Samediggi Såmedigge Samiediggie Saemiedigkie

Transkript

1 Samediggi Såmedigge Samiediggie Saemiedigkie COAHKKINBEA VDEGIRJI 2017: Stivra/Styrelsen v Coahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum Giron/Kiruna

2 Baiki ja aigi /Plats och Sametingets kansli, Kiruna ; kl ; kl ; kl Mearrideaddjit /Beslutande/ Per Olof Nutti, ordförande Lars Miguel Utsi, vice ordförande Jan Rannerud Anders Kråik Britt Sparrock Marita Stinnerbom Ieza oassevaldit/ Övriga deltagande l Anja Taube, kanslichef Marie-Louise Allas, avdchef för information-, kultur-, och språk Malin Mäkelä, avdchef för administration och ekonomi 157, Lars-Ove Sjajn, näringslivschef Siri Persson, sekreterare P aragrafer/p aragrafat Darkkisteaddji /Utses justera Marita Stinnerbom /\ \ Underskrifter calli sekreterare sagadoalli ordförande Per Olof Nutti dar kkisteaddj i justerare Marita Stinnerbom Justerarnas sign 2(55)

3 SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL 2017:16 Darkkastus lea dieåihuvvon almmuhantavvalis. Justeringen har tillkännagivits enligt anslag. Organa /Organ Samedikki stivra/ Sametingets styrelse Coahkkinbeaivemearri/ Sammanträdesdatum Ilmmuhanbeaivi /Datum för anslags uppsättande. Vuollåicala /Underskrift Beavdegirjji vurkensadji/ Förvaringsplats för protokollet Samedikki hålddahus, Giron/ Sametingets kansli, Kiruna Justerarnas sign 3(55)

4 155 Föredragningslista och justerare fastställa föredragningslistan med följande ändringar enligt nedani Tillägg Arvode för ordförande och ledamöter i Samefonden och nämnden för Sameskol 159 Myndighetsdialog den 6 december med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht 160 Myndighetsdialog den 6 december med demokrati- och kulturminister Alice Bah Kuhnke Val av ledamot till Kulturrådets referensgrupp Val av ledamot till samiska sanningskommissionens arbetsgrupp Utgår Ev rapporter från förtroendevalda Lokal i Stockholm Uppdrag till Sametinget kartlägga rasism mot samer i Sverige i dag Revidering av delegationsordningarna Forskningspolitisk strategi för samisk forskning M Rovdjursersättningsbelopp Sametingets jämställdhetsprogram-revidering Mediapolitskt handlingsprogram - revidering Samiskt utbildningsprogram- revidering Ungdomspolitiskt handlingsprogram - revidering Arbediehtu Sametingets policyprogram för traditionell kw.skap - revidering Principförklaring- Sametingets syn på förutsättningar för mineralutvinning i Sapmi, fastställa föredragningslistan enligt bilaga, justera paragrafnumren därefter, utse Marita Stinnerbom till justerare. Justerarnas sign 4(55)

5 156 Rapporter och information styrelse-, vice styrelseordföranderapport och övriga styrelseledamöters rapporter./. - styrelseordförandens rapport /. - Vice styrelseordförandens rapport /. - styrelseledamöters rapporter Föredragande: Per Olof Nutti, Lars Miguel Utsi, Marita Stinnerbom, Anders Kråik, J an Rannerud, Britt Sparrock Rapportema från s ordförande, vice styrelseordförandens samt övriga ledamöter föredras. lägga informationen till handlingarna Chefsrapporter samt information från kanslichef./. - Chefsrapporter Föredragande: Anja Taube, Marie Louise Allas, Lars-Ove Sjajn Chefsrapporter samt information från kanslichefen föredras. lägga rapportema till handlingarna Ordförandebeslut./. - Ordförandebeslut /. Ordförandebeslut Föredragande: Per-Olof Nutti lägga informationen till handlingarna Ev Rapporter från förtroendevalda Ärendet utgår, se 155. Justerarnas sign 5(55)

6 157 Ekonomi Budgetuppföljning per 30 oktober 2017./. - Budgetuppföljning per 30 oktober 2017 Föredragande: Malin Mäkelä, Anja Taube lägga informationen till handlingarna. Ju~jerarnas sign 6(55) \ tö\)

7 157 Ekonomi.. forts Budget 2018 Styrelseprotokol , Regeringens budgetproposion 2018, valda delar Plenumsprotokoll , 26 Styrelseprotokol , Föredragande: Anja Taube, Malin Mäkelä beslutade den september 2017, 127,2 inbjuda samtliga partier till budgetberedning i december 2017, fastställa den slutliga budgeten vid styrelsesammanträdet i januari Sametinget beslutade den 4 oktober 2017, 26 Sametinget beslutar fastställa följande preliminära budgetramar för Sametinget budgetåret 2018: 3:1 Sametinget ap.1 Sametinget tkr ap.3 Samefonden 1500 tkr varav tkr för valet 2017 avräknat 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ap.s Anslag Samisk kultur 1.22 Fämjande av rennäringen 7.1 och 7.2 Åtgärder för nationella minoriteter ap. 12 nationellt uppföljningsansvar ap.13 statsbidrag kommuner och landsting ap.14 samiska språkcentrum ap.15 hemsida nationella minoriteter tkr tkr tkr tkr tkr 1200 tkr lämnar förslag till dispositioner inom de slutliga budgetramarna för verksamhetsåret 2018 i enlighet med riksdagens beslutade budgetproposition till Sametingets plenum i februari 2018, slutlig budget fastställs vid plenum i februari 2018, 1 I budgetpropositionen går läsa medlen är till för förvaltningsområden för finska, meaänkieli och samiska. A viserat är om utökning om tkr vilket har inkluderats i summan. 7(55)

8 157 Ekonomi -forts Budget forts. Diskussion angående budgetarbetet med hänvisning till av plenum beslutade preliminära budgetramar beslutade den 4 oktober 2017, bereda ärendet vidare. bereda ärendet ytterligare Budgetunderlag Styrelseprotokoll , Föredragande: Anja Taube samtliga nämnder inlämnar förslag till budgetunderlag , behandla ärendet på budgetberedningen med samtliga partier för beslut vid styrelsesammanträdet i januari Arvode för ordförande och ledamöter i Samefonden och nämnden för Sameskol - Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , 152./. - F örslag till hemställan Föredragande: Anders Kråik./. översända hemställan med de ändringar som framlades på sammanträdet. 8(55)

9 158 Uppdragsbilaga för styrelseledamöter - Styrelseprotokoll , 3.5 Styrelseprotokoll , 83 styrelseprotokoll , 122 Styrelseprotokoll , 128 Styrelseprotokoll , 141./. Uppdragsbilaga Föredragande: Anders Kråik, beslutade den 31 augusti 2017, 122 uppdra till kansliet bereda ärendet till nästa styrelsesammanträde. beslutade den september 2017, 128 Sametingets ordförande erhåller årsarvode på 2 inkomstbasbelopp, styrelseledamöterna vilka ska tilldelas särskilda ansvarsområden erhåller 0,4 inkomstbasbelopp per månad från och med den 1 oktober 2017 och under hela mandatperioden, valnämndens ordförande likställs med övriga ordföranden i nämnder/råd och erhåller årsarvode på 1,5 inkomstbasbelopp, uppdrag som kommith~ordförande inom ramen för SPR inkluderas i kommitteer, ordförande, revidera arvoden och ersättningar för förtroendevalda enligt ovan och bilaga. Paragrafen justeras omedelbart styrelseordföranden har via ordförandebeslut den 19 september delegerat till Marita Stinnerbom och Anders Kråik utforma förslag till avtal till samtliga styrelseledamöter angående arvoden i enlighet med styrelsebeslutet ovan. styrelseordföranden har via ordförandebeslut den 25 oktober beslutat J an Rannerud ersätter Marita Stinnerbom 9(55)

10 . SAMETINGET 158 Uppdragsbilaga för styrelseledamöter- forts. Diskussion angående uppdragsbilagan till styrelseledamöters avtal angående arvoden. beslutade den 4 oktober uppdra till Anders Kråik och Marita Stinnerbom utforma förslag till uppdrags bilaga, styrelseledamöters ansvarsområden är enligt nedan; Ledamöter Per-Olof Nutti Lars Miguel Utsi Anders Kråik J an Rannerud Britt Sparrock Marita Stinnerbom Lars Wilhelm Svonni Ansvarsområden miljö, klimat språk, utbildning kultur näring hälso-, äldreomsorg-,, idrott och jämställdhet rennäring specifika utredningsärenden J an Rannerud utökas även med ansvarsområdet mediapolitik,. /. anta uppdragsbilagan enligt bilaga.. -1 l Justerarnas sign 10(55)

11 159 Myndighetsdialogen den 6 december med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Styrelsen ska ha överläggningar med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht den 6 december. Förslag till ärenden framföra: Renskötselkonventionen Rovdjursfrågan, toleransnivå Klimatfrågor Skogsbruk,contorta, renbruksplaner, skogsförsäljning uppdra till kansliet bereda ärendet. 160 Myndighetsdialogen den 6 december med demokrati- och kulturminister Alice Bah I<uhnke Styrelsen ska ha överläggningar med demokrati- och kulturminister Alice Bah Kuhnke den 6 december. Förslag till ärenden framföra: Korttidsstudiestödet, stipendieordning Samiska teatern Implementering av urfolksdeklarationen till svensk lagstiftning Samiska hälsofrågor Kulturarv Etablering av språkcentra Utbildning uppdra till kansliet bereda ärendet.,) rev\; Justerarnas sign 11(55)

12 161 Möte med Kulturdepartementet och samiska riksorganisationer den 19 december resp februari 2018 angående den samepolitiska propositionen Föredragande: Per-Olof Nutti Kulturdepartementet inbjuder företrädare för samiska riksorganisationer, sametingspartierna - som inte är representerade i Sametingets styrelse samt, till möte med Kulturdepartementet den 19 december 2017 i Kiruna angående den samepolitiska propositionen lägga informationen till handlingarna. 162 Sametingets skuggrapport till FN :s kommitte för avskaffning av rasdiskriminering - Styrelseprotokoll , 139./. - Internationella MR-instrument och granskningen av deras genomförande och efterlevnad./. - Förslag tillskuggrapport Föredragande: Lars-Ove Sjajn Sverige har tillträff flera internationella konventioner som mänskliga rättigheter. Därmed är regeringen skyldig med regelbundna intervaller rapportera till konventionernas granskningsorgan om genomförandet av konventionsbestämmelsema. Granskningen handlar om hur Sverige uppfyller sina åtaganden enligt artiklarna i FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering (CERD). inlämna skuggrapporten med de ändringar som framkommit under sammanträdet. +?:i) Justerarnas sign 12(55)

13 163 Nordisk samekonvention - Bidrag till Samiskt parlamentariskt råd, regeringsbeslut SPR-S protokoll Plenumsprotokoll , 44 SPR-S protokoll Styrelseprotokoll , 56 PM Arbetsdokuemnt/Nordisk samekonvention, Sara Larsson och Lars-Anders Baer Notat Samarbeid og forankring av arbeidet med samekonvensjonen i SPR styrelseprotokoll , 70 Styrelseprotokoll , 109 Styrelseprotokoll Styrelseprotokoll , 207 Styrelseprotokoll , 11 Styrelseprotokoll , 25./. Bilaga Plenumsprotokoll , 10 Remiss angående nordisk samekonvention , dnr Plenumsprotokoll ,- 29,-09-01, 9 Föredragande: Per-Olof Nutti Sametinget beslutade den 1 septembet 2017, 19 Davviriikkalas saamikonvensuvdna återremitteras till den nyvalda för beredning och koordinering med Sametingen i Norge och Finland. Diskussion med anledning av kommande sammanträde med SPR:s styrelse den 29 november för planera fortsättningen av arbetet med nordisk samekonvention. uppdra till kansliet sammanställa denna s partier inlämnade remissyttranden, bereda ärendet vidare utifrån framförda synpunkter. Justerarnas sign 13(55)

14 164 Lokal i Stockholm Ärendet utgår, se Uppdrag till Sametinget kartlägga rasism mot samer i Sverige i dag Ärendet utgår, se Revidering av delegationsordningarna Ärendet utgår, se Inrättande av ume, Iule- och nordsamiska språkcentrum Föredragande: Per-Olof Nutti Diskussion om inrättande av lule- och nordsamiska språkcentrum. behandla ärendet i samband med budgetberedningen i december Inrättande av hälso-, äldre- och idrottsnämnd Föredragande: Per-Olof Nutti, Anders Kråik Diskussion om inrättande av hälso, äldre- och idrottsnämnd. behandla ärendet i samband med budgetberedningen i december ;:') \()\J Justerarnas sign 14(55)

15 169 Forskningspolitisk strategi för samisk forskning Ärendet utgår, se Utformning av ett forskningspolitiskt handlingsprogram - M 468 av Lars Wilhelm Svonni, , dnr Plenumsprotokoll , 26.3 Föredragande: Lars Miguel Utsi Mål: Sametinget har inflytande och delaktighet i forskning om samiska frågor. Syfte: Att utforma ett forskningspolitiskt handlingsprogram för Sametinget. 1 Bakgrund: Det samiska folket ska som urfolk ha självbestämmande i frågor som berör oss själva, bia. genom Sametinget som ett folkvalt parlament. För närvarande saknas konsekvent inflytande och delaktighet i forskning om samiska frågor. Sametinget har vid olika tillfällen erbjudits möjlighet delta i fördelning av forskningsmedel och därigenom delvis kunnat styra forskning om samiska frågor. Det finns ett behov för en tydlig politik från Sametinget i förhållande till forskning om samiska frågor, b la. för tydliggöra på vilken nivå det samiska folkets inflytande och delaktighet förväntas ligga på, hur forskningens fokus ska utformas samt för visa på hur forskning inom samiska frågor ska utföras på ett för samer acceptabelt sätt. uppdra till kansliet bereda ärendet. 171 staare Vad vill vår nya styrelse arbeta för?, Justerarnas sign 15(55) \ (}c,j

16 171 staare Skrivelse från Gaaltije , dnr E-post från Gaaltije Styrelseprotokoll , 38 Styrelseprotokoll , 70 Styrelseprotokoll , 94 Styrelseprotokoll , 103 Föredragande: Lars-Ove Sjajn 2018 är det 100 år sedan det första samiska landsmötet hölls i Sverige. Mötet var det första samlade steget mot demokrati och en samisk riksorganisation på svensk sida. Året innan, den 6:e februari 1917, hade förkämparna ElsaLaula och Daniel Mortenson kallat till det allra första samiska landsmötet i Trondheim. Mötet blev en kraftfull manifestation mot myndigheter och förtryck och samlade över hundra personer. Ä ven ett antal svenska samer deltog i Trondheimsmötet. Gaaltije har en projektplan där det planeras utföras aktiviteter under hela 2018 (plus planering under 2017). Fokus i projektet kommer ligga på jubileumsveckan som genomförs den 5-11 februari. Här vill vi erbjuda ett koncentrerat program med kulturella och andra aktiviteter som ska locka tillresande såväl som lokala samer och andra personer. Jubileumsveckan inleds med officiell invigning den 6 februari och avslutas med öppen bankett den 10 februari. Under övriga delar av året sker aktiviteterna vid spridda tillfällen. beslutade den juni 2017, 94 inbjuda Minister med ansvar för samiska frågor samt HM Konungen till invigningsceremonin, Lars Ove Sjajn och Christina Åhren ingår i styrgruppen för 100-årsjubileet i Staare. beslutade den 14 augusti 2017, 103 även inbjuda statsminister Stefan Löfven till det högtidliga firandet den 6 februari i staare Information lämnas angående jubileumsveckans planerade arrangemang. () ' i~~~,,, ) lägga informationen till handlingarna. Jus~terarnas sign 16(55)

17 172 Valärenden Val av ledamöter till Etiska rådets arbetsgrupp - Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , 12.1, Styrelseprotokoll , 31.1, 31.2 Föredragande: beslutade den5-8 december 2017, bl a etiska rådet ska bestå av tre ledamöter; mandatperioden är till och med 31 december 2017, Utsedda ledamöter är Liz-Mari Hjortfors, Andreas Stångberg och Mikael Jakobsson. Sammankallande är Mikael Jakobsson. besluta i ärendet vid nästa styrelsesammanträde. 17(55)

18 172 Valärenden-forts Kulturrådets referensgrupp Föredragande: Marie-Louise Allas Kulturrådets styrelse tillsätter referensgrupper för bedöma ansökningar och lämna förslag till beslut. Kontakt har tagits med Sametingets kansli om förslag till namn och kansli föreslår en nyordning, förslag till Kulturrådets referensgrupp ges av Sametingets styrelse. Kulturrådets referensgrupper finns inom alla konstområden. Ledamöter sitter i två år, med möjlighet till två års förlängning. I referensgruppen för bidragen till nationella minoriteters kulturverksamhet har Britta Marak-Labba suttit i fyra år, hennes förordnande tar slut vid årsskiftet. Brittas företrädare i gruppen var jojkaren och forskaren Krister Stoor vid Umeå universitet. Referensgruppen bedömer ansökningar från samiska folkets och de nationella minoriteternas kulturaktörer, inom samtliga konstområden. Vi söker en person med god kunskap om samisk kultur, kulturarv och språk som kan hjälpa Kulturrådet bedöma ansökningar om projekt- och verksamhetsbidrag samt ansökningar om planerad utgivning av litteratur på minoritetsspråken. Eftersom bidragen syftar till främja gruppernas möjlighet själva behålla och utveckla sin kultur är det viktigt kunna bedöma projektens autenticitet och förankring i de kulturer de vill verka inom. Sametingets styrelse ges möjlighet för kommande period lämna förslag på person till referensgruppen, förslaget lämnas still Kulturrådets styrelse som tillsätter referensgruppen. föreslå Katarina Spiik Skum till Kulturrådets referensgrupp. Paragrafen justeras omedelbart 18(55)

19 2017~ Valärenden-forts Samiska sanningskommissionens arbetsgrupp - M 417 av Kristina Nordling, Lars-Paul Kroik, Carola Fjällström, Helena Dådring , dnr Plenumsprotokoll , Plenumsprotokoll , Plenumsprotokoll , Styrelseprotokoll , Styrelseprotokol , Uppföljningsmöte Styrelseprotokol , Styrelseprotokoll , 78 upphäva styrelsebeslut , 78 utöka arbetsgruppen med Simon Wetterlund, utse Simon Wetterlund till sammankallande. Paragrafen justeras omedelbart '" \ tt1'~' Justerarnas sign 19(55)

20 173 Remisser Remiss- Konsultation i frågor som rör det samiska folket Ds 2017:43 - Remiss från Kulturdepartementet , dnr Styrelseprotokoll , 143 Föredragande: I Promemorian föreslås en ny och särskild ordning ska införas för konsultation i frågor av särskild betydelse för samerna. Reglerna föreslås bli införda som en ny lag om konsultation i frågor som rör det samiska folket. Konsultationsordningen föreslås gälla utöver annan samrådsskyldighet enligt gällande lagstiftning. Syftet är främja och stärka det samiska folkets inflytande över dess egna angelägenheter i beslutsprocesser. Lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2018 Remisstiden är till och med den 21 november beslutade den 4 oktober 2017, uppdra till kansliet bereda ärendet, styrelseledamöter snarast lämnar synpunkter till styrelseordföranden. bereda ärendet ytterligare. Justerarnas sign 20(55)

21 173 Remisser -forts Remisslista./. - Remisslista januari- november 2017 lägga informationen till handlingarna. 174 Inbjudningslista./. - Inbjudningslista Marita Stinnerbom deltar vid seminarium om näringsrelevant remdriftsforskning i Tromsö, Britt Sparrock ingår i kommande möten med referensgruppen för för utredningen Framtidens socialljänst S2017:03 i övrigt lägga informationen till handlingarna. Justerarnas sign 21(55)

22 SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL 2017: Motioner M 455- Rovdjursersättningsbelopp Ärendet utgår, se M 477- Behandling av yrkanden i plenum - Motion nr 477 av Lars Miguel Utsi , dnr Styrelseprotokol , Styrelseprotokol , 13.9 Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , 7.1 Plenumsprotokoll , 11.3 Plenumsprotokoll , 24.3 Föredragande: Peter Engström Sametinget beslutade den 3-5 oktober 2017, 24.3, återremittera ärendet. Sametinget beslutade den februari 2017, 11.2, bordlägga ärendet. Styrelsen beslutade den januari 2016, 13.9, överlämna till presidieordföranden för yttrande. Lars Miguel Utsi har den 30 september 2015, inlämnat en motion där han yrkar: Sametinget beslutar ändra Sametingsordningen, 51, enligt följande: "Yrkanden, förutom yrkande om återremiss och bordläggning, ska läggas fram skriftligen senast två timmar före överläggningen av ärendet som yrkandet gäller påbörjas", Sametinget beslutar ändra Sametingsordningen, 52, enligt följande: "När överläggningen är avslutad går ordföranden igenom de yrkanden som framställts och kontrollerar det har uppfats rätt. Därefter får inte något yrkande återtas, om inte Sametinget beslutar medge det enhälligt". överlämna till presidiet för yttrande.

23 175 Motioner.. forts M 486- Renpåkörningar - Motion nr 486 av Anne Madeleine Kuhmunen, , dnr Styrelseprotokoll , 59.8 Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , 7.5 Plenumsprotokoll , 11.6 Plenumsprotokoll , 24.6 Föredragande: Sametinget beslutade den 3-5 oktober 2017, 24.6, återremittera ärendet. Sametinget beslutade den februari 2017, 11.6, bordlägga ärendet. beslutade den april2016, 59.8, uppdra till rennäringsnämnden bereda ärendet. Anne Madeleine Kuhmunen har den 25 februari 2016, inlämnat en motion där hon yrkar Sametinget verkar för öka informationen till allmänheten samt till yrkesmässiga chaufförer angående renpåkörningar, renpåkömingar ska omfas av samma bestämmelser som viltolyckor, information med skyltning av renskötselområde införs (jämför med Finland), Sametinget arbetar för en högre straffsats vad beträffande smitning av renpåkömingar, Sametinget verkar för hastigheten ska sänkas på begäran av samebyarna i det området där renarna befinner sig för minska risken för trafikolyckor och trafikdödade renar, Sametinget verkar för vägtrafiken anpassas för en nollvision angående trafikolyckor beträffande renpåkömingar, Sametinget verkar för samebyarnas rennäringsorganisationer snarast får medlemskap i nationella viltolycksrådet '"c ~+i\ JusJterarnas sign 23(55)

24 174 Motioner- forts M 486- Renpåkörningar- forts. beslutade den5-8 december 2016, invänta rennäringsnämndens beredning/beslut, behandla motionen vid styrelsesammanträdet i januari Motionären konstaterar renen inte betraktas som vilt enligt jaktförordningen. Enligt jaktförordningen är det den som kört på vissa djur som är skyldig göra en polisanmälan och märka ut platsen där olyckan skett. skyldigheten gäller älg, rådjur, hjort, vildsvin, björn, varg, järv, lo, utter, öm och mufflonfår. Motionären pekar på information till allmänheten och yrkesmässiga chaufförer är otydlig och i vissa fall är det ingen information alls angående handlingssätt vid trafikolyckor där ren är inblandad. Den som kör på en ren ska, som vid annan olycka med vilt, märka ut platsen och snarast kontakta polisen. Polisen kontaktar i sin tur renägaren. Samebyarna har ofta olika kontaktpersoner på olika vägsträckor. Enligt motionären så är det en stor förlust för renägare vad beträffande renar som blir trafikdödade. Dessutom plågas renarna vid eventuella smitningar då det kan ta lång tid för renskötarna innan det skadade eller avlidna djuret upptäcks. Det finns ett stort mörkertal då smitningar förekommer. Motionären konstaterar slutligen trafikolyckor i anknytning med renpåkörningar har ökat markant och många renskötare bevittnar om stora förluster och psykisk påfrestning. Motionen inrymmer flera sakuppgifter där Trafikverket är ansvarig för information angående vägtrafiken, skyltning, hastighetssänkning och nollvisioner. Ansvaret för straffsatser, hastighetssänkningar och nollvisioner är även politiskt. Under 2016 har Sametinget träffat både Trafikverkets generaldirektör (7oktober) och infrastrukturministern (6 december) med syfte spegla de problemområden som motionären tar upp och försöka få ökad prioritet i frågan. Trafikverket och Sametinget ska nu träffas kontinuerligt för följa upp frågorna. Nationella Viltolycksrådet, NVR, är ettnationellt samarbetsorgan mellan frivillighetsorganisationer och myndigheter som arbetar med frågor inom viltolycksproblematiken. Ff',,/ ]u~terarnas sign 24(55)

25 175 Motioner-forts M 486- Renpåkörningar- forts. Nationella Viltolycksrådet samarbetspartner är: Polismyndigheten, Länsstyrelserna, skogs, Svenska jägareför bundet, Jägarnas riksförbund, Bilprovningen, SOS Alarm AB, Lantbrukarnas riksförbund, Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande(NTF), Försäkringsbolag(IF försäkringar och Länsförsäkringar), Trafikverket, Svenska kennelklubben, Statens väg-och transportforskningsinstitut(vti), Statens järnvägar AB. Nya samarbetsparter kan ansöka om ingår i rådet. Ansökan behandlas och beslutas inom rådet. Sametinget och rennäringsorganisationerna kan ansöka om bli medlemmar i rådet. De skulle där inom rådet kunna arbeta för de frågor som motionären yrkar på i sin motion. Sametinget är sedan tidigare medlem i Nationella snöskoterrådet och arbetar inom den organisationen med bevaka rennäringens intressen i frågor som har göra med snöskotertrafik överlämna till rennäringsnämnden för yttrande Justerarnas sign 25(55)

26 175 Motioner- forts M 495- Upphävande av föreskrifter om hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid renskötsel (STFS 2007:3) - Motion nr 495 av Per Mikael Utsi , dnr Plenumsprotokoll , 48 Styrelseprotokoll , Styrelseprotokoll , 7.13 styrelseprotokoll , Plenumsprotokoll , 28.2 F öredragand e: Sametinget beslutade den 3-5 oktober 2017, 28.2, återremittera ärendet. Per Mikael Utsi har den 5 oktober 2016, inlämnat en motion där han yrkar: föreskrifterna om hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid renskötsel (STFS 2007:3) upphävs. beslutade den5-8 december 2016, behandla motionen vid styrelsesammanträdet i januari beslutade den januari 2016, 7.13 överlämna motionen till kulturnämnden och rennäringsnämnden för yttrande. Skälet till yrkandet är innehållet i föreskrifterna redan regleras i lagar och förordningar varför de är överflödiga samt föreskrifterna strider mot befintlig lagstiftning. Bakgrunden till Sametingets föreskrifter Föreskrifterna har antagits av Sametinget med stöd av 65 a rennäringslagen (1971:437), RNL och det bemyndigande som lämnats myndigheten i 10 rennäringsförordning (1993:384), RNF Rennäringen skall bedrivas med bevarande av naturbetesmarkernas långsiktiga produktionsförmåga så dessa ger en uthålligt god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Bestämmelser om tillstånd krävs får vissa verksamheter och åtgärder finns i 7 kap. 28 a-29 b miljöbalken. Justerarnas sign 26(55)

27 175 Motioner- forts M 495- Upphävande av föreskrifter om hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid renskötsel (STFS 2007:3)- forts. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter som i övrigt behövs om den hänsyn som vid renskötsel skall tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen. Föreskrifterna får dock inte vara så ingripande pågående markanvändning avsevärt försvåras ( 65 a RNL). Föreskrifter som avses i 65 a första stycket rennäringslagen om den hänsyn som vid renskötseln skall tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen får meddelas av Sametinget efter samråd med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet (10 RNF). Bestämmelsen om renskötselns hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen som återfinns i 65 a RNL tillkom på 90-talet. Detta för komplettera den generella bestämmelsen i 65 RNL om hänsyn ska tas till andra intressen vid renskötselns utövande. Bakom den nya paragrafen låg naturvårdslagsutredningen som gjorde bedömningen det vid renskötselns utövande kan förekomma konflikter med bl. a. naturvårdens intressen. Detta med hänsyn till den rationalisering och mekanisering som skett inom rennäringen, vilket medfört ökat renantal och användning av tekniska hjälpmedel. Därtill renskötsel i stor utsträckning bedrivs på marker som är särskilt känsliga för påverkan. Enligt utredningen fanns därför skäl utveckla och förtydliga den hänsyn som rennäringen ska ta till naturvårdens intressen (såsom skydd av växt- och djurliv). Lydelsen av 65 a RNL formulerades utifrån dåvarande 21 och 1 jordbruks- respektive skogsvårdslagen där hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen ingick som ett normalt led i markanvändningen och som gav regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigande meddela föreskrifter härom, så länge de inte var så ingripande pågående markanvändning avsevärt försvårades. Med stöd av den nya bestämmelsen i 65 a RNL antog Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 1996:121) om hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid renskötsel. När J ordbruksverkets uppdrag som central förvaltningsmyndighet för rennäringen överfördes till Sametinget i enlighet med förslaget i prop. 2005/06:86 gavs i stället Sametinget bemyndigande meddela dessa föreskrifter efter samråd med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Jordbruksverket upphävde därmed sina föreskrifter (SJVFS 2006:92) varpå Sametinget utan ändringar antog samma föreskrifter (STFS 2007:3). Varken J ordbruksverket eller skogs har kvar de ursprungliga föreskrifterna om natur- och kulturmiljövårdshänsyn som införandet av Sametingets föreskrifter hade som förebild. Jordbruksverkets nu gällande föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturvärden i Justerarnas sign 27(55)

28 SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL 2017: Motioner- forts M 495 -Upphävande av föreskrifter om hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid renskötsel (STFS 2007:3) -forts. jordbruket återfinns i (SJVFS 1999:119). Föreskrifterna har utfärdats utifrån förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket och syftar till förtydliga och komplettera miljöbalkens allmänna hänsynsregler och bestämmelser om områdesskydd. skogs har med stöd av 30 skogsvårdslagen (1979:429) antagit omfande föreskrifter med kompletterande allmänna råd (SKSFS 2011:7)., som hänvisar till MB och annan lagstiftning, om den hänsyn som ska tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid skötseln av skog. Bestämmelserna i Sametingets föreskrifter 1 Hänvisar till rennäringslagen och rennäringsförordningen. 2 Upprepar regeln om hänsyn i 65 a RNL och hänvisar till vissa bestämmelser i miljöbalken och kulturminneslagen (som numera erss av kulturmiljölagen). 3 Föreskriver undantag från 4-9 för åtgärder som är nödvändiga för renskötselns pågående markanvändning inte avsevärt ska försvåras. 4 Anger lämningar från äldre tiders renskötsel inte får skadas - tillämpliga bestämmelser finns i kulturmiljölagen. 5 Reglerar vid tillskottsutfodring ska markernas långsiktiga produktionsförmåga, samt renantalets förväntade ökning beaktas -bestämmelser om detta finns i 65 a första stycket respektive 15 andra stycket RNL om högsta tillåtna renantal 6 Handlar om undvikande och begränsande av skador för vissa växt- och djurarter under vissa omständigheter - tillämpliga bestämmelser om artskydd finns i artskyddsförordningen. 7 Preciserar vilket virke som ska lämnas kvar med hänsyn till kulturmiljövårdens intressen- regler finns i kulturmiljö lagen. 8 Understryker skador på natur- och kulturmiljön ska undvikas eller begränsas vid uppförande av olika renskötselanläggningar- tillämpliga bestämmelser finns i miljö/naturvårdskyddsregelverk och kulturmiljölagen. 9 Uppställer hinder för terrängkörning under vissa omständigheter -regler om terrängkörning finns i terrängkörningslag och förordning. 10 Medger Sametinget meddela undantag från föreskrifterna om det finns särskilda skäl. Regler om hänsyn till natur- och kulturmiljövårdens intressen Allmänna hänsynsregler och bestämmelser om hushållning med mark- och venområden om hur verksamhet ska bedrivas regleras i miljö balken. N a turvårdens intressen skyddas även genom EU:s art och habitatdirektiv som införlivats i svensk rätt genom bl. a. artskyddsförordning (2007:845), jaktlagen (1987:259) och fiskelagen (1993:787). Terrängkörningslag (1975:1313) och terrängkörningsförordning (1978:594) innehåller bestämmelser om var, när och under vilka omständigheter terrängkörning är tillåten. I Ju terqrnas sign 28(55) J(J)

29 175 Motioner- forts M 495- Upphävande av föreskrifter om hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid renskötsel (STFS 2007:3)- forts. förordningen anges särskild försiktighet skall iakttas vid barmarkskörning på kalfjäll för motverka skador på naturmiljön (2 ). Skydd av kulturmiljö och fornlämningar regleras huvudsakligen i kulturmiljölagen (1988:950) som år 2014 erse lag om kulturminnen. I lagens inledande paragraf anges den som planerar eller utför ett arbete ska se till skador på kulturmiljön undviks eller begränsas. Skydd av fornlämningar och fornlämningsområden regleras i 2 kap som uppställer förbud mot ändringar eller skador av dessa. Bestämmelser om kulturmiljön finns också i bland annat miljöbalken, plan- och bygglagen (2010:900) och skogsvårdslagen. Om regelgivning Den förvaltningspolitiska kommissionen har i sitt betänkande (SOU 1997:57) yttrat tillväxten av myndighetsföreskrifter är ett centralt förvaltningspolitiskt problem. En utgångspunkt bör vara lagar och förordningar i största möjliga utsträckning skall kunna tillämpas utan myndighetsföreskrifter, bland annat med hjälp av tydliga lagtexter, förarbeten och praxis. Vidare föreskrifter kan förstås som förtydligande av lagar och förordningar varigenom enskildas (och myndigheters) handlande styrs. Sammanfning Sedan föreskrifterna infördes för första gången år 1996 har mycket förändrats vad gäller naturvårdskydd. Miljöbalken tillkom 1998 och i början av 2000-talet antogs art- och habitatdirektivet som resulterade i artskyddsförordningen år I dag finns alltså ett förstärkt skydd för naturvårdens intressen i fråga om skydd för växt- djurarter och deras habitat i jämförelse med vid föreskrifternas tillkomst. Ä ven när det gäller kulturmiljö och fornlämningar finns ett brett skydd genom den reviderade kulturmiljölagen och andra nämnda regelverk Bestämmelserna i Sametingets föreskrifter hänvisar till eller återger regler som återfinns i annan lagstiftning (lagar, förordningar). Därmed tillför de inte någon ny handlingsstyrande funktion för skydd av natur- och kulturmiljövårdsintressen i jämförelse med redan befintlig lagstiftning. Enligt principen om rättskällehierarki gäller lagar och förordningar dessutom före föreskrifter. Det kvarvarande syftet med föreskrifterna blir då samla befintliga regler för skapa överskådlighet för de renskötare som har tillämpa reglerna. Enligt grunderna för regelgivning är detta dock inte en anledning anta föreskrifter. Då renskötares skyldighet ta hänsyn till natur- och kulturmiljövårdens intressen redan regleras i regelverk med högre status bör Sametingets föreskrifter upphävas. ;:> * r ci,j Justerarnas sign 29(55)

30 175 Motio~er- forts M 495 -Upphävande av föreskrifter om hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid renskötsel (STFS 2007:3) -forts. Rennäringsnämnden beslutade vid möte den 19 juni 2017 föreslå bifalla motionen Sametinget tar initiativ till samråda med N a turvårdsverket och Riksantikvarieämbetet om upphäva Sametingets föreskrifter (2007:3) om hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid renskötsel. återremittera till rennäringsnämnden på grund av avsaknad av förtydliganden M Den skogssamiska assimilieringsprocessen - Motion nr 503 av Katarina Sevä , dnr Styrelseprotokoll , Föredragande: Katarina Sevä har den 11 februari 2017, inlämnat en motion där hon yrkar: Sametinget initererar en utredning om hur assimileringsprocessen har påverkat skogssamemas situation fram till idag, rättsligt, socialt och kulturellt. uppdra till kansliet bereda ärendet. Justerarnas sign 30(55)

31 175 Motioner- forts M 504- Sametingets konstruktion - Motion nr 504 av Marita Stinnerbom , dnr Styrelseprotokoll , Marita Stinnerbom har den 11 februari 2017, inlämnat en motion där hon yrkar: Sametinget snarast ber regeringen skyndsamt utreda hur man kan skilja myndigheten Sametinget från det politiska folkvalda parlamentet Sametinget Marita Stinnerbom meddelar hon ämnar återta motionen. lägga informationen till handlingarna. 31(55)

32 175 Motioner.. forts M Kompenserade ED-finansierat livdjursstöd till rennäringen - Motion nr 505 av Per Mikael Utsi , dnr Styrelseprotokoll , Föredragande: Per Mikael Utsi har den 11 februari 2017, inlämnat en motion där han yrkar: regeringen ändrar förordning (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder före kompensera rennäringen för de merkostnader och inkomstbortfall som är relaterade till begränsningarna för naturbetesmarkernas produktionsförmåga. regeringen ersätter förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött med en förordning om kompenserade livdjursstöd till rennäringen, stöd lämnas med 200 kronor årligen per ren enligt renlängd till renskötande medlems eller koncessionshavares hushåll som självständigt, i vinstsyfte och varaktigt bedriver rennäringsverksamhe~och åtgärden finansieras till hälften med EU:s bidrag tilllandsbygdsutveckling och till hälften med det rennäringsanslag som används som pristillägg. överlämna till närings- och rennäringsnämnden för yttrande. Justerarnas sign 32(55)

33 175 Motioner- forts M Toleransnivå för rovdjursskador inom rennäringen- fastställande av skadenivåer, definition av allvarlig skada och riktlinjer för skyddsjakt på myndighetens inititativ - Motion nr 505 av Per Mikael Utsi , dnr Styrelseprotokoll , Föredragande: Per Mikael Utsi har den 11 februari 2017, inlämnat en motion där han yrkar: de ansvariga myndigheterna, Sametinget, Naturvårdsverket, länsstyrelserna i Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län skyndsamt fullgör på sina preciserade uppdrag minska skador orsakade av stora rovdjur inom rennäringen till fastställd toleransnivå genom 1. länsstyrelserna fullföljer sina uppdrag när det gäller redovisning av skadenivåerna för respektive sameby, 2. N a turvårdsverket får i uppdrag samordna, effektivisera och leda arbetet med ta fram beräkningsmodeller, 3. Sametinget och N a turvårdsverket föreslår en precisering i jaktförordningen med allvarlig skada på renar avses överskridande av 10 % skada orsakad av stora rovdjur under ett år uttryckt i procent av samebyns faktiska renantal enligt renräkningen, och 4. N a turvårdsverket utarbetar särskilda riktlinjer för länsstyrelsernas handläggning av skyddsjakt på myndighetens initiativ baserad på en toleransnivå för rennäringen. Riktlinjerna bör utgå från en skadenivåberäkning för varje sameby och skyddsjakt ska kunna verkställas omedelbart efter anmälan från sameby. överlämna till rennäringsnämnden för yttrande. Justerarnas sign 33(55)

34 175 Motioner- forts M 507- Försöksverksamhet med sameby - Motion nr 507 av Per Mikael Utsi dnr Styrelseprotokoll Föredragande: Per Mikael Utsi har den 11 februari inlämnat en motion där han yrkar: Sametinget begär Sametinget och riksdagen inrättar en lag om försöksverksamhet med ändrad samebyorganisation som på samebys begäran kompletterar gällande rennäringslag under försökstiden. behandla motionen i samband med arbetet med ny samepolitik M 508- Skydd av samisk mark - Motion nr 508 av Per Mikael Utsi dnr Styrelseprotokoll Föredragande: Per Mikael Utsi har den 11 februari inlämnat en motion där han yrkar: Sametinget begär regeringen och riksdagen ändrar miljöbalken 1 rennäringslagen 1 minerallagen och skogsvårdslagen så den som brukar marken inom same- och renskötselområdet ska bruka marken med hänsyn och respekt för samernas rätt bruka samma mark. överlämna till rennäringsnämnden för yttrande. {~~~~' Justerarnas sign 34(55)

35 175 Motioner- forts M 509- Alla vuxna samer skall få lära sig tala, läsa och skriva samiska - Motion nr 508 av Per Mikael Utsi , dnr Styrelseprotokol , F öredragand e: Per Mikael Utsi har den 11 februari 2017, inlämnat en motion där han yrkar: Sametinget begär hos regeringen och riksdagen Sametingets anslag för vissa studier i samiska, fördubblas från kronor för 2016 till kronor för 2017 och höjs därefter succesivt i takt med bidragsbehovet ökar. över lämna till språknämnden för yttrande M Handlingar inför plenum till ersättare - Motion nr 510 av Johanna Njaita , dnr Styrelseprotokoll , Föredragande: Johanna Njaita har den 11 februari 2017, inlämnat en motion där hon yrkar: Sametinges ersättare delges plenumshandlingarna i elektronisk form, Sametingets ledamöter kan begära delges plenumhandlingarna i elektronisk form i tillägg till eller istället för i pappersform. uppdra till kansliet bereda ärendet. Justerarnas sign 35(55)

36 175 Motioner- forts M 511- Ungdomsrådet som remissinstans - Motion nr 511av Johanna Njaita , dnr Styrelseprotokoll , Föredragande: Johanna Njaita har den 11 februari 2017, inlämnat en motion där hon yrkar: ungdomsrådet ska utgöra en remissinstans för Sametinget, ungdomsrådets ordförande och vice ordförande delges plenumshandlingarna enligt Sametingsordningen 15. uppdra till kansliet bereda ärendet M 514- Lag och ordning inom allmänhetens markutnyttjande i skog och fjäll - Motion nr 514 av Lars Miguel Utsi , dnr Styrelseprotokoll , Föredragande: Lars Miguel Utsi har den 11 februari 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget ska verka för myndigheter gör tillräckliga insatser för allmänhetens markutnyttjande i skog och fjäll sker enligt lag och ordning. överlämna till rennärings- och näringsnämnden för yttrande. Justerarnas sign 36(55)

37 175 Motioner- forts M 516- Renskötselpoliser - Motion nr 516 av Johan Skogsfeldt , dnr Styrelseprotokoll , Föredragande: Johan Skogsfeldt har den 11 februari 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget verkar för hos Polismyndigheten begära en utökad utbildning om renskötsel och renar som kan införas hos en grupp poliser som verkar inom renskötselområdet enligt norsk förebild. Utbildningen ska vara meriterande men frivillig. överlämna till rennäringsnämnden för yttrande. Justerarnas sign 37(55)

38 175 Motioner.. forts M 518- Könsfördelning - Motion nr 518 av Daniel Holst, , dnr F öredragand e: Daniel Holst har den 2 september 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget i arbetsordning inrättar ett system med varvad talarlistan, så varannan talar är kvinna respektive man så långt det är möjligt, Sametingets i arbetsordningen irnättar ett system fdär fråga om streck i deben väcks ifall fler än fem av endast ett kön följer varandra i talarlistan, Sametinget ger Sametingets styrelse i uppdrag finna lämpliga mätinstrument för jämlikhet, där inkluderat men inte begränsat till: Antal kvinnliga respektive manliga talare, antalet inlägg från kvinnliga respektive manliga talare samt antalet minuter nyttjade av de två grupperna, Sametinget ger Sametingets styrelse i uppdrag vid varje plenums slut redovisa ett jämställdhetsindex baserat på valda mätinstrument, Sametinget bifaller motionen. överlämna till presidiet för yttrande. Justerarnas sign 38(55)

39 . 175 Motioner- forts M 519 -Alkohol policy - Motion nr 519 av Daniel Holst, , dnr Föredragande: Daniel Holst har den 2 september 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget inrättar en alkoholpolicy som gäller dess ~änstgörande ledamöter och ersättare, Sametinget inrättar en alkoholpolicy som gäller dess inbjudna gäster, Sametinget inrättar en alkoholpolicy som gäller dess representanter på officiella sammanhang, Sametinget bifaller motionen. överlämna till presidiet för yttrande M 520 -Behov av jurist med specialkompetens - Motion nr 520 Lars-Paul Kroik, , dnr F öredragand e: Lars-Paul Kroik har den 29 augusti 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget planerar för och avsätter medel till knyta en lämplig jurist till Sametinget (parlamentet) som får till uppgift bl a kontinuerligt bevaka samhällsplaneringen och göra omvärldsanalyser för Sametinget plenums räkning. överlämna till rennäringsnämnden för yttrande. ~fi'; Juste~arnas sign 39(55)

40 175 Motioner- forts M 521-Tolkning på plenum via media - Motion nr 521 av Marita Granström, , Föredragande: Marita Granström har den 3 oktober 2017, inlämnat en motion där hon yrkar Sametinget måste planera och diskutera med medierna och tolkarna för så snart som möjligt se till tolkning från plenum sker både till svenska och samiska så alla samer känner de kan ta del av vad som sker i plenum. överlämna till presidiet för yttrande M 522-Rovdjursföryngringar inom skogssamebyars åretruntmarker - Motion nr 522 av Lars-Jonas Johansson, Marie Persson Njajta, Torkel Stångberg, Erik-Oscar Oscarsson, Carola Fjällström, , dnr Föredragande: Lars-Jonas Johansson m fl har den 4 oktober 2017, inlämnat en motion där de yrkar aktivt ska verka för, rovdjursföryngringar inom skogssame byar, oavkortat ska stanna inom den sameby, som föryngringen fastställts inom. Utifall skogssamebyn anser, delning med annan sameby är berättigad, ska det vara upp till samebyn själv bestämma detta, Sametingets styrelse fortlöpande vid varje plenum, informerar om arbetets gång, tills dess målet är uppfyllt. överlämna till rennäringsnämnden för yttrande.,i,~ Justerarnas sign 40(55)

41 175 Motioner- forts M 523-Arealbaserad ersättning för björn och öm - Motion nr 5232 av Lars-Jonas Johansson, Marie Persson Njajta, Torkel Stångberg, Erik-Oscar Oscarsson, Carola Fjällström, , dnr F öredragand e: Lars-Jonas Johansson m fl har den 4 oktober 2017, inlämnat en motion där de yrkar Sametingets styrelse får i uppdrag skyndsamt påbörja arbetet med ändra den arealbaserade ersättningen för björn och öm, så den bygger på faktisk förekomst istället för areal, till varje plenum redovisar arbetets gång, till dess målet är uppfyllt. överlämna till rennäringsnämnden för yttrande M 524 -Skogssamisk rättighetsutredning - Motion nr 524 av Lars-Jonas Johansson, Marie Persson Njajta, Torkel Stångberg, Erik-Oscar Oscarsson, Carola Fjällström, , dnr Föredragande: Lars-Jonas Johansson m fl har den 4 oktober 2017, inlämnat en motion där de yrkar en skogssamisk utredning/rättighetskartläggning åter aktualiseras och påbörjas omgående, till varje plenum redovisar arbetets gång,tills dess utredningen sänds ut på remiss, inför beslut i plenum. motionen tas upp vid behandling av ny samepolitik. Justerarnas sign 41(55)

42 175 Motioner- forts M 525 -ED-stöd för restaurering av samiska kulturmiljöer - Motion nr 525 av Asiat Simma, , dnr Föredragande: Asiat Simma har den 4 oktober 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget verkar för en inventering, dokumentering och restaurering av samiska kulturmiljöer berättigas EU-stöd på lik linje som miljöstöden för restaurering av kulturmiljöer i jordbruket. överlämna till näringsnämnden för yttrande M 526-Arealbaserad rovdjursersättning för björn och örn - Motion nr 526 av Jan Rannerud, , dnr Föredragande: Jan Rannerud har den 4 oktober 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget snarast utarbetar ett förslag till ersättning som tar hänsyn till verkliga förluster, Sametinget initierar en utredning för ~tablera en norm för hur många renar som dödas av björn och örn, förslagsvis kan Ud~a-projektet skapa klarhet i hur stor ersättningen måste vara för komma i närheten av toleransverktygets nivåer. överlämna till rennäringsnämnden för yttrande. ~\''J Justerarnas sign 42(55)

43 SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL 2017: Motioner -forts M 527- skyddsjakt på björn och hur det påverkat ordinarie jakttid i Norrbottens län - Motion nr 527 av Jan Rannerud, , dnr Föredragande: J an Rannerud har den 4 oktober 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget snarast inleder en dialog med länsstyrelserna i renskötsellänen för minska antalet björnar inom kalvningsområdet, Sametinget kontaktar berörda departement för belysa och lösa problemen med en för stor björnpopulation inom kalvningsområdet överlämna till rennäringsnämnden för yttrande M 528- Riktlinjer för digitalt arbete i Sametinet - Motion nr 528 av Oscar Sedholm, , dnr Föredragande: Oscar Sedholm har den 4 oktober 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametingets presidium i samråd med Sametingets kansli får i uppdrag upprätta ett förslag för nya digitala arbetsformer i Sametingets plenum och nämnder samt förslag på nödvändiga förändringar i rådande styrdokument uppdra till kansliet bereda ärendet. 43(55)

44 175 Motioner- forts M 529- Regionarbetet-en möjlighet för ökat samiskt självbestämmande - Motion nr 529 av Oscar Sedholm, , dnr Föredragande: Oscar Sedholm har den 4 oktober 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget eftersträvar delta direkt i arbetet med nya regioner, när arbetet med nya regioner åter aktualiseras i svensk politik, med syftet öka samiskt självbestämmande i Sverige. uppdra till kansliet bereda ärendet M 530- Lupinen- ett hot mot fjällfloran - Motion nr 530 av Oscar Sedholm, , dnr Föredragande: Oscar Sedholm har den 4 oktober 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget verkar för en svartlistning av lupinen. överlämna ärendet till rennäringsnämnden för yttrande. Justerarnas sign 44(55)