Kursbeskrivning. Barns utveckling och lärande

Transkript

1 1 (13) Kursbeskrivning Barns utveckling och lärande 7, 5 hp, grundläggande nivå, helfart inom Förskollärarprogrammet Kurskod: UB106Y Höstterminen /12 18/1 Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2 (13) Kursansvarig, Sofia Frankenberg föreläsare och examinator Kursadministratör Johanna Pirttikoski Lärare i grupp 1&2 Lärare i grupp 3&5 Lärare i grupp 4&6 Lärare i grupp 7 Lärare i grupp 8 Lärare i grupp 9-ULV Föreläsare Carina Östbrant Alexandra Lundholm Caroline Tornehag Adrian Thomasson Isabelle Letellier Sara Backman Prytz Ida Bertell Signe Tonér carina.ostbrant@buv.su.se alexandra.lundholm@buv.su.se caroline.tornehag@buv.su.se adrian.thomasson@buv.su.se isabelle.letellier@buv.su.se sara.backman.prytz@buv.su.se ida.bertell@buv.su.se signe.toner@ling.su.se Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, upplägg och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen utgår från och relaterar till kursplanen (se kurshemsidan). Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du 1-2 månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen under Mina aktiva sajter. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via Registrering Vi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för hur och när du registrerar dig på kursen.

3 3 (13) Kursens innehåll och förväntade studieresultat Kursen tar sin utgångspunkt i ett utvecklingsvetenskapligt perspektiv med förankring i psykologi, pedagogik, neurovetenskap och lingvistik och erbjuder en tvärvetenskaplig förståelse av barns utveckling och lärande. I fokus står samspelet mellan förskolebarns fysiska, kognitiva, språkliga, emotionella och sociala utveckling. Aktuell forskning med relevans för förskolans praktik presenteras likväl som didaktiska strategier for barns utveckling och lärande i enlighet med förskolans styrdokument. Under kursen utvecklas studentens förmåga att reflektera över villkoren för barns utveckling och lärande i relation till teorier, styrdokument och förskollärarprofessionen. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: visa kännedom om barns lärande och utveckling utifrån teorier med fokus på fysisk, neurologisk, kognitiv, språklig, emotionell och social utveckling, uppvisa kunskap om den vetenskapliga grunden for de olika teorierna som behandlas i kursen, diskutera villkoren för att främja barns utveckling och lärande i relation till teorier, styrdokument och förskollärarprofessionen. Kursens upplägg Undervisningen består av sex föreläsningar (varav två förinspelade), fem seminarier, grupparbete, uppgifter på lärplattformen Mondo så väl som individuellt arbete. Kursen går på helfart vilket innebär att studenterna förväntas studera cirka 40 timmar per vecka. Som stöd för studentens lärande erbjuds följande undervisningsmoment: FÖRELÄSNINGAR Föreläsningarna avser vara ett stöd för studenternas inlärning och behandlar olika centrala teman i kursen. Inför varje föreläsning förväntas studenten ha läst den angivna litteraturen. SJÄLVSTUDIER Inför varje seminarium skall var och en förbereda sig genom att göra en inlämning av ett litteraturreferat på Mondo senast dagen innan seminariet äger rum. REFERAT AV LITTERATUREN Inför varje seminarium fördelas texten/texterna utifrån studentarbetslagen så att var och en skriver om en mindre del av litteraturen. Instruktioner om hur texterna fördelas läggs upp på Mondo innan kursstart. Skriv ett referat på ½-1 sida som sammanfattar innehållet i den text du läst. Lista därefter minst fem begrepp och definiera vad de betyder. Gör inlämningen inför sem. 1, 2, 3 och 4 och lägg på Mondo senast dagen innan seminariet. Referaten ligger till grund för diskussioner i studentarbetslagen under seminarierna. Begreppslista används i gruppdiskussionen om Tankekartan. TANKEKARTA Under kursens gång arbetar studenterna i studentarbetslagen med att konstruera tankekartor (mind maps) som beskriver olika delar av det relationella utvecklingssystem som barnet är en del av och hur det kan kopplas till teorier, styrdokument och förskollärarprofessionen.

4 4 (13) Detaljerade instruktioner finns tillgängliga på Mondo från och med kursstart och presenteras av kursläraren på sem. 1. FORMULERA FLERVALSFRÅGOR Under kursens gång formulerar studenterna i tvärgrupper egna förslag till flervalsfrågor som kan komma på tentamen. Seminarium 1-4 avslutas med att varje tvärgrupp på papper lämnar in förslag till flervalsfrågor till den aktuella litteraturen. SEMINARIER Seminarierna tar sin utgångspunkt i studenternas aktiva deltagande och behandlar innehåll som förmedlats under de föregående föreläsningarna och i den angivna litteraturen. Syftet med seminarierna är att utveckla studenternas förmåga att förstå, tillämpa och kritiskt granska olika delar av kursinnehållet. Syftet är även att förbereda studenterna inför det examinerande seminariet och salsexaminationen. Studenten förväntas ta med den litteratur som ingår till respektive seminarium. Följande teman är i fokus på respektive seminarium: Seminarium 1: BARNS KROPPSLIG UTVECKLING Seminarium 2: BARNS EMOTIONELLA UTVECKLING Seminarium 3: BARNS KOGNITIVA UTVECKLING Seminarium 4: BARNS SPRÅKLIGA UTVECKLING Seminarium 5: BARNS UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLANS KONTEXT. Se nedan. Seminarium 1-4 är upplagt på liknande sätt och innehåller följande: 1) Diskussion i studentarbetslagen utifrån referat av litteraturen och filmmaterial/internet resurser. 2) Arbete med tankekartor i studentarbetslagen 3) Formulering av flervalsfrågor i tvärgrupper Detaljerade instruktioner till seminarierna förmedlas av respektive seminarielärare. I kursen används Harvard som referenssystem, se manual på Mondo.

5 5 (13) Litteratur Adolph, Karen A., Cole, Whitney G., Komati, Meghana, Garciaguirre, Jessie, S., Badaly, Daryaneh, Lingeman, Jesse, M., Chan, Gladys, L.Y. and Sotshy, Rachel, B. (2012) How do you learn to walk? Thousands of steps and dozens of falls per day. Psychological Sciences 23 (11) (Finns som elektronisk resurs) (kursivt*). Andersson, Bengt.-Erik. (1980). Bronfenbrenners utvecklingsekologi. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning, Barnpsykologiska forskningsgruppen, Rapport 15/1980. (27 s.) (Finns som elektronisk resurs). Askland, Leif och Sataøen, Svein Ole (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. OBS! 2:a upplagan 3. Stockholm: Liber. (250 s.).** Blair & Raver (2015) School readiness and Self-Regulation: A Developmental Psychobiological Approach. Annual review of Psychology 66: (kursivt*) (Finns som elektronisk resurs). Doverborg, E., Pramling, N., & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i fo rskolan. Stockholm: Liber. Fleischer, A. F. & From, K. (2016) Exekutiva funktioner hos barn och unga. Lund: Studentlitteratur. (s ) (Finns som elektronisk resurs). Lagerkrantz, Hugo (2016) Barnhjärnan formas av gener och vad den är med om. Kap 5 i Riddersporre Bim och Bruce Barbro. Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur& Kultur. (14 s) (Finns som elektronisk resurs). Mascolo, Michael F. and Fisher Kurt. (2015) Dynamic Development of Thinking, Feeling and Acting. In Lerner, Richard M.; Leventahl, T. and Bornstein, Marc, H. Handbook of Child Psychology and Developmental Science, Theory and Method. Hoboken, New Jersey: Wiley (48 s.). (kursivt*) (Finns som elektronisk resurs). Sigmundsson, Hermundur och Vorland Pedersen, Arve (2004). Motorisk utveckling: nyare perspektiv på barns motorik Lund: Studentlitteratur (90 s.). Stern Daniel (1985/2000 sv. övers.) Spädbarnets interpersonella värld. Stockholm: Natur& Kultur. (15 s) (Finns som elektronisk resurs). Stern, Daniel(1990) Ett litet barns dagbok. Stockholm: Natur& Kultur. (15 s) (Finns som elektronisk resurs). Von Tetzchner, S. (2016) Utvecklingspsykologi. Lund: Studentlitteratur. (sid ). (Finns som elektronisk resurs).

6 6 (13) Vygotskij, Lev. S. (1978) Interaction between learning and development. In Mind and Society (pp ) Cambridge, MA: Harvard University Press. (7s.) (Finns som elektronisk resurs). Westerlund, Monica (2009) Barn i början. Språkutveckling i förskoleåldern. Stockholm: Natur& Kultur. Framför allt kap. 1, 2, 3, 8, 10, 11 och 18. * tre texter i litteraturlista läses kursivt. Texterna lägger till grund för delar av föreläsningarna. Det som tas upp på föreläsningarna är obligatoriskt innehåll. INTERNETRESURSER Babies (2010). Dokumentärfilm av Thomas Balmés. Det första året utvecklas barnets förmåga. Filmen visar hur barn blir starkare och rörelserna mer viljestyrda. Dokumentärsfilmaren följer fyra spädbarn från födelsen tills de kan gå själva (ca 1 år). Spädbarn Bayar bor i Bayanchandmani, Mongoliet. Spädbarn Ponijao bor i Opuwo, Namibia, Spädbarn Hatti bor i San Francisco, USA. Spädbarn Mari bor i Tokyo, Japan. Filmen är ca 80 minuter. (Länk finns i filsamlingen i kurssajten) Institute for Learning and Brain Sciences, University of Washington. På denna hemsida hittar du mängder av spännande forskning om barns lärande och utveckling. Center on the Developing Child, Harvard University. Även här hittar du mängder av forskning om barns utveckling. The Marshmallow Study revisited. Ett filmklipp som visar en utvecklad version av Walter Mischels klassiska test. University of Rochester. The Strange Situation. En forskningsmetod inom anknytningstraditionen som utvecklades av Mary Ainsworth och som används för att mäta kvaliteten på barns anknytning. Skinner beskriver och visar ett av sina duvexperiment. Banduras Bobo doll experiment Piagets experiment Psykologilexikon. Många av de begrepp som ingår på kursen finns förklarade här. Här hittar du även översättningar mellan svenska och engelska.

7 7 (13) Innehåll Observera att det ibland är kort tid mellan föreläsning och seminarium. Läs därför i förväg för att hinna göra de förberedande inlämningsuppgifterna på Mondo. UB106Y: BARNS UTVECKLING OCH LÄRANDE Datum Aktivitet Litteratur Tors 6/12 Kl Tors 6/12 Kl INSPELAD Publiceras senast den 7/12 Kursintroduktion Sofia Frankenberg Föreläsning 1: Barns utveckling och lärande: ett relationellt utvecklingssystem perspektiv Sofia Frankenberg Föreläsning 2: Kroppslig utveckling i sociala sammanhang-ett dynamiskt perspektiv Sofia Frankenberg Lägg upp referat av litteraturen på Mondo senast 9/12 kl. 17. Kursbeskrivningen Askland & Sataøen (2014) ss Andersson (1980) Mascolo& Fischer (2015) (kursivt) Sigmundsson & Vorland Pedersen (2004) ss.1-70 Lagerkrantz (2016) Adolph et al (2012) (kursivt) Mån 10/12 Seminarium 1: Barns kroppsliga utveckling Sigmundsson & Vorland Pedersen (2004) ss.1-70 Lagerkrantz (2016) Se filmen Babies inför seminariet Tis 11/12 Föreläsning 3: Emotionell utveckling i samspel/ Psykodynamisk utveckling Ida Bertell Askland & Sataøen (2014) ss Stern (1990) Stern (1985/2000) Tors 13/12 Seminarium 2: Barns emotionella utveckling Samma som föreläsning 3.

8 8 (13) Fre 14/12 Föreläsning 4: Kognitiv utveckling i samspel Ida Bertell Askland & Sataøen (2014) ss Fleischer & From (2016) Mån 17/12 Ons 19/12 Eller Tors 20/12 INSPELAD Publiceras senast den 20/12 Föreläsning 5: Barns språkutveckling Signe Tonér Seminarium 3: Barns kognitiva utveckling Föreläsning 6 INSPELAD: Barns utveckling och lärande i förskolans kontext: om en förskola på vetenskaplig grund Sofia Frankenberg Blair & Raver (2015) (kursivt) Vygotsky (1978) Westerlund (2009) Framför allt: ss. 7-21, 56-60, 73-92, Samma som föreläsning 4 Blair & Raver (2015)(kursivt) Von Techzner (2016) Askland & Sataøen (2014) Mån 7/1 Seminarium 4: Barns språkutveckling Samma som föreläsning 5 Fre 11/1 SALSTENTA All litteratur förutom: 15/1 ÅTERKOPPLING TENTAN Doverborg, E., Pramling, N., & Pramling Samuelsson, I. (2013) /1 Grupparbete: Förberedelser inför seminarieuppgiften. All litteratur inklusive: Doverborg, E., Pramling, N., & Pramling Samuelsson, I. (2013). Tors 17/1 eller Fre 18/1 Examinerande seminarium: BARNS UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLANS KONTEXT All litteratur inklusive: Doverborg, E., Pramling, N., & Pramling Samuelsson, I. (2013).

9 9 (13) Närvaro Obligatorisk närvaro gäller på alla seminarier. Frånvaro från sem. 1-4 kan kompletteras genom kompletteringsuppgifter som finns tillgängliga på Mondo. Kompletteringsuppgiften lämnas till seminarielärare så snart som möjligt efter missat seminarium och senast vid kursens slut. Frånvaro från seminarium 5 kompletteras vid ett uppsamlingsseminarium, se nedan. Examination Provkod MOM1-7, 5 hp Kursen examineras genom obligatoriska seminarieuppgifter och genom en salstenta. Seminarieuppgifter För att bli godkänd på kursen skall studenten ha deltagit aktivt på alla seminarier och lämnat in alla obligatoriska uppgifter i form av referat, flervalsfrågor och tankekarta. Arbetet med tankekartan genomförs kontinuerligt under kursens gång och avslutas med att varje grupp presenterar sitt arbete under seminarium 5. Detaljerade instruktioner till uppgiften läggs på Mondo innan kursstart. Skriftlig salstentamen Salstentamen utgörs av en digital tentamen med 60 flervalsfrågor och äger rum den 11/ kl OBS: Det är viktigt att komma i god tid innan tentamen börjar. Medtag ID-handling. Mer information meddelas av kursansvarig i god tid innan tentamen. Examinationer ska vara rättade senast 15 arbetsdagar efter inlämningsdatum. Omexamination Reglerna för omexamination och vad som gäller vid underkänt betyg framgår av kursplanen. Komplettering för frånvaro vid seminarium 5 sker den 11 februari kl Omexaminationen för salstentamen blir den 11 februari 2019 kl Student anmäler önskemål om omexamination/er till kursadministratör senast den 1 februari Betyg och betygskriterier Skriftlig salstentamen b) Betygssättning Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra

10 10 (13) D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Underkänd, något mer arbete krävs F = Underkänd, mycket mer arbete krävs c) Betygskriterier Meddelade målrelaterade betygskriterier är bindande. Seminarieuppgifter: Förväntade studieresultat diskutera villkoren för att främja barns utveckling och lärande i relation till teorier, styrdokument och förskollärarprofessionen. Betyg Godkänt (G) Betyg Underkänt (U) För betyget G ska studenten: deltagit aktivt på seminarier och lämnat in alla obligatoriska uppgifter. grundläggande diskutera villkoren för att främja barns utveckling och lärande i relation till teorier, styrdokument och förskollärarprofessionen. presentera en detaljerad och strukturerad tankekarta som innehåller centrala aspekter vad gäller villkoren för att främja barns utveckling och lärande i relation till teorier, styrdokument och förskollärarprofessionen. referera till litteraturen på ett tydligt sätt. Betyget U ges: om studenten inte deltagit aktivt på seminarier eller lämnat in alla obligatoriska uppgifter. om studenten inte deltagit aktivt i att diskutera villkoren för att främja barns utveckling och lärande i relation till teorier, styrdokument och förskollärarprofessionen. om studenten inte lämnat in en detaljerad och väl strukturerad tankekarta som innehåller centrala aspekter vad gäller villkoren för att främja barns utveckling och lärande i relation till teorier, styrdokument och förskollärarprofessionen. referenser till litteraturen är bristfälliga. Förväntade studieresultat visa kännedom om barns lärande och utveckling utifrån teorier med fokus på fysisk, neurologisk, kognitiv, språklig, emotionell och social utveckling, uppvisa kunskap om den vetenskapliga grunden for de olika teorierna som behandlas i kursen, Betyg A. Utmärkt. Betyg B. Mycket bra. Betyg C. Bra. Betyg D. Tillfredsställande. 90 % rätt eller mer 80 % rätt eller mer 70 % rätt eller mer 60 % rätt eller mer

11 11 (13) Betyg E. Tillräckligt. 50 % rätt eller mer Betyg F. Helt otillräckligt. Mindre än 50 % rätt d) Slutbetyg För att få slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E på salstentamen samt fullgjorda obligatoriska uppgifter. Betyget på salstentamen blir även slutbetyg på kursen. e) Omexamination och underkännande Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Möjlighet till komplettering av betyget Fx upp till godkänt betyg ges ej på denna kurs. Studerande som fått betyget eller F på examinationsuppgift två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande examination, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till prefekt. För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen gällande aktuell termin. När kursen går under vårterminen sker omexaminationer i början på nästkommande termin (på hösten). Formerna för detta preciseras i kursbeskrivningen. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det

12 12 (13) betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund och kompletterande sökmotorer för att kontrollera inlämnade texter. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden erbjuder bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på Om du har en varaktig funktionsnedsättning och behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Meddela även kursansvarig inför kursstart vilken anpassning du är i behov av så att det finns möjlighet att ordna med det praktiska i tid. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionsnedsättning. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på:

13 13 (13) Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under den tid du tillbringar på universitet och under resan till och från universitetet samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av t.ex. Stockholms universitetsbibliotek, Printomat m.m.