KUNGSHOLMEN VÄSTRA GYMNASIUM Samhällsvetenskapsprogrammet

Transkript

1 Socialutskottets motion Motion gällande: Hur ska Stockholms stad motverka sexuella trakasserier? Bakgrund Enligt Arbetsmiljöupplysningen är sexuella trakasserier ett uppträdande i arbetslivet av sexuell karaktär som kränker en arbetstagare eller arbetssökande. Det kan vara tafsningar, skämt, sexuella förslag, bilder eller liknande. Dahlén (2010) förklarar även i en rapport från RFSU att trakasserier av en sexuell natur kallas för sexuella trakasserier, som är ord eller handlingar av sexuellt slag och gör att den som utsätts känner sig kränkt, rädd eller på annat sätt illa till mods. När trakasserierna utövas utanför utbildning samt arbetsområden klassas de inte längre som sexuella trakasserier men som antingen sexuellt ofredande eller sexuella övergrepp. Enligt BRÅ:s rapport om våldtäkt och sexualbrott (2017) har 60% av sexualbrott inträffat på allmän plats och ungefär 14% inträffat på arbetsplatsen eller i skolan. Mörkertalet är stort då BRÅ uppger att 2 av 10 fall anmäls. Enligt samma rapport ser man att 98 % av förövarna är män. Av de utsatta har 3% av kvinnobefolkningen blivit utsatta för sexualbrott i jämförelse med 0,4 % av mansbefolkningen. Orsaker Normalisering I Sveriges radio (2016) berättar Sarah Ljungquist om normaliseringen av sexuella trakasserier på offentliga platser. Ljungquist menar att det som orsakar sexuella trakasserier på skolor och arbetsplatser är normaliseringen av ett visst beteende. Orsaker till att det finns ett stort mörkertal kring sexuella trakasserier på skolor och arbetsplatser är på grund av att förövaren ofta är en person den utsatta känner. Orsaken till att det är ett stort mörkertal, menar Sarah Ljungquist, är att händelserna många gånger inte anmäls. Enligt BRÅ anmäls 2/10 sexualbrott. Sexuella trakasserier är ett brett område som innefattar mycket. Det kan vara väldigt olika, allt från ett sexuellt sms till en sexuell beröring. Detta gör det ganska opåtagligt och svårt att anmäla och det är en ytterligare orsak till varför det oftast inte anmäls. Sarah Ljungquist uppger i Sveriges radio att om fler vågar anmäla, kan vi stoppa normaliseringen av sexuella trakasserier på offentliga plaster. Könsmaktsordningen och normer En stor majoritet av förövarna är män, vilket Brå:s rapport har visat, och detta har en orsak. Ända sedan människans existens har mannen haft en högre position än kvinnan. Medan kvinnan tog hand om hushållet och barnen, var mannen ute och arbetade. Detta bidrog till att kvinnan var beroende av mannens stöd och synen på kvinnan som underordnad började redan där. Enligt Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK, (2016) handlar sexualbrott om makt och

2 dominans. Handlingarna upprätthåller den bristande jämställdheten mellan män och kvinnor. Samhällets könsroller säger att män ska vara väldigt sexuella och aggressiva. Förövare ser kvinnor som objekt och utgår från att de är sexuellt passiva. Traditionella maskulina beteenden skapades och är något vi finner än idag. Det har gett upphov till den så kallade machokulturen, som är tankesättet att man som man ska vara en exempelvis kaxig kvinnotjusare utan känslor. Machokulturen har sin grund i barndomen då pojkar och flickor uppfostras på olika sätt. Om man som liten kille aldrig hört ett ordentligt nej när man jagat en tjej på förskolan, dragit henne i håret eller överhuvudtaget gjort något utan samtycke, påverkar det senare mannen som vuxen. Det leder till att sexuella trakasserier fortsätter att inträffa under vuxen ålder. Pojkar uppfostras till att inte gråta, till att exempelvis inte dansa balett, till att vara vältränade osv. Han slår dig för att han gillar dig är något flickor hör på dagis, menar Brickstad i Svenska dagbladets artikel (2016). Projektet "Fattaman" var ett treårigt projekt som drevs av FATTA, Make Equal och MÄN (Män för Jämställdhet) för att möjliggöra för pojkar och män att ta ansvar och vara en del av den positiva förändringen för jämställdhet och bryta den normativa machokulturen. I en debattartikel ur Expressen av medlemmar i "Fattaman" skriver dem att grupptrycket är en avgörande faktor för att män fortsätter ägna sig åt destruktivt beteende trots att de vet bättre. "Fattaman" försöker därför synliggöra gruppdynamiken hos unga män och visa hur man kan och bör gå emot grupptrycket som upprätthåller normaliseringen av ojämställdheten i dagens patriarkat. Organisationen har fått in erkännanden av förövare som berättar att de deltagit i denna samhällsstruktur och utfört saker bara för att stärka sin position i gruppen. Att gå emot manlighetsnormen i en sådan situation kan innebära våld, utfrysning eller att bli stämplad som omanlig av andra män. Det vill säga att machodynamiken är en orsak till normaliseringen av sexuella trakasserier. Konsekvenser Enligt 1177 Vårdguidens hemsida (2017) står det att individer som blir utsatta för sexuella trakasserier kan få både fysiska och psykiska problem. På grund av normaliseringen och att vuxna inte tar detta på allvar späs detta på mer och problemen blir värre. Enligt RFSU kan konsekvenser för offren vara rädsla, ont i huvudet och magen, trötthet och depression. Många får också sämre självkänsla och studielust eftersom deras upplevelser av sexuella trakasserier förminskas och därmed normaliseras. I värsta fall kan den som drabbas av sexuella trakasserier begå självmord, något som faktiskt förekommer. Vårdguiden hävdar även att de fysiska problemen innefattar spridning av klamydia eller liknande. Detta sker dock inte ofta. Enligt RFSU har många lärare problem med att skilja sexuella trakasserier från en jargong i klassen. Detta bidrar till att flera klasser egentligen har problem med sexuella trakasserier men det tas inte på allvar av de vuxna och uppmärksammas därför inte. Ur ett grupperspektiv drabbas, som tidigare nämnts, kvinnorna psykiskt. Detta kan leda till att man inte presterar lika bra i såväl skola som arbete. På så vis kan samhället drabbas genom att man exempelvis inte gör sitt jobb rätt och ens kollegor påverkas negativt.

3 Normaliseringen av sexuella trakasserier samt sexualbrott på skolor och arbetsplatser kommer leda till ett större mörkertal. Färre personer kommer våga anmäla på grund av normaliseringen. Katja Gillander Gådin säger i en intervju med Göteborgs Posten (2017) att den normalisering av sexuella trakasserier som sker för den enskilda individen i skolan bidrar till att varken skolan eller samhället reagerar. För att gå till botten av problemet bör man börja hos individen. Hon säger att sexuella trakasserier inte är något de frågar om i nationella enkäter om skolelevers hälsa som skickas ut till skolor runt om i landet. Ur ett samhällsperspektiv ökar förtrycket mot kvinnor ännu mer om det sker sexuella trakasserier då en slags klyfta mellan de olika könen skapas. Det leder till ojämställdhet och otrygghet. Kvinnor känner sig otrygga när de exempelvis går ute sent på kvällarna ensamma om inte åtgärder görs. Kvinnorna kan där av bli rädda för männen och de kvinnor som inte har blivit utsatta blir istället rädda att bli utsatta, vilket skapar ett otryggt samhälle. Klyftan mellan könen måste bort eftersom problemet ligger där. (Samnytt.se, 2017) Åtgärder För att minska sexuella trakasserier bör Stockholm stad 1. Informera befolkningen på allmänna platser om sexuella trakasserier genom: a. att hålla offentliga kurser ang. sexuella trakasserier. b. att sätta upp affischer med information 2. Förbättra informationen om sexuella trakasserier på skolor och arbetsplatser genom: a. att alla arbetsgivare, arbetstagande, lärare och fritidsledare ska utbildas i en kurs inom sexuella trakasserier och hur det påverkar människan b. att anställa psykologer eller kuratorer på arbetsplatsen för att stötta offret och anmäla händelser 3. Skolor bör vara mer engagerade i sexuella trakasserier genom: a. att undervisning om sexualbrott och sexuella trakasserier bör införas som en del av sexualkunskapen och bör införas i lågstadiet och följas upp under resten av åren b. att: fokusera på sexuella trakasserier och bredda ut undervisningen som handlar om jämlikhetsfrågor. c. att vårdnadshavarna ska få obligatorisk information på föräldramöten ang. sexuella trakasserier. Socialutskottets ledamöter Mira Modin, Alice Kåver, Louise Palm, Melissa Aghassi, Rebecka Medhanie, Jasmine Lille, Linnea Axelsson, Maria Ventouris, Sarah Ullskog, Linnea Janhager, Lidia Hagos, Fatima Hosseinzade, Elin Tunc, Hanna Bocretsion, Mohammed Zaki Hamadi Alzard

4 Kungsholmens Västra Gymnasium Skriven: Källförteckning: 1177 Vårdguiden. Hämtad från: Arbetsmiljöupplysnignen (u.å.) Sexuella trakasserier (hämtad: ) från: BRÅ, ( ) Våldtäkt och sexualbrott (hämtad: ) från: Dahlén, S (2010) Att arbeta med sexuella trakasserier i skolan, RFSU (hämtad: ) från: pdf?epslanguage=sv Drevinger, J. ( juli). "Män måste våga säga ifrån när vänner går över gränsen". Svenska dagbladet. (hämtad ) från: Faber, M (u.å) Sexuella trakasserier UMO (hämtad: ) från: Fatta Man. (2014). (hämtad ) från: Hajo, W. (2016, 30 aug) Vanligt med sexuella trakasserier på skolor och arbetsplatser. Hämtad från:

5 Medlemmar från Fatta Man. ( ). Vi behöver bjuda in alla män till ett samtal. Expressen. (hämtad ) från: Nationellt Centrum för Kvinnofrid (2016) Sexuellt våld (hämtad: ) från: Omni ( ) hämtad ( ) från: RFSU. (2010). Att arbeta med sexuella trakasserier i skolan. Stockholm: RFSU. (hämtad: ) från Samnytt. ( ). Otryggheten ökar i Stockholm oron för sexuella trakasserier fördubblad. Samhällsnytt. (hämtad ) från: Stockholm Stad (2017). Trygghetsmätningen (hämtad ) från