Detaljplan för vindkraft i Hattom Program för deltagande och bedömning

Transkript

1 Detaljplan för vindkraft i Hattm Prgram för deltagande ch bedömning

2 1. Prgram för deltagande ch bedömning Prgrammet för deltagande ch bedömning är ett lagstadgat (MBL 63 ) dkument i anslutning till uppgörande av en plan. I dkumentet presenteras ett prgram för det förfarande för deltagande ch växelverkan sm kmmer att följas då planen görs upp samt hur planens knsekvenser kmmer att bedömas. I det här prgrammet presenteras planläggningsprjektets läge ch mål ch det ges en beskrivning av hur mrådets intressenter kan påverka planläggningen ch hur planens knsekvenser bedöms under arbetets gång. Prgrammet för deltagande ch bedömning kmpletteras vid behv när planeringen framskrider, ch det finns ffentligt framlagt på rådhusets ch tekniska centralens anslagstavlr under den tid sm anges i kungörelsen. Man kan studera prgrammet för deltagande ch bedömning på Lvisa stads tekniska central eller på stadens webbplats under hela den tid sm beredningen av detaljplanen pågår. 2. Planmrådets läge ch avgränsning Planeringsmrådet ligger i Hattm i Lvisa, ca 7 km sydst m Lvisa centrum. Söder m planeringsmrådet finns kärnkraftverksmrådet på Hästhlmen. Till planeringsmrådet kör man via två enskilda vägar sm svänger av från landsväg nr 1583 (Atmvägen), sm leder till Lvisa kärnkraftverk. Planeringsmrådets läge 2

3 3. Planmrådets nuvarande situatin 3.1 Naturmiljö Planeringsmrådet ligger mitt på en vidsträckt udde sm är cirka två kilmeter bred. I väster gränsar udden till Lvisaviken ch i öster till ständerna av Hästhlmsfjärden ch Klbbfjärden. Det mråde sm ska planläggas ligger på ett rapakivimråde. Terrängens ytfrmatiner är huvudsakligen flacka ch småskaliga. Området består av mrän med låga backar. Också de små mråden där berget kmmer i dagen är flacka. Typiskt för mrådet är allmänt förekmmande steniga fält ch stenblck ch det förekmmer ckså rikligt med blckfält. Skgarna på det mråde sm ska planläggas består av steniga mskgar med små sumpmarker i de fuktiga sänkrna. Största delen av mrådets skgar är unga ch utnyttjas effektivt sm eknmiskg. Skgar i naturtillstånd ch naturtillståndsliknande skgar förekmmer främst i strandmrådena, där skgspartierna kring fritidsbsättningen har besparats från avverkningar. I närheten av stränderna är skgarna fta grandminerade med inslag av björk, tall ch asp. I närheten av de vassbevuxna stränderna förekmmer ckså allmänt dungar av klibbal. Faunan på mrådet består av vanliga arter sm är anpassade till eknmiskg. I närheten av stränderna finns livsmiljöer sm lämpar sig för fladdermöss: gamla lövträdsdminerade skgar, byggnader samt vid uddens östra strand ckså små mråden med ängar ch betesmarker. Den unga talldminerade skgen på planmrådet är inte särskilt lämplig livsmiljö för fladdermöss. På planmrådet har endast enstaka bservatiner av fladdermöss gjrts. Områdets skgar lämpar sig inte sm livsmiljö för flygekrre. I mrådets medelbara närmgivning finns inte heller några livsmiljöer sm är lämpliga för flygekrre. Strandmrådena är ställvis värdefulla för fågellivet. 3

4 3.2 Byggd miljö Söder m planeringsmrådet finns kärnkraftverken (Lvisa 1 ch 2) på Hästhlmen ch ett vidsträckt mråde för kraftverkens stödfunktiner. Vid planmrådets östra kant finns en kraftledningskrridr från Lvisa kärnkraftverk samt en landsväg. Den breda kraftledningskrridren vid krsningen mellan Atmvägen ch den enskilda vägen till Hattmmrådet. På fastlandet har strandmrådena mycket tät fritidsbsättning, där endast några vassbevuxna vikar har lämnats bebyggda. Inlandet används för skgsbruk. På planmrådet finns inga bstadsbyggnader eller andra byggnader. Genm planmrådet färdas man till platserna för bstäder ch fritidshus vid havsstranden. Väster av planmrådet finns Lvisavikens havsmråde, där ön med Svarthlms sjöfästning finns. Svarthlm är en värdefull kulturmiljö av riksintresse. Fästningen finns inm det mråde där landskapet kmmer att påverkas av vindkraftverken. 4

5 Läge ch byggnadsbestånd 4. Planmrådets nuvarande planeringssituatin 4.1 Planläggning Riksmfattande mål för mrådesanvändningen De riksmfattande målen för mrådesanvändningen (Statsrådets beslut ) fick laga kraft ch ändringarna av dem trädde i kraft De riksmfattande målen för mrådesanvändningen är grupperade enligt innehåll i följande helheter: 5

6 1. Fungerande reginstruktur 2. Enhetlig samhällsstruktur ch livsmiljöns kvalitet 3. Kultur- ch naturarv, rekreatinsmöjligheter ch naturresurser 4. Fungerande förbindelsenät ch energiförsörjning 5. Helsingfrsreginens specialfrågr 6. Särskilda mrådeshelheter sm natur- ch kulturmiljöer Landskapsplan På mrådet gäller Östra Nylands landskapsplan, sm fastställdes av Miljöministeriet I landskapsplanen är planeringsmrådet utmärkt sm ett mråde sm lämpar sig för vindkraftsprduktin (tv). Genm planeringsmrådet finns anvisat en kraftledningslinje (Z) ch Atmvägen sm reginväg samt ett behv av en grönförbindelse. Söder m planeringsmrådet ch delvis på planeringsmrådet har funktinerna vid kärnkraftverket på Hästhlmen anvisats ett mråde för energiförsörjning (EN) ch ett mråde för kärnkraftverk (EN/y). Planeringsmrådet ligger inm den fem (5) kilmeters skyddszn (en/y) sm finns runt kärnkraftverket på Hästhlmen. Fem kilmeters skyddsznen är ett mråde där tät bsättning inte brde tillåtas. Där brde inte heller få byggas ffentliga utrymmen dit ett betydande antal människr har ärende eller där många människr vistas eller från vilka det är svårt att snabbt flytta brt människrna. På skyddsznens mråde brde man inte heller placera sådana funktiner sm medför betydande lägenheter för samhället m avbrtt i funktinen inträffar. Väster m planeringsmrådet vid havsstranden har anvisats ett jrd- ch skgsbruksdminerat mråde (MU) med särskilt behv av att styra friluftslivet. Väster ch sydväst m det här mrådet finns ett naturskyddsmråde (SL), ett Natura 2000-mråde, Svarthlms frnminnesmråde (SM) ch ett byggnadsskyddsmråde (SR). På det här mrådet har anvisats ett med tanke på vårdandet av kulturmiljön eller landskapet viktigt mråde, sm är betydelsefullt på riksnivå (ma/v). 6

7 Utdrag ur Östra Nylands landskapsplan Generalplan På planeringsmrådet gäller Lvisa stranddelgeneralplan, sm har rättsverkan ch gdkändes Planeringsmrådet är anvisat sm mråde främst för jrd- ch skgsbruk (M), där ett mråde lämpat för vindkraftsprduktin är anvisat (tv-1). Atmvägen är anvisad sm reginväg (st) ch intill den, på samma sida sm planeringsmrådet, har ett förbindelsebehv för en led för gång- ch cykeltrafik anvisats. Vid den enskilda vägen till planeringsmrådet, intill kraftledningskrridren, har anvisats ett mråde sm är värdefullt med tanke på naturens mångfald (lu-4). Där finns en föröknings- ch rastplats för fladdermöss. Vid havsstranden finns flera byggplatser för fritidsbstäder (RA) ch några byggplatser för bstadshus (AP). Tvärs igenm planeringsmrådet går två enskilda vägar till sammanlagt sjuttn (17) platser för fritidshus ch två (2) platser för bstadshus. 7

8 Utdrag ur Lvisas stranddelgeneralplan. Öster m planmrådet gäller Kulla-Lappm stranddelgeneralplan sm har rättsverkan ch är uppgjrd för Strömfrs kmmun. Den gdkändes I planen finns rikligt med strandbyggplatser anvisade vid havsstranden. 8

9 Utdrag ur Kulla-Lappm stranddelgeneralplan Detaljplan På planeringsmrådet finns inga gällande detaljplaner. Söder m planeringsmrådet gäller Hästhlmsmrådets detaljplan, sm kungjrdes ha vunnit laga kraft Slutsatser m utredningar på högre plannivåer beträffande mråden lämpade för vindkraftsprduktin Vindkraftsprduktinens lämplighet för Hattmmrådet i landskapsplanen ch Lvisas stranddelgeneralplan är baserad på en utredning sm Östra Nylands ch Kymmenedalens förbund i samarbete lät göra år 2005 (Kartläggning av land- ch havsmråden i Östra Nylands ch Kymmenedalens kusttrakter lämpade för prduktin av vindkraft). Hästhlmen-Björnvik i Lvisa valdes i utredningen sm ett bjekt för slutgranskning ch en nggrannare beskrivning av mrådet gjrdes. I beskrivningens knsekvensbedömning av människrnas levnadsförhållanden ch livsmiljö knstaterades att vindkraftsbyggandet placeras relativt långt från strandznens fritidsbebyggelse (ca 1-1,5 km avstånd), med undantag av några enstaka byggnader, ch det kan inte anses väsentligt förändra förhållandena på udden. Knsekvenserna för marken ch berggrunden knstaterades bli små på grund av att miljöns karaktär redan är förändrad. Växt- ch djurarterna, naturens mångfald ch naturresurserna knstaterades inte heller drabbas av några betydande skad- 9

10 liga knsekvenser m vindkraftverk byggs, eftersm det går att placera kraftverken utanför de mråden ch bjekt sm är viktiga med tanke på naturen såsm Natura 2000-mrådet Källaudden-Virsthlmen. Eftersm vindkraftverken främst hör ihp med industri- ch trafikmråde samt mråde sm används för elöverföring, byggs vindkraftverken på en ändamålsenlig plats med tanke på service ch andra transprter. Vindkraftverken stör inte heller kärnkraftverkets funktin eller dess trafik, eftersm byggandet av vindkraftverken, deras drift ch service inte ökar trafiken i en sådan mfattning att vägens karaktär ch säkerhet blir lidande. Landskapsmässigt knstaterades vindkraftverken ch elöverföringsledningarna passa väl in sm en del av Hästhlmens tekniska värld. De negativa knsekvenserna av att vindkraftverk byggs bedömdes bli små för de närbelägna kulturmiljöerna (t.ex. Svarthlm på 1,5-3 km avstånd), eftersm miljöns karaktär ch vyerna från fästningsön i riktning mt det nuvarande kraftverket redan är kraftigt förändrade. I beskrivningen av Lvisas stranddelgeneralplan har den väsentligaste knsekvensen av vindkraftverken bedömts vara förändringarna i den upplevda landskapsbilden, ch landskapspåverkan knstaterades drabba främst den mtsatta stranden. I beskrivningen knstateras att landskapspåverkan beaktas i MKB- ch tillståndsförfarandet. 4.3 Beslut Under år 2009 hörde sig Lvisa stad för m vindkraftsprducenternas intresse av att bygga på de mråden sm reserverats för vindkraft i Lvisa stranddelgeneralplan. Frtum Pwer and Heart samt Saba Wind Ab anmälde sitt intresse ch staden knkurrensutsatte dessa blag. Lvisa stadsstyrelse beslöt ( ) välja att Frtum får bygga vindkraft på vindkraftsmrådet ch gav stadsgedeten i uppdrag att frtsätta bereda ett föravtal för markarrende. Tekniska nämnden i Lvisa stad beslöt ( ) gdkänna föravtalet m markarrende med Frtum Pwer and Heat Oy. Frtum ch Lvisa stad har kmmit överens m att detaljplanering ska startas. 4.4 Utredningar ch planer Sm utgångsmaterial för detaljplaneringen används de utredningar sm gjrdes för delgeneralplanen 2008 samt andra existerande utredningar jämte kart- ch bildmaterial. Placeringen av vindkraftverken är baserad på placeringsplaner uppgjrda av Frtum. Planerna kmmer att preciseras under planläggningsprcessens gång. I samband med att vindkraftverkens placering planeras kmmer en miljöknsekvensutredning att göras upp med bl.a. följande innehåll: Mdellberäkning av buller Mdellberäkning av blinkande effekter Mdellberäkning av synlighet Landskapsutredning Utredning av det häckande fågelbeståndet Havsörnsutredning Ftmntage 10

11 Under år 2011 gjrdes terrängundersökningar för natur-, fågel- ch fladdermusutredningen ch på vårvintern 2012 startade en uppföljning av havsörnarna. Miljöknsekvensutredningen stöder detaljplanens knsekvensbedömning ch den refereras i planbeskrivningen. 5. Planens mål Syftet med detaljplanen är att anvisa byggplatser för högst tre vindkraftverk samt för behövliga elledningar ch servicevägar. Detaljplanen görs upp för att styra vindkraftsbyggnatinen ch annan markanvändning. I detaljplanen anvisas byggnadsarer för vindkraftverk, bestämmelser m dimensiner ges ch det föreslås hur teknisk service ch elöverföring ska rdnas för vindkraftverken. Planen görs upp så att det går att bevilja bygglv direkt på basis av detaljplanen. Planmrådet är större än det egentliga prjektmrådet för vindkraftverken så att det går att anvisa platser där de enskilda vägar sm leder till planmrådet kan anslutas till allmän väg. 6. Knsekvensbedömning Vid beredning av planen bedöms hur miljön påverkas m planen fullföljs. Knsekvensbedömningen baseras på befintliga utredningar ch sådana utredningar sm ska göras samt kartinfrmatin ch terränggranskningar. I knsekvensbedömningen presenteras ckså principerna för hur eventuella skadliga knsekvenser ska förhindras eller minskas. De viktigaste knsekvenserna av planläggningen bedöms i jämförelse med den nuvarande situatinen. Vid beredning av planen bedöms planens inverkan på: Byggd miljö samhällsstruktur tätrtsbild fast bsättning ch fritidsbsättning arbetsplatser ch näringsverksamhet rekreatin trafikreglering byggd miljö ch frnminnen teknisk försörjning specialfunktiner miljöskydd ch miljöstörningar scial miljö Natur ch naturmiljö landskap 11

12 Eknmi naturförhållanden naturens mångfald jrd- ch skgsbruk naturskydd företagseknmi privateknmi kmmuneknmi på krt sikt, investeringar kmmuneknmi på lång sikt Hälsa ch säkerhet trafiksäkerhet människrnas levnadsförhållanden ch hälsa miljöns renhet Olika beflkningsgruppers verksamhetsmöjligheter i närmgivningen förbättring eller försämring av lika invånargruppers möjligheter till verksamhet 7. Intressenter i planeringsarbetet på mrådet Intressenter i planeringsarbetet är: Lvisa stads myndigheter ch förvaltningar Byggnads- ch miljönämnden Lvisa vattenaffärsverk Lvisa stads tekniska central: Fastighets- ch GIS-byrån Samhällstekniska avdelningen planmrådets markägare ch rågrannar invånare ch smmargäster på planmrådet ch i dess mgivning Hattm väglag myndigheter Miljöministeriet Närings-, trafik- ch miljöcentralen i Nyland Nylands förbund Östra Nylands räddningsverk Museiverket Brgå museum, Östra Nylands landskapsmuseum Försvarsmaktens huvudstab Strålsäkerhetscentralen Finska vikens sjötrafikcentral 12

13 telefn-, el- ch vattenblag på mrådet Fingrid Oyj utövare av affärsverksamhet i närmrådet Skärgårdslinjen Kb Saaristliikenne Jnmar Ky Café Svarthlm föreningar på mrådet Östra Nylands fågel- ch naturskyddsförening r.f Jaktförening Diana Metsästysyhdistys r.f. Brgånejdens fågelförening r.f. Östra Nylands Segelförening r.f. Lvisa kultur- ch miljörörelse Lvisa fiskemråde andra vilkas bende, arbete eller andra förhållanden betydligt kan påverkas av planen samt myndigheter ch sammanslutningar vilkas verksamhetsmråde behandlas i planeringen. 8. Infrmering m planläggningen Infrmatin m att planläggningen är anhängig ch m att prgrammet för deltagande ch bedömning ch annat beredningsmaterial samt planförslaget finns ffentligt framlagda ges: i Lviisan Sanmat i Östra Nyland i Uusimaa i Brgåbladet på rådhusets ch tekniska centralens anslagstavla på stadens webbplats Planläggningsstart, prgram för deltagande ch bedömning ch planens beredningsmaterial Planläggningsarbetet inleds med att ett prgram för deltagande ch bedömning samt preliminära planutkast utarbetas utgående från Frtums prjektplan. Prgrammet för deltagande ch bedömning ch de preliminära planutkasten behandlas först i myndigheternas samråd (MBL 66 ). Därefter framläggs handlingarna ffentligt i 30 dagar. Planutkasten presenteras utan någn egentlig planbeskrivning sm bilagr till prgrammet för deltagande ch bedömning. Utlåtanden m beredningsmaterialet begärs av myndigheterna ch kmmunens egna förvaltningar. Under framläggningstiden har intressenterna möjlighet att lämna in åsikter m beredningsmaterialet skriftligt eller muntligt. Beredningsmaterialet är framlagt Prgrammet för deltagande ch bedömning uppdateras vid behv under planeringsarbetets gång. Om det blir väsentliga ändringar i prgrammet för deltagande ch bedömning ges infrmatin m detta separat. 13

14 Vid behv framläggs prgrammet för deltagande ch bedömning ch det preliminära planutkastet efter krrigering på nytt ch nya utlåtanden begärs. 8.2 Planförslag Detaljplanens beredningsmaterial revideras utgående från inkmna utlåtanden ch åsikter ch görs till ett detaljplaneförslag, sm framläggs ffentligt i 30 dagar. I planförslagets beskrivning presenteras innehållet i de utredningar sm ska göras under prjektets gång samt planens centrala innehåll ch en knsekvensbedömning av planen. Utlåtanden m planförslaget begärs av myndigheterna ch stadens egna förvaltningar. Kmmunmedlemmarna ch intressenterna kan lämna in skriftliga anmärkningar m planförslaget. De sm har lämnat in anmärkningar meddelas m kmmunens mtiverade ställningstagande till den inlämnade anmärkningen. De inkmna utlåtandena ch eventuella anmärkningar behandlas i kmmunen ch vid behv rdnas samråd. Myndigheternas samråd i förslagsskedet (MBF 18 ) hålls vid behv efter att handlingarna varit framlagda ch utlåtanden ch anmärkningar har kmmit in. 8.3 Gdkännande av planen Tekniska nämnden behandlar planförslaget efter att det har kmpletterats utgående från utlåtandena ch knsekvensbedömningen samt eventuella anmärkningar. Stadsstyrelsen beslutar föreslå att planen ska gdkännas ch stadsfullmäktige gdkänner detaljplanen. Det går att besvära sig över beslutet m gdkännande ch planen inm 30 dagar till Helsingfrs förvaltningsdmstl ch vidare till Högsta förvaltningsdmstlen. Detaljplanen träder i kraft då beslutet m gdkännande har vunnit laga kraft ch detta har kungjrts (MBL 52 ). Meddelande m att planen gdkänts sänds till Närings-, trafik- ch miljöcentralen i Nyland, till dem sm ansökt m ändring av planen ch dem sm skriftligen har begärt att få meddelande (MBL 67 ). Att planen vunnit lagas kraft kungörs på stadens fficiella anslagstavla ch i lkaltidningarna (MBF 93 ). 8.4 Myndighetssamarbete Mellan staden, knsulten sm utarbetar planen ch Närings, trafik- ch miljöcentralen i Nyland rdnas ett inledande myndighetssamråd m planläggningen, dit de myndigheter inbjuds vilkas verksamhetsfält kan beröras av planen. Mötet hölls Utlåtanden m prgrammet för deltagande ch bedömning ch planutkastets beredningsmaterial samt planförslaget begärs av berörda myndigheter. Vid behv rdnas ett andra myndighetssamråd m detaljplaneförslaget efter att planen har varit framlagd ch anmärkningar ch utlåtanden m den har kmmit in. Under planläggningsarbetet hålls vid behv arbetssamråd med myndigheterna. 14

15 9. Preliminär tidsplan Tidpunkt Händelse 2012 Material samlas in, prgram för deltagande ch bedömning mars april (PDB) ch preliminära planutkast utarbetas, myndigheternas samråd (MBL 66 ) April maj Infrmering av allmänheten PDB ch preliminära planutkast framlagda för utlåtanden Juni Infrmatinsmöte för allmänheten preliminärt Sensmmaren Respnsen beaktas Miljöutredningarna slutförs Planförslag utarbetas Augusti september Planförslaget behandlas ch beslut fattas i tekniska nämnden i augusti Planförslaget framlagt i 30 dagar September ktber Bemötanden ges, vid behv myndigheternas samråd, dkumenten revideras eventuellt Slutet av år 2012 Behandling av ett gdkännande av planen ch besvärstid 15

16 10. Kntaktuppgifter Lvisa stad Tekniska centralen Planläggnings- ch arkitektbyrån Drttninggatan 15 B, PB LOVISA Anneli Naukkarinen t.f. stadsarkitekt tel Sisk Jkinen planläggare tel Rambll Finland Oy Vatten ch miljö, planläggningsenheten Terveystie HOLLOLA Rain Kukknen ledande expert, FM tel rain.kukknen@rambll.fi Matti Kautt enhetschef tel matti.kautt@rambll.fi 16