RAPPORT Dagvattenutredning. Blommeröd. Upprättad Reviderad Upprättad av: Karin Vendt Granskad av: Godkänd av:

Transkript

1 RAPPORT Dagvattenutredning Blommeröd Upprättad Reviderad Upprättad av: Granskad av: Godkänd av:

2 L:\5170\ - Blommeröd Dagvattenutredning\3_Dokument\36_PM_\Dagvatten.docx RAPPORT Dagvatten utredning Blommeröd Reviderad Kund Blommeröds Exploaterings HB Box Malmö Konsult WSP Box Helsingborg Besök: Järnvägsgatan 13 Tel: WSP Sverige AB Kontaktpersoner Linn Ohlsson tel: Johan Lager tel: (14)

3 L:\5170\ - Blommeröd Dagvattenutredning\3_Dokument\36_PM_\Dagvatten.docx Innehåll Bakgrund 4 Orientering 4 Omfattning 5 Underlag 5 Förutsättningar 5 Befintliga ledningar 5 Funktion diken 6 Geoteknisk undersökning och grundvattennivåer 7 Lösning för VA-försörjning 9 Beräkningar 9 Avrinning från exploateringsområdet 9 Fördröjningsvolymer 10 Flöden genom området 10 Förslag till dagvattenhantering 11 Utformning magasin 12 Gatuavvattning 12 Rekommendationer för tomtmark 12 Befintlig kulvertering 12 Bräddike 13 Sammanfattning 13 Avslutande kommentarer 14 Bilaga 1- Översikt befintliga förhållanden Bilaga 2 - Översikt VA Bilaga 3 - Förslag höjdsättning Bilaga 4 - Sektionsskiss gata Bilaga 5 - Sektionsskiss dammar och dike 3 (14)

4 L:\5170\ - Blommeröd Dagvattenutredning\3_Dokument\36_PM_\Dagvatten.docx Bakgrund Blommeröds Exploaterings HB har för avsikt att genomföra en exploatering för enfamiljshus, enligt situationsplan omfattas området av 19 permanentbostäder. Syftet med denna rapport är att utreda vilka volymer dagvatten som alstras av nyexploateringen och som behöver fördröjas inom området. Utredningen ska också föreslå åtgärder som kan säkerställa att ny bebyggelse inte skadas vid höga flöden från naturmarken norr om området. Detta sker genom höjdsättning och utformning av flödesvägar genom nyexploateringen. en redogör även för hur VAförsörjningen ska ske till området. Orientering Planområdet ligger ca 5 km söder om Höörs centrum och ca 500 meter från väg 23. Området gränsar till Stanstorpsvägen i norr och Lillövägen i väst. Längs med dessa vägar ligger det befintliga tomter. I söder och öster gränsar tänkt utbyggnadsområde till verksamheten inom Blommeröds arabstuteri. In i området norrifrån kommer en bäck som uppströms går i en ravin och som avvattnar ett område med naturmark norr om ravinen. Området är inhägnat mot Stanstorpsvägen. I nuläget används området till betesmark med ädellövträd och en stallbyggnad som är placerad mitt i området. Figur 1 Översiktskarta från Planprogram Blommeröd. Prickat område visar exploateringsområdet. 4 (14)

5 L:\5170\ - Blommeröd Dagvattenutredning\3_Dokument\36_PM_\Dagvatten.docx Omfattning Utredningen omfattar teoretiska beräkningar av dagvattenflöde och fördröjningsvolymer för nya dammar i exploateringsområdet. Ett dimensionerande flöde för genomledning av naturmarksavrinningen norrifrån presenteras också i utredningen. Exploateringsområdet utgör en yta på 4,6 hektar. Bäcken utgörs av ett dike som har sin början ca 3000 m uppströms området. Enligt uppgifter från kommunen dräneras och avvattnas en yta på ca 288 hektar till bäcken som går kulverterat rakt igenom området till den plats där västra dammen ska placeras och vidare till ett utlopp i Ringsjön. Platsbesök gjordes i januari 2015, en regnig dag då flödet i bäcken var högt. Föroreningshalter i dagvatten för planområdet bedöms vara låga. I rapporten bifogas som bilagor en översiktlig ritning över befintliga förhållanden, en översikt över föreslagen VA-hantering, en föreslagen höjdsättning och sektioner av dammar, dike och gatan genom området med avvattning. Underlag - Fältinventering och utlåtande gjort av Naturcentrum AB Planprogram för del av Bosjökloster 1:595, Blommeröd i Höörs Kommun, Skåne län, MUR- del av Bosjökloster 1:595 gjort av Geoexperten i Skåne AB, Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem. P110 Svenskt Vatten, januari Dagvattenpolicy, Höörs Kommun, Inmätning, gjord VA-karta över Höör från Mittskåne vatten Förutsättningar Befintliga ledningar Befintliga ledningar och brunnar är inmätta i Sweref och höjdsystem RH70, detta underlag har kompletterats av ledningsunderlag från Mittskåne vatten. Huvudledningarna för vatten och avlopp går igenom planområdet, vilket gör att bebyggelsen anpassas till dessa. Inom planområdet finns ett befintligt dikesföretag med kulverterade ledningar i västra delen av området. Diket som kommer från bäckravinen norr om Stanstorpsvägen går genom området i en ledning och mynnar ut i en liten damm i området där det är tänkt att den nya dammen ska anläggas, intill tomt 1, se Bilaga 2. Den befint- 5 (14)

6 L:\5170\ - Blommeröd Dagvattenutredning\3_Dokument\36_PM_\Dagvatten.docx liga ledningen från diket norr om Stanstorpsvägen är en 500 mm betongledning och har ett fall på 2 procent. Inloppet till trumman består av en nedstigningsbrunn med ett kupolgaller och sidan av brunnen är sönderslagen. Kulverteringen som leder från diket till dammen är sammanlagt 123 meter lång och med en höjdskillnad på 2,68 meter. Figur 2 Befintligt inlopp, sönderslagen brunn. Funktion diken Förutom det kulverterade diket genom den västra delen av området finns det även ett dike genom den östra delen. I Figur 3 visas diket som leds in i området och hur det delas upp i två olika dikesstråk. I dikningsföretaget från 1942 anges att en fördelningsbrunn har funnits med funktionen att fördela flöden mellan de två flödesvägarna som går genom området. Placeringen av fördelningsanordningen är ungefärligt markerad i Figur 3. Numera går flödet i regel i det västra diket och vägen anges drabbas av översvämningar vid höga flöden. Vid platsbesöket i januari 2015 noterades också att dikesfåran söderut var torr även då det var väldigt blött i markerna. Den ursprungliga funktionen har alltså ersatts med att flödet numera leds västerut. 6 (14)

7 L:\5170\ - Blommeröd Dagvattenutredning\3_Dokument\36_PM_\Dagvatten.docx Figur 3 Figur som visar dikessträckningen genom området. Den röda ringen markerar den sektion där flödet enligt dikningsföretaget fördelades mellan de två fortsatta sträckningarna. Geoteknisk undersökning och grundvattennivåer I grova drag faller markytan från nivåer kring +63 i nordväst mot söder och sydost till nivåer som lägst +54. Sanka lågpartier förekommer i sydost och centralt i området ca 100 m väster om stallet, se Bilaga 1. Vid den geotekniska undersökningen, utförd i oktober 2013, har det visat sig att grundvattnet är i nivå med markytan eller strax där under vid lågpartierna. I resterande område ligger grundvattenytan 1 till 2 meter under markytan. De förekommande jordlagren består av sandmorän, lermorän, sand och silt. Förutsättningar för infiltration/perkolation av dag- och dränvatten bedömdes vid den geologiska undersökningen vara relativt gynnsamma i sandmoränen ovan grundvattenytan. Vid de tillfällen då grundvattenytan är hög i stora delar av området blir tillgänglig yta för infiltration däremot relativt liten. Mätningen av grundvattenytan i området vid den geotekniska undersökningen ger bara en ögonblicksbild av grundvattennivån. För att få fram den högsta nivån krävs mätning under en längre period. För ett tillförlitligt värde krävs tillgång till grundvattennivåer från en mätperiod på flera år. Då området ligger nära recipienten Ring- 7 (14)

8 L:\5170\ - Blommeröd Dagvattenutredning\3_Dokument\36_PM_\Dagvatten.docx sjön kan grundvattennivåns fluktuationer över året förväntas påverkas av nivån i sjön, den förväntas även påverkas av de flöden som alstras av naturmarksavrinning norr om området vilket gör grundvattensituationen komplex. Vattenstånd som är karaktäristiska för Västra Ringsjön har beräknats av Sydvatten AB Högsta högvattenståndet med en förväntad återkomsttid på 100 år har beräknats till +55,05 m (RH 2000). Medelhögvattenståndet angavs som +54,52. Relaterat till medelvattenståndet +54,08 kan man därmed anta en normal fluktuation av vattenståndet med nästan 1 m och en extrem fluktuation med ca 2 m. Grundvattenvariationer på mer än 1 m i sjöns närhet kan därför antas relativt sällsynta. Under sommaren när de mest extrema regntillfällena infaller förväntas grundvattenytan vanligtvis vara som lägst med en utökad infiltrationskapacitet till följd. Detta gäller inte för Ringsjön vilket visas av en rapport av Ekologgruppen i Landskrona som redovisar vattenståndet i Ringsjön under Variationen över året som kan betraktas i Figur 4 visar att vattenståndet under detta år är som lägst i oktober och november. Detta förklaras av den avtappning som sker av sjön som generellt är störst under vintermånaderna vilket innebär att vattennivån inte enbart regleras av naturliga förlopp. Med anledning av detta utesluts antaganden om att infiltrationskapaciteten är större övriga delar av året. Figur 4 Vattenståndet i Ringsjön över året 2009 (Ringsjön Vattenundersökningar 2009, Birgitta Bengtsson. Ekologgruppen i Landskrona AB, 2010). Även då infiltrationskapaciteten inte kan slås fast och den förväntas vara liten vid höga grundvattennivåer finns det ändå skäl att utnyttja den kapacitet som finns under perioder med lägre grundvattennivåer. Infiltrationsåtgärder föreslås därför som ett komplement till de åtgärder som syftar till att leda bort dagvatten från området. 8 (14)

9 L:\5170\ - Blommeröd Dagvattenutredning\3_Dokument\36_PM_\Dagvatten.docx Lösning för VA-försörjning Befintliga ledningar för vatten och spillvatten leds i vägen norr om området och även genom exploateringsområdet till gården och västerut. Ledningarnas sträckning visa i Bilaga 1. Fastigheterna i nyexploateringen kan kopplas på det befintliga VAnätet enligt förslag i Bilaga 2. Förslaget redovisar sträckning av vatten- och spillvattenledningar med vattengångar för spillvatten vid anslutningspunkter och de mest avlägsna fastigheterna. Beräkningar Avrinning från exploateringsområdet Enligt P110 ska dimensionerande regn konstrueras enligt den uppdaterade ekvationen av Dahlström (2010) för alla varaktigheter under 24 timmar. Då regn av längre varaktigheter beräknas rekommenderas däremot det äldre sambandet enligt Dahlström (1979) med användning av en Z-parameter. P110 rekommenderar vidare användningen av en klimatfaktor på minst 1,25 för regnvaraktigheter på upp till en timme. För längre varaktigheter rekommenderas en klimatfaktor på minst 1,2. Beräkningar har gjorts för ett 10-, 20 och 100-årsregn med 10 minuters varaktighet. I Tabell 1 redovisas uppmätta ytor och de avrinningskoefficienter som har använts för avrinningsberäkningarna. Tabell 1 Avrinningskoefficienter Typ av yta Hektar Avrinningskoefficient Väg/gatan 0,5 0,8 Tomterna minus tak 1,5 0,17 Tak area 0,3 0,9 Skog 2,3 0,1 Totalt 4,6 0,2 Områdets yta är uppmätt till 4,6 ha. Det ger ett dimensionerande flöde från hela området på 326 l/s för ett 10-årsregn, för ett 20-årsregn blir motsvarande flöde 410 l/s och för ett 100-årsregn 700 l/s. 9 (14)

10 L:\5170\ - Blommeröd Dagvattenutredning\3_Dokument\36_PM_\Dagvatten.docx Fördröjningsvolymer Då området delas av topografin i två naturliga avrinningsområden anläggs två dammar för fördröjning av dagvatten, en för det västra området och en för det östra. Vid beräkning av en fördröjningsvolym användes det högsta tillåtna flödet till dikningsföretaget, 1,5 l/s*ha. Detta motsvarar 2,7 l/s från den västra dammen och 4,3 l/s från den östra. Förhållandet mellan total avrinningsyta och tillåtet utflöde från magasinet avgör den dimensionerande varaktigheten för det specifika regn som används. I det här fallet uppgick den till timmar för ett 10-årsregn, denna varaktighet ger alltså den största erforderliga fördröjningsvolymen. Den dimensionerande volymen för damm Väst blir vid ett 10-årsregn 189 m 3, det betyder att dammen klarar av en volym av ett 100-årsregn med varaktighet på 15 min. Vid ett dimensionerande 20-årsregn krävs istället en volym på 250 m 3, dimensionerande varaktighet blir då 16 timmar, denna volym kan fördröja ett 100-årsregn med ca 35 min varaktighet. Motsvarande dimensionerande volym för damm Öst blir vid ett 10-årsregn med varaktighet på timmar, 285 m 3, det betyder att dammen klarar av en volym av ett 100-årsregn med varaktighet på15 min. Vid ett dimensionerande 20-årsregn med varaktighet timmar krävs istället en volym på 376 m 3, den volymen ger kapacitet att fördröja ett 100-årsregn med den ungefärliga varaktigheten 30 min. Flöden genom området Med den lutning och storlek som befintlig kulvertering från vägdike och bäck genom ravin har klarar ledningen ett flöde på ca 940 l/s. Diket uppströms bäcken ingår i ett dikningsföretag som sträcker sig dit där ravinen tar vid. För diket genom ravinen har en kapacitet beräknats utifrån den dikessektion som är längst nedströms i dikningsföretaget och den uppskattade lutning som gäller för den sista sträckan genom ravinen till ca 900 l/s. Detta visar att kulverteringen klarar flödet från ett fullt dike, men inloppet i diket som är en sönderslagen brunn måste byggas om för att förhindra att grenar och annat sätter igen hålet och ledningen. Då inga mätningar har gjorts på vattennivån i diket är det svårt att uppskatta ett förväntat basflöde från dränering av naturmarken i norr. För att beräkna ett maximalt belastningsfall antas att diket kan gå fullt vid höga grundvattennivåer i området. Den maximala avrinningen från dikets avrinningsområde kan inträffa både vid stora regn och vid snösmältning, alltså både sommar, vinter och vår och riskerar därför att sammanfalla med höga grundvattenflöden. Vid dimensionering av ytterligare rinnvägar genom området har därför den kulverterade ledningens kapacitet räknats bort. Dikets avrinningsområde utgörs av 288 Ha. I Tabell 2 anges uppskattade flöden från naturmarken som utgör dikets avrinningsområde. Dimensionerande snösmältningsintensitet med två års återkomsttid för södra och mellersta Sverige är enligt P mm/12 h. Publikationen ger också ett alternativ till uppskattning av avrinningsflöden i form av ett samband framtaget från observe- 10 (14)

11 L:\5170\ - Blommeröd Dagvattenutredning\3_Dokument\36_PM_\Dagvatten.docx rade maximala avrinningsflöden från naturmarker av olika storlek. Flöden med 10 respektive 100 års återkomsttid enligt den uppskattningen motsvarar ungefär en avrinningskoefficient från området på 0,07. Detta redovisas i Tabell 2 som ger en översikt för flödena för olika typer av dimensionerande fall och vid olika avrinningskoefficienter. Det beräknade flödet för snösmältning + 2-årsregn anses vara i överkant då den beräkningsmetoden inte tar hänsyn till någon fördröjning genom diket, det blir dessutom mycket högre än den maximala uppskattade naturmarksavrinningen med återkomsttid 2 år. Det antaget överdrivna flödet ligger dessutom en bra bit under det uppskattade 100-årsflödet och täcks därför in av detta alternativ. Då flödet från naturmarken leds genom området har det högsta framräknade 100- årsflödet valts vid dimensionering av planerade rinnvägar vilket förmodas ge en kapacitet med viss marginal. Tabell 2 Avrinningsflöden för uppströms dike som avvattnar naturmarken norr om området, rinntiden genom diket är uppskattad till 90 min. Avrinningskoefficient 0,1 (l/s) Avrinningskoefficient 0,07 (l/s) Maximal avrinning från naturmark enl. fig. 4,4 P110 (l/s) 2-årsregn Snösmältning årsregn + snösmältning 10- årshändelse 100- årshändelse Förslag till dagvattenhantering Enligt Höörs Kommuns dagvattenpolicy ska all nyanläggning av gator och vägar utformas så att föroreningar i vattnet kan avskiljas. Gatuunderhållet ska inriktas mot att begränsa dagvattnets föroreningsinnehåll. Inriktningen är att sträva efter att: Där det är möjligt, hantera dagvattnet på markytan, vilket gör att dagvattnet kan passera vegetationsklädda ytor. Att dagvatten från hårdgjorda ytor inte först ska samlas ihop för att sedan spridas ut eller renas. Att skapa former för dagvattnets avrinning som kan ge deleffekter i flera steg på sin väg mot recipienten. 11 (14)

12 L:\5170\ - Blommeröd Dagvattenutredning\3_Dokument\36_PM_\Dagvatten.docx Föreslagen utformning för dagvattenhantering inom exploateringsområdet Blommeröd efterlever kommunens policy genom att förorda avledning av dagvatten i infiltrationsstråk innan fördröjning i magasin. Utformning magasin Föreslagen placering av dammarna visas i Bilaga 2 och föreslagna sektioner för dammarna redovisas i Bilaga 5. Förslaget innebär att dammarna ges en permanent vattenyta och en reglervolym över det. Den föreslagna utformningen innebär att en reglervolym skapas som kan fördröja ett dimensionerande 20-årsregn. Ett strypt utlopp placeras på den angivna nivån för den permanenta vattenytan och på den övre nivån för reglervolymen anläggs ett bräddavlopp. Då grundvattennivåerna är osäkra men observerat höga i området behöver dammarna anläggas som täta magasin. De anlagda fördröjningsdammarna ligger båda intill befintliga diken och deras utlopp ansluts till dessa. För denna anslutning kan det behövas en förrättning med länsstyrelsen och dikningsföretagets ägare. Gatuavvattning Gatorna i området avvattnas med tvärfall mot ett infiltrationsstråk som anläggs längs gatorna. Detta utformas som ett skåldike med en längsgående lutning på 0,5-1%. En sektion i Bilaga 4 visar föreslagen utformning av gata och avvattning. Diket bidrar till fördröjning och eventuellt viss infiltration vid perioder med låga grundvattennivåer. Bilaga 2 och 3 visar principen för avvattningen med utritade diken och ledningar samt markhöjder och rinnpilar. I gatan genom bostadsbebyggelsen i öster kan inte ett södergående fall uppnås då spillvattenledningen ska anslutas i Stanstorpsgatan i norr. Diket i denna gata behöver därför kompletteras med en dagvattenledning som leder dikesvattnet söderut. Rekommendationer för tomtmark För att utnyttja den infiltrationskapacitet som finns rekommenderas att fastigheterna anläggs med stuprör som leds ut över gräsytor där infiltration kan ske. Höjdsättning av tomtmark utförs på ett sådant sätt att eventuella översvämningar inte medför skador på bebyggelse. Befintlig kulvertering Inloppet till den befintliga kulverteringen klarar i nuläget inte flödet från ett fyllt dike vilket gör att det lätt sätter igen. Inloppet behöver därför byggas om av väghållaren så att det klarar samma flöde som ledningen. 12 (14)

13 L:\5170\ - Blommeröd Dagvattenutredning\3_Dokument\36_PM_\Dagvatten.docx Bräddike Då det är tydligt att den östra dikesfåran är tänkt att kunna avleda flöden norrifrån anses den bästa lösningen för avledning av extremflöden genom området vara att återställa denna funktion. Flöden norrifrån kan då bräddas hit i de fall då kapaciteten på det kulverterade diket västerut är för låg. Nedströms exploateringsområdet leds diket runt en betesmark och därefter till ett brett krondike med en uppskattningsvis hög kapacitet. Konsekvenserna av ett ökat flöde skulle innebära en ökad risk för översvämning av markerna direkt söder om exploateringsområdet men dessa konsekvenser anses alltså vara i enlighet med den tänkta funktion för diket som beskrivs i dikningsföretaget. För att säkerställa att avrinning från naturmarken kan ledas genom området vid ett 100-årsflöde behöver det östra diket justeras. Den befintliga sträckningen som visas i Bilaga 1 går idag över den delen av området där tomtmark planeras, sträckningen föreslås rätas ut i nord-sydlig riktning för att placera diket i svackan mellan de östra och centrala tomterna. Dikets avledande funktion behöver också säkerställas då det befintliga diket enligt observationer inte leder bort flöde norrifrån som vid höga flöden översvämmar vägen. Ett nytt inlopp från diket norr om vägen föreslås därför. Detta kopplas till en trumma via ett bräddavlopp placerat i nära anslutning till inloppet till kulverten som leder genom områdets västra del. Diket leds sedan genom en trumma under vägen i söder och ansluter till vägdiket och leds sen genom det östra magasinet och vidare till det befintliga diket. Det dimensionerande flödet för utformning av en dikessektion har valts till 3,9 m 3 /s då det är det högsta uppnådda dimensionerande flödet från de beräkningar som redovisas i Tabell 2. Sträckningen av diket redovisas i Bilaga 2 och Bilaga 3 och en sektion i Bilaga 5 redovisar bredd och slänter. Dikets släntkrön har anpassats till befintliga markhöjder och botten har lagts 0,8 m under dessa. Längsgående lutning blir ungefär 1,3 %. För en omledning av det befintliga diket krävs en anmälan till Länsstyrelsen. Då omledningen inte medför någon extra tillrinning till diket som inte innefattas av dikningsföretaget borde det inte krävas någon omprövning av företaget. Sammanfattning Två dammar behövs för att ta hand om och fördröja den avrinning som genereras från hårdgjorda ytor av nyexploateringen i området. En damm i väster och en damm i öster. Dessa har dimensionerats för att kunna fördröja ett 20-årsregn. Den västra dikessträckningen genom området uppskattas kunna ta emot flöden från ett fullt dike norr om vägen. Däremot måste inloppet till ledningen göras om då det befintliga inloppet är en sönderslagen brunn, som lätt kan sätta igen med grenar och dylikt. Vid extremflöden från dikets avrinningsområde förväntas det befintliga diket svämmas över. Vid dessa höga flöden föreslås ett bräddavlopp som leder flödet till ett justerat dike genom det östra området, detta har dimensionerats för ett 100- årsflöde. 13 (14)

14 L:\5170\ - Blommeröd Dagvattenutredning\3_Dokument\36_PM_\Dagvatten.docx Avslutande kommentarer Dagvattenutredningen ska fungera som ett underlag för vidare utformning och projektering av dagvattenlösningar i området. Utgångspunkten har varit att utifrån Höörs Kommuns dagvattenpolicy ge förslag på olika dagvattenlösningar för att fördröja och leda dagvattnet från planområdet. Höjdanalysen visar att planområdet lutar i syd- sydvästlig riktning. Detta innebär att det är naturligt att låta dagvattnet ledas till recipienten via de diken och dikningsföretag som finns från området. Alla åtgärder att fördröja dagvattnet så nära källan som möjligt är att föredra för att få en tröghet i systemet. Vid extrem nederbörd är det inte möjligt att direkt leda bort allt dagvatten som kommer från de hårdgjorda och gröna ytorna. Dagvattnet behöver ges möjlighet att rinna igenom området. Höjdsättningen av ytor i detaljprojekteringen är här avgörande för hur dagvattnet rinner på ytan. Ett förslag för en översiktlig höjdsättning ges av utredningen men noggrannare beräkningar rekommenderas för att utvärdera ett områdes förmåga att avleda extrema flöden. En översvämningsmodell används med fördel till dessa beräkningar. Det nya dagvattensystemet i planområdet utförs som en kombination av lokalfördröjning, öppna dagvattenlösningar samt ett traditionellt dagvattensystem med ledningar. Anläggning/installationskostnaderna samt kostnaderna för drift och underhåll är något högre för alternativ med lokala fördröjningsåtgärder. I detta alternativ finns dock ett skydd mot klimatförändringar, som intensivare regn och översvämningar. Vid händelse av översvämningar medför detta stora merkostnader för kommunen. 14 (14)

15 , Utlopp i befintlig damm , Ej känt hur det fortsätter härifrån, inga fler brunnar hittades vid platsbesök, ingående dike norrifrån observerat torrt , Djup dikesfåra men torrlagd vid platsbesök X= , Y= ,5 56, X= X= Y= Y=

16 Cykel Väg ,0m X= Y= X= X= Y= Y=150540

17 X= Y= X= X= Y= Y=150540

18

19 REGLERHÖJD 0,83 M + 56, ,51 m + 54,51 m 1:5 PERMANENT VATTENYTA 9,8 M DJUP 0,75 M 1:6 REGLERHÖJD 1,0 M :5 PERMANENT VATTENYTA