Grundläggande kvalitet inom VFU i arbetsterapeututbildningen

Transkript

1 Grundläggande kvalitet inom VFU i arbetsterapeututbildningen Självskattning och starthjälp utifrån FSAs kvalitetspolicy för VFU i arbetsterapeututbildningen

2 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, december 2003, reviderad april 2009 Utgiven av FSA, Box 760, Nacka

3 Förord Verksamhetsförlagd utbildningen (VFU) är en viktig del av arbetsterapeututbildningen. Den utgör en förutsättning för att studenterna ska utveckla professionell kompetens. Under VFU utvecklar studenterna förmågan att observera, analysera och reflektera över olika förteelser inom yrket. Ett professionellt kunnande kräver utbildning i både praktisk handling och teoretisk reflektion. Efter avlagd arbetsterapeutexamen kan man ansöka om legitimation för yrket. Att försöka säkerställa kvaliteten i VFU är en angelägen fråga för FSA och med de nationella kvalitetsindikatorer som presenteras i denna folder har vi ett verktyg för att upprätthålla dem. I denna folder har FSAs utbildnings- och forskningsråd valt att samla några viktiga kvalitetsdokument för att ge en överblick och förslag på hur man kan arbeta med kvalitetsutveckling inom VFU. Vår förhoppning är att detta ska stimulera det fortsatta kvalitetsarbetet vid utbildningarna. Lena Haglund förbundsordförande

4

5 Innehåll FSAs kvalitetspolicy för VFU i arbetsterapeututbildningen 2 Självskattning av kvalitetsindikatorerna för VFU i arbetsterapeututbildningen 8 Handledning för självskattning av kvalitetsindikatorerna 10 Starthjälp för kvalitetsarbete inom VFU i arbetsterapeututbildningen 12

6 FSAs kvalitetspolicy för VFU i arbetsterapeututbildningen - antagen i FSAs fullmäktige i november 2002 Bakgrund Arbetsterapeutexamen leder till yrkeskompetens. Yrkeskompetens definieras i Högskoleverkets utvärdering (1997) som en samling av praktiska färdigheter, vetenskapligt förhållningssätt och personlig mognad. Praktiska färdigheter inbegriper det egna handlaget samt att på ett fullgott sätt hantera teknologi och instrument. Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär att ha en problematiserande inställning till arbetet i dess helhet, att kunna sätta sina egna uppfattningar i olika perspektiv, att respektera andras åsikter, att systematisera sin nyfikenhet och att vara neutral i sin yrkesroll. Personlig mognad är en del i yrkesskickligheten och innefattar social kompetens, självkännedom, förmåga att samarbeta och att arbeta självständigt. Att se arbetet som en föränderlig process är en förutsättning för att vara yrkeskompetent. Samtliga arbetsterapeututbildningar i Sverige har idag examensrätt för yrkesexamen som arbetsterapeut. Utbildningsanordnarna har också rätt att utfärda kandidatexamen i ämnet arbetsterapi. Inledning En medveten strategi för att stärka studentens yrkeskunnande och yrkeskompetens förverkligas genom en målmedveten uppbyggnad av kurser med integrering av teorier och metoder. Studenternas yrkeskunnande och yrkeskompetens kan även förverkligas med stöd av hög lärarkompetens i såväl den praktiska/ tillämpade som den teoretiska utbildningen. Ett brett ämnesinnehåll och en tidig kontakt med forskning i reell miljö är andra faktorer som är av betydelse för att stärka studenternas yrkeskompetens. Strategin är att ge en akademisk yrkesutbildning där studenten ges handlingsberedskap och kompetens för att förstå och förklara olika fenomen. Därmed kan studenterna utveckla sin förmåga att lösa olika problem. Det personliga mötet

7 med patient/klient och närstående får en allt ökad betydelse, varför det är viktigt att också utveckla den sociala kompetensen. I arbetsterapeutens yrkesansvar ligger att tillgodogöra sig nya rön och forskning. Att lära i sin yrkesutövning är en form av kollegial kunskapsbildning, som har sin grund både i individuella och i kollektiva kunskapsbildningsprocesser. Enligt FSAs kvalitetspolicy åligger det varje enskild arbetsterapeut att aktivt skaffa sig kunskap för att genomföra kvalitetsarbete och att medverka i kollektiv kunskapsbildning. Denna blir särskilt påtaglig i VFU. Studenternas lärande är beroende av det egna initiativet. Studenter som får möjlighet att ta eget ansvar växer med initiativet. Studenternas ansvarstagande måste genomsyra hela utbildningen, såväl teori som praktik. En organisatorisk tudelning av utbildningen i teori och praktik kan skapa konflikter och problem såväl för studenter som lärare och administratörer, varför integration av utbildningsmoment och nära samarbete mellan handledare och lärare är en förutsättning för att främja studenternas lärande. VFU ger i hög grad möjlighet till kollegial kunskapsbildning under förutsättning att handledaren blir studentens medtänkare för att tillsammans med studenterna reflektera över olika företeelser som kan främja dialogen. Det handlar om att lära av varandra, om en ömsesidighet och en möjlighet att hålla sig à jour med vad som är på gång och dessutom en möjlighet att förhålla sig kritisk till den egna verksamheten för såväl studenter, lärare som handledare. Med VFU avses studier där studenten kan fördjupa och utveckla teoretiska kunskaper genom observation, analys och reflektion över olika företeelser i praxis. Det innebär att studenten kan utveckla de teoretiska kunskaperna genom kontakt med praxis, stärka praxiskunskapen med hjälp av teorin samt utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt relaterat till praktiska moment. VFU ska ge konkurrenskraftiga kunskaper, färdigheter, förhållningssätt som underlättar livslångt lärande och flexibilitet i en nationell och internationell föränderlig hälso- och sjukvård och social verksamhet.

8 Kvalitet i VFU att studenten ska få adekvat utförd handledning av arbetsterapeut. Detta innebär att studenten kan utveckla de teoretiska kunskaperna genom kontakt med praxis, stärka praxiskunskapen med hjälp av teorin samt utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt relaterat till praktiska moment. att arbetsterapeut som handledare arbetar utifrån FSA etiska kod. att arbetsterapeut som handledare använder ett gemensamt språk för att underlätta daglig kommunikation och en dokumentation som är väl genomtänkt, konsekvent och systematisk. Kvalitetsutveckling syftar till att identifiera och vidta åtgärder för att förbättra kvaliteten i VFU. att skapa och använda ett systematiserat arbetssätt som bygger på dokumenterad och tillförlitliga fakta i VFU. Nationella kvalitetsindikatorer Syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna är att skapa och upprätthålla en grundläggande kvalitet i VFU i arbetsterapeututbildningen. Följande kvalitetsindikatorer avser VFU: 1. Det ska finnas en dokumentation av mätbara mål och måluppfyllelse när det gäller resultatet av VFU. 2. Huvudhandledare med kunskap i arbetsterapi 120 hp och pedagogisk utbildning ska finnas för område motsvarande sjukhus/primärvårdsområde/kommun. En huvudhandledare ansvarar för 6-8 studenter. 3. Handledare med kunskap i arbetsterapi om 90 hp, handledarutbildning och minst 2 års yrkeserfarenhet ska finnas för studenternas dagliga handledning. 4. Det ska finnas rutiner beskrivna för VFUs planering och genomförande. 5. Det ska finnas ekonomiska medel avsatta i den verksamhet som tar emot studenter för att kunna erbjuda och genomföra VFU. 6. Det ska finnas möjlighet för studenten att kunna genomföra VFU på annan ort än studieorten.

9 Det åligger varje student att reflektera över yrkessituationer utifrån arbetsterapeuters etiska kod och Socialstyrelsens kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter. att reflektera över mötet mellan teori och praktik. att medvetandegöra och införliva erfarenheter med teoretisk kunskap. att ta eget ansvar genom att aktivt medverka till att uppnå kursens syfte och innehåll. att utveckla den erfarenhetsbaserade kunskapen genom reflektion. Det åligger lärare att synliggöra empiri och vetenskapligt tänkande. att tydliggöra syfte och nivå i VFU. att tydliggöra kriterier för bedömning av VFU. att skapa förutsättningar för studenten att vara medaktör och medansvarig. att gemensamt med studenter och handledare reflektera över innehållet i VFU utifrån arbetsterapeuters etiska kod och Socialstyrelsens kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter. Det åligger handledare att synliggöra yrkets kompetens och att vara medtänkare /att tillsammans med studenten reflektera/ utifrån arbetsterapeuters etiska kod och Socialstyrelsens kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter. att erbjuda möte med patienter/klienter. att skapa möjligheter för reflektion. att ge studenter möjlighet att vara delaktiga genom att få eget ansvar i relation till utbildningsnivå. att problematisera praktiska situationer. att presentera områden som studenten kan utveckla/undersöka i t ex 15 hp arbetet. att planera VFU med utgångspunkt från studenternas praktiska färdigheter, vetenskapligt förhållningssätt och personlig mognad. att lämna underlag för betygssättning av student. att ge kontinuerlig återkoppling till studenten under hela praktikperioden.

10 Det åligger utbildningshuvudman att tillhandahålla utbildningsplatser som svarar mot de mål som anges i kurs- och utbildningsplaner. att ge pedagogiskt stöd till handledare och att anordna handledarträffar. att erbjuda kompetensutveckling till handledare och annan personal som deltar i studenternas utbildning. att kontinuerligt genomföra utvärdering av VFU för att säkerställa att kvaliteten upprätthålls. att ansvara för examination. Det åligger huvudman inom landsting, kommun och motsvarande att tillhandahålla platser för VFU. att tillse att god arbetsmiljö upprätthålls. att tillhandahålla huvudhandledare och handledare med relevant ämnesoch handledarkompetens (se nationella kvalitetsindikatorer). att tillskapa resurser för inrättande av kliniska adjunkt/lektorstjänster. Det åligger FSA att följa samhällsutvecklingen så att VFU svarar mot nuvarande och framtida yrkeskrav såväl nationellt som internationellt. att stimulera arbetsterapeuter till att utbilda sig till handledare och ta emot studenter. att stimulera arbetsterapeuter till att i samarbete med utbildningsanordnare utveckla VFU. att initiera och påtala behov av att handledarutbildning om minst 7,5 hp kontinuerligt genomförs. att bevaka att behovet av resurser för VFU tillgodoses.

11 Självskattning av kvalitetsindikatorer för VFU i arbetsterapeututbildningen FSAs kvalitetspolicy för VFU beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna för att skapa och upprätthålla en grundläggande kvalitet i VFU. Självskattningsformuläret är konstruerat utifrån FSAs kvalitetsindikatorer avseende VFU. Formuläret är ett stöd i arbetet för att skapa ett ändamålsenligt system för egenkontroll av VFU. Formulär: Självskattning av kvalitetsindikatorer avseende VFU Följande indikatorer avser VFU Ej Finns Finns/ Finns/görs Finns/ Kommentar tillämplig inte görs inte till viss del görs helt Det ska finnas en dokumentation av mätbara mål och måluppfyllelse är det gäller resultatet av VFU. Huvudhandledare med kunskap i arbetsterapi 120 hp och pedagogisk utbildning ska finnas för område motsvarande sjukhus/primärvårdsområde/kommun. En huvudhandedare ansvarar för 6-8 studenter.

12 Handledare med kunskap i arbetsterapi om 90 hp. Handledarutbildning och minst 2 års yrkeserfarenhet ska finnas för studenternas dagliga handledning. Det ska finnas rutiner beskrivna för VFUs planering och genomförande ang. vad som åligger varje student under resp. period Det ska finnas rutiner för beskrivna för VFUs planering och genomförande ang. vad som åligger varje lärare under resp. period Det ska finnas rutiner beskrivna för VFUs planering och genomförande ang. vad som åligger varje handledare under resp. period Det ska finnas ekonomiska medel avsatta i den verksamhet som tar emot studenter för att kunna erbjuda och genomföra VFU Det ska finnas möjlighet för studenten att kunna genomföra VFU på en annan ort än studieorten

13 Handledning för självskattning av kvalitetsindikatorerna Så här går man tillväga vid självskattningen av kvalitetsindikatorerna steg 1 Läs frågan och ta ställning till om det som efterfrågas är relevant för den egna enheten. Om så är fallet går bedömningen vidare med steg 2. I annat fall besvaras frågan med ett kryss i den ruta som är markerad med Ej tillämplig. steg 2 För de frågor som är relevanta för enheten är nästa steg att svara på om det som efterfrågas finns inom enheten. Om svaret är nej besvaras frågan med ett kryss i den rutan som är markerad med Finns inte. Om svaret är ja ska den fortsatta självskattningen göras med stöd av bedömningsskalan. En bedömning ska göras av i vilken omfattning som enheten har och tillämpar det som efterfrågas, samt i vilken grad det efterfrågade hanteras i enlighet med kriterierna i rutan på nästa sida. Frågan besvaras med ett kryss i någon av rutorna Finns/görs inte, Finns/görs till viss del eller Finns/görs helt. steg 3 När bedömningen är genomförd kan man, som t ex underlag för beslut om prioritering och åtgärder för förbättringar, skriva kommentarer i det vita fältet intill respektive fråga. steg 4 Använd starthjälp för kvalitetsarbete inom verksamhetsförlagd arbetsterapeututbildning för planering och genomförande av era förbättringsåtgärder. Bedömningsskala ej tillämplig Används när det som efterfrågas inte är relevant eller aktuellt inom den enhet som besvarar frågan. finns inte Används när det som efterfrågas inte finns inom enheten, trots att det är relevant. finns/görs Används när det som efterfrågas finns dokumenterat inom eninte heten, men tillämpas inte eller fakta om tillämpning saknas. Se kriterier i rutan nedan, nivån planering. finns/görs Används när det som efterfrågas finns dokumenterat, men tillämpas bara till viss del, eller inte har slagit genom hos alla berörda inom enheten. Se kriterier i rutan nedan, nivåerna genomförande och uppföljning.

14 finns/görs helt Används när det som efterfrågas finns dokumenterat inom den aktuella enheten och tillämpas av alla berörda. Se kriterier i rutan nedan, nivån förbättring. Kriterier för bedömning Följande frågeställningar ska vara utgångspunkten vid bedömning av hur långt utbildningen och praktikplatsen har kommit i sitt arbete med kvalitetsindikatorer. planering Är det som efterfrågas dokumenterat och framtaget med beaktande av ny kunskap och studenternas behov? genomförande Sker genomförandet eller implementeringen av det som efterfrågas på ett sätt som leder till att : 1) studenter, 2) handledare och 3) lärare känner till och förstår innebörden? uppföljning Genomförs fortlöpande, systematisk och dokumenterad uppföljning och utvärdering av det som efterfrågas? förbättring Finns ett system för lärande och förbättring i organisationen, där uppföljningen ingår som ett underlag?

15 Starthjälp för kvalitetsarbete inom VFU i arbetsterapeututbildningen För att underlätta för handledare och lärare tillsammans med studenter att arbeta med att utveckla VFU har denna starthjälp utformats. FSAs utbildnings- och forskningsråd har utarbetat starthjälpen utifrån FSAs kvalitetspolicy för verksamhetsförlagd arbetsterapeututbildning (antagen i FSAs fullmäktige november 2002), samt foldern Grundläggande kvalitet i arbetsterapeutisk verksamhet. Självskattning och starthjälp, för att ge dig som student, handledare och lärare en handledning i hur du kan komma igång med kvalitetsutveckling inom VFU. Syftet är att du handledare och lärare ensam eller tillsammans med studenter med hjälp av befintliga instrument och verktyg ska kunna komma igång med att utveckla kvalitetsutveckling för VFU. Systematisk kvalitetsutveckling är en ständigt pågående process. I det kontinuerliga kvalitetsarbetet betraktas kvalitet som ett rörligt mål. Utmaningen ligger i att fortlöpande söka förbättringsmöjligheter och att aldrig avstanna i detta arbete. Stegen i arbetet 1. Utred vad som är starka och svaga sidor inom VFU i arbetsterapeututbildningen. 2. Prioritera vilka områden som behöver förbättras utifrån analysen i steg 1. Vad är viktigt att förbättra nu, vad ska göras senare alternativt inte alls? 3. Sök verktyg (till exempel på > kvalitetsverktyg) för att förbättra de områden av verksamheten som prioriterats i steg Planera och genomför de förbättringar som behövs. Formulera mätbara mål. 5. Gå tillbaka till steg 1 eller steg 2 för att kontinuerligt förbättra den kliniska/tillämpade arbetsterapeututbildningen.

16 Schematisk bild över tänkt förlopp Utredning Starka/svaga sidor Prioritering Förbättring Mål Utvärdering Kom vi dit vi ville? 1 utredning: vilka är våra starka och svaga sidor Kartlägg vad som ska ingå i ert kvalitetsarbete utifrån något instrument som beskriver starka och svaga sidor samt förbättringsområden i arbetet med studenternas VFU. Välj bland de instrument som finns på marknaden. Om er utbildning inte har erfarenhet av något av ovanstående instrument kan Högskoleverkets riktlinjer vara en utgångspunkt för arbetet.

17 En grundförutsättning i kvalitetsarbetet är att alla berörda lärare, handledare och studenter deltar. Följ de instruktioner som finns i instrumentet för att genomföra en skattning av era starka/svaga sidor. Dela upp arbetet mellan er så att ni hinner med det vanliga arbetet, verksamheter som provat att arbeta på detta sätt har till exempel satt av en ½ timme per vecka för all personal. Räkna med att steg 1 tar mellan en och tre månader beroende på vilket instrument ni väljer. 2 prioritering När ni fått fram en lista på styrkor och svagheter i VFU gör ni en prioritering av vilka områden som är viktigast att förbättra och vilka som kan vänta till senare eller helt förkastas. Svagheter i andra delar av organisationen än er egen kan ni sannolikt inte bestämma över själva varför det i första hand är klokt att avgränsa er till områden som ni har möjlighet att påverka. När ni gör prioriteringarna så välj gärna områden som är viktiga men inte för stora, till att börja med. Det är betydelsefullt att ro iland de första områdena ni prioriterat. 3 förbättringsverktyg När ni har klart för er vilka områden som ska prioriteras är det dags att söka verktyg för att kunna åstadkomma förbättringar. Exempel på förbättringsverktyg är PDSA-cykel (Plan Do Stand Act) (Ref: Gör och lär - Ett smakprov på förbättringskunskapens teori och praktik i hälso- och sjukvården, Landstingsförbundet 1998). 4 planering och genomförande Gör en plan för förändringsarbetet som innehåller uppgifter om vem som gör vad, när och hur samt vilka verktyg som ska användas. För att kunna utvärdera, kom ihåg att formulera mätbara mål som ni kan gå tillbaka till för att se hur ni lyckats. Sedan gäller det att ta hem vinsterna av det arbete som gjorts, exempelvis införa nya rutiner och ta bort gamla, strukturera studentarbetet utifrån uppsatta mål, mäta måluppfyllelse mm. Att här såväl som tidigare fördela kvalitetsarbetet så att alla blir delaktiga är en förutsättning för att lyckas.

18 5 kontinuerlig förbättring Nu finns början till kvalitetsutveckling inom VFU, gå tillbaka till utredning (steg 1) om det behövs, annars till prioriteringarna (steg 2) och börja med nya områden. Arbetet med kvalitetsarbetet ska inte bli färdigt utan vara ständigt pågående.

19

20 2009