev för budgetåret 2018 anger inte hinder för Sametinget driva samiskt språkcentrum i enlighet med sina fastställda mål. Nämnden beslutar föreslå till styrelsen motion därmed är besvarad. Shjrelsen föreslår Sametinget besluta motion därmed är besvarad. Justerarnas sign 50(118)

51 SÅMEDIGGl/SAMETINGET 74 Motioner- forts M Upptagande av personer i sameröstlängden t Ärendet utgår, se M Angående föreskrifter inom kulturnämndens sakområden - Motion nr 490 av Ingrid Inga m fl, , dm Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , 7.8 Plenumsprotokoll , 11.8 Plenumsprotokoll , 24.8 Föredragande: Peter Engström Sametinget beslutade den 3-5 oktober 2017, 24.8, återremittera ärendet. Sametinget beslutade den 10-11februari2017, 11.8, bordlägga ärendet. Styrelsen beslutade den juni 2016, 103.3, uppdra till kansliet bereda ärendet. Ingrid Inga m fl i Sårniid Riikkabellodat har den 1 juni 2016, inlämnat en motion där de yrkar Sametingets plenum beslutar at utforma och utfärda föreskrifter inom Kulturnämndens sakområden. Styrelsen beslutade den 5-8 december 2016, behandla motionen vid styrelsesammanträdet i januari Yrkandet i motionen berör bland annat två frågor som är väsentliga för prövningen av detsamma: dels vems uppgift det är fa beslut om (utfärda) myndighetens föreskrifter, dels om myndigheten har ett bemyndigande meddela föreskrifter inom det aktuella området (kulturnämndens sakområden). Av 8 1 st punkten 3 förordning (2009:1395) med instruktion för Sametinget anges styrelsen beslutar om sådana föreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner och landsting. Stadgandet medger inte ett beslut utfärda föreskrifter fas av något annat organ än av Sametingets styrelse. Justerarnas sign 51(118) ~ dtvw\

52 74 Motioner -forts M Angående föreskrifter inom kulturnämndens sakområden - forts. Som motionären anger har Sametinget låtit utfärda föreskrifter på ett flertal områden. Dessaföreskrifter har utfärdats med föreskriftsrätt på det särkilt angivna området. Som ett exempel på ett sådant bemyndigande kan nämnas 13 3 st viltskadeförordningen (2001:724) där det anges Sametinget får meddela föreskrifter om bidrag och ersättning som avser skada av vilt när det gäller rennäringen. Med stöd av det bemyndigandet har Sametinget meddelat föreskrifter (STFS 2007:9) om bidrag och ersättning för rov djursförekomst i samebyar. Ingen myndighet får besluta föreskrifter utan ha ett särskilt normgivnings bemyndigande från regeringen på det aktuella området. Regeringen har inte lämnat något bemyndigande till Sametinget meddela föreskrifter inom Kulturnämndens sakområden. Sametinget beslutade den 3-5 oktober 2017, 24.8, återremittera ärendet. Styrelsen beslutar uppdra till Anders Kråik och kulturnämnden bereda ärendet. ]usterarnas sign 52(118)

53 74 Motioner-forts M Stipendier för unga renskötare - Motion nr 492 av Britt Sparrock m fl, , dnr Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Föredragande: Marie-Louise Allas Styrelsen beslutade den juni 2016, 103.5, uppdra till kansliet bereda ärendet. Britt Sparrock m fl. i Samiid Riikkabellodat har den 1 juni 2016, inlämnat en motion där de yrkar Sametinget inrättar årliga stipendier för unga renskötare för möjligheter till språkstudier. Sametingets språkpolitiska handlingsprogram lyfter vikten av stipendier då stipendieordningarna stimulerar till språkstudier, vilket i sin tur bidrar till fylla det behov av språkresurser som finns i samhället på alla samhällsområden. Att fler väljer läsa samiska på högre nivå innebär även en skjuts framåt för hela det samiska språket. Därför kan man på sikt också se stipendieordningar bidrar till alla Sametingets språkmål, och mer direkt till de mål som handlar om utbildning och språkvård. Handlingsprogrammet föreskriver Sametinget inrättar permanenta stipendieordningar för samiska språkstudier. Sametingets språknämnd har behandlat motionen och ställer sig positiv till motionen med hänvisning till Sametingets språkpolitiska handlingsprogram, insats 8: Stipendieordning för studier i samiska. Styrelsen beslutade den januari 2017, 7.10 behandla ärendet vid telefonsammanträde den 24 januari kl Ärendet utgick vid telefonsammanträdet den 24 januari. Justerarnas sign 53(118)

54 74 Motioner-forts M Stipendier för unga renskötare - forts. Styrelsen beslutade den december 2017, bereda ärendet vidare. Sametinget har i antaget språkpolitiskt handlingsprogram föreslagit insatser som gynnar och uppmuntrat samer i vuxen ålder ta tillbaka och/eller stärka sitt språk samt uppmuntrar unga fortsätta studera samiska språk efter gymnasiet. Sametinget har lyft upp stipendieordning som något som stimulerar språkstudier men också något som bidrar till fylla det behov av språkresurser som finns i samhället på alla samhällsområden. För Sametinget ska kunna administrera stipendier krävs särskilt stöd i förordning samt bemyndigande meddela föreskrifter om sådana bidrag. Sametinget styrelse har beslutat om inge hemställan till regeringen om möjliggöra för Sametinget inrätta stipendieordning för studier i samiska. En sådan hemställan har tillsänts ansvarigt departement. Styrelsen föreslår Sametinget besluta motionen därmed är besvarad. ]usterarnas sign llll j1y1mn\ 54(118)

55 74 Motioner-forts M Upphävande av föreskrifter om hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid renskötsel (STFS:3) - Motion nr 495 av Per Mikael Utsi , dnr Plenurnsprotokoll , 48 - Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Plenumsprotokoll , Styrelseprotokoll , Rennäringsnämndens protokoll Föredragande: Marita Stinnerbom Sametinget beslutade den 3-5 oktober 2017, 28.2, återremittera ärendet. Per Mikael Utsi har den 5 oktober 2016, inlämnat en motion där han yrkar: föreskrifterna om hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid renskötsel (STFS 2007:3) upphävs. Styrelsen beslutade den 5-8 december 2016, behandla motionen vid styrelsesammanträdet i januari Styrelsen beslutade den januari 2016, 7.13 överlämna motionen till kultumänmden och rennäringsnämnden för yttrande. Sametinget beslutade den 3-5 oktober 2017, 28.2, återremittera ärendet. Styrelsen beslutade den november 2017, återremittera till rennäringsnämnden på grund av avsaknad av förtydliganden. Justeramas sign 55(118)

56 SÅMEDI GGI/SAMETIN GET 74 Motioner-forts M Upphävande av föreskrifter om hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid renskötsel (STFS:3) Rennäringsnämnden behandlade motionen den 5 april 2018 och anför; Skälet till yrkandet är innehållet i föreskrifterna redan regleras i lagar och förordningar varför de är överflödiga samt föreskrifterna strider mot befintlig lagstiftning. Bakgrunden till Sametingets föreskrifter Föreskrifterna har antagits av Sametinget med stöd av 65 a rennäringslagen (1971:437), RNL och det bemyndigande som lämnats myndigheten i 10 rennäringsförordning (1993:384), RNF Rennäringen skall bedrivas med bevarande av naturbetesmarkernas långsiktiga produktionsfårmåga så dessa ger en uthålligt god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Bestämmelser om tillstånd krävs får vissa verksamheter och åtgärder finns i 7 kap. 28 a-29 b miljöbalken. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter som i övrigt behövs om den hänsyn som vid renskötsel skall tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen. Föreskrifterna får dock inte vara så ingripande pågående markanvändning avsevärt fårsvåras(65 a RNL). Föreskrifter som avses i 65 a forsta stycket rennäringslagen om den hänsyn som vid renskötseln skall tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen får meddelas av Sametinget efter samråd med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet (10 RNF). Bestämmelsen om renskötselns hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen som återfinns i 65 a RNL tillkom på 90-talet. Detta för komplettera den generella bestämmelsen i 65 RNL om hänsyn ska tas till andra intressen vid renskötselns utövande. Till grund för den nya paragrafen låg naturvårdslagsutredningen som gjorde bedömningen det vid renskötselns utövande kan förekomma konflikter med bl.a. naturvårdens intressen. Detta med hänsyn till den rationalisering och mekanisering som skett inom rennäringen och medfört ett ökat renantal och ökad användning av tekniska hjälpmedel. Därtill renskötsel i stor utsträckning bedrivs på marker som är särskilt känsliga för påverkan. Enligt utredningen fanns därför skäl utveckla och förtydliga den hänsyn som rennäringen ska ta till naturvårdens intressen (såsom skydd av växt- och djurliv). Lydelsen av 65 a RNL formulerades utifrån dåvarande 21 och 1 jordbruks- respektive skogsvårdslagen där hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen ingick som ett normalt led i markanvändningen och som gav regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigande meddela föreskrifter härom, så länge de inte var så ingripande pågående markanvändning avsevärt försvårades. f usterarnas sign 56(118) ~ (}vvwa

57 SÅMEDIGGl/SAMETINGET 74 Motioner - forts M Upphävande av föreskrifter om hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid renskötsel (STFS:3) - forts. Med stöd av den nya bestämmelsen i 65 a RNL antog Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 1996:121) om hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid renskötsel. När Jordbruksverkets uppdrag som central förvaltningsmyndighet för rennäringen överfördes till Sametinget i enlighet med förslaget i prop. 2005/06:86 gavs i stället Sametinget bemyndigande meddela dessa föreskrifter efter samråd med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Jordbruksverket upphävde därmed sina föreskrifter (SJVFS 2006:92) varpå Sametinget utan ändringar antog samma föreskrifter (STFS 2007:3). Varken Jordbruksverket eller Skogsstyrelsen har kvar de ursprungliga föreskrifterna om natur- och kulturmiljövårdshänsyn som Sametingets föreskrifter hade som förebild. Jordbruksverkets nu gällande föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket återfinns i (SJVFS 1999:119). Föreskrifterna har utfärdats utifrån förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket och syftar till förtydliga och komplettera miljöbalkens allmänna hänsynsregler och bestämmelser om områdesskydd. Skogsstyrelsen har med stöd av 30 skogsvårdslagen (1979:429) antagit omfande föreskrifter med kompletterande allmänna råd (SKSFS 2011:7)., som hänvisar till MB och annan lagstiftning, om den hänsyn som ska tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid skötseln av skog. Svårigheter behandla yrkandet Sametingsordningen reglerar motioner i Sametingets plenum. Av dessa bestämmelser framgår viss materiell prövning av en motion ska ske innan den anmäls till plenum. Till exempel ska en motion vara egenhändigt undertecknad och ämnen av olika slag får inte upptas i samma motion. Att denna prövning också skulle kunna anses innehålla prövning om motionens yrkande är lagligt verkställbart är tveksamt. Plenums praxis synes snarare vara verkställighetsproblem med yrkandet får hanteras under beredningen av motionen. Motionären har yrkat Sametingets föreskrifter ska upphävas. Detta yrkande skapar en problematisk situation eftersom plenum (vid bifall eller delvis bifall) far ett beslut om en fråga som det enligt 10 RNF inte ensamt råder över. Enligt bestämmelsen får Sametinget efter samråd med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet meddela föreskrifter. Denna samrådsskyldighet gäller även vid ändringar och upphävande av föreskrifterna. Plenum har alltså inte möjlighet fa ett beslut upphäva eller delvis upphäva föreskrifterna som inte först har samråtts med nämnda myndigheter. Om yrkandet istället hade förpliktat styrelsen verka för den förändring som motionären vill åstadkomma hade plenum inte haft något problem med ett eventuellt bifall till motionen. Att i efterhand tillskriva motionären ett nytt eller justerat yrkande skulle ]usterarnas sign 57(118) JLb rfe!'m;

58 Silvra/Styrelsen 74 Motioner - forts M Upphävande av föreskrifter om hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid renskötsel (STFS:3) - forts. emellertid innebära motionen under sin behandling i plenum får ett nytt yrkande. Det är vidare ytterst tveksamt i vilken grad, om ens n ågon, motionärens yrkande kan ändras annat än av motionären själv. Utgångspunkten torde istället vara motionären äger yrkandet själv på egen risk. Därutöver skulle ett sådant förfarande i sämsta fall kunna innebära yrkandet inte längre ryms inom den beredning som ligger till grund för behandlingen i plenum, vilket i nästa led innebär en risk för plenum far sitt beslut utan stöd av en adekvat beredning. Den fortsa beredningen av motionen måste därför utgå ifrån ett antagande där ett eventuellt bifall eller delvis bifall av yrkandet förstås enligt följande. Att en process ska inledas där kontakter med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet tas med intentionen verkställa plenums beslut. Problemet med yrkandet inte lagligen kan verkställas kan mot bakgrund av vad som anförts ovan inte lösas utan motionären själv ändrar sitt yrkande. Om den justeringen skulle innebära yrkandet är verkställbart och om det nya yrkandet också ryms inom den beredning som plenum har vid prövningen av motionen torde plenum kunna bifalla motionen. Om ett yrkande i motionen däremot inte lagligen kan verkställas bör motionen istället avslås. Om regelgivning Den förvaltningspolitiska kommissionen har i sitt betänkande (SOU 1997:57) yttrat tillväxten av myndighetsföreskrifter är ett centralt förvaltningspolitiskt problem. En utgångspunkt bör vara lagar och förordningar i största möjliga utsträckning skall kunna tillämpas utan myndighetsföreskrifter, bland annat med hjälp av tydliga lagtexter, förarbeten och praxis. Detta särskilt som lagar och förordningar gäller före föreskrifter enligt rättskällehierarki. Vidare föreskrifter kan förstås som förtydligande av lagar och förordningar varigenom enskildas (och myndigheters) handlande styrs. Om föreskrifterna inte fyller någon ny handlingsstyrande funktion i jämförelse med redan befintlig lagstiftning utan endast hänvisar till eller återger regler som återfinns i andra regelverk (lagar, förordningar) kan behovet behålla föreskrifterna ifrågasättas. Att samla befintliga regler för skapa överskådlighet för de renskötare som har tillämpa reglerna, är som nämnts ovan inte en anledning anta föreskrifter. Om de däremot förtydligar eller på annat sätt kompletterar befintliga regelverk, t.ex. genom gå utöver gällande bestämmelser eller reglera vissa frågor och situationer mer detaljerat, kan detta utgöra skäl behålla föreskrifterna. Justerarnas sign ~ (}fv\aa_ 58(118)

59 SÅMEDIGGVSAMETINGET 74 Motioner-forts M Upphävande av föreskrifter om hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens r intressen vid renskötsel (STFS:3) - forts. Sametingets föreskrifter - funktion och innehåll Innehållet i föreskrifterna återfinns i stor utsträckning i andra regelverk med bestämmelser om skydd av och hänsyn till natur och kulturmiljöintressen. Det som är speciellt med föreskrifterna är dock de riktar sig specifikt till renskötseln; dess utövare och markanvändning, vilket inte andra regelverk gör. Föreskrifterna syftar till reglera vilka hänsyn som ska tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid bedrivande av renskötsel, dvs. hur renskötselutövare ska agera och göra vissa avvägningar när de rör sig i naturen och vid tar olika åtgärder i renskötselarbetet. Detta bl.a. genom beskriva och hänvisa till bestämmelser i andra regelverk eller i vissa fall komplettera dessa bestämmelser. Föreskrifternas bestämmelser ger också uttryck för vilka intressen Sametinget anser skyddsvärda och viktiga värna, även i förhållande till samisk markanvändning. 1 Hänvisar till rennäringslagen och rennäringsförordningen och anger bestämmelser om hänsyn till andra intressen vid renskötselns utövande finns i dessa regelverk. 2 Anger vid utövande av renskötsel skall hänsyn tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen och hänvisar till vissa bestämmelser i miljöbalken och lag om kulturminnen (som numera erss av kulturmiljölagen). 3 Föreskriver undantag från 4-9 för åtgärder som är nödvändiga för renskötselns pågående markanvändning inte avsevärt ska försvåras. 4 Anger lämningar från äldre tiders renskötsel, såsom renhagar, renvallar, förvaringsanläggningar och äldre visten inte får skadas vid utövande av renskötsel 5 Anger tillskottsutfodring inte får medföra ett så högt renantal betesuttaget överstiger naturbetesmarkernas långsiktiga produktionsförmåga, 6 Handlar om skador till följd av renskötselarbete ska undvikas och begränsas för växt- och djurarter som är akut hotade, sårbara, sällsynta eller hänsynskrävande. Samt skyddar vissa djur från störningar under sin fortplantningstid. 7 Preciserar vid uttag av virke eller bränsle ska i första hand döende eller döda träd, hål träd, boträd samt levande och döda träd och stubbar med spår av äldre kultur lämnas kvar. 8 Understryker när arbetshagar, stängsel och andra renskötselanläggningar uppförs skall skador på naturen och kulturmiljön undvikas eller begränsas skador samt anger renskötselanläggningar som inte längre har någon funktion och inte omfas av 4 ska avlägsnas. 9 Uppställer hinder för terrängkörning med barmarksfordon i områden som har stort värde för den biologiska mångfalden eller för kulturmiljövården, om körningen skadar kulturmiljövärdet eller stör mindre vanligt förekommande växt- och djurarter. ]usterarnas sign 59(118)

60 74 Motioner-forts M Upphävande av föreskrifter om hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid renskötsel (STFS:3) - forts. 10 Medger Sametinget meddela undantag från föreskrifterna om det finns särskilda skäl. Föreskrifterna i jämförelse med andra relevanta regelverk 1, 2 och 6 Såsom föreskrifterna anger i sina hänvisningar finns en rad regelverk som innehåller regler om renskötselutövandets hänsyn till andra intressen (1 ) samt regler om hänsyn vid olika former av markanvändning och vistelser i skog och mark ska visas natur- och kulturmiljövärden (2 ). Allmänna hänsynsregler och bestämmelser om hushållning med mark- och venområden om hur verksamhet ska bedrivas regleras i miljöbalken. Naturvårdens intressen skyddas även genom EU:s art och habitatdirektiv som införlivats i svensk rätt genom bl.a. artskyddsförordning (2007:845), jaktlagen (1987:259) och fiskelagen (1993:787). Flera av dessa regelverk har tillkommit efter Sametingets föreskrifter infördes Miljöbalken tillkom 1998 och i början av 2000-talet antogs art- och habitatdirektivet som resulterade i artskyddsförordningen år I dag finns alltså ett förstärkt skydd av naturvårdens intressen i fråga om skydd av växt- djurarter och deras habitat i jämförelse med vid föreskrifternas tillkomst. Även när det gäller kulturmiljö och fornlämningar finns ett brett skydd genom bl.a. den reviderade kulturmiljölagen (1988:950) som år 2014 erse lag om kulturminnen. I denna lag finns regler om skydd av kulturmiljö och fornlämningar. Bestämmelser om skydd av kulrurmiljö finns också i bland annat miljöbalken, plan- och bygglagen (2010:900) och skogsvårdslagen (1979:429). Med anledning av 1 och 2 Sametingets föreskrifter endast innehåller hänvisningar till andra regelverk samt då 6 återfinns i bestämmelser om artskydd i artskyddsförordningen kan dessa föreskrifter upphävas. 4 I kulrurmiljölagens inledande paragraf anges den som planerar eller utför ett arbete ska se till skador på kulturmiljön undviks eller begränsas. Skydd av fornlämningar och fornlämningsområden regleras i 2 kap som uppställer förbud mot ändringar eller skador av dessa. Enligt dessa bestämmelser gäller lämningen inte får ha tillkommit senare än 1850 för räknas som fornlämning (2 kap. la ). Detta innebär för de lämningar efter äldre tiders ren.skötsel som 4 Sametingets föreskrifter avser skydda och som tillkommit senare än 1850 saknas ett skydd i kulturmiljölagen. Här går alltså 4 Sametingets föreskrifter längre än bestämmelser i andra regelverk varför det finns anledning låta denna bestämmelse kvarstå. Justerarnas sign. ~ jy\mv\ 60(118)

61 74 Motioner-forts M Upphävande av föreskrifter om hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid renskötsel (STFS:3) - forts. 5 Bestämmelsen i 5 syftar till skydda betesmarkernas långsiktiga produktionsförmåga vid tillskottsutfordring. Som nämnts tidigarefinns detta skydd i 65 a första stycket RNL där det anges rennäringen skall bedrivas med bevarande av naturbetesmarkernas långsiktiga produlctionsfårrnåga så dessa ger en uthålligt god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Denna skrivelse omfar alltså alla åtgärder som vidtas inom renskötseln, inklusive tillskottutfordring. Därtill reglerar 15 andra stycket RNL högsta tillåtna renantalsom beslutas av länsstyrelsen med hänsyn till bl.a. markernas bärighet och långsiktiga produktionsförmåga. Då 5 föreskrifterna återfinns i rennäringslagen kan den upphävas. 7 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SKSFS 2013:2 innehåller bestämmelser om vilka träd som bör lämnas kvar vid avverkning (7 kap. 8 ).Denna bestämmelse är alltså snarlik 7 Sametingets föreskrifter om vilka träd som ska lämnas kvar vid uttag av bränsle och virke. I bestämmelserna används två olika begrepp: avverkning och uttag. Det är oklart om dessa begrepp har samma innebörd. Om det uttag av virke som avses i Sametingets föreskrifter inte är anse som avverkning så reglerar 7 Sametingets föreskrifter en situation som inte omfas av andra regelverk. Bestämmelsen bör därför kvarstå. 8 Som angetts ovan regleras innehållet i 8 första ledet - om begränsning och undvikande av skador på naturen och kulturmiljövården vid uppförande av renskötselanläggningar - i andra regelverk (se beskrivning under 2 och 4). Ett uppförande av renskötselanläggning borde kunna förstås som en åtgärd i t.ex. kulturmiljölagens mening. Det är dock inte lika tydligt begreppet aktivitet eller åtgärd i miljöbalken förstås lika brett, då fokus där oftast är på mer ingripande aktiviteter och åtgärder. Det kan därmed inte uteslutas 8 täcker upp situationer som inte regleras i andra regelverk. I och med tillägget i andra ledet, renskötselanläggningar som inte längre har någon funktion och inte omfas av 4 ska avlägsnas tillför bestämmelsen dessutom ett innehåll som inte återfinns i andra regelverk. Bestämmelsen för därför kvarstå. 9 Terrängkörningslagen (1975:1313), TKL och terrängkörningsförordningen (1978:594), TKF innehåller bestämmelser om var, när och under vilka omständigheter terrängkörning är tillåten. Huvudregeln som uppställs i 1 TKL är Körning i terräng med motordrivet fordon för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk är förbjuden i hela landet på bl.a. barmark. I 1 TKF listas undantag för situationer där motordrivna fordon får användas. Av bestärnrnelsen framgår underhåll av renskötselanläggning och för arbete med renskötsel vid bevakning av renar och vid drivning och samling av renar inför omedelbart förestående Justerarnas sign JU ~ 61(118)

62 74 Motioner-forts M Upphävande av föreskrifter om hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid renskötsel (STFS:3) - forts. märkning, slakt eller flyttning samt för renskötarnas försörjning med livsmedel och andra dagligvaror i direkt samband med renskötseln utgör undantag. 2 TKF anger särskild försiktighet skall iakttas vid barmarkskörning på kalfjäll för motverka skador på naturmiljön, undvika buller samt andra störningar av betydelse. Även renskötselutövare omfas av denna bestämmelse. Förordningens bestämmelse om särskild försiktighet gäller för barmarkskörning på kalfjäll. Lydelsen i 9 Sametingets föreskrifter gäller däremot områden som har stort värde för den biologiska mångfalden eller för kulturmiljövården. Sådana områden skulle kunna förekomma utanför kalfjäll varför 9 Sametingets föreskrifter reglerar situationer och omständigheter utöver bestämmelserna i TKL och TKL. Bestämmelsen bör därför kvarstå. 3 och 10 Bestämmelsen i 3 är en undantagsregel om 4-9 inte gäller åtgärder som är nödvändiga för renskötselns pågående markanvändning inte avsevärt skall försvåras. Likaså 10 föreskrifterna möjliggör för Sametinget vid särskilda skäl meddela undantag från föreskrifterna. Dessa bestämmelser bör därmed kvarstå så länge övriga bestämmelser kvarstår. Sammanfning Föreskrifternas bestämmelser i 1, 2, 5 och 6 utgör endast hänvisningar till annan lagstiftning eller återger regler som finns i andra regelverk. De skulle därför kunna upphävas. När det gäller föreskrifternas bestämmelser i 4 om hänsyn till kulturmiljöintressen när det gäller skydd av lämningar från äldre tiders renskötsel, 7 om uttag av virke, 8 om uppförande av renskötselanläggningar samt 9 om terrängkörning, kan inte uteslutas de reglerar situationer som inte täcks av annan lagstiftning eller de går utöver bestämmelser som återfinns i dessa regelverk. Dessa bestämmelser bör därför kvarstå. Med anledning av 3 hänvisar till dessa bestämmelser samt då 10 uppställer en möjlighet för Sametinget besluta om undantag bör även dessa bestämmelser kvarstå. Rennäringsnämnden beslutar föreslå styrelsen motionen därmed är besvarad Styrelsen föreslår Sametinget besluta motionen därmed är besvarad. Justerarnas sign 62(118)

63 SÅMEDIGGIJSAMETINGET Motioner- forts M Uttag av skog för byggande för samebymedlemmar t - Motion nr 499 av 01-Johan Sikku, , dnr Plenumsprotokoll , 48 Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , 7.17 Styrelseprotokoll , Plenumsprotokoll , 28.4 Föredragande: Marita Stinnerbom Sametinget beslutade den 3-5 oktober 2017, 28.4, återremittera ärendet. 01-Johan Sikku har den 5 oktober 2016, inlämnat en motion där han yrkar: Sametinget tar kontakt med Fastighetsverket, Sveaskog, Naturvårdsverket rn fl för klarläggande av de samiska rättigheterna ta ut skog för byggande m rn, Sametinget klarlägger organisationer för uttag av virke för samebymedlemmar inom samebyarnas marker så samordning mellan olika skogsförvaltare sker när enskilda samer söker om avverkning, Sametinget klarlägger möjligheterna till rotvärdesersättning som alternativ till avverkning och på vilket sätt det ska ske. Styrelsen beslutade den 5-8 december 2016, uppdra till rennäringsnämnden bereda ärendet. Styrelsen beslutade den 5-8 december 2016, uppdra till rennäringsnämnden bereda ärendet. Skälen bakom yrkandena är möjligheterna för enskilda samebymedlemmar inom vissa sarnebyområden ta ut virke har försvårats betydligt eller till och med omöjliggjorts sedan den statliga marken nedan odlingsgränsen övergick till olika privata ägare. Därtill det i dagsläget saknas samordning mellan olika skogsförvaltare hur samernas rätt ta ut virke ska hanteras. Justerarnas sign 63(118)

64 SÅMEDIGGl/SAMETINGET 74 Motioner-forts M Uttag av skog för byggande för samebymedlemmar - forts. Rennäringslagens regler om rätten till uttag av virke De samiska rättigheterna för uttag av virke regleras i rennäringslagen (1971:437), RNL. Där stadgas samer som är medlemmar i samebyar (och i vissa fall andra samer) har rätt för olika ändamål ta ut virke. Reglerna ger samerna rätt ta virke inom samebyns betesområde under vissa angivna förutsättningar. Rätten till virkesuttag existerar oberoende av beslut, avtal och liknande. Av praktiska själv utövas rätten genom ett ansökningsförfarande där beslut och i vissa: fall till_stånd utfärdas (det sistnämnda gäller koncessionssamehyar). Markägare inom renskötselområdet måste tåla renar betar på fastigheten, samebyn använder virke i viss omfning och samebymedlemmar jagar och fiskar p å fastigheten om den ligger ovanför lappmarksgränsen eller på renbetesfjällen (SOU 2001:101 s. 222). Att avverkning av skog/uttag av virke som huvudregel sker utifrån markägarens anvisning innebär inte markägaren kan neka uttag av virke utan endast en rätt bestämma var virket ska tas/skog ska avverkas. Detta gäller oavsett om det är en statlig eller privat markägare. I vissa fall uppstår dock sihiationer där rätten ta ut virke i praktiken är ogenomförbar (där lämpligt virke saknas) eller står i strid mot andra intressen (miljö/områdesskydd). Nedan följer en beskrivning av rennäringslagens regler om uttag av virke för byggande. Virkesuttag för anläggningar som behövs för renskötseln Om virke behövs till uppförande av arbetshagar, stängsel, renslakterier eller anläggningar som behövs för renskötseln inom samebyns betesområde 2 får skog avverkas på de delar av betesområdet som tillhör lappmarkerna, renbetesfjällen eller de områden i Jämtlands och Dalarnas län som vid utgången av juni 1992 tillhörde staten och var särskilt upplåtna till renbete. Även för uppföra renvaktarstuga, kåta, förvaringsbod eller annan mindre byggnad som behövs för renskötseln får skog för detta syfte avverkas på utmark 3 inom samebyns betesområde (16 första och andra stycket och 17 första stycket RNL). Virkesuttag för familjebostad Medlem i sameby har även rätt ta virke till uppförande eller ombyggnad av familjebostad. Virket får tas inom byns betesområde på 2 Med samebys betesområde förstås byområdet och övriga områden som samebyn begagnar för renskötsel (8 RNL). 3 Enligt Rennäringspolitiska kommitten avses med utmark motsatsen till inäga, dvs. all mark som inte är åker, äng eller trädgård (SOU 2001:101 s. 298). Justerarnas sign 64(118) j>h

65 SÅMEDIGGl/SAMETIN GET Motioner - forts. M Uttag av skog för byggande för samebymedlemmar - forts. kronomark 4 som står eller vid utgången av juni 1992 stod under statens omedelbara disposition eller mark som vid avvittring utlagts till allmänningsskog 5 (18 RNL). Virkesuttag för koncessionssamebyar Koncessionsrenskötsel bedrivs efter särskilt tillstånd vilket innebär koncessionshavaren inte automatiskt får tillgång till de rättigheter som ingår i renskötselrätten. Detta framgår i stället av länsstyrelsens beslut bevilja koncession och de villkor som däri anges om i vilken utsträckning koncessionshavare har rätt anlägga stängsel, uppföra byggnader och ta virke inom koncessionsområdet (88 4 RNL). Begränsningar av rätten till virkesuttag För uppförande anläggningar eller mindre byggnader som behövs för renskötseln (dvs. vad som uppräknas i 16 första och andra stycket) får samebyn eller dess medlemmar endast ta torra träd, vindfällen, skogsavfall, tall- och grantjur eller, för tillfälligt behov, lövträd som växer på utmark. Detta gäller på mark utanför lappmarkerna och renbetesfjällen som hör till en samebys betesområde (17 fjärde stycket RNL). Växande barrträd (för ovanstående ändamål) får avverkas e:11dast efter anvisning av markens ägare eller brukare, om denne inte medger något annat (17 tredje stycket RNL). Avverkning av skog för uppförande av familjebostad får endast ske efter anvisning av markägaren (18 RNL). Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan för viss tid förbjuda avverkning av växande tall, gran eller björk, om det behövs för bevara skogen eller för skogens återväxt (22 RNL). 4 Med kronomark avses mark som förvaltas av staten och all mark där samebyarna får bruka marken året runt och som tillhör eller vid utgången av 1992 tillhörde staten (se 3 rennäringslagen). När den statliga kronomarken nedanför odlingsgränsen år 1992 övergick i privat ägo underströks de ändrade ägandeförhållandena inte påverkade samebyarnas rätt använda året-runt-markerna för renskötset jakt och fiske (prop. 1991/92:134, s. 34). Av fastighetsregistret framgår vilken mark som är kronomark (23 fastighetsregisterförordning [2000:308]). 5 Med allmänningsskog förstås område som avss till besparingsskog vid storskifte i Dalarnas län och Gävleborgs län eller till allmänning vid avvittring i Västerbottens och Norrbottens län. Allmänningsskog tillhör ägarna av de fastigheter för vilka skogen vid storskifte eller avvittring blivit avs eller med vilka, enligt vad vid fastighetsbildning bestämts, är förenad rätt till delaktighet i skogen (1, 2 lag [1952:167] om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna). Justerarnas sign 65(118)

66 SÅMEDI GGI/SAMETINGET 74 Motioner-forts M Uttag av skog för byggande för samebyrnedlernmar - forts. Ersättning Som en del i rätten ta ut virke har motionären nämnt möjligheten till rotvärdesersättning. Enligt rennäringslagen behöver (samerna) inte lämna ersättning för skog som avverkas på kronomark som står eller vid utgången av juni 1992 stod under statens omedelbara disposition eller mark som vid avvittring utlagts till allmänningsskog Detsamma gäller växande lövträd som tas inom lappmarkerna, på renbetesfjällen samt inom de områden i Jämtlands och Dalarnas län som vid utgången av juni 1992 tillhörde staten och var särskilt upplåtna till renbete. I andra fall ska ersättning lämnas för rotvärdet av de växande träd som tas (rotvärdesersättning). Om överenskommelse om ersättningen inte kan uppnås utser länsstyrelsen, på parts begäran, någon förlika parterna (21 RNL). Detta innebär de samer som tar virke utanför de i rennäringslagen angivna områdena ska erlägga ersättning till markägaren för detta. Omvänt gäller även de samer som inte utnyttjar sin rätt ta ut virke har möjlighet i stället erhålla rotvärdesersättning. Av förarbetena till rennäringslagen (prop. 1971:51 s. 165) framgår rätten ta virke för uppförande av familjebostad kan bytas ut mot rotvärdesersä ttning som utgår från Samefonden (då kallad lappfonden). Rotvärdesersättningar beslutades alltså tidigare efter ansökan av Samefondens styrelse och betalades med fondens medel. I senare utredning föreslogs utbetalning av rotvärdesersättningar inte borde göras med Samefondens medel utan anspråk härom i stället borde riktas mot markägaren (SOU 2001:101 s. 402). Förslaget blev aldrig oms i lag, dock tycks några rotvärdesersättningar inte ha betalats ut från Samefonden sedan år Inte heller omnämns utbetalningar av rotvärdesersättningar i regleringsbrev, rennäringsförordning (1993:384) eller Samefondens övriga styrdokument. Några ekonomiska möjligheter utbetala dessa ersättningar finns i vart fall inte. I kontakter med SFV framkommer varken de eller andra markägare betalar ut rotvärdesersättningar eller får ansökan om sådana utbetalningar. I förarbetarna nämns möjligheten till rotvärdesersättning endast i förhållande till uppförande av familjebostad. I den senare utredningen talas generellt om ersättning utgår när renskötaren inte utnyttjar sin rätt enligt rennäringslagen ta virke ur skogen för byggande av anläggningar. Justerarnas sign 66(118)

67 74 Motioner - forts M Uttag av skog för byggande för samebymedlernrnar - forts. Tillämpning av rennäringslagens regler De markägare som framför allt har tillämpa rennäringslagens regler är Statens fastighetsverk, Allmänningsskogarna, Sveaskog och SCA. Eftersom rennäringslagen och dess förarbeten inte närmare anger hur frågor om uttag av virke ska hanteras tillämpar markägarna olika förfaranden. I de flesta fall fas beslut om uttag av virke enligt ett formaliserat förfarande efter en skriftlig ansökan från sameby eller enskild samebymedlem. Därefter avgör markägaren (tillsammans med den sökande) vilket virke som ska tas ut och hur detta ska ske (t.ex. om sökanden själv kan ta virke direkt ur virkesvältor eller själv avverka stämplade träd). Även när det gäller formalia och processen fram till en praktisk verkställighet lämnas frågor många frågor obesvarade (t.ex. om vilket underlag som krävs, vem som far beslut och om beslut går överklaga). Inte heller i fråga om övervägningar i förhållande till exempelvis miljöskyddsområden ger nuvarande lagstiftning något tydligt svar. Hur rätten till virke står sig i fall där områdesskydd såsom naturreservat gäller varierar alltså utifrån markägarens tillämpning och bedömning. Detta gäller även i de fall (markägaren anser) det inte finns tillgång på lämpligt virke. Avsaknaden av regler kring hur rätten till virkesuttag ska utövas, både vad gäller det formella/administrativa förfarandet och verkställigheten i praktiken, innebär stora oklarheter för såväl rättighetshavarna dvs. samerna och för markägarna. Lagstiftningen lämnar det upp till vatje enskild markägare - oavsett privat eller statlig - själv avgöra enskilda samers och samebyars möjlighet utöva sin rätt ta ut virke. SFV har uttryckt problem uppkommer i och med avsaknaden av reglering och har diskuterat möjligheterna tillsammans med andra inblandade aktörer (länsstyrelsen, skogsbolag) utforma gemensamma riktlinjer som alla kan tillämpa. När det gäller rotvärdesersättningar är oklart vem som har ansvaret för betala ut rotvärdesersättningar, i vilka fall; samtliga fall där rätten ta ut virke inte utnyttjas eller endast virke för uppförande av familjebostad samt hur förfarandet för detta ser ut; krävs skriftlig ansökan, hur beräknas värdet osv. Sametingets befogenheter Sametinget är central förvaltningsmyndighet och regeringens expertmyndighet med ansvar för frågor som berör rennäringen. I fråga om virkesuttag är det dock huvudsakligen andra myndigheter (Länsstyrelsen, SFV)och enskilda markägare (Sveaskog m.fl) som har tillämpa rennäringslagens bestämmelser. Eftersom Sametinget inte har tillsynsansvar över dessa myndigheter eller enskilda saknar Sametinget möjlighet påverka hur dessa aktörer ska tillämpa rennäringslagen eller gå in i enskilda ärenden. Sametinget har inte Justerarnas sign 67(118) ~~\

68 74 Motioner - forts M Uttag av skog för byggande för samebymedlemmar - forts. heller lagstiftande befogenheter. Inom sitt myndighetsuppdrag har Sametinget informera om de samiska rättigheterna (jfr 2 kap Sametingslag [1992:1433]). För ledning om Sametingets roll i frågor om uttag av virke och tillämplig lagstiftning kan Sametinget vända sig till Näringsdepartementet. Sammanfning De samiska rättigheterna vad gäller uttag av virke för byggande regleras i rennäringslagen med tillhörande förarbeten. Alla aktörer som omfas av lagen, såväl myndigheter som enskilda markägare ska tillämpa den. Sametinget ansvarar inte för reda ut oklarheter angående hur lagens bestämmelser ska tillämpas och hur rättigheterna utövas i praktiken. Detta gäller även frågor om rotvärdesersättning. Sametinget har dock möjlighet upplysa Näringsdepartementet om de oklarheter som föreligger och behovet av förtydliganden. Om behov finns samordna organisationen och procedurerna för uttag av virke hos olika skogsförvaltare ankommer det i första hand på dessa aktörer genomföra. Enligt uppgifter har SFV för avsikt i samarbete med andra aktörer samordna hanteringen av frågor om virkesuttag. Rennäringsnämnden beslutade vid möte den 19 juni 2017 föreslå styrelsen bifalla motionen på så sätt Sametinget informerar Näringsdepartementet om behovet av förtydligande vad gäller frågor om virkesuttag och rotvärdesersättningar enligt rennäringslagen. Styrelsen beslutade den september 2017, 134.3, föreslå Sametinget besluta bifalla motionen på så sätt; Sametinget informerar Näringsdepartementet om behovet av förtydligande vad gäller frågor om virkesuttag och rotvärdesersättningar enligt rennäringslagen. Sametinget beslutade den 3-5 oktober 2017, 28.4, återremittera ärendet. Styrelsen beslutar uppdra till Marita Stinnerbom och kansliet bereda ärendet, behandla ärendet vid sammanträde den 27 april Justerarnas sign 68(118)

69 7 4 Motioner - forts M Kompenserade EU-finansierat livdjursstöd till rennäringen - Motion nr 505 av Per Mikael Utsi , dnr Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Näringsnämndens protokoll Rennäringsnämndens protokoll Föredragande: Marita Stinnerbom Per Mikael Utsi har den 11februari2017, inlämnat en motion där han yrkar: regeringen ändrar förordning (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder före kompensera rennäringen för de merkostnader och inkomstbortfall som är relaterade till begränsningarna för naturbetesmarkernas produktionsförmåga. regeringen ersätter förordningen (1986:255) om pristillägg på ren.kött med en förordning om kompenserade livdjursstöd till rennäringen, stöd lämnas med 200 kronor årligen per ren enligt renlängd till renskötande medlems eller koncessionshavares hushåll som självständigt, i vinstsyfte och varaktigt bedriver rennäringsverksamhet, och åtgärden finansieras till hälften med EU:s bidrag till landsbygdsutveckling och till hälften med det rennäringsanslag som används som pristillägg. Styrelsen beslutade den november 2017, överlämna till närings- och rennäringsnämnden för yttrande. Näringsnämnden och rennäringsnämnden har behandlat motionen vid möte den 4 respektive den 5 april 2018 och anför följande; I landsbygdsprogrammet ingår flera olika stöd. Det är företags- och projektstöden samt jordbrukarstöden. Jordbrukarstöden är stöd till lantbrukare. Syftet är bland annat säkerställa det finns jordbruksprodukter och lantbrukarna ska kunna producera dem till rimliga priser. Intentionen är också främja metoder som är bra för miljön.jordbrukarstöden vänder sig i främst till lantbrukare för sköta mark och djur och är dels stöd och ersättningar som i huvudsak är arealbaserade som miljöersättningar, Justerarnas sign 69(118)

70 74 Motioner- forts M Kompenserade EU-finansierat livdjursstöd till rennäringen - forts. ersättningar inom ekologisk produktion samt kompensationsstöd och dels stöd som är kopplade till djurvälfärd. Lantbrukarna får också ett inkomststöd i form av direktstöd (gårdsstöd) som bygger på antalet brukade hektar men är inte kopplat till produktionen utan ska skydda mot prissvängningar och anpassande av marknaden. Den största delen av EU:s jordbruksbudget går till direktstöd för jordbruket och regelverket bestäms på EU-nivå samt betalas ut genom Europeiska garantifonden för jordbruket. Stödet finansieras helt via EU. I innevarande landsbygdsprogram finns inga areella stöd till rennäringen utan de stöd som kommer ifråga är främst investeringsstöd till renskötselföretag samt startstöd för unga renskötare. Landsbygdsförordningen (2015:406) reglerar landsbygdsprogrammet i Sverige och bygger på EU:s olika förordningar. En regeländring av den betydelsen rennäringen skulle få ersättning/kompensation likt jordbruket för merkostnader och inkomstbortfall kräver omförhandlingar med kommissionen (KOM). Diskussionerna om den nya programperioden efter 2020 har startat och Sverige har redovisat sina ambitioner med kommande jordbrukspolitik mot Ett av målen är fokusera på miljö- och klimat med ambitionen minska jordbrukets beroende av inkomststöd. Direktstöden har i Sverige lett till Jordbrukare har en negativ lönsamhet utan stöd, vilket skiljer sig från de flesta andra länder i Europa där stödberoendet är stort men inte i samma grad som Sverige. EU förespråkar även ännu mer fokus på kunskapshöjande åtgärder till skillnad från Sverige. Minskningen av direktstöden ska kunna kompenseras med riktade ersättningar till miljö- och klimatåtgärder samt ekosystem tjänster. De områden som troligen kommer prioriteras inför kommande programperiod finns flera områden där rennäringen och övriga samiska näringar kan passa in. Det är framförallt inom miljö och klimat, konkurrenskraft och jämna ut skillnaden mellan stad och land. Att samerna är ett urfolk bör även det belysas och tydligt framföras.rennäringen skiljer sig från jordbruket genom det är fribetande djur och en extensiv näring som bedrivs över stora arealer både i skog och på fjäll. Rennäringen har inte samma miljöpåverkan som stora delar av jordbruket utan bidrar till biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster samt en hållbar natur och fungerande grön infrastruktur. Rennäringen är mycket dessutom beroende av insatser som minskar effekterna av miljö- och klimatförändringarna. Prisstödet ingår som del i anslag 1.22 Främjande av rennäringen. Anslaget får användas för stöd med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för Justerarnas sign 70(118) 0JlJ ~

71 7 4 Motioner - forts M Kompenserade EU-finansierat livdjursstöd till rennäringen jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, särskilt artikel 213. Enligt Kommissionens beslut av den om tillstånd till utbetalning av nationellt stöd för produktion och saluföring av renar och renprodukter i Sverige, får högst kr utbetalas för sådant ändamål. I stöd för produktion och saluföring av renar och renprodukter ingår åtgärderna prisstöd, kompensation för Tjemobylolyckan, stöd till tilläggsfoder i samband med problem med renbetet, rovdjursersättningar samt eventuella projektstöd för produktion och saluföring av renar och renprodukter. Genom utarbeta en strategi för kommande programperiod gällande Landsbygdsprogrammet kan förutsättningarna öka och då bidra till rennäringen ges ökade möjligheter till stöd och ersättning i likhet med andra areella näringar. I övrigt ämnar styrelsen se över stödsystemet för rennäringen och komma med förslag under innevarande mandatperiod. Näringsnämnden beslutar föreslå styrelsen föreslå plenum motionen är besvarad i och med ovanstående yttrande. Rennäringsnämnden beslutar föreslå styrelsen föreslå plenum motionen är besvarad i och med ovanstående yttrande. Styrelsen föreslår sametinget besluta motionen därmed är besvarad. fusterarnas sign 71(118)

72 SÅMEDIGGIISAMETINGET 74 Motioner-forts M 511- Ungdomsrådet som remissinstans - Motion nr Sllav Johanna Njaita , dm Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Föredragande: Johanna Njaita har den 11februari2017, inlämnat en motion där hon yrkar: ungdomsrådet ska utgöra en remissinstans för Sametinget, ungdomsrådets ordförande och vice ordförande delges plenumshandlingarna enligt Sametingsordningen 15. Styrelsen beslutade den november 2017, uppdra till kansliet bereda ärendet. Styrelsen beslutar uppdra till kansliet bereda ärendet och inhämta yttrande från ungdomsrådet. Justerarnas sign 72(118)

73 7 4 Motioner - forts M Samisk nationaljojk - Motion nr 512 av 01-Johan Sikku , dnr Styrelseprotokoll , Föredragande: Anders Kråik 01-Johan Sikku har den 11februari 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget tar initiativ till skapa en nationaljojk för hela Sapmi, Sametinget därvid initierar detta förslag hos Sametingen på finsk och norsk sida av Sapmi, med samerna på rysk sida av Sapmi samt med Samerådet. Styrelsen beslutade den september 2017, uppdra till kansliet bereda ärendet. Paragrafen justeras omedelbart Stt1relsen beslutar uppdra till Anders och kansliet bereda ärendet, behandla ärendet på telefonsammanträdet den 27 april. ]usterarnas sign 73(118)

74 74 Motioner~ forts M 520 -Behov av jurist med specialkompetens - Motion nr 520 Lars-Paul Kroik, , dnr Styrelseprotokoll , Rennäringsnämndens protokoll Föredragande: Marita Stinnerbom Lars-Paul Kroik har den 29 augusti 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget planerar för och avsätter medel till knyta en lämplig jurist till Sametinget (parlamentet) som får till uppgift bl a kontinuerligt bevaka samhällsplaneringen och göra omvärldsanalyser för Sametinget plenums räkning. Styrelsen beslutade den november 2017, överlämna till rennäringsnämnden för yttrande. Rennäringsnämnden har behandlat motionen vid möte den 5 april 2018 och anför; Skälet till yrkandet är frågor som Sametinget ska besluta om blir mer och mer komplicerade ta ställning till. För ett bättre beslutsunderlag och för säkerställa Sametinget kan fa ändamålsenliga beslut behövs en jurist med specialkompetens i samiska frågor som självständigt och på eget initiativ analyserar och gör juridiska bedömningar utifrån ett samiskt perspektiv av alla aviserade förändringar som kan tänkas få konsekvenser för renskötselområdet. Det finns behov av följa samhällsplaneringen och omvärldsutvecklingen i stort. Särskilt behov finns analysera påverkan och konsekvenser vid exploateringar och etableringar av gamla och nya verksamheter som kan tänkas påverka förhållanden på land och ven inom traditionella områden ur ett samiskt perspektiv. Ramförstärkning Sametinget har i det årliga budgetunderlaget till regeringen framhållit behovet av ett ökat förvaltningsanslag för kunna vara det samiska folket till gagn, möta en ökande arbetsbelastning och vara med i den samhällsutveckling som råder. Detta för Sametinget ska kunna utföra både sitt politiska uppdrag och sitt myndighetsuppdrag ta tillvara det samiska folkets intressen.när Sametingets ansvarsområden och uppgifter växer krävs också Sametingets personella och finansiella resurser ökar i motsvarande utsträckning. Justerarnas sign 74(118)

75 7 4 Motioner - forts M 520-Behov av jurist med specialkompetens-forts. Idag räcker de ekonomiska resurserna inte till för driva ordinarie verksamhet på det sätt som Sametinget både har rätt och skyldighet till enligt folkrättsliga instrument, förfningar och regleringsbrev. Till följd av ovanstående skrivningar har Sametinget i regleringsbrevet för 2018 fått en stor ramförstärkning. Detta möjliggör en satsning på utveckla verksamheten och nyanställa personal. Rekrytering av jurist inom rennäring och folkrätt Bland de tjänster som utlysts med stöd av det ökade anslaget finns en jurist inom rennäring och folkrätt. Tanken är den nya juristen, tillsammans med Sametingets verksjurist ska kunna stötta Sametinget juridiskt inom de olika områden - inklusive samhällsplanering - som Sametingets verksamhet och uppdrag omfar. Enligt annonsen ska följande arbetsuppgifter ingå i tjänsten. Att arbeta med handläggning av rennäringsfrågor och frågor kopplade till internationell urfolksrätt. En stor del i tjänsten är som juridisk sakkunnig bistå andra handläggare samt delta i olika samråd och uppdrag. Till uppgifterna hör också bevaka och informera om förändringar i nationell lagstiftning och inom urfolksrätten. Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid. Sista ansökningsdag var den 11 februari Rekryteringsprocessen förväntas slutföras under mars månad så tjänsten kan tillträdas så snart som möjligt efter det. Rennäringsnämnden beslutar föreslå styrelsen motionen med bakgrund av ovanstående därmed är besvarad. Styrelsen föreslår Sametinget besluta motionen därmed är besvarad. ]usterarnas sign 75(118)

76 74 Motioner-forts M 522 -Rovdjursföryngringar inom skogssamebyars åretruntmarker - Motion nr 522 av Lars-Jonas Johansson, Marie Persson Njajta, Torkel Stångberg, Erik-Oscar Oscarsson, Carola Fjällström, , dnr Styrelseprotokol , Rennäringsnämndens protokoll Föredragande: Marita Stinnerbom Lars-Jonas Johansson m fl har den 4 oktober 2017, inlämnat en motion där de yrkar styrelsen aktivt ska verka för, rovdjursföryngringar inom skogssamebyar, oavkortat ska stanna inom den sameby, som föryngringen fastställts inom. Utifall skogssamebyn anser, delning med annan sameby är berättigad, ska det vara upp till samebyn själv bestämma detta, Sametingets styrelse fortlöpande vid varje plenum, informerar om arbetets gång, tills dess målet är uppfyllt. Styrelsen beslutade den november 2017, överlämna till rennäringsnämnden för yttrande. Rennäringsnämnden har behandlat motionen vid.möte den 5 april 2018 och anför följande; Skälet till yrkandet är skogssamebyar ofta måste dela ersättningen från rovdjursföryngringar som påträffas och fastställs inom skogssamebyarnas åretruntmarker med passerande fjällsamebyar när dessa genomför höst- och vinterflyttningar. Gällande förfningar Sametingets fördelning och utbetalning av ersättning för rovdjursföryngringar styrs av regler i olika juridiskt bindande förfningar. I Sverige finns lagar; som antas av riksdagen, förordningar; som antas av regeringen samt föreskrifter; som antas av myndigheter. Dessa brukar med ett samlingsnamn kallas förfningar. Samtliga förfningar är av bindande karaktär vilket innebär Sametinget måste tillämpa och följa gällande förfningar som reglerar frågor om fördelning och utbetalning av rovdjursersättning. Denna skyldighet gäller såväl viltskadeförordningen som Sametingets egna föreskrifter. Justerarnas sign 76(118)

77 SÅMEDIGGUSAMETINGET 74 Motioner - forts M 522 -Rovdjursföryngringar inom skogssamebyars åretruntmarker - forts. Viltskadeförordningen (2001:724) Viltskadeförordningen anger Sametinget lämnar ersättning för skador på ren som orsakas av varg, björn, järv, lo eller kungsörn (4 ).Vidare ersättning för skador som orsakas av varg, järv och lo lämnas på grundval av antalet föryngringar eller regelbunden eller tillfällig förekomst av respektive rovdjursart inom samebyns betesområde. Ersättning för skador som orsakas av björn och kungsörn lämnas om arterna förekommer inom en samebys betesområde (5 ). Närmare regler för hur ersättning ska utbetalas och till vilken sameby saknas i förordningen. I stället har Sametinget ett bemyndigande meddela föreskrifter om bidrag och ersättning som avser skada av vilt när det gäller rennäringen (13 ). Sametingets föreskrifter om bidrag och ersättning för 1'0vdjursförekomst i samebyar (STFS 2007:9) Sametinget har med stöd av bemyndigandet i viltskadeförordningen antagit föreskrifter som innehåller bestämmelser för hur ersättning för hur ersättning utbetalas och till vilken/vilka samebyar ersättning ska utgå. Av dessa bestämmelser framgår bl.a. följande. Ersättning enligt viltskadeförordningen ska lämnas för rovdjursförekomst inom samebyarnas betesområden. Medel till samebyarna fördelas inom samebyn på sätt som samebyn beslutar (9 ). För områden där gränserna inte är fastställda ska ersättning utgå till den sameby som där haft renar betande i samlade vinterhjordar un der aktuell vintersäsong. Sametinget beslutar om ersättning efter yttranden från berörda samebyar (10 ). Om en järv lya, där föryngring konstaterats i en samebys betesornråde, ligger mindre än 5 km från en annan samebys betesområde, ska ersättningen delas mellan samebyarna. Detsamma gäller om en varglya där föryngring konstaterats ligger mindre än 10 km från en annan samebys betesområde. Om spår av samma lodjursföryngring observeras inom flera samebyars betesområden, ska ersättningen delas mellan dem. Ersättningen ska fördelas lika mellan samebyarna, såvida inga särskilda skäl föreligger för en annan fördelning (11 ). Justerarnas sign ~ jt1v\l"\ 77(118)

78 74 Motioner- forts M 522 -Rovdjursföryngringar inom skogssamebyars åretruntmarker - forts. Andra regelverk Sametingets beslutsfande och myndighetsutövning vad gäller utbetalning av rovdjursersättning styrs även av förvaltningslagen (1986:223), förordning (2009:1395) med instruktion för Sametinget, myndighetsförordningen (2007:515), arbetsordning för Sametingets styrelse och nämnder samt delegationsordning. Sammanfning Fördelning av ersättning för rovdjursföryngingar beslutas med stöd av bestämmelserna i Sametingets föreskrifter enligt ovan. Styrelsen har inte befogenhet styra eller på annat sätt påverka tillämpningen av dessa bestämmelser på det sätt som motionärerna yrkar. Rennäringsnämnden beslutar föreslå styrelsen motionen därmed är besvarad Styrelsen föreslår Sametinget besluta motionen därmed är besvarad. Justerarnas sign ~ ~t\aj\j\ 78(118)

79 74 Motioner - forts M Arealbaserad ersättning för björn och öm - Motion nr 5232 av Lars-Jonas Johansson, Marie Persson Njajta, Torkel Stångberg, Erik-Oscar Oscarsson, Carola Fjällström, , dnr Styrelseprotokoll , Rennäringsnämndens protokoll Föredragande: Marita Stinnerbom Lars-Jonas Johansson m fl har den 4 oktober 2017, inlämnat en motion där de yrkar Sametingets styrelse får i uppdrag skyndsamt påbörja arbetet med ändra den arealbaserade ersättningen för björn och örn, så den bygger på faktisk förekomst istället för areal, styrelsen till varje plenum redovisar arbetets gång, till dess målet är uppfyllt. Styrelsen beslutade den 12-14november 2017, överlämna till rennäringsnämnden för yttrande. * Rennäringsnämnden har behandlat motionen vid möte den 5 april 2018; Motionären konstaterar björn och örn ersätts utifrån samebyns areal. Motionären menar detta leder till bjömtäta samebyar med liten areal får mindre ersättning än en sameby med storareal och mindre förekomst. Motionären menar detta drabbar främst skogssamebyar och mindre samebyar i Jämtland med hårt björn tryck. Motionärerna tar i sin framställan fram arealersättning ska ändras så den bygger på faktisk förekomst istället för areal. Sametinget delar motionärernas slutsatser och h ar konstaterat fördelningen blir orättvis med nuvarande fördelningssystem. Det finns dock en problembild med inventeringen av björn inte är frekvent samt den bygger på frivilliga insatser av främst jägarkåren. Man kan konstatera i inventeringsunderlagen det är betydligt lägre förekomst av björn i fjällområdena jämfört med skogslandet. Om den skillnaden beror på sämre spillningsinventering eller det faktiskt är färre björnar i fjällområdena är inte tydligt. Spillningsinventering genomförs dessutom mad ca 5 års intervaller och det går därför inte göra årliga uppdateringar av den verkliga björnförekomsten. Den forskning som är aktuell använda, den s.k Udtjaforskningen (rapport Viltskadecenter, ), rör endast predation av ren under kalvningsperioden och ]usterarnas sign 79(118)

80 74 Motioner- forts M 523 -Arealbaserad ersättning för björn och öm - forts. täcker utifrån traditionell kunskap därmed säkert huvuddelen av den predation som förekommer på ren av björn. Konsekvensen blir dock man får utgå ifrån antalet björnar inom kalvningsland för finna en fördelningsgrund för hur ersättningen skall fördelas mellan samebyarna. Här ser man t.ex Norrbotten anger kalvningslandet utgör 30% av Norrbottens läns yta medan man it.ex Jämtland län anger 11 % av som kalvningsland. Frågan är om det är om nuvarande kalvningsområden är korrekta utifrån en fördelningsgrund av björnersättningar. Rennäringsnämnden har beslutat den oktober se över rovdjursersättningar för björn. Nämnden har bildat en arbetsgrupp som ska ge förslag på utbetalningar av rovdjursersättning. Rennäringsnämnden beslutar förslå styrelsen motionen därmed är besvarad Håkan Jonsson och Torkel Stångberg reserverar sig mot förslaget och yrkar på bifall. Styrelsen föreslår Sametinget besluta motionen därmed är besvarad. ]usterarnas sign J.lJJ l'jl/vv\ 80(118)

81 SÅMEDIGGl/SAMETINGET S ti vra/s tyrelsen 74 Motioner- forts M 524 -Skogssamisk rättighetsutredning - Motion nr 524 av Lars-Jonas Johansson, Marie Persson Njajta, Torkel Stångberg, Erik-Oscar Oscarsson, Carola Fjällström, , dm Styrelseprotokoll , Föredragande: Lars-Jonas Johansson m f1 har den 4 oktober 2017, inlämnat en motion där de yrkar en skogssamisk utredning/rättighetskartläggning åter aktualiseras och påbörjas omgående, styrelsen till varje plenum redovisar arbetets gång,tills dess utredningen sänds ut p å remiss, inför beslut i plenum. Styrelsen beslutade den november 2017, motionen tas upp vid behandling av ny samepolitik. Skälet till yrkandena är skogssamerna har en sämre möjlighet utöva sin renskötselrätt och de rättigheter och binäringar som medföljer samt skogssamebyar har svårare få gehör vid gränsdragningsfrågor än vad fjällsamebyar har. Det är hög tid Sametinget agerar i frågan. Förståelse av yrkandet Motionärerna har inte närmare preciserat vad som ska utredas i den yrkade skogssamiska utredningen och vilka rättigheter som ska kartläggas. Utifrån skälen och bakgrunden till yrkandet får förstås skogssamers möjlighet utöva renskötselrätt och de därmed tillhörande rättigheterna och binäringarna bör omfas av u tredningen samt skogssamebyars svårigheter i förhållande till fjällsamebyar få gehör vid gränsdragningsfrågor. Vidare förstås det är fråga om en ny utredning/kartläggning. Med renskötselrätt förstås den rätt som tillkommer varje same använda mark och ven till underhåll för sig och sina renar som kommer till uttryck i 1 rennäringslagen (1971:437), RNL. I renskötselrätten ingår en rad rättigheter såsom jakt, fiske, uppförande av ]usterarnas sign 81(118)

82 74 Motioner - forts M 524 -Skogssamisk rättighetsutredning-forts. renskötselanläggningar, uttag av virke enligt RNL som även är centrala för utövandet av vissa binäringar. Därutöver finns bestämmelser i rennäringslagen som reglerar rätt till ersättning för upphävande av renskötselrätten (26-30 RNL) samt upplåtelser av mark och ven och avgifter härför (31-34 RNL). 6 När det gäller gränsdragningar regleras detta i rennäringslagens bestämmelser om indelning i byområden (6-8 RNL). Ett bifall av yrkandet måste utgå ifrån det finns ett behov av påbörja en ny utredning och kartläggning där ovan nämnda frågor bereds. Tidigare utredningar Skogssarnernas och skogssamebyarnas rättigheter har utretts och eller kommenterats i flera utredningar. Sametingets utredning Sametinget presenterade år 1997 en skogssamerättsutredning (dm ) till regeringen. Utredningen går igenom skogssamernas och skogssamebyarnas rättsliga ställning utifrån tidigare lagstiftning från och 1900-talen och presenterar förslag på åtgärder och förändringar i rennäringslagen. Utredningens förslag har hitintills inte genomförts. Utredningen konstaterar bl.a. i rennäringslagen behandlas alla åretruntmarker lika vad gäller skyddet för renskötsel som uppställs i 30 RNL. Vad gäller upplåtelser av jakt- och fiskerätt samt nyttjanderätt i övrigt tillerkänns enligt RNL renskötseln ett skydd och samerna en rätt till ersättning när det gäller åretruntmarkerna på kronomark ovanför odlingsgränsen. Motsvarande bestämmelser om rätt till ersättning nedan odlingsgränsen saknas. Eftersom det är skogssarnebyarna som nyttjar åretruntmarkerna nedan odlingsgränsen är det de som drabbas av denna skillnad. Förklaringen bakom denna skillnad beror, enligt utredningen, på det vid tillkomsten av 1898 års lag skedde misstolkningar av innebörden av 1886 års lag som finns kvar även i nu gällande rennäringslag. Av utredningen framgår syftet har varit föreslå åtgärder när det gäller skogssamernas rättsliga ställning och den lagstiftning som ägt rum under senare delen av 1800-talet och 1900-talet gåtts igenom. Utifrån denna genomgång konstaterar utredningen skogssamernas rättigheter i vissa fall är svagare med anledning av den 6 Rennäringslagen omfar även andra bestämmelser som påverkar renskötselns och dess binäringars utövande. Ytterligare bestämmelser finns även i rennäringsförordningen (1993:384). Justerarnas sign 82(118)

83 74 Motioner - forts M 524 -Skogssamisk rättighetsutredning - forts. skillnad som rennäringslagen uppställer mellan året-runt-marker ovan och nedan odlingsgränsen. När det i övrigt gäller rätten för skogssamer utöva renskötsel och binäringar samt skogssamebyarnas möjligheter i förhållande till fjällsamebyar få gehör i gränsdragningsfrågor har några särskilda frågor eller behov av åtgärder föreslagits. Utredningen redogör dock för de skillnader i rättsställning i fråga om betesmarker som i tidigare renbetes- och rennäringslagar förelegat mellan skogssamebyar och fjällsamebyar avskaffats i och med ikraftträdandet av nu gällande rennäringslag. Statens offentliga utredningar Sametingets utredning har bl.a. tagits upp i SOU 2001:101 En ny rennäringspolitik - öppna samebyar och samverkan med andra markägare från rennäringspolitiska kommitten, SOU 2005:17 Vem får jaga och fiska? Rätt till jakt och fiske i lappmarkerna och på renbetesfjällen (delbetänkande av Jakt- och fiskeutredningen) och SOU 2005:116 Jakt och fiske i samverkan. Även om utredningarna huvudsakligen inte syftar till utreda skogssamernas rättigigheter och rättsliga ställning behandlas frågor som rör vissa rättigheter för skogssamerna och skogssamebyarna, såsom jakt och fiske behandlas i utredningarna. Den förstnämnda har instämt i Sametingets Skogsamerättsutredning och dess slutsatser och förslag angående ändringar i rennäringslagen. I rennäringspolitiska kommittens utredning lyfts bl.a. fram hur det storskaliga skogsbruk som bedrevs under och 1975-talen innebar samebyarnas tillgång till tillgängligt vinterbete minskade samt för skogssamebyarnas del påverkades även betet inom åretrunt-markerna.7 Utredningen föreslår även en ny regel införs i rennäringslagen som ger skogssamebyarna samma rätt till ersättning för nyttjanderättsupplåtelser inom året-runtmark som den rätt till ersättning för nyttjanderättsupplåtelser som fjällsamebyarna har på sin året-runt-mark enligt 34 RNL. Som bakgrund till förslaget framförs följande. Skogssamebyarnas året-runt-mark ägs och förvaltas sedan Domänverkets bolagisering till största delen av privata markägare. På denna mark gäller inga särskilda hänsynsregler till samebyarnas markanvändning i samband med upplåtelser av nyttjanderätter. Inte heller gäller några regler om rätt till ersättning för sådana upplåtelser. 8 Utredningens förslag har inte genomförts. I delbetänkandet från jakt och fiskeutredningen påtalas skogssamerna, som har betesområden nedanför odlingsgränsen, visserligen har jakt- och fiskerätt enligt lagen men inte är skyddade genom upplåtelsereglerna; de har inte heller rätt till avgift enligt 34 RNL.9 7 sou 2001:101 s sou 2001:101 s. 279 ff. 9 sou 2005:17 s. 36 Justerarnas sign 83(118)

84 SÅMEDIGGl/SAMETINGET 74 Motioner- forts M 524 -Skogssamisk rättighetsutredning - forts. Beträffande skogssamerna har redan nämnts de inte omfas av det (visserligen begränsade) skydd som reglerna i RNL ger mot statens upplåtelser av nyttjanderätt, bl.a. jakt- och ftskerätt, på deras åretruntmarker. Ingen hänsyn behöver tas till eventuellt intrång i deras jakt eller fiske och ingen ersättning behöver utges till dem. Ett förslag rätta till detta fdrhållande har inte lett till några åtgärder, fast det påvisades regeln grundades på en feltolkning av äldre bestämmelser.92 Här talar mycket för diskriminering föreligger; det är svårt försvara skogssamernas bristande rättsskydd vid en jämfårelse med andra grupper. 10 I Jakt- och fiskeutredningens slutbetänkande anges Skogssamebyarnas vinterbetesmark ligger i huvudsak nedanför lappmarksgränsen. Det innebär skogssamebyarna saknar jakt- och fiskerätt på denna vinterbetesmark, eftersom samebymedlemmarna enligt 25 RNL inte har någon jakt- och fiskerätt utanför lappmarkerna och renbetesfjällen. 11 Eftersom utredningen behandlar förvaltning av jakt- och fiske bl.a. genom s.k. samverkansföreningar föreslås inga särskilda ändringar eller åtgärder med anledning av påpekandet ovan. Behov av ny utredning? Frågan om skogssamernas och skogssarnebyarnas rättigheter, särskilt i fråga om RNL, har som redogjorts för ovan, utretts och adresserats ett flertal gånger och även resulterat i åtgärdsförslag. Det föreligger därmed ett behov av behandla och ta tillvara på de utredningar och förslag på åtgärder som redan tagits fram snarare än tillsätta en ny utredning och rättighetskartläggning. Styrelsens arbete Sametingets styrelse planerar under innevarande mandatperiod arbeta vidare med de slutsatser och förslag på åtgärder som Sametingets skogssamerättsutredning redovisade för regeringen Styrelsen föreslår Sametinget besluta motionen därmed är besvarad. 10 sou 2005:17 s sou 2005:116 s. 196 f. f usterarnas sign 84(118)

85 74 Motioner - forts M 525EU-stöd för restaurering av samiska kulturmiljöer - Motion nr 525 av Åslat Simma, , dnr Styrelseprotokol , Näringsnärnndens protokoll Föredragande: Åslat Simma har den 4 oktober 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget verkar för en inventering, dokumentering och restaurering av samiska kulturmiljöer berättigas EU-stöd på lik linje som miljöstöden för restaurering av kulturmiljöer i jordbruket. Styrelsen beslutade den november 2017, överlämna till näringsnämnden för yttrande. Näringsnämnden behandlade ärendet vid sammanträde den 5 april och anför följande; Landsbygdsprogrammet I föregående Landsbygdsprogram har insatsen för natur- och kulturmiljöstödet i renskötselområdet, i fortsättningen kallad NM-same var en form av miljöersättning där insatserna grundades p å artikel 39 rådets förordning (EG) nr 1698/2005 samt artikel 27 kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006. Insatserna skall bidra till uppnå i första hand miljökvalitetsmålen En storslagen fjällmiljö och det innebär bevara områden med representativa höga natur- och kulturvärden i områden präglade av renskötsel. Objekten för ersättning har varit uppdelade i två typer; renvallar (äldre renhägn) och traditionella stängsel av trä och sten. Ett renhägn är en betad vall som traditionellt har använts sommartid för mjölkning eller som skydd mot rovdjur. På grund av betesintensiteten på marken består växtligheten av en specifik betesberoende flora. För erhålla ersättning skall landskapselement finnas i anslutning till renvallen. Åtagandet har varit 5-åriga beslut och skötseln ska utföras på samma mark under hela åtagandeperioden. ]usterarnas sign 85(118)

86 SÅMEDIGGl/SAMETINGET 74 Motioner - forts M 525 -EU-stöd för restaurering av samiska kulturmiljöer - forts. Utbetalda medel NM-same Utbetalt per Totalt ut betalda person/sameby Län Personer Sameby Totalt medel (kr) (kr) medelvärde z AC BO personer har fått över en miljon kronor i stöd under perioden, varav fyra personer fått över 2 miljoner kronor samt en person som fått 3,5 miljoner i stöd. Den som fått minst utbetalt fick kronor (minimisumma). I förslaget till nytt Landsbygdsprogram fanns inte det arealbaserade natur- och kulturmiljöstödet längre kvar. Sametinget har i flera skrivelser och uppvaktningar inför den nya programperioden p åtalat vikten av det areella kultur- och naturmiljöstödet bör vara kvar för behålla och vårda det samiska kulturlandskapet och därmed den biologiska mångfalden på renvallarna, men inte fått något gehör.ersättning för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet för jordbruket finns inte längre kvar som stödform utan är omgjord till en ren miljöersättning för bete som kan användas till foder. Det tidigare stödet har i nuvarande program erss av ett natur- och kulturmiljöstöd som baseras på återställande eller restaurering av byggnader och stängsel som hör samman med äldre traditionell samisk bosättning och renskötsel. Stödet ska ge möjlighet restaurera tillbaka till ursprunglig samisk boendemiljö samt vidareföra den samiska byggnadstraditionen. Skillnaden mot förra programperioden är stödet inte längre baseras på areal utan på restaurering av befintliga byggnader. Halva programperioden har ny genomförts och Sametinget har just påbörjat arbetet med nästa programperiod. En utvärdering av innevarande stöd bör genomföras för framgent underbygga hur stöden för det samiska näringslivet och -kulturlandskapet bör se ut i nästkommande program. Näringsnämnden beslutar föreslå styrelsen föreslå plenum motionen är besvarad med ovan nämnda yttrande. Styrelsen föreslår Sametinget besluta motionen därmed är besvarad. Justerarnas sign 86(118) ~e_

87 74 Motioner- forts M 526-Arealbaserad rovdjursersättning för björn och örn - Motion nr 526 av Jan Rannerud, , dnr Styrelseprotokoll , Rennäringens protokoll Föredragande: Marita Stinnerbom Jan Rannerud har den 4 oktober 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget snarast utarbetar ett förslag till ersättning som tar hänsyn till verkliga förluster, Sametinget initierar en utredning för etablera en norm för hur många renar som dödas av björn och örn, förslagsvis kan Udtja-projektet skapa klarhet i hur stor ersättningen måste vara för komma i närheten av toleransverktygets nivåer. Styrelsen beslutade den november 2017, överlämna till rennäringsnämnden för yttrande. Rennäringsnämnden har behandlat motionen vid möte den 5 april 2018 och anför följande; Motionären konstaterar björn och örn fortsättningsvis ersätts utifrån samebyns areal trots de andra rovdjuren (lo, järv, varg) ersätts utifrån förekomst. Motionären menar detta leder till orättvis fördelning där skogssamebyar och mindre fjällsamebyar med högt antal björn missgynnas. Motionären ger ett räkneexempel som visar nuvarande ersättning kan täcka endast en liten del av skada orsakat av björn. Motionären tar i sin framställan fram arealersättning är orättvist men pekar på i hemställan man ska utarbeta ett förslag som tar hänsyn till verkliga förluster. Här tolkar Sametinget det som motionären menar skadorna orsakat av björn och örn överstiger den ersättning som utbetalas idag. Detta har redan Sametinget själv konstaterat och har genom Budgetunderlag , Dnr begärt en höjning av ersättningsnivåema för björn och örn. Frågeställningen om arealersättning bevaras i motion 523. Därmed anser Sametinget första hemställan är besvarad. Andra hemställan rör Sametinget ska initiera en utredning för fastställa en norm för hur många renar som dödas av björn och öm. För öm finns ingen tillförlitlig forskning och Justerarnas sign 87(118)

88 S tivra/styrelsen 74 Motioner - forts M 526-Arealbaserad rovdjursersättning för björn och örn-forts. därför finns inget underlag för skapa en sådan norm. För Björn finns både forskning samt inventering som skulle kunna utgöra ett underlag för hur många renar som dödas. Den beräkningen är framtagen genom Budgetunderlag , Dnr och utgör ett underlag för höja ersättningsnivåerna. Därmed anser Sametinget andra hemställan är besvarad. Rennäringsnämnden har beslutat föreslå styrelsen motionen därmed är besvarad. Håkan Jonsson och Torkel Stångberg reserverar sig mot förslaget och yrkar på bifall. Styrelsen föreslår Sametinget besluta motionen därmed är besvarad. Justerarnas sign 88(118)

89 SÅMEDIGGI/SAMETIN GET 74 Motioner-forts M Skyddsjakt på björn och hur det påverkat ordinarie jakttid i Norrbottens län - Motion nr 527 av Jan Rannerud, , dnr Styrelseprotokoll , Rennäringsnämndens protokoll Föredragande: Marita Stinnerbom Jan Rannerud har den 4 oktober 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget snarast inleder en dialog med länsstyrelserna i renskötsellänen för minska antalet björnar inom kalvningsområdet, Sametinget kontaktar berörda departement för belysa och lösa problemen med en för stor björnpopulation inom kalvningsområdet. Styrelsen beslutade den november 2017, överlämna till rennäringsnämnden för yttrande. Rennäringsnämnden har behandlat motionen vid möte den 5 april 2018 och anför följande; Skälet till yrkandet är björnpredationen på ren inte påverkats av de skyddsjaktsärenden som beviljats och antalet björnar därför är forts otillfredsställande högt. Med anledning av det beslut om toleransnivåer för rovdjursskador som riksdagen fat finns skäl vidta åtgärder för minska populationen av björnar inom renskötselområdet. Sametingets ansvar Sametinget har enligt sametingslagen (1992:1433) ett aktivt uppdrag verka för en levande samisk kultur. Därtill är Sametinget central förvaltningsmyndighet och regeringens expertmyndighet med ansvar för frågor som berör rennäringen. Sametingets uppgifter rörande renskötsel regleras främst i rennäringslagen, rennäringsförordningen och Sametingets regleringsbrev. Uppdraget utförs genom administrativa åtgärder och förvaltning, bland annat i samarbete med andra myndigheter. Justerarnas sign 89(118)

90 74 Motioner - forts M Skyddsjakt på björn och hur det påverkat ordinarie jakttid i Norrbottens län - forts. Förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen I Sametingets regleringsbrev för budgetåret 2018 anges Sametinget ska samordna, i samverkan med Naturvårdsverket, arbetet med ett förvaltningsverktyg utifrån fastställd toleransnivå för skador orsakade av stora rovdjur inom rennäringen i syfte upprätthålla en hållbar rennäring och gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur. Vidare ska Sametinget samråda med länsstyrelserna i Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län i arbetet med förvaltningsverktyget. Sametinget ska redogöra för hur arbetet genomförts och inriktningen för det fortsa arbetet. Dialog med ansvariga myndigheter och departement Sametinget arbetar aktivt för implementera förvaltningsverktyget och för riksdagens beslut om toleransnivå ska för genomslag i rovdjursförvaltningen. Inom ramen för detta arbete träffar Sametinget regelbundet Naturvårdsverket och länsstyrelserna i renskötsellänen. Flera gånger per år hålls även dialogmöten där myndigheterna gemensamt träffar näringsdepartementet för diskutera renskötselns situation i fråga om rovdjursförekomst, hur arbetet med förvaltningsverktyget fortskrider och vilka brister som behöver åtgärdas för säkerställa en hållbar renskötsel i förhållande till gynnsam bevarandestatus för de stora rovdjuren. De diskussioner och dialog som förs mellan Sametinget och ansvariga myndigheter och departement omfar även frågor om skyddsjakt och björnförekomst inom kalvningsområden Hemställan om införande av toleransnivå och förvaltningsverktyg i förfning Sametinget har i januari 2018 lämnat in en hemställan till regeringen - näringsdepartementet med kopia till miljödepartementet (dnr ) om förslag på förfningsändringar för säkerställa renskötselns bedrivande i förhållande till rovdjurens bevarande. I hemställan föreslår Sametinget riksdagens beslut om toleransnivå samt tillämpningen av förvaltningsverktyget införs i förordning (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn. Av regleringen ska definitionen av toleransnivå framgå, samt hur rovdjursförvaltningen ska anpassas för förhindra toleransnivån överskrids, respektive åtgärder som bör vidtas vid ett eventuellt överskridande. Därtill föreslås förvaltningsverktyget i den del som avser samråden mellan länsstyrelsen och samebyarna regleras. Sametinget föreslår även vissa ändringar i jaktförordningen (1987:905). Hemställan handläggs för närvarande av departementet. Justerarnas sign 90(118)

91 74 Motioner- forts M Skyddsjakt på björn och hur det påverkat ordinarie jakttid i Norrbottens län - forts. Rennäringsnämnden beslutar föreslå styrelsen motionen mot bakgrund av ovanstående därmed är besvarad. Styrelsen föreslår Sametinget besluta motionen därmed är besvarad. ]usterarnas sign 91(118)

92 74 Motioner- forts M Lupinen- ett hot mot fjällfloran - Motion nr 530 av Oscar Sedholm, , dnr Styrelseprotokoll , Rennäringsnämndens protokoll Föredragande: Marita Stinnerbom Oscar Sedholrn har den 4 oktober 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget verkar för en svartlistning av lupinen. Styrelsen beslutade den november 2017, överlämna ärendet till rennäringsnämnden för yttrande. Rennäringsnämnden har behandlat motionen vid möte den 5 april 2018; Enligt Naturvårdsverket 12 är Blomsterlupin etablerad i hela Sverige förutom Norrbottens inland och norra fjällen. Växten härstammar från Nordamerika. Lupinen är snabbspridande och vanlig längs vägar, järnvägar, trädgårdar och "skräpmark". Blomsterlupin har negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Genom sitt växtsätt konkurrerar lupinen ut inhemska arter. Den påverkar jordens näringsinnehåll genom kvävefixering och det påverkar den ursprungliga vegetationen. Dessutom föredrar pollinerare lupinen framför inhemska blommor. Lupinen är allergiframkallande och giftig för människor och boskap. Lupinen försämrar kvaliten på foder och betesmarker. Blomsterlupin räknas som eller riskerar bli en invasiv art i Sverige, men är inte EUreglerad som invasiv art.inom EU kan invasiva arter undgå svartlistning för bekämpning av arterna kommer utgöra stora kostnader inom staterna (har förekommit i mellaneuropa). Bekämpning av invasiva arter kan ofta bero på politik om arterna blir EUreglerade eller inte. Så länge lupinen inte är en EU-reglerad invasiv art kommer allmänheten få hjälpa till hålla undan den. Lu pinen är en växt som ska hanteras försiktigt. Ett tillvägagångssätt är slå lupinen innan den hunnit fröa sig och gärna slå flera gånger under en växtsäsong. Man ska gärna återkomma under flera säsonger och slå bort det som växt upp från fröna i marken. Man kan även dra upp plantor och lägga dem i sluten plastpåse för ruttna. Om de, i undantagsfall komposteras, måste de täckas ordentligt så 12 Amnen/lnvasiva-frammande-arter/ fusterarnas sign 92(118) M2--

93 SÅMEDIGGl/SAMETINGET 74 Motioner - forts M Lupinen- ett hot mot fjällfloran - forts. inte frön blåser iväg. Man kan även lämna lupinen på kommuners återvinningshantering men också då under förutsättning de ska täckas eller lämnas ruttnade. Trafikverket betecknar blomsterlupinen som den besvärligaste växten bekämpa inom infrastrukturen. Intervjuer som Trafikverket gjort med olika nyckelpersoner på myndigheter har visat det har lyckats med bekämpning om man hittat plantor på tidigt etableringsstadier och plantorna inte hunnit sprida ut sig. Det har också krävts bekämpning under flera års tid. Det har varit svårt helt bekämpa blomsterlupinen om det är för utbrett område av växterna. Frön av blomsterlupin besitter en långlivad frö bank och har förmågan gro i årtionden. Vid optimala förhållanden kan blomsterlupinens frön förbli livskraftiga år (Sapra m.fl. 2003). 1 3 "EU-förordningen om invasiva främmande arter trädde i kraft den 1 januari 2015 och gäller som svensk lag i landet. Som ett komplement till EU-förordningen behövs svenska bestämmelser. Regeringskansliet, som är ansvariga för ta fram lagändringar och en ny svensk förordning, har meddelat enligt en ny tidplan ska dessa bestämmelser vara på plats sommaren Naturvårdsverket och Havs- och venmyndigheten arbetar parallellt med ta fram föreskrifter, men då föreskrifterna är helt beroende av lagändringarna och den svenska förordningen kommer föreskrifterna kunna vara på plats först efter lagändringar och förordningen trätt i kraft." 14 Naturvårdsverket är ansvarig myndighet och tar gärna emot information om var Blomsterlupinen tagit plats. Man kan registrera fyndet på eller invasivaframmandearter@naturvardsverket.se Naturvårdsverket publicerar även lägesrapporter om invasiva främmande arter. För mer information och råd får man vända sig till den ansvariga myndigheten Naturvårdsverket. 13 Invasiva arter i infrastruktur, CBM:s skriftserie 98, Jörgen Wissman (Centrum för biologisk mångfald, SLU och Uppsala universitet),karin Norlin (Ecocom) och Tommy Lennartsson (Centrum för biologisk mångfald, SLU och Uppsala universitet) 14 vaframmande-arter/ Artiklar-2017 /N ya-besked-svensk-forordning/ Justerarnas sign 93(118) ~

94 74 Motioner- forts M 530-Lupinen- ett hot mot fjällfloran-forts. Rennäringsnämnden beslutar föreslå styrelsen därmed är motionen besvarad. Håkan Jonsson och Torkel Stångberg reserverar sig mot förslaget och yrkar på bifall. Styrelsen föreslår Sametinget besluta motionen därmed är besvarad. Justerarnas sign 94(118)

95 SÅMEDIGGVSAMETINGET Motioner-forts M 531-Naturens rättigheter - Motion nr 531 av Marie Persson Njajta, Mona Persson, Erik-Oscar Oscarsson, Carola Fjällström, Torkel Stångberg, Veronika Håkansson, Daniel Holst,.Kristina Nordling, Agneta Rimpi, Christina Åhren, Stefan Mikaelsson, Lars-Paul.Kroik, , dnr Styrelseprotokoll , Rennäringsnämndens protokoll Föredragande: Marita Stinnerbom Mona Persson. Marie Persson Njajta m fl har den 4 oktober 2017, inlämnat en motion där de yrkar Sametingets plenum stödjer en plform för samverkan kring naturens rättigheter, Sametinget uttalar stöd för deklarationen om Moder Jords rättigheter. Styrelsen beslutade den november 2017, överlämna till rennäringsnämnden för yttrande. Rennäringsnämnden har behandlat motionen vid möte den 5 april 2018 och anför följande; Som skäl för sina yrkanden framför motionärerna huvudsakligen följande. Naturens rättigheter handlar om erkänna våra ekosystem med dess växter, djur, vendrag och landskapsformationer har rättigheter i kraft av sin existens. Globalt börjar ramverket naturens rättigheter i allt större utsträckning användas som styrmedel. Rörelsen för naturens rättigheter har på mindre än ett årtionde gått från en relativt marginell företeelse till nu finnas representerad i många länder. Ideema har fått genomslag inom flera institutioner och juridiska regelverk. Parallellt med hävda våra urfolksrättigheter är det viktigt alliera oss med globala rörelser som värnar Moder Jord och förespråkar mer långsiktiga perspektiv med respekt för urfolks rättigheter. Det vore viktigt om Sametinget och det samiska folket kunde visa sitt stöd och partnerskap. Till motionen har bifogats informationsblad om naturens rättigheter och deklarationen. Justerarnas sign 95(118)

96 74 Motioner - forts M 531- Naturens rättigheter-forts. Om naturens rättigheter Iden om naturens rättigheter grundar sig på naturen; floder, berg, sjöar m.m. har rättigheter precis som människor. Dagens synsätt är baserat på naturen som objekt och som människans egendom. Iden om naturens rättigheter ifrågasätter detta synsätt och vill förändra perspektivet till inte utgå från människan, dvs. naturen inte tillhör människan utan människan är en del av naturen. Därmed naturen, jordens ekosystem och livsformer är subjekt med egna inneboende rättigheter. The Global Alliance for the Rights of Nature 15 är ett nätverk och gräsrotsrörelse med medlemmar bestående av organisationer och enskilda individer från hela världen som bildades år 2010 och arbetar för naturens rättigheter. I nätverket ingår forskare, advokater, ekonomer, urfolksledare, förfare, politiker, studenter, aktivister m.m. från över 100 länder. Huvudfrågorna som rörelsen arbetar med är FN ska anta den allmänna deklarationen om Moder Jords rättigheter samt FN ska erkänna och implementera naturens rättigheter. Nätverket har även inrättat ett sekretariat för International Rights of Nature Tribunals som tar upp fall där naturens rättigheter åsidoss och där juridiska analyser av bl.a. gällande lagstiftning genomförs och där rekommendationer lämnas för åtgärder om reparation, begränsning, restaurering och förebyggande av ytterligare skador och skador. 1 6 I Sverige finns Nätverket Naturens rättigheter i Sverige som består av ett flertal organisationer, bl.a. Lodyn, End Ecocide Sweden, Latinamerikagruppema och Swedish Earth Right Lawyers. Detta nätverk samarbetar med Global Alliance och flera andra internationella nätverk. Deklarationen om Moder Jords rättigheter Det finns ett utkast på en allmän deklaration om Moder Jords rättigheter som arbetades fram av The World People's Conference on Climate Change and the Rights of Mother Earth. Mötet arrangerades av Bolivia i april 2010 och sågs som ett alternativ till de misslyckade klimatförhandlingarna i Köpenhamn i december året innan. Efter mötets närvarande folkrörelserepresentanter godkände deklarationen har Bolivia lämnat in utkastet till deklaration till FN:s Generalförsamling för antagande (vilket hitintills inte skett - FN har däremot inrättat ett arbete som går under namnet Harmony of Nature och som bl.a. behandlar naturens rättigheter 17 ). 1 5https://therightsofnature.org/ 16 Hittills har fyra tribunaler arrangerats, den senaste år 2017 i Bonn thna tureun.org/ ]usterarnas sign 96(118)

97 74 Motioner - forts M 531- Naturens rättigheter-forts. Deklarationen innehåller artiklar om Moder Jords inneboende rättigheter såsom bl.a. rätt till ren luft (art. 2.6), rätt slippa föroreningar, avgaser, gifter och radioaktivt avfall (art. 2.8), rätt inte förändras genetiskt och modifieras i sin struktur på ett sätt som hotar dess integritet eller levnads- och funktionssätt (art. 2.9). Deklarationen innehåller även artiklar om människornas skyldigheter gentemot Moder Jord som innebär alla människor, stater, offentliga och privata institutioner bör skapa och fullskaligt tillämpa normer och lagar för skydda och bevara Moder Jords rättigheter (art. 3.5), respektera, skydda, bevara och var helst det är nödvändigt återställa integriteten hos Moder Jords livscykler, livsprocesser och balans (art. 3.6), garantera de skador orsakade av människors brott mot de inneboende rättigheter som erkänns i denna deklaration åtgärdas och de ansvariga visar de återställer Moder Jords integritet och hälsa (art. 3.7). Internationellt stöd Stödet för naturens rättigheter växer. Idag har flera stater erkänt naturens rättigheter i sin konstitution eller annan inhemsk lagstiftning och flera stater har även tillerkänt specifika ekosystem status som rättssubjekt. Här följer några exempel Nya Zeelands parlament har antagit lagstiftning som beviljar Whanganui-floden och Te Urewera - en tidigare nationalpark status som ett ekosystem och juridisk person med rättigheter I Indien har högsta domstolen i delstaten Uttarkhand tillerkänt floderna Ganges och Yamuna, glaciärer och andra ekosystem som juridiska personer med visa rättigheter Mexico City har inkluderat bestämmelser om naturens rättigheter i sin konstitution Ecuador och Bolivia har erkänt naturens rättigheter i sin konstitution I Colombia har domstol tillerkänt Atrato-floden rättigheter till "skydd, bevarande, underhåll och restaurering" och etablerat gemensamt förvaltarskap för floden mellan urfolk och regeringen I USA har ett trettiotal kommuner antagit lokala förordningar som ger naturen en starkare rättslig ställning Även i Sverige uppmärksammas iden om naturens rättigheter alltmer. För närvarande bereder Miljö- och jordbruksutskottet en motion (2017/18:3010) om ta fram ett förslag på hur naturens rättigheter kan integreras i svensk lagstiftning. Betänkandet 2017/18:MJU19 Övergripande miljöfrågor är planerat publiceras den 6 april Frågan om naturens rättigheter och deklarationen om Moder Jords rättigheter engagerar urfolk världen över. Bland de etablerade nätverk och plformar som finns och som aktivt arbetar med ett erkännande av dessa rättigheter och antagande av deklarationen finns urfolk representerade. Inte minst då urfolks värderingar och Justerarnas sign 97(118)

98 Motioner-forts M 531- Naturens rättigheter - forts. synsätt på naturen ligger till grund för det som dessa nätverk och rörelsen om naturens rättigheter representerar samt då urfolk i Bolivia och Ecuador varit drivande i den rättsliga utveckling som skett där. Sametingets värderingar och arbete Grundstenen för Sametigets arbete är livsmiljöprogrammet Eallinbiras och handlar om hur vi bör förvalta den biologiska mångfalden på ett försiktigt, långsiktigt och hållbart sätt. I programmet anges naturen har ett skyddsvärde och människans rätt förändra och bruka naturresurserna är förenad med ett ansvar förvalta naturen väl. Sametinget arbetar aktivt med miljö- och klimatfrågor och värnar om skydda jordens resurser. De värderingar och prioriteringar som Sametinget ger uttryck för i olika styrdokument, handlingsplaner m.m. känns igen i ideema om naturens rättigheter. Här kan bl.a. nänmas Sametingets gruv- respektive vindkraftspolicy. Sametingets stöd till plform för samverkan om naturens rättigheter samt deklarationen om Moder Jords rättigheter Motionärernas första yrkande hänvisar endast till en plform för samverkan om naturens rättigheter utan närmare ange ett nanm eller beskrivning (internationellt nätverk eller svenskt). Inte heller preciserar yrkandet vad för slags stöd som avses. Det är alltså inte klart vad plenum åtar sig göra och i förhållande till vem om motionen bifalls. Det står plenum fritt visa solidaritet med urfolk världen över och visa man står bakom arbetet med naturens rättigheter och även uttala stöd för nätverks och organisationers arbete. När det gäller yrkandet om deklarationen är det tydligare formulerat i och med motionärerna angett Sametinget uttalar stöd för deklarationen. Detta skulle kunna göras genom ett pressmeddelande där detta uttrycks. Rennäringsnämnden har beslutat föreslå styrelsen motionens första -sats avslås samt motionens andra -sats bifalls. Styrelsen föreslår Sametinget besluta motionens första -sats avslås, motionens andra -sats bifalls. Justerarnas sign 98(118)

99 74 Motioner- forts M Duedtie/Duodji - Motion nr 532 av Lars-Jonas Johansson, Mad-Louise Boman, Erik-Oscar Oscarsson, Carola Fjällström, Torkel Stångberg, , dnr Föredragande: Lars-Jonas Johansson, Mari-Louise Boman m fl har inlämnat en motion där de yrkar: ansvaret för sameslöjdens bevarande och utveckling ska föras in under Sametinget, Sameslöjdsfrågorna ska ingå under en av Sametinget utsedd nämnds ansvarsområde, Sametinget ska verka för ett sameslöjdcentrum inrättas i likhet med dagens språkcentrum. Styrelsen beslutar överlämna till kulturnämnden och näringsnärnnden för yttrande. ]usterarnas sign 99(118)

100 74 Motioner - forts M Redaktionellt utskott - Motion nr 533 av Daniel Holst, , dnr Föredragande: Daniel Holst har inlämnat en motion där han yrkar: Sametinget ger Sametingets styrelse i uppdrag ser över möjligheten införa ett redaktionellt utskott, Sametinget ger Sametingets styrelse i uppdrag införa ett redaktionellt utskott. Styrelsen beslutar överlämna till presididet för yttrande, uppdra till kansliet bereda ärendet. Justerarnas sign 100(118)

101 74 Motioner-forts M 534-Revidering av bestämmelserna om barntillsyn - Motion nr 534 av Krihke Nordling, , dnr Krihke Nordling har inlämnat en motion där hon yrkar: Sametingets styrelse skyndsamt reviderar bestämmelserna om barnomsorg med syfte säkerställa alla ledamöters möjlighet till täckning av kostnader för barnomsorg i samband med förtroendevalda uppdrag i Sametinget, styrelsen skickar ut förslag till reviderigne mailledes på snabbremiss till samtliga partier om så är möjligt, Sametinget bifaller motionen. Styrelsen beslutar uppdra till kansliet bereda ärendet. Justerarnas sign 101(118) ~

102 SÅMEDIGGI/SAMETIN GET 74 Motioner- forts M 535 -Tillgänglighet till talastolen - Motion nr 535 av Daniel Holst, , dnr Daniel Holst har inlämnat en motion där han yrkar: Sametinget ger Sametingets styrelse i uppdrag finna lämpliga mätinstrument för jämlikhet, där inkluderat men inte begränsat till: antal kvinnliga respektive manliga talar, antalet inlägg från kvinnliga respektive manliga talare samt antalet minuter nyttjade av de två grupperna, Sametinget ger Sametingets styrelse i uppdrag vid varje plenums slut redoivsa ett jämställdhetsindex baserat på valda mätinstrument, Sametinget i arbetsordningen inrättar ett system för talarlistan där varje talares första inlägg går före andra talares andre eller senare inlägg/anförande. Styrelsen beslutar överlämna till presidiet för yttrande. Justerarnas sign 102(118) $

103 Stivra/S tyrelsen COAlil<KINBEA VDEGIRJI 2018:6/ 75 Uppföljning av plenumsbeslut 75.1 Alkohol- och drogpolicy - Motion nr 519 av Daniel Holst, , dnr Styrelseprotokoll , Presidieprotokoll , Presidieprotokoll , Styrelseprotokoll , Plenumsprotokoll , 8.8 Föredragande: Daniel Holst har den 2 september 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget inrättar en alkoholpolicy som gäller dess tjänstgörande ledamöter och ersättare, Sametinget inrättar en alkoholpolicy som gäller dess inbjudna gäster, Sametinget inrättar en alkoholpolicy som gäller dess representanter på officiella sammanhang, Sametinget bifaller motionen. Sametinget beslutade den 7-9 februari 2018, 8.8 bifalla motionen, policyn även ska innefa droger. Jakt- och fiskesamerna lämnar skriftlig reservation mot beslutet enligt bilaga. Styrelsen beslutar uppdra till kansliet utforma förslag till alkohol- och dragpolicy. Justerarnas sign 103(118) 1e-

104 75 Uppföljning av plenumsbeslut - forts Tolkning på plenum via media - Motionnr521 av Marita Granström, , Styrelseprotokoll , Presidieprotokoll , 5.7 Presidieprotokoll , 3.7 Styrelseprotokoll , 17.7 Plenumsprotokoll , 8.9 Föredragande: Marita Granström har den 3 oktober 2017, inlämnat en motion där hon yrkar Sametinget måste planera och diskutera med medierna och tolkarna för så snart som möjligt se till tolkning från plenum sker både till svenska och samiska så alla samer känner de kan ta del av vad som sker i plenum. Sametinget beslutade den 7-9 februari 2018, 8.9, bifalla motionen. Jakt- och fiskesamerna lämnar skriftlig reservation mot beslutet enligt bilaga. Styrelsen beslutar uppdra till kansliet bereda ärendet. 76 Propositioner till riksdagen Föredragande: Jan Rannerud Diskussioner om vårens propositioner som rör Sametinget vilka överlämnas till riksdagen. Styrelsen beslutar lägga informationen till handlingarna. ]usterarnas sign 104(118)

105 SÅMEDIGGI/SAMETIN GET 77 Revidering av styrelsens sammanträdesplan augustimötet - Styrelseprotokoll , 130 Styrelsen beslutade den september, 130, fastställa preliminär sammanträdesplan för år Sammanträdet vecka 35 behöver flyttas med hänvisning til plenum äger rum först vecka 46 Styrelsen beslutar styrelsesammanträdet vecka 35 flyttas till; Paragrafen justeras omedelbart vecka oktober Kiruna 78 Uppföljning - utbildningsdagar för styrelse och nämndsordföranden - Styrelseprotokoll , 34 - Inbjudan , dnr Program - Styrelseprotokoll , 48 Föredragande: Anja Taube Styrelsen beslutade den 8 februari 2018, 34 utbildning för styrelseledamöter, nämndernas ordföranden och vice nämndsordföranden, i bl.a. Sametingets regelverk, struktur och styrning samt budgetprocess, sker den mars i Kiruna. Styrelsen beslutar uppdra till kansliet ta fram till planeringsunderlag för Sametingets framtida sammanträdesplan. 79 Bildmaterial på Uppsala universitet Ärendet utgår, se 53. ]usterarnas sign 105(118)

106 SÅMEDIGGl/SAMETINGET 80 Kulturpolitiskt handlingsprogram - revidering - Styrelseprotokoll , 177 Styrelseprotokoll , 15 Kulturnämndens protokoll , 4 Styrelseprotokoll , 35 Styrelseprotokoll , 67 Kulturnämndens protokoll , 8 Styrelseprotokoll , 98 Kulturnämndens protokoll , 4 Styrelseprotokoll , 248 Styrelseprotokoll , 18 Plenumsprotokoll , 11 Kulturnämndens protokoll , 10.7 Styrelseprotokoll , 65 Plenumsprotokoll , 27 Kulturpolitiskt handlingsprogram Föredragande: Susanne Idivuoma Kulturnämnden ska vi sammanträde den 24 april besluta om ett förslag till revidering av kulturpolitisk handlingsprogram som därefter ska överlämnas till plenum för beslut. Styrelsen beslutar behandla ärendet vid telefonsammanträde den 27 april för överlämna ärendet till plenum i maj f usterarnas sign 106(118)

107 81 Begäran om repatrieringav samiska kvarlevor - skrivelse - Plenumsprotokoll , 14 Styrelseprotokoll , 125 Styrelseprotokoll , 165 Styrelseprotokoll , 21 Styrelseprotokoll , 44 Styrelseprotokoll , 94 Styrelseprotokoll , 134 Styrelseprotokoll , 107 Styrelseprotokoll , 154 Styrelseprotokoll , 125 Skrivelse från Statens historiska musewn , dnr Styrelseprotokoll , 101 Svar till Statens historiskamuseum , dnr Styrelseprotokoll , 139 Styrelseprotokoll , 165 Styrelseprotokoll , 183 Styrelseprotokoll , 201 Kulturnämndens protokoll , 9.6 Föredragande: Susanne ldivuoma Kulturnämnden beslutade den 9-10 januari 2018, 9.6 föreslå styrelsen man fullföljer begäran till regeringen om återbegravningen av mänskliga kvarlevor från Lycksele, som för närvarande förvaras på Historiska museet. Styrelsen beslutar överlämna till arbetsgruppen för etiska rådet för yttrande. ]usterarnas sign 107(118)

108 82 Uppdrag - samiskt kulturarv - Regleringsbrev för budgetåret 2018 avs Sametinget, , dnr Föredragande: Susanne Idivuoma Sametinget ska i samverkan med Insitutet för språk och folkminnen efter samråd med samiska organisationer, se över behovet av insatser för samla in, bevara och vetenskapligt bearbeta arkivmaterial med koppling till urfolket samerna och de samiska språken. I uppdraget ingår se över om det behövs ett förtydligande av det statliga ansvaret för samiskt kulturarv. Uppdraget ska redovisas till kulturdepartementet senast den 1juni2019. Styrelsen beslutar uppdra till kansliet bereda ärendet. 83 Utredningen Samernas bibliotek - Från Kultudepartementet. Regeringsbeslut , dru Rapport: Samernas bibliotek - en dold resurs , dnr Föredragande: Susanne Idivuoma Kulturdepartementet beslutade den 28 september ge Sametinget i uppdrag Att utvärdera och analysera Sametingets biblioteksverksamhet och lämna förslag på åtgärder för vidareutveckla bibliotektet. Redovisning och rapport överlämnades till Kulturdepartementet den 5 april Styrelsen beslutar uppdra till kansliet ta fram förslag till åtgärder utifrån biblioteksutredningens slutsatser. Justerarnas sign 108(118)

109 SÅMEDIGGI/SAMETIN GET 84. Terrängkörning 84.1 Förbättrad tillsyn av regleringsområden för terrängkörning - Styrelseprotokoll , 189 Föredragande: Lars Miguel Utsi Allmänhetens markutnyttjande inom det samiska området har ökat markant under de senaste årtiondena. Turismen har ökat markant och det finns uttalade satsningar på ytterligare öka turismen med särskilda satsningar på naturnära turism inom samiska områden. Användningen av skotrar och terrängfordon för rekreationellt syfte har också ökat markant, där vi bl.a. ser en stadig ökning av registrerade skotrar och terrängfordon. Inom renskötseln har man observerat en ökande belastning på markerna och en ökad störning av naturlivet. Styrelsen beslutade den november 2017, 189 överlänma till rennärings- och näringsnänmden för yttrande. Styrelsen beslutar prioritera framställan, uppdra till kansliet arbeta vidare med ärendet. ]usterarnas sign 109(118)

110 Sti vra/styrelsen 84 Terrängkörning-forts Dispens för hjälm för renskötare Föredragande: Marita Stinnerbom 1 Januari 2016 blev det lagkrav på ha hjälm vid skoterkörning. Renskötare har haft dispens från bära hjälm sedan 1 januari 2018 gäller inte dispenser mera. Inom renskötseln är skotern och terrängfordon ett arbetsredskap och en renskötare långt över 1700 timmar per år. En hjälm ger belastning på huvudet och nacke och körning i svår terräng ger extra belastning. Skälet för hjälmkrav är mildra allvarliga skador på förare passagerare vid färd av terrängkörning. Renskötare har använt skotern i sitt arbete och har lärt sig hantera skoter. Sametinget anser det finns ingen konsekvensutredning hur en hjälm påverkar kroppen och vilka skador som kan uppstå. Styrelsen beslutar uppdra till kansliet bereda frågan om hemställan angående generell dispens för dispens för hjälm för renskötare till dess en det är finns utrett hur belastningen påverkar renskötaren. 85 Begäran om utvärdering av Sveaskogs försäljning av mark - M 500 av Torkel Stinnerbom, , dnr Plenumsprotokoll , 28.5 Föredragande: Marita Stinnerbom Styrelsen beslutar uppdra till kansliet utarbeta förslag till begäran regeringen ska utvärdera sitt uppdrag till Sveaskog om försäljning av mark på renbetesområde med hänvisning tillom syftet uppnåtts få fler etablera sig i Landsbygden. ]usterarnas sign 110(118)

111 86 Skogssamerättsutredningen - Plenumsprotokoll , 11 Styrelseprotokoll , 40, 49 Skogssamerättsutredningen En ny rennäringspolitik- öppna samebyar och samverka nmed andra markanvändare Plenumsprotokoll , 39 Plenumsprotokoll , 42 Föredragande: Jan Rannerud Den slutsats utredningen år 1997 meddelade till regeringen måste nu implementeras. Utredningen skriver - "vårt förslag innebär åretruntmarkerna i princip behandlas lika oavsett om dessa ligger ovan eller nedan odlingsgränsen vad gäller nyttjanderättsupplåtelser, särskilt då upplåtelser av rätt till jakt och fiske." Detta förslag har ett stort värde för berörda samer och innebär ett återställande av bruten rätt som i sak inte innebär någon lagändring eller annat än rimliga konsekvenser för staten. De rättsskillnader som fanns 1928 och som ändrades inför 1971 års lag lever ännu kvar i de beslut om gränser som Länsstyrelsen beslutat om och de senaste besluten om gränser som Sametinget fat. De avvägningar som gjorts så sent som 2000-talet grundas på fjällsamernas behov av bete före 1971 stod högre än skogssamemas behov. I Västerbotten används detta fortfarande som skäl för en skogssameby skall inneha lägre antal renar per husbonde än motsvarande fjällsameby. Sedvanerätten värderas olika. Styrelsen beslutar uppdra till kansliet bereda ärendet till nedan anförda; Sametinget överlämnar en skrivelse om återställande av bruten rätt för skogssamema, renskötselrätten behandlas på samma sätt nedan såväl som ovan odlingsgränsen.

112 87 Muonio sameby - Plenumsprotokoll , 11 - Styrelseprotokoll , 40, 49 - Skogssamerättsutredningen - Utredningen om Muonio sameby - En ny rennäringspolitik- öppna samebyar och samverka nmed andra markanvändare - Plenumsprotokoll , 39 - Plenumsprotokoll , 42 - M 416 Att Muonio sameby skall återställas till skogssameby - Plenumsprotokoll , Föredragande: Jan Rannerud Jan Rannerud föreslår styrelsen besluta om medel för det fortsa arbetet med återställa status som skogssameby för Muonio sameby. Det fortsa arbetet sker i form av forskningsstöd genom Bertil Marklund som har stor erfarenhet om skogssamisk historia. Det skall hållas möte med Muonio sameby för dels erhålla stöd för forts arbete och dels säkra upp samebyns historia. Kostnader är svårberäknade men torde stanna vid kr om det förutsätts samebyn kommer till möte utan arvode mm. Skall arvoden utgå kommer kostnaden sannolikt öka med kr. Jag menar även om det är en viktig fråga för samebyn bör man få ekonomiskt stöd för arbetet. Min grund för be styrelsen om finansiering är Skogssamerättsutredningen, delpromemoria om Muonio, en skogssameby och den motion Sametinget antog om Muonio sameby, i Kiruna års renbeteslag ändrade statusen för Muonio sameby och fråntog därmed också samebyns medlemmar de rättigheter som upparbetats genom sedvana i likhet med övriga samebyar. Det enda skälet synes vara samebyns läge var nedanför lappmarksgränsen utan beakta samebyns västra gräns sammanfaller med odlingsgränsen. Detta faktum två administrativa gränser sammanfaller utan det avgörs vilken som har företräde är anmärkningsvärt då båda har olika rättighetsrekvisit. Då västra gränsen är odlingsgränsen torde en logisk utgångspunkt vara lappmarksgränsen ligger nedanför vilket, menar jag, är ett klart stöd för samebyn har i vart fall en del av sitt byaområde ovan lappmarksgränsen, Sametingets beslut anta motionen är fat på goda grunder. Jan Rannerud föreslår därför: Sametingets styrelse beviljar kr ur anslaget för Folkvalda verksamheten, konto Utredningar/Projekt, för finansiering och implementering av Skogssamerättsutredningen och delutredningen Muonio, en skogssarneby. Justerarnas sign 112(118)

113 S tivra/styrelsen 87 Muonio sameby- fors. Styrelsen beslutar uppdra till kansliet utforma förslag till hemställan återställa Muonio samebys som skogssameby. 88 Inlandsbanan Föredragande: Jan Rannerud Jan Rannerudföreslår Sametinget slår fast ett samråd oavsett ämne ska ske i god tid innan åtgärden sker och vara tydlig med alla intrång ska ersättas. Inlandsbanan är inte undantagen detta faktum. Finns ett riksintresse där Inlands banan planerar en förändring ska den förändringen prövas av regeringen. Jan Rannerud, som ansvarig för näringsfrågor i styrelsen, begär Sametinget kommunicerar med särskilt de samebyar om har inlandsbanan i sina åretruntmarke och andra berörda samer som kommer drabbas hårt av den planerade utbyggnaden och avsaknad av skadeförebyggande åtgärder. Det är även av stor vikt Sametinget agerar skyndsamt då Näringsdepartementet har för avsikt fa beslut under våren 2018 och åtgärderna planeras starta under hösten Styrelsen beslutar uppdra till kansliet snarast begära överläggningar med berört departement. Justerarnas sign 113(118)

114 S ti vra/styrelsen 89 Rovdjursinventering Norrbotten-pågående process med Länsstyrelsen - Rennäringsnämndens protokoll , 49 Rennäringsnämndens protokoll , 66 Styrelseprotokoll Rennäringsnämndens protokoll, 9-10 januari 2018, 7, 18 Slutgiltig inventeringsredovisning Norrbotten Sametingets skrivelse inventering Norrbotten 2017 Respons från Länsstyrelsen på Sametingets skrivelse Föreskrifter, ändring i Sametingets föreskrifter (STFS 2007:9) om bidrag och ersättning för rovdjursförekomst i samebyar Sametingets begäran till Lst den 12 februari 2018 Länsstyrelsens svar pä Sametingets frågor, 28 februari 2018 Rennäringens protokoll , 31 Föredragande: Lars-Ove Sjajn, Stefan Forsmark Mot bakgrund av motstridiga uppgifter råder mellan samebyarna och Länsstyrelsen vad gäller inventeringsförhällanden under 2017, finner Sametinget det problematiskt inte bara sett till rovdjursutbetalningar och eventuella överklagningar utan även till hanteringen av förvaltningsverktyget för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen. Sametinget har valt hittills utbetala rovdjursersättningen preliminärt till de samebyar som hävdar dåliga inventeringsförhållanden för järv. Flera samebyar anser det finns oklarheter och brister i länsstyrelsens inventeringsredovisning. Sametinget finner därför myndigheten har utreda och värdera inventeringsresultat som ligger till grund för rovdjursersättningen samt se till tillräckligt underlag inhämtas för ett riktigt beslut ska kunna fas om utbetalning av rovdjursersättningar. Sametinget har tidigare begärt vissa klarlägganden av länsstyrelsen och ett möte hölls mellan myndigheterna den 29 januari. Sametinget har därefter förtydligat sina frågeställningar skriftligen till länsstyrelsen. Svar har inkommit från länsstyrelsen den 28 februari. Sametinget anser svaren inte är tillräckliga. Rennäringsnämnden beslutar lyfta ärenden till styrelsen ]usterarnas sign 0JJJ 114(118)

115 89 Rovdjursinventering Norrbotten - pågående process med Länsstyrelsen - forts. Information lämnas utifrån gällande reglerverk och rättsprinciper är det svårt motivera och hitta stöd för Sametinget betalar ut ersättning som frångår länsstyrelsens inventeringsrapport. Bedömningen är därför Sametinget bör betala ut ersättning enligt länsstyrelsens resultat. Styrelsen beslutar lägga informationen till handlingarna. 90 Juridisk utredning om samisk språklag. - Lov om Sametinget og andre samiske rettsforhold {sameloven) LOV Styrelseprotokoll , 191 Föredragande: Lars Miguel Utsi Mål: Samiska ska bli likställd svenska språket i Sverige och samers rättigheter använda samiska ska lagfästas i en egen lag, Samelag. 18 Syfte: Att utreda rättsliga förhållanden utifrån urfolksperspektiv för underlätta för Sametinget arbeta för uppnå sitt mål (ovan). Bakgrund: Sametinget har i antagen språkpolitisk handlingsprogram angett en samisk språklag som säkerställer samernas språkliga rättigheter i realiteten är nödvändig. Denna lag ska ersätta andra språklagar som reglerar samernas språkliga rättigheter och i utformandet av lagen ska Sametinget delges delaktighet. Sametinget har också i sitt remissyttrande till delbetänkandet SOU 2017:60 Utredning av en stärkt minoritetspolitik; Nästa steg? lämnat tilläggsförslag om en samisk språklag. Styrelsen beslutade den november 2017, 191 behandla ärendet i samband med budgetberedning i december Styrelsen beslutar uppdra till språknämnden påbörja utredningen av samisk språklag. 18 Jmf Norges Lov om Sametinget og andra samiske rettsforhold (sameloven) kap 1, 1-5 Justerarnas sign 115(118)