BORGÅ STAD DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD

Transkript

1 Mttagare Brgå stad Dkumenttyp Planbeskrivning Datum Planutkast BORGÅ STAD DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD

2 BORGÅ STAD DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD Datum Skriven av Markus Hytönen Granskad av Dennis Söderhlm Referens Rambll Niemenkatu LAHTI T F

3 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD INNEHÅLL 1. SAMMANDRAG Planmrådets läge Planens syfte Delgeneralplanearbetets skeden ch deltagande 2 2. UTGÅNGSPUNKTER Planeringssituatin Riksmfattande mål för mrådesanvändningen Landskapsplan Generalplan Detaljplaner Byggnadsrdning Baskarta Skyddsbeslut Planläggningssituatin ch planer i närmgivningen Utredning av förhållandena på planmrådet Läge i samhällsstrukturen Beflkning, bende ch fritidsbende Arbetsplatser ch service Trafik Rekreatinsmråden ch andra fria mråden Naturmiljö ch landskap Byggd miljö Byggd kulturmiljö Teknisk försörjning Specialverksamhet Miljöstörningar Scial miljö Markägare MÅL Riksmfattande mål Riksmfattande mål för mrådesanvändningen Objekt av riksmfattande intresse Mål på landskapsnivå Brgå stads mål Mål sm framförts av berörda parter Myndigheternas mål Mål för Pellinge skärgårds delgeneralplan DIMENSIONERINGSPRINCIPER Stamfastighetsprincipen Dimensineringszner Skärgårdszner Förmånlighetszner Bestämning av byggrätten Byggrätt i strandmrådena Byggrätt på andra mråden Dimensineringsnrmer 19

4 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 5. BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN SAMT MOTIVERINGAR Planens struktur ch dimensinering Områdesreserveringar Reserveringar för bstadsmråden Fritidsbsättning Lanskapsmråden ch hur de beaktas Rekreatin Jrd- ch skgsbruk KONSEKVENSBEDÖMNING Knsekvenser för mrådes- ch samhällsstrukturen samt kmmuneknmin Knsekvenser för landskapet, kulturarvet ch den byggda miljön Sciala knsekvenser ch knsekvenser för människrnas levnadsförhållanden Knsekvenser för bevarandet av rekreatinsmråden samt för rekreatinen Knsekvenser för vattnet, luften ch klimatet Knsekvenser för växt- ch djurarter, naturens mångfald ch naturresurserna Knsekvenser för Natura-mråden Knsekvenser för trafiken Knsekvenser för jrdmån ch berggrund FULLFÖLJANDE AV DELGENERALPLANEÄNDRINGEN 32 BILAGOR 1. Prgram för deltagande ch bedömning 2. Naturutredningens kartr 3. Kulturmiljöutredningens kartr 4. Bstads- ch fritidshus 5. Fria enhetliga stränder i utgångssituatinen ch i planutkastet 6. Granskning av stamfastigheter 7. Dimensineringszner 8. Grunder för beräkning av mdifierad strandlinje 9. Mdifierad strandlinje per fastighet

5 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD FIGURFÖRTECKNING Figur 1. Planmrådets läge ch avgränsning... 1 Figur 2 Utdrag ur landskapsplanen... 5 Tabell 3. Gällande stranddetaljplaner... 5 Figur 4. Gällande stranddetaljplaner på kartan... 6 Figur 5. Planmrådets läge i förhållande till övrig samhällsstruktur... 7 Figur 6. Trafikmängder. Den genmsnittliga dygnstrafiken på den allmänna vägen genm mrådet år 2010 var 334 frdn/dygn Figur 7. Flygft i sned vinkel från södra sidan av ögruppen Äggskär... 8 Figur 8. Indelning av havet i zner. Havsznen är längst ut, den yttre skärgården är markerad med rött ch den inre skärgården med grönt. Utdrag från natur- ch landskapsutredningen för Pellinge skärgårds delgeneralplan... 9 Figur 9. Flygft i sned vinkel från havsznen mt den yttre ch inre skärgården Figur 10. Flygft i sned vinkel av åsfrmatinen på Sandöns nrra del Figur 11. Gammal skärgårdsbsättning på mrådet Figur 12. Vattentjänster Tabell 13. Byggnadstäthet på de största öarna Figur 14. Läget för de i planen anvisade byggplatserna för bstadshus. Byggplatserna är utmärkta med vilett symbl på kartan Tabell 15. Byggrätter på byggplatser för bstäder på lika mråden Figur 16. Läget för nya byggplatser för fritidshus Figur 17. Byggrätter på byggplatser för fritidshus på lika mråden Figur 18. Planmrådets läge i samhällsstrukturen enligt material i datasystemet för uppföljning av samhällsstrukturen Figur 19. Allmänna kmmuneknmiska kapitalinkmster ch -utgifter av engångsnatur samt årligen återkmmande inkmster ch utgifter för driftseknmin, utdrag ur publikatinen Kuntatalus ja yhdyskuntarakenne, utgiven av Miljöministeriet Figur 20. Placeringen av nya bstadsmråden i närheten av Söderby landskapsmråde sm är av riksintresse. Områden med nybyggnatin är markerade med grönt Figur 21 Visualisering av planlösningen för mrådet i Nedre Ollas. Den nya enskilda vägen är markerad med grått ch de nya byggnadsplatserna är utmärkt med rött Figur 22. I synnerhet i den östra delen av planmrådet tryggas vackra naturlandskapsmråden med hjälp av egna bestämmelser. Ön på ftt är Sandön

6 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 1 1. SAMMANDRAG Målet för delgeneralplanen för Pellinge skärgård är att genm planering av markanvändningen söka lösningar för hur Pellinge skärgårdsmråde kan utvecklas sm en levande del av Brgå. Ett annat mål är att samrdna behven av naturskydd, skydd av kulturmiljön, användning av mrådet för rekreatin ch behven av byggande på mrådet. 1.1 Planmrådets läge Planmrådet ligger i Brgå, cirka 22 km sydst m Brgå centrum. Planmrådets areal inklusive havsmråden är cirka 250 km 2. Planmrådets landareal är cirka 27 km 2. Till mrådet hör registerbyarna Pellinge ch Sundö samt delar av registerbyarna Kalax, Kuris ch Jackarby. Figur 1. Planmrådets läge ch avgränsning 1.2 Planens syfte Avsikten med delgeneralplanen är att bestämma antalet byggplatser på det mråde sm ska planläggas på ett sätt sm behandlar markägarna jämlikt ch med beaktande av miljövärdena. Delgeneralplanen kmmer att fastställas ch få rättsverkan, varvid den ger rätt att bevilja direkta bygglv. För strandmrådena har detta varit praxis redan i många år. (MarkByggL 72 ). Enligt den lagändring sm trädde i kraft år 2009 kan direkta bygglv beviljas på basis av en delgeneralplan ckså på bymråden under vissa förutsättningar: Bygglv för uppförande av ett bstadshus med högst två bstäder kan utan hinder av mm. beviljas, m det i en generalplan med rättsverkningar särskilt bestämts att planen eller en del av den får användas sm grund för beviljande av bygglv. En sådan bestämmelse kan gälla endast ett bymråde där det inte finns strt behv av byggande. En ytterligare förutsättning är att generalplanen styr byggandet ch annan markanvändning på mrådet tillräckligt. En bestämmelse i en generalplan m att planen kan användas sm grund för beviljande av bygglv är i kraft högst 10 år åt gången. (MarkByggL 44 ). En delgeneralplan är baserad på tillräckliga utredningar så att byggrätt av strand-, by- ch glesbygdstyp kan anvisas enligt dimensineringsprinciperna. Med dimensineringsprinciperna vill man trygga jämlik behandling av markägarna ch att miljövärdena bevaras.

7 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 2 Ett fullföljande av delgeneralplanen berr på de privata markägarnas vilja att börja bebygga eller sälja de nya byggplatserna. 1.3 Delgeneralplanearbetets skeden ch deltagande Delgeneralplanearbetet började med grundläggande utredningar år Planeringsarbetet startade i mars Kungörelse m att planläggningsprcessen är anhängig gavs Våren 2008 sändes brev till markägarna med förfrågningar m markägarnas önskemål för planläggningen. Då gjrdes ckså webbsidr upp m delgeneralplanen för Pellinge skärgård. Myndighetssamråd i inledningsskedet hölls Ett första utkast m delgeneralplanens mål ch dimensineringsprinciper publicerades Infrmatin m alla fficiella skeden av hörande m delgeneralplanen sänds per brev. Under planläggningsprcessen sänds infrmatinsbrev till alla markägare 5 gånger. Dessutm har egna webbsidr m delgeneralplanen gjrts upp ch flera s.k. planeringsverkstäder har rdnats. Delgeneralplanens utgångspunkter presenterades för markägarna på planeringsverkstad I Ett första utkast m delgeneralplanens mål ch dimensineringsprinciper publicerades ch de presenterades för markägarna vid planeringsverkstad II I kmmentarerna m planeringsverkstad II framkm tydligt att den uppgjrda dimensineringen inte stödde byarnas utveckling ch livskraft tillräckligt. Framför allt km det fram att ingen tilläggsbyggrätt uppkm på Lillpellingemrådet. Därför gjrdes ändringar i dimensineringsprinciperna för att öka byggrätten i bymrådena. Planläggnings- ch byggnadsnämnden behandlade det preliminära planutkastet ch stadsutvecklingsnämnden I planen för deltagande ch bedömning beskrivs förfarandet för samverkan kring delgeneralplanen närmare (BILAGA 1).

8 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 3 2. UTGÅNGSPUNKTER För arbetet med delgeneralplanen har det gjrts grundläggande utredningar sm ger möjlighet att beakta miljövärdena samt att behandla markägarna jämlikt då planen utarbetas. För att beakta mrådets miljövärden har en natur- ch landskapsutredning för Pellinge skärgård (Suunnittelukeskus Oy, 2008) samt en utredning av kulturmiljön i Pellinge skärgård (FCG-Planek Oy, 2008) gjrts. I planbeskrivningen refereras den för delgeneralplanen väsentligaste infrmatinen i utredningarna. Naturutredningens kartr finns i beskrivningens bilaga 2. Kulturmiljöutredningens kartr finns i beskrivningens bilaga 3. I inledningsskedet av planprcessen gjrdes dessutm utredningar för att få fram infrmatin m den befintliga byggnadssituatinen, infrastrukturen, planer sm rör mrådet ch markägarnas önskemål. Det har ckså gjrts en beräkning av byggrätter utgående från en utredning av stamfastigheter (BILAGA 8). Infrmatin m stamfastigheterna år 1959 har fåtts från Lantmäteriverket. I avvikande fall har uppkmsten undersökts utgående från gamla lägenhetskartr. Vid behv undersöks lägenheternas uppkmst nggrannare via uppkmstkedjr. 2.1 Planeringssituatin Riksmfattande mål för mrådesanvändningen De riksmfattande målen för mrådesanvändningen preciserar markanvändnings- ch bygglagens allmänna mål ch därav föranledda krav på innehåll i planerna från natinell synpunkt. I en generalplan ska man se till att de riksmfattande målen för mrådesanvändningen beaktas så att möjligheterna att uppnå dem främjas (MarkByggL 24 ). De riksmfattande målen för mrådesanvändningen är indelade i allmänna mål ch särskilda mål. Väsentliga sådana i Pellinge delgeneralplan är: Fungerande reginstruktur Utvecklingen av reginstrukturen ch mrådesanvändningen är främst baserad på mrådenas egna starka sidr ch lägesfaktrer. Enhetlig samhällsstruktur ch livsmiljöns kvalitet Livsmiljöernas ändamålsenlighet ch eknmi främjas genm att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas ch i tätrterna skapas en mera sammanhängande struktur. Livsmiljöns kvalitet förbättras när tätrterna förenhetligas. Samhällsstrukturen utvecklas så att service ch arbetsplatser finns väl tillgängliga för lika beflkningsgrupper. I planeringen av mrådesanvändningen ska bsättningen på landsbygden samt turismch andra fritidsfunktiner i mån av möjlighet placeras så att de stöder landsbygdens tätrter ch bynät samt utnyttjar infrastrukturen. Kultur- ch naturarv, rekreatinsmöjligheter ch naturresurser Genm mrådesanvändningen främjas bevarande av den natinella kulturmiljön ch byggnadsarvet samt deras reginalt varierande karaktär De riksmfattande inventeringar sm myndigheterna har gjrt upp beaktas sm utgångspunkter för planeringen av mrådesanvändningen. På natinellt värdefulla platser ch mråden måste mrådesanvändningen lämpa sig för deras histriska utveckling. Bevarande av naturens mångfald Beträffande mrådesanvändningen ska man genm landskapsplanering ch generalplanering skapa förutsättningar för reginala rekreatinsmråden, i synnerhet i södra Finland ch i de stra stadsreginerna. Vid planering av mrådesanvändningen ska den strandnära fritidsbsättningen dimensineras så att strandmråden med värdefulla naturvärden bevaras ch fritidsbsättningens trivsel tryggas Landskapsplan Miljöministeriet fastställde Östra Nylands landskapsplan I landskapsplanen har följande beteckningar av betydelse för generalplanen anvisats: Byn Söderby ch dess mgivning har anvisats sm ett med tanke på vårdandet av kulturmiljön eller landskapet viktigt mråde (ma/v). Med beteckningen har värdefulla mråden av riksintresse anvisats. Planbestämmelsen lyder: Med den här beteckningen anvisas mråden ch bjekt sm beträffande skydd av kulturmiljö ch landskap är betydelsefulla på riksnivå.

9 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 4 Planeringsbestämmelse: I den mera detaljerade planeringen ska det beaktas att kulturmiljöns särdrag måste skyddas, landskapet sm en helhet ch dess identitet ska bevaras. Vid användning av mrådet ska viktiga landskaps- ch kulturvärden bevaras. I mrådets östra del har ett betydande antal öar anvisats sm ett med tanke på vårdandet av kulturmiljön eller landskapet viktigt mråde (ma/m). Med beteckningen har mråden sm är värdefulla på landskapsnivå anvisats. Planbestämmelsen lyder: Med den här beteckningen anvisas mråden, vägar ch bjekt sm beträffande skydd av kulturmiljö ch landskap är betydelsefulla på landskapsnivå ch reginalt. Planeringsbestämmelse: I den mera detaljerade planeringen ska det beaktas att kulturmiljöns särdrag måste skyddas, landskapet sm en helhet ch dess identitet ska bevaras. Vid användning av mrådet ska viktiga landskaps- ch kulturvärden bevaras. I byn Söderby har beteckningen bybjekt (at) anvisats med följande bestämmelse: Med beteckningen anvisas de byar där målet för planeringen av markanvändningen är att styra glesbygdsbetnad tilläggsbyggnatin i anslutning till den befintliga samhällsstrukturen. Målet är att skapa förutsättningar för att bevara ch utveckla handel ch annan service samt att rdna gemensamma vattentjänster. Planeringsbestämmelse: I den nggrannare planeringen av byarna skapas möjlighet till bende, förutsättningar för näringsverksamhet, livskraftiga byar ch utnyttjande av den befintliga samhällsstrukturen, fungerande trafikförbindelser ch rdnande av gemensamma vattentjänster. I den nggrannare planeringen ska uppmärksamhet fästas på att kulturmiljön ska bevaras. Ända fram till Söderby har en förbindelseväg anvisats Nrr m mrådet har en båtfarled anvisats samt en hamn i Tirm ch Sandhlmen. I mrådets södra del har en fartygsfarled anvisats På mrådet har ganska vidsträckta MY-mråden anvisats. Beteckningens bestämmelse lyder: Jrd- ch skgsbruksdminerat mråde med särskilda miljövärden Med beteckningen anvisas jrd- ch skgsbruksdminerade mråden med natur-, landskapseller kulturlandskapsvärden sm är betydande på riksnivå, landskapsnivå ch reginalt. Planeringsbestämmelse: I planeringen av mrådet ska landskapet, kulturlandskapet ch naturvärdena samt mrådets särdrag bevaras. Skgsbruket i mrådet är baserat på skgslagen. Udden Hagnäs är anvisad med beteckningen MU. Planbestämmelsen för mrådet lyder: Med beteckningen anvisas jrd- ch skgsbruksdminerade mråden sm utöver det huvudsakliga användningsändamålet är av betydelse för friluftslivet på landskapsnivå ch reginalt. Planeringsbestämmelse: I planeringen av mrådet ska verksamhetsförutsättningarna för jrd- ch skgsbruket samt andra landsbygdsnäringar tryggas. Friluftsmöjligheter ch -verksamheter ska främjas ch i planeringen av mrådesanvändningen ska det på grund av behvet att styra friluftslivet beaktas att stigar eller friluftsleder ch därtill hörande rast- ch stödmråden ska anläggas. Områdets funktiner för friluftsliv ska planeras ch placeras så att ingen påtaglig lägenhet uppstår för användningen av mrådet för jrd- ch skgsbruk. Idkande av skgsbruk på mrådet är baserat på skgslagen. Äggskär är utmärkt sm rekreatinsmråde (VR). Dessutm är Glshlmen utmärkt sm mråde för försvarsmakten, men den ska i frtsättningen användas sm rekreatinsmråde (EP/V) Beteckningar för rekreatinsbjekt har dessutm anvisats på öarna Sandön, Bastö, Stra Brkhlmen ch Aparnäshlmen I landskapsplanen finns inrättade naturskyddsmråden anvisade Hela den östra delen av havsmrådet är anvisad sm Naturamråde Viktiga grundvattenmråden har anvisats

10 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 5 Figur 2 Utdrag ur landskapsplanen Generalplan På mrådet finns ingen generalplan med rättsverkan. Området finns med i delgeneralplanen för Brgå landskmmuns byar ch glesbygdsmråden. Den delgeneralplanen gdkändes av fullmäktige I slutet av 1980-talet uppgjrdes en stranddelgeneralplan för mrådet, men den slutfördes inte. Dimensineringsprinciperna i det gamla förslaget till stranddelgeneralplan har använts i beredningen av mrådets undantagsbeslut ch stranddetaljplaner tills den nya delgeneralplanen kan användas Detaljplaner På mrådet gäller 12 stranddetaljplaner. Tabell 3. Gällande stranddetaljplaner Namn Fastställningsdag Pellinge, Hasselö Kuris, Brkhlmen Pellinge, Öfre Brands Pellinge, Oxnäs Pellinge, Kärrängen Pellinge, Öfre-Gråns Pellinge, Ängeshlmen II Pellinge, Bagghlmen Pellinge, Ängeshlmen I Pellinge, Öfra-Gråns Kärrängen I- Flttaskär , Pellinge, Öfra-Gråns Pellinge, Älskhlmen Pellinge, Carlskrna I

11 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 6 Figur 4. Gällande stranddetaljplaner på kartan Byggnadsrdning Brgå stads byggnadsrdning trädde i kraft De grundvattenmråden sm finns på mrådet på Strpellinge ch Ölandet är mråden i behv av planering Baskarta Sm baskarta för delgeneralplanen används baskartmaterial i rasterfrmat i skala 1: uppgjrt av Lantmäteriverket. Materialet mtsvarar grundkartan i fråga m infrmatinsinnehåll ch avbildningsteknik. Kartrna är uppgjrda år 2003 med undantag av kartblad , sm är uppgjrt år Fastighetsgränselementet exprterades från Lantmäteriverkets fastighetsdatasystem Delgeneralplanen presenteras i skala 1: ch vid behv en del av planen i skala 1: Skyddsbeslut På mrådet finns flera skyddsmråden baserade på skyddsbeslut. Mera infrmatin m mrådena finns i avsnittet m naturmiljö ch landskap samt i separata utredningar Planläggningssituatin ch planer i närmgivningen I mrådets närmgivning är inga andra med tanke på delgeneralplanen betydelsefulla planläggningar eller planer anhängiga. 2.2 Utredning av förhållandena på planmrådet Läge i samhällsstrukturen Pellinge skärgård ligger avskild från stadsstrukturen. Närmaste tätrtsmråde är Brgå stads centrum. På mrådet finns mycket tät fritidsbsättning samt 4 byliknande mråden med kncentrerad bsättning. På hela mrådet br cirka 280 persner. Till delgeneralplanemrådet kör man med färja. Det har byggts gda vägförbindelser till mrådet. Dessutm finns det flera båtfarleder till mrådet.

12 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 7 Figur 5. Planmrådets läge i förhållande till övrig samhällsstruktur Beflkning, bende ch fritidsbende På planmrådet br cirka 280 persner. På mrådet finns cirka 160 bstadsbyggnader ch cirka 480 fritidshus. På smrarna mångdubblas beflkningen på grund av smmargästerna. I bilaga 4 anges läget för de befintliga fritids- ch bstadshusen. På mrådet fanns cirka 245 invånare år 1990, så invånarantalet har ökat med drygt 30 persner. Antalet bende har med andra rd ökat någt, med cirka 12 % på tjug år. Den årliga genmsnittliga beflkningsökningen har alltså varit 0,6 % per år. Med den här ökningen kmmer mrådet att ha cirka 300 invånare år Enligt Brgå stads tillväxtstrategi är beflkningsökningen 1,5 % per år Arbetsplatser ch service På planeringsmrådet finns Pellinge Barncentrum, där förskla ch undervisning i klass 1 2 samt dagvård rdnas. På mrådet finns dessutm församlingens kursgård. De flesta sm br på mrådet har sin arbetsplats utanför planmrådet. Närmaste mråden med arbetsplatser finns i närheten av Brgå centrum. Beflkningen på mrådet får därtill inkmster av jrd- ch skgsbruk, fiske ch båtbyggeri samt turism. Det finns ckså företag sm betjänar turismen ch sm rdnar båt- ch fiskefärder. I Söderby finns en affär, sm startades av en ny företagare från början av år På Pellinge finns ckså en taxiföretagare, en såg ch en handelsträdgård. På Sandhlmsudden finns en gästhamn, Benitas Café/kisk samt Pellinge Caravan. På Sandhlmsudden är det smmartrg på smmarlördagarna. På trget säljs prdukter från mrådet ch det rdnas ckså lika evenemang där. Smmartrget är en viktig mötesplats för de fast bende ch smmargästerna. På Glshlmen finns dessutm sjöbevakningen sm sysselsätter två persner dygnet runt. Sjöbevakningsstatinen håller dck på att flyttas till Emsalö Trafik Det finns färjförbindelse ch gda vägförbindelser till delgeneralplanemrådet. Allmän väg (landsväg 11860) frtsätter genm Söderby ända till Saraviken. De största öarna sammanbinds med varandra med tre brar. Området mges ch genmkrsas av flera båt- ch fartygsfarleder. De viktigaste är en fartygsfarled i södra delen av planmrådet samt en båtfarled nrr m mrå-

13 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 8 det. Den viktigaste hamnen finns i Tirm utanför planmrådet. På planmrådet finns dessutm Sandhlmsuddens servicehamn med bränsleförsäljning ch tömning av septiktankar. Dessutm finns några mindre båthamnar av vilka den viktigaste är hamnen vid nrra stranden av Sundön. På mrådet finns busstrafik i frm av 2 bussturer på mrgnen från Söderby via Brgå till Helsingfrs ch på eftermiddagen kmmer två bussturer tillbaka. På söndagskvällarna går dessutm en buss via Brgå till Helsingfrs. Färjan kör dagtid med cirka 15 minuters mellanrum. Figur 6. Trafikmängder. Den genmsnittliga dygnstrafiken på den allmänna vägen genm mrådet år 2010 var 334 frdn/dygn Rekreatinsmråden ch andra fria mråden Ögruppen Äggskär är i landskapsplanen utmärkt sm rekreatinsmråde. Dessutm är öarna Sandön, Bastö ch Stra Brkhlmen utmärkta sm rekreatinsbjekt. I övrigt finns det inga fficiella rekreatinsleder eller -mråden på mrådet. Dessa mråden används ckså för rekreatin. Utgående från svaren på en enkät bland markägarna används förutm de här mrådena ckså flera mindre hlmar sm rekreatinsmråden eller -bjekt: Lökskär, Stångskär, Trutklbben, Olkhlmen ch Höghällen. Många av öarna i mrådet har i miljöhänseende särskilda värden för rekreatinsanvändning. Figur 7. Flygft i sned vinkel från södra sidan av ögruppen Äggskär På mrådet finns inga betydande strandlinjeavsnitt fria från byggnader. De viktigaste fria stränderna är Långöns södra strand, Glshlmen, Herrskär, Strpellinges västra strand (det är visser-

14 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 9 ligen svårt att ta i land där), Äggskär, östra ch västra delen av Sandön, Stra Brkhlmen ch Sundön (BILAGA 5). På planmrådet finns en kartstrandlinje på ca 330 km, vilket inbegriper alla små öar ch skär. Dimensineringsstrandlinjen, där skarpa knturer sm sund ch uddar rätats ut ch sm inte tar hänsyn till under 50 m breda öar, är ca 231 km lång. Av den strandlinje sm ska dimensineras är 76 km fri sammanhängande strandlinje. Det resultatet kmmer man fram till, m man gör en 50 meters buffert från huvudbyggnaden på varje byggplats. Om stranden inte faller inm buffertens mråde har den räknats sm fri strand. Sm fri strandlinje har räknats alla över 300 m fria stränder. Av detta bör man inte räkna med öar sm mfattas av skyddsbeslut ch har landstigningsförbud, samt Glshlmen, sm numera inte kan användas fritt. Sådan strandlinje finns det ca 5 km. Därmed är längden på den strandlinje sm fritt kan användas i nuläget cirka 71 km eller cirka 33 % av den strandlinje sm ska dimensineras Naturmiljö ch landskap För delgeneralplanen har en separat utredning av natur ch landskap gjrts. I bilaga 2 finns de väsentligaste kartrna för utredningen. Planmrådet hör till Finlands havsmråde i östra Finska viken. Det här havsmrådet sträcker sig från Vederlax till Pellinge. Området skiljer sig från den västligare kusten av Finska viken på grund av lägre salthalt i ytvattnet. Till följd av detta utgör mrådet den yttersta östliga gränsen för vissa växter ch rganismer. Till exempel blåmussla ch sandmussla förekmmer inte öster m planmrådet. Nylands kustskärgård kan utgående från naturförhållandena delas in i zner sm skiljer sig från varandra i fråga m kapacitet ch därmed tlerans bl.a. beträffande byggändamål. Pellinge utredningsmråde indelas i följande skärgårdszner: 1. Havszn: Det här är den yttersta znen. Den karakteriseras av små, trädlösa öar samt steniga stränder med klippr. Naturen är särskilt känslig ch znens landskapseklgiska kapaciteten är inte gd. Området har ett värdefullt fågelbestånd. Havsznen öppnar sig söder m Äggskär Tunnhlmen Sandön Bastön. Största delen av utredningsmrådet utgör havszn. 2. Yttre skärgård: Gränsen för den yttre skärgården går där skg börjar förekmma. Det finns rikligt med små öar, vikar ch sund. Stränderna är främst klipp- ch stenstränder. Ställvis finns det havsstrandängar. Den landskapseklgiska kapaciteten är bättre än i havsznen. Den yttre skärgårdens södra gräns finns längs linjen Äggskär Tunnhlmen Sandön Bastön ch den nrra gränsen följer de stra öarnas södra strand (Pellinge Ölandet Hasselö). 3. Inre skärgård: De nrra delarna av utredningsmrådet hör till den inre skärgårdsznen. Mellan öarna finns smala ch labyrintiska sund ch stränderna är ställvis igenvuxna med vass. Strandbyggnadskapaciteten är relativt gd. Figur 8. Indelning av havet i zner. Havsznen är längst ut, den yttre skärgården är markerad med rött ch den inre skärgården med grönt. Utdrag från natur- ch landskapsutredningen för Pellinge skärgårds delgeneralplan

15 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 10 Figur 9. Flygft i sned vinkel från havsznen mt den yttre ch inre skärgården Områdets viktigaste naturvärden är: Natura 2000-bjekt sm är natinellt ch samtidigt ckså internatinellt värdefulla. Sådana är: Söderskärs ch Långörens skärgård (FI ). I mrådet ingår Tunnhlmens naturskyddsmråde ch naturskyddsmrådet Strpellinge yttre hällar. Pernåvikarnas ch Pernå skärgårds havsskyddsmråde (FI ). I mrådet ingår förutm havsmrådena ckså Hasselö lund, Gåsören ch Gaddarna. Värdefulla bjekt av enbart riksintresse är dessutm bl.a. Nrrhlmens havsstrandängsandstrand, Skalkarn ch Kungshamn-Kungshamnsängen. Områdets landskapsbild består av inre ch yttre skärgårdens ch havsznens öar av lika strlekar. De sm ligger längst brt från Brgå finns öster m Helsingfrs ch Sibb. De öar sm bäst kan urskiljas sm åsar är Pellinge, Lillpellinge ch Hasselö. Allmänt taget är öarna ganska låga. Den största ön, Pellinge, är cirka sex kilmeter lång. De relativa höjdskillnaderna är ganska små. Landskapet på utredningsmrådet är huvudsakligen rienterat i öst-västlig riktning eller i nrdstlig-sydvästlig riktning. Ett undantag är Stra Brkhlmen ch Sandön, sm utgör en del av en åsfrmatin i nrd-sydlig riktning. Tvärs över Pellinge huvudö ch Ölandet till den västra Sandön finns en åsfrmatin i nrdvästlig-sydstlig riktning. Figur 10. Flygft i sned vinkel av åsfrmatinen på Sandöns nrra del

16 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 11 Området har dessutm påtagliga kulturlandskapsvärden. Närmare hälften av ön Pellinge utgör kulturlandskap av riksintresse. Det här mrådet är värdefullt på grund av sin bymiljö. Dessutm finns det landskapsmässiga värden på öns östra del, där det finns värdefulla helheter av skärgårdslandskap Byggd miljö Områdets byggnadsbestånd består huvudsakligen av fritidsbstäder. På mrådet finns cirka 160 bstadsbyggplatser ch cirka 480 fritidsbyggplatser. Fritidsbsättningen är mycket tät på så gtt sm hela planmrådet. På mrådet finns en ansenlig mängd gammal bsättning. Byggplatserna för fasta bstäder finns på bymrådena eller i deras mgivning. Sådana mråden är Tullandet, Lillpellinge, Österby ch Söderby. I bilaga 4 visas läget för de befintliga bstads- ch fritidshusen Byggd kulturmiljö För delgeneralplanen har en separat utredning av kulturmiljön gjrts. Utredningens viktigaste kartr finns i bilaga 3. På mrådet finns flera bjekt ch mråden med värdefull kulturmiljö. De viktigaste av dem är Söderby ch Österby bymråden ch de mgivande åkrarna samt Tullandets miljö. Betydelsefull mrådeshelhet av riksintresse Pellinge skärgårdsbsättning Söderby ch Österby Objekt av betydelse på landskapsnivå (Nylands kulturmiljöer, Nylands förbund, publikatin E ) Helheten Glshlmen, Äggskär ch Ednäsudden Klvharun Kulturmiljön längs farleden genm Pellinge sund (Tullsundet) Sundö gård Lillpellinge kulturmiljö Objekt av betydelse på lkal nivå Bsättningen i Bastuhamn Skärgårdsbsättningen på Herrskär ch Bastuö Miljön i skyddshamnen Kungshamn Pellinges tidiga villr Farledslandskapet ch villabebyggelsen i Strömsund Figur 11. Gammal skärgårdsbsättning på mrådet.

17 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 12 Enligt utredningen finns det 3 fasta frnlämningar ch 8 eventuella frnlämningar på mrådet. Dessa är ryssugnar, rösen ch hällristningar m.m. På mrådet finns ckså sex vrak Teknisk försörjning Till mrådet har det byggts en stamvattenledning sm går via Sundön till Söderby. Brgå Vatten äger stamvattenledningen, men Anl Brgå Skärgårds Vattentjänstverk har användningsrätten ch underhållsansvaret. I anslutning till stamvattenledningen har flera vattenledningar sm ägs av flera privatpersner tillsammans byggts. Anl Brgå Skärgårds Vattentjänstverk har dessutm byggt två små reningsverk på mrådet. Det ena betjänar Sandhlmsudden ch Österby ch det andra Söderby. Sammanlagt xx hushåll på mrådet är anslutna till vattenledningen ch xx hushåll till avlppsnätet. En vattentjänstplan har gjrts upp för mrådet (Allmän planering av vattentjänstlösningar för Pellinge ch Tirm ) med utredning av alternativa möjligheter att rdna avlppssystem för mrådet. Utöver de redan byggda små reningsverken innehåller planen ckså ett litet reningsverk på Lillpellinge. Då planen fullföljs kan en str del av de befintliga byggplatserna anslutas till centraliserade vattentjänster. Figur 12. Vattentjänster Specialverksamhet På Glshlmen har Finska vikens sjöbevakningsstatin funnits. Statinen kmmer dck att flyttas till Emsalö inm de närmaste åren Miljöstörningar På mrådet finns inga särskilda miljöstörningar Scial miljö Planmrådet utgör en vanlig helhet på grund av läget, antalet fast bsatta, antalet fritidsbstäder ch trafikförbindelserna. Området är ett väl bevarat bysamhälle i skärgården med sin egen särprägel bevarad Markägare Privata markägare äger så gtt sm alla fastigheter på planmrådet. Andra markägare är bl.a. Föreningen Nylands friluftsmråden (Stra Brkhlmen, Bastön, nrra delen av östra Sandön), Brgå stad (Äggskär, Sandhlmsudden), Frststyrelsen (Glshlmen) ch Brgå kyrkliga samfällighet (Ölandets kursgård, kapell ch begravningsplats).

18 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD MÅL Enligt markanvändnings- ch bygglagen ska kmmunen se till att nödvändiga generalplaner görs upp ch hålls uppdaterade. Pellinge skärgård är nu ganska bebyggd ch det finns ckså ett tryck på mera byggande i mrådet. Därför har Brgå stad ansett det nödvändigt att börja göra upp en delgeneralplan för mrådet. I arbetets inledningsskede har det gjrts utredningar m natur, landskap ch kulturhistria samt ett prgram för deltagande ch bedömning, där det planerade förfarandet för deltagande ch växelverkan i planläggningsarbetet beskrivs. Efter dessa skeden utarbetas målen, sm beskrivs i det här dkumentet. Olika parter har lika mål för markanvändningen i mrådet. De här målen har man här försökt skriva ned så heltäckande, sammanfattat ch krt sm möjligt i planeringens inledningsskede. Målen för arbetet kan delas in på följande sätt: Riksmfattande mål Landskapsmässiga mål Brgå stads mål Intressenternas mål Andra myndigheters mål Utgående från alla dessa mål försöker man kmma fram till allmänna mål sm används när delgeneralplanen för Pellinge skärgård görs upp. De här målen presenteras i sista stycket. 3.1 Riksmfattande mål De riksmfattande målen är baserade på markanvändnings- ch bygglagen, de riksmfattande målen för mrådesanvändningen, regin- ch landskapsplaner ch riksmfattande inventeringar ch prgram. Markanvändnings- ch bygglagen bestämmer kraven på innehållet i generalplanen. Frågr sm enligt markanvändnings- ch bygglagen speciellt ska beaktas i delgeneralplanen för Pellinge skärgård är (markanvändnings- ch bygglagen 39 ): Landskapsplanen, samhällsstrukturens funktin, eknmi ch eklgisk hållbarhet, utnyttjande av befintlig samhällsstruktur, behv i anslutning till bende ch tillgång till service, minskning av miljölägenheter, värnande av den byggda miljön, landskapet ch naturmiljön, tillräckligt med mråden lämpade för rekreatin. Generalplanen får inte åsamka markägare eller andra rättsinnehavare skäliga lägenheter. Då en generalplan görs upp för att i huvudsak reglera fritidsbebyggelse på ett strandmråde, ska det utöver vad sm i övrigt bestäms m generalplaner, ses till att (markanvändnings- ch bygglagen 72 ): 1) det planerade byggandet ch annan markanvändning lämpar sig för strandlandskapet ch mgivningen i övrigt; 2) naturvård, landskapsvärden, rekreatinsbehv, vattenvård ch vatten- ch avlppssystem samt vattnens, terrängens ch naturens särdrag beaktas även i övrigt samt 3) det kvarstår ett tillräckligt strt sammanhängande bebyggt mråde på strandmrådena Riksmfattande mål för mrådesanvändningen De riksmfattande målen för mrådesanvändningen utgör en del av systemet för planering av mrådesanvändningen enligt markanvändnings- ch bygglagen ch -förrdningen. Till systemet hör dessutm landskapsplan, generalplan ch detaljplan. De riksmfattande målen för mrådesanvändningen preciserar markanvändnings- ch bygglagens allmänna mål ch därav föranledda krav på innehåll i planerna ur natinell synvinkel. I generalplanen ska man se till att de riksmfattande målen för mrådesanvändningen beaktas så att möjligheterna att uppnå dem främjas

19 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 14 (MarkByggL 24 ). De riksmfattande målen för mrådesanvändningen är indelade i allmänna mål ch särskilda mål. Väsentliga sådana i Pellinge delgeneralplan är: Fungerande reginstruktur Utvecklingen av reginstrukturen ch mrådesanvändningen är främst baserad på mrådenas egna starka sidr ch lägesfaktrer. Enhetlig samhällsstruktur ch livsmiljöns kvalitet Livsmiljöernas ändamålsenlighet ch eknmi främjas genm att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas ch i tätrterna skapas en mera sammanhängande struktur. Livsmiljöns kvalitet förbättras när tätrterna får en mera sammanhängande struktur. Samhällsstrukturen utvecklas så att service ch arbetsplatser finns väl tillgängliga för lika beflkningsgrupper. I planeringen av mrådesanvändningen ska bsättningen på landsbygden samt turism- ch andra fritidsfunktiner så långt sm möjligt placeras så att de stöder landsbygdens tätrter ch bynät samt utnyttjar infrastrukturen. Kultur- ch naturarv, rekreatinsmöjligheter ch naturresurser Genm mrådesanvändningen främjas bevarande av den natinella kulturmiljön ch byggnadsarvet samt deras reginalt varierande karaktär De riksmfattande inventeringar sm myndigheterna har gjrt upp beaktas sm utgångspunkter för planeringen av mrådesanvändningen. På natinellt värdefulla platser ch mråden måste mrådesanvändningen lämpa sig för deras histriska utveckling. Bevarande av naturens mångfald Beträffande mrådesanvändningen ska man genm landskapsplanering ch generalplanering skapa förutsättningar för reginala rekreatinsmråden, i synnerhet i södra Finland ch i de stra stadsreginerna. Vid planering av mrådesanvändningen ska den strandnära fritidsbsättningen dimensineras så att strandmråden med värdefulla naturvärden bevaras ch fritidsbsättningens trivsel tryggas Objekt av riksmfattande intresse På mrådet finns värdefulla Natura 2000-bjekt sm är av riksmfattande ch samtidigt ckså internatinellt intresse. Sådana är: Söderskärs ch Långörens skärgård (FI ). I mrådet ingår Tunnhlmens naturskyddsmråde ch naturskyddsmrådet Strpellinge yttre hällar. Pernåvikens ch Pernå skärgårds havsskyddsmråde (FI ). I mrådet ingår förutm havsmrådena ckså Hasselö lund, Gåsören ch Gaddarna. Värdefulla bjekt av enbart riksintresse är dessutm bl.a. Nrrhlmens havsstrandängsandstrand, Skalkarn ch Kungshamn Kungshamnsängen. Värdefulla byggda miljöer av riksintresse: Pellinge skärgårdsbebyggelse byarna Söderby ch Österby Byggnadsbjekt: Hättkvarnen, begravningsplatsen ch kapellet, Hörbergsgården, Pellinge skla, Skärgårdshemmet, helheten Glshlmen Äggskär Ednäsudden ch Klvharun. 3.2 Mål på landskapsnivå Landskapsplanen utgör anvisningar när en generalplan görs upp. Landskapsplanens innehåll beskrivs i stycket landskapsplan. 3.3 Brgå stads mål Brgå stad har sm mål att bibehålla Pellinge skärgård livskraftig ch anvisa skäliga möjligheter till tilläggsbyggnatin på mrådet så att mrådets värdefulla byggda miljö ch mångsidiga naturmiljö beaktas. Staden är på lång sikt beredd på en årlig beflkningsökning på högst 1,5 % per år.

20 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 15 För närvarande pågår arbetet med att utarbeta ett prgram för bystrukturen. Avsikten är att skissera upp målen ch principerna för hur bystrukturen i Brgå ska utvecklas. Målet är att granskningen av bystrukturen ska bli färdig under år Mål sm framförts av berörda parter De mål sm de berörda framförde utreddes med hjälp av en enkät riktad till markägarna ch föreningarna (Pellinge Ungdmsförbund r.f., Pellinge Hembygdsförening r.f., Hembygdens väl i Lillpellinge r.f.). Nedan ges en sammanställning av de viktigaste svaren på lika delmråden. Först kmmer de frågr sm var föremål för mest uppmärksamhet. 590 enkätblanketter pstades ch det km 163 svar. Enligt enkäten ansågs det mycket viktigt att mrådets näringar kan frtsätta. Det km mest svar m det här. De näringar sm tgs upp var fiske, jrdbruk, båtbyggeri, hantverk ch träförädling. Skärgården brde dessutm hållas levande. Planen brde åtminstne inte begränsa utövande av näringar. I svaren framkm det att man ville bevara ch förbättra mrådets service. Servicefrmer sm ansågs särskilt viktiga var butik, bensinförsäljning ch pst. Skla ch daghem ansågs ckså vara viktiga. Områdets natur ansågs vara unik. Därför brde nybyggen passa in i mrådets karaktär i fråga m färgsättning ch stil. Planmrådets bymråden brde dessutm bevaras. I yttre skärgården vill man inte ha några nybyggen ch mrådet ansågs vara viktigt sm rekreatinsmråde. Fågelbeståndet i mrådet ansågs ckså vara värdefullt. Småbåtshamnarna ansågs vara viktiga ch dem ville man ha fler av. Dessutm önskades fler båt- ch bilplatser. Muddring av några sund önskades ckså. En intressant, mtiverad detalj var att det i huvudsak inte önskades att en br byggs till mrådet från Tirm. En br skulle öka mängden brtt mt egendm. Men det fanns ng vissa sm ville ha en br. En förbättring i fråga m avlppsservice önskades. Dessutm ville man att en kmmunal vattenledning eller en vattenpunkt ska byggas. Man tg ckså ställning till avfallshanteringen ch ville att den ska förbättras. I vissa svar framkm det att lkalbeflkningen brde gynnas mera än andra. 3.5 Myndigheternas mål Myndigheternas mål för Pellinge delgeneralplanearbete gicks igenm vid inledningsskedets myndighetssamråd våren Nedan presenteras de mål sm framkm i samband med myndighetssamrådet. Tillräckligt med mråden brde anvisas för allmänt bruk. Sådana är bl.a. badstränder, båtplatser, hamnar samt gemensamma mråden ch rekreatinsmråden. Dessutm måste nybyggen passa in i den befintliga miljön ch så att fria stränder bevaras. De lägsta glvnivåerna ska beaktas med tanke på det högvatten sm inträffar en gång på 200 år. Beträffande bstadsbyggnader är detta i Brgå + 2,4 meter. I fritidsbstäder ch andra lättare byggnader kan höjden vara lägre. Eftersm Pellinge ligger ute till havs måste vågsvall ckså beaktas; hur svallet rör sig framåt på strandbrinken samt vågstänk. Österbys ch Ölandets grundvattenmråden ska beaktas i planeringen. De har endast lkal betydelse, men strt vattenuttag kan leda till att havsvatten strömmar in i grundvattnet. Fram till Österby byggdes en stamvattenledning sm statens vattenledningsarbete Byggande av byavisa små avlppsreningsverk ska utredas ch fritidsbsättningens intresse av att ansluta sig ska beaktas i tid. I fritidsbstäder, åtminstne på de mindre öarna, ska vattentaletter vara förbjudna; i bstadsbyggnader i bymrådena kunde vattentalett tillåtas, m fastigheten ansluts till ett centraliserat system för avlppsvattenbehandling. I samband med planen ska det bedömas m det finns behv av att utarbeta en särskild Naturabedömning enligt naturvårdslagen.

21 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 16 Planläggningen utgår ifrån att kulturmiljöns värden ch särdrag ska bevaras. Målet är att värna m kulturmiljön ch anpassa nybyggen till miljön. Nybyggen måste passa in i kulturmiljön. Glshlmen brde i frtsättningen användas för rekreatin. I södra delen av planmrådet finns en grupp med små hlmar sm kallas Gaddarna ch sm hör till Natura De ska märkas ut med beteckningen SL i planen. Kring bevakningsstatinen i nrra delen av Glshlmen brde beteckningen vara PY ch vid stranden LV. I övrigt brde hlmen ha beteckningen S. 3.6 Mål för Pellinge skärgårds delgeneralplan Med delgeneralplanen tryggar man att Pellinge by bevarar sin livskraft. Målet för delgeneralplanen är att trygga skäliga byggnadsmöjligheter ch jämlikt bemötande av markägarna så att naturvärden, landskap ch kulturhistriska värden respekteras. Det varierande delgeneralplanemrådet delas in i lika dimensineringszner enligt sina lika värden ch egenskaper. För varje zn bestäms lämplig byggnadstäthet enligt dess egenskaper. Då nya bstadsbyggnader byggs ch deras antal bestäms ska man beakta en för samhällsstrukturen förnuftig utveckling ch placering i den befintliga infrastrukturen samt de befintliga miljövärdena. I delgeneralplanen fastställs de mråden ch kriterier sm ger möjlighet att ändra en plats för fritidsbstad till en plats för fast bstad. Målet är att byggande i de befintliga byarna stöds. Vid placering av en ny fritidsbsättning beaktas naturförhållandena, landskapet, befintliga byggnader samt kraven på fria strandmråden. Landskapsmässigt vackra ch annars känsliga mråden med stra naturvärden ska m möjligt bevaras bebyggda. Ny fritidsbsättning styrs till grupper, varvid en del av strandlinjen förblir fri för friluftsliv ch rekreatin med stöd av allemansrätten ch även fria naturmråden bevaras. Dessutm undersöks möjligheter att placera s.k. mderna skärgårdsbyar på mrådet. I sådana byar kncentreras fritidsbstäderna så att stranden bibehålls fri. Bevarande ch utveckling av mrådets näringar främjas. Planläggningen utgår ifrån att kulturmiljöns värden ch särdrag ska bevaras. Målet är att värna m kulturmiljön ch anpassa nybyggen till miljön. Detta ska speciellt beaktas i bymrådena. Bevarande av naturens mångfald ch andra naturvärden främjas. Målet är att mråden ch bjekt med värdefulla naturförhållanden ch landskap ska bevaras ch skyddas. För att trygga jämlik behandling av markägarna då generalplanen görs upp följs principen för s.k. stamfastigheter, vilket betyder att byggplatser sm avskilts från en stamfastighet räknas sm förbrukad byggrätt. Tvärsnittstidpunkt för stamfastighetsprincipen är det datum då byggnadslagen trädde i kraft, Målet är att trygga rekreatinsmöjligheterna i Pellinge skärgård för invånarna på delgeneralplanemrådet, smmargästerna ch andra Brgåbr. Nybyggen ska m möjligt placeras så att de sm har fritidsbstad på mrådet ch andra sm rör sig på mrådet har möjlighet att använda mrådet för rekreatin med stöd av allemansrätten. På mråden sm är föremål för större rekreatinsanvändning än vanlig allemansrätt försöker man styra rekreatinstrycket till särskilt anvisade rekreatinsmråden. I planeringen undersöks rekreatinsmrådenas tillräcklighet. I delgeneralplanen anvisas befintliga hamnar, båt- ch fartygsfarleder. Dessutm främjas rdnade tjänster för båtfarande.

22 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD DIMENSIONERINGSPRINCIPER Dimensineringsprinciperna bestämmer mängden byggnatin på hela planmrådet med undantag av vattenmrådena. De nya byggplatser sm anvisats i planen fastslås enligt dimensineringsprinciperna i det här kapitlet. Med dimensinering när det gäller planering av stränder avses definiering av strandbyggandets mängd ch placering. Avsikten med dimensineringsgrunderna är att definiera den byggrätt sm ska anvisas i delgeneralplanen, grunderna för fördelning av byggrätten samt andelen strandlinje ch mråden sm ska lämnas bebyggda. Dimensineringsgrunderna kan variera enligt planmrådets naturförhållanden, landskap ch andra markanvändningsbehv i lika zner ch mråden. Dimensineringsgrunderna måste vara sådana att de är allmängiltiga, smidiga, enkla ch lättfattliga delgeneralplanens mål kan fullföljas läget i samhällsstrukturen beaktas naturförhållandena ch markens beskaffenhet samt landskapet beaktas kravet på jämlikt bemötande av markägarna uppfylls ch de tillåter byggande av glesbygdskaraktär ch tryggar skäliga byggnadsmöjligheter. Dimensineringen baseras på strandlinje- ch markarealnrmer. Den strandlinje sm används sm grund för dimensineringsberäkningarna eller den arealbaserade dimensineringen anger inte strandlinjens minimilängd för en byggplats eller minimiarealen för en byggplats utan det maximala antalet byggplatser. Då delgeneralplanen utarbetas avgörs den slutliga placeringen av byggplatser eller m sådana inte ska placeras. Det måste gå att avvika från dimensineringen i de fall där antalet byggplatser enligt dimensineringsberäkningarna tydligt leder till en rättvis lösning ch till skäligheter. På planmrådet finns två typer av mråden sm ska dimensineras. På strandmrådena är byggrätten baserad på strandlinjens längd ch utanför strandmrådet är den baserad på fastighetens areal. Sm strandzn har en 200 meter bred zn fastställts i planen. 4.1 Stamfastighetsprincipen För att jämlikt bemötande av markägarna ska kunna tryggas måste man beakta s.k. utnyttjad byggrätt, dvs. antalet byggplatser sm brutits ut från fastigheterna före planläggningen. Beräkningsmetden kallas stamfastighetsprincipen. Den ttala dimensineringen enligt delgeneralplanen beräknas per stamfastighet. Dimensineringsgrunderna anger hur många byggplatser sm högst kan anvisas per stamfastighet. Utgångspunkt för stamfastighetsgranskningen är den tidpunkt då byggnadslagen trädde i kraft, dvs Den ttala byggrätten för stamfastigheten delas mellan de fastigheter sm bildats av den enligt den fastighetsindelning sm rådde år Den utnyttjade byggrätten dras av från stamfastighetens byggrätt. Sm en utnyttjad byggrätt betraktas en bebyggd byggplats med en bstad för åretruntbende, en bebyggd byggplats med en fritidsbstad, en bebyggd byggplats för ett gårdsbruks driftscentrum, sm inkluderar en byggplats för en bstad för åretruntbende, en bebyggd byggplats för någt annat ändamål såsm service, industri, båtklubb m.m. en bebyggd byggplats sm har gällande undantagslv, en bebyggd byggplats sm har gällande bygglv ch en bebyggd byggplats enligt strandplan. Om det dck tidigare har gdkänts fler byggplatser på stranddetaljplanemrådet än vad delgeneralplanens dimensineringsgrunder nu ger, räknas endast den byggrätt sm enligt delgeneralpla-

23 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 18 nens dimensineringsgrunder tilldelas mrådet in i stamfastighetens förbrukade ttala byggrätt beträffande detaljplanemrådet. Ifall ett utbrutet mråde har överlåtits från stamfastigheten före , men arealen har registrerats först efter , räknas den arealen inte höra till stamfastigheten, ifall markägaren kan uppvisa en överlåtelsehandling sm bevis på överlåtelsen. I delgeneralplanen anvisas antalet utnyttjade ch återstående byggrätter i frm av antal byggplatser per fastighet. Markägarens lika fastigheter granskas sm separata enheter i beräkningen av byggrätter. Det går att överföra återstående nya byggplatser från en fastighet till en annan sm tillhör samma markägare. Om en fastighet har bildats genm styckning eller m en fastighet genm en styckningsförrättning har delats i praktiken i lika många lika stra delar, delas stamfastighetens byggrätt mellan de avstyckade lägenheterna enligt mdifierad strandlinje. En granskning av stamfastigheterna finns i bilaga Dimensineringszner Dimensineringsznen anger hur tätt byggande sm planerats för varje mråde. Dimensineringsznerna visar redan i arbetets inledningsskede vart man vill styra byggandet på planmrådet ch vilka mråden man vill bevara sm glesare bebyggda eller bebyggda Skärgårdszner För dimensineringen delas planmrådet in i skärgårdszner enligt naturförhållandena. Indelningen i skärgårdszner (havszn, yttre skärgårdszn ch inre skärgårdszn) används, eftersm naturförhållandena är lika i lika delar av skärgården, vilket innebär att naturens förmåga att klara av byggnatin försämras, då man rör sig från den inre skärgårdsznen mt havsznen (BI- LAGA 7). Dimensineringen kan dessutm variera inm skärgårdsznerna i lika delmråden på grund av mrådeshelheter med lika miljövärden. De här mrådeshelheterna är ganska vidsträckta mråden, sm främst vid natur- ch landskapsutredningen visat sig vara känsligare för byggande. Därför ska fritidsbsättningen där hållas någt glesare än i mgivningen. Dessutm ska tätare fritidsbsättning styras till mråden med tillgång till trafikförbindelser samt ckså i övrigt på ett ändamålsenligt sätt med tanke på infrastrukturen. Znerna har definierats utgående från de här principerna (BILAGA 7) Förmånlighetszner För dimensineringen delas planmrådet dessutm in i förmånlighetszner. Förmånlighetsznerna är kärnbyzn, byzn ch glesbygdszn. Byznerna är ändamålsenligt valda med tanke på infrastrukturen. Det innebär att det redan från tidigare finns bsättning på mrådet ch att mrådet ckså i övrigt är väl lämpat för byggande. I en byzn tillåts någt tätare bebyggelse. Glesbygdszn är allt annat sm ligger utanför det 200 meter breda strandmrådet ch utanför byznen. 4.3 Bestämning av byggrätten Byggrätt i strandmrådena Byggrätten på strandmrådena bestäms enligt längden av varje fastighets mdifierade strandlinje. Den mdifierade strandlinjen beräknas enligt kartstrandlinjens längd samt strandlinjens frm ch avstånd. Den mdifierade strandlinjen får man genm att avrunda smala uddar ch vikar så att de mtsvarar den verkliga, tillgängliga strandlinjen. Dessutm är principen att det går att placera mindre byggnatin på en smal udde eller vid stranden av en smal vik än vid stranden av breda vikar ch uddar, eftersm närliggande fritidsbstäder stör varandra (BILAGA 8). I den mdifierade strandlinjen beaktas dessutm strandens byggbarhet. På mråden sm inte är byggbara finns ingen mdifierad strandlinje ch därmed inte heller någn byggrätt. Sm bebyggbara mråden betraktas utgående från en kartbedömning stra mssar ch tillandningar. Öar sm är mindre än 2 ha har ingen byggrätt. Deras strandlinje räknas inte sm strandlinje sm berättigar till byggrätt. Vid definiering av mdifierad strandlinje beaktas inte miljövärdena utan de beaktas vid bestämningen av dimensineringszner samt vid placeringen av nya byggplatser.

24 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 19 Den mdifierade strandlinjen presenteras per lägenhet i bilaga 9. Planmrådets alla strandmråden inm en 200 meters zn med undantag av öar sm är mindre än 2 hektar mfattas av dimensineringen av strandmrådena Byggrätt på andra mråden Byggrätten bestäms enligt areal inm två lika förmånlighetszner, by- ch glesbygdszner. Byggrätten bestäms enligt varje fastighets mvandlade areal i de här znerna. Den mvandlade arealen fås då bebyggbara mråden räknas brt från fastighetens areal. Sm bebyggbara mråden klassificeras utgående från en kartbedömning mssar, våtmarker ch branter. Glesbygdsznernas byggrätter kan inte flyttas till strandmrådet. 4.4 Dimensineringsnrmer Byggrätten beräknas på följande sätt: Byggrätt i strandmrådet Zn Byggtäthet (bp/md. slkm) Beskrivning 1 6 Inre skärgård, inga miljöbegränsningar 2 5 Öar utan vägförbindelse i inre skärgården, inga särskilda miljöbegränsningar 3 4 Öar i den inre skärgården med miljöbegränsningar 4 3 Yttre skärgård, inga särskilda miljöbegränsningar 5 2 Ö mindre än 10 ha, i yttre skärgården miljöbegränsningar, i inre skärgården särskilda miljöbegränsningar (Fladan) 6 0 Havszn bp/md. sl-km = byggplats/mdifierad strandlinjekilmeter I havsznen ch på öar sm är mindre än två hektar uppstår ingen byggrätt. Annan byggrätt Förmånlighetszn Kärnbyzn Byzn Glesbygd Antal byggplatser 1 bp/1 ha 1 bp/3 ha 1 bp/5 ha ch efter 30 ha 1 bp/10 ha En kärnbyzn bildades utgående från respnsen från planeringsverkstad II. Bymrådena enligt den gamla generalplanen utgör kärnbyzner. Öar sm är mindre än 2 ha har ingen byggrätt. Deras areal ch strandlinje räknas inte sm areal eller strandlinje sm berättigar till byggrätt. Varje bebyggd stamfastighet, sm uppfyller det i byggnadsrdningen uppställda kravet på minimiareal för en byggplats (5000 m²/3000 m²) samt kravet på strandlinjens längd (50 m) i den inre ch yttre skärgårdsznen, har rätt till minst en byggplats. Oberende av dimensineringen utgör varje byggplats, sm har gällande undantags- eller bygglv, frtfarande en byggplats. Dimensineringen används dck inte ch någn ny byggrätt beviljas inte, ifall fastigheten har skaffats ch används sm tillskttsmark för en annan fastighet så att de tillsammans utgör en byggplats.

25 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 20 Obebyggda fastigheter, sm inte alls har beviljats bygg- eller undantagslv ch sm inte har byggrätt kvar enligt de allmänna dimensineringsnrmerna, kan beviljas byggrätt, m fastigheten har skaffats sm byggplats ch m staden inte har mtsatt sig att en byggplats bryts ut ch m det inte skäligt försvårar planläggningen eller jämlikt bemötande av markägarna. Ifall det i delgeneralplanelösningen anvisas mycket avsevärda andelar fri strand eller rekreatinsmråden, kan markägarenhetens byggrätt efter prövning ökas med byggrätt för 0,1 1,0 kalkylmässig byggplats. Om en markägare vill fullfölja sin byggrätt genm att intensivt söka nya skärgårdsbyliknande lösningar, anvisas mråde ch dess ttaldimensinering i delgeneralplanen. Den frtsatta planeringen av mrådet förutsätter dck att en stranddetaljplan senare utarbetas. Oberende av bestämmelserna m byggplatsens byggrätt får en befintlig byggnad ttalrenveras ch en förstörd byggnad ersättas med en ny mtsvarande byggnad. Beräkningen av byggrätt per fastighet med uppgifter m hur man har kmmit fram till varje fastighets byggrätt presenteras i ett separat bilagedkument. Beräkningen av byggrätt finns liksm övriga plandkument framlagd både på stadens stadsplaneringsavdelning ch på stadens webbplats.

26 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERAL- PLAN SAMT MOTIVERINGAR Utkastet till delgeneralplan är baserat på de utredningar sm gjrts. De beteckningar ch bestämmelser sm har anknytning till naturvärden ch landskap är baserade på den natur- ch landskapsutredning sm gjrts. Beteckningar med anknytning till kulturhistria bygger på en utredning av kulturmiljön. De värden sm framkm i natur- ch landskapsutredningen märks dessutm i dimensineringsprinciperna, eftersm värdena gäller vidsträckta helheter. Till exempel indelningen i skärgårdszner har haft str inverkan på dimensineringsprinciperna. I utkastet till delgeneralplan finns 26 st. nya byggplatser för fritidshus ch 73 st. nya byggplatser för bstadshus anvisade. Antalet nya byggplatser på de lika fastigheterna är baserat på dimensineringsprinciperna. Planen tillåter inte byggande av glesbygdskaraktär på M-mråde. I planen har alltså anvisats alla de byggplatser sm det är möjligt att bygga på planmrådet. Då ska byggnatinens mängd sm anvisas i planen vara tillräckligt str så att åtminstne några av byggplatserna förverkligas. En str del av markägarna säljer trligen inte eller kmmer inte i övrigt att börja förverkliga byggplatserna. I delgeneralplanen kan direkta bygglv enligt MarkByggL 44 beviljas på bymrådenas nya byggplatser samt på strandmrådenas byggplatser. Avsikten är inte att någn detaljplan ska utarbetas för mrådet senare, utan generalplanen styr byggandet på mrådet ch genm den har byggandet på mrådets stränder, i byarna samt på jrd- ch skgsbruksmrådena avgjrts. 5.1 Planens struktur ch dimensinering Hela planmrådets landareal är cirka 27 km 2. Områdets byggnadstäthet är i nuläget cirka 3,5 ha/bp ch i ch med de byggplatser sm anvisas i planen 3,1 ha/bp. I nedanstående tabell anges mtsvarande uppgifter för de största öarna: Tabell 13. Byggnadstäthet på de största öarna Str- Lill- Hela Ölandedödelö Sun- Tullan- Hassepellinggdepellin- Lökön mrå- Markareal (ha) Nuvarande fritidshus Obebyggda byggplatser enligt strandplanen Nuvarande bstadsbyggnader Byggnadstäthet i utgångssituatinen (ha/bp) Nya byggplatser för fritidshus i planen Nya byggplatser för bstadshus i planen Byggnadstäthet i planen (ha/bp) Ökning av byggnadstätheten ,3 2,2 4,4 11,5 0,6 2,2 1,4 3, ,4 2,1 3,3 4,7 0,6 2,1 1,4 3,1 26 % 6 % 30 % 145 % 0 % 3 % 0 % 13 % Den anvisade byggnatinen i delgeneralplanen har styrts till AT-, AO-, RA-, RM-, P-, T- ch E- mrådena. Nggrannast styr planen byggandet på AT-, AO- ch RA-mrådena. På dessa mrå-

27 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 22 den bestäms specifikt för varje byggplats antalet lika byggnader ch byggnadernas byggrätt. På de här mrådena ger delgeneralplanen ckså rätt till direkta bygglv. Figur 14. Läget för de i planen anvisade byggplatserna för bstadshus. Byggplatserna är utmärkta med vilett symbl på kartan. 5.2 Områdesreserveringar Reserveringar för bstadsmråden Med AT-beteckning har anvisats gammal bybsättning både i byarna ch i lika gamla byggnadskncentratiner på stränderna. AT-mrådenas största byggrätter (AT-6) är tillåtna på sådana gamla bymråden sm har stra, gamla huvud- ch eknmibyggnader. Sådana finns i Söderby ch Österby. På de kulturhistriskt värdefullaste mrådena har dessutm beteckningen AT-6/s använts. Utgångspunkten är att delgeneralplanen inte ska splittra de kulturhistriska värdena på täta, gamla bymråden. På de tätt bebyggda mrådena på Tullandet ch Lillpellinge har främst beteckningarna AT-4, AT-4/s ch AT-5 använts. Beteckningar med /s sm anger att kulturmiljön ska bevaras samt enskilda byggnaders skyddsbeteckningar, sr-1 ch sr-2, är baserade på den uppgjrda kulturmiljöutredningen. Nya byggplatser för bstäder är placerade i närheten av det planerade avlppsnätet. I praktiken betyder det att de ligger i bymrådenas medelbara närhet. I Söderby är byggplatserna placerade på skgbevuxna mråden så att de inte just alls kmmer att synas från landsvägen. I Nedre Ollas har 9 ganska tätt placerade byggplatser anvisats. På grund av berg ch höjdskillnader är byggförhållandena på de här platserna ställvis utmanande, men å andra sidan kan fastigheternas byggrätt inte anvisas någn annanstans för att stöda bystrukturen så här bra. På byggplatsernas strandsida har en ny enskild väg i frm av en strandväg anvisats. Den leder samtidigt ckså till småbåtsplatsen. Det blev en hel del byggrätt ckså på Ölandet, sm ligger en aning utanför de nuvarande bymrådena. De här byggplatserna är utmärkta i planen med beteckningen AO-4 ch RA-11, eftersm det inte är ändamålsenligt att föreslå annat än bende på grundvattenmråde. De strandbyggplatser sm ligger separat ch är avsedda för bstadsbyggande har beteckningen AO-3. På bymrådet finns dessutm befintliga byggplatser för fritidshus sm är utmärkta med beteckningen AT i planen. På dessa byggplatser går det att ändra fritidsbyggnader till fast bstad m 1) det på byggplatsen går att få tillräckligt med drickbart vatten för en bstads behv ch 2) m avlppsvattnet kan behandlas enligt kraven på behandling av hushållsavlppsvatten. Antalet sådana byggplatser är sammanlagt cirka 60.

28 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 23 Tabell 15. Byggrätter på byggplatser för bstäder på lika mråden Beteckning Område Byggrätt tmtstrlek explateringstal AT-4 Kärnbymråden ch Tullandet b25 + a100 + bå eller 3000, m det finns vattenledning ch vattentjänstverkets avlppsnät 0,086 AT-4/s AT-5 Kärnbymråden ch Tullandet sm AT-4, men endast bstäder för åretruntbende b25 + a100 + bå b25 + a100 + bå eller 0, , m det finns vattenledning ch vattentjänstverkets avlppsnät ,078 AT-6 AT-6/s AO-3 AO-4 bymråden utan särskilda begränsningar, bstäder för åretruntbende, inga fritidsbstäder Söderby ch Österby, där huvudbyggnaderna traditinellt har varit stra Enstaka byggplatser på strandmrådena, inga begränsningar Andra enstaka byggplatser, inga särskilda begränsningar b25 + a b25 + a b25 + a100 + bå b25 + a , eller 0, , m det finns vattenledning ch vattentjänstverkets avlppsnät , , Fritidsbsättning De nya strandbyggplatserna har m möjligt placerats så att det blir kvar så mycket fri strandlinje sm möjligt ch så att byggandet inte nämnvärt försämrar natur-, landskaps-, kulturhistriska eller andra miljövärden. Figur 16. Läget för nya byggplatser för fritidshus

29 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 24 På RA-mråden är byggrätten större i inre skärgården ch på stra öar ch blir mindre då man går mt yttre skärgården ch små öar. Öarna har delats in enligt ytan i öar på över 50 ha, ha ch 2 10 ha. Dessutm har Strpellinge betraktats sm ett eget mråde sm möjliggör en större byggrätt även i yttre skärgården. Figur 17. Byggrätter på byggplatser för fritidshus på lika mråden öns areal (ha) Strpellinge över 50 Skärgårdszn inre ch yttre skärgård yttre skärgård Särskilt värde Planbeteckning RA-11 - RA-11 inre skärgård Kulturlandskap Natur RA-12 RA-16 Ttal byggrätt (m 2 -vy) ch expl.tal 165 e=0,033 Byggrätt för huvudbyggnad (m 2 -vy) Sidfritidshus (m 2 -vy) Gäststuga (m 2 - vy) 165 e=0, e=0, e=0, havszn - RA e=0, inre skärgård - RA e=0, yttre skärgård - RA e=0, havszn inre skärgård RA e=0, yttre skärgård RA e=0, havszn RA (inget expl.tal) under 2 RA (inget expl.tal) På alla RA-byggplatser får dessutm byggas eknmibyggnader sm ingår i den ttala byggrätten. En bastubyggnad, sm ska räknas med i den ttala byggrätten, får vara högst 20 m 2 -vy. På RA-11- ch RA-14-byggplatser får därtill byggas ett 30 m 2 -vy båthus sm inte räknas med i den ttala byggrätten.

30 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD Lanskapsmråden ch hur de beaktas Landskapsvärden har beträffande beteckningar för mrådesreservering anvisats med MAbeteckning, sm består av landskapsmässigt värdefulla åkermråden. Enligt planbestämmelsen är det viktigt att mrådena förblir öppna ch används för dling. Bestämmelsen är till sin karaktär en rekmmendatin. Dessutm har flera beteckningar för avgränsning av delmråden anvisats. Det är bjekt sm har beteckningen ma ch sm är klassificerade sm mråden av intresse på riksnivå, landskapsnivå ch lkalt. Beteckningar för värde på riksnivå ch landskapsnivå finns i Söderby, Österby samt på Tullandet ch täcker Sundöns södra strand ch Lököns nrra strand. I närheten av Bastö ch Herrskär har lkalt värdefulla landskapsmråden anvisats. De landskapsvärden sm är utmärkta i planen är baserade på värden sm framkmmit i naturch landskapsutredningen. Ett undantag från detta är det igenvuxna mrådet på Söderby åkerslätt sm inte var utmärkt sm landskapsmråde i utredningen. I delgeneralplanen ska man utöver att bevara de existerande landskapsmrådena ckså vid behv föreslå ändringar i den nuvarande situatinen så att väsentliga landskapsvärden bättre lyfts fram. Om det igenvuxna mrådet blir öppet åkermråde, öppnar det en impnerande ch vidsträckt åkerslätt i Söderby. Genm planen uppkmmer ett betydande antal nya byggplatser för bstadshus samt ny byggrätt på befintliga byggplatser. Ny byggrätt uppkmmer uttryckligen i de landskapsmässigt värdefulla bymrådenas mgivning. Det här är en speciell utmaning med tanke på bevarandet av landskapsvärdena. De nya byggplatserna är placerade så att de inte skymmer de öppna åkerlandskapen eller siktmrådena. För de landskapsmässigt känsligaste mrådena utarbetas senare särskilda bygganvisningar sm ska bidra till att landskapsvärdena bevaras ch framhävs Rekreatin De viktigaste rekreatinsmrådena sm är utmärkta i planen är ögruppen Äggskär, Glshlmen, Sandöns nrra spets, Stra Brkhlmen samt Bredhlmen. Utöver dessa finns mråden reserverade för rekreatin i stranddetaljplanerna, men de är huvudsakligen avsedda för de i stranddetaljplanerna ingående byggplatsernas interna bruk. De utmärkta rekreatinsmrådena är baserade på reserveringar för rekreatinsmråde i landskapsplanen samt mråden sm ägs av Föreningen Nylands friluftsmråden. Utöver dessa har ckså anvisats nya rekreatinsmråden vid Bviken på Lillpellinge, på Tullandet, vid stranden av Gölen i Österby, nära Sturjan samt på Edesudden. De sm ligger vid stranden ska ckså fungera sm badstränder. Andelen enhetlig fri strandlinje minskar nästan inte alls genm den här planlösningen Jrd- ch skgsbruk Planen påverkar inte nämnvärt mrådets jrd- ch skgsbruk. Största delen av fastlandsmrådet är anvisat sm jrd- ch skgsbruksmråde (M). På det här mrådet kan jrd- ch skgsbruk frtsätta på samma sätt sm utan delgeneralplan. I planen finns ckså ganska vidsträckta mråden anvisade med beteckningen MU-4, MY-4 ch MY-5. Det förstnämnda har särskilt behv av att styra friluftslivet ch de senare har särskilda miljövärden. Beteckningarna berr direkt på mrådesreserveringarna i landskapsplanen. Planbestämmelsen för MU-mrådet är: Vid planering av mrådets användning ska skgsbruksmarken bevaras. Dessutm skapas möjligheter till stigar sm förbättrar tillfällena till friluftsliv ch minskar lägenheterna av friluftsliv samt rastplatser för friluftslivets behv ch mråden där man kan gå i land. På mrådet får inga kalhyggen göras (MarkByggL 41 2). På mrådet får inga träd fällas ch inga åtgärder sm förändrar landskapet får vidtas utan tillstånd enligt markanvändnings- ch bygglagen 128. Planbestämmelsen för MY-4-mrådena är: När mrådesanvändningen planeras måste man beakta förutsättningarna att bevara sådana livsmiljöer ch artförekmster sm är viktiga för naturens mångfald. På mrådet får inga kal-

31 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 26 hyggen göras (MarkByggL 41 2). På mrådet får inga träd fällas ch inga åtgärder sm förändrar landskapet får vidtas utan tillstånd enligt markanvändnings- ch bygglagen 128. Planbestämmelsen för MY-5-mrådena är: När mrådesanvändningen planeras ch mrådet används ska man beakta mrådets värdefulla naturlandskap ch/eller speciella krav sm berr på att ön är liten. På mrådet får inga kalhyggen göras (MarkByggL 41 2). På mrådet får inga träd fällas ch inga åtgärder sm förändrar landskapet får vidtas utan tillstånd enligt markanvändnings- ch bygglagen 128. Jrd- ch skgsbruksmrådenas byggrätt har flyttats till de mråden sm är reserverade för byggande i planen enligt en beräkning av byggrätt. Planen tillåter inget annat än byggande i anslutning till jrd- ch skgsbruk på M-mråde.

32 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD KONSEKVENSBEDÖMNING I knsekvensbedömningen beskrivs betydelsefulla miljöknsekvenser sm uppkmmer då planen förverkligas. Därför ska planen basera sig på tillräckliga utredningar av utgångssituatinen. Knsekvensbedömningen är ett förfarande sm pågår under hela planläggningsprcessen. De största förändringarna sm medför knsekvenser jämfört med nuläget är att antalet byggplatser för bstadshus på mrådet ökar med cirka 70 stycken. Dessutm tillåts att cirka 60 platser för fritidshus på vissa villkr ändras till bstadshus. Om ändringen av platserna för fritidshus inte beaktas, ökar antalet platser för bstadshus med cirka 43 prcent. Om alla ändrade platser för fritidshus ckså beaktas, ökar antalet platser för bstadshus med cirka 76 prcent. Alla i planen anvisade byggplatser finns på markmråden sm ägs av privata markägare. Det innebär att ägarna fta inte genast vill sälja byggplatserna eller börja bebygga dem. Då är det mtiverat att tillåta en överdimensinering, m man vill få i gång byggnatin på åtminstne några av de i planen anvisade byggplatserna inm de närmaste åren. Man kan bedöma att byggvlymen under de närmaste ti åren kmmer att vara ungefär densamma sm under de senaste 20 åren. Ökningen har varit cirka 6 % på 10 år. Då kan man vänta sig att 10 av byggplatserna kmmer att bebyggas. Man måste ckså beakta att utan den delgeneralplan sm nu utarbetas skulle det gå att bebygga mrådet genm särskilda avgöranden m planeringsbehv ch undantagslv. Då skulle mrådet bebyggas med en byggplats åt gången utan planering av helheten. 6.1 Knsekvenser för mrådes- ch samhällsstrukturen samt kmmuneknmin De i planen anvisade nya platserna för bstadshus har anvisats för att stöda de befintliga byarna ch infrastrukturen så att bsättningens struktur förtätas inm planmrådet. Med planen tillåts inte byggnatin på M-mråde utöver de i planen anvisade byggplatserna. På så sätt styr planen tydligt byggnatinen på mrådet endast till de i planen anvisade byggplatserna. I ett vidare perspektiv anvisas med planen ett betydande antal nya byggplatser för bstadshus utanför de främsta tätrterna i Brgå, på platser där man är berende av färjförbindelse. Om planen förverkligas helt kmmer detta att i viss mån splittra samhällsstrukturen i Brgå stad. Området ligger cirka 20 kilmeter från stadens centrum ch cirka 8 kilmeter från Fagersta, sm är den närmaste tätrten. Figur 18. Planmrådets läge i samhällsstrukturen enligt material i datasystemet för uppföljning av samhällsstrukturen

33 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 28 Avsikten är inte att byggandet på planeringsmrådet ska styras av en detaljplan, utan generalplanen ska huvudsakligen direkt styra byggandet. Detta medför besparingar för staden, eftersm en detaljplanering skulle öka stadens kstnader, både kstnader av engångsnatur ch underhållskstnader. Kstnader av engångsnatur skulle vara kstnaderna för att utarbeta en detaljplan samt byggande av gatr ch avlppsnät. Underhållskstnader skulle uppkmma genm underhåll av infrastrukturen långt brta från huvudtätrten. Lösningen i frm av en generalplan medför inte just några kstnader av engångsnatur för staden. Eftersm Pellinge Barncentrum erbjuder undervisning endast för klass 1 2, måste eleverna i klass 3 6 skjutsas till Grännäs skla, sm ligger 7 km från färjan, ch de äldre högstadieeleverna till Brgå centrum. Sklskjutsarna medför kstnader på lång sikt för staden. Kstnader på lång sikt uppkmmer ckså då service för åldringar ska rdnas så här långt brta från centralrten samt då rekreatinsmråden ska skötas. De kmmunaleknmiska verkningarna utvärderas ännu under arbetets gång. Figur 19. Allmänna kmmuneknmiska kapitalinkmster ch -utgifter av engångsnatur samt årligen återkmmande inkmster ch utgifter för driftseknmin, utdrag ur publikatinen Kuntatalus ja yhdyskuntarakenne, utgiven av Miljöministeriet Knsekvenser för landskapet, kulturarvet ch den byggda miljön Den i planen anvisade tilläggsbyggnatinen är kncentrerad speciellt till den medelbara närheten av Söderby kulturlandskapsmråde. Byggplatserna är dck placerade så att de rådande värdena inte påtagligt försämras. Till exempel öppna åkrar har lämnats utan bebyggelse ch byggnatinen har placerats främst på skgbevuxna mråden. På landskapsmrådet sm är av riksintresse har endast två nya platser för bstadshus anvisats. Också dessa är placerade på trädbevuxna mråden. Inga byggplatser har anvisats på kala klippr eller krönmråden sm är känsliga med tanke på landskapet.

34 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 29 Figur 20. Placeringen av nya bstadsmråden i närheten av Söderby landskapsmråde sm är av riksintresse. Områden med nybyggnatin är markerade med grönt. Den största landskapsmässiga påverkan i närlandskapet när det gäller Söderby uppkmmer i Nedre Ollas, där nya byggplatser skapas. Byggplatserna placeras på en sydsluttning ch syns ställvis till den mtsatta stranden av Fladan. Området är dessutm bergigt ch ställvis är höjdskillnaderna varierande, vilket medför att markbyggnadsarbetena kmmer att bearbeta terrängen mer än vanligt. Figur 21 Visualisering av planlösningen för mrådet i Nedre Ollas. Den nya enskilda vägen är markerad med grått ch de nya byggnadsplatserna är utmärkt med rött.

35 DELGENERALPLAN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD 30 Mitt bland åkrarna i Söderby finns ett triangelfrmat igenvuxet mråde sm i planen är anvisat sm MA-mråde. Om det här mrådet tas i användning för jrdbruk blir hela jrdbrukslandskapet en öppen helhet sm tar fram 1930-talets åkerlandskap. Det går dck inte att med hjälp av delgeneralplanen tvinga markägarna till detta utan planen ger en rekmmendatin m att åkermrådena ska användas för dling. Beträffande byggande medför planlösningen ingen str förändring jämfört med nuläget, eftersm endast ett litet antal nya strandbyggplatser har anvisats ch längre ut i den yttre skärgården minskar de befintliga byggplatsernas byggrätt betydligt. Figur 22. I synnerhet i den östra delen av planmrådet tryggas vackra naturlandskapsmråden med hjälp av egna bestämmelser. Ön på ftt är Sandön. Genm egna beteckningar har det ckså tryggats att gamla bstadsbyggnader i skärgården bevaras. 6.3 Sciala knsekvenser ch knsekvenser för människrnas levnadsförhållanden Genm planen stöds ch möjliggörs bsättning på Pellingemrådet nu ch i framtiden, vilket gör att mrådet förblir livskraftigt. Då går det att b på mrådet även i framtiden, vilket upplevs viktigt av dem sm nu br där. Området ligger i skärgården i medelbar närhet av havet, bakm en färjförbindelse, långt från andra tätrter ch med rikligt med vidsträckta, bebyggda mråden. Därför bildar mrådet ett eget samhälle, vars livsmiljö tryggas genm planen, sm anvisar måttlig nybyggnatin så att även fria strandmråden har kunnat bevaras ch landstignings- ch rekreatinsmråden för gemensamt bruk anvisas. 6.4 Knsekvenser för bevarandet av rekreatinsmråden samt för rekreatinen Delgeneralplanens lösning minskar i praktiken inte mrådets fria, enhetliga strandlinje. Andelen fri strandlinje minskar från 75,6 till 73,5 kilmeter. Andelen fri strandlinje enligt delgeneralplanen blir då cirka 32 %. Den sammanhängande fria strandlinjen minskar mest på Sundön. I planen har rekreatinsmråden sm redan finns samt sm anges i landskapsplanen anvisats. Dessutm har det anvisats nya mindre helheter sm främst ska tjäna sm byns mråde för närrekreatin, badstränder m.m. Genm planen tryggas ett bevarande av rekreatinsmrådena även i framtiden. 6.5 Knsekvenser för vattnet, luften ch klimatet Planlösningen påverkar inte nämnvärt vattnet, luften ch klimatet. Enligt planbestämmelsen är det på byggplatser för fritidshus sm börjar på RA förbjudet att bygga vattentalett, m avlppsvattnet inte leds till ett avlppsnät. På så sätt bidrar planen till att stävja avlppsvattenbelastningen.