TEKNISK STANDARD 6. EL- OCH TELESYSTEM 8. STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM BESKRIVNINGEN ANSLUTER TILL AMA EL 09. Ver

Transkript

1 BESKRIVNINGEN ANSLUTER TILL AMA EL 09 Ver. 1.4

2 /6/8/ 2 Innehållsförteckning Sid 6 EL- OCH TELESYSTEM 4 61 EL- OCH TELEKANALISATIONSSYSTEM 8 63 ELKRAFTSYSTEM 9 63.F BELYSNINGSSYSTEM OCH LJUSSYSTEM H ELVÄRMESYSTEM J MOTORDRIFTSYSTEM NB SYSTEM FÖR RESERVKRAFT NC SYSTEM FÖR AVBROTTSFRI KRAFT TELESYSTEM BCD FLERFUNKTIONSNÄT FÖR TELEKOMMUNIKATIONSSYSTEM CBB/1 BRANDDETEKTERINGS- OCH BRANDLARMSYSTEM AUTOMATISKA BRANDLARMSYSTEM CBEB INBROTTSLARMSYSTEM CBH NÖDSIGNALSYSTEM CBJ TRYGGHETSLARMSSYSTEM CBK UTRYMNINGSLARMSYSTEM CCB/3 ENTRÉ- OCH PASSERKONTROLLSYSTEM PASSERKONTROLLSYSTEM DBB/1 ENTRÉSIGNALSYSTEM SYSTEM FÖR MOMENTAN ANROPSSIGNAL DBB/4 ENTRÉSIGNALSYSTEM SYSTEM FÖR UPPTAGETSIGNAL 26

3 /6/8/ 3 64.DBH FELSIGNALSYSTEM DCB TIDGIVNINGSSYSTEM ECB LJUDÖVERFÖRINGSSYSTEM SYSTEM MED TELESLINGA EBD PORTTELEFONSYSTEM ECC/1 BILDÖVERFÖRINGSSYSTEM TV-ÖVERVAKNINGSSYSTEM ECC/2 BILDÖVERFÖRINGSSYSTEM KABEL-TV-SYSTEM SYSTEM FÖR SPÄNNINGSUTJÄMNING OCH ELEKTRISK SEPARATION D ÅSKSKYDDSSYSTEM G SYSTEM FÖR POTENTIALUTJÄMNING 28 B. FLYTTNING, RIVNING, DEMONTERING 29 Y. MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION MM 29 8 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM 34 GENERELLA FUNKTIONSKRAV 35 BETECKNINGSSYSTEM 43 BETECKNINGSSYSTEM APPARATSKÅP 47 B. FLYTTNING, RIVNING, DEMONTERING 48 Y. MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION MM 48

4 /6/8/ 4 6 EL- OCH TELESYSTEM Allmänt Denna Tekniska standard ska ligga till grund för anbudsgivare och projektörer i samband med ombyggnader och nyinstallation av El- och telesystem samt Styroch övervakningssystem i s fastighetsbestånd. Utöver denna tekniska standard ska gällande myndighetskrav i gällande BBR, AMA och RA även beaktas Standarden ska ses som ett komplement till objektsanpassad AF-del och teknisk beskrivning för respektive projekt. Gällande AMA ska ligga till grund för materialval och för arbetets utförande. Enhetlighet ska eftersträvas vid materialval. Vid valet beaktas, att materielen kan tillhandahållas i framtiden Föreskrifter Följande föreskrifter gäller: - Starkströmsföreskrifterna ELSÄK-FS 2008:1 - Föreskrifter angående varselmärkning ELSÄK-FS 2008:2 - Elinstallationsreglerna SS Anvisningar för anslutning av lågspänningsinstallationer till elnätet (IBL 2000) SS Svensk standard Materiel ska uppfylla god säkerhetsteknisk praxis inom EU. Utförande enligt lägst Svensk Standard som gäller vid upphandlingstillfället ska följas om annat ej anges i dessa anvisningar. Personals kvalifikationer Entreprenören är skyldig att anlita godkänd anläggarfirma för brandlarmsystem. Personal för installation av gemensamt kommunikationsnät ska ha genomgått erforderliga kurser för certifierat system. Inbrottslarmssystem ska utföras av godkänd anläggarfirma, lägst larmklass 2, enligt SSF1015.

5 /6/8/ 5 Miljöaspekter Följande miljökrav ställs: - Halogenfria installationer - Material ska vara fria från bly, tenn och bromerade flamskyddsmedel - Lysrör med högst 3mg kvicksilver Installationer utförs så att elektriska fält och magnetiska fält minimeras: - 5-ledarsystem - Elektriska fält: max 10V/m - Magnetiska fält: max 0,2µT - Skärmade kablar vid 230/400V - Tvinnad FQ vid infälld installation Ovanstående miljökrav ska verifieras vid slutbesiktning med intyg från entreprenören. Energikrav Följande energikrav ställs: - Energianvändning belysning primära ytor: < 10W/m² - Energianvändning belysning sekundära ytor: < 5W/m² - Närvarostyrd belysning - Lokaler med dagsljus, dagsljusreglerad styrning - Timerstyrda handdukstorkar - Belysningsanläggningar ska ha låg energiåtgång och vara beräknad enligt SS- EN 15193:2007 Byggnadernas energiprestanda energikrav för belysning. Energiåtgången ska deklareras enligt LENI och vara lägre än 20kWh/m², år. Ovanstående energikrav ska verifieras vid slutbesiktning med intyg från entreprenören.

6 /6/8/ 6 Utrymmen Utrustning uppställs och anordnas så att framtida utbyggnad inom respektive utrymme i möjligaste mån tillgodoses. Samordning ska ske mellan kraft- och teletekniska anläggningar. I driftrum eftersträvas utförande med installationsgolv. Elcentraler ska placeras inom låsbara utrymmen såsom elnischer alt separata elrum. Centralutrustning för gemensamt kabelnät och säkerhetssystem ska placeras i separata låsbara utrymme. Medieförsörjning Samråd ska ske med nätägare avseende överlämningspunkter samt nätuppbyggnad. Sektionering av installation Elinstallation ska sektioneras för att: - Undvika fara och minimera olägenheter i händelse av fel - Underlätta säker manövrering, inspektion, provning och underhåll - Undvika fara som kan uppstå vid fel i krets, t ex belysning Jordfelsbrytare sektioneras så att en utlösning av jordfelsbrytare medför att enbart delar av anläggningen blir spänningslös. Anläggningen ska dimensioneras med selektivitetskrav för utlösta säkringar/brytare. Separata säkringsgrupper för belysningsinstallationer utförs ej ihop med grupper för vägguttag.

7 /6/8/ 7 Driftlarm- och driftpresentationssystem Larm från centralutrustningar ska överföras till DDC (DUC) där sådan föreligger i respektive projekt. Projektör ska fastställa behov med beställare i projekteringsskedet för respektive projekt Tillgänglighet För att bygga för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder ska handbok Bygga ikapp handikapp följas. Projektör ska fastställa tillgänglighetskrav med beställare i projekteringsskedet för respektive projekt

8 /6/8/ 8 61 EL- OCH TELEKANALISATIONSSYSTEM Allmänt I korridorer och kommunikationsstråk ska generellt kanalisation utföras och dimensioneras för huvudledningar, teletekniska anläggningar samt styr- och övervakning. Kabelstegar och rännor ska förses med avskiljande telerännor/skiljeplåtar för olika spänningssystem. Horisontell kanalisation utföres i huvudsak med kabelstegar ovan undertak. Vertikal förläggning genom våningarna utföres i huvudsak kabelstegar inom tekniknischer. Alla installationskanaler, kabelstegar/rännor ska vara utförda av metall Tomrör ska förses med dragtråd samt adressmärkas i båda ändar. Tomdosor som ej nyttjas, ska förses med skruvbart täcklock. Ny kanalisation ska generellt dimensioneras för minst 25% reservkapacitet vid färdig entreprenad. Horisontella installationskanaler (fönsterbänkskanal) alt vertikala installationskanaler (uttagsstavar) ska vara utförda i vitlackerad metall, med separat datakanal. Kanalernas placering ska vara anpassa för arbetsplatser med höj- och sänkbara bord. Inom undervisningslokaler installeras vertikal uttagsstav vid huvudskrivtavla. Bestyckas med: - 3st 2-vägs 230V-uttag - 2st 2-vägs RJ45 datauttag - Tryckknapp(ar) belysning - Bilduttag för projektor I mötesrum, sammanträdesrum o dyl. ska golvbox installeras för försörjning av mötesbord. Bestyckas med: - 3st 2-vägs 230V-uttag - 2st 2-vägs RJ45 datauttag - Tomdosa bilduttag inkl tomrörskanalisation till projektor ovan undertak. Skyddsåtgärder mot brand Genomföringar i brandklassade byggnadsdelar ska brandtätas. Skyddsåtgärder mot ljud Genomföringar i ljudklassade byggnadsdelar ska ljudtätas.

9 /6/8/ 9 63 ELKRAFTSYSTEM Strömbelastade ledningar såsom huvud- och gruppledningar ska skiljas från ledningar för styrning, övervakning, tele och data där fler ledningar förläggs parallellt. Ledningsnät ska utföras som 5-ledarsystem TN-S. All dimensionering av ledningssystem och apparater ska dokumenteras avseende kortslutnings- och utlösningsvillkor, gäller även installationer som påverkas vid omoch tillbyggnader. Mätningssystem Energimätare utöver fastighetsabonnemang ska installeras. Mätare ska vara utrustade med kommunikation som överensstämmer med fastighetens DDC system. Samtliga gruppcentraler ska vara försedda med energimätare. Uppdelning görs för fastighetsel och verksamhetsel. Mätaren skall leverera momentana förbrukningsvärden och aktuell mätarställning. I övrigt ska projektör fastställa behov med beställare i projekteringsskedet för respektive projekt. Kopplingsutrustningar Vid placering av ställverk och transformatorer ska de magnetiska fälten beaktas vid planlösning. Huvud- och fördelningscentraler utförs med diazedsäkringar. Vid säkring >63A installeras effektbrytare. Lågspänningsställverk förses med multiinstrument för avläsning av spänning, ström, cosφ samt effekt. Multiinstrument ansluts till överordnat system via bus kommunikation. Gruppcentraler ska utföras med dvärgbrytare eller diazedsäkringar i moduluppbyggda plåtkapslingar monterade med ledningsutrymme bakom central. Gruppcentraler ska utföras för TN-S-system. Grupper för eluttag separeras från grupper för belysning. Gruppcentraler ska förses med plintar in- och utgående kablar. Vid kopplingsutrustningar innehållande diazedsäkringar ska säkringsskåp innehållande reservsäkringar monteras. Skåp förses med minst 10% reservsäkringar för respektive säkringsstorlek.

10 /6/8/ 10 Kopplingsutrustningar ska ha minst 30% reservsäkringar/dvärgbrytare, blandat med 3-fas och 1-fas grupper, samt 20% reservutrymme vid färdig entreprenad. Kopplingsutrustningar innehållande effektbrytare ska minst 20% reservutrymme finnas för framtida komplettering. Jordfelsbrytare installeras enligt elinstallationsreglerna med sektionering och uppdelning i respektive gruppcentral. Jordfelsbrytare installeras för samtlig platsutrustning. Summalarm jordfelsbrytare från respektive gruppcentral ska överföras till DDC (DUC). Vid utformning av kopplingsutrustning ska hänsyn tas till tillgängligt utrymme och framtida utbyggnadsmöjligheter. Kontroll ska utföras med beställare. I gruppcentral för storkök förses utgående grupper till värmeapparater under frånluftskåpa med strömreläer. Signal ska överföras till DDC (DUC) för behovsstyrning av frånluft i kåpa. I gruppcentral för storkök förses utgående grupper till diskmaskin under frånluftskåpa med strömreläer. Signal ska överföras till DDC (DUC) för behovsstyrning av frånluft i kåpa. Inom storkök ska samtliga 230V-uttag ovan arbetsbänkar vara uppdelade på egna säkringsgrupper. Ledningssystem Samtliga ledningar ska vara halogenfria. Samtliga ledningar ska vara utförda som skärmade ledningar alt. vid infälld installation, tvinnad FQ i installationsrör. Samtliga ledningar förutom inom teknikrum, apparatrum o dyl. ska vara infällt förlagda. Där risk finns för störningar genom kapacitiv och induktiv påverkan får ledningar ej förläggas parallellt med mindre avstånd än 50 mm. Installation ska utföras i/på kanalisation alternativt infälld i byggnadsdelar. Infälld installation ska utföras omdragbar i rör. Vid utanpåliggande installation får ledningar ej förläggas i installationsrör, utan ska förläggas på kabelstege, kabelränna, trådstege, montageskena o dyl. Projektör ska i samråd med beställare utreda om snabbkopplingssystem är ett alternativ för respektive projekt.

11 /6/8/ 11 Platsutrustningar Vid nya installationer ska uppfylla krav enligt svensk standard SS där annat ej framgår. Inom rum installeras 1st 2-vägs 230V-uttag med max c/c 4m väggyta, där ej annat angivits i denna beskrivning. Vid installation av strömställare/tryckknapp för rum installeras ett 1-vägs 230Vuttag i kombination med strömställare Vid varje stativ (fält) för teletekniska anläggningar installera 1st 4-vägs 230V-uttag på egen grupp. Monteras på dosplåt på kabelstege vid vägg. Inom fläktrum, teknikrum, ställverk och fördelningscentraler installeras 1st 3-fas CEE16A-uttag samt 1st 2-vägs 230V-uttag på egna grupper. 3-fas CEE-uttag installeras så att samma rotationsriktning på ansluten motor förekommer i respektive anläggning. I korridorer och passager installeras 230V-uttag minst var 8:e meter för städutrustning. Uttag säkras 16A. På vindar och i kulvertar installeras 230V-uttag minst var 20:e meter. Uttag och anslutningar för inkoppling av vitvaror, kaffeautomater i samband med personalrum och pentry. Uttag ovan arbetsbänk för kaffebryggare samt spishäll i samband med kök och pentry ska förses med elektronisk timer. Samtliga uttag enligt ovan ansluts till egna grupper i respektive kopplingsutrustning. Vid administrativa arbetsplatser ska 2st 3-vägs 230V-uttag installeras per arbetsplats. 230V-uttag för projektor installeras inom undervisningslokaler, sammanträdesrum, samlingssal och aula. I undervisningslokaler installeras 2st 3-vägs 230V-uttag (i vertikal installations kanal) vid tavla samt 1st 2-vägs 230V-uttag med max c/c 2m väggyta. Inom undervisningslokaler installeras ovan undertak, 1st 2-vägs 230V-uttag vid var 3:e elevplats, för framtida laddning av bärbara datorer. I slöjdsalar styrs maskiner via nödstoppsanläggning i kombination med nollspänningsutlösning. I undervisningskök och storkök ska värmeapparater såsom spisar och ugnar o dyl. styras av gemensam lokal nyckelmanöverbrytare med signallampa. I undervisningskök och storkök ska samtliga uttag och anslutningar anslutas till egna grupper i respektive kopplingsutrustning.

12 /6/8/ 12 I laborationssalar o dyl. styrs uttagsenheter i laborationsbänkar via gemensam lokal nyckelmanöverbrytare med signallampa för respektive sal. Lokala jordfelsbrytare installeras i samband med uttagsenheter för respektive laborationsbänk.

13 /6/8/ F Belysningssystem och ljussystem Allmänt Där ej annat anges i denna beskrivning ska anläggningen utförs enligt SS samt enligt Ljuskulturs Ljus & rum. Angivna värden på belysningsstyrka (lux) i denna beskrivning anger samma värde som anges under ovan nämnda standarder. Nya belysningsanläggningen ska ha låg energiåtgång och vara beräknad enligt SS-EN 15193:2007 Byggnadernas energiprestanda energikrav för belysning. Energiåtgången ska deklareras enligt LENI och vara lägre än 20kWh/m² och år. OBS! Typ av ljuskällor ska hållas till ett minimum, för att underlätta för framtida underhåll. Armaturer ska placeras så att byte av ljuskällor kan ske utan extra ordinära åtgärder. Ljuskällor såsom glödljus, kvicksilver och halogen får ej användas. Generellt utföres belysning inomhus med LED-ljuskälla, T5-lysrör eller kompaktlysrör med HF-don. Utomhus väljs LED-ljuskälla. För armaturer i sport- och gymnastikhallar eller i andra utrymmen med armaturplaceringar högre än fem meter över golvnivå, ska ljuskällan vara av typen long-life lysrör med servicelivslängd på minst timmar eller annan ljuskälla med motsvarande servicelivslängd. Om ej annat angivits ska ljuskällor inom vara utförda med färgbeteckningen 830 (färgåtervinningsindex RA80-89 och en färgtemperatur av 3000K). I utrymmen med närvaro- och ljusregleringsfunktioner ska samordning göras så att driftdon i levererade armaturer är anpassade till det valt styrsystem. Tryckknappar för systemet får ej bestå av apparater med små knappar utan ska vara enkla och tydliga att kunna manövrera. Armaturer levereras och monteras, inkl ljuskällor och erforderliga montagedetaljer. Nya armaturer ska vara försedda med halogenfria plaster inkl. anslutningsledning. Vägledande belysning och nödbelysning utföres i omfattning enligt BBR och brandskyddsdokumentation. Utföres med inbyggd batteribackup alt. central försörjning och självtestsystem för nöddrift. Armaturer ska vara försedda med LED-ljuskälla. Armaturval ska redovisas för och godkännas av beställare i projekteringsskedet.

14 /6/8/ 14 Belysningsstyrning Belysningsstyrningar ska väljas så att energiförbrukningen minimeras. Manuell tänd/släckfunktion via tryckknappar samt frånvarosläcknings-funktion då närvaro ej förekommit under inställbar tid. Automatiska styrningar av ytterbelysning ska föregås av Hand-0-Auto omkopplare i centraler. Närvarostyrning ska eftersträvas i samtliga utrymmen. Ytterbelysning på fasad och på stolpar styrs via ljusreläfunktion samt tidkanal. Närvarostyrd ytterbelysning utreds i samband med projektering. Speciella utrymmen Utöver vad som anges under punkten allmänt ska följande installationer beaktas. Arbetsplatser I rum med arbetsplatser såsom kontor o liknande rum installeras en upp/nedljusarmatur vid varje arbetsplats. Armaturen pendlas via bärskena till uk öfg. Styrning Individuell manuell tänd/släck funktion samt ljusregleringsfunktion för respektive armatur. Tänd/släckfunktion utförs via strömbrytare eller tryckknapp på vägg. Inbyggd närvarosensor släcker armatur automatiskt då närvaro ej förekommit under ca 15min. Undervisningslokaler I undervisningslokaler såsom klassrum, lärosalar o dyl. installeras pendlade allmänbelysning med upp/nedljus-armaturer. Vägghängd tavelbelysning i hela tavlans längd installeras. Styrning Pendlad allmänbelysnings samt tavelbelysning styrs via tryckknappar vid entrédörr och vid tavla. Manuell tänd/släckfunktion via tryckknappar samt frånvarosläcknings-funktion då närvaro ej förekommit under inställbar tid. Allmänbelysning via ljusreglerade armaturer. Manuell reglering via tryckknappar. Tavelbelysning med tänd/släckfunktion. Manuell reglering via tryckknappar. Lokaler utsatta för direkt solinstrålning ska vara försedda med dagsljusregleringsfunktion.

15 /6/8/ 15 Gymnastiksal, sporthall, idrottsanläggningar Inom dessa lokaler utförs allmänbelysningen med ljusreglerade lysrörsarmaturer med skyddsgaller. Styrning Tändning och släckning manuellt till tre olika nivåer via separata tryckknappar för respektive nivå. Nivå 1: Motion Nivå 2: Spel Nivå 3: Match Manuell släckningsfunktion från nivå 2 och 3 sker till nivå 1. Endast tryckknapp för nivå 1 släcker belysningen i lokalen. Frånvarosläckningsfunktion via IR-detektor. Vid frånvaro efter inställbar tid i läge 2 och 3 dimras belysningen ned till nivå 1. Vid frånvaro efter inställbar tid i läge 1 släcks belysningen helt. Separat manuell omkopplare Hand-0-Auto installeras vid gruppcentral. Funktion i lokal med vikvägg utförs i samråd med beställare. Belysningskrav för respektive lokal utförs i samråd med beställare. Korridorer, passager Inom dessa lokaler utförs belysningen med ljusreglerade armaturer samt närvarostyrning. Styrning Tändning vid närvaro till 100%, vid frånvaro efter inställbar tid dimras belysningen ned till 10% och efter ytterligare inställbar tid släcks belysningen (0%). Styrningar med installations- och fältbussystem ska utredas i samband med projektering.

16 /6/8/ H Elvärmesystem System och funktioner Elektriska vridbara handdukstorkar installeras inom städutrymmen. Styrs via timerfunktion 2tim. Behov av värmekabelanläggning i hängrännor och stuprör utförs i projekteringsskedet. Värmekabelanläggning styrs av fukt- och temperaturgivare via DDC (DUC). Varje anläggning mäts via egen energimätare med M-bus kommunikation till överordnat system. 63.J Motordriftsystem Behov utreds under projekteringsskedet. 63.NB System för reservkraft Vid äldreboende och tillagningskök installeras 125A-intag för anslutning av mobilt reservkraftverk. Manuell överkoppling till reservkraft i serviscentral. Övriga behov utreds under projekteringsskedet. 63.NC System för avbrottsfri kraft Behov utreds under projekteringsskedet.

17 /6/8/ TELESYSTEM Centralutrustningar Kopplingsplintar för lågspänning i utrustning ska vara åtskilda från plintar för klenspänning och tydligt märkta. Stativ ska vara utförda för golvmontering och förstärkta med mittfästen. Stativhöjd ska vara 2200 mm. Stativ ska anslutas till fastighetens potentialutjämningssystem. Strömförsörjning För avsäkring av strömförsörjningsutrustningar får endast av SEMKO godkänd materiel användas. Kanalisation I samtliga ledningsstråk förläggs ledningar för teletekniska anläggningar i separata rännor. Ledningsnät I entreprenaden ingår ledningsnät, inklusive erforderliga kopplingsdosor, korskopplingar och dylikt, som erfordras för att erhålla efterfrågade funktioner för respektive system. Matarkablar ska dimensioneras med ca 25% reservkapacitet. Kopplingsdosa samt anslutningar i dosa ska utföras med slitsklämma. Spridningsplint ska vara av typ slitsspridningsplint och vara försedd med kåpa. Inkommande kablar i mark till fastigheten från kabelnät ska förses med skydd för överström och överspänning. Platsutrustningar Utrustning ska vara försedd med kopplingsklämmor för samtliga in- och utgående ledare. S k toppskarvar får inte förekomma. Datoriserade system För system som består av programmerbara apparater ska det i entreprenadåtagandet ingå all den programvara och utförande av programmering för att åstadkomma efterfrågade funktioner.

18 /6/8/ BCD Flerfunktionsnät för telekommunikationssystem Allmänt Aktiva kommunikationsenheter levereras och monteras av beställare. Nätet ska vara oskärmat kategori 6 klass E samt klara kraven enligt senaste gällande standard (SS-) EN , senast gällande version samt kraven i enligt denna beskrivning. Systemet ska jordas enligt standard samt systemleverantörs anvisningar. Kommunikationsnätet ska uppfylla följande standarder förutom systemleverantörens anvisningar: (SS)-EN (senast gällande utgåva) för Fastighetsnät för informationsöverföring- Generella kabelsystem. SS-EN , samt SS-EN (senast gällande utgåvor), för Fastighetsnät för informationsöverföring- Installation av kablage SS-EN (senast gällande utgåva) för Fastighetsnät för informationsöverföring- Jordning och potentialutjämning. Garantikrav Utöver normal installationsgaranti ska entreprenören lämna minst 15års systemgaranti (komponent-, applikationsgaranti och eventuell EMC-garanti). Detta innebär att entreprenören ska svara för att materialval och installationsanvisningar till alla delar stämmer överens med de systemleverantörens kräver. Stamnät Kablar i stamnät för telefonisystem ska vara av typ halogenfri ELAQBY. Fiberledningar i stamnät ska vara av typen singelmode 9/125µm i OS2 utförande med minst 12st fiber, antal fiber stäms av med beställare vid projektering. Spridningsnät Spridningsnätet är gemensamt med ledningsnät för telefonsystem. Kablar Kablar i spridningsnätet ska vara halogenfria 4-pars oskärmade U/UTP. Kontakter Kontakter ska vara av typ RJ45, oskärmat utförande. Se även övriga krav i denna handling.

19 /6/8/ 19 Korskopplingspaneler Paneler för spridningsnätet ska vara av typ RJ45, 24 eller 48-portar eller typ enligt systemleverantörs anvisningar för att klara angivna i denna standard. Respektive RJ45-panel kompletteras med 1 st. trådföringspanel 1HE. För anslutning av telefonnummer/anknytningar ska 50-portars telepatchpaneler monteras i stativ. Optofiber-paneler, ODF, monterade i stativ ska bestyckas med kontakter typ SCduplex med mellanstycke och pigtail. Samtliga fiber ska kontakteras i respektive ände i egna paneler. Lediga platser i paneler pluggas med blindplugg. Montagestativ Stativ ska vara av typ golvstativ samt utförda enligt 19 -standard (2200 mm.) i elförzinkat utförande. Stativ ska bultas i golv samt kompletteras med väggfästen i överkant och mitten av respektive stativ. Stativen monteras ca 550 mm ut från vägg. Uppbyggnad montagestativ, se nästa sida. Verifiering av installation Datanätet (spridningsnätet) ska uppmätas enligt (SS-) EN , Permenent Link, Class E, senast gällande utgåva. Mätinstrument ska vara av typen som klarar att verifiera Class E Permenent Link och Channel-mätningar. För fibernätet gäller att kraven enligt OF-500 samt OS2 ska uppfyllas enligt denna handling och senast gällande standard SS-EN Mätningarna ska verifieras med protokoll som överlämnas till beställaren före slutbesiktning. Sammanställningsprotokoll över samtliga mätningar ska levereras. Fibermätningarna ska redovisas som separata länkar. Detta levereras på CD-rom i originalformat, samt ev. program för läsning.

20 /6/8/ 20 Omfattning Generell omfattning av uttag i spridningsnät, övrigt behov utreds vid projektering för respektive projekt. Arbetsplats: Lektionssal: Grupprum: Sammanträdesrum: Apparatskåp: Projektorer: Trådlöst nätverk: Dect telefoni: CCTV-anläggning: Centralutrustning Säk Hissar Ventilationsaggregat Apparatskåp VVS Värmepump 1st 2-vägs RJ45 samt 1st 1-vägs RJ45 per arbetsplats 2st 2-vägs RJ45 1st 2-vägs TJ45 3st 2-vägs RJ45 1st 2-vägs RJ45 1st 1-vägs RJ45 1st 1-vägs RJ45 per basstation 1st 1-vägs RJ45 per dect-bas 1st 2-vägs RJ45 per kamera 1st 1-vägs RJ45 per centralutr. brand/inbrott/passage 1st 1-vägs RJ45 per hiss 1st 1-vägs RJ45 per prefabricerat aggregat 1st 2-vägs RJ45 per apparatskåp 1st 1-vägs RJ45 per värmepump Stativuppbyggnad fiberbox fiberbox trådledare patchpaneler trådledare patchpaneler patchpaneler trådledare aktiv utrustning trådledare patchpaneler trådledare patchpaneler trådledare patchpaneler trådledare telepanel 50xRJ45 Generell uppbyggnad montagestativ vid flerfunktionsnät för telekommunikationssystem

21 /6/8/ CBB/1 Branddetekterings- och brandlarmsystem automatiska brandlarmsystem Allmänt Installationen ska uppfylla krav enligt SBF110:6 och SBF:s rekommendationer utrymningslarm Anläggningen utförs som ett adresserbart system. Detektering sker i huvudsak med rökdetektorer, värmekänslig kabel och larmknappar. Larmknappar installeras i anslutning till utrymningsdörr vid brandcellsgränser samt vid brandsläckare och brandposter. Larmknapp installeras även i reception. Larmknappar installeras ej i allmänna utrymmen. Komplett installation av branddörrstängningar ingår, för stängning av normalt sett uppställda dörrar i brandcellsgränser. Centralapparat ska avge externa signaler till ventilationssystem, hissystem, belysningssystem, säkerhetssystem och ljudsystem. Exakt omfattning utreds i projekteringen. Centralapparat ska mottaga externa signaler från sprinklersystem samt andra släckningssystem i ex. datahallar. Exakt omfattning utreds i projekteringen. Centralapparat skall kunna hanteras/manövreras via kommunens datanätverk. Larmöverföring ska anordnas till räddningstjänsten via IP-larmsändare övervakad förbindelse. Följande kriterier ska uppfyllas: - IT-avdelningen ansvarar för installation av datakabel mellan larmsändare och datastativ. Beställs hos IT-avdelningen: tel Innan larmsändare inkopplas ska DHCP-funktion i larmsändaren inaktiveras. - Patchkabel inom kopplingsställ ska vara svart, beställs hos IT-avdelningen. - Innan arbetet påbörjas ska ansvarig på fastighetsavdelningen meddelas för att möjliggöra ev. åtgärder. - GSM för backup ska om möjligt beställas hos Fastighetsavdelningen. - Larmsändaren ska sända V4-protokoll och ska ha primär och sekundär iputgång. Reservväg via GPRS direkt till Contalservers mobilnätverk på RTJ i Falköping. Brandförsvarstablå samt informationstablåer installeras enligt brandskyddsdokumentation.

22 /6/8/ 22 I övrigt framgår krav på omfattning, utförande och styrfunktioner av brandskyddsdokumentationen för respektive projekt. O-ritningar,serviceritningar och anläggarintyg upprättas. Komplettering till SBF110:6 inkl. bilaga A exempel 1-6: Vid låga byggnader i ett eller två våningar med brännbara material på fasad och/eller i takkonstruktionen ska detektering utföras med värmedetekterande kabel utvändigt runt byggnadens fasader. Omfattning Generellt gäller följande krav gällande omfattning av brandlarmsystem, där ej annat angivits i brandskyddsdokumentation. Typ av byggnad Omfattning, lägsta nivå Övervakning Äldreboende Förskola Grundskola Gymnasieskola Administrativa byggnader Gruppboende Bibliotek Kulturhus SBF110:6 Inkl värmedetektering fasad SBF110:6, Bilaga A Exempel 1, Barnstuga Inkl värmedetektering fasad SBF110:6, Bilaga A Exempel 4, Skolbyggnad Inkl värmedetektering fasad SBF110:6, Bilaga A Exempel 4, Skolbyggnad Inkl värmedetektering fasad SBF110:6, Bilaga A Exempel 5, Kontor Inkl värmedetektering fasad SBF110:6, Bilaga A Exempel 6, Gruppboende Inkl värmedetektering fasad SBF110:6, Bilaga A Exempel 5, Kontor Inkl värmedetektering fasad SBF110:6, Bilaga A Exempel 5, Kontor Inkl värmedetektering fasad Fullständig övervakning Ofullständig övervakning Ofullständig övervakning Ofullständig övervakning Ofullständig övervakning Ofullständig övervakning Ofullständig övervakning Ofullständig övervakning

23 /6/8/ CBEB Inbrottslarmsystem Normer Anläggningen ska utföras enligt SSF 130:7 Projektering och installation av inbrottslarmanläggning" med tillhörande aktuella versioner av referenspublikationer. Material ska så långt som möjligt uppfylla krav ställda i SSF 1014 för föreskriven larmklass. Inbrottslarmsystem ska utföras av godkänd anläggningsfirma, lägst larmklass 2, enligt SSF1015. Allmänt Anläggningen utförs som ett adresserbart system. Projektering och omfattning av anläggningen utförs i nära samråd med verksamhet och beställare. Programmering av anläggningen ska utföras i samråd med verksamhet och beställare. Utrymmen med utrustning med höga värden ska detekteras. Till- och frånslag ska kunna ske via kort/kodläsare i passagesystem samt automatiskt via tidkanal. Akustiskt och optiskt larmdon, (110db) ska även installeras utomhus. Följande anläggningar kan förekomma: Larmklass 1 enligt SSF130:7 Larmövervakning ska utföras som invändigt försåtsskydd av vitala delar i det skyddade objektet. Larmklass 2 enligt SSF130:7 Larmövervakning ska utföras som skalskydd kompletterat med invändigt försåtsskydd (delskydd). På kravställarens begäran kan indraget skalskydd godtas som avvikelse.

24 /6/8/ 24 Omfattning Generellt gäller följande krav gällande omfattning av inbrottslarmsystem, ska projektanpassas i samråd med beställare för respektive projekt. Typ av byggnad Omfattning anm. Äldreboende Förskola Grundskola Gymnasieskola Gruppboende Administrativa byggnader Bibliotek Kulturhus Lägst Larmklass 1 Lägst Larmklass 1 Lägst Larmklass 1 Lägst Larmklass 1 Lägst Larmklass 1 Lägst Larmklass 2 Lägst Larmklass 2 Lägst Larmklass 2 Stöldbegärlig egendom ska punkt- eller delskyddas Stöldbegärlig egendom ska punkt- eller delskyddas Stöldbegärlig egendom ska punkt- eller delskyddas Stöldbegärlig egendom ska punkt- eller delskyddas Stöldbegärlig egendom ska punkt- eller delskyddas Stöldbegärlig egendom ska punkt- eller delskyddas Stöldbegärlig egendom ska punkt- eller delskyddas Stöldbegärlig egendom ska punkt- eller delskyddas

25 /6/8/ CBH Nödsignalsystem Allmänt Nödsignalsystem installeras för RWC, vilrum och frysrum. Larm utförs lokalt via akustiskt och optiska larmdon. Instängningslarm från kyl/frysrum larmar även via larmsändare vidare till extern funktion. Larm från frysrum vidareförs till DDC (DUC). Apparater placeras enligt SS Larmtelefon från hiss ska uppkopplas mot larmcentral via GPRS. SIM kort beställes av kommunens IT enhet, telefon CBJ Trygghetslarmssystem Behov utreds under projekteringsskedet. 64.CBK Utrymningslarmsystem Allmänt Installationen ska uppfylla krav enligt SBF 110:6 och SBF:s rekommendationer utrymningslarm Utrymningslarmet aktiveras via brandlarmsystemets detektorer samt larmknappar. Omfattning enligt respektive projekts brandskyddsdokumentation. Talat utrymningslarm utreds i projekteringsskedet. 64.CCB/3 Entré- och passerkontrollsystem passerkontrollsystem Allmänt För att erhålla en kontrollerad passage och styrning av personflöde ska en passerkontrollanläggning installeras. Kortläsare/Kodläsare ska vara avsedd för beröringsfri avläsning av kodmedia, Mifare, samt knappsats för personlig kod. Kortläsare/Kodläsare ska vara försedd med sabotagekontakt samt inbyggd summer.

26 /6/8/ 26 Kortläsare/Kodläsare monterade utomhus ska förses med värmeelement samt väderskydd om fabrikanten så kräver. Kortläsare/Kodläsare monteras normalt 1000mm öfg. och ska monteras på vinklat fäste för lättare åtkomst av knappsats, samt ökad läsbarhet av ev. display för stående personer. Styrning av inbrottslarm ska kunna utföras via kortläsare. Systemet ska anslutas till s överordnade system för passagekontroll, R-CARD M5. Anläggningen ska administreras fullt ut i R-CARD M5. Omfattning av system och styrningar utreds vid respektive projekts projekteringsfas. Dörrmiljöer ska detaljstuderas och samordnas med övriga projektörer. Samordningen ska utmynna i ett gemensamt dokument för respektive dörrmiljö där all bestyckning finns redovisad. I denna entreprenad ingår att vara ansvarig för att ta fram detta dokument samt utföra samordnad provning gällande samtliga funktioner i dörrmiljöer. Dokument redovisas vid slutbesiktning. 64.DBB/1 Entrésignalsystem system för momentan anropssignal Entrésignal installeras vid normalt låsta entréer. 64.DBB/4 Entrésignalsystem system för upptagetsignal Allmänt Upptagetsignal installeras vid dörr till: - Vilrum - Sammanträdesrum Består av manövertryckknapp insida samt indikeringslampa utsida rum. Apparater ska vara märkta för upptagetfunktion. 64.DBH Felsignalsystem Allmänt Felsignaler från strömförsörjningsutrustningar i el- och teleanläggningar ska anslutas till DDC (DUC).

27 /6/8/ DCB Tidgivningssystem Behov utreds under projekteringsskedet. 64.ECB Ljudöverföringssystem system med teleslinga Allmänt I följande typ av utrymmen ska komplett system för teleslinga installeras. - Samlingssalar - Hörsalar - Gymnastiksalar - Dagrum Behov utreds under projekteringsskedet i samråd med verksamhet och beställare. 64.EBD 64.ECC/1 Porttelefonsystem Behov utreds under projekteringsskedet. Bildöverföringssystem TV-övervakningssystem Behov utreds under projekteringsskedet. 64.ECC/2 Bildöverföringssystem kabel-tv-system Allmänt Behov utreds under projekteringsskedet i samråd med verksamhet och beställare. Vid kabel-tv ska system- och utrustningsdelar ska uppfylla kraven enligt SS-EN del 2-5, 7, 8 och 10, SS-EN /11. Frekvensområdet för systemet ska vara mellan MHz i framriktningen och 5-65 MHZ i backriktnigen. TV-uttag monteras normalt sett i uppehållsrum, utbildningsrum, personalrum, samlingssalar och sammanträdesrum. Digital TV-mottagare ingår ej i entreprenaden Äldreboende: SVT1, SVT2, TV4, TV7 samt markbunden digital-tv (MUX)

28 /6/8/ 28 För-/Grund-/Gymnasiekola: SVT1, SVT2, SVT24, TV4, Barnkanalen samt markbunden digital-tv (MUX). Övriga anläggningar: markbunden digital-tv (MUX). 66 SYSTEM FÖR SPÄNNINGSUTJÄMNING OCH ELEKTRISK SEPARATION 66.D Åskskyddssystem Allmänt Överspänningsskydd installeras på inkommande el- och teleledningar. Grovskydd installeras i serviscentral Mellanskydd installeras i samtliga gruppcentraler. Finskydd monteras på gruppledning för centralutrustning larm, styrutrustning, televäxel, ljusanläggning, antennanläggning o dyl. Yttre åskskyddsledarsystem Behov av yttre åskledarsystem utreds under projekteringsskedet. Svensk standard SS-EN ska gälla. Riskbedömning utförs i projekteringsskedet för respektive projekt. 66.G System för potentialutjämning Allmänt Skyddsutjämning och kompletterande skyddsutjämning utförs enligt SS samt SEK Handbok 413 utgåva 4, skyddsutjämning i byggnader. Vid nybyggnad ska alla elektriska och övriga metalliska ledare ska föras in i byggnaden på ett gemensamt ställe, så nära varandra som möjligt. Kompletterande skyddsutjämning utförs enligt del 7 i Elinstallationsreglerna eller om frånkopplingstider enligt kapitel 41 inte kan uppfyllas. Funktionsutjämning utförs av stativ i teletekniska anläggningar, kabelstegar och kabelrännor.

29 /6/8/ 29 B. FLYTTNING, RIVNING, DEMONTERING Avfall ska omhändertas av entreprenören och källsorteras i de fraktioner som det lokala avfallsverket har möjlighet att omhänderta. All befintlig installation som ej återanvänds ska demonteras i hela sin längd. Gäller även utrustning i centraler mm. Y. MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION MM Märkning Märkning ska utföras på samtliga delar som ingår i arbetet, vara lika övrig märkning i anläggning och överensstämma med teknisk dokumentation. Märkskylt ska vara anpassad till klimat. Skruvade graverade märkskyltar ska placeras invid apparater. Märkning med märkband i anpassad ram som skruvas under apparatens stödram samt märkband i anpassat fönster på uttag accepteras i torra miljöer. Skylt ska vara monterad innan anläggning tas i bruk. Omkopplare mm ska märkas med klartext anvisande betjänande funktion. ( ex Ytterbelysning) Kopplingsutrustningar förses med märkskyltar som anger skåpets beteckning, typ av huvudledning, varifrån huvudledning kraftmatas samt maximal säkring av huvudledning. Kortslutningsströmmar och förimpedans ska dokumenteras vid samtliga centraler och apparatskåp. Uttag och strömbrytare ska märkas med centralbeteckning och gruppnummer. Samtliga dosor märks med centralbeteckning och gruppnummer. Fabrikstillverkad eller av entreprenören sammansatt kopplingsutrustning ska vara CE-märkt med avseende på LVD lågspänningsdirektivet, MD maskindirektivet och EMC elektromagnetisk kompatibilitet. Intyg om överensstämmelse upprättas av entreprenören. Brandtätningar ska förses med märkskylt som anger produktnamn, brandteknisk klass och typgodkännande nummer.

30 /6/8/ 30 Injustering och Provning Provningar enligt elinstallationsreglerna SS , kapitel 61 Kontroll före idrifttagning ska utföras. Egenprovning genomförs av entreprenören i takt med entreprenadens färdigställande. Vid provningens utförande ska ansvarig vidimera provningsresultaten i protokoll. Egenprovning redovisas i enlighet med upprättat kvalitetssäkringsprogram. Riskanalys av gemensamma anläggningar utföres av beställaren. Entreprenören ska överlämna teknisk dokumentation och deltaga vid riskanalysen. Innan egenprovning utföres ska beställaren underrättas och beredas tillfälle att närvara. Alla installationer ska provas ur säkerhet och funktionssynpunkt innan arbete anses färdigt. Intyg och protokoll på utförda provningar ska upprättas. Samordnad provning Entreprenören ska delta i samordnad provning. Entreprenören är ansvarig för samordnad provning gällande dörrmiljöer, se även under 64.CCB/3 Entré- och passerkontrollsystem - passerkontrollsystem. Före provningstillfället ska entreprenörens egenkontroll vara klar. Information till drift- och underhållspersonal Information ska alltid ges till drift- och underhållspersonal. Program för genomförande ska i samband med kallelse upprättas. Entreprenören ansvarar för att intyg på genomförd information upprättas. Intyg ska minst redovisa: Närvarande, omfattning (anläggningsdelar) och kvittens på att information varit erforderlig. Miljödokumentation Entreprenören ska i samband med slutbesiktning redovisa intyg att ställda miljökrav för projektet har uppfyllts.

31 /6/8/ 31 Bygghandlingar Allmänt s Cad-manual ska tillämpas. Entreprenören ska upprätta följande handlingar i tillämpliga delar: - Installationsritningar i dwg-format, planer och sektioner utvisande placering av apparater och ledningar. - Armaturförteckning - Huvudledningsschema - Skyddsutjämningsschema - Enlinjescheman - Dimensioneringsunderlag av ledningarnas belastningsförmåga samt utlösningsvillkor Teletekniska system Registrering sker enligt normer förtecknade i SS utgåva 6. Underlag ska upprättas innan montagearbete påbörjas. Vid befintlig anläggning bestäms norm för registrering i samråd med Beställare. Entreprenören ska tillhandahålla B följande bygghandlingar för granskning och godkännande innan arbetet påbörjas: - Nätscheman - monteringsritningar för komponentplaceringar - Förbindningsscheman, blockscheman - Plintkort - skyltlista. Leverans Bygghandlingar levereras i 2 omgångar för godkännande till beställaren innan arbetet påbörjas.

32 /6/8/ 32 Relationshandlingar Allmänt Relationshandlingar ska förses med påskrift RELATIONSHANDLING samt datum. Entreprenören ska upprätta följande handlingar: - Samtliga bygghandlingar enligt ovan uppdaterade till relationshandling. - Vid ingrepp i befintlig utrustning ingår i denna entreprenad att uppdatera berörda relationshandlingar enligt ovan. - Program som kan försvinna ur datorn vid t ex ett hårddiskhaveri, ska levereras på CD-skiva, eller därmed jämställt media, för direkt inläsning i dator efter reparation. All relationshandling ska överlämnas på CD-skiva i DWG-, PDF-format. Huvudledningsschema monteras vid serviscentral. Teletekniska system Registreringshandlingar ska utföras enligt SS , senaste utgåvan. Uppdaterade OR- och serviceritningar för brandlarmssystem upprättas i 2 omgångar, förutom de som placeras vid brandförsvarstablån. Vid centralutrustning för respektive system monteras ett nätscheman bestående av laminerad pappersritning. Vid respektive montagestativ monteras en omgång monteringsritningar för resp. stativ, bestående av laminerad pappersritning. Leverans Omfattning 1 omg pappersritningar A1-format 1 omg pappersritningar A3-format 1 omg CD med digitala filer i DWG-, DOC- och PDF-format

33 /6/8/ 33 Driftinstruktioner Med undantag av standardiserad katalogförd installationsmateriel ska underlaget bestå av: - Skötselinstruktioner och skötselrutiner för ingående system, apparater och komponenter. - Felavhjälpande åtgärder. - Reservdelsförteckning avseende apparater och komponenter som är lämplig att utbytas av drift- och underhållspersonal. Av förteckningen ska framgå uppgifter om fabrikat, typ, tillverkningsnummer och inköpsställe samt eventuella kompletterande data. - Märknings- och skyltlistor över ingående märkningar. - Broschyrblad och datablad över ingående apparater och komponenter. - Funktionsbeskrivning över levererad utrustnings verkningssätt, kompletterad med erforderliga ritningar, scheman, monteringsanvisningar samt anvisning om hur utrustning eller apparat ska manövreras för att avsedd funktion ska erhållas. - Driftinstruktioner överlämnas i 2 omgångar insatta i pärmar. Dokument ska ordnas enligt register. All dokumentation ska även överlämnas på CD-rom

34 /6/8/ 34 8 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM Allmänt OBS! Krav enligt beskrivningsdel för 6. El- och telesystem gäller även för styr- och övervakningssystem. Systemet ska utföras autonomt (självständigt). Systemet ska anslutas mot något av s överordnade SCADA system CitectSCADA, Siemens Desigo eller TAC Vista. Version stäms av med beställare innan respektive uppdrag påbörjas. Vid om och tillbyggnad används befintlig teknik för kommunikation. För entreprenaden gäller även: - CE-märkningdirektivet 89/336/EEC EMC-direktivet för lätt industrimiljö - LVD-direktivet 93/68/EEC - Maskinsäkerhet IEC : Maskindirektiv 98/37/EG,89/392/EEG,91/368/EEG och 93/68/EEG Omfattning Entreprenader där denna standard ligger till grund ska omfatta följande: - Komplett installation av anläggningen, inkl kanalisationssystem. - Styr- och reglerkomponenter som framgår av separat redovisad objektsanpassad teknisk beskrivning. - Leverans, montage, märkning, dokumentation, provning, injustering och utbildning till en fullt funktion och driftfärdig anläggning. - Konstruktion, leverans, montage och dimensionering av apparatskåp. - Leverans och dimensionering av ledningsnät. - Leverans av utrustning för kommunikation, inkl program, i och mellan DDC:er inom denna anläggning samt till överordnat system. - Erforderliga underlag för CE-märkning - Uppkoppling mot överordnat system inkl mjukvara. - Programmering och upprättande av dynamiska funktionsbilder i överordnat system. - IP-adresser tillhandahålls av Beställare.

35 /6/8/ 35 GENERELLA FUNKTIONSKRAV Allmänt Reglernoggrannhet: Temperaturreglering Tryck, ventilation Tryck vätska ± 0,5 C vid givare ±3% av mätområdet ±3% av mätområdet Regulatorers prestanda ska vidimeras via insvängningsförlopp med max 4st svängningar. Givare för kontinuerlig verkan ska vara av typen PT100, PT1000 eller NI1000. Aktiva givare ska vara för 0-10V eller 4-20mA. Styrsystem (DDC) DDC, Direct Digital Control, är utrustningar/enheter vilka är försedda med analoga/digitala in- och utgångsmoduler (I/O), enheten ska vara kommunicerbar/adresserbar samt innehålla programmerbara logiska villkor för styrning och reglering. Systemet ska bestå av friprogrammerade DDC:er och arbeta fristående med styrning, reglering, övervakning samt larmhantering. Minst 10% av respektive I/0-typ (AI, AQ, DI, DQ) ska finnas i reserv i varje apparatskåp vid färdigställd anläggning. Dock ska minst två reserv ut- och ingångar av respektive I/0-typ finnas. Om detta ej kan utföras, utan komplettering med ny DDC eller I/0-modul för endast reserv-i/0, ska detta informeras beställaren, som sedan tar beslut om åtgärd och kostnadsreglering. Det ska även finnas plats i apparatskåpsutrymme för minst 30% utökning av I/0-moduler. Manuell styrning av utgångar ska vara möjlig via displaypanel eller via extern omkopplare Hand-0-Auto. Vid DDC bortfall skall handkörning av motordrifter och belysning vara möjlig. Kommunikation DDC:er ska integreras till beställarens överordnade SCADA system via IPkommunikation via beställarens kommunikationsnätverk (WAN). DDC enheter ska vara bestyckade med gränssnitt mot kommunikationsnätverk. Kommunikation mellan DDC:er ska ske via beställarens spridningsnät för datakommunikation (LAN) inom respektive fastighet.

36 /6/8/ 36 DDC ska kunna kommunicera med något av följande system via KNX, Bacnet, Lon, M-bus eller Modbus. Kommunikations typ i samråd med beställare eller enl. befintligt system Displaypanel (HMI) Displaypanel ska finnas monterad på varje apparatskåp. Menystrukturen ska vara indelad systemvis med undermenyer. Följande parametrar ska ingå: Larmhistorik, Ärvärden, Börvärden, Driftsvar, Utgångar (analoga och digitala), Regulatorer (P,I och D-parametrar), Larmgränser, Larmfördröjning, och tid i DDC Programmering All programmering ska utföras i samråd med beställare. Innan entreprenören påbörjar sin programmering ska entreprenören tillhandahålla beställaren en komplett funktionsbeskrivning. Gränssnitt mellan DDC och överordnat system, CitectSCADA ska programmeras och överensstämma med krav i överordnat systems standard enligt CIFAS referensmanual. Version stäms av med beställare innan uppdrag påbörjas. Alla objekt som används i programmet ska namnges enligt beteckningssystem angivet i denna standard. Alla programdelar och sidor i programkoden ska ha en rubrik som förklarar vad koden utför och vilket objekt den tillhör. Ex. Drifttidmätning slampump P1. Drifttidsmätning Drifttidsmätning utförs på fläktar och pumpar Indikeringar och driftsvar Från 3-faspumpar (med motorskydd i serie) erhålls driftsvar genom kontaktor. Signal ansluts till DDC. Från 1-faspumpar erhålles driftsvar genom kontakt i strömrelä. Finns driftsvarsmodul i pumpen skall denna användas. Signal ansluts till DDC. För pump med elektronisk styrning erhålls driftsvar och larm direkt från pumpens elektronik. Signal ansluts till DDC. Från fläktar erhålls driftsvar genom fläktvakter (tryck) eller genom gränsvärde flöde/tryck i DDC. Signal från tryckvakt ansluts till DDC.

37 /6/8/ 37 Verkningsgrad Beräkning utförs i DDC och presenteras i DHC med givare i avluft, frånluft och uteluft. Larm genereras vid låg verkningsgrad är blockerat vid återvinning < 100%. Loggning Alla mätvärden, även från utrustning med integrerad styr skall vara möjliga att logga i SCADA-systemet. Mätning och förbrukning Förbrukningsmätare för el, värme och vatten ansluts till överordnat system via komunikationsbuss. Mätning rumstemperatur Rumsgivare installeras och ansluts till DDC. Antal och placering sker i samråd med beställare. Mätning temperatur fjärrvärme, annan värmekälla och sekundärsida. Temperaturer i retur- och framledning ska vara möjliga att avläsa i DDC. Om mätvärden för temperatur ej går att avläsa genom energimätare, ansluts separata givare till DDC. Vid seriekoppling av värmekällor ska framledningstemperatur från respektive värmekälla vara möjlig att avläsa i DDC. Solvärmeanläggningar Tekniska lösningar sker i samråd med beställare. Frys- och kylrum Summalarm från kylmaskin ska anslutas till DDC. Temperatur i frys- resp. kylrum ska vara möjliga att avläsa via DDC och ska ha gränsvärdeslarm. Innestängningslarm ska anslutas till DDC och till räddningstjänstens Contalserver för vidarekoppling till extern utförare. Externa larm Larm från el- och telesystem, hissar, pumpgrop, centralt brandlarm och jordfelsbrytare ska i samråd med beställaren anslutas till DDC.

38 /6/8/ 38 Centralt brandlarm Signaler för brandlarm mellan DDC:er ska ej ske via lokalt nätverk (ethernet) utan ska ske via separat trådbundet signalsystem. Vid utlöst centralt brandlarm ska ventilationsaggregat stoppa (om ej annat anges i branddokumentationen), vid återställning av brandlarmet ska aggregatet starta automatiskt. Funktionen ska ske oberoende DDC.

39 /6/8/ 39 Pumpstyrning Elektroniskapumpar skall monteras kontaktorlöst, pumparna skall styras via pumpens egna start/stopp ingångar från DUC. Pumpar för radiatorkretsar och hetvatten till ventilation startar då utetemperaturen är lägre än ställbart börvärde (exempelvis +12 C). Start och stopp är fördröjd med ställbar tid i DDC. Cirkulationspumpar för värme- och kyla i ventilationssystem (tillhörande värmeoch kylbatteri) är behovsstyrda via öppningsgrad av respektive styrventil. Stopp av pump är fördröjd med ställbar tid i DDC. Stoppade pumpar motioneras via ställbar tidkanal i DDC. Reglering Reglering av olika system som kan motverka varandra får ej förekomma. Handstyrning Det ska vara möjligt att från displaypanel vid DDC och via SCADA-system handstyra samtliga styrsignaler (spjällställdon, ventilställdon, frekvensomformare, motorer, pumpar, vvx etc.) Larmhantering och gruppering Alla larm,även larm från utrustning med integrerad styr skall presenteras i klartext i SCADA-systemet. Parametrar såsom hög, låg och fördröjning ska vara ställbara via displaypanel vid DDC och SCADA-system. Larm delas in i två kategorier se tabell med exempel: A-larm Centralt brandlarm Rök/brand luft Temp.larm frys/kyl Frysvakt Summalarm A B-larm Avvikande drift Temp. avvikelse Givarefel Servicelarm Övrigt Personlarm frysrum Expansionskärl Cirkulationspumpar primärvärme

40 /6/8/ 40 A-larm får ej vara möjliga att återställa via SCADA-system/fjärr. Dessa ska återställas på plats. Följdlarm orsakade av exempelvis onormalt stopp, utlöst motorskydd mm. ska undvikas på alla nivåer. Endast larm med högst prioritet ska anges. Larmhistorik ska gå att nå via displaypanel eller DHC och visa minst 50 aktiva händelser (inträffat/ej kvitterat). Larm som ej är aktiva och samtidigt kvitterade i displaypanel behöver ej visas i larmhistorik. I historiken ska objektets namn, kategori, tid och datum framgå. Möjlighet till att blockera larm ska finnas. Tidstyrning intern tidkanal i DDC Tidkanal för styrning av ventilation, börvärde, belysning mm. ska vara av typen veckoschema och innehålla minst två perioder (start/stopp) per dag. Till varje tidkanal ska programmeras funktion för minst 4 specialdagar (helgdagar) med minst en period (start/stopp) per specialdag. Specialdagen styrs med start resp. stoppdatum och kan löpa över flera på varandra följande kalenderdagar. Tidstyrning extern signal till DDC Varje tidkanal ska även vara möjlig att styra via externt tidkanalsprogram i SCADAsystem. Via uppsatt digital tag i SCADA-system direktstyrs då statusen på tidkanalen. För att kontrollera kommunikation mellan DDC och SCADA-system skickas (från SCADA-system) kontrollpulser till DDC (watchdog-funktion) var 5 minut. Har DDC ej erhållit kontrollpuls inom 15 minuter övergår styrningen till intern tidkanal. Apparatskåp Dimensionering av apparater ingående i apparatskåpet ska utföras först efter att slutgiltiga uppgifter inhämtats från övriga entreprenörer. Innan tillverkning av apparatskåp ska Beställare ges tillfälle att granska tillverkningsritningar. Apparatskåp ska ha lägst skyddsform IP43 och vara i industrimässigt och robust utförande samt vara lackerade med slagtålig lack. Apparatskåpet anordnas där så erfordras med ventilation och filter så att +35 C temperatur ej överstigs. Apparater, såsom dvärgbrytare, reläer, motorskydd, kontaktorer, DDC, I/O-kort, kommunikationsutrustning o d, ska monteras i rader på DIN-skenor mellan horisontella ledningskanaler. Kraftförsörjningsdelen av apparatskåpet byggs upp med säkringar, dvärgbrytare och motorskyddsbrytare (säkringsfri lösning).