TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Erica Hult Tfn E-post Fastighets- och servicenämnden Fastställelse av

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Erica Hult Tfn E-post Fastighets- och servicenämnden Val av justerare Förslag till beslut Fastighets- och servicenämndens beslut Emilie Orring (M) utses att jämte ordförande Johan Edstav (MP) justera dagens protokoll. Tid för justering: x mars 218. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr Dnr FSN218-2

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Erica Hult Tfn E-post Fastighets- och servicenämnden Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Fastighets- och servicenämndens beslut Föredragningslista för sammanträdet fastställs. Ärendebeskrivning Fastighets- och servicenämnden fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Bilagor Kallelse och föredragningslista Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr Dnr FSN218-3

3 Kallelse/föredragningslista Fastighets- och servicenämnden kallas till sammanträde Tid: Onsdag den 21 mars 218, kl. 11: 16: Plats: Fastighet och service, ingång 15/13 1 trappa, Akademiska sjukhuset Lokal: Munin Kl Hålltider: Guppmöte för majoriteten, lokal: Munin Gruppmöte för oppositionen, lokal: Hugin Kl Information: Redovisning av pågående fastighetsinvesteringsprojekt, inklusive Framtidens Akademiska Kent Strömberg 3 min Resurscentrums verksamhet, Ekonomienheten Marcus Görgård 3 min Kl Lunch Kl Fortsatt information: Energisparprojektet Jonas Eriksson 1 min Fördjupad förstudie Östervåla (Folktandvården och Primärvården) Tarja Bergqvist och Sonja Ekström Broström 1 min Kl Beslutssammanträde Beslutande: Johan Edstav (MP), ordförande Johan Sundman (S), 1:e vice ordförande Emilie Orring (M), 2:e vice ordförande Britt-Louise Gunnar (S) Marie-Louise Lundberg (S) Sten Hallberg (MP) Håkan Marklund (L) Per Norstedt (C) Pontus Lamberg (KD) Joel Näsvall (S) Margareta Grönqvist (MP) Ingela Ekrelius (V) Tommy Rosenkvist (M) Freija Carlstén (C) Ersättare:

4 Kallelse/föredragningslista Föredragningslista Nr Ärenden Dnr 13/18 Val av justerare FSN /18 Fastställelse av föredragningslista FSN /18 Informationer till fastighets- och servicenämnden FSN /18 Månadsrapporter till fastighets- och servicenämnden för februari FSN /18 Revisionssvar avseende Granskning av klassificering av utgifter som drift eller investering 217 FSN /18 Fastställelse av reviderad delegationsordning för fastighets- och servicenämnden FSN /18 Fastighetsinvesteringsplan bedömning ur ett fastighetsägarperspektiv FSN /18 Programarbete VS1 Kopplingsrum FSN /18 Programarbete lokalanpassning kylceller C5 FSN /18 Inhyrning av lokaler till sjukhustandvård Folktandvården FSN /18 Anmälan av beslut enligt delegation FSN /18 Skrivelser för kännedom FSN218-9

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Erica Hult Tfn E-post Dnr FSN218-4 Fastighets- och servicenämnden Informationer till fastighets- och servicenämnden Förslag till beslut Fastighets- och servicenämndens beslut Informationen som redovisas i ärendebeskrivningen läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Redovisning av pågående fastighetsprojekt inklusive Framtidens Akademiska Kent Strömberg Resurscentrums verksamhet, ekonomienheten Markus Görgård Energisparprojektet Johan Ahlinder Fördjupad förstudie Östervåla (Folktandvården och Primärvården) Tarja Bergqvist och Sonja Ekström Boström Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Erica Hult Tfn E-post Fastighets- och servicenämnden Månadsrapporter till fastighets- och servicenämnden för februari Förslag till beslut Fastighets- och servicenämndens beslut Resurscentrums och Fastighet och services månadsrapporter för februari läggs till handlingarna enligt bilaga. Bilagor Månadsrapport för Resurscentrum Region Uppsala för februari. Månadsrapport för Fastighet och service för februari. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr Dnr FSN218-5

7 2 (2)

8 Månadsrapport februari 218 Resurscentrum SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Sammanfattande analys av aktuellt läge gällande verksamheten. Vid avvikelse mot den ekonomiska årsbudgeten ska åtgärder redovisas för en ekonomi i balans. Nedan ges en kortare analys av de olika verksamheterna vid Resurscentrum: Produktionen, inom de delar som går under samlingsbegreppet SSC (Shared servicecenter) har en stabil produktion med en hög kvalité och utan större avvikelser. För Ekonomienheten har inledningen av året har av naturliga skäl varit fokuserad på insatser kopplat till årsbokslutet. Bokslutsarbetet har fungerat väl och våra kontaktpersoner i verksamheten har återkopplat att de är mycket nöjda med våra insatser. Ett antal områden har även identifierats där ytterligare insatser kommer att sättas in under året för att därmed skapa än bättre förutsättningar för en väl fungerande bokslutsprocess. På Personalenheten har arbete påbörjats med att ta fram en kravspecifikation för upphandling av nytt HRsystem. Där har våra medarbetare (tillsammans med företrädare från kärnverksamheten) en viktig roll i arbetet. Målet är att ha ett avtal tecknat för nytt HR-system under 219. De delar inom Resurscentrum som finansieras med anslag, här finner vi bl.a. Regionarkivet har t.ex. arbetat med att ta fram en leveransprocess för att säkra leveranser av handlingar/material från verksamheten som innebär att det går betydligt snabbare för verksamheten och allmänheten att återsöka handlingar. Omfattningen av elektroniska leveranser har ökat mer än vad som kunnat förutses. Arkiveringen av Kovis har utökats till att omfatta, förutom avlidna patienters journalinformation till R7e-slutarkiv, även levande patienters journalinformation till R7e-mellanarkiv samt personalinformation. På Patientadministrationen vid Resurscentrum återfinns kostnader för asyl och tillståndslösa samt egenbetalande patienter. Antalet asylsökande i Regionen har minskat och vi kan se en minskning av kostnader för vård kopplat till asylsökande. Kostnader kopplat till asyl och tillståndslösa är avhängigt nationella beslut och påverkas direkt av förändringar på nationell nivå. Resurscentrum har från år 218 övertagit verksamhet från PV. (IT och systemtjänster), verksamheten har inga avvikelser att rapportera utan löper enligt plan. Inom förvaltningen återfinns även redovisningen av två av våra större vårdsystem. ABIS (avdelningen för bild och informationssystem kopplat till röntgen) har sedan årsskiftet fokuserat hårt på uppgradering som de planerar att genomföra i april. Det har också tillkommit en del integrationsprojekt. Ett exempel är ett driftsättningsprojekt gällande nytt bildsystem på klinisk fysiologi. Ett annat är att säkerställa lagring av inskannade dokument till multimediaarkivet när Kovis planeras att läggas ner. Avseende EPJ (Elektronisk patientjournal) har överlag haft en hög driftsäkerhet. Under f.g. år genomfördes en stor uppgradering som innebar betydande förändringar för användarna. Arbetet med att införa Orbit (operationsplaneringssystem) har skjutits till hösten 218 då det kvarstår ett arbete för en optimal användning i verksamheten.

9 2 (4) Sammanfattande bedömning För år 218 är bedömningen att RC har en budget i balans. Dialoger inför budget 219 har påbörjats och i samband med det lyftes även frågan om Finansieringsmodell för RC. Vi diskuterade möjligheter om delar av Resurscentrums verksamhet som drivs som ett Shared Service Center (SSC) istället övergår till anslagsmodell. En övergång till anslagsfinansiering förenklar ekonomistyrningen och skulle inte påverka förvaltningens möjlighet att återrapportera effektiviteten, kostnadsfördelning och kvaliteten på det arbete som utförs inom verksamheten. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi Något lägre intäkt än budgeterat. Vi saknade in intäkt från sjukhusstyrelsen för vårdgarantin. Denna är åtgärdad och kommer att finns med i utfallet fr.o.m. Mars månad. Personalkostnader är något högre än budget för perioden. Det beror främst på att personalkostnader på EPJ ska aktiveras i projekt. När det sker kommer personalkostnader vara i balans. Övriga kostnader och köp av tjänster är hittills något lägre än budget. I samtal med avdelningschefer så kan det finns eftersläpning. Det beror också på vad och när konsulter gör sina insatser och när tjänsterna köps. Prognosen kvarstår i nivå med budget på helår. Medarbetare Närvarotid mätt i årsarbetare Vi har övertagit verksamhet (från PV) IT och system, det är förklaringen till ökat antal årsarbetare. 13 personer avser IT och system, 1 extern finns också för utvecklingsarbete. Inhyrd personal i tusen kronor

10 3 (4) Vi har inget utfall på konto 5553 inhyrd personal i år. Total sjukfrånvaro Både korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro har ökat under februari månad. Tidigt att säga om det är en tillfällighet eller trend. Kommentarer till ovanstående tabeller när det gäller - ackumulerat utfall - årsprognos (även gällande medarbetare) BILAGOR 1. Årsprognos från SAS, reservrutin från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 1 mnkr ska notas) 2. Årsutfall för externa projekt - från SAS, i reserv från Excelerator (Avvikelser utfall mot föregående års utfall på mer än 5 procent ska notas). Budget och prognos är noll Investeringsverksamhet

11 4 (4) Den största avvikelsen (Av väsentligt belopp, dvs över 5%) finns på köpt vård. Kostnader kopplat till asyl och tillståndslösa är avhängigt nationella beslut och påverkas direkt av förändringar på nationell nivå. Därför svår att prognostisera. Prognosen ligger kvar i nivå med budget. Diskussioner om har förts om nivån på budgeten inför år 219 kopplat till Asyl. Resurscentrum har endast investeringar på ABIS och EPJ. Investeringar på EPJ är mycket immateriella AT (Projekt), där är projektstyrning och tidpunkter för aktivering viktiga delar.

12 Månadsrapport februari 218 Fastighet och service SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Under årets 2 första månader har förvaltningens verksamhet fortlöpt enligt plan. En stor och viktig del av utfört arbetet i perioden, har varit att koordinera och sammanställa uppgifter från övriga förvaltningar till Region Uppsalas kommande investeringsplan för perioden Den uppdaterade investeringsprocessen som beslutats, tillämpas sedan nov/ dec 217 där den främsta förändringen är det ökade samarbetet mellan regionens förvaltningar i syfte att bidra till en effektivare och mer transparent process. Antalet projekt har minskat och understiger nu 3 stycken och bl.a. har beställningarna från Akademiska sjukhuset minskat i avvaktan på lokalförsörjningsplan som påverkar hyresgästinitierade fastighetsinvesteringar. Monteringen av luftbroar som ska förbinda den nya vård- och behandlingsbyggnaden, ingång 1, med övriga sjukhuset har påbörjats. Transportenheten fortsätter arbetet med anpassning av rutiner till möjligheterna som ges med Mobiwin, ett nyligen infört mobilt verktyg för transportbeställningar. Utfallet av medarbetarenkät 217 har publicerats och varje avdelning arbetar med genomgång av dess utfall. Bemötandeutbildning pågår för samtliga medarbetare inom förvaltningen. Förvaltningen har också arbetat med diverse beräkningar till regionkontoret exv. avkastningskrav för tiden Det ekonomiska utfallet i perioden uppgår till + 61 tkr och uppvisar en positiv avvikelse mot budget med 4,5 mnkr. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi Periodens intäkter är ca 4,6 mnkr lägre än budget och beror främst på lägre intäkter från försäljning av; media -1,4 mnkr, parkeringstjänster -,7 mnkr, gas -,6 mnkr, fastighetsservice -,7 samt av lägre hyresintäkter om -1 mnkr. Periodens kostnader är drygt 9 mnkr lägre än budget och hänförs framförallt till lägre lokal- och fastighetskostnader om 8,3 mnkr samt lägre kostnader för värdeminskning om 1,9 mnkr. Inom den förstnämnda kategorin är det lägre kostnader för externt inhyrda lokaler och övriga fastighetskostnader som bidrar till det förbättrade utfallet. Periodens utfall är + 61 tkr och en förbättring jämfört budget med 4,5 mnkr och påverkas drivs främst av lägre fastighetsrelaterade kostnader.

13 2 (5) Årsprognos kommer göras som brukligt vid kommande tertial. För närvarande räknar förvaltningen med att uppnå budgeterade siffror. Medarbetare Närvarotid mätt i årsarbetare Under motsvarande period föregående år var flera tjänster vakanta men dessa har nu tillsatts, varvid antalet årsarbetare i år har ökat jämfört med föregående år. Det finns alltjämt några vakanser som man hoppas kunna rekrytera till under året och på sikt kan därmed antalet årsarbetare komma att öka. Samtliga rekryteringar skall godkännas av förvaltningschefen. Inhyrd personal i tusen kronor Avvikelsen jämfört budget om -318 tkr beror främst på att förvaltningens tekniska avdelning behöver hyra in personal för hiss och lås-teknik p.g.a. vakanser som motsvarar en kostnad på ca 161 tkr. Därutöver har projektavdelningen hyrt in administrativ personal för 2 tkr i perioden som inte budgeterats för. Det pågår ett arbete med kvalitetssäkring av utfallet på konto 5553 inhyrd personal och vid behov kommer eventuella justeringar göras under mars månad. Total sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har ökat i början av året och beror till stor del på att långtidssjukfrånvaron (sjukfrånvaro> 6 dagar) har ökat. Det finns idag inga signaler om att det är arbetsmiljörelaterad problematik som påverkat sjuktalen. En fördjupad analys av denna ökning kommer att göras i och med nästa månadsrapport efter detta kommer en åtgärdsplan tas fram. Produktion Fastighet och service Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. Utfall jmf år ackum. budget, % Utfall jmf Utfall jmf Utfall jmf budget, föreg. år, föreg. år, % antal antal Total fastighetskostnad/kvm % -15, 16% Mediaförbruk. egna fastigheter FJV kwh/kvm 24,3 26,8 23,7 91% -2,4 13%,6 Mediaförbruk. egna fastigheter EL, kwh/kvm 17,1 18,1 17,6 94% -1, 97% -,5 Media förb. egna fastigheter KYLA kwh/kvm,6,5,7 12%,1 86% -,1 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm %,4 95% -1,7 15, 78% -5, 12% 3, Driftkostnader kr/kvm Vakansgrad egna fastigheter Tid nedlagd i investeringsprojekt 18, 23, Mån vis Budget år 5,8% 3% 36% 22,5

14 3 (5) Den totala yta som förvaltas uppgår i perioden till 656 kvm varav 543 kvm utgörs av yta i egenägda fastigheter och mellanskillnaden om ca 112 kvm är inhyrd yta. Jämfört budgeterade yta noteras en ökning om 1,1% vilket i viss mån påverkar utfall av nyckeltalen i matrisen ovan. I stort sett samtliga nyckeltal uppvisar en förbättring jämfört budget förutom kyla/ kvm och driftskostnader/ kvm. För kyla blir avvikelser något missvisande då det är en relativt liten förbrukning som slås ut på en stor yta varvid avvikelserna är på decimalers nivå. Jämfört motsvarande period föregående år så ökar total fastighetskostnad genom att lokal- och fastighetskostnader ökat med drygt 8 mnkr främst i form av hyror 6,3 mnkr och energikostnader 3,1 mnkr samt ökade kostnader för värdeminskning 2,9 med miljoner kronor. Fjärrvärme ökar också jämfört 217 och beror på ökade driftstider i 2 fastigheter inom Akademiska sjukhusområdet (B2 och A11) samt p.g.a. en kallare februari månad. Driftskostnader har ökat jämfört 217 på Akademiska samt i mindre grad i Tierp och Östhammar. Vakansgraden har ökat något inom Akademiska sjukhusområdet men endast marginellt. Tid nedlagd i investeringsprojekt är ett nytt nyckeltal from 218 och uppvisar ett sämre utfall än budget i perioden men det pågår ett internt arbete inom förvaltningen med framtagande av verktyg för att bättre kunna följa denna utveckling. BILAGOR 1. Ekonomisk bilaga med årsprognos och budget Avvikelser i periodens utfall jämfört budget: Övriga intäkter minskar med 4,6 mnkr och beror främst på följande faktorer; eftersläpning av fakturerad försäljning av media om -1,4 mnkr, lägre hyresintäkter med -1 mnkr främst C11, minskade parkeringsintäkter om -,75 mnkr, minskad försäljning av medicinsk gas,55 mnkr, samt lägre intäkter från fastighetsservice avseende El, VVS och Bygg om -,7 mnkr. Lönekostnader understiger budget med 133 tkr och beror främst på sjukdom och vakanser som ger lägre lönekostnader inkl. sociala avgifter med ca 2,1 mkr, men som reduceras av mindre tid i projekt till ett värde av -2,4 mnkr. Övriga personalkostnader är lägre än budget med 387 tkr och beror främst på tidsförskjutning av utbildningskostnader om 288 tkr samt lägre kostnader för friskvård om 7 tkr.

15 4 (5) Medicinskt material avser främst försäljning av medicinska gaser till Akademiska sjukhuset och det är svårt att bedöma volymbehovet av gas, vilket leder till en avvikelse i form av lägre kostnader för inköpt gas men som också återspeglas i lägre intäkter från försäljning. Lokal- och fastighetskostnader är drygt 8 mnkr lägre än budget och beror främst på; lägre kostnader för externt inhyrda lokaler 2,3 mnkr, lägre övriga fastighetskostnader 2,2 mnkr, minskade övriga fastighetskostnader i projekt 1,2 mnkr, lägre kostnader för försäkringsskador 1,5 mnkr samt lägre servicekostnader inkl. markskötsel om 1,1 miljoner kronor. Övriga kostnader har ökat jämfört budget med drygt 2 mnkr och beror främst på: kostnader för ej ankomstregistrerade fakturor -2,6 mnkr, ökade energikostnader med -1,1 mnkr men som delvis reduceras av minskade kostnader för försäkringspremier med tkr samt lägre konsultkostnader om +416 tkr. Avskrivningar understiger budget med drygt 1,9 mnkr och beror på att budgeterade kostnader för värdeminskning baseras på fastlagd investeringsplan och med förskjutningar i tiden för färdigställande så uppstår en positiv effekt i form av lägre kostnad i perioden. På sikt kommer dock effekten av tidsförskjutningen utgå. Bilaga 2 Redovisning och kommentarer till prognos avseende investeringsverksamhet Leverandsgraden mätt som uppnått utfall av periodens budgeterade utfall uppgår till 6 % och motsvarande siffra föregående år var 68 %. Hyresgästinitierade investeringar Investeringstakten under den första delen av året har varit betydligt lägre än vad budgeten stipulerar. Anledningen till det är att budgeten är jämt fördelad under året, vilket blir missvisande då många planerade projekt ännu inte kommit igång så här tidigt på året. Utfallet för de hyresgästinitierade fastighetsinvesteringarna uppgår per februari till 139 mnkr, vilket är väsentligt under periodens budget på 224 mnkr. Avvikelsen, 85 mnkr under budget, beror främst på projekt som inte startat och som ligger senare i tiden. Exempel på sådana är t ex FAS-projektet anpassningar för B9 och B12 som står för en avvikelse på 21 mnkr för perioden. Med i planen finns även nybyggnation av Östervåla vårdcentral, produktionskök, ny dialysavdelning samt ombyggnationer i Enköping, vilka är projekt som ännu inte har något nämnvärt utfall än under 218. FAS-projektet B11 försenades föregående år med anledning av en förnyad upphandling, men har nu kommit igång igen. Även för detta projekt ligger utfallet för januari-februari under budget, 17 mnkr, men det har främst sin grund i att budgeten fördelats jämnt under året vilket inte sammanfaller med faktiskt utfall. Vidare förklaras 1 mnkr av budgetavvikelsen av den post för oförutsedda investeringar som FSN ansvarar för. Denna post ännu inte avsatts för något specifikt ändamål. Arbetet med stadsbussdepån fortskrider enligt planerna. Även FAS-projektet ingång 1 pågår för fullt och utfallet ligger under perioden i nivå med budget.

16 5 (5) I Almunge togs i början av mars det första spadtaget för den nya vårdcentral som ska byggas bredvid Almunge skola. Vårdcentralen kommer att ha en yta på ca 1 m2 och kommer att ersätta vårdcentralerna i Lanna och Knutby. Fastighetsinitierade investeringar Avvikelsen mellan utfall och budget för de investeringar som initieras av fastighetsägaren är, i likhet med för de hyresgästinitierade investeringarna, väsentlig i årets början. Anledningen är densamma och har således sin grund i att projekten inte har startats upp ännu, medan budgeten är jämnt fördelad under året. Utfallet för FIinvesteringarna uppgår till 21 mnkr, vilket ska jämföras med en budget på 41 mnkr. I dagsläget finns inget projekt som direkt sticker ut, utan avvikelsen hänförs till många olika projekt.

17 TJÄNSTEUTLÅTANDE Avd för ekonomi och hållbar utveckling Angelica Wiklund Tfn E-post Dnr FSN Fastighets- och servicenämnden Revisionssvar avseende granskning av klassificering av utgifter som drift eller investering 217 Förslag till beslut Fastighets- och servicenämndens beslut Revisionssvar avseende granskning av klassificering av utgifter som drift eller investering 217 lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Regions Uppsalas revisorer har genomfört en granskning om hur klassificering av utgifter som drift eller investering sker. Baserat på genomförd granskning har revisorerna bedömt att den interna kontrollen vad gäller klassificering är tillräcklig. Revisorerna har dock noterat några utvecklingsmöjligheter för att stärka och utveckla den interna kontrollen. Region Uppsalas revisorer lämnar följande rekommendationer: En rutin bör införas där Agresso årligen uppdateras med det nya prisbasbeloppet, för att säkerställa att inköp under ett prisbasbelopp inte aktiveras som investering. Kunskapen bör förbättras hos förvaltningarna vad gäller avgränsning mellan reparation, underhåll och utbyte av komponent i anslutning till fastigheter. En rutin bör införas som säkerställer att fastighetskomponenter som ersätts utrangeras ur anläggningsregistret. Bilagor Revisionssvar Revisionsskrivelse Granskningsrapport Kopia till Ekonomichef Region Uppsala Region Uppsalas revisorer Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

18 Avd för ekonomi och hållbar utveckling Angelica Wiklund Tfn E-post Dnr FSN Fastighets- och servicenämnden Revisionssvar avseende granskning av klassificering av utgifter som drift eller investering 217 Fastighets- och servicenämnden överlämnar följande svar till Region Uppsalas revisorer. Införande av rutin där Agresso årligen uppdateras med det nya prisbasbeloppet Agresso har uppdaterats med prisbasbeloppet för 218. Årsrutinerna inom systemgruppen har kompletterats med årlig uppdatering av prisbasbeloppet i Agresso. Notera dock att prisbasbeloppet i Agresso endast har till syfte att styra fakturor som är under prisbasbelopp, men konterade på tillgångskonto, samt är över prisbasbelopp, men konterade på resultatkonto till redovisningsteamet för en extra kontroll av konteringen. Aktiveringen av en tillgång är en manuell rutin. Öka kunskapen i förvaltningarna vad gäller avgränsning mellan reparation, underhåll och utbyte av komponent i anslutning till fastigheter Utbildning av berörd personal inom förvaltningarna är planerad att genomföras under 218. Införande av rutin som säkerställer att fastighetskomponenter som ersätts utrangeras ur anläggningsregistret Inför varje investering ska verksamheten fylla i en investeringsblankett. Denna blankett ska innehålla information om vilka tillgångar investeringen består av (och som ska läggas upp i anläggningsregistret), kostnad fördelat per tillgång, livslängd för respektive tillgång, eventuell fördelning av OH-kostnader samt planerad aktiveringstidpunkt. Denna blankett började användas för omfattande investeringar under 217, med gott resultat. Blanketten är planerad att börja användas för samtliga investeringsprojekt under 218. Under första kvartalet 218 kompletteras blanketten med information om investeringen ska ersätta befintlig tillgång och i så fall vilken. På så sätt säkerställs att befintliga investeringar som ersätts, utrangeras ur anläggningsregistret. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

19 2 (2) För Uppsala län Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektören

20 REVISIONSSKRIVELSE Revisionen Datum Rev. Dnr xx 1 ( 2) Revi sionsskrivelse granskning av klassificering av utgifter som drift eller investering Bakgrund Regionensrevisorer har genom KPMGgranskat hur klassificering av utgifter som drift skostnad eller investering sker. Region Uppsalahar stora utgifter för investeringar. Budget för investeringar i fastigheter uppgår till 1,6 miljarder kr för 217 och i utrustning och immateriellt till,5 miljarder kr. Större investeringar sker ofta i projektform. Gränsdragningsfrågorkan då uppstå mellan vilka utgifter som ska aktiveras som anläggningstillgångoch vilka som ska tas som drifts kostnad. Även i löpande drift uppstår gränsdragningsfrågormellan drift och investering. I utfallet för 216 redovisade dåvarande Landstinget i Uppsalalän utgifter för reparation och underhåll av lokaler med 52 mkr, fastighetskostnaderi projekt med 15 mkr, förbrukningsinventarier IT med 33 mkr, övriga för - brukningsinventarier med 32 mkr, reparation och underhåll av medicinteknisk apparatur med 66 mkr och så vidare. Slutsatser och r ekommendationer Efter utförd granskning bedömer vi att den interna kontrollen vad gäller klassificering är tillräcklig. Däremot har vi noterat några utvecklingsmöjligheter för att ytterligare stärka och utveckla den interna kontrollen. Vi lämnar följande rekommendationer: En rutin bör införas där man uppdaterar det nya prisbasbeloppet i Agressoför varje nytt år. För tillfället kan en del fakturor som ska bokföras som en driftkostnad istället aktiveras, då man inte har korrekt prisbasbelopp som beloppsgränsi Agresso. Öka kunskapen i förvaltningarna vad gäller avgränsning mellan reparation, underhåll och utbyte av komponent i anslutning till fastigheter. Revisionen i Region Uppsala Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

21 REVISIONSSKRIVELSE Revisionen Datum Rev. Dnr xx 2 ( 2) Inter na kontrollerna vad gäller avgränsning mellan reparation, underhåll och ut byte av komponent behöver förstärkas. Vi har noterat att kontrollen bri ster när det gäller fastigheter där vi rekommenderar en ny rutin som säkerställer att er satta fastighetskomponenter utrangeras vid fastighetsinvesteringar.däremot fungerar kontrollerna effektivt i sambandmed exempelvis datorer, där man ut rangerar alla tidigare datorer när nya köps in. Vi önskar svar på vilka åtgärder som regionstyrelsen respektive fastighets- och servicenämndenhar vidtagit eller avser att vidta utifrån vad som framkommit i denna skrivelse och bifogad granskningsrapport senast För regionens revisorer CeciliaForss Revisionensordförande Revisionen i Region Uppsala Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

22 Granskning av klassificering av utgifter som drift eller investering Region Uppsala KPMG AB Antal sidor 6 Antal bilagor 2 Region Uppsala Granskn rapp klassificering drift och investering slutlig docx 217 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Error! Unknown document property name.kpmg Public

23 Region Uppsala Granskning av klassificering av utgifter som drift eller investering KPMG AB Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning/bakgrund Syfte och revisionsfråga Avgränsning Metod Ansvarig nämnd Projektorganisation/granskningsansvariga Resultat av granskningen Beloppsgräns, livslängd och karaktär Aktivering av eget arbete och ränta Komponentredovisning och avgränsning mellan reparation, underhåll och utbyte av komponent Slutsatser och rekommendationer Slutsatser efter genomförd granskning Rekommendationer Region Uppsala Granskn rapp klassificering drift och investering slutlig docx 217 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Error! Unknown document property name.kpmg Public i

24 Region Uppsala Granskning av klassificering av utgifter som drift eller investering KPMG AB Sammanfattning Utifrån Region Uppsalas förtroendevalda revisorers risk- och väsentlighetsanalys har vi fått i uppdrag att granska klassificering av utgifter som drift eller investering. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 217. Syftet med granskningen har varit att belysa och bedöma avgränsningen av utgifter mellan drift och investering. Efter utförd granskning bedömer vi att den interna kontrollen vad gäller klassificeringen är god men vi har noterat några utvecklingsmöjligheter. Vi lämnar följande rekommendationer: En rutin bör införas där man uppdaterar det nya prisbasbeloppet i Agresso för varje nytt år. För tillfället kan en del fakturor som ska bokföras som en driftkostnad istället aktiveras, då man inte har korrekt prisbasbelopp som beloppsgräns i Agresso. Öka kunskapen i förvaltningarna vad gäller avgränsning mellan reparation, underhåll och utbyte av komponent i anslutning till fastigheter. Interna kontrollerna vad gäller avgränsning mellan reparation, underhåll och utbyte av komponent behöver förstärkas. Vi har noterat att kontrollen brister när det gäller fastigheter där vi rekommenderar en ny rutin som säkerställer att ersatta fastighetskomponenter utrangeras vid fastighetsinvesteringar. Däremot fungerar kontrollerna effektivt i samband med exempelvis datorer, där man utrangerar alla tidigare datorer när nya köps in. I de stickprov vi tagit har vi noterat följande fel: 2 Aktivering har skett av totalt belopp om ca 44 tkr som vi bedömer inte borde ha aktiverats. Kostnaderna avser två blodtrycksmätare. Totalt har man aktiverat för ca 366 mkr. Inledning/bakgrund Region Uppsala är sekundärkommunen för Uppsala län med ansvar främst för länets hälso- och sjukvård. Regionen ansvarar även för kollektivtrafiken i Uppsala län, för regional utveckling och kulturell verksamhet. Region Uppsala har stora utgifter för investeringar. Budget för investeringar i fastigheter uppgår till 1,6 miljarder kr för 217 och i utrustning och immateriellt till,5 miljarder kr. Större investeringar sker ofta i projektform. Gränsdragningsfrågor kan då uppstå mellan vilka utgifter som ska aktiveras som anläggningstillgång och vilka som ska tas som driftskostnad. Region Uppsala Granskn rapp klassificering drift och investering slutlig docx KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Error! Unknown document property name.kpmg Public

25 Region Uppsala Granskning av klassificering av utgifter som drift eller investering KPMG AB Även i löpande drift uppstår gränsdragningsfrågor mellan drift och investering. I utfallet för 216 redovisade dåvarande LUL bland annat: Utgifter för reparation och underhåll av lokaler med 52 mnkr Fastighetskostnader i projekt 15 mnkr Förbrukningsinventarier IT 33 mnkr Övriga förbrukningsinventarier 32 mnkr Reparation och underhåll av medicinteknisk apparatur 66 mnkr Enligt komponentmetoden ska utbyte av enstaka komponenter, t ex hissar, inte bokföras som reparation/underhåll utan som reinvestering. Vi har av Region Uppsalas förtroendevalda revisorer fått i uppdrag att granska regionens klassificering av utgifter som driftskostnad eller som investering. 2.1 Syfte och revisionsfråga Syftet med granskningen har varit att belysa och bedöma avgränsning av utgifter mellan drift och investering. Inom ramen för det övergripande syftet ska följande frågor besvaras eller belysas: 2.2 Vilka principer har fastställts för klassificering av en utgift som anläggningstillgång med avseende på o Beloppsgräns o Livslängd o Karaktär Vilka principer har fastställts för aktivering av o Eget arbete o Ränta Hur sker avgränsning mellan reparation, underhåll och utbyte av komponent Efterlevs principerna Övriga frågeställningar som är relevanta för att uppnå granskningens syfte Avgränsning Granskningen har avsett förhållanden och utgifter under 217. Region Uppsala Granskn rapp klassificering drift och investering slutlig docx KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Error! Unknown document property name.kpmg Public

26 Region Uppsala Granskning av klassificering av utgifter som drift eller investering KPMG AB Metod Granskningen har genomförts genom 2.4 Intervjuer Analys av den nedbrutna budgeten för investeringar 217 Stickprovsvis kontroll av efterlevnaden av fastställda redovisningsprinciper Avslutande sammanställning, analys och rapport Ansvarig nämnd Granskningen har berört samtliga styrelser och nämnder. 2.5 Projektorganisation/granskningsansvariga Granskningen har utförts av ett team med Bo Ädel som ansvarig. Bo är auktoriserad revisor och certifierad kommunal yrkesrevisor. I teamet har även ingått Madeleine Häll och Nadia Norouzi. 3 Resultat av granskningen Region Uppsala följer Lagen (1997:614) om kommunal redovisning (KRL) och de rekommendationer och informationer som Rådet för kommunal redovisning (RKR) har gett ut. Det finns riktlinjer upprättade för redovisning av materiella anläggningstillgångar i Region Uppsala, se bilaga 1. Riktlinjerna är daterade oktober 215 och fastställda av dåvarande Landstingets Ledningskontor. Riktlinjerna bygger på ovanstående regelverk (KRL, RKR). Riktlinjerna inkluderar även förtydliganden anpassade till Region Uppsala. Under året bokförs investeringsutgifter löpande i investeringsredovisningen. I ett senare skede förs de över till anläggningsregistret och redovisas därmed som tillgång i balansräkningen. Detta benämns aktivering. Aktivering görs löpande efter att man slutfört ett projekt av respektive förvaltnings ekonom och den centrala redovisningsenheten i samverkan. På Region Uppsala sker större investeringar ofta i projektform. De investeringsutgifter som uppkommer under projektets gång aktiveras inte förrän projektet är slutfört. Under projektets gång bokförs årets investeringar på ett eget balanskonto i balansräkningen. Dessa bokas sedan om per automatik till pågående projekt vid boksluten där motkontot är ett överföringskonto. Region Uppsala har valt att bokföra på detta sätt för att se hur stora investeringar som gjorts under perioden. Investeringarna har ingen resultatpåverkan förrän de aktiveras. Aktiveringen sker när projektet slutförts. Innan projektet aktiveras görs en genomgång av projektets samtliga kostnader där de bedömer vilka kostnader som ska aktiveras respektive bokföras som en driftkostnad. Pågående projekt finns både för både immateriella anläggningstillgångar (1-konton) samt mark och byggnader (11konton). Samma princip används även för maskiner och inventarier (12-konton) med den skillnaden att här aktiveras investeringen direkt när den bokförs i balansräkningen. Region Uppsala Granskn rapp klassificering drift och investering slutlig docx KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Error! Unknown document property name.kpmg Public

27 Region Uppsala Granskning av klassificering av utgifter som drift eller investering KPMG AB Beloppsgräns, livslängd och karaktär Följande kriterier gäller för att en anskaffning ska bokföras som en investering och tas upp som anläggningstillgång (framgår i riktlinjerna som anpassats till Region Uppsala): Att Region Uppsala har kontroll över tillgången. Att det är sannolikt att tillgången medför framtida ekonomiska fördelar eller medför framtida servicepotential. Att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Att tillgången tillförskaffats för stadigvarande bruk och att den är av betydande belopp, vilket innebär att tillgången ska ha: o Nyttjandeperiod om minst 3 år o Anskaffningsvärde om minst ett prisbasbelopp, exkl. moms Tillgångar som har en kortare livslängd än 3 år, eller ett anskaffningsvärde under ett prisbasbelopp (exkl. moms) utgör korttidsinventarier eller inventarier av mindre värde och ska i den perioden som tillgången erhålls bokföras som en driftkostnad. Ansvarig för anläggningstillgångar gör avstämning av pågående projekt var tredje månad. Då kontrolleras samtliga pågående projekt som finns i anläggningsregistret. Alla projekt med negativa saldon och saldon understigande 1 tkr kontrolleras av avdelningen för fastighet och service (tidigare landstingsservice) och bokas bort från pågående projekt och resultatförs mot ett kostnadskonto i resultaträkningen ifall det inte tillhör ett större projekt. Alla pågående projekt som överstiger 1 tkr skickas till ansvarig på avdelningen för fastighet och service för genomgång. Den ansvarige bedömer om något projekt är slutredovisat och således ska aktiveras och meddelar ansvarig på resurscentrum (RC) som i enlighet med avdelningen för fastighet och service instruktioner bokar om och aktiverar de projekt som är slutförda. Vid avstämningen tittar man även på när respektive projektets senaste rörelse har skett, d.v.s. när någon kostnad senast har bokförts på projektet. Om ingen rörelse skett på 6 månader skickas en förfrågan till ansvarig på avdelningen för fastighet och service om projektet fortfarande är aktivt eller om det är slutfört och ska aktiveras. Pågående projekt ska aktiveras när de är slutförda. Det är personal på avdelningen för fastighet och service som beslutar kring aktivering av byggprojekt. Vid aktivering skickar avdelningen för fastighet och service över en Excelbilaga där belopp som ska aktiveras framgår samt även vad det avser, avskrivningstid, datumet när avskrivningen ska börja, ifall det finns några omständigheter som innebär att avskrivningstiden frångår den standardiserade samt ifall det är en slutaktivering eller delaktivering. Det finns bestämda anläggningsgrupper och för respektive anläggningsgrupp finns information kring standardiserade avskrivningstider. Region Uppsala Granskn rapp klassificering drift och investering slutlig docx KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Error! Unknown document property name.kpmg Public

28 Region Uppsala Granskning av klassificering av utgifter som drift eller investering KPMG AB Aktivering av eget arbete och ränta Internt upparbetad tid av projektledare samt specialister hänförliga till projektet aktiveras och tas upp i balansräkningen. Internränta används för att visa om man har fordran eller skuld gentemot finansförvaltningen som fungerar som bank gentemot förvaltningarna. Internränta beräknas på eget kapital, finansiella anläggningstillgångar och lager. Region Uppsala använder den av SKL rekommenderade räntan för 217, vilken är 1,75 %. För fastigheter gäller avkastningskrav. Internräntan betalas på alla investeringar förutom fastighetsinvesteringar och kostnadsförs direkt när investeringen når bokföringen. 3.3 Komponentredovisning och avgränsning mellan reparation, underhåll och utbyte av komponent Gällande viktiga delar, komponenter, i anläggningstillgångar kan de behöva ersättas regelbundet men med olika tidsintervall. Ett exempel där viktiga komponenter kan behöva särskiljas är byggnader. Enligt riktlinjerna ska utbyte av en komponent redovisas som anskaffning av en ny anläggningstillgång och den ersatta komponenten ska samtidigt utrangeras. I förekommande fall ska kvarvarande redovisat värde bokas som en driftkostnad. Åtgärder på en komponent (utan utbyte) ska aktiveras till den del åtgärden medför en väsentlig tillkommande kostnad och förbättrar tillgången (i jämförelse med skicket vid anskaffningstillfället). Mindre delar av komponenter som byts ut kostnadsförs därför normalt direkt som löpande reparation och underhåll. Utgifter för reparation och underhåll som syftar till att bevara tillgångens egenskaper (av en materiell anläggningstillgång) ska redovisas som en kostnad den period de uppkommer. 4 Slutsatser och rekommendationer 4.1 Slutsatser efter genomförd granskning De investeringsprojekt och driftkostnadskonton som granskats är: Alla aktiverade anläggningar under perioden 1 januari 31 augusti 217. Driftskostnadskonton under perioden 1 januari 31 augusti 217: o Förbrukningsinventarier IT, konto 6411 o Förbrukningsinventarier konto 6412 Utifrån den granskning och verifiering som skett av poster som antingen aktiverats eller bokförts som driftskostnad har vi gjort följande noteringar: Aktivering har skett av totalt belopp om ca 44 tkr som vi bedömer inte borde ha aktiverats. Kostnaderna avser två blodtrycksmätare. Totalt har man aktiverat för ca 366 mkr. Region Uppsala Granskn rapp klassificering drift och investering slutlig docx KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Error! Unknown document property name.kpmg Public

29

30 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Erica Hult Tfn E-post Dnr FSN Fastighets- och servicenämnden Fastställelse av reviderad delegationsordning för fastighetsoch servicenämnden Förslag till beslut Fastighets- och servicenämndens beslut 1. Reviderad delegationsordning för fastighets- och servicenämnden antas enligt bilaga. 2. Reviderad rutin för anmälan av delegationsbeslut antas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Behov föreligger om revidering av fastighets- och servicenämndens delegationsordning. Utöver redaktionella ändringar har delegationsordningen kompletterats med en inledning som bland annat förtydligar vad som menas med verkställighet respektive beslut. Personal Vid anställning av personal finns utrymme för alternativa lösningar, överväganden och självständiga bedömningar, vilket innebär att det är fråga om beslut i kommunallagens mening. Ändringar i anställningsvillkor samt avslut av anställning på arbetstagarens initiativ anse vara verkställighet. Fastigheter Fastighets- och servicenämndens delegationsordning ska följa den av regionfullmäktige fastslagna fastighetsinvesteringsprocessen och därför justeras beloppsgränserna i delegationsordningen. Upphandling Beslut om att anta upphandlingsdokument får delegeras till förvaltningschef. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

31 2 (2) Rutin för anmälan av delegationsbeslut En nyhet i 217 års kommunallag är att varje nämnd ska ta ställning till i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av delegation ska anmälas. Det gäller även i vilken utsträckning beslut som har fattats efter vidaredelegation ska anmälas. Det blir alltså möjligt för en nämnd att förordna om att beslut i vissa ärenden eller grupper av ärenden inte ska anmälas till nämnden. Sådana beslut ska protokollföras särskilt. Ett förslag till rutin för anmälan av delegationsbeslut föreligger som innebär att alla delegationsbeslut liksom tidigare ska anmälas i den ordning som tidigare tillämpats. Beredning Ärendet är berett tillsammans med övriga styrelsers och nämnders nämndsekreterare samt med funktioner för ekonomi, juridik, HR, personal och upphandling inom Regionkontoret. Bilagor Fastighets- och servicenämndens delegationsordning Rutin för anmälan av delegationsbeslut Mall för anmälan av delegationsbeslut Kopia till Förvaltningschef Fastighet och service Förvaltningschef Resurscentrum Registrator, Fastighet och service Registrator, Resurscentrum Chefsjuristen

32 Dnr FSN Fastighets- och servicenämndens delegationsordning Region Uppsala Fastställd av fastighets- och servicenämnden

33 2 (7) Fastighets- och servicenämndens delegationsordning Grunderna för delegering av beslut Enligt kommunallagen får styrelse/nämnd uppdra åt ett utskott, presidium, en ledamot eller ersättare eller åt en anställd att besluta på fastighets- och servicenämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Vidaredelegation Beslut som har delegerats till förvaltningschef får vidaredelegeras i ett led i de fall styrelsen/nämnden har godkänt det, vilket framgår av delegationsordningen. Utöver detta är vidaredelegering inte tillåtet i något fall. Beslut som inte får delegeras Ärenden som avser verksamheten mål, inriktning, omfattning eller kvalitet får inte delegeras. Delegationsbeslut I Region Uppsalas verksamhet görs dagligen olika ställningstaganden. I kommunalrättslig mening skiljer vi på två olika former av ställningstaganden, delegationsbeslut och verkställighetsbeslut. Ett delegationsbeslut är ett ställningstagande som Region Uppsala gör där det finns ett utrymme för självständig bedömning, ett tolkningsutrymme. Det är styrelsen/nämnden som beslutar vem som kan fatta beslut på delegation, vilket framgår av delegationsordningen. Verkställighetsbeslut Utöver de beslut som kan fattas enligt denna delegation fattar Region Uppsalas tjänsteperson så kallade verkställighetsbeslut. Verkställighet betyder att åtgärden är en normal del av en tjänstepersons uppdrag i kraft av dennes tjänsteställning och innebär tillämpning/verkställande av tidigare beslut, lag, instruktion eller befattningsbeskrivning. Exempel på sådana beslut är interna frågor om inköp, fastighetsförvaltning, attest och lönesättning. För att beslut ska kunna anses som verkställighet krävs att det finns politiskt fastställda mål för verksamheten samt en politiskt fastställd ekonomisk ram. Kännetecknande för verkställighetsbeslut är att det inte finns utrymme för självständiga bedömningar. En stor del av de beslut som fattas i Region Uppsala är av typen verkställighet. Verkställighetsbeslut behöver inte anmälas.

34 3 (7) Anmälan av delegationsbeslut Beslut som är fattade på delegation ska anmälas till delegerande styrelse/nämnd vid nästkommande sammanträde enligt fastställd rutin. Även beslut som har vidaredelegerats av förvaltningschef till annan anställd ska anmälas till styrelse/nämnd. Den som har fått rätten att fatta ett beslut på delegation är också den som ansvarar för att delegationsbeslut anmäls till styrelse/nämnd.

35 4 (7) 1 Företrädarskap Ärendetyp 1.1 Avtalstecknande Delegering till: Fastighets- och servicenämndens ordförande Beskrivning Undertecknande av avtal och andra handlingar från landstingsstyrelsen. 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Förvaltningschef 1.3 Fullmakt Fastighets- och servicenämndens ordförande Förvaltningschef 1.4 Mottagande av delgivning 1.5 Brådskande beslut Förvaltningschef Befogenhet att företa rättshandlingar, som att skriva under och säga upp avtal, vilka blir bindande för Region Uppsala. Får vidaredelegeras. Utfärdare och innehavare av fullmakt (bl. a. rättegångsfullmakt) att föra Region Uppsalas talan i mål och rättsliga ärenden som ankommer på nämnden. Får vidaredelegeras. Får vidaredelegeras av förvaltningschef. Fatta beslut å fastighets- och servicenämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas (kommunallagen 6 kap 36 ). Fastighets- och servicenämndens ordförande 2 Personal Ärendetyp 2.1 Anställning Delegering till: Förvaltningschef 2.2 Anställningsvillkor Förvaltningschef Beskrivning Anställning och villkor Anställningsbeslut för personal. Får vidaredelegeras. Löne- och anställningsvillkor för personal. Fortlöpande löne- och anställningsvillkor under anställningen. Får vidaredelegeras.

36 5 (7) 2.3 Avslutande av anställning Förvaltningschef Avslutande av anställning och villkor kopplade till avslutandet. Får vidaredelegeras. Avser avslut av anställning från arbetsgivarens sida. 3 Fastigheter 3.1 Programarbete Förvaltningschef Beslut om programarbete avseende HI-investeringar med en total investeringsutgift på högst 5 mkr. Beslut om programarbete avseende FIfastighetsinvesteringar enligt beslutad investeringsram med en total investeringsutgift upp till 1 kr 1 mkr. 3.2 Genomförande Förvaltningschef Beslut om genomförande avseende HI-investeringar med en total investeringsutgift på högst 5 mkr. Beslut om genomförande av FI-fastighetsinvesteringar enligt beslutad investeringsram med en total investeringsutgift upp till 1 kr 1 mkr. 3.3 Köp och försäljning av bostadsrätter Förvaltningschef 3.4 Extern och intern förhyrning Förvaltningschef Inom fastställd budget. Delegeringen gäller inte i fråga om försäljning av tillgång under bokfört värde. Får vidaredelegeras. Teckna externa och interna hyresavtal upp till en kontraktssumma om 1 kr per avtal och en årshyra om högst upp till 3 kr.

37 6 (7) Förlängning av externa och interna kontrakt samt undertecknande av tilläggskontrakt på grund av investering är verkställighet. 4 Ekonomi Ärendetyp 4.1 Beslut om mottagande av gåva/arv/donation Delegering till: Förvaltningschef Beskrivning Beslut om mottagande av gåva, arv och donation till regionen. Delegationen gäller värden uppgående till högst 1 kr per gåva/arv/donation. Mottagande av gåva/arv/donation upp till högst 1 kr är verkställighet. 5 Upphandling inklusive investeringar Ärendetyp 5.1 Initiering av upphandling Delegering till: Förvaltningschef 5.2 Förfrågningsunderlag Upphandlingsdokument Upphandlingschef Upphandlare Förvaltningschef Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott Beskrivning Upphandlingsinitieringar inom den egna verksamheten upp till ett avtalsbelopp om 1 kr (inom budget). Får vidaredelegeras. Anta förfrågningsunderlag upphandlingsdokument för upphandlingar där kontraktsvärdet understiger 1 kr. Anta förfrågningsunderlag upphandlingsdokument för upphandlingar där kontraktsvärdet är 1 kr eller högre. Mindre justeringar i upphandlingsdokumentet kan

38 7 (7) göras fram till anbudsinlämnandet.1 6 Beslut rörande förtroendevalda Ärendetyp 6.1 Konferenser Delegering till: Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott Beskrivning Utse deltagare i konferenser, kurser och liknande för förtroendevalda samt besluta om arvode. 7 Särskild delegation Ärendetyp 7.1 Representation Delegering till: Fastighets- och servicenämndens ordförande Beskrivning Beslut om representation upp till 16 kr i externa lokaler. Representation i externa lokaler där totalsumman för arrangemanget understiger 2 kr är verkställighet. 7.2 Offentlighets- och sekretesslagen m m 1 Förvaltningschef Landstingsintern Representation, t ex personalsammankomst, i landstingets egna lokaler, inom beviljad budget är verkställighet upp till 16 kr. Myndighetens prövning enligt offentlighets- och sekretesslagen (främst 6 kap) om utlämnande av allmän handling (jämte överprövning). Även uppställande av förbehåll vid utlämnande. Beslut enligt tryckfrihetsförordningen 2 kap 14. Får vidaredelegeras av förvaltningschef. Avser redaktionella ändringar såsom ändringar av uppenbara felskrivningar, felaktigheter och språkliga oklarheter.

39 Godkänt den: Ansvarig: Gäller för: Christina Dahlmann Region Uppsala Anmälan av delegationsbeslut till styrelser och nämnder i Region Uppsala Grunderna för delegering av beslut Enligt kommunallagen får styrelse/nämnd uppdra åt ett utskott, presidium, en ledamot eller ersättare eller åt en anställd att besluta på styrelsens/nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Delegationsbeslut I Region Uppsalas verksamhet görs dagligen olika ställningstaganden. I kommunalrättslig mening skiljer vi på två olika former av ställningstaganden, delegationsbeslut och verkställighetsbeslut. Ett delegationsbeslut är ett ställningstagande som Region Uppsala gör där det finns ett utrymme för självständig bedömning, ett tolkningsutrymme. Det är styrelsen/nämnden som beslutar vem som kan fatta beslut på delegation, vilket framgår av delegationsordningen. Vidaredelegation Beslut som har delegerats till förvaltningschef får vidaredelegeras i ett led i de fall styrelsen/nämnden har godkänt det, vilket framgår av delegationsordningen. Utöver detta är vidaredelegering inte tillåtet i något fall. Beslut som inte får delegeras Ärenden som avser verksamheten mål, inriktning, omfattning eller kvalitet får inte delegeras. Verkställighetsbeslut Utöver de beslut som kan fattas enligt denna delegation fattar Region Uppsalas tjänstepersoner så kallande verkställighetsbeslut. Verkställighet betyder att åtgärden är en normal del av en tjänstepersons uppdrag i kraft av dennes tjänsteställning och innebär tillämpning/verkställande av tidigare beslut, lag, instruktion eller befattningsbeskrivning. Exempel på sådana beslut är interna frågor om inköp, fastighetsförvaltning, attest och lönesättning. För att beslut ska kunna anses som verkställighet krävs att det finns politiskt fastställda mål för verksamheten samt en politiskt fastställd ekonomisk ram. Kännetecknande för verkställighetsbeslut är att det inte finns utrymme för självständiga bedömningar. En stor del av de beslut som fattas i Region Uppsala är av typen verkställighet. Verkställighetsbeslut behöver inte anmälas. Anmälan av delegationsbeslut till styrelser och nämnder i Region Uppsala DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 2. Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 1 av 2

40 Anmälan av delegationsbeslut Beslut som är fattade på delegation ska anmälas till delegerande styrelse/nämnd vid nästkommande sammanträde. Även beslut som har vidaredelegerats av förvaltningschef till annan anställd ska anmälas till styrelse/nämnd. Den som har fått rätten att fatta ett beslut på delegation är också den som ansvarar för att delegationsbeslut anmäls till styrelse/nämnd. Det finns två syften med detta; dels för att informera att beslutet har fattats men också för att i tid begränsa möjligheten till att överpröva beslutet. Anmälan protokollförs och anslås på Region Uppsalas officiella anslagstavla. Ett delegationsbeslut vinner laga kraft efter en besvärstid under vilken medborgare har rätt att klaga mot beslutet. Uteblivet anslag innebär att besvärstiden fortsätter att löpa. En särskild blankett för anmälan av delegationsbeslut ska användas. Delegationsbeslut dokumenteras, diarieförs och arkivbildas i den verksamhet som initierar och handlägger ärendet oavsett nivå på delegat. Ett delegationsbeslut ska undertecknas. Anmälan av delegationsbeslut till styrelser och nämnder i Region Uppsala DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 2. Handlingstyp: Instruktion/Rutin Sidan 2 av 2

41 Anmälan av delegationsbeslut till xxx-styrelsen/nämnden Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik 21X-XX-XX Beslutsfattare med namn och befattning

42 TJÄNSTEUTLÅTANDE R Fastighet och service Thomas Thunblom Tfn E-post thomas.thunblom@regionuppsala.se Dnr FSN Fastighets- och servicenämnden Fastighetsinvesteringsplan bedömning ur ett fastighetsägarperspektiv Förslag till beslut Fastighets- och servicenämndens beslut 1. Bedömningen av investeringsbehoven ur ett fastighetsägarperspektiv fastställs enligt bilaga. 2. Informera regionstyrelsen om att prioriteringsordningen för Akademiska sjukhuset inte följer fastställd fastighetsinvesteringsprocess. 3. Informera regionstyrelsen om produktionsstyrelsens beslut , vilket innebär att verksamheterna som idag finns i N- och P-byggnaderna planeras inrymmas i 1-huset. Ärendebeskrivning I arbetet med att ta fram en fastighetsinvesteringsplan för perioden ska fastighet- och servicenämnden utifrån styrelsers och nämnders prioritering göra en sammanfattande bedömning av regionens totala fastighetsinvesteringsbehov utifrån ett fastighetsägarperspektiv. När behov utvärderas ska de ställas i relation till Region Uppsalas ekonomiska utrymme, myndighetsåtgärder, verksamhetsplaner och strategiska mål. Fastighets- och servicenämnden lämnar förslag på fastighetsinvesteringsplan till regionstyrelsen. I samband med att Regionplan och budget tas upp till beslut i regionstyrelsen i maj ska regionstyrelsen göra en slutlig prioritering av vilka nya investeringsobjekt som ska ingå i fastighetsinvesteringsplanen. Det finns 13 nya investeringsbehov som genererar 138 miljoner kronor i investeringsutgifter under planperioden. Det finns ett antal investeringsbehov som ingår i planen där det inte finns en beräknad investeringsutgift, de är markerade med x beloppskolumnen. Dessa behov bedöms till största delen lösas genom extern förhyrning samt att några behov är i dagsläget inte möjliga att beräkna. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

43 2 (3) Investeringsplanen är baserad på de investeringsramar som Regionfullmäktige beslutade om i regionplan och budget Totala investeringar för planperioden uppgår till 2 93 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor lägre än den beslutade ramen för samma period. Kostnadsökningar som uppkommer på grund av investeringar ligger i linje med den nivå av kostnadsökningar som fanns i den beslutade investeringsplanen för perioden De kommande åren 222 och 223 överskrids ramen med 214 miljoner kronor. Totalt resulterar den nya föreslagna ramen för perioden investeringarna för 142 miljoner kronor mer än beslutad ram för samma period. Förändringen av ramen inom planperioden uppgår till 71 miljoner kronor och består av: Mindre anpassningar i byggnad D1 på + 15 miljoner kronor för att anpassa den till verksamhet, öppen vård, som flyttar ut från N och P blocket Anpassningar av lokaler på grund av inköp ny MT- utrustning + 3 miljoner kronor Anpassningar för MTU mm ingång miljoner kronor Förbättrade flöden operation och ombyggnation av sterilenheten Lasarettet i Enköping + 67 miljoner kronor Brandåtgärder F-blocket + 13 miljoner kronor Förebyggande åtgärder för att förhindra inomhusmiljöproblematik + 21 miljoner kronor Tidigareläggning av ombyggnation av kulvert B3 + 3 miljoner kronor Fler mindre investeringar (ombyggnad entré barnakut, ombyggnad 3 vårdplatser till isolersalar, parkering inklusive vägåterställning Ing 1) + 31 miljoner kronor Slutförande av programarbete för ombyggnation av B19 och B12 Centralblocket, samt att ett genomförande av B12 flyttas fram från till miljoner kronor Produktionskök Akademiska sjukhuset där delar av projektet inte är att betrakta som en investering minskas investeringsvolymen med 42 miljoner kronor. Energiåtgärder via energisparprogrammet framflyttat 18 miljoner kronor Av oförutsett på 6 miljoner kronor flyttas 1 miljoner konor till Akademiska sjukhuset att förfoga över för mindre oförutsedda investeringsbehov. Genom att flytta oförutsedda medel från FSN till Akademiska sjukhuset blir hanteringen enklare och mindre administrativt tung. Föreslagen investeringsram för planperioden bedöms i detta tidiga skede att utifrån ett fastighetsägarperspektiv vara byggnadsteknisk genomförbar och inriktningen på planen går i linje med ansatsen att N och P blocket eventuellt på sikt ska lämnas då lokalerna är ålderstigna och inte är lämpade för några större renoveringar och verksamhetsanpassningar.

44 3 (3) Beredning Styrelser och nämnder har prioriterat nya fastighetsinvesteringsbehov. Investeringsrådet har berett ärendet och gör följande bedömning. Investeringsrådet ställer sig bakom förslaget till fastighetsinvesteringsplan och rekommenderar fastighets- och servicenämnden att fatta beslut enligt föreliggande förslag. Akademiska sjukhuset kan justera sina behov inom fastlagd ram och utifrån sjukhusstyrelsens ställningstagande på sammanträdet den 2 mars. Bilagor Fastighetsinvesteringsplan Sjukhusstyrelsens beslut Vårdstyrelsens beslut Kollektivtrafiknämndens beslut Kulturnämndens beslut Fastighet- och servicenämndens beslut Kopia till Regionstyrelsen Förvaltningschef Fastighet och service

45 Radnr Förv. Projektnamn Extern inhyrprio ning Skede Upparb inkl budget 218 Budget 221 Summa Investeringar behov Budget 219 Budget 22 Budget 222 Budget 223 Budget 224 Budget 225 Budget 226 Budget 227 Budget 228 Total projektplan Total upparbetat inkl plan Radnr Akademiska sjukhuset 1 AS 1-14 nya operationssalar för evakuering för B9/B12 operation AS Ombyggnad D1 till öppenvård AS Arytmilab B3 samt flytta PCI-lab från B9 till B2 förstudie 1 4 AS Fastighetsinv i samband med nyinvestering i utrustning behov 1 5 AS Ombyggnation och renovering 3-5 husen (B17, B19) behov 6 AS Ny Cyklotron förstudie AS Dialysavdelning program AS Produktionskök Akademiska program AS Utbyggnad neonatalavd samt tillskapande av fler förlossningsplatser AS Kvinna & Barn utredning, ombyggnation av F-blocket AS Tillnyktringsenhet AS AS genomförande 14 program 9 behov behov 1 rörpost/smågods transportör genom förande Huvudentré AS program 14 AS Anpassningar B9 och B12 till ing 1 15 AS Behandlingsbyggnad B9 Centralblocket 16 AS Tidiga skeden B9 samt programkontoret 17 AS Behandlingsbyggnad B12 Centralblocket 18 AS Tidiga skeden B12 samt programkontoret 19 AS Vårdbyggnad B11 inklusive Teknik (inkl index) inkl programändring läkarskeppet, IMA BIVA 2 AS Tidiga skeden B11 samt programkontoret 21 AS Nybyggnation ingång 1 (J huset) inkl kulvert. Inkl index 22 AS Ing 1 tidiga skeden 113 förstudie/progra m X X X X genom förande 2 X genom förande program 15 X AS Ing 1 MTU-anpassningar mm AS Barnakuten arbmiljöåtg inkl väderskydd ambulansintag 1-1 behov AS CT på akuten 1-9 behov AS Ombyggnation tre vårdsalar 95A till två isoleringssalar för benmärgstranspl. av barn 1-4 behov AS Behov av flertalet mindre ombyggnationer, renov o verksamh.anpassn 1-5 behov 27 AS Anpassning lokal C7 för läkemedelsrobot 2-2 behov 28 AS Återställande till slutenvårdsplatser av avd i 3-huset som använts till öppenvård 2-1 behov behov 3 4 behov AS 31 AS RPC renovering med renrumsstandard Omb av riskobd.labb till tillvarataganderum för vävnadsdonation, C5 Investeringsplan IR - Ny.xlsx/ X 25 X 2 25

46 Radnr Projektnamn Extern inhyrprio ning Skede Upparb inkl budget 218 AS Magnetisk resonanstomograf MRT 5-2 behov AS Mindre ombyggnationer i samb m ers av tre st RTG-apparater 5-1 behov 6-1 behov 6-3 behov Förv. Summa Investeringar Budget 227 Budget 228 Total projektplan Total upparbetat inkl plan Budget 219 Budget 22 Budget 221 Budget 222 Budget 223 Budget 224 Budget 225 Budget 226 Radnr 34 AS 35 AS Ombyggn i samb m ny RTG genomlysningsapparat Klinisk genetik C11 återställa ett labb samt slå ihop två labb till ettt större AS Psykiatrins hus - mindre förändring av avd 6-2 behov 37 AS Utflyttning av verksamh NoP (anpassn av Svartbäckens VC) 1-6 Extern inhyrning behov X AS Anpassning lokal för Rättspsyk 1-8 Extern inhyrning förstudie X AS Ambulansstation Gränby + hkpdepå/hangar inkl platta 2-3 Ev extern inhyrning behov AS Oförutsett Summa Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping 41 LE Hus B (5112) renovering behov 1 3 behov 3 6 behov 42 LE Hus A öppna upp mellan med avd 1 o 2 + kök 43 LE Bygga enpatientrum med toalett på vårdavdelningar 44 LE Utökad verksamhet på sterilenheten 1 behov LE Förbättra flöden på operation fr preop till postop 2 behov LE Utöka kyla till hus A 5 behov LE Behov av adm lokaler för kirurgiskt centrum 4 behov LE Ny och större huvudentré Lasarettet 8 behov 49 LE Större väntrum Radiologi 7 behov 5 LE Utbyte/uppgradering CT, byggnadspåverk utrustn behov Summa Lasarettet i Enköping Kollektivtrafiken KTF Reglerplats dvs. belyst, inghängnad yta för 1 bussar + lokal + WC 1 behov 2 KTF 2-3 st mindre resecentrum, inomhushållpl för elbussar, väntsalar 3 behov KTF 5-1 st enklare resecentrum eller terminaler runt om i länet. 4 behov 54 KTF Uppställn. f bussar, ramper f tankn/laddn, tvätthall o byggn f förare. 6 behov 55 KTF Ny bussdepå Enköping 7 behov 56 KTF 5-1 st förartoaletter och något färre förarlokaler uppskattas behövas. 9 behov 57 KTF Stadsbussdepå Fyrislund 2 Extern inhyrning behov KTF Förarlokal vid Gränby C Investeringsplan IR - Ny.xlsx/ genomförande X 5 X X X X 58

47 5 behov Depå för spårvägen i Uppsala. 8 behov KTF Kompl av bef. gasanl så att den också kan ta emot komprim. gas på flak 1 behov 2 KTF Omprogr av gasanl mjukvara så att anl.äg. o driftentr har full tillgång till anl. 2 behov 1 KTF Komplettering av befintlig gasanläggning för tillverkn egen kvävgas 3 behov 59 KTF Tågdepå med verkstad och uppställn.bangård i direkt närhet till Uppsala. 6 KTF Summa Investeringar Upparb inkl budget 218 Projektnamn 61 Extern inhyrprio ning Skede Förv. Radnr Summa KTF Budget 219 Budget 22 Budget 221 Budget 222 Budget 223 X Budget 224 Budget 225 Budget 226 Budget 227 Budget 228 X Total projektplan Total upparbetat inkl plan Radnr X X Primärvården Hälsa och habilitering 64 PV HH Primärvården omb av Vårdcentraler 6,89,1115 behov 8 65 PV HH Primärvården Alunda 9 Extern inhyrning behov PV HH Primärvården Knivsta 8 Extern inhyrning behov PV HH Primärvården Samariterhemmet Extern inhyrning behov PV HH Primärvården Flogsta 6 Extern inhyrning behov PV HH Primärvården Gimo 11 Extern inhyrning behov PV HH Primärvården Storvreta 12 Extern inhyrning behov PV HH Primärvården Fjärdhundra 13 Extern inhyrning behov PV HH Primärvården Södra staden 14? behov PV HH Primärvården Centrala staden 15? behov PV HH PV Enköping Hus C lasarettet, renovering 7 Extern inhyrning behov PV HH Kungsgärdet nybyggnation 5 Egen behov PV HH Hälsoäventryret 2? förstudie PV HH Närvårdsavdelning 1 Egen behov Egen genomförande Egen behov 78 PV HH Almunge ny VC 79 PV HH Lasarettet i Enk, Hab Bålsta o Enk samlade 1 Summa PV HH X Folktandvården 8 FTV Folktandvården Vretgränd behov 2 81 FTV Fler FTV behandlingsrumpå Lasarettet i Enköping behov 82 FTV Utökning med 3 rum i Årsta, Salabacke 2 behov 83 FTV Utökad kapacitet i Knivstaområdet. 3 behov 84 FTV Utökad kapacitet i Ulleråkersområdet 4 behov FTV Utökad kapacitet i Alsika och Bergsbrunna 5 behov 85 Summa FTV Investeringsplan IR - Ny.xlsx/ X 2 5 X X X

48 Radnr Förv. Projektnamn Extern inhyrprio ning Skede Upparb inkl budget 218 Budget Budget 22 Budget 221 Summa Investeringar Budget 222 Budget 223 Budget 224 Budget 225 Budget 226 Budget 227 Budget 228 Total projektplan Total upparbetat inkl plan Radnr Gemensamt PV HH och FTV 86 PV,FTV Nybyggnation Östervåla - FTV, PV, apotek 4, - Egen förstudie 87 PV,FTV Tierp rivning och nybyggnation 3, 1 Egen behov Summa PV HH och FTV Kultur och bildning 88 KOB Ombyggnation gymnastiksal till Black box 2 behov Summa Kultur och bildning 1 88 Fastighet och service 89 LSU FI åtgärder B9 behov LSU FI åtgärder B12 behov LSU Nytt Energiprogram behov LSU Stamrenovering AS behov LSU VS1 behov LSU F13 garage behov LSU Kulvert B3 program LSU FI åtgärder genom förande LSU Sop och tvättsug genom förande LSU Infrastrukturåtgärder behov LSU Energiåtgärder genom förande LSU Inre sjukhusvägen, J-huset behov 2 11 LSU Energiåtgärder behov 12 LSU Brandåtgärder behov 13 LSU Parkering inkl vägåterställning Jblocket 3 14 LSU Inomhusproblematik 2 Summa FI investeringar behov 1 behov FSN oförutsett 15 FSN Oförutsett Summa oförutsett Summa Investeringar Investeringsplan IR - Ny.xlsx/

49 Kollektivtrafiknämnden Protokoll Sammanträdesdatum: /18 Dnr KT Prioritering fastighetsinvesteringsbehov inom kollektivtrafiknämnden Beslut Kollektivtrafiknämndens beslut Att med tillägg om att diskussioner pågår med Uppsala kommun angående att hitta en långsiktig överenskommelse om att få vara kvar på nuvarande plats med uppställning av bussar och förarrastlokaler, fastställa prioritering enligt bilaga Bilaga 4 Reservationer My Borg och Peter Book (båda M), Johan Örjes (C) och Harald Klomp (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Ärendebeskrivning Inför arbetet med att ta fram Region Uppsalas fastighetsinvesteringsplan ska alla förvaltningar identifiera nya fastighetsinvesteringsbehov som kan föreslås till investeringsplanen Förvaltningen ska identifiera investeringsbehov på kort- och långsikt och för att motivera dessa behoven ska vara väl underbyggda med en behovsanalys och förankrade/beslutade inom beställarens verksamhet presentera investeringsbehoven i samband med att ansvarig styrelse/nämnd ska prioritera behoven Förvaltningarna ska lyfta upp sina nya behov till respektive styrelse/nämnd som ska prioritera de investeringsbehov som respektive förvaltning lyfter fram som viktiga att genomföra under perioden Kollektivtrafiknämnden ska: värdera om förvaltningarnas behov ligger i linje med verksamhetsuppdrag och mål i verksamheten samt i linje med regionens långsiktiga mål och strategier. prioritera de behov, utifrån fastlagda prioriteringsriktlinjer, som styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 15 (16)

50 Kollektivtrafiknämnden Protokoll Sammanträdesdatum: Efter beslutad prioritering inom respektive styrelse/nämnd i februarimötet (i mars månad för SHS) ska Fastighet- och servicenämnden göra en sammanfattande bedömning av regionens totala fastighetsinvesteringsbehov utifrån ett fastighetsägarperspektiv under mars månad. Regionstyrelsen ansvarar för att göra en slutlig prioritering av hela regionens investeringsbehov som ska ingå i investeringsplanen inför beslut i fullmäktige. I närtid har förvaltningen prioriterat ett antal mindre och enklare investeringar för att på ett effektivt sätt kunna bedriva kollektivtrafik och förbättra arbetsmiljön för bussförare. Av de större investeringsbehoven som förvaltningen ser så ligger en ny tågdepå troligen mest närliggande i tid. På längre sikt ser förvaltningen även behov av att investera i bussdepå i Enköping och spårvagnsdepå i Uppsala. Yrkande Ordförande Bertil Kinnunen (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Johan Örjes (C) yrkar med instämmande av My Borg, Peter Book (båda M) och Harald Klomp (KD) om tillägg: Diskussioner pågår med Uppsala kommun för att hitta en mer långsiktig överenskommelse om att få vara kvar på nuvarande plats med uppställning av bussar och förarrastlokaler. My Borg (M) yrkar med instämmande av Peter Book (M), Johan Örjes (C) och Harald Klomp (KD) att spårvagnsdepå ändras till depå för kapacitetsstark kollektivtrafik. Ordföranden yrkar bifall till Johan Örjes (C) med fleras yrkande om tillägg angående diskussioner som pågår med Uppsala kommun angående att hitta en långsiktig överenskommelse om att få vara kvar på nuvarande plats. Ordföranden yrkar avslag till My Borgs (M) yrkande att ändra spårvagnsdepå till depå för kapacitetsstark kollektivtrafik. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på bifall respektive avslag på yrkande från Johan Örjes (C) med flera och finner att nämnden bifaller yrkandet. Ordföranden ställer proposition på bifall respektive avslag på yrkande från My Borg (M) med flera och finner att nämnden avslår yrkandet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 16 (16)

51 TJÄNSTEUTLÅTANDE Kollektivtrafikförvaltningen Åsa Viklund Tfn E-post Dnr KT Kollektivtrafiknämnden Prioritering fastighetsinvesteringsbehov inom Kollektivtrafiknämnden Förslag till beslut Kollektivtrafiknämndens beslut 1. Fastställande av prioritering enligt bilaga Ärendebeskrivning Inför arbetet med att ta fram Region Uppsalas fastighetsinvesteringsplan ska alla förvaltningar identifiera nya fastighetsinvesteringsbehov som kan föreslås till investeringsplanen Förvaltningen ska identifiera investeringsbehov på kort- och långsikt och för att motivera dessa behoven ska vara väl underbyggda med en behovsanalys och förankrade/beslutade inom beställarens verksamhet presentera investeringsbehoven i samband med att ansvarig styrelse/nämnd ska prioritera behoven Förvaltningarna ska lyfta upp sina nya behov till respektive styrelse/nämnd som ska prioritera de investeringsbehov som respektive förvaltning lyfter fram som viktiga att genomföra under perioden Kollektivtrafiknämnden ska: värdera om förvaltningarnas behov ligger i linje med verksamhetsuppdrag och mål i verksamheten samt i linje med regionens långsiktiga mål och strategier. prioritera de behov, utifrån fastlagda prioriteringsriktlinjer, som styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

52 2 (3) Efter beslutad prioritering inom respektive styrelse/nämnd i februarimötet (i mars månad för SHS) ska Fastighet- och servicenämnden göra en sammanfattande bedömning av regionens totala fastighetsinvesteringsbehov utifrån ett fastighetsägarperspektiv under mars månad. Regionstyrelsen ansvarar för att göra en slutlig prioritering av hela regionens investeringsbehov som ska ingå i investeringsplanen inför beslut i fullmäktige. I närtid har förvaltningen prioriterat ett antal mindre och enklare investeringar för att på ett effektivt sätt kunna bedriva kollektivtrafik och förbättra arbetsmiljön för bussförare. Av de större investeringsbehoven som förvaltningen ser så ligger en ny tågdepå troligen mest närliggande i tid. På längre sikt ser förvaltningen även behov av att investera i bussdepå i Enköping och spårvagnsdepå i Uppsala. Reglerplatser För reglering av regionbusstrafiken har sedan flera år använts en reglerplats benämnd Lindvalls. Den är belägen vid Lindvalls kaffe nära Uppsala resecentrum. Marken tillhör Uppsala kommun och UL disponerar den genom ett nyttjanderättsavtal som löper ut i december 219. Det finns möjlighet att avtalet kan förlängas, men från kommunen finns det signaler om att på sikt eventuellt upplåta marken till annan verksamhet, vilket innebär att det kan komma att behövas en ny reglerplats. En sådan reglerplats skulle kräva en yta för ca tio bussar och tillhörande förarlokaler inklusive toaletter. Ytan ska vara belyst och om så krävs inhägnad. Depåer Det är väldigt troligt att det kommer krävas en slavdepå till den stadsbussdepå som nu byggs. Kollektivtrafikförvaltningens bedömning är att den nya stadsbussdepån kommer nyttjas fullt ut redan när den står färdig hösten 219. Ett ökat antal fordon därefter, eller införandet av exempelvis dubbelledade bussar som kräver mer plats, kommer således innebära att ytterligare depåyta behövs. En slavdepå är en slags enklare underdepå och behöver inte kunna erbjuda samma faciliteter som en huvuddepå i termer av verkstäder. Däremot krävs uppställningsyta för bussar, ramper för tankning/laddning och värme samt troligen också tvätthall och någon form av byggnad för förare. Förutom depåerna i Uppsala stad har förvaltningen sedan tidigare pekat ut depåer i Enköping, Östhammar och Tierp som strategiska noder för regiontrafiken. Dessa depåer är också säkrade för perioden för nu gällande trafikavtal, det vill säga fram till sommaren 222. Hur förvaltningen ska hantera depåfrågan därefter skall utredas. Redan nu konstateras dock att den befintliga bussdepån i Enköping ligger så pass centralt att den förr eller senare måste flytta. Det är fullt möjligt att detta sker inom den närmsta tioårsperioden och att förvaltningen då vill vara beställare av en nybyggnation av bussdepå i Enköping. När det gäller tågdepå är utgångspunkten att det kommer krävas ny depåkapacitet med närhet till Uppsala senast år 224/225. En geografisk placering som diskuterats är Fullerö strax norr om Uppsala men frågan utreds fortfarande. I och med beslutet om spårväg i Uppsala konstaterar Kollektivtrafikförvaltningen även att behov av depå för spårvagnar kommer uppstå senast 227. En placering som diskuterats är Bergsbrunna i Uppsalas sydöstra delar men även denna fråga utreds ytterligare.

53 3 (3) Kundmiljöer Förutom ovanstående investeringar ser förvaltningen också ett behov av ett lyft när det gäller ett antal kundmiljöer runt om i länet. Fastighetsinvesteringar krävs i form av enklare resecentrum eller terminaler vid 5-1 utvalda lokaliseringar i länet. Dessa lokaliseringar utreds. På samma tema planeras 2-3 st. utvecklade bytespunkter i Uppsala stad där kundmiljön värnas särskilt. Det kan handla om mindre resecentrum, inomhushållplatser för elbussar eller väntsalar för resenärer. I de flesta fall kommer de här satsningarna inte att göras i egna fastigheter utan det kommer att resultera i ökade hyreskostnader. Förarfaciliteter I dagens trafikavtal har Kollektivtrafikförvaltningen ansvaret för ett antal förartoaletter och förarlokaler. I takt med att trafiken i regionen utvecklas och förändras är det högst troligt att investeringar i denna typ av faciliteter också kommer krävas i någon utsträckning. 5-1 förartoaletter och något färre förarlokaler är uppskattningen och placeringen av dessa avgörs löpande i takt med utvecklingen av trafiken. Förarfaciliteten vid Gränby C när bussnoden etableras där är ett bra exempel på denna process. Kostnader och finansiering Samtliga av våra investeringsbehov kommer att hanteras enligt de processer som finns där Kollektivtrafikförvaltningen gör en beställning från Fastighet & Service. Därefter betalar förvaltningen detta genom månadsvis hyreskostnad. De mindre investeringarna (ex förarlokaler och hållplatser) bör förvaltningen kunna finansiera inom den befintliga ramen med årlig uppräkning. De större investeringarna (depåer) kommer att kräva särskild finansiering genom ökat anslag. Bilagor Förvaltningen prioriterade fastighetsinvesteringsbehov för perioden

54 Investeringsplan förslag Förv. Projektnamn Kommentar Plan/ behov Önskad byggstart: år Önskat färdigställande Prio Upparbetat inkl plan 218 Budget 219 Budget 22 Delsumma Budget Investeringar Summa Investeringar Summa inkl 218 Förändring Budget 222 Budget 223 Budget 224 Budget 225 Budget 226 Budget 227 Budget 228 Kollektivtrafikförvaltningen KTF Stadsbussdepå Fyrislund Plan KTF Reglerplats dvs. belyst, inghängnad yta för 1 bussar + lokal + WC Plan/behov KTF Förarlokal vid Gränby C Behov X KTF 2-3 st mindre resecentrum, inomhushållpl för elbussar, väntsalar Behov X KTF 5-1 st enklare resecentrum eller terminaler runt om i länet. Behov KTF Tågdepå med verkstad och uppställn.bangård i direkt närhet till Uppsala. Behov X X KTF Uppställn. f bussar, ramper f tankn/laddn, tvätthall o byggn f förare. Behov X X KTF Bussdepå Enk f ca 6 bussar, ramper för tankn/laddn, verkst, tvätthall o pers.utr Behov KTF Depå för spårvägen i Uppsala. Behov KTF 5-1 st förartoaletter och något färre förarlokaler uppskattas behövas. Behov KTF Kompl av bef. gasanl så att den också kan ta emot komprim. gas på flak Byggnadspåverkande utrustning Behov X KTF Omprogr av gasanl mjukvara så att anl.äg. o driftentr har full tillgång till anl. Byggnadspåverkande utrustning Behov X KTF Komplettering av befintlig gasanläggning för tillverkn egen kvävgas Byggnadspåverkande utrustning Behov X Summa Fastighetsinitierade investeringar Uppskattad kostnad 28 tkr enl föreg års uppgift, baserad på 4,7 mnkr/plats enl stadsbussdepå Uppsala 2 X X X X X Förslag till plan exkl ej prissatta investeringar Nuvarande plan Förändring nuvarande plan mot förslag till plan Förändring

55 Sammanställning nya investeringsbehov till investeringsplan Förvaltning: Kollektivtrafikförvaltningen UL Datum: 9/1 218 Sammanställd av: Dennis Solid Underskrift Förvaltningsdirektör: Fylls i av beställande förvaltning Fylls i av Landstingsservice Kontaktp erson Fastighet & Service: Byggnad: Önskad byggstart: år Önskat färdigställande: år Reglerplats, förarlokal Mireil Dahlberg Förarfacilitet Belyst, inhägnad yta för ca 1 bussar samt byggnad för förarlokal inkl toaletter. Mindre byggnad eller lokal där upp till ca 1 förare åt gången kan ha rast, gå på toa, värma mat och äta. Mireil Dahlberg Behzad Foroozesh, Mireil Dahlberg Bytespunkt, väntsal Terminaler, väntsal Tågdepå med verkstad och uppställningsbangård i direkt närhet till Uppsala. Förvaltning: Beställare och hyresgäst: Kontaktperson beställare: Kollektivtrafikförvaltningen Kollektivtrafikförvaltningen UL Mireil Dahlberg Kollektivtrafikförvaltningen Kollektivtrafikförvaltningen UL Kollektivtrafikförvaltningen Kollektivtrafikförvaltningen UL Kollektivtrafikförvaltningen Kollektivtrafikförvaltningen UL Rangordn. av inv. Beskrivning av investerings-behov behov Drift konsekvenser Kommentar till driftkonsekvens Motiv till investering Motivering till investeringen i text 1 2. Måste ske pga. akut påverkan på verksamheten Gällande nyttjanderättsavtal förlängt tom 219. När Uppsala kommun vill använda denna plats till annat måste reglering av bussar ske någon annanstans. Delvis Något högre hyra för förarlokal. Drift av själva ytan ska hanteras av Ua kommun enligt överenskommelse Måste ske pga. akut påverkan på verksamheten En bussnod etableras vid Gränby C vilket kräver en förarlokal på platsen. Ja Tillkommande hyreskostnader samt städning. 2-3 st mindre resecentrum, inomhushållplatser för elbussar eller väntsalar för resenärer Självfinansierad Lyft av kundmiljöer som behöver värnas särskilt. Ja Tillkommande hyreskostnader. 5-1 st enklare resecentrum eller terminaler runt om i länet Självfinansierad Lyft av kundmiljöer som behöver värnas särskilt. Ja 2. Måste ske pga. akut påverkan på verksamheten För att kunna bedriva en effektiv upptågstrafik med de nya fordonen behöver en depå med verkstad finnas inom trafikområdet. Tillkommande hyreskostnader. Kollektivtrafikförvaltningen Kollektivtrafikförvaltningen UL Dennis Solid Slavdepå, ramper, tvätthall, förarlokal Uppställningsyta för bussar, ramper för tankning/laddning och värme, tvätthall samt någon form av byggnad för förare Måste ske pga. akut påverkan på verksamheten Nya stadsbussdepån kommer nyttjas fullt ut redan Ökat antal fordon därefter kommer kräva mer depåyta. Ja Kollektivtrafikförvaltningen Kollektivtrafikförvaltningen UL Dennis Solid Bussdepå Bussdepå i Enköping för ca 6 bussar, ramper för tankning/laddning, verkstad, tvätthall samt personalutrymmen Övrig som inte är akut Befintlig bussdepå i Enköping ligger så pass centralt så att den förr eller senare måste flytta. Ja Hyra och drift troligen enligt samma förutsättningar som för bussdepå. Hyra och drift enligt samma förutsättningar som för pågående stadsbussdepå. Hyra och drift enligt samma förutsättningar som för pågående stadsbussdepå. Kollektivtrafikförvaltningen Kollektivtrafikförvaltningen UL Caj Rönnbäck Spårvagnsdepå Depå för spårvägen i Uppsala Måste ske pga. akut påverkan på verksamheten När spårvägen i Uppsala börjar trafikeras behövs en depå för fordonen. Ja Hyra och drift troligen enligt samma förutsättningar som för bussdepå. 2. Måste ske pga. akut påverkan på verksamheten I takt med att trafiken i regionen utvecklas och förändras är det högst troligt att investeringar i denna typ av faciliteter också kommer krävas i någon utsträckning. Delvis Något högre hyror jämfört med dagens nivåer. Kollektivtrafikförvaltningen Kollektivtrafikförvaltningen Kollektivtrafikförvaltningen UL Kollektivtrafikförvaltningen UL Caj Rönnbäck Mireil Dahlberg Tågdepå Förarfaciliteter st förartoaletter och något färre förarlokaler uppskattas behövas. 5 9 Ja Beräknat investeringsbelopp, tkr Bedömd noggranhet yta omb/ nybygg kvm

56 Sammanställning nya byggnadspåverkande utrustningsinvesteringsbehov till investeringsplan Förvaltning: Kollektivtrafikförvaltningen UL Datum: 15/12-17 Sammanställd av: Dennis Solid Underskrift Förvaltningsdirektör: Fylls i av beställande förvaltning Fylls i av Landstingsservice Förvaltning: Beställare och hyresgäst: Kontaktperson beställare: Kollektivtrafikförvaltningen Kollektivtrafikförvaltningen UL Dennis Solid Kontaktperson LSU: Olle Ahnell Byggnad: Önskat Önskad färdigbyggstart: ställande: år år Gasanläggning vid regionbussdepå Fyrislund Beskrivning av investeringsbehov Rangordn. av inv. behov Motiv till investering Komplettering av befintlig gasanläggning så att den också kan ta emot komprimerad gas på flak 1 2. Måste ske pga. akut påverkan på verksamheten Kollektivtrafikförvaltningen Kollektivtrafikförvaltningen UL Dennis Solid Olle Ahnell Gasanläggning vid regionbussdepå Fyrislund Omprogrammering av gasanläggningens mjukvara så att anläggningsägare och driftentreprenör har full tillgång till anläggningen 2 2. Måste ske pga. akut påverkan på verksamheten Kollektivtrafikförvaltningen Kollektivtrafikförvaltningen UL Dennis Solid Olle Ahnell Gasanläggning vid regionbussdepå Fyrislund Komplettering av befintlig gasanläggning så att den kan tillverka egen kvävgas 3 3. Självfinansierad Motivering till investeringen i text Drift konsekvenser Ja För att Kollektivtrafikförvaltningen ska kunna nå miljömålet om en fossilfri kollektivtrafik 22 måste möjlighet finnas att ta emot komprimerad biogas Nej För en trygg och säker drift av gasanläggningen i Fyrislund och för att kunna koppla samman befintlig regionbussdepå med den nya stadsbussdepån måste anläggningens mjukvara programmeras om Kvävgas behövs för att gasanläggningen ska Delvis fungera. Med relativt små kompletteringar av befintlig anläggning kan kvävgas produceras på plats. Detta gör att vi inte behöver köpa in kvävgas vilket görs idag Kommentar till driftkonsekvens Högre hyra för anläggningen samt nya driftkostnader för den tillkommande utrustningen Möjligen sänkta driftkostnader då behovet av extern part minskar Möjligen något högre hyra för anläggningen men kort payback då kostnaden för att köpa in kvävgas försvinner Beräknat investerings- Bedömd belopp, tkr noggranhet hyreskostnad för inv

57 Kulturnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: /18 Dnr KOB Prioritering av fastighetsinvesteringsbehov inom kulturnämnden Beslut Kulturnämndens beslut Förvaltningens förslag att inga fastighetsinvesteringsbehov föreligger för perioden godkänns. Ärendebeskrivning Inför arbetet med att ta fram Region Uppsalas fastighetsinvesteringsplan ska alla förvaltningar identifiera nya fastighetsinvesteringsbehov som kan föreslås till investeringsplanen Förvaltningen ska identifiera investeringsbehov på kort- och långsikt och för att motivera dessa ska behoven vara väl underbyggda med en behovsanalys och förankrade/beslutade inom beställarens verksamhet, investeringsbehoven presenteras i samband med att ansvarig styrelse/nämnd ska prioritera behoven. Förvaltningarna ska lyfta upp sina nya behov till styrelse/nämnd som ska prioritera de investeringsbehov som förvaltningen lyfter fram som viktiga att genomföra under perioden Kulturnämnden ska: värdera om förvaltningarnas behov ligger i linje med verksamhetsuppdrag och mål i verksamheten samt i linje med regionens långsiktiga mål och strategier, prioritera de behov, utifrån fastlagda prioriteringsriktlinjer, som styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen. Efter beslutad prioritering inom respektive styrelse/nämnd vid februarisammanträdet ska fastighets- och servicenämnden göra en sammanfattande bedömning av regionens totala fastighetsinvesteringsbehov utifrån ett fastighetsägarperspektiv under mars månad. Regionstyrelsen ansvarar för att göra en slutlig prioritering av hela regionens investeringsbehov som ska ingå i investeringsplanen inför beslut i regionfullmäktige. Kultur och bildning har inte identifierat några nya investeringsbehov på korteller långsikt för perioden Pernilla Högström, tf kulturdirektör, ger en muntligen föredragning om ärendet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (27)

58 Kulturnämnden Protokoll Sammanträdesdatum: Yrkande Kulturnämndens ordförande Johnny Svahn yrkar bifall till föreliggande förslag. Kulturnämndens ordförande finner att kulturnämnden beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Fastighets- och servicenämnden Kulturdirektören Budgetchefen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (27)

59 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /18 Dnr SHS Prioritering av fastighetsinvesteringsbehov inom sjukhusstyrelsen Beslut Sjukhusstyrelsens beslut 1. Uppmärksamma fastighets- och servicenämnden på Akademiska sjukhusets prioriteringar 2. Föreslå fastighets- och servicenämnden föreslå regionstyrelsen att en summa investeringsmedel avsätts för Akademiska sjukhuset avseende akuta behov av mindre karaktär 3. Föreslå fastighets- och servicenämnden föreslå regionstyrelsen att en summa avsätts för Akademiska sjukhuset avseende förstudiekostnader för större projekt 4. Fastställa Lasarettet i Enköpings prioriteringar enligt bilaga Bilaga 11 Kostnader och finansiering I beslutad investeringsplan har Akademiska sjukhuset investeringsnivåer på miljoner kronor för åren På grund av att de nya behoven för Akademiska sjukhuset inte är tillräckligt utredda har inte belopp kunnat tas fram för dessa. utifrån sjukhusets önskemål om genomförandetid Uppskattningsvis kan det dock röra sig om cirka 1 miljoner kronor i ytterligare investeringsutgifter under planperioden och totalt fram till 228 innebär det uppskattningsvis 2 5 till 3 miljoner kronor i ytterligare investeringsutgifter. Av Akademiska sjukhuset nya behov så bedöms flertalet vara av akut karaktär. Orsakerna till detta är olika, några är av arbetsmiljömässig karaktär, lokalbrist (Rättspsyk) och logistisk karaktär, det vill säga för att få ihop pusslet med redan befintliga ombyggnationer. Lasarettet i Enköpings investeringsnivåer för åren enligt befintlig investeringsplan är cirka 16 miljoner kronor. De behov som Lasarettet nu presenterar innebär en investeringsvolym på cirka 86 miljoner kronor under Anledningen till ökningen beror främst på att behovet att förbättra Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 12 (29)

60 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: flöden på operation nu också innehåller medel för genomförande. I föregående investeringsplan fanns bara medel för utredning med. Sjukhusstyrelsens bedömning Sjukhusstyrelsen har inga egentliga synpunkter på den prioriteringsordning som Akademiska sjukhuset har gjort. Det finns dock mycket osäkerhet kring de nya behov som akademiska sjukhuset har inkommit med även vad gäller tidpunkt för fastställande av projekten, investeringsbeloppen och ökade driftskostnader. Sjukhusstyrelsen föreslår att en summa avsätts i investeringsbudgeten för nya behov så att akuta åtgärder av mindre karaktär kan genomföras. I och med den osäkerhet som finns kring behoven tillsammans med att utredning nu pågår kring effektiv och nära vård 23 föreslår sjukhusstyrelsen att endast medel för förstudie avsätts för de större projekten under planperioden. Gällande Rättspsyk så föreslår sjukhusstyrelsen att om behovet blir akut så ska inhyrning genomföras. Sjukhusstyrelsen ställer sig bakom Lasarettet i Enköpings behov. Sjukhusstyrelsen rekommenderar dock fastighets- och servicenämnden att värdera när i tid de olika projekten ska genomföras då några kanske kan flyttas till efter planperioden. Reservationer Cecilia Linder och Lennart Hedquist (båda M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Beredning Ärendet har beretts av Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Fastighet och service. Yrkanden Vivianne Macdisi (S) yrkar att under stycket sjukhusstyrelsens bedömning stryka andra meningen och byta ut den mot följande: Det finns dock mycket osäkerhet kring de nya behov som akademiska sjukhuset har inkommit med även vad gäller tidpunkt för fastställande av projekten, investeringsbeloppen och ökade driftskostnader. Cecilia Linder (M) yrkar på återremiss enligt bilaga A 11. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 13 (29)

61 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Lina Nordquist (L) yrkar att del ett i beslutet ändras till: 1. Sjukhusstyrelsens fastställer Akademiska sjukhusets prioriteringar enligt bilaga. Ordföranden börjar med att ställa Cecilia Linders (M) yrkande om återremiss mot ärendets avgörande idag och finner att sjukhusstyrelsen beslutar att avgöra ärendet idag. Ordföranden ställer sedan det utsända förslaget med av ordföranden föreslagna revideringar, mot Lina Nordquists (L) yrkande och finner att sjukhusstyrelsen beslutar i enlighet med utsänt reviderat förslag. Kopia till Fastighet- och servicenämnden Förvaltningsdirektör Fastighet och service Förvaltningsdirektör Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektör Lasarettet i Enköping Budgetchef Region Uppsala Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 14 (29)

62 Bilaga A 11 Region Uppsala Sjukhusstyrelsen, Ärende 11/18, Prioritering av fastighetsinvesteringsbehov inom sjukhusstyrelsen Vi yrkar på återremiss med hänvisning till att det inte går att fastställa en prioritering utifrån underlaget. Det finns inga uppskattning av kostnader och de flesta projekten förväntas börja 219. Sjukhusstyrelsens uppgift är att fastställa en prioriteringsordning för Akademiska, inte bara att uppmärksamma fastighets- och servicenämnden på angivna behov. Ärendet bör kompletteras med preliminära bedömningar av kostnader och en mer genomarbetad tidsplan. Cecilia Linder (M) Lennart Hedquist (M)

63

64

65

66

67

68

69

70 Bilaga 245/17 Region Uppsala Fastighets investeringsprocessen beslutad i regionfullmäktige xx, Diarienr

71 Bilaga 245/17 Innehåll 1 Inledning Begreppsförklaring Investeringsram Fastighetsinvesteringsprocessen Fastighetsinvesteringsplan Faser i fastighetsinvesteringsprocessen Behov Förstudie Program Genomförande Leverans Uppföljning Roller och ansvar i processen Beställaren Fastighet och Service Investeringsrådet Ansvarig styrelse/nämnd Fastighets- och servicenämnden Regionstyrelsen Regionfullmäktige Beslut och beslutsnivåer i faserna Beslutsunderlag Förändringar i pågående investeringar Förutsättningar för prioriteringar Inhyrning Tidplan fastighetsinvesteringsprocess Utrustningsinvesteringar som innebär fastighetsinvesteringar Sida 2 av 17

72 Bilaga 245/17 1 Inledning För att skapa bra förutsättningar att förse invånarna med bland annat vård, trafik och kultur så krävs det att Region Uppsala har ändamålsenliga lokaler för respektive verksamhet. Investeringar i fastigheter tar stora resurser i anspråk och har en långsiktig påverkan på verksamheten. Investeringarna skapar goda förutsättningar för verksamheten genom förbättrade och mer rationella arbets- och vårdmiljöer samt lägre miljöpåverkan. Syftet med detta dokument är att beskriva och fastställa en regiongemensam process för investeringsbeslut för att ge framförhållning och förutsättningar för väl underbyggda investeringsbeslut bidra till öppenhet, transparens och möjlighet att prioritera och pröva förslagen få en tydlig och klar struktur för styrning, planering, beslut och uppföljning tydliggöra rollerna mellan förvaltningarna, regionkontoret och politiken skapa en helhetsbild kring regionens aktuella och kommande investeringsbehov På kort sikt påverkar investeringarna regionens likviditet och långsiktigt förmågan att bära de ekonomiska effekterna samt möjlighet att bedriva en bra verksamhet. För att fastställa vilka investeringar Region Uppsala ska satsa på behöver det finns fastställda prioriteringsriktlinjer för fastighetsinvesteringar och investeringsplanen behöver kopplas till regionens och förvaltningarnas strategier och långsiktiga mål. Detta dokument är en uppdatering av den fastighetsinvesteringsprocess som fullmäktige beslutade om i juni 216. De huvudsakliga förändringarna är att rollerna förtydligats ytterligare, att processen för hur beslut fattats klargjorts, riktlinjer för prioritering har fastlagts samt att processen med att ta fram beslutsunderlag har preciserats ytterligare. 1.1 Begreppsförklaring De begrepp som förekommer i fastighetsinvesteringsprocessen klargörs nedan. Hyresgäst förvaltning som hyr en lokal. Beställare förvaltning som beställer en ombyggnation/nybyggnation. Fastighetsägare Region Uppsala Fastighet och Service förvaltning med uppdrag att förvalta och utveckla Region Uppsalas ägda och förhyrda fastigheter. Förvaltningen har det samlade ansvaret för planerings- och byggprocessen vid nyoch ombyggnationer i regionens fastigheter. Fastighetsinvesteringsplan Ingår som en del av Regionplan och budget (RPB). Fastighetsinvesteringsplanen uppdateras och beslutas årsvis och innehåller investeringsobjektoch nivåer för de kommande tio åren med fokus på de närmsta tre åren. Fastighetsutvecklingsplan strategisk plan som beskriver fysiska utvecklingsmöjligheter ur ett fastighetsägarperspektiv på kort och lång sikt. Sida 3 av 17

73 Bilaga 245/17 Lokalförsörjningsplan strategisk plan som beskriver det långsiktiga behovet av lokaler ur ett verksamhetsperspektiv. Fastighetsägarinitierad investering (FI-investering) investering för att bibehålla, förbättra, förnya och anpassa befintliga byggnader eller deras tekniska system. På uppdrag av fastighetsägaren identifierar Fastighet- och Service behovet. Hyresgästinitierad investering (HI-investering) åtgärder initierade och identifierade av hyresgästen som påverkar hyresgästens verksamhet. Projekthandbok för fastighetsinvesteringsprojekt Fastighet och Service handbok som beskriver faserna inom byggprojekt och är ett stöd för arbetet med investeringarna. 2 Investeringsram I samband med att Region Uppsalas budget- och planeringsprocess inleds görs en analys av det tillgängliga utrymmet för investeringar för den kommande planperioden, vilket ingår som en del av ett planeringsdirektiv. Planeringsdirektivet baseras på den analys som gjorts av de ekonomiska förutsättningar som finns och utmynnar i en investeringsram som Regionstyrelsen fattar beslut om. Ramen ska bygga på en investeringsnivå som för Regions Uppsala är ekonomisk hållbar över tid. Ramen styrs främst av regionens förmåga att långsiktigt bära drift- och kapitalkostnaderna samt vilken nyttoeffekt investeringarna ger. Utifrån ramen skapas regionens investeringsplan vilken specificerar vilka investeringar som planeras utföras de närmsta åren. Alla nya investeringsbehov ska baseras på långsiktiga strategiska planer och mål, exempelvis RPB, Fastighetsutvecklings och Lokalförsörjningsplaner samt vårdutvecklingsprojekt. Investeringarna kategoriseras i grupper baserat på var ansvaret ligger och hur beslut fattas. 3 Investeringar med en investeringsutgift över 1 miljoner kronor. Investeringar med en investeringsutgift mellan 1 och 1 miljoner kronor. Investeringar med en investeringsutgift upp till 1 miljoner kronor mindre hyresgästinitierade investeringar (HI) som kan ingå i ram eller specificeras per objekt. Fastighetsägarinitierad investeringsram (FI ram) mindre åtgärder med en investeringsutgift upp till 1 miljoner kronor som kan ingå i ram och/eller specificeras per objekt. Fastighetsinvesteringsprocessen Fastighetsinvesteringsprocessen består av sex faser - behov/behovsanalys, förstudie, program, genomförande, leverans respektive uppföljning. Beslutsprocessen för fastighetsinvesteringar, från identifierat behov till genomförande, är lång. Behoven ska fångas upp i ett tidigt skede för att Sida 4 av 17

74 Bilaga 245/17 regionen ska få en helhetsbild och kunna bedöma vilka verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser investeringsbesluten får för budget kommande år. 3.1 Fastighetsinvesteringsplan Fastighetsinvesteringsplanen uppdateras och beslutas årsvis och innehåller investeringsobjekt- och nivåer för de kommande tio åren med fokus på de närmsta tre åren enligt regionplan- och budget. Fastighetsinvesteringsplanen kan innehålla investeringsprojekt från flertalet faser dvs. behov/behovsanalys, förstudie, program och genomförande. Planen innehåller både projekt initierade av fastighetsägare och hyresgäst, för att uppnå samordningsvinster bör dessa projekt planeras att genomföras samtidigt. I arbetet med att ta fram den årliga investeringsplanen ska nya investeringsbehov föreslås till investeringsplanen. Förvaltningarna lyfter upp sina nya behov till styrelse/nämnd som prioriterar dem. Behoven som lyfts är inte med automatik föremål för en investering utan lokalbehovet kan även lösas med en extern förhyrning. För investeringsbehov som lyfts i den politiska prioriteringsprocessen är det ett krav att det finns en behovsanalys. För investeringar som pågår under flera år ska prognoser och likvidflöden uppdateras. Vid stora förändringar gällande investeringsnivåer och innehåll för pågående projekt ska förvaltningarna informera styrelse/nämnd om förändringarna i investeringsplanen. I alla fastighetsinvesteringsprojekt finns osäkerheter, ju tidigare fas desto större osäkerhet då projekten inte är definierade och till stor del bygger på övergripande idéer om hur ett problem kan lösas. Investeringsbehov i tidiga faser bör ha en marginal i kalkylerna för detaljeringspåslag (ex. val av lösning, omfattning, tekniska behov och tid). Ju mer definierat projektet blir desto mindre är behovet av marginaler i kalkylerna. Kalkyler till byggprojekt ska i alla faser upprättas av Fastighet och Service. En post för oförutsedda investeringar och programändringar i befintliga projekt bör inkluderas i investeringsplanen. Den oförutsedda posten hanteras av FSN och är till för oförutsedda/akuta behov och fördyringar av pågående och planerade projekt. En programändring avser ett nytillkommet behov inom ett investeringsprojekt och är en förändring av innehållet jämfört med vad som beslutats dvs. en ny funktion. En programändring ska beslutas enligt gällande delegationsordning. För alla investeringar som ingår i investeringsplanen ska det framgå hur framtida driftkostnaden tas om hand inom beställarens budget. Fokus ska ligga på de verksamhetsmässiga effekterna och förmågan att bära de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av investeringen. Oförutsedda investeringsbehov som uppkommer under löpande år ska i första hand tas om hand genom omprioriteringar inom befintlig investeringsplan. Sida 5 av 17

75 Bilaga 245/ Faser i fastighetsinvesteringsprocessen Varje behov måste beredas och beslutas enligt investeringsprocessens faser. Alla investeringsprojekt har en projektorganisation. Projektorganisationens storlek och roll påverkas av hur omfattande och komplext projektet är. Vid projekt med en investeringsutgift som överstiger 1 miljoner kronor eller i projekt med särskilt behov tillsätts en styrgrupp för att leda projektet. Bild 1: fastighetsinvesteringsprocessen Behov Behov uppstår vid förändring av verksamhet, strategiska beslut, myndighetskrav, skador, åtgärder för att bibehålla fastighetens värde etc. Beroende på typ av åtgärd så initieras behovet av förvaltning, Fastighet och Service eller styrelse/nämnd. För att ett investeringsbehov ska kunna tas upp i investeringsplanen behöver en behovsanalys vara gjord där behovet är väl utrett och underbyggt genom att det finns dokumenterade underlag som visar på: o vilka alternativa lösningar som utretts (tänk om, optimera, bygg om, bygg nytt) o vilken underbyggd information som tagits fram för att motivera investeringsbehovet o vilken nytta som uppnås med investeringsbehovet, kvantitativ och kvalitativ nytta Sida 6 av 17

76 Bilaga 245/17 o identifierade sido- och följdprojekt och dess konsekvenser och kostnadseffekter o hur driftkostnadskonsekvenser ska hanteras inom beställarens budget (ex ökade personalkostnader, ny utrustning, hyreskostnad) o att erforderliga beslut finns inom beställarens verksamhet. Beställaren ansvarar för att ta fram en verksamhetsbeskrivning utifrån behovet. Fastighet och Service ansvarar för att ta fram behovsanalysen på uppdrag och i samarbete med beställaren. Behovsanalysen utmynnar i en rapport som beskriver behov, mål, tidplan, budget och organisation för nästa fas, förstudien Förstudie Förstudiearbetet innebär en presentation av olika handlingsalternativ för att lösa det som beskrivits i behovsanalysen såsom projektformulering, studier av projektets möjligheter, strategisk utformning, verksamhetsbeskrivning, utrustningsplanering, kartläggning av miljöaspekter av vital betydelse för projektet, tidplan och ekonomiska kalkyler. Fastighet och Service ansvarar för att ta fram förstudien på uppdrag och i samarbete med beställaren. I förstudien ska en total kostnad för projektet redovisas och beställaren redovisar hur de ska finansiera en ökad hyres- och driftkostnad Program Programarbetet ska definiera och redovisa mål, krav och egenskaper. Ekonomiska ramar tas fram och förutsättningar för projektets genomförande redovisas i programhandlingen. Fastighet och Service ansvarar för att ta fram ett programarbete på uppdrag och i samarbete med beställaren. Programarbetet är underlag för beslut om genomförande och upprättande av ett preliminärt hyresavtal. I programarbetet ska en total kostnad för projektet redovisas och beställaren redovisar hur de ska finansiera en ökad hyreskostnad Genomförande Avser produktion utifrån fastställd programhandling och beställning Beställningen omfattar fastställd ekonomisk ram och bygger på den överenskommelse som gjorts mellan Fastighet och Service och beställare. Fastighet och Service ansvarar för planering, styrning och uppföljning av entreprenadarbeten Leverans Avser överlämning av projekt till driftorganisation och hyresgäst. Sida 7 av 17

77 Bilaga 245/ Uppföljning En uppföljning mellan beställare och Fastighet och Service ska ske efter att investering är färdigställd och tagen i bruk. Uppföljningen ska hantera garantifrågor, dokumentation och även innefatta ett erfarenhetsutbyte mellan parterna. 4. Roller och ansvar i processen 4.1 Beställaren Beställaren ansvarar för att: identifiera investeringsbehov och för att motivera dessa o behoven behöver vara väl underbyggda med en behovsanalys och förankrade/beslutade inom beställarens verksamhet o presentera investeringsbehoven i samband med att ansvarig styrelse/nämnd ska prioritera behoven. Skriva fram beslutsärenden med hjälp av Fastighet och Service enligt fastlagda mallar. Hantera de kostnadskonsekvenser som investeringen medför, o om det efter en behovsanalys visar sig att kostnaderna inte kan hanteras inom beställarens ekonomi måste beställaren gå vidare till styrelse/nämnd för begäran om finansiering av kostnadsökningarna. Detta görs när behoven anges i investeringsplanen så att de ekonomiska förutsättningarna är klarlagda i RPB o vid behov av programändring som inte ryms inom tilldelade medel ska beställaren motivera och redogöra för hur programändringen ska finansieras. Ansvarig styrelse/nämnd beslutar om programändringen o om det under pågående projekt visar sig att investeringen blir dyrare än vad som beslutats i tidigare faser ska beställaren redogöra för ansvarig styrelse/nämnd hur de ska hantera kostnadskonsekvenserna av fördyringen. Beställaren tillsammans med Fastighet och Service informerar FSN gällande pågående investeringsprojekt där överskridande av tilldelade medel beräknas ske och hur kostnadskonsekvenserna ska hanteras. FSN har därefter möjlighet att omdisponera inom investeringsramen upp till en investeringskostnad på 1 mnkr. 4.2 Fastighet och Service Fastighet och service ansvarar för att: Instruktioner, rutiner och mallar gällande underlag för fastighetsinvesteringar är uppdaterade och kända inom regionen. Gå ut med anvisningar till förvaltningarna inför framtagandet av investeringsplanen. Sida 8 av 17

78 Bilaga 245/17 Bistå förvaltningarna med att ta fram investeringsbehov samt att stämma av om behoven är relevanta. Identifiera långsiktiga behov i strategiska planer, (Fastighetsutvecklingsplaner). Identifiera FI-investeringsbehov på kort och långsikt och för att motivera dessa o behoven ska vara väl underbyggda med en behovsanalys och förankrade/beslutade inom beställarens verksamhet o presentera FI-investeringsbehoven i samband med att ansvarig styrelse/nämnd ska prioritera behoven. Skriva fram beslutsärenden för FI- investeringar enligt fastlagda mallar. Se till att de investeringar som är beslutade genomförs. Tillsammans med beställaren informera FSN gällande pågående investeringsprojekt där överskridande av tilldelade medel beräknas ske och hur kostnadskonsekvenserna ska hanteras. FSN har därefter möjlighet att omdisponera inom investeringsramen upp till en investeringskostnad på 1 mnkr. Vid behov omprioritera investeringsbehov efter att investeringsplanen har beslutats. Förvaltningsdirektören för Fastighet och Service får omprioritera inom investeringsplanen för aktuell styrelse/nämnds investeringsram efter samråd med aktuell förvaltning. Detta kan göras till en investeringskostnad upp till 1 mnkr. Besluta vilka faser som ska tillämpas för respektive investeringsprojekt. Förvaltningsdirektören för Fastighet och Service får fatta besluta om faser för investeringar upp till 1 mnkr. En individuell prövning ska alltid göras innan beslut fattas. 4.3 Investeringsrådet Investeringsrådet utgör tjänstemannaberedning för investeringsärenden till FSN och RS. Investeringsrådet är en kontrollfunktion för att fånga upp och värdera förvaltningarnas fastighetsinvesteringsbehov. Alla investeringsprojekt som drifts- eller investeringsmässigt förutsätter tillskott av medel, ska behandlas i investeringsrådet. Regiondirektören utser medlemmarna i investeringsrådet. När investeringsärenden hanteras i investeringsrådet ska beställaren vara föredragande av ärendet. Fastighet och Service bistår beställaren med byggteknisk kunskap och kalkylinformation. Investeringsrådet ansvarar för att: Bereda och kvalitetssäkra investeringsramen innan överlämning till FSN och RS. Investeringsrådets ställningstagande gällande ekonomiska konsekvenser utgår från det planeringsdirektiv som beslutats av Regionstyrelsen. Beskriva för FSN och RS de ekonomiska konsekvenserna av olika investeringsvolymer, kostnadskonsekvenser och påverkan på regionens totala ekonomi, likviditetspåverkan och eventuellt behov av lånefinansiering. Sida 9 av 17

79 Bilaga 245/17 Bereda prioriteringar utifrån styrelse/nämnds förslag. Bereda investeringsärenden innan beslut i FSN. Bereda utrangeringar och försäljningar av fastigheter. Bereda nya inhyrningar. Vara sista instans för beslut om tvingande flyttar. Vara sista instans i fastighetsetsrelaterade tvister. 4.4 Ansvarig styrelse/nämnd Ansvarig styrelse/nämnd ansvarar för att Värdera om förvaltningarnas behov ligger i linje med verksamhetsuppdrag och mål i verksamheten samt i linje med regionens långsiktiga mål och strategier. Prioritera de behov, utifrån fastlagda prioriteringsriktlinjer, som styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen. Besluta om programändringar, som inte ryms inom tilldelade medel. Beställare motiverar och redogör för hur programändringen ska finansieras. 4.5 Fastighets- och servicenämnden FSN ansvarar för att: Prioritera de FI-behov som, efter en behovsanalys, styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen. Göra en sammanfattad bedömning av regionens totala fastighetsinvesteringsbehov utifrån ett fastighetsägarperspektiv, när behov utvärderas så ska de ställas i relation till regionens ekonomiska utrymme, myndighetsåtgärder, verksamhetsplaner och strategiska mål. Utifrån den av fullmäktige beslutade investeringsplanen, och därmed beslutad finansiering av kostnadsökningar, tar FSN beslut om investeringar löpande utifrån fastställd investeringsprocess o Investeringsbehov kan uppstå efter att investeringsplanen har beslutats. FSN kan då undantagsvis omprioritera inom investeringsplanen för aktuell styrelse/nämnds verksamhetsområde. Detta kan göras till en maximal investeringskostnad på 1 mnkr. En förutsättning är även att hyreskostnadskonsekvensen kan hanteras inom beställarens ram. Sida 1 av 17

80 Bilaga 245/17 Ska godta Investeringsrådets yttrande över finansiering. Med Investeringsrådets godkännande om att finansiering finns ska FSN kunna fatta beslut om att bevilja investeringsmedel. Vid fördyringar inom en investering ska beställaren tillsammans med Fastighet och Service informera FSN gällande de investeringsprojekt där överskridande av tilldelade medel beräknas ske. FSN har därefter möjlighet att omdisponera inom investeringsramen upp till en investeringskostnad på 1 mnkr. Informera ansvarig styrelse/nämnd kring eventuella större förändringar som sker inom ramen för tilldelade medel, avseende inriktningen i ett investeringsprojekt. Vid större förändringar för FI investeringar, programändringar, ska FSN fatta beslut om programändringen och kostnadskonsekvenser. 4.6 Regionstyrelsen Regionstyrelsen ansvarar för: Att göra en slutlig prioritering av fastighetsinvesteringsplanen, inför beslut i regionfullmäktige. Vid behov ansvarar regionstyrelsen för att prioritera investeringsbehov mellan styrelser och nämnder Att bereda investeringar med ett investeringsbelopp över 1 mnkr inför beslut i regionfullmäktige Att bereda förändringar i investeringsramen dvs. förändringar av investeringsnivåer och kostnadseffekter utifrån förslag från FSN inför regionfullmäktige. 4.7 Regionfullmäktige Regionfullmäktige ansvarar för: Att utifrån Regionstyrelsen beredning av fastighetsinvesteringsplan besluta om att fastställa fastighetsinvesteringsplanen. Att utifrån Regionstyrelsens beredning besluta om investeringar med ett investeringsbelopp över 1 mnkr. Att besluta om förändringar i investeringsramen dvs. förändringar av investeringsnivåer och kostnadseffekter utifrån förslag från FSN och efter beredning av Regionstyrelsen. 5. Beslut och beslutsnivåer i faserna Region Uppsalas delegationsordning utgör grunden för hur beslut ska fattas i de olika faserna i investeringsprocessen. Sida 11 av 17

81 Bilaga 245/17 Alla behov med en behovsanalys sammanställs, prioriteras och förs in i investeringsplanen, som beslutas årligen i och med att RPB beslutas av fullmäktige i juni. Alla behov som enligt investeringsplanen ska starta år 1 i planperioden är godkända att gå vidare till behovsanalys- och förstudiefasen. o Behov som planeras starta år 2 och 3 i investeringsplanen beslutas i kommande investeringsplaner. Efter utförd förstudie ska beslut tas om att gå vidare till programfasen. Efter utfört program ska beslut tas om att gå vidare till genomförandefasen. Beslutsunderlag efter utförd förstudie och program skrivs fram av beställaren och beslutet tas för projektets totalkostnad och enligt beslutsnivåerna investeringsprocessen I besluten ska det alltid framgå den totala kostnaden och hur kostnadsökningen av en investering är finansierad. Beställaren kan aldrig fatta ett beslut som innebär att någon annan ska finansiera kostnadsökningen. Förvaltningschef får fatta beslut om förstudie, program respektive genomförandefas för investeringar upp till 1 mnkr o Avvikelser inom projektet, så länge totalsumman för projektet inte uppgår till mer än 1 mnkr, ska hanteras av förvaltningschef o Omprioriteringar mellan projekt upp till 1 mnkr inom sitt eget ansvarsområde ska göras av förvaltningschef o Ovan gäller under förutsättning att den av fullmäktige beslutade investeringsramen inte överskrids samt att investeringen finansieras av hyresgäst (HI) respektive via avkastningskrav (FI). FSN får fatta beslut om förstudie, program respektive genomförandefas för investeringar mellan 1 och 1 mnkr o Avvikelser inom projektet, så länge totalsumman för projektet inte uppgår till mer än 1 mnkr, ska hanteras av FSN o Omprioriteringar mellan projekt mellan 1 och 1 mnkr ska göras av FSN o Ovan gäller under förutsättning att den av fullmäktige beslutade investeringsramen inte överskrids samt att investeringen finansieras av hyresgäst (HI) respektive via avkastningskrav (FI). Fullmäktige fattar beslut när total investeringsutgift för investeringar är över 1 mnkr o Avvikelser och omprioriteringar som inte är finansierade, inte är inom beslutad ram eller är över 1 mnkr beslutas av fullmäktige. Ett projekt bekostas av beställaren om det i någon av faserna beslutas att inte genomföras. Undantag kan ske om FSN avbryter ett projekt. Bedömning av detta sker från fall till fall. I investeringsplanen anges vem som finansierar kostnadsökningen för investeringen. En kostnadsökning som en förvaltning inte kan finansiera själv kan FSN ta beslut om att den ska finansieras av ägaren förutsatt att det är angivet i investeringsplanen. Sida 12 av 17

82 Bilaga 245/ Beslutsunderlag Särskild beslutsmall ska alltid användas vid framskrivande av beslut. Engångskostnader ska ingå i besluten (t ex evakuering, temporära kostnader, utrangering, nedskrivning) Finansiering av dessa ska framgå. Förändringar av driftskostnader (t ex ökade personalkostnader, utrustningsinvesteringar, media m.m.) ska ingå i besluten. Finansiering av dessa ska framgå. Kostnader för sido- och följdprojekt ska ingå i besluten. Finansiering av dessa ska framgå. 5.2 Förändringar i pågående investeringar Löpande beslut under genomförandefasen som beror på mindre förändringar/anpassningar fattas av projektorganisationen enligt delegationsordning inom ramen för tilldelade medel. Vid avvikelser såsom fördyringar av ett investeringsprojekt ska beställaren konsekvensbeskriva effekterna av fördyrningen. Beställaren ska tillsammans med Fastighet och Service informera FSN gällande de investeringsprojekt där överskridande av tilldelade medel beräknas ske. o Avvikelser inom ett projekt jämfört med tilldelade medel, så länge totalsumman för projektet inte uppgår till mer än 1 mnkr, ska hanteras av förvaltningschef o Avvikelser inom ett projekt jämfört med tilldelade medel, så länge totalsumman för projektet inte uppgår till mer än 1 mnkr, ska hanteras av FSN o Ovan gäller under förutsättning att den av fullmäktige beslutade investeringsramen inte överskrids samt att investeringen finansieras av hyresgäst (HI) respektive via avkastningskrav (FI). o Avvikelser inom ett projekt jämfört med tilldelade medel, där totalsumman för projektet uppgår till mer än 1 mnkr eller där den beslutade investeringsramen överskrids, ska hanteras av RF Vid behov av omprioriteringar ska beställaren och Fastighet och Service konsekvensbeskriva effekterna av omprioriteringen samt informera FSN gällande de investeringsprojekt där omprioritering beräknas ske. o Omprioriteringar mellan projekt upp till 1 mnkr inom sitt eget ansvarsområde ska göras av förvaltningschef o FSN har möjlighet att omdisponera inom investeringsramen upp till en investeringskostnad på 1 mnkr. o Fullmäktige omdisponerar inom investeringsramen för projekt över 1 mnkr Sida 13 av 17

83 Bilaga 245/17 Vid behov av programändring dvs behov av en förändring av innehållet i investeringsprojektet ska beställaren göra en konsekvensanalys av vad programändringen innebär för förvaltningen exempelvis i form av högre driftskostnader. Ansvarig styrelse/nämnd ska besluta om programändringen. 6. Förutsättningar för prioriteringar Regionen investerar årligen stora belopp i fastigheter och utrustning. Med tanke på beloppen måste prioriteringar kunna göras mellan olika investeringsbehov. För att ett investeringsbehov ska kunna prioriteras måste det finnas en behovsanalys. För att underlätta en jämförelse mellan olika typer av investeringar ska investeringarna klassificeras i kategorierna nedan inför prioritering: Arbetsmiljö och myndighetskrav Ersättningsinvestering Utökning av produktion Kvalitetshöjning Utgångspunkten i styrelse/nämnders prioriteringsarbete ska vara: investeringens följsamhet mot myndighetskrav investeringens betydelse att nå inriktning och strategiska mål i RPB investeringens betydelse att nå verksamhetsuppdrag och mål i verksamheten investeringens genomförbarhet Förvaltningarna tar fram sina investeringsbehov vilka de klassificerar och prioriterar. Förvaltningarna ska prioritera i rangordning från 1 och uppåt där 1 är viktigast att genomföra. Varje investeringsbehov får en unik rangordning. I januari ska förvaltningarna presentera sitt förslag på klassificering och prioritering för respektive styrelse/nämnd. Beroende på omfattningen och komplexiteten i de investeringsbehov som ska prioriteras har styrelse/nämnd möjlighet att diskutera detta mellan januari till mars då styrelse/nämnd ska besluta om prioritering av investeringsbehov för sin verksamhet. Utifrån respektive styrelse/nämnds prioritering ska FSN göra en sammanfattande bedömning av hela investeringsplanen utifrån ett fastighetsägarperspektiv. FSN lämnar förslag på fastighetsinvesteringsplan till regionstyrelsen. Regionstyrelsen gör den slutgiltiga prioriteringen av investeringsplanen. Regionfullmäktige beslutar om att fastställa fastighetsinvesteringsplanen. 7. Inhyrning De behov som kan vara föremål för en extern förhyrning, exempel nya externa lokalförhyrningar, utökningar eller anpassningar av befintliga externt förhyrda lokaler eller flyttning till dyrare externa ersättningslokaler, ska jämställas med investeringar och hanteras enligt investeringsprocessen med dess beslutsprocess och prioriteringsgrunder. Sida 14 av 17

84 Bilaga 245/17 Förvaltningarna ska identifiera och motivera sina behov, detta görs utan att peka ut om behoven kan tillgodoses genom om- eller nybyggnation av egen ägda fastigheter eller en extern förhyrning. Hur behoven ska tillgodoses på bästa sätt för Region Uppsala tas upp till diskussion i investeringsplansarbetet. 8. Tidplan fastighetsinvesteringsprocess Arbetet med att ta fram fastighetsinvesteringsplan och utrustningsinvesteringar med byggnadspåverkan ska starta på hösten året innan genom att nya investeringsbehov identifieras. Bild 2: Tidplan och händelser i fastighetsinvesteringsprocessen Nedan följer en övergripande tidplan för processen: Regionkontoret går ut med direktiv till Fastighet och Service senast i september. Anvisningar från Fastighet och Service till förvaltningarna går ut i början av oktober. Byggnadspåverkande utrustningsinvesteringar lämnas in till Fastighet och Service i mitten av december. Planeringsdirektiv innehållande investeringsramar kommuniceras till styrelse och nämnd i början av året. Nya fastighetsinvesteringsbehov ska vara Fastighet och Service tillhanda senast i mitten av januari. Sida 15 av 17

85 Bilaga 245/17 Fastighet och Service återkopplar till beställaren angående en uppskattad hyreskostnad för nya behov i slutet av januari. Nya investeringsbehov presenteras av beställaren för ansvarig styrelse/nämnd i februari. o Beställaren föredrar sin del av investeringsplanen på respektive arbetsutskott o Ansvarig styrelse/nämnd bedömer, prioriterar och beslutar sina nya investeringsbehov i februari o Återkoppling prioritering till Fastighet och Service. Fastighet och Service sammanställer investeringsplan efter respektive styrelse/nämnds beslut om prioriteringar Fastighet och Service lämnar in investeringsplan till investeringsrådet i februari. o Dragning på investeringsråd i mitten av februari. Utifrån Investeringsrådets beredning justerar Fastighet och Service vid behov investeringsplanen inför återkoppling till ansvarig styrelse/nämnd och FSN. Fastighet och Service presenterar regionens nya investeringsbehov för FSN och RS i mars. FSN gör en sammanfattande bedömning av hela investeringsplanen utifrån ett fastighetsägarperspektiv i mars o Dragning av investeringsplan på arbetsutskott. o Fastighet och Service sammanställer investeringsplanen Utifrån Investeringsrådets beredning i slutet av mars justerar Fastighet och Service vid behov investeringsplanen inför överlämning till FSN och RS. Investeringsplanen lämnas till FSN och RS i april för beredning av investeringsplanen. Regionstyrelsen gör en slutlig prioritering av investeringsplanen och beslutar om RPB i slutet av maj. Fullmäktige beslutar om RPB i juni. 9. Utrustningsinvesteringar som innebär fastighetsinvesteringar Vissa typer av investeringar består av både investeringar i utrustning samt i själva fastigheten. Exempel på en sådan investering kan vara investering i en ny röntgenutrustning samt ombyggnation för anpassning av lokalen. Investeringar i utrustning som kan medföra byggnadsanpassning ska inkluderas i både investeringsprocessen för utrustning och i investeringsprocessen för fastighetsinvesteringar. Byggnadens tekniska möjligheter att inrymma den nya utrustningen måste först bedömas av Fastighet och Service. Sida 16 av 17

86 Bilaga 245/17 Utrustningsinvesteringar som bedöms vara fastighetspåverkande ska lämnas in till Fastighet och Service enligt tidplan. Fastighet och Service bedömer lokalens lämplighet gällande tekniska installationer osv. och lämnar ett första tekniskt utlåtande om lokalen samt en preliminär kostnadskalkyl för ombyggnationen. Fastighet och Service lägger in fastighetsinvesteringen i fastighetsinvesteringsplanen. Förvaltningen tar med utrustningsinvesteringen i den totala investeringsplanen för utrustning och immateriellt. Sida 17 av 17

87 Sammanställning nya investeringsbehov till investeringsplan Förvaltning: Lasarettet i Enköping Datum: Sammanställd av: Marie-Louise Kumlin, Britt Söderberg och Mariah Jansson Eliasson Underskrift Förvaltningsdirektör: Eva Telne Fylls i av beställande förvaltning Förvaltning: Beställare och hyresgäst: Lasarettet i Enköping Eva Telne Kontaktperson beställare: Marie-Louise Kumlin Kontaktperson LSU: Gunnar Götegård Byggnad: Hus B Önskad byggstart: år Önskat färdigställande: år Klasificering Beskrivning av investeringsbehov Nej 6 4. Övrig som inte är akut Minska riskerna för smitta, ökad integritet för patienterna, möta framtidens vårdkrav. Nej 2. Måste ske pga. akut 1 påverkan på verksamheten Utrymmet räcker ej till på sterilenheten för att klara den ökade operationsverksamheten. Sterilt matrial hanteras i korsande flöden med orent. Delvis Problem med fukt under sommarperioden som innebär mycket arbete för driftspersonalen. 2. Måste ske pga. akut 2 påverkan på verksamheten I dagsläget ligger pre-op ej i direkt anslutning till operation vilket innebär att patienter behöver passera allmän kulvert. Lokalen är dessutom enbart anpassad för evakuering när det gäller ventilation. Operationsalarnas olika storlekar begränsar flexibiliteten och nyttjandegrad av operationsavdelningen. Postops lokaler är för små för att klara en expansion av antalet operationer, behöver byggas ut. Volymen dagkirurgiska operationer har ökat och lösningen för omklädningsrum och återhämtnings-väntrum är inte optimal, detta gäller även personalrum, expeditioner, dikteringsrum samt förrådsutrymmen. Delvis Problem med fukt under sommarperioden som innebär mycket arbete för driftspersonalen. Hus A Arbetsmiljö Lasarettet i Enköping Eva Telne Marie-Louise Kumlin Gunnar Götegård Hus A Kvalitetshöjning Anpassa till enkelrum med en toalett per patient på vårdavdelningar. Arbetsmiljö och Utökning av produktion Lokalen behöver utökas, troligen med en utbyggnad för att möjliggöra utrymme för utökad verksamhet på sterilenheten. Fuktproblem under sommarperioden orsakar produktionsstopp. Lasarettet i Enköping Eva Telne Marie-Louise Kumlin Gunnar Götegård Hus A Arbetsmiljö och Utökning av produktion Förbättra flöden på operation (från preop till post-op). Fuktproblem under sommarperioden orsakar produktionsstopp. 2. Måste ske pga. akut påverkan på verksamheten Lasarettet i Enköping Eva Telne Marie-Louise Kumlin Gunnar Götegård Hus A Arbetsmiljö (patienter och personal) Lasarettet i Enköping Eva Telne Marie-Louise Kumlin Gunnar Götegård Hus A och C Arbetsmiljö och kvalitetshöjning Behov av administrativa lokaler för kirurgisktcentrum 4 4. Övrig som inte är akut Arbetsmiljö och kvalitetshöjning Ny och större huvudentré 8 4. Övrig som inte är akut Lasarettet i Enköping Eva Telne Marie-Louise Kumlin Gunnar Götegård Hus A Kommentar till driftkonsekvens Ändrat arbetssätt och flöden innebär att lokalerna behöver anpassas. Gunnar Götegård Hus A Drift konsekvenser 3 4. Övrig som inte är akut Marie-Louise Kumlin Gunnar Götegård Motivering till investeringen i text Arbetsmiljö Lasarettet i Enköping Eva Telne Marie-Louise Kumlin Rangordn. av inv. behov Motiv till investering Behov av administrativa lokaler för lasarettets stab. Arbetet är påbörjat, inflyttningsdatum blir senare än önskat, förstudie och programarbete pågår. Öppna upp mellan medicinavdelning 1 och 2 för att få bättre flöden samt bygga ut ett kök som sedan kan försörja både medicinavdelningarna Lasarettet i Enköping Eva Telne Fylls i av Landstingsservice Utöka kyla i hus A 2. Måste ske pga. akut 5 påverkan på verksamheten Idag är arbetsmiljön ej acceptabel i de befintliga administrativa lokalerna samt att tillgängligheten är obefintlig (Gula Villan). Delvis Kyla finns ej på avdelningarna i hus A vilket innebär höga inomhus temperaturer sommartid när det är varmt ute Delvis Idag är de som arbetar inom administrationen och läkarna utspridda på olika platser och de har behov av att vara placerade närmare varandra Nej Redan idag är huvudentrén liten med tanke på de besöksflöden lasarettet har Delvis Ventilationssystemet behöver bytas ut I dagsläget behöver driftspersonalen lägga ner mycket arbete på att ställa ut mobila AC och ställa in befintlig ventilation, det är flera olika kylsystem och fläktar som behöver justeras. Med EN fungerande kylanläggning sparas driftens arbetstid in under sommarperioden samt skulle spara energi. Beräknat investeringsbelopp, tkr Bedömd noggranhet yta omb/nybygg kvm

88 Lasarettet i Enköping Eva Telne Marie-Louise Kumlin Gunnar Götegård Hus A Arbetsmiljö och kvalitetshöjning Radiologin behöver större väntrum 7 4. Övrig som inte är akut Befintligt väntrummet räcker ej till då det också delas med Akademiska laboratoriet. Nej

89 Investeringsplan, förslag planperioden ( ) samt tioårsplan ( ) Akademiska sjukhuset Preliminärt underlag mtp investeringsbeloppens storlek Projektnamn Prioritering Önskat Kommentar FoS genomförande år Budget 218 Budget 219 Budget 22 Budget 221 Delsumma Investeringar Budget 222 Budget 223 Budget 224 Budget 225 Budget 226 Budget 227 Budget 228 Summa Investeringar Belopp och år enl AS behovsuppg Investeringar i fastställd plan, justerat med nytt behov Arytmilab B3 samt flytta PCI-lab från B9 till B2 Nytt behov, ökat belopp av AS, fastställd plan 5 mnkr/år Fastighetsinv i samband med nyinvestering i utrustning Ny Cyklotron Dialysavdelning Produktionskök Akademiska Tillnyktringsenhet 1 Rörpost/smågods transportör 12 Anpassningar B9 och B12 till ing 1 Behandlingsbyggnad B9 Centralblocket Vårdbyggnad B11 inklusive Teknik (inkl index) inkl programändring läkarskeppet, IMA BIVA Nybyggnation ingång 1 (J huset) inkl kulvert. Inkl index Summa Index B9/B Behandlingsbyggnad B12 Centralblocket Nytt behov, tillkommande belopp år 224, se tjut AS Nya behov 1-14 nya operationssalar för evakuering för B9/B12 operation 1 I full drift innan renov av B9/B12 kan påbörjas Kan ej beräknas X Ombyggnad D Uppskattat 2 mnkr X Ombyggnation av F-blocket (neonatalavd, förlossn.salar o utredn KB) Kan ej beräknas X Nya lokaler rättspsyk Extern inhyrning X Barnakuten arbetsmiljöåtgärder inkl väderskydd amulansintag Uppskattat 3 mnkr X Utflyttning av verksamheter av NoP (Anpassn av Svartbäckens VC) Kan ej beräknas X CT på akuten Uppskattat 25 mnkr X Obyggnation av tre vårdsalar på 95A till två isoleringssalar för benm.transpl Kan ej beräknas X Behov av flertalet mindre ombyggnationer, renov o verksamhetsanpassn Uppskattat 15 mnkr X Anpassning lokal C7 för läkemedelsrobot 2 22 Kan ej beräknas Återställande av avdelningar i 3-huset Uppskattat 5 mnkr X Ambulansstaiton Gränby+hkp-depå/hangar inkl platta Ev extern inhyrning X Kan ej beräknas X Ombggnad av riskobd.labb till tillvarataganderum för vävnadsdonation, C Kan ej beräknas X Magnetisk resonanstomograf MRT Bör ingå i B9-proj X Mindre ombyggnationer i samband m ers av tre st RTG-apparater Uppskattat 15 mnkr X Ombyggnation i sambnad med ny RTG genomlysningsapparat Kan ej beräknas X Klinisk genetik C11 återställa ett labb samt slå ihop två labb till ett större Kan ej beräknas Psykiatrins hus - mindre föändring av avd 6 22 Uppskattat 753 tkr enl förstudie Summa Akademiska sjukhuset Projektnamn Prioritering Önskat Kommentar FoS genomförande år Årets förslag till plan Investeringar i beslutad plan inkl justeringar Nya behov Summa förslag till plan Nuvarande 1-årsplan, Beslutad plan, år År efter planperiod, år Summa nuvarande 1-årsplan Jämförelse årets förslag mot nuvarande plan - exkl ej prissatta behov (ingår i nuv plan) Belopp, se uppskattn nya behov X X X X X X RPC renovering med renrumsstandard Summa nya behov X X X Budget 218 Budget 219 Budget 22 Budget 221 Delsumma Investeringar Budget 222 Budget 223 Budget 224 Budget 225 Budget 226 Budget 227 Budget 228 Summa Investeringar

90 Fastighetsinvesteringar vid Akademiska sjukhuset Nya behov

91 Akademiska sjukhuset har under hösten 217 arbetat med de lokalförsörjningsbehov som verksamheterna har, flertalet av de initierade behoven har analyserats men en del av dem behöver fördjupad analys pga sin komplexitet men tas ändå med då det är sannolikt att ett faktiskt behov föreligger levererade Akademiska sjukhuset byggnadspåverkande utrustningsinvesteringar samt övriga fastighetsinvesteringar som vid tillfället var klarlagda till Fastighet och service (FoS) i enlighet med beslutad fastighetsinvesteringsprocess levererades till FoS samtliga identifierade behov. Notera dock att de kostnadsbedömningar som ska återkopplas av FoS till beställaren enligt fastställd investeringsprocess ej levererats. Dessa får således kompletteras av FoS så att ett fullständigt beslutsunderlag föreligger för sjukhusstyrelsen kom vissa kostnadsbedömningar från FoS

92 Barnakuten arbetsmiljöåtgärder inklusive väderskydd för ambulansintag till barnakuten. Arbetsmiljöföreläggande, arbetsmiljölagen kap 6 6a. Vidare måste åtgärder vidtas för att skilja patientflöden från publika flöden.

93 1 14 nya operationssalar Enligt sjukhusets utredning behöver sjukhuset tillföras 1 14 operationssalar permanent för att säkerställa sjukhuset framtida behov av operationssalar. De nya salarna behöver vara klara innan ombyggnad av B9/B12 påbörjas för att kunna nyttja operationssalarna som evakuering under renoveringen av B9/B12. Utredning om sjukhusets behov av operationssalar anger att sjukhuset idag har 51 operationssalar. I 1-huset byggs 11 nya operationssalar och när 1-huset är färdigställt stängs 5 operationssalar i NoP. Idag finns det 29 operationssalar i B9/B12 efter renovering med dagens standard och krav kommer det att rymmas 2 stycken (enligt tidigare programarbeten). Detta innebär att när ombyggnationerna är klara så finns det 47 stycken operationssalar, dock visar utredningen på ett behov av operationssalar. Under byggtiden av B9 minskas antal operationssalar med 15 och under byggtiden för B12 minskas antal operationssalar med 14. För att bibehålla sjukhusets kapacitet behöver de nya 1 14 operationssalarna vara klara innan ombyggnaden av B9/B12 inleds. Behovsanalys/förstudie beställd av Fastighet och service (FoS) både på placering och kostnad men ej ännu startats då FSN kräver besked från SHS. Behöver färdigställas under 219 för att hålla tidplan för B9/B12.

94 Neonatalavdelningen Sjukhuset har beställt en utredning om att bygga om sandförrådet och lokalerna i dess närhet i F-blocket för att utöka antal platser för neonatalvård. Ombyggnaden är inte prissatt ännu. Beslut är taget i sjukhusstyrelsen att utöka antalet platser för neonatalvård. Ombyggnation av tre vårdsalar på 95 A till två isolerings salar för benmärgstransplantationer för barn Akut behov, patienter skickas utomlands för behandling. Behandlingsansvaret ligger på hematologavdelningen inom verksamhetsområde Blod- och tumörsjukdomar, avdelningen har kompetensförsörjningsproblem och flera sjuksköterskor med barnkompetens har slutat. Barnsjukhuset har dock ett gott rekryteringsläge och bedömer att verksamheten med fördel förläggs inom barnonkologavdelning (95A).

95 Behov av flertalet mindre ombyggnationer, renoveringar och verksamhetsanpassningar Förändringar av verksamhet, ombyggnationer i samband med inköp/installation av utrustning samt akuta åtgärder. Har tidigare legat på 1 mnkr vårt förlag är att budgeten höjs till 15-2 mnkr per år. Utflyttning av verksamheter från NoP Anpassning Svartbäckens vårdcentral, inhyrning. F-blocket En översyn och utredning om hur och var framtidens verksamhet för kvinnor och barn skall lokaliseras behöver initieras ur ett fastighetsperspektiv. Sjukhuset har under hösten 217 påbörjat utredningen ur ett verksamhetsperspektiv. Utredningen behöver omfatta både alternativet att bygga ett nytt kvinna/ barnsjukhus på platsen för nuvarande NoP-blocket eller renovering av F-blocket samt hur befintliga byggnader i F-blocket skall nyttjas om nybyggnation sker.

96 Nya lokaler Rättspsykiatri Sjukhuset hyr de tidigare landstingsägda lokalerna på Ulleråkersområdet av kommunen på ettårskontrakt men en långsiktig lösning behöver levereras från Fastighet och service på lokalförsörjning. Verksamheten behöver utöka inhyrningen hos kommunen i avvaktan på nya lokaler. Verksamheten kan inte styra över behovet av platser eftersom patienterna döms till vård av domstol. Alternativet att hyra in platser från andra landsting är små för att inte säga omöjlig eftersom platserna inte finns i dagsläget, - rättspsykiatriska vårdplatser är en nationell brist. En mer långsiktig lösning efterfrågas och uppdraget ligger på Fastighet och service

97 CT på akuten En snabb diagnosticering av typen av stroke (hjärnpropp eller hjärnblödning) minskar risken för bestående hjärnskador (Rädda hjärnan). Med en CT på akuten minskas tiden till diagnos och dessutom stärks traumaomhändertagandet avsevärt. Ombyggnad av D1 (tomställning av NoP-blocket) För att kunna tomställa NoP-blocket helt krävs det ytterligare lokaler. Viss del av verksamheten är planerade för inflyttning i 1-huset men för en stor del av verksamheterna finns ingen framtida lösning. Nuvarande verksamhet i D1 flyttar under våren 218 in i Hubben. Sjukhuset föreslår en ombyggnad av D1 så att en del av övrig verksamhet som behöver evakueras från NoP kan flyttas dit. Kostnad för ombyggnaden behöver preciseras av Fastighet och Service

98 Ingång 78/79 (NoP) Verksamhet Underrubrik Inflytt till J-hus Onkologi adm X Onkologisk endokrinologi X Nuklearmedicin X 79G Postop X 79 E Dagkirurgiavdelning X Molekylär bilddiagnostik X ÖNH- och plastikoperation B9, 1139 Restlista Audiologi Plastikkirurgmottagningen Minnes- och Geriatrikmottagningen i Uppsala Smärtmottagningen/smärtrehab Otokirurgmottagningen Öron-, näs- och halsmottagningen LFA:s öppenvårdslogopedi Arbetsterapi Käkkirurgi Handkirurgi adm Öron-näs o halssjukdom adm Plastikkirurgi adm Psykosocialt behandlingsarbete BFC adm Anestesi- och intensivvård adm Öron-näs o halssjukdom adm Inflytt till annan byggnad Datum

99 Återställande av avdelningar i 3-huset som har använts till öppenvård till slutenvårdsplatser. Ökat behov av slutenvårdsplatser inklusive omlokalisering av verksamhet för att ge plats för verksamhet i pågående byggprojekt (Arytmi- och PCI-laboratorium) Ombyggnad av lokal C7 för installation av läkemedelsrobot Läkemedelsförsörjningsprojektet har startats och syftar till en säker och effektiv läkemedelshantering. En del av projektet rör en automatisering av dosförpackade läkemedel till patienterna och maskinen som utför denna förpackning är planerad att stå i byggnad C7 varför anpassning av lokalen är nödvändig i perioden. Idag hyr Apoteket AB lokalen och sjukhuset arbetar på en överenskommelse för att få överta lokalen.

100 Ambulansstation Gränby+hkp-depå/hangar inkl. platta För att nå hela RU område med ambulans inom föreskriven tid krävs ny ambulanshall. En permanent lösning för tillfällig helikopterlandningsplats och en depå behövs då Ärna bedöms som osäker lösning med tanke på det förändrade säkerhetsläget i landet och försvarets upprustning. Trolig lösning är en inhyrning, extern hyresvärd. RPC renovering med renrumstandard Nuvarande lokaler i 96-huset uppfyller ej dagens standard, det krävs renrum. Eventuellt ny placering av RPC pga. kvävgashantering och renrumsstandard. Ombyggnad i C5, av riskobduktionslaboratorium till tillvarataganderum för vävnadsdonation Ombyggnad nödvändig för att säkerställa att donerad vävnad kan omhändertas (tex hud, hornhinnor). Lokalerna behöver vara avskilda från rum där avliden patient med luftburen smitta finns eller där obduktionspreparat från andra avlidna står framme. För att kunna tillvarata alla typer av vävnader ska lokalen hålla den standard som beskrivs i kapitel 6 i Guide to the quality and safety of tissues and Cells for human application i korta ordalag krävs ventilation med övertryck, vatten och avlopp, dragskåp, tryckluft.

101 Mindre ombyggnationer i samband med ersättning av tre stycken röntgenutrustningar Normalt krävs ombyggnationer vid utbyte av all radiologisk utrustning, så också vid byte av konventionella röntgenlaboratorium. Ofta behöver kyla- och elförsörjning kompletteras/bytas, annan takmontering kan krävas, väggar, mattor bytas osv. Placering BFC - Akademiska sjukhuset, Östhammar, Tierp. Kostnad ombyggnation enligt Fastighet och service ca 5 mnkr per maskin. Magnetisk resonanstomografi (MRT) Planerad placering är intill ett befintligt MR-laboratorium och innebär stora ombyggnationer men ur ett bemanningsperspektiv fördelaktigt. Behovet bedöms som stort. Fördjupad behovsanalys pågår samt att hänsyn bör tas till beslut av renovering av B9. Skall bla vägas mot att tre nya MR kameror tillkommer i ingång 1. Kostnaden för en kamera är ca 15 mnkr tillkommer byggkostnader på 25-3 mnkr. Ombyggnation i samband med ny röntgengenomlysningsapparat Antalet thoraxingrepp som kräver avancerad röntgenutrustning ökar. Thoraxoperation önskar utrusta en operationssal med uppgraderad utrustning för röntgen/genomlysning. En förstudie om det är möjligt att genomföra på thoraxoperation pågår.

102 Ingång 1 (Psykiatrins hus) mindre förändring av avd 3B Mindre förändring av avdelning 3B i syfte att skilja bipolära och ätstörningspatienter. Kostnad enligt förstudie 753 tkr. Klinisk genetik C11 återställa ett laboratorium + slå ihop två stycken laboratorier till ett större

103 Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /18 Dnr VS Prioritering av fastighetsinvesteringsbehov inom vårdstyrelsen Beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Förvaltningarnas prioriterade fastighetsinvesteringsbehov för perioden fastställs enligt bilaga. 2. Uppmärksamma regionstyrelsen på att investeringsbehov och prioriteringar kan påverkas och förändras med anledning av den målbild och strategi för effektiv och nära vård som kommer att beslutas av regionstyrelsen i april Regionstyrelsen föreslås ta fram en långsiktig etableringsplan med utgångspunkt i Målbild och strategi för effektiv och nära vård som bygger på länets demografi, befolkningsutveckling och framtida vårdbehov samt tar hänsyn till regional planering och befintligt fastighetsbestånd. Bilaga 6 Reservation Anna-Karin Klomp (KD), Emilie Orring (M), Roger Elsborg (M), Karolina Hilding (L) och Aranka Botka Ncomo (C) reserverar sig till förmån för eget yrkande. Ärendebeskrivning Inför arbetet med att ta fram Region Uppsalas fastighetsinvesteringsplan ska alla förvaltningar identifiera nya fastighetsinvesteringsbehov som kan föreslås till investeringsplanen Förvaltningarna ska identifiera investeringsbehov på både kort- och långsikt och motivera dessa. Behoven ska vara väl underbyggda med en behovsanalys och förankrade inom beställarens verksamhet. Extern förhyrning jämställs med investeringar och hanteras på samma sätt. Förvaltningarna ska presentera sina nya behov för respektive styrelse/nämnd som ska prioritera de investeringsbehov som respektive förvaltning lyfter fram som viktiga att genomföra under perioden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 28 (28)

104 Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Vårdstyrelsen ska: Värdera om förvaltningarnas behov ligger i linje med uppdrag och mål i verksamheten samt i linje med regionens långsiktiga mål och strategier. Prioritera de behov, utifrån fastlagda prioriteringsriktlinjer, som styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen. Efter beslutad prioritering inom respektive styrelse/nämnd vid februarimötet ska fastighet- och servicenämnden göra en sammanfattande bedömning av regionens totala fastighetsinvesteringsbehov utifrån ett fastighetsägarperspektiv under mars månad. Regionstyrelsen ansvarar därefter för att göra en slutlig prioritering av hela regionens investeringsbehov som ska ingå i investeringsplanen inför beslut i fullmäktige. Vid regionstyrelsens sammanträde i april 218 kommer det att beslutas om en målbild och strategi för effektiv och nära vård vilket kan komma att påverka investeringsbehov och prioriteringsordning. En framtida hälso- och sjukvård som ska bedrivas effektivt och nära patienten kommer kräva investeringar i nya lokaler som är anpassade efter hur vården ska bedrivas i framtiden. Region Uppsala är en region med en växande befolkning. Det planeras för ett stort antal nya bostäder och helt nya bostadsområden växer fram. Det är därför viktigt att Region Uppsala är med i ett tidigt skedde och planerar för hur hälsooch sjukvården ska etableras i dessa områden. Region Uppsala behöver se över hur nya etableringar ska finansieras då det tar flera år innan en verksamhet har ett tillräckligt patientunderlag för att kunna täcka sina kostnader. I vissa delar av länet kommer patientunderlaget aldrig vara tillräckligt stort för att täcka kostnaderna men där vi som region har ett ansvar att bedriva vård. Närvårdsavdelningen i Uppsala står utan lokaler när nuvarande avtal går ut 219. Det är därför viktigt att en ny lokal finns tillgänglig i början av 219 vilket kräver en skyndsam hantering. Hälsoäventyret i Uppsala står utan lokaler sedan i mars 217 och verksamheten har sedan dess saknat lokaler för att bedriva verksamhet i Uppsala. Kostnader och finansiering Vårdstyrelsens förvaltningar har inkommit med totalt 2 behov och 3 projekt i förstudie eller programfas. Av dessa är två gemensamma för förvaltningarna. Behoven är både i form av externa inhyrningar och egna fastighetsinvesteringar. Totalt genererar dessa fastigheter 53 miljoner kronor i investeringsutgifter under Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 29 (28)

105 Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: planperioden och totalt fram till 228 innebär det 539 miljoner kronor i investeringsutgifter. Primärvården/Hälsa och habilitering har identifierat 14 behov och 3 projekt som redan är i förstudie eller programfas. Motiveringen till investeringen är antingen att skicket är så dåligt att investering krävs alternativt att lokalen inte är ändamålsenlig för verksamheten. Närvårdsenheten och Hälsoäventyret har avtal som går ut/har gått ut och saknar nya lokaler. Det finns dessutom behov att bygga helt nya vårdcentraler för att möta den växande befolkningen. Förvaltningen Primärvården/Hälsa och habilitering bedriver både anslagsfinansierad verksamhet och verksamhet som finansieras via vårdvalsersättning. Vårdcentralsverksamheten bedrivs på en konkurrensutsatt marknad och har ingen möjlighet att i likhet med anslagsfinansierad verksamhet få tillskott i anslaget för att täcka ökade hyreskostnader. Förvaltningen har därför angett att samtliga investeringar i lokaler till denna verksamhet finansieras inom ram. För den anslagsfinansierade verksamheten anger förvaltningen att ett ekonomiskt tillskott är nödvändigt om kommande lokalkostnader överstiger nuvarande lokalkostnader. Folktandvården har identifierat 7 behov och 1 projekt som är inne i förstudie eller programfas. Motiveringen till de nya behoven är anpassningar, utökningar och helt nya lokaler för att anpassa sig till den förväntade kommande befolkningstillväxten. Folktandvården är till största delen finansierat med intäkter från tandvårdstaxan och andra ersättningar t ex tandvårdspeng för barn. Folktandvården har därför inte möjlighet att få ökat anslag för ökade hyreskostnader utan anger att samtliga ökade kostnader finansieras genom ökade intäkter från patienter. Bifogad investeringsplan innehåller förvaltningarnas prioritering av behov av fastighetsinvesteringar samt en skriftlig motivering. Ingen sammanvägning mellan förvaltningarna är genomförd. Förvaltningarna har för flera av objekten angett önskemål om ett tidigare färdigställande datum än vad som är inlagt i förslaget till investeringsplan från Fastighet och service. Yrkanden Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till det utsända förslagets första beslutspunkt om att ställa sig bakom förvaltningarnas prioriterade fastighetsinvesteringsbehov för perioden Anna-Karin Klomp (KD), Emilie Orring (M), Roger Elsborg (M), Karolina Hilding (L) och Aranka Botka Ncomo (C) yrkar bifall till det utsända förslagets första beslutspunkt med undantag för etablering av ny vårdcentral i Södra staden. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3 (28)

106 Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Ordföranden ställer proposition på eget yrkande om bifall till det utsända förslagets första beslutspunkt mot yrkande från Anna-Karin Klomp (KD) m.fl. och finner bifall till eget yrkande. Ordföranden yrkar bifall till det utsända förslagets andra beslutspunkt och finner bifall till eget yrkande. Ordföranden yrkar följande tillägg: Regionstyrelsen föreslås ta fram en långsiktig etableringsplan med utgångspunkt i Målbild och strategi för effektiv och nära vård som bygger på länets demografi, befolkningsutveckling och framtida vårdbehov samt tar hänsyn till regional planering och befintligt fastighetsbestånd. Anna-Karin Klomp (KD), Emilie Orring (M), Roger Elsborg (M), Karolina Hilding (L) och Aranka Botka Ncomo (C) yrkar att ovanstående tillägg tidsätts så att en etableringsplan redovisas i juni 218. Ordföranden yrkar avslag till yrkande från Anna-Karin Klomp (KD) m.fl. om tidssättning av etableringsplanen. Ordföranden ställer proposition på eget yrkande om avslag mot yrkande från Anna-Karin Klomp (KD) m.fl. och finner bifall till eget yrkande. Ordföranden yrkar bifall till utsänt förslag med tillägg och finner bifall. Vårdstyrelsens beslutar enligt utsänt förslag med tillägg. Kopia till Regionstyrelsen Fastighets- och servicenämnden Gunilla Swanholm, förvaltningsdirektör Folktandvården Torun Hall, förvaltningsdirektör Primärvården/Hälsa och habilitering Thomas Thunblom, förvaltningsdirektör Fastighet och service Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 31 (28)

107 Investeringsplan förslag Förv. Projektnamn Plan/ egen/inhyrd behov Kommentar Önskat färdigställande Prio Upparbetat inkl plan 218 Budget 219 Budget 22 Delsumma Budget Investeringar Summa Budget Investeringar Summa inkl 218 Förändring Budget 222 Budget 223 Budget 224 Budget 225 Budget 226 Budget 227 Primärvård Hälsa och habilitering PV HH Primärvården Samariterhemmet PV HH Almunge ny VC inhyrd PV HH Närvårdsavdelning Ny lokalisering för närvårdsavdelning PV HH Hälsoäventyret PV HH Kungsgärdet PV HH PV HH Plan 8 7 Plan Behov Ny lokalisering för Hälsoäventyret egen Nuvarande hyresavtal löper ut utan nu känd möjlighet till förlängning egen Tidigare hyresavtal Uppsala löpte ut Efter detta har verksamheten inte haft? Behov Ombyggnad alt flytt till nya lokaler Icke ändamålsenliga lokaler i dåligt skick Behov Flogsta vc Ersättning för nuvarande vårdcentral i Flogsta Ombyggnad lokaler vid lasarettet för en samlad verksamhet Dyra icke ändamålsenliga lok - avtal till 219 inhyrd Icke ändamålsenliga lokaler med för liten yta i förhållande till verksamheten inhyrd Behov Enköpings husläkarcentrum Behov PV HH Knivsta vc Ersättning av nuvarande vårdcentral i Knivsta Icke ändamålsenliga lokaler inhyrd Behov PV HH Alunda vc Ombyggnad alt flytt till nya lokaler inhyrd Behov PV HH Lasarettet i Enköping (hab. Bålsta o Enk samlade) Ombyggnation för en samlad verksamhet i Enköping Icke ändamålsenliga lokaler i dåligt skick Habiliteringsverksamhet i Bålsta och Enköping samlad i Enköping. Mer egen Behov PV HH Gimo vc Ombyggnad alt flytt till nya lokaler Behov Storvreta vc Ombyggnad alt flytt till nya lokaler Icke ändamålsenliga lokaler Växande befolkningsunderlag - nuvarande avtal uppsagt för villkorsändring inhyrd PV HH inhyrd Behov PV HH Fjärdhundra vc Ombyggnad alt flytt till nya lokaler Behov PV HH Primärvården Södra staden Ny vårdcentral - södra staden Behov PV HH Primärvården Centrala staden Ny vårdcentral - centrala staden Icke ändamålsenliga lokaler inhyrd Växande befolkningsunderlag inom Uppsala kommun? Växande befolkningsunderlag inom Uppsala kommun? Behov egen Summa fastighetsinitierade investeringar Förslag till plan Nuvarande plan Gemensamt Folktandvården och Primärvård Hälsa och habilitering (hela beloppet utan uppdelning mellan förvaltningarna) PV,FTV Tierp rivning och nybyggnation OBS Avser hela kostnaden. Uppdeln FTV? egen Behov 22 4 PV,FTV Nybyggnation Östervåla - FTV, PV, apotek OBS Avser hela kostnaden. Uppdeln FTV? egen Plan 22 3 Summa fastighetsinitierade investeringar Förändring nuvarande plan mot förslag till plan - exkl Östervåla och Tierp Förändring

108 Sammanställning investeringsbehov till investeringsplan Primärvården Förvaltning: Datum: Sammanställd av: Underskrift Primärvård, Hälsa och habilitering Tord Jansson Fylls i av beställande förvaltning Förvaltning: Beställare och hyresgäst: Kontaktperson beställare: Primärvården Närvårdsavdelning Tord Jansson Primärvården Hälsoäventyret Tord Jansson Fylls i av Landstingsservice Kontaktperson LSU: Byggnad: Närvårdsavdelning Hälsoäventyret Önskad byggstart: år Önskat färdigställande: år Beskrivning av investeringsbehov 219 Ny lokalisering för närvårdsavdelning 219 Ny lokalisering för Hälsoäventyret Rangordn. av inv. behov 1 2. Måste ske pga. akut påverkan på verksamheten 2 2. Måste ske pga. akut påverkan på verksamheten Ersättning fastighet i Östervåla på grund av vattenskada Primärvården Primärvården Tord Jansson Östervåla vc 22 Motiv till investering 3. Självfinansierad Motivering till investeringen i text Nuvarande hyresavtal löper ut utan nu känd möjlighet till förlängning Tidigare hyresavtal Uppsala löpte ut Efter detta har verksamheten inte haft någon lokal att bedriva verksamheten Inomhusproblem samt icke ändamålsenliga lokaler 5 4. Övrig som inte är akut Icke ändamålsenliga lokaler i dåligt skick 6 3. Självfinansierad Dyra icke ändamålsenliga lok - avtal till Självfinansierad Icke ändamålsenliga lokaler med för liten yta i förhållande till verksamheten Ersättning av nuvarande vårdcentral i Knivsta 8 3. Självfinansierad Ombyggnad alt flytt till nya lokaler 9 3. Självfinansierad 1 4. Övrig som inte är akut Habiliteringsverksamhet i Bålsta och Enköping samlad i Enköping. Mer ändamålsenliga lokaler och effektivare Primärvården Tord Jansson Tierps vc 22 Primärvården Kungsgärdet Tord Jansson Kungsgärdet 225 Ombyggnad alt flytt till nya lokaler Primärvården Primärvården Tord Jansson Flogsta vc 22 Ersättning för nuvarande vårdcentral i Flogsta Primärvården Primärvården Tord Jansson Enköpings husläkarcentrum 22 Primärvården Primärvården Tord Jansson Knivsta vc 22 Primärvården Primärvården Tord Jansson Alunda vc 22 4 Ombyggnad lokaler vid lasarettet för en samlad verksamhet Ombyggnation för en samlad verksamhet i Enköping Beräknat investeringsbelopp, tkr Bedömd noggranhet yta omb/nybygg kvm Kan ej beräknas 13 5 Skattning 215 Skattning 93 tkr/år 3 4 tkr/år. OBS avser hela invest/kostn. Fördeln mellan förvaltningar? 14 tkr/år. OBS avser hela invest/kostn. Fördeln mellan förvaltningar? 215 Skattning 15 2 tkr/år 45 Skattning 3. Självfinansierad Primärvården Kommentar till driftkonsekvens Icke ändamålsenliga lokaler i dåligt skick 3 Nybyggnation alt ombyggnad vid inhyrning i nya lokaler Drift konsekvenser 2 Skattning 265 tkr/år 25 Skattning tkr/år Icke ändamålsenliga lokaler 2 Skattning 265 tkr/år Icke ändamålsenliga lokaler i dåligt skick 2 Skattning 265 tkr/år 2 Skattning 265 tkr/år 2 Skattning 265 tkr/år 2 Skattning 265 tkr/år Primärvården Hab verksamhet Tord Jansson Las i Enköping 219 Primärvården Primärvården Tord Jansson Gimo vc 225 Ombyggnad alt flytt till nya lokaler Självfinansierad Icke ändamålsenliga lokaler Primärvården Primärvården Tord Jansson Storvreta vc 22 Ombyggnad alt flytt till nya lokaler Självfinansierad Växande befolkningsunderlag - nuvarande avtal uppsagt för villkorsändring Primärvården Primärvården Tord Jansson Fjärdhundra vc 225 Ombyggnad alt flytt till nya lokaler Självfinansierad Icke ändamålsenliga lokaler 2 Skattning 265 tkr/år Primärvården Primärvården Tord Jansson 222 Ny vårdcentral - södra staden Självfinansierad Växande befolkningsunderlag inom Uppsala kommun 2 Skattning 265 tkr/år Primärvården Primärvården Tord Jansson 225 Ny vårdcentral - centrala staden Självfinansierad Växande befolkningsunderlag inom Uppsala kommun 2 Skattning 265 tkr/år

109 Investeringsplan förslag Förv. Projektnamn Kommentar Plan/ behov Önskat färdigställande Prio Upparbetat inkl plan 218 Budget 219 Budget 22 Delsumma Budget Investeringar Budget 222 Budget 223 Budget 224 Budget 225 Budget 226 Budget 227 Budget 228 Summa Investeringar Summa inkl 218 Folktandvården FTV Folktandvården Vretgränd Behov FTV Fler FTV behandlingsrumpå Lasarettet i Enköping Behov FTV /Årsta vårdcentral Behov 22 2 FTV Knivsta/Extern Extern inhyrning Behov FTV Ulleråker/Extern Extern inhyrning Behov FTV Alsike alt. Extern inhyrning Behov 23 5 Summa fastighetsinitierade investeringar X X X X Gemensamt Folktandvården och Primärvård Hälsa och habilitering (hela beloppet utan uppdelning mellan förvaltningarna) PV,FTV Tierp rivning och nybyggnation OBS Avser hela kostnaden. Uppdeln PV? Behov PV,FTV Nybyggnation Östervåla - FTV, PV, apotek OBS Avser hela kostnaden. Uppdeln PV? Plan Summa fastighetsinitierade investeringar

110 Sammanställning nya fastighetsinvesteringsbehov till investeringsplan Förvaltning: Datum: Folktandvården Sammanställd av: Underskrift Förvaltningsdirekt ör: Yvonne Fylls i av beställande förvaltning Förvaltning: Folktandvården Folktandvården Folktandvården Folktandvården Folktandvården Beställare och Kontaktperson hyresgäst: beställare: Folktandvården Folktandvården Folktandvården Folktandvården Yvonne Andersson Yvonne Andersson Yvonne Andersson Yvonne Andersson Yvonne Andersson Fylls i av Landstingsservice Kontaktperson LSU: Sonja Ekström Boström Sonja Ekström Boström Sonja Ekström Boström Sonja Ekström Boström Sonja Ekström Boström Byggnad: Tierp/Extern Önskad byggstart: år 219 Önskat färdigställande: år Beskrivning av investeringsbehov Då en ökad inflyttnig och att dagens lokaler inte är optimala för att driva effektiv och modern tandvård i. Nya lokaler behövs som ligger mer centalt i närheten av allmänna kommunikationer vilket underlättar 22 tillgängligheten för våra patienter. Ca 75m2 Rangordn. av inv. behov 1 Under förutsättning att planerade byggnationer kommer att verkställas i Ulleråkersområdet behövs utökad kapacitet för att kunna serva länsinnevånarna med tandvård. Kliniken bör vara ca 5m2 Ulleråker/Extern Knivsta/Extern /Årsta vårdcentral Alsike alt Motivering till investeringen i text En ökad inflyttnig och att dagens lokaler inte är optimala för att driva effektiv och modern tandvård i. Nya lokaler behövs som ligger mer centalt i närheten av allmäna kommunikationer vilket underättar tillgängligeten för våra patienter. Ca 75m2 En ökad inflyttnig och att dagens lokaler inte är optimala för att driva effektiv och modern tandvård i. Nya lokaler behövs som ligger mer centalt i närheten av allmäna kommunikationer vilket underättar tillgängligeten för våra patienter. Ca 75m2 Under förutsättning att planerade byggnationer kommer att verkställas i Ulleråkersområdet behövs utökad kapacitet för att kunna serva länsinnevånarna med tandvård. Kliniken bör vara ca 5m2 Under förutsättning att planerade byggnationer kommer att verkställas i Ulleråkersområdet behövs utökad kapacitet för att kunna serva länsinnevånarna med tandvård. Kliniken bör vara ca 5m2 Under förutsättning att planerade byggnationer kommer att verkställas i Knivstaområdet behövs utökad kapacitet för att kunna serva länsinnevånarna med tandvård. Kliniken bör vara ca 75m2 Under förutsättning att planerade byggnationer kommer att verkställas i Knivstaområdet behövs utökad kapacitet för att kunna serva länsinnevånarna med tandvård. Kliniken bör vara ca 75m2 Under förutsättning att planerade byggnationer kommer att verkställas i Årsta, Salabacke i Uppsala behövs utökad kapacitet för att kunna serva länsinevånarna med tandvård Under förutsättning att planerade byggnationer kommer att verkställas i Årsta, Salabacke området i Uppsala behövs utökar kapacitet för att kunna seva länsinnevånarna med tandvård. Under förutsättning att planerade byggnationer och 4 spår kommer att verkställas i Alsike och Bergsbrunna i Uppsala behövs utökad tandvårdskapacitet för att kunna serva de boende. Under förutsättning att planerade byggnationer och 4 spår kommer att verkställas i Alsike och Bergsbrunna i Uppsala behövs utökad tandvårdskapacitet för att kunna serva de boende. 4 Under förutsättning att planerade byggnationer kommer att verkställas i Knivstaområdet behövs utökad kapacitet för att kunna serva länsinnevånarna med tandvård. Kliniken bör vara ca 75m2 Då en ökad inflyttnig och utbyggnaden av Årsta o Salabackar gör att kliniken behöver utökass med ca 3 rum i befintliga lokaler ca 22 2m2 Beskriv behovet Under förutsättning att planerade bostadsbyggnationer kommer att verkställas i i Alsike och Bergsbrunna behövs utökad kapacitet för att kunna serva de boende med tandvård. Kliniken bör vara ca 5m2 (motsvarande 8 behandlingsrum) 23 Motiv till investering Driftkonsek- Kommentar till driftvens konsekvens Beräknat investeringsbelopp, tkr Bedömd noggranhet yta omb/nybygg kvm Genom ökade intäker från patienter. Ja 215 Skattning 14 tkr/år Genom ökade intäker från patienter. Ja Kan ej beräknas Genom ökade intäker från patienter. Ja Kan ej beräknas Genom ökade intäker från patienter. Ja Kan ej beräknas Genom ökade intäker från patienter. Ja Kan ej beräknas

111 Bilaga 135/17 Region Uppsala Fastighets investeringsprocessen Beslutad i regionfullmäktige

112 Bilaga 135/17 Innehåll 1 Inledning Begreppsförklaring Investeringsram Fastighetsinvesteringsprocessen Fastighetsinvesteringsplan Faser i fastighetsinvesteringsprocessen Behov Förstudie Program Genomförande Leverans Uppföljning Roller och ansvar i processen Beställaren Fastighet och Service Investeringsrådet Ansvarig styrelse/nämnd Fastighets- och servicenämnden Regionstyrelsen Regionfullmäktige Beslut och beslutsnivåer i faserna Beslutsunderlag Förändringar i pågående investeringar Förutsättningar för prioriteringar Inhyrning Tidplan fastighetsinvesteringsprocess Utrustningsinvesteringar som innebär fastighetsinvesteringar Sida 2 av 17

113 Bilaga 135/17 1 Inledning För att skapa bra förutsättningar att förse invånarna med bland annat vård, trafik och kultur så krävs det att Region Uppsala har ändamålsenliga lokaler för respektive verksamhet. Investeringar i fastigheter tar stora resurser i anspråk och har en långsiktig påverkan på verksamheten. Investeringarna skapar goda förutsättningar för verksamheten genom förbättrade och mer rationella arbets- och vårdmiljöer samt lägre miljöpåverkan. Syftet med detta dokument är att beskriva och fastställa en regiongemensam process för investeringsbeslut för att ge framförhållning och förutsättningar för väl underbyggda investeringsbeslut bidra till öppenhet, transparens och möjlighet att prioritera och pröva förslagen få en tydlig och klar struktur för styrning, planering, beslut och uppföljning tydliggöra rollerna mellan förvaltningarna, regionkontoret och politiken skapa en helhetsbild kring regionens aktuella och kommande investeringsbehov På kort sikt påverkar investeringarna regionens likviditet och långsiktigt förmågan att bära de ekonomiska effekterna samt möjlighet att bedriva en bra verksamhet. För att fastställa vilka investeringar Region Uppsala ska satsa på behöver det finns fastställda prioriteringsriktlinjer för fastighetsinvesteringar och investeringsplanen behöver kopplas till regionens och förvaltningarnas strategier och långsiktiga mål. Detta dokument är en uppdatering av den fastighetsinvesteringsprocess som fullmäktige beslutade om i juni 216. De huvudsakliga förändringarna är att rollerna förtydligats ytterligare, att processen för hur beslut fattats klargjorts, riktlinjer för prioritering har fastlagts samt att processen med att ta fram beslutsunderlag har preciserats ytterligare. 1.1 Begreppsförklaring De begrepp som förekommer i fastighetsinvesteringsprocessen klargörs nedan. Hyresgäst förvaltning som hyr en lokal. Beställare förvaltning som beställer en ombyggnation/nybyggnation. Fastighetsägare Region Uppsala Fastighet och Service förvaltning med uppdrag att förvalta och utveckla Region Uppsalas ägda och förhyrda fastigheter. Förvaltningen har det samlade ansvaret för planerings- och byggprocessen vid nyoch ombyggnationer i regionens fastigheter. Fastighetsinvesteringsplan Ingår som en del av Regionplan och budget (RPB). Fastighetsinvesteringsplanen uppdateras och beslutas årsvis och innehåller investeringsobjektoch nivåer för de kommande tio åren med fokus på de närmsta tre åren. Fastighetsutvecklingsplan strategisk plan som beskriver fysiska utvecklingsmöjligheter ur ett fastighetsägarperspektiv på kort och lång sikt. Sida 3 av 17

114 Bilaga 135/17 Lokalförsörjningsplan strategisk plan som beskriver det långsiktiga behovet av lokaler ur ett verksamhetsperspektiv. Fastighetsägarinitierad investering (FI-investering) investering för att bibehålla, förbättra, förnya och anpassa befintliga byggnader eller deras tekniska system. På uppdrag av fastighetsägaren identifierar Fastighet- och Service behovet. Hyresgästinitierad investering (HI-investering) åtgärder initierade och identifierade av hyresgästen som påverkar hyresgästens verksamhet. Projekthandbok för fastighetsinvesteringsprojekt Fastighet och Service handbok som beskriver faserna inom byggprojekt och är ett stöd för arbetet med investeringarna. 2 Investeringsram I samband med att Region Uppsalas budget- och planeringsprocess inleds görs en analys av det tillgängliga utrymmet för investeringar för den kommande planperioden, vilket ingår som en del av ett planeringsdirektiv. Planeringsdirektivet baseras på den analys som gjorts av de ekonomiska förutsättningar som finns och utmynnar i en investeringsram som Regionstyrelsen fattar beslut om. Ramen ska bygga på en investeringsnivå som för Regions Uppsala är ekonomisk hållbar över tid. Ramen styrs främst av regionens förmåga att långsiktigt bära drift- och kapitalkostnaderna samt vilken nyttoeffekt investeringarna ger. Utifrån ramen skapas regionens investeringsplan vilken specificerar vilka investeringar som planeras utföras de närmsta åren. Alla nya investeringsbehov ska baseras på långsiktiga strategiska planer och mål, exempelvis RPB, Fastighetsutvecklings och Lokalförsörjningsplaner samt vårdutvecklingsprojekt. Investeringarna kategoriseras i grupper baserat på var ansvaret ligger och hur beslut fattas. 3 Investeringar med en investeringsutgift över 1 miljoner kronor. Investeringar med en investeringsutgift mellan 1 och 1 miljoner kronor. Investeringar med en investeringsutgift upp till 1 miljoner kronor mindre hyresgästinitierade investeringar (HI) som kan ingå i ram eller specificeras per objekt. Fastighetsägarinitierad investeringsram (FI ram) mindre åtgärder med en investeringsutgift upp till 1 miljoner kronor som kan ingå i ram och/eller specificeras per objekt. Fastighetsinvesteringsprocessen Fastighetsinvesteringsprocessen består av sex faser - behov/behovsanalys, förstudie, program, genomförande, leverans respektive uppföljning. Beslutsprocessen för fastighetsinvesteringar, från identifierat behov till genomförande, är lång. Behoven ska fångas upp i ett tidigt skede för att Sida 4 av 17

115 Bilaga 135/17 regionen ska få en helhetsbild och kunna bedöma vilka verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser investeringsbesluten får för budget kommande år. 3.1 Fastighetsinvesteringsplan Fastighetsinvesteringsplanen uppdateras och beslutas årsvis och innehåller investeringsobjekt- och nivåer för de kommande tio åren med fokus på de närmsta tre åren enligt regionplan- och budget. Fastighetsinvesteringsplanen kan innehålla investeringsprojekt från flertalet faser dvs. behov/behovsanalys, förstudie, program och genomförande. Planen innehåller både projekt initierade av fastighetsägare och hyresgäst, för att uppnå samordningsvinster bör dessa projekt planeras att genomföras samtidigt. I arbetet med att ta fram den årliga investeringsplanen ska nya investeringsbehov föreslås till investeringsplanen. Förvaltningarna lyfter upp sina nya behov till styrelse/nämnd som prioriterar dem. Behoven som lyfts är inte med automatik föremål för en investering utan lokalbehovet kan även lösas med en extern förhyrning. För investeringsbehov som lyfts i den politiska prioriteringsprocessen är det ett krav att det finns en behovsanalys. För investeringar som pågår under flera år ska prognoser och likvidflöden uppdateras. Vid stora förändringar gällande investeringsnivåer och innehåll för pågående projekt ska förvaltningarna informera styrelse/nämnd om förändringarna i investeringsplanen. I alla fastighetsinvesteringsprojekt finns osäkerheter, ju tidigare fas desto större osäkerhet då projekten inte är definierade och till stor del bygger på övergripande idéer om hur ett problem kan lösas. Investeringsbehov i tidiga faser bör ha en marginal i kalkylerna för detaljeringspåslag (ex. val av lösning, omfattning, tekniska behov och tid). Ju mer definierat projektet blir desto mindre är behovet av marginaler i kalkylerna. Kalkyler till byggprojekt ska i alla faser upprättas av Fastighet och Service. En post för oförutsedda investeringar och programändringar i befintliga projekt bör inkluderas i investeringsplanen. Den oförutsedda posten hanteras av FSN och är till för oförutsedda/akuta behov och fördyringar av pågående och planerade projekt. En programändring avser ett nytillkommet behov inom ett investeringsprojekt och är en förändring av innehållet jämfört med vad som beslutats dvs. en ny funktion. En programändring ska beslutas enligt gällande delegationsordning. För alla investeringar som ingår i investeringsplanen ska det framgå hur framtida driftkostnaden tas om hand inom beställarens budget. Fokus ska ligga på de verksamhetsmässiga effekterna och förmågan att bära de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av investeringen. Oförutsedda investeringsbehov som uppkommer under löpande år ska i första hand tas om hand genom omprioriteringar inom befintlig investeringsplan. Sida 5 av 17

116 Bilaga 135/ Faser i fastighetsinvesteringsprocessen Varje behov måste beredas och beslutas enligt investeringsprocessens faser. Alla investeringsprojekt har en projektorganisation. Projektorganisationens storlek och roll påverkas av hur omfattande och komplext projektet är. Vid projekt med en investeringsutgift som överstiger 1 miljoner kronor eller i projekt med särskilt behov tillsätts en styrgrupp för att leda projektet. Bild 1: fastighetsinvesteringsprocessen Behov Behov uppstår vid förändring av verksamhet, strategiska beslut, myndighetskrav, skador, åtgärder för att bibehålla fastighetens värde etc. Beroende på typ av åtgärd så initieras behovet av förvaltning, Fastighet och Service eller styrelse/nämnd. För att ett investeringsbehov ska kunna tas upp i investeringsplanen behöver en behovsanalys vara gjord där behovet är väl utrett och underbyggt genom att det finns dokumenterade underlag som visar på: o vilka alternativa lösningar som utretts (tänk om, optimera, bygg om, bygg nytt) o vilken underbyggd information som tagits fram för att motivera investeringsbehovet o vilken nytta som uppnås med investeringsbehovet, kvantitativ och kvalitativ nytta Sida 6 av 17

117 Bilaga 135/17 o identifierade sido- och följdprojekt och dess konsekvenser och kostnadseffekter o hur driftkostnadskonsekvenser ska hanteras inom beställarens budget (ex ökade personalkostnader, ny utrustning, hyreskostnad) o att erforderliga beslut finns inom beställarens verksamhet. Beställaren ansvarar för att ta fram en verksamhetsbeskrivning utifrån behovet. Fastighet och Service ansvarar för att ta fram behovsanalysen på uppdrag och i samarbete med beställaren. Behovsanalysen utmynnar i en rapport som beskriver behov, mål, tidplan, budget och organisation för nästa fas, förstudien Förstudie Förstudiearbetet innebär en presentation av olika handlingsalternativ för att lösa det som beskrivits i behovsanalysen såsom projektformulering, studier av projektets möjligheter, strategisk utformning, verksamhetsbeskrivning, utrustningsplanering, kartläggning av miljöaspekter av vital betydelse för projektet, tidplan och ekonomiska kalkyler. Fastighet och Service ansvarar för att ta fram förstudien på uppdrag och i samarbete med beställaren. I förstudien ska en total kostnad för projektet redovisas och beställaren redovisar hur de ska finansiera en ökad hyres- och driftkostnad Program Programarbetet ska definiera och redovisa mål, krav och egenskaper. Ekonomiska ramar tas fram och förutsättningar för projektets genomförande redovisas i programhandlingen. Fastighet och Service ansvarar för att ta fram ett programarbete på uppdrag och i samarbete med beställaren. Programarbetet är underlag för beslut om genomförande och upprättande av ett preliminärt hyresavtal. I programarbetet ska en total kostnad för projektet redovisas och beställaren redovisar hur de ska finansiera en ökad hyreskostnad Genomförande Avser produktion utifrån fastställd programhandling och beställning Beställningen omfattar fastställd ekonomisk ram och bygger på den överenskommelse som gjorts mellan Fastighet och Service och beställare. Fastighet och Service ansvarar för planering, styrning och uppföljning av entreprenadarbeten Leverans Avser överlämning av projekt till driftorganisation och hyresgäst. Sida 7 av 17

118 Bilaga 135/ Uppföljning En uppföljning mellan beställare och Fastighet och Service ska ske efter att investering är färdigställd och tagen i bruk. Uppföljningen ska hantera garantifrågor, dokumentation och även innefatta ett erfarenhetsutbyte mellan parterna. 4. Roller och ansvar i processen 4.1 Beställaren Beställaren ansvarar för att: identifiera investeringsbehov och för att motivera dessa o behoven behöver vara väl underbyggda med en behovsanalys och förankrade/beslutade inom beställarens verksamhet o presentera investeringsbehoven i samband med att ansvarig styrelse/nämnd ska prioritera behoven. Skriva fram beslutsärenden med hjälp av Fastighet och Service enligt fastlagda mallar. Hantera de kostnadskonsekvenser som investeringen medför, o om det efter en behovsanalys visar sig att kostnaderna inte kan hanteras inom beställarens ekonomi måste beställaren gå vidare till styrelse/nämnd för begäran om finansiering av kostnadsökningarna. Detta görs när behoven anges i investeringsplanen så att de ekonomiska förutsättningarna är klarlagda i RPB o vid behov av programändring som inte ryms inom tilldelade medel ska beställaren motivera och redogöra för hur programändringen ska finansieras. Ansvarig styrelse/nämnd beslutar om programändringen o om det under pågående projekt visar sig att investeringen blir dyrare än vad som beslutats i tidigare faser ska beställaren redogöra för ansvarig styrelse/nämnd hur de ska hantera kostnadskonsekvenserna av fördyringen. Beställaren tillsammans med Fastighet och Service informerar FSN gällande pågående investeringsprojekt där överskridande av tilldelade medel beräknas ske och hur kostnadskonsekvenserna ska hanteras. FSN har därefter möjlighet att omdisponera inom investeringsramen upp till en investeringskostnad på 1 mnkr. 4.2 Fastighet och Service Fastighet och service ansvarar för att: Instruktioner, rutiner och mallar gällande underlag för fastighetsinvesteringar är uppdaterade och kända inom regionen. Gå ut med anvisningar till förvaltningarna inför framtagandet av investeringsplanen. Sida 8 av 17

119 Bilaga 135/17 Bistå förvaltningarna med att ta fram investeringsbehov samt att stämma av om behoven är relevanta. Identifiera långsiktiga behov i strategiska planer, (Fastighetsutvecklingsplaner). Identifiera FI-investeringsbehov på kort och långsikt och för att motivera dessa o behoven ska vara väl underbyggda med en behovsanalys och förankrade/beslutade inom beställarens verksamhet o presentera FI-investeringsbehoven i samband med att ansvarig styrelse/nämnd ska prioritera behoven. Skriva fram beslutsärenden för FI- investeringar enligt fastlagda mallar. Se till att de investeringar som är beslutade genomförs. Tillsammans med beställaren informera FSN gällande pågående investeringsprojekt där överskridande av tilldelade medel beräknas ske och hur kostnadskonsekvenserna ska hanteras. FSN har därefter möjlighet att omdisponera inom investeringsramen upp till en investeringskostnad på 1 mnkr. Vid behov omprioritera investeringsbehov efter att investeringsplanen har beslutats. Förvaltningsdirektören för Fastighet och Service får omprioritera inom investeringsplanen för aktuell styrelse/nämnds investeringsram efter samråd med aktuell förvaltning. Detta kan göras till en investeringskostnad upp till 1 mnkr. Besluta vilka faser som ska tillämpas för respektive investeringsprojekt. Förvaltningsdirektören för Fastighet och Service får fatta besluta om faser för investeringar upp till 1 mnkr. En individuell prövning ska alltid göras innan beslut fattas. 4.3 Investeringsrådet Investeringsrådet utgör tjänstemannaberedning för investeringsärenden till FSN och RS. Investeringsrådet är en kontrollfunktion för att fånga upp och värdera förvaltningarnas fastighetsinvesteringsbehov. Alla investeringsprojekt som drifts- eller investeringsmässigt förutsätter tillskott av medel, ska behandlas i investeringsrådet. Regiondirektören utser medlemmarna i investeringsrådet. När investeringsärenden hanteras i investeringsrådet ska beställaren vara föredragande av ärendet. Fastighet och Service bistår beställaren med byggteknisk kunskap och kalkylinformation. Investeringsrådet ansvarar för att: Bereda och kvalitetssäkra investeringsramen innan överlämning till FSN och RS. Investeringsrådets ställningstagande gällande ekonomiska konsekvenser utgår från det planeringsdirektiv som beslutats av Regionstyrelsen. Beskriva för FSN och RS de ekonomiska konsekvenserna av olika investeringsvolymer, kostnadskonsekvenser och påverkan på regionens totala ekonomi, likviditetspåverkan och eventuellt behov av lånefinansiering. Sida 9 av 17

120 Bilaga 135/17 Bereda prioriteringar utifrån styrelse/nämnds förslag. Bereda investeringsärenden innan beslut i FSN. Bereda utrangeringar och försäljningar av fastigheter. Bereda nya inhyrningar. Vara sista instans för beslut om tvingande flyttar. Vara sista instans i fastighetsetsrelaterade tvister. 4.4 Ansvarig styrelse/nämnd Ansvarig styrelse/nämnd ansvarar för att Värdera om förvaltningarnas behov ligger i linje med verksamhetsuppdrag och mål i verksamheten samt i linje med regionens långsiktiga mål och strategier. Prioritera de behov, utifrån fastlagda prioriteringsriktlinjer, som styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen. Besluta om programändringar, som inte ryms inom tilldelade medel. Beställare motiverar och redogör för hur programändringen ska finansieras. 4.5 Fastighets- och servicenämnden FSN ansvarar för att: Prioritera de FI-behov som, efter en behovsanalys, styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen. Göra en sammanfattad bedömning av regionens totala fastighetsinvesteringsbehov utifrån ett fastighetsägarperspektiv, när behov utvärderas så ska de ställas i relation till regionens ekonomiska utrymme, myndighetsåtgärder, verksamhetsplaner och strategiska mål. Utifrån den av fullmäktige beslutade investeringsplanen, och därmed beslutad finansiering av kostnadsökningar, tar FSN beslut om investeringar löpande utifrån fastställd investeringsprocess o Investeringsbehov kan uppstå efter att investeringsplanen har beslutats. FSN kan då undantagsvis omprioritera inom investeringsplanen för aktuell styrelse/nämnds verksamhetsområde. Detta kan göras till en maximal investeringskostnad på 1 mnkr. En förutsättning är även att hyreskostnadskonsekvensen kan hanteras inom beställarens ram. Sida 1 av 17

121 Bilaga 135/17 Ska godta Investeringsrådets yttrande över finansiering. Med Investeringsrådets godkännande om att finansiering finns ska FSN kunna fatta beslut om att bevilja investeringsmedel. Vid fördyringar inom en investering ska beställaren tillsammans med Fastighet och Service informera FSN gällande de investeringsprojekt där överskridande av tilldelade medel beräknas ske. FSN har därefter möjlighet att omdisponera inom investeringsramen upp till en investeringskostnad på 1 mnkr. Informera ansvarig styrelse/nämnd kring eventuella större förändringar som sker inom ramen för tilldelade medel, avseende inriktningen i ett investeringsprojekt. Vid större förändringar för FI investeringar, programändringar, ska FSN fatta beslut om programändringen och kostnadskonsekvenser. 4.6 Regionstyrelsen Regionstyrelsen ansvarar för: Att göra en slutlig prioritering av fastighetsinvesteringsplanen, inför beslut i regionfullmäktige. Vid behov ansvarar regionstyrelsen för att prioritera investeringsbehov mellan styrelser och nämnder Att bereda investeringar med ett investeringsbelopp över 1 mnkr inför beslut i regionfullmäktige Att bereda förändringar i investeringsramen dvs. förändringar av investeringsnivåer och kostnadseffekter utifrån förslag från FSN inför regionfullmäktige. 4.7 Regionfullmäktige Regionfullmäktige ansvarar för: Att utifrån Regionstyrelsen beredning av fastighetsinvesteringsplan besluta om att fastställa fastighetsinvesteringsplanen. Att utifrån Regionstyrelsens beredning besluta om investeringar med ett investeringsbelopp över 1 mnkr. Att besluta om förändringar i investeringsramen dvs. förändringar av investeringsnivåer och kostnadseffekter utifrån förslag från FSN och efter beredning av Regionstyrelsen. 5. Beslut och beslutsnivåer i faserna Region Uppsalas delegationsordning utgör grunden för hur beslut ska fattas i de olika faserna i investeringsprocessen. Sida 11 av 17

122 Bilaga 135/17 Alla behov med en behovsanalys sammanställs, prioriteras och förs in i investeringsplanen, som beslutas årligen i och med att RPB beslutas av fullmäktige i juni. Alla behov som enligt investeringsplanen ska starta år 1 i planperioden är godkända att gå vidare till behovsanalys- och förstudiefasen. o Behov som planeras starta år 2 och 3 i investeringsplanen beslutas i kommande investeringsplaner. Efter utförd förstudie ska beslut tas om att gå vidare till programfasen. Efter utfört program ska beslut tas om att gå vidare till genomförandefasen. Beslutsunderlag efter utförd förstudie och program skrivs fram av beställaren och beslutet tas för projektets totalkostnad och enligt beslutsnivåerna investeringsprocessen I besluten ska det alltid framgå den totala kostnaden och hur kostnadsökningen av en investering är finansierad. Beställaren kan aldrig fatta ett beslut som innebär att någon annan ska finansiera kostnadsökningen. Förvaltningschef får fatta beslut om förstudie, program respektive genomförandefas för investeringar upp till 1 mnkr o Avvikelser inom projektet, så länge totalsumman för projektet inte uppgår till mer än 1 mnkr, ska hanteras av förvaltningschef o Omprioriteringar mellan projekt upp till 1 mnkr inom sitt eget ansvarsområde ska göras av förvaltningschef o Ovan gäller under förutsättning att den av fullmäktige beslutade investeringsramen inte överskrids samt att investeringen finansieras av hyresgäst (HI) respektive via avkastningskrav (FI). FSN får fatta beslut om förstudie, program respektive genomförandefas för investeringar mellan 1 och 1 mnkr o Avvikelser inom projektet, så länge totalsumman för projektet inte uppgår till mer än 1 mnkr, ska hanteras av FSN o Omprioriteringar mellan projekt mellan 1 och 1 mnkr ska göras av FSN o Ovan gäller under förutsättning att den av fullmäktige beslutade investeringsramen inte överskrids samt att investeringen finansieras av hyresgäst (HI) respektive via avkastningskrav (FI). Fullmäktige fattar beslut när total investeringsutgift för investeringar är över 1 mnkr o Avvikelser och omprioriteringar som inte är finansierade, inte är inom beslutad ram eller är över 1 mnkr beslutas av fullmäktige. Ett projekt bekostas av beställaren om det i någon av faserna beslutas att inte genomföras. Undantag kan ske om FSN avbryter ett projekt. Bedömning av detta sker från fall till fall. I investeringsplanen anges vem som finansierar kostnadsökningen för investeringen. En kostnadsökning som en förvaltning inte kan finansiera själv kan FSN ta beslut om att den ska finansieras av ägaren förutsatt att det är angivet i investeringsplanen. Sida 12 av 17

123 Bilaga 135/ Beslutsunderlag Särskild beslutsmall ska alltid användas vid framskrivande av beslut. Engångskostnader ska ingå i besluten (t ex evakuering, temporära kostnader, utrangering, nedskrivning) Finansiering av dessa ska framgå. Förändringar av driftskostnader (t ex ökade personalkostnader, utrustningsinvesteringar, media m.m.) ska ingå i besluten. Finansiering av dessa ska framgå. Kostnader för sido- och följdprojekt ska ingå i besluten. Finansiering av dessa ska framgå. 5.2 Förändringar i pågående investeringar Löpande beslut under genomförandefasen som beror på mindre förändringar/anpassningar fattas av projektorganisationen enligt delegationsordning inom ramen för tilldelade medel. Vid avvikelser såsom fördyringar av ett investeringsprojekt ska beställaren konsekvensbeskriva effekterna av fördyrningen. Beställaren ska tillsammans med Fastighet och Service informera FSN gällande de investeringsprojekt där överskridande av tilldelade medel beräknas ske. o Avvikelser inom ett projekt jämfört med tilldelade medel, så länge totalsumman för projektet inte uppgår till mer än 1 mnkr, ska hanteras av förvaltningschef o Avvikelser inom ett projekt jämfört med tilldelade medel, så länge totalsumman för projektet inte uppgår till mer än 1 mnkr, ska hanteras av FSN o Ovan gäller under förutsättning att den av fullmäktige beslutade investeringsramen inte överskrids samt att investeringen finansieras av hyresgäst (HI) respektive via avkastningskrav (FI). o Avvikelser inom ett projekt jämfört med tilldelade medel, där totalsumman för projektet uppgår till mer än 1 mnkr eller där den beslutade investeringsramen överskrids, ska hanteras av RF Vid behov av omprioriteringar ska beställaren och Fastighet och Service konsekvensbeskriva effekterna av omprioriteringen samt informera FSN gällande de investeringsprojekt där omprioritering beräknas ske. o Omprioriteringar mellan projekt upp till 1 mnkr inom sitt eget ansvarsområde ska göras av förvaltningschef o FSN har möjlighet att omdisponera inom investeringsramen upp till en investeringskostnad på 1 mnkr. o Fullmäktige omdisponerar inom investeringsramen för projekt över 1 mnkr Sida 13 av 17

124 Bilaga 135/17 Vid behov av programändring dvs behov av en förändring av innehållet i investeringsprojektet ska beställaren göra en konsekvensanalys av vad programändringen innebär för förvaltningen exempelvis i form av högre driftskostnader. Ansvarig styrelse/nämnd ska besluta om programändringen. 6. Förutsättningar för prioriteringar Regionen investerar årligen stora belopp i fastigheter och utrustning. Med tanke på beloppen måste prioriteringar kunna göras mellan olika investeringsbehov. För att ett investeringsbehov ska kunna prioriteras måste det finnas en behovsanalys. För att underlätta en jämförelse mellan olika typer av investeringar ska investeringarna klassificeras i kategorierna nedan inför prioritering: Arbetsmiljö och myndighetskrav Ersättningsinvestering Utökning av produktion Kvalitetshöjning Utgångspunkten i styrelse/nämnders prioriteringsarbete ska vara: investeringens följsamhet mot myndighetskrav investeringens betydelse att nå inriktning och strategiska mål i RPB investeringens betydelse att nå verksamhetsuppdrag och mål i verksamheten investeringens genomförbarhet Förvaltningarna tar fram sina investeringsbehov vilka de klassificerar och prioriterar. Förvaltningarna ska prioritera i rangordning från 1 och uppåt där 1 är viktigast att genomföra. Varje investeringsbehov får en unik rangordning. I januari ska förvaltningarna presentera sitt förslag på klassificering och prioritering för respektive styrelse/nämnd. Beroende på omfattningen och komplexiteten i de investeringsbehov som ska prioriteras har styrelse/nämnd möjlighet att diskutera detta mellan januari till mars då styrelse/nämnd ska besluta om prioritering av investeringsbehov för sin verksamhet. Utifrån respektive styrelse/nämnds prioritering ska FSN göra en sammanfattande bedömning av hela investeringsplanen utifrån ett fastighetsägarperspektiv. FSN lämnar förslag på fastighetsinvesteringsplan till regionstyrelsen. Regionstyrelsen gör den slutgiltiga prioriteringen av investeringsplanen. Regionfullmäktige beslutar om att fastställa fastighetsinvesteringsplanen. 7. Inhyrning De behov som kan vara föremål för en extern förhyrning, exempel nya externa lokalförhyrningar, utökningar eller anpassningar av befintliga externt förhyrda lokaler eller flyttning till dyrare externa ersättningslokaler, ska jämställas med investeringar och hanteras enligt investeringsprocessen med dess beslutsprocess och prioriteringsgrunder. Sida 14 av 17

125 Bilaga 135/17 Förvaltningarna ska identifiera och motivera sina behov, detta görs utan att peka ut om behoven kan tillgodoses genom om- eller nybyggnation av egen ägda fastigheter eller en extern förhyrning. Hur behoven ska tillgodoses på bästa sätt för Region Uppsala tas upp till diskussion i investeringsplansarbetet. 8. Tidplan fastighetsinvesteringsprocess Arbetet med att ta fram fastighetsinvesteringsplan och utrustningsinvesteringar med byggnadspåverkan ska starta på hösten året innan genom att nya investeringsbehov identifieras. Bild 2: Tidplan och händelser i fastighetsinvesteringsprocessen Nedan följer en övergripande tidplan för processen: Regionkontoret går ut med direktiv till Fastighet och Service senast i september. Anvisningar från Fastighet och Service till förvaltningarna går ut i början av oktober. Byggnadspåverkande utrustningsinvesteringar lämnas in till Fastighet och Service i mitten av december. Planeringsdirektiv innehållande investeringsramar kommuniceras till styrelse och nämnd i början av året. Nya fastighetsinvesteringsbehov ska vara Fastighet och Service tillhanda senast i mitten av januari. Sida 15 av 17

126 Bilaga 135/17 Fastighet och Service återkopplar till beställaren angående en uppskattad hyreskostnad för nya behov i slutet av januari. Nya investeringsbehov presenteras av beställaren för ansvarig styrelse/nämnd i februari. o Beställaren föredrar sin del av investeringsplanen på respektive arbetsutskott o Ansvarig styrelse/nämnd bedömer, prioriterar och beslutar sina nya investeringsbehov i februari o Återkoppling prioritering till Fastighet och Service. Fastighet och Service sammanställer investeringsplan efter respektive styrelse/nämnds beslut om prioriteringar Fastighet och Service lämnar in investeringsplan till investeringsrådet i februari. o Dragning på investeringsråd i mitten av februari. Utifrån Investeringsrådets beredning justerar Fastighet och Service vid behov investeringsplanen inför återkoppling till ansvarig styrelse/nämnd och FSN. Fastighet och Service presenterar regionens nya investeringsbehov för FSN och RS i mars. FSN gör en sammanfattande bedömning av hela investeringsplanen utifrån ett fastighetsägarperspektiv i mars o Dragning av investeringsplan på arbetsutskott. o Fastighet och Service sammanställer investeringsplanen Utifrån Investeringsrådets beredning i slutet av mars justerar Fastighet och Service vid behov investeringsplanen inför överlämning till FSN och RS. Investeringsplanen lämnas till FSN och RS i april för beredning av investeringsplanen. Regionstyrelsen gör en slutlig prioritering av investeringsplanen och beslutar om RPB i slutet av maj. Fullmäktige beslutar om RPB i juni. 9. Utrustningsinvesteringar som innebär fastighetsinvesteringar Vissa typer av investeringar består av både investeringar i utrustning samt i själva fastigheten. Exempel på en sådan investering kan vara investering i en ny röntgenutrustning samt ombyggnation för anpassning av lokalen. Investeringar i utrustning som kan medföra byggnadsanpassning ska inkluderas i både investeringsprocessen för utrustning och i investeringsprocessen för fastighetsinvesteringar. Byggnadens tekniska möjligheter att inrymma den nya utrustningen måste först bedömas av Fastighet och Service. Sida 16 av 17

127 Bilaga 135/17 Utrustningsinvesteringar som bedöms vara fastighetspåverkande ska lämnas in till Fastighet och Service enligt tidplan. Fastighet och Service bedömer lokalens lämplighet gällande tekniska installationer osv. och lämnar ett första tekniskt utlåtande om lokalen samt en preliminär kostnadskalkyl för ombyggnationen. Fastighet och Service lägger in fastighetsinvesteringen i fastighetsinvesteringsplanen. Förvaltningen tar med utrustningsinvesteringen i den totala investeringsplanen för utrustning och immateriellt. Sida 17 av 17

128 Fastighets- och servicenämnden Protokoll Sammanträdesdatum: /18 Dnr FSN Prioritering fastighetsinvesteringsbehov inom fastighets- och servicenämndens verksamhetsområde Beslut Fastighet- och servicenämndens beslut Fastställer prioriteringar enligt nedan. Ärendebeskrivning Inför arbetet med att ta fram Region Uppsalas fastighetsinvesteringsplan ska alla förvaltningar identifiera nya fastighetsinvesteringsbehov som kan föreslås till investeringsplanen Förvaltningarna ska identifiera investeringsbehov både på kort sikt och på lång sikt och motivera dessa behov. Behoven ska vara väl underbyggda med en behovsanalys och förankrade inom beställarens verksamhet. Förvaltningarna ska presentera sina nya behov för respektive nämnd/förvaltning som ska prioritera de investeringsbehov som respektive förvaltning lyfter fram som viktiga att genomföra under perioden Fastighets- och servicenämnden ska: Värdera om förvaltningarnas behov ligger i linje med uppdrag och mål i verksamheten samt i linje med Region Uppsalas långsiktiga mål och strategier. Prioritera de behov, utifrån i fastighetsinvesteringsprocessen fastlagda prioriteringsriktlinjer, som styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen. Efter beslutad prioritering inom respektive styrelse/nämnd vid sammanträdet i februari ska fastighets- och servicenämnden under mars göra en sammanfattande bedömning av Region Uppsalas totala fastighetsinvesteringsbehov utifrån ett fastighetsägarperspektiv. Regionstyrelsen ansvarar därefter för att göra en slutlig prioritering av hela Region Uppsalas investeringsbehov som ska ingå i investeringsplanen inför beslut i regionfullmäktige. Fastighets- och servicenämndens förvaltningar har inkommit med tre områden där det finns nya investeringsbehov. Totalt genererar dessa behov 537 miljoner kronor i investeringsutgifter under planperioden. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 21 (22)

129 Fastighets- och servicenämnden Protokoll Sammanträdesdatum: Fastighet och services nya investeringsbehov Fastighet och service har identifierat tre områden med nya investeringsbehov i prioritetsordning. brandåtgärder inomhusmiljö behov av parkering inklusive vägåterställning vid Ingång 1 Behov av brandåtgärder i Region Uppsalas fastigheter prioriteras efter anmärkningar från Räddningsverket och är högt prioriterade på grund av lagkrav. Även åtgärder inom inomhusmiljö är prioriterat då det finns behov i Region Uppsalas fastighetsbestånd. Behov av nya parkeringsytor vid Ingång 1 samt återställning av vägen i anslutning till inre Sjukhusvägen är av vikt för att en bra logistik ska kunna upprätthållas på Akademiska sjukhusområdet när Ingång 1 tas i drift. Behov av fortsatta åtgärder finns inom energiprogrammet och ingår som en del i Region Uppsalas miljöprogram. Energiprogrammet leder till en effektivare användning av energi och minskad belastning på miljön, samt till en tryggare och mer robust energiförsörjning. Det minskar även kostnaderna för energi inom Region Uppsala. Övriga investeringsbehov som Fastighet och service ser behov av är fortsatt samma investeringsbehov som lyftes i investeringsplansarbetet De behoven ingick i den av fullmäktige beslutade investeringsplanen för Dessa investeringsbehov är fortsatt prioriterade för Fastighet och service och kommer att ingå i det förslag till total investeringsplan där regionstyrelsen gör den slutliga prioriteringen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 22 (22)

130 Fastighets- och servicenämnden Protokoll Sammanträdesdatum: Sammanställning resursbehov Fastighet och service: Nivån på den totala investeringsvolymen för planperioden, inkluderat både nya behov samt pågående behov uppgår till 538 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner kronor högre än beslutad fastighetsinvesteringsplan ( ) för FIinvesteringar under samma period. Ökningen beror till största delen på nya behov. Resurscentrums nya investeringsbehov Resurscentrum har inga nya investeringsbehov. Thomas Thunblom, förvaltningschef Fastighet och service, ger en muntlig föredragning av ärendet. Yrkanden Fastighets- och servicenämndens ordförande Johan Edstav (MP) yrkar bifall till föreliggande förslag. Fastighets- och servicenämndens ordförande finner att nämnden beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Thomas Thunblom, förvaltningsdirektör Fastighet och service Anneli Kjellberg, förvaltningschef Resurscentrum Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 23 (22)

131 TJÄNSTEUTLÅTANDE Teknikavdelningen Hans Ejdersund Tfn E-post Dnr FSN Fastighets- och servicenämnden VS1 Kopplingsrum Förslag till beslut Fastighets- och servicenämndens beslut 1. Investeringsprojektet går vidare till program till en kostnad av 1 tkr. 2. Den totala investeringskostnaden får uppgå till 2 tkr. 3. Den årliga hyreskostnadsökningen på tkr med anledning av investeringen finansieras av Fastighet och service via avkastningskravet. Ärendebeskrivning Konvertering av fjärrvärmesystemet inom Akademiska sjukhusområdet ökar säkerheten i det för allmänheten öppna kulvertsystemet då tryck och temperaturer kan sänkas, samt media mängd kan begränsas. Säkerheten på leveransen av fjärrvärmen ökar då sjukhuset ej längre är beroende av leverans från en enstaka ledning. 1. Möjligheter att själva producera värme tillåts då hela sjukhuset förbinds med gemensam egenägd ledning. 2. Återvinning av spillvärme via reservkraftsgeneratorer och spillvatten möjliggörs på grund av förbindelsen mellan husen och en sänkning av temperaturerna. 3. Driftsäkerheten för sjukhuset ökar då sjukhuset kan hållas operativt även då fjärrvärmeleveransen är helt utslagen. Vattenfall kommer att dra om primär fjärrvärmeledning, vilket gör att Region Uppsala måste etablera nya avlämningspunkter. Knutpunkt A kommer att projekteras i anslutning till och i samarbete med nya produktionsköket. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

132 2 (2) Kostnader och finansiering Investeringskostnad Upparbetade utredningskostnader i investeringsprojektet till och med förstudie uppgår till 467 tkr. Tilldelade medel uppgår till 441 tkr. Investeringsprojektets nästa fas är programarbete och beräknade kostnader för denna fas uppgår till 1 tkr. Totalt tilldelade kostnader uppgår då till 1441 tkr. Totalkostnaden för investeringen beräknas uppgå till 2 tkr. Investeringsskede Totalt Upparbetat investerings- Kommentar belopp Förstudie 467 Program Genomförande Summa Investeringskostnad Fattade beslut Konsekvenser Att behålla rörnätet i sitt ursprungliga skick ger årliga riskökningar för personskador, materiella skador och för driftsäkerheten för sjukhuset. Ombyggnad till ett VS1-system möjliggör att sjukhuset kan uppfylla MSBs (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) rekommendationer om driftsäkerhet med avseende på värme, något som sjukhuset redan gör för elförsörjningen. Rekommendationen är därför att påbörja en konvertering av värmesystemet för att säkra upp att oväntade händelser inte får allvarliga konsekvenser för sjukvården i Region Uppsala Beredning Investeringsrådet har berett ärendet den och gör följande bedömning. Investeringsrådet ställer sig bakom förslaget och rekommenderar fastighets- och servicenämnden att fatta beslut enligt föreliggande förslag. Investeringsprojektet är finansierat inom befintlig investeringsplan. Bilagor Se även investeringskalkyl VS1 Sekundärvärme. Översiktsritning fjärrvärme AS med knutpunktsrum A. Förstudie Kopia till Fastighetschef Fastighet och service Förvaltningsdirektör Fastighet och service Teknisk chef Fastighet och service

133 SI D 1 A V 1 4 Landstingsservice Projektavdelning Marcus Nystrand Tel: E-post: marcus.nystrand@regionuppsala.se Datum Diarienummer: LSU Rev: Förstudierapport Projektnamn: Anläggning: Byggnad Plan Projektnummer Sekundär Fjärrvärme VS1 Akademiska sjukhuset Behovsanalys Beslut behov Beslut om förstudie Förstudie Genomförande Program Beslut behov Beslut om program Beslut programinnehåll Beslut om genomförande Fastställande av rapport Projektchef/ datum Projektägare/ datum Chef Fastighet och service/ datum Beställare/Verksamhets chef/ datum Projektavdelningen Akademiska sjukhuset ing. 13/15 1tr Uppsala tfn fax org nr

134 Sid 2 (14) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Sammanfattning Uppdragsbeskrivning Bakgrund Syfte Mål Effektmål Avgränsningar Behovsanalys Verksamhet och behov Beskrivning av behov av lokalanpassning, utrustning och system Fastighetens förutsättningar Översiktlig beskrivning Byggnadstekniskt underlag Ventilationstekniskt underlag VA-tekniskt underlag Underlag medicintekniska gaser El-tekniskt underlag Underlag för svagströmsanläggningar Styr- och reglertekniskt underlag Status Risker Miljöinventering Arbetsmiljörisker Övriga förutsättningar Serviceutlåtande Lösningsförslag Analys och konsekvensbeskrivning Störningar Lösning Risker Robusthet Fjärrvärme Kostnadsuppskattning Kostnadsuppskattning Beslutsunderlag Nollalternativ Förslag till beslut Bilagor Arbetsgrupp... 14

135 Sid 3 (14) Inledning Förstudierapporten utgör en analys för konvertering av befintliga fjärrvärmerör inne på sjukhusområdet Akademiska Sjukhuset till ett sekundärsystem med lägre framledningstemperaturer samt en lättare teknisk beskrivning av vad som behöver göras för att uppnå detta resultat. Förstudien innehåller även en tidig kostnadsuppskattning. Två exemplar av förstudierapport lämnas till projektägaren. 1 Sammanfattning 1.1 Sammanfattning 1. Konvertering av fjärrvärmesystemet inom sjukhusområdet akademiska sjukhuset ökar säkerheten i det för allmänheten öppna kulvertsystemet då tryck och temperaturer kan sänkas, samt media mängd kan begränsas. 2. Säkerheten på leveransen av fjärrvärmen ökar då sjukhuset ej längre är beroende av leverans från en enstaka ledning. 3. Möjligheter att själva producera värme tillåts då hela sjukhuset förbinds med gemensam egenägd ledning. 4. Återvinning av spillvärme via reservkraftsgeneratorer och spillvatten möjliggörs på grund av förbindelsen mellan husen och en sänkning av temperaturerna. 5. Driftsäkerheten för sjukhuset ökar då sjukhuset kan hållas operativt även då fjärrvärmeleveransen är helt utslagen. Att behålla rörnätet i sitt ursprungliga skick ger årliga riskökningar för personskador, materiella skador och för driftsäkerheten för sjukhuset. Ombyggnad till ett VS1-system möjliggör att sjukhuset kan uppfylla MSBs (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) rekommendationer om driftsäkerhet med avseende på värme, något som sjukhuset redan gör för elförsörjningen. Rekommendationen är därför att påbörja en konvertering av värmesystemet för att säkra upp att oväntade händelser inte får allvarliga konsekvenser för sjukvården i Region Uppsala 2 Uppdragsbeskrivning 2.1 Bakgrund Värmebehovet på Uppsala Akademiska sjukhus tillförs via stadens fjärrvärmesystem. Sträckningen för fjärrvärmesystemets primära värmeledning passerar genom sjukhusområdet via en rörledning förlagd primärt i sjukhusets kulvert. Kulverten används även av sjukhusets anställda samt för gods- och patienttransporter för att ta sig mellan de olika huskropparna på området. Detta gör en potentiell säkerhetsrisk då fjärrvärmetemperaturen kan vara upp till 12º C med högt tryck, och en läcka skulle få allvarliga materiella och personella skador som också påtalats i bilaga 5-1. Idag är sjukhusområdet helt beroende av fjärrvärmen för uppvärmning och tappvatten. Vid avbrott av fjärrvärmeförsörjningen finns inga redundanta system för uppvärmning. Försörjningen från Vattenfall har historiskt sett varit stabil, men sjukhuset har ett behov av att själva kunna säkra försörjningen även om yttre försörjning inte längre fungerar.

136 Sid 4 (14) Om rapporten får ett bifall och konvertering mot VS1 genomförs, kan arbetet med att ändra sträckningen på fjärrvärmens huvudledning så att denna placeras utanför området, påbörjas. Befintlig rörledning i kulvert skulle då bli ett sekundärt fjärrvärmesystem för Akademiska sjukhuset med lägre tryck och temperaturer. Lägre framledningstemperaturer möjliggör att ytterligare redundans kan byggas in i systemet förutom parallella försörjningspunkter då egenproduktion av värme blir möjligt. En förstudie har gjorts av företaget VVS Konstruktion, där möjligheterna till att konvertera omrörsystemet från primär till sekundär fjärrvärme har utretts. Förutom de tekniska begränsningarna har ut-, om- och nybyggnation av undercentraler utretts, liksom möjlighet att installera en ny kylmaskin och värmepump. VVS-Konstruktions arbete utmynnade i en presentation där resultaten sammanfattades, som ligger till grund för denna fördjupade förstudie. 2.2 Syfte Syftet med projektet är att: 1. Minska risken avsevärt för person- och egendomsskador vid ett läckage. 2. Minska risken att sjukhuset slås ut vid ett allvarligt läckage. 3. Konvertera från ett primärt- till ett sekundärt fjärrvärmenät inne i sjukhuset för att minska tryck och temperatur. 4. Nyttja värmeförsörjningen mer effektivt med god redundans i form av flera anslutningspunkter för fjärrvärmen. 5. Egenproduktion av värme från reservkraftsanläggningen (elproduktion). 6. Egenproduktion av värme via kylmaskiner/värmepumpar som samtidigt ger en förstärkning av sjukhusets kylförsörjning. Egenproduktion av värme, kyla och elkraft är en förutsättning för att kunna uppfylla MSB:s skrift Det robusta sjukhuset från 28 vilket det finns möjlighet att uppfylla vid konvertering av fjärrvärmenätet till sekundärsystemet VS Mål Målet för projektet är att säkerställa sjukhusets robusthet och redundans avseende försörjningsystemen för: värme till värmeväxlare för radiatorsystem värme till eftervärmningsbatterier i ventilationssystem värme till varmvattenväxlare för varmvatten och varmvattencirkulation Minimera risken för personskador (såväl egen personal som besökare) i händelse av rörbrott på fjärrvärmeledningar i kulvertar där läckage på hetvatten och ånga uppnår temperaturer upp till 12 C fjärrvärmenätet. 2.4 Effektmål Efter ombyggnad kommer följande att uppnås: Eliminering av de allvarligaste skadorna på personal och besökanden eftersom ett konverterat system kommer att leverera 7 C vilket, minskar risken för de allvarligaste brännskadorna med möjlig dödlig utgång. Robusthet, dvs avsevärt ökat försörjningssäkerhet. Redundans, dvs försörjning från alternativa vägar och system säkerställs till att samtliga undercentraler får alternativa försörjningsvägar av värme i händelse av driftsavbrott, vilket ej existerar idag.

137 Sid 5 (14) Energibesparing på kulvert med ca 3% vid de kalla dagarna och ca 14% över året. se Bilaga 6-1 Energiförlust kulvert Rekommendationer från Krisberedskapsmyndigheten på det Robusta sjukhuset uppnås, där enligt utgåva 28:2 måste sjukhuset planera för robusthet bl.a. för värmeförsörjningssystemet däribland Fjärrvärme. Utdrag ur MSB sida 53 Försörjningssäkerheten vid svåra påfrestningar kan förbättras ytterligare om man dessutom förser sjukhusen med flera eller alternativa inmatningspunkter för den externa el-, vatten- och värmeförsörjningen och även möjliggör matning från flera eller alternativa produktionsställen (olika elfördelningsstationer, vattenverk, värmeverk).målsättningen för den tekniska försörjningssäkerheten är i första hand att hela sjukhuset ska kunna fungera i full utsträckning så länge som möjligt även om den yttre försörjningen är avbruten, speciellt beträffande el, vatten och värme. Sjukhusets tekniska försörjningssystem, inklusive reservanordningar, bör vara dimensionerade för att kunna klara sjukhusets försörjning under minst en veckas tid. 3 Avgränsningar Förstudien tar inte hänsyn till kostnader för ombyggnader av hus så att konvertering av högtemperatursystem ska konverteras till lågtemperaturssystem. Däremot påvisar rapporten vilka byggnader som måste konverteras för att kunna nå det önskade målet om en framledningstemperatur på 7 C. Vi tar det i beaktning till exempel inledande temperaturer för själva driftsättningen för just VS1, men ombyggnad av husens framledningstemperatur genomförs i egna projekt. Byggåtgärder såsom för de delar som byggs om till VS1 har inte tagits hänsyn till kostnadsmässigt, såsom förbättringar av ytskikt. För kostnader är ett påslag på 3% medtaget för konjukturläget. 4 Behovsanalys 5 Verksamhet och behov 5.1 Verksamhetsbeskrivning (Ej aktuell i detta projekt) 5.2 Beskrivning av behov av lokalanpassning, utrustning och system Inventering av VS-system samt luftbehandlingsaggregat framgår av bilaga 1:1. Majoriteten av husen är byggda innan 197-talets slut vilket medför att temperaturen till värmesystemen, med dagens mått mätt är hög (>+65 C). Detta gör att konverteringen på fjärrvärmenätet till ett VS1-system måste ske i flera etapper för att värmesystemet ska kunna leverera erforderlig effekt under konverteringstiden. Först när samtliga hus har värmesystem med framledningstemperatur på <6 C kan temperaturen på VS1 sänkas till 7 C. Under konverteringstiden sänks dock temperaturen i den mån som det hus med högste temperaturbehovet kräver. En rimlig framledningstemperatur för VS1 är 5 C högre än det hus som har högst behov. Fjärrvärmen och värmesystemen i husen har variabla framledningstemperaturer där utomhustemperaturen är kopplad till framledningstemperaturen.

138 Sid 6 (14) De hus som har högst behov på framledningstemperatur idag är hus A1 och hus B11 som båda har ett behov på +85 C vid en utomhustemperatur på -2 C. I dagsläget konverteras F-blocket att vara färdig för konvertering mot VS1 på primärsidan, samt att konvertering av B11 beräknas påbörjas under 218. J-huset, ombyggnaden av B14 samt andra kommande ombyggnader som följer de tekniska anvisningarna byggs för lågtemperatursystem, så att konvertering endast rör värmeväxlare. 5.3 Lokalprogram (Ej aktuell i detta projekt) 6 Fastighetens förutsättningar 6.1 Översiktlig beskrivning Temperaturförutsättningar för respektive hus i dagsläget framgår av bilaga 1:1. Då majoriteten av byggnaderna har höga ålder är värmebehovet är större än nybyggt hus. Även högtemperatursystem var mycket vanliga vid majoriteten av byggnadernas byggår. Nybyggda hus, och befintliga hus som renoveras konverteras i dagsläget till lågtemperaturssystem. Detta gör att läget för husen vid konverteringen av fjärrvärmen till ett VS1-system kan se bättre ut än vad som framgått vid upprättandet av bilaga 1:1 6.2 Byggnadstekniskt underlag (Ej aktuell i detta projekt) 6.3 Ventilationstekniskt underlag Inventering av VS-system samt luftbehandlingsaggregat framgår av bilaga 1:1. Aggregat med en högre framledningstemperatur än 6-7 C kommer behöva en ombyggnad i form av ett batteribyte. Vid ett batteribyte kan också byte av shunt till respektive aggregat tillkomma. Kostnadsmässigt tas shuntar alltid med vid batteribyte trots att detta inte alltid nödvändigt behövs. Detta får utvärderas för respektive aggregat. 6.4 VA-tekniskt underlag VVS-tekniskt underlag Inventering av VS-system samt luftbehandlingsaggregat framgår av bilaga 1:1. Systemuppbyggnad för fjärrvärmecentraler enligt flödesschema enligt punkt A, B och D framgår av bilaga 2:2. Systemuppbyggnad för kyl-/värmepump enligt flödesschema för framgår av bilaga 2:3. Funktionsförklaring och begränsningar för dessa inkopplingspunkter finns mer utförligt förklarat i bilaga 2:4. Flödesberäkning för fjärrvärmenätet konverterat till VS1 är beskrivet i bilaga 3:1 Avloppsvärmeväxling via värmepump kan minska behovet av köpt fjärrvärme och momentant ytterligare öka redundansen på systemet.

139 Sid 7 (14) Värmepump/kylmaskin Värmepump/kylmaskin väljs efter de tekniska förutsättningarna som kylmaskiner med olika köldmedium kräver. Olika typer av köldmedium har olika egenskaper som gör de mer eller mindre lämpliga. En optimal kylmaskin som klarar samtliga driftfall som kan vara vid ett VS1-system, samkört med KB1 kan vara svår att finna. Även på maskiner som klarar samtliga driftfall kan det finnas andra aspekter som gör dessa olämpliga. Då en maskin lämplig för VS1 nödvändigtvis måste vara stor, med en stor mängd köldmedel är det även lämplig att köldmedias miljöpåverkan hålls som mycket låg. En jämförelse mellan olika köldmedier finns redovisat i Bilaga 2-4_funktionsbeskrivning VS1. En energibesparing som värmepump/kylmaskin kan ge mellan MWh fjärrvärme och mellan MWh fjärrkyla som då ersätts av MWh el. Det ger en kostnadsbesparing på mellan kkr/år. Detta finns redovisat i bilaga 6-2 Energianvändning Värmepump Reservkraft återvinning Utgående temperatur för kylning av motorerna till reservkraftsgeneratorerna är 8-1 C. Detta möjliggör att återvinning till VS1 är möjlig. På grund av säkerhetsaspekterna vid återvinning av kylkretsen till motorerna kan inte primär kylutrustning tas bort, utan en värmeväxlare installeras innan nuvarande fläktluftkylare. Dagens utrustning för kylning kommer då efter in konvertering att ha en backuppfunktion ifall t.ex. värmebehovet på VS1 är så lågt att kylningen inte räcker till. En princip för inkoppling av reservkraftaggregat finns under bilaga 2-4, med förklaring av tänkt funktion under bilaga 2-5. Denna egenförsörjning bör dock testas månadsvis tillsammans med provkörning av aggregaten för funktionskontroll och kommer leverera värme till systemet, men det bör inte ses som en energiåtgärd. En anslutning av reservkraftaggregat mot VS1 syftar till att öka nivån av egenförsörjning i första hand och ej till att långsiktigt använda reservkraftaggregaten till att leverera värme. Återvinning av reservkraften vid normaldrift idag skulle dock spara in ca 19kWh/år om all överskottsvärme kan lagras i tankar och användas i VS1. Det motsvarar ungefär hälften av hela sjukhusets toppbehov. Återvinning av reservkraftsgeneratorerna kan alltså förse sjukhuset med värme en majoritet av året. Rekommenderade tankstorlekar är ca 15 m³ vid inkoppling av samtliga motorer och ca 5 m³ då hälften är inkopplade. Den stora skillnaden i volym beror på att hänsyn har tagits till sjukhusets baslast för värmen. Dessa är räknade vid drift 1h per laddning/månad med en last som motsvarar värmebehovet sommartid. Återvinning av avlopp Återvinning av energi från avlopp och då i synnerhet från köksavlopp är en dokumenterad och använd metod att spara energi på lasarett i Sverige, då stora och relativt stabila spillvattenflöden underlättar återvinningen. Då denna rapport inte specifikt studerat avloppsåtervinningen hänvisas det till tidigare utförd rapport som studerat Borås lasarett: Thore Abrahamsson, Knut-Olof Lagerkvist: Värmeåtervinning ur avloppsvatten från sjukhus, Rapport nr: R125:1984 Då värmepump/kylmaskin är begränsat i sin drifttid pga kylbehovet finns utrymme för ytterligare minskning av inköpt fjärrvärme via avloppsvärmeväxling. Detta är lämpligt upp till ca 1 kw och kan ge en besparing på inköpt fjärrvärme på 8 7 MWh och en kostnadsbesparing på ca 3 8 kkr/år Detta finns redovisat i bilaga 6-2 Energianvändning Värmepump

140 Sid 8 (14) 6.5 Underlag medicintekniska gaser (Ej aktuell i detta projekt) 6.6 El-tekniskt underlag Akademiska sjukhuset har full redundans för detta kraftslag. 6.7 Underlag för svagströmsanläggningar (Ej aktuell i detta projekt) 6.8 Styr- och reglertekniskt underlag Funktionsförklaring och begränsningar för dessa anslutningspunkterna A, B och D, samt värmepump och reservkraftsåtervinning finns mer utförligt förklarat i bilaga 2:5. Här är även styr och reglerfunktioner förklarade. Nya inkopplingspunkter för fjärrvärme, samt kylmaskin/värmepump till VS1 kommer behöva nya apparatskåp för styrning och reglering av dessa. På grund av att pumpar i dessa är tryckstyrda kommer dessa apparatskåp till värmeförsörjningen behöva samverka för att kunna justera börvärden när prioriteringen mellan dessa olika system ska köras. Justering av kabelstegar och armaturer för ombyggnad av undercentraler och fläktrum utförs Status Styrsystem är idag av varierande ålder motsvarande den senaste ombyggnaden av respektive undercentral/fläktrum. Ofta, men inte alltid är styrsystemet uppkopplat mot driftcentralen. Vid ombyggnader av undercentraler bör föråldrade apparatskåp uppdateras till nya apparatskåp som kopplas upp mot driftcentralen. Hus som inte är uppkopplade idag och således behöver bytas är M, N1, P1, P3, R4 samt S. Prisuppskattningen att fler hus byter apapratskåp än vad som listas ovan görs i fall av att befintliga skåp inte kan byggas ut motsvarande behovet Risker Byte av styr- och reglercentral kommer innebära driftstopp för de delar som ska kopplas över från gammalt till nytt system. Grundlig inventering av befintliga skåp måste utföras så att inte styrfunktioner missas vid konvertering till nya skåp och att driftstoppet inte blir längre än vad som absolut är nödvändigt. 6.9 Miljöinventering Miljöinventering har utförts tidigare på befintligt fjärrvärmesystem, där det har konstaterats asbest i ledningsböjar. Detta är på vissa ställen märkt på aktuella ledningar, men denna utredning har inte kunnat inventera samtliga rörledningar angående detta. Arbetsmiljörisker har även konstaterats eftersom det förkommer hög grad av friliggande fjärrvärmeledningar i kulvertar vilket föranleder till högre risk till arbetsskador vid arbeten i slutna utrymmen. Risken för åverkan är även stor vid påkörning av rör eller rördelar, varför en insats vid avstängning kan innebära problem för driftspersonal att komma fram till ventiler och annan utrustning som måste

141 Sid 9 (14) säkerställas/skyddas. Bifogar bilaga: Utökad inventering av fjärrvärme i kulvertar på Akademiska Sjukhuset upprättad av FVB finns som bilaga 5-1 Miljöinventering mark och byggnad har ej utförts inom denna utredning Arbetsmiljörisker Vatten av temperaturer upp till 12 C orsakar allvarliga cellskador då vattnets övergång till gasform lättare skadar vävnad. Detta kan orsaka allvarliga brännskador och blindhet vilket ytterligare kan förvärra situationen. Då mediamängden i fjärrvärmesystemet är stor och ej begränsad som den skulle vara vid ett VS1-system, kan även drunkning ske via arbeten i trånga utrymmen vid lågpunkter. Minimera risken för att sabotage av anläggningen som får allvarliga personella och materiella konsekvenser, då kulvertsystemet är öppet för allmänheten. Ångtrycket samt vatten vid ett stort okontrollerat läckage riskerar att slå ut samtliga viktiga mediaslag inklusive kraft och styrsystem som riskerar att slå ut hela, eller delar av sjukhuset. Ångtrycket kommer också leta sig ut ur kuvertvåningen och riskerar att skapa skador på delar som ej skulle skadas vid ett läckage av enbart vätska. 6.1 Övriga förutsättningar Förstudien är sekretessbelagd, information och data i förstudiet får ej lämnas ut och är därmed inte allmänt tillgänglig. Detta innebär tystnadsplikt för dem som har eller har fått befattning i förstudiet Serviceutlåtande (Ej aktuell i detta projekt)

142 Sid 1 (14) 7 Lösningsförslag 7.1 Analys och konsekvensbeskrivning Åtgärd Uppbyggnad av anslutningspunkter för fjärrvärmeanslutning Byte av värmeväxlare i undercentraler Byte av värmebatterier till luftbehandlingsaggregat Inkoppling av anslutningsunkter mot fjärrvärmenät Återvinning av spillvärme från reservkraftsanläggning byggs Installation av värmepump Konsekvens För framtida inkoppling och separation av ledningsnätet inom sjukhuset mot övrigt fjärrvärmenät. Inkoppling av anslutningspunkterna blir möjlig Luftkvalitén säkras trots lägre framledning Övrigt fjärrvärmenät kan skiljas mot VS1. Temperaturer och tryck kan sänkas på VS1 jämfört med fjärrvärmen Redundans i form av egenproduktion av värme kan nyttjas Redundans skapas både för kyla och värme. En sänkning av fjärrvärme- och fjärrkylaförbrukningen kan göras då sjukhuset har samtidigt behov av värme och kyla. 7.2 Störningar Värme Samtliga värmeväxlare på värmen till respektive hus behöver ses över då dessa dimensioneras för en temperatur som är avsevärt högre än den översta gränsen för fjärrvärme. Sannolikt kommer samtliga befintliga värmeväxlare behöva bytas vilket kommer innebära störningar i värmeförsörjningen till rumsvärmare som radiatorer m.m., samt till luftbehandlingsaggregat. För att förkorta driftstoppet måste dessa nya växlare förberedas med svetsade rörböjar så långt det är möjligt, för att förkorta driftstoppet. Varmvatten Samtliga varmvattenväxlare behöver inventeras och beräknas för att säkerställa att dessa klarar en konvertering till VS1 och de lägre temperaturerna som dessa medför. Generellt bör dessa inte behöva bytas då de vanligtvis beräknas efter en lägsta-temperatur på fjärrvärmen som även kommer att vara lägsta-temperaturen på VS1 ( 7 C). (se figur 1 i bilaga 3-1 för framledningstemperaturer på fjärrvärmen) Därav är driftstopp för varmvatten inte trolig, med undantag för då styrsystem som även reglerar varmvatten måste stoppas. 7.3 Lösning Värme Då husen ofta har parallellkopplade värmeväxlare kan större driftstopp undvikas helt eller delvis genom att konverteringen sker i en period som har låg last. Då lasten är låg byts en växlare i taget med den andra driftsatt. Detta förutsätter dock att ventiler för avstängning inte har blivit igensatta. Vid behov för särskilt känsliga delar av sjukhuset kan provisoriska undercentraler användas för att försörja viktiga delar.

143 Sid 11 (14) 8 Risker 8.1 Robusthet -alternativ Avbrott i fjärrvärmeleveransen, rörbrott på fjärrvärmen före eller efter sjukhusområdet riskerar att slå ut värme- och varmvattenförsörjningen. Leveransen av fjärrvärme till respektive anslutningspunkt är delvis ringmatad så att ett rörbrott på en punkt inte påverkar sjukhusets försörjning nämnvärt om läckaget kan stoppas. Avbrott i värmeförsörjningen kommer snabbt att kyla ut lokalerna då ventilationen av lokalerna eftervärmes med värmevatten, vilket riskerar att snabbt påverka verksamheten. Varmvatten kommer inte finnas att tillgå vid avbruten försörjning av värme. Läckage riskerar att först fylla och slå ut kulvertvåning inkl. undercentraler, ställverk, sterilcentral, centralköket, datahall, rörpost, nätverk/scada Ångtrycket riskerar att slå ut samtliga viktiga mediaslag inklusive kraft och styrsystem samt leta sig ut i husens hisschakt, trapphus, ventilationssystem mm. Vid VS1 Fjärrvärmeförsörjningen för sjukhusområdet till VS1 sker på 3 punkter där respektive punkt jobbar självständigt mot varandra. Dessa är även dimensionerade så att avbrott kan ske på en punkt utan att påverka värmeleveransen, samt på 2 punkter med endast mindre avvikelser (se bilaga 4-1) Mediamänden i VS1 är begränsad i mängd och temperatur och kan ej orsaka skador i samma omfattning som i dagsläget vid läckage. Vid totalt avbrott av fjärrvärme kan sjukhuset själv producera värme via egna värmepumpar, samt via återvinning av värme från den egna nödkraftförsörjningsanläggningen. Se även bifogad bilaga 4:1 Redundans och Risk 1-4 för distributionssystemet fjärrvärme. Fjärrvärme Akademiska Sjukhuset har ett omfattande nät av fjärrvärmeledningar som går i kulvertar inom sjukhusområdet vilket innebär hög risk för att försörjningssäkerheten ej kan upprätthållas eftersom yttre påverkan är väsentligen högre vid ex påkörning. En påkörning skulle även innebära hög risk för allvarliga personskador både för egen personal med inte minst för besökanden som har tillgång till kulvertsystemen i stor utsträckning. Besökanden har ej heller lokalkännedom så de kan sätta sig i säkerhet snabbt. Personskador i samband med läckage kan vara allvarliga, till och med med dödlig utgång. En ledning som skulle gå av innebär att kulvertar fylls snabbt med hett vatten och ånga vilket påverkar möjligheten till snabb insats och kommer även att påverka byggnadens i övrigt med skador. Ledningarna är i det flesta fall från det att byggnaderna och servicekulverten uppfördes och har uppnått sin bakre gräns för livslängd och är i stort behov av utbyte. Även utrustning i Undercentralerna har uppnått sin bakre gräns för livslängd Utdrag ur MSB sida 93 Primärledningar för fjärrvärme bör så långt som möjligt förläggas i marken eller i en kulvert utanför sjukhusets byggnader. Vid intagspunkten till sjukhusets byggnader bör primärledningarna gå så kort sträcka som möjligt inomhus fram till värmeväxlaren. Bifogad bilaga Bilaga 5-1 Rev2_Utökad inventering arbetsmiljörisker i kulvert, utförd av FVB

144 Sid 12 (14) 9 Kostnadsuppskattning Kostnadsuppskattningen är upprättad enligt Wikells. I kostnadsuppskattningen ingår: Påslag för konjunkturläget 3%.. I kostnadsuppskattningen ingår ej: Kostnader för ytskiktsrenoveringar i undercentraler och fläktrum. Kostnader för nya rörledningar samt radiatorsystem för att uppnå temperaturer enligt styrande dokument. (vi har med 2m nya ledningar för värme och vatten från nya växlare till anslutning till befintligt system). Kostnader för kablage av befintliga styrsystem till nytt apparatskåp. Kostnader för ev asbestsaneringar. Schaktningsarbeten för nytt VS1. Kostnader för undercentralsbyggnader/utrymmen. Injustering av befintlig anläggning, vi ansluter mot referenspunkter i undercentral och fläktrum. 9.1 Kostnadsuppskattning Rörsystem Luftbehandling Styrsystem Anslutningspunkter A, B, D Värmepump-kylmaskin Totalt Oförutsett Projektering Total kostnad tkr tkr tkr tkr tkr tkr Inkl 3% konjunkturläge Inkl 3% konjunkturläge Inkl 3% konjunkturläge Inkl 3% konjunkturläge Inkl 3% konjunkturläge Bilagg 7-2 Bilagg 7-2 Bilagg 7-2 Bilagg 7-1 Bilagg tkr 2% tkr 15% tkr 1 Beslutsunderlag 1.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen åtgärd görs på befintliga fjärrvärmeledningar inne på sjukhusområdet. Fjärrvärmeledningarna kommer fortsatt vara trycksatta med högt tryck och med en årligen ökande risk för läckage pga. hög ålder på framförallt rörliga delar. Temperaturen i fjärrvärmeledningarna kommer fortsatt variera med utetemperaturen, mellan ca 12 C vid en utetemperatur på -2 C och ca 75 C vid en utetemperatur på +5 C och mer.

145 Sid 13 (14) Ångbildningen vid ett fjärrvärmeläckage kommer vara betydande vid en fjärrvärmetemperatur på över +1 C då vatten kokar vid den temperaturen i atmosfärstryck. På grund av ångbildningen ska vatten som avtappas från fjärrvärme göras så i öppna utrymmen, såsom utomhus. Detta är inte alltid möjligt för fjärrvärmeledningar belägna inom sjukhusområdet då dessa oftast är förlagda i transportkulvert. Fjärrvärmen når +1 C vid en utetemperatur på ca -12 C, men den justeras baserat på rådande luftfuktighet samt vindförhållanden så framledningstemperaturen kan nå +1 C vid högre utomhustemperatur än angivet ovan. Rapporten Utökad inventering av fjärrvärme i kulvertar på akademiska sjukhuset från redogör vid tillfället rådande risker, tekniska fel samt brister på fjärrvärmeledningarna inne i sjukhusområdet. Omfattning framgår av rapporten, men ett antal fel identifierats. En nackdel vid en konvertering är att transportkulverten i stor utsträckning idag värms passivt via värmeläckage från fjärrvärmeledningen och temperaturen upplevs som acceptabel med de extra värmekällorna som är installerade i dagsläget. Vid en konvertering kommer värmeförlusterna i kulvertsystemet att tillfalla sjukhuset då debiteringen för värmeförbrukningen kommer ske vid punkt A, B och D, och inte vid respektive hus. 1.2 Förslag till beslut Vi förslår kortfattat: Nya anslutningspunkter för fjärrvärme så att en sänkning av tryck och temperaturer i VS1 är möjlig. Ombyggnad av undercentraler för att klara av lägre framledningstemperaturer Nya kylmaskiner/värmepumpar för egenproduktion av värme och kyla Ombyggnad av ventilation i fläktrum Nya fjärrvärmeinstallationer i mark, istället för i kulvert när ombyggnad sker. Tillvaratagande av värme från reservkraftsanläggning 11 Bilagor Bilaga -1 Presentation_AS_VS1 Bilaga 1-1_Systemöversikt_v.1. Bilaga 2-1_flödesschema lednignsnät_v.1. Bilaga 2-2_flödesschema anslutningspunkt_v.1. Bilaga 2-3_flödesschema kylmakin-värmepump_v.1. Bilaga 2-4_flödesschema kylmakin-värmepump_v.1. Bilaga 2-5_funktionsbeskrivning VS1_v.1. Bilaga 3-1_Ledningskapacitet_v.1. Bilaga 4-1_Redundans_v.1. Bilaga 5-1 Rev2_Utökad inventering arbetsmiljörisker i kulvert, utförd av FVB Bilaga 6-1 Energiförlust kulvert_v.1. Bilaga 6-2 Energianvändning Värmepump_v1. Bilaga 7-1 Kostnadsuppskattning anslutningspunkter A, B och D.xlsx Bilaga 7-2 kostnadsuppskattning luft, rör, styr.xlsx Bilaga 7-3 kostnadsuppskattning värmepump kylmaskiner.xlsx Bilaga 7-4 Specifikation kostnader hus_v1.

146 Sid 14 (14) 12 Arbetsgrupp Förvaltning/Enhet Befattning Samordning Landstingsservice, LSU Projektavdelning Verksamhet Förvaltning/Avdelning Landstingsservice, LSU Fastighet och service Teknik Systemförvaltning Beställar- och controlleravdelning Transport- och logistikavdelningen Externa konsulter Förvaltare Namn

147 Beslutskalkyl för Fastighetsägarinitieradinvestering (FI) Landstinget i Uppsala län Förvaltning: Kontaktperson Landstingsservice: Investeringsobjekt, byggnad: Beräknad byggstart: år och månad Beräknat färdigställande: år och månad Diarienummer: Projektnummer: Projektnamn: Teknik Hans Ejdersund Byggnad 11 Förstudie Program Genomförande Summerad cell Cell att fylla i Fält för kommentar FSN VS1, Sekundärvärme. Vilket skede befinner sig investeringen i (fylls i av LSU) Länkad cell sätt kryss x Utfall belopp i tkr Projektstatus (fylls i av LSU) FI investeringen ingår i år 2XX års investeringsplan Kommentarer till projektstatus: INGÅR I 218 och 219 års investeringsplan. Prognos Tilldelade medel Summa

148 Projektbeskrivning Kommentarer till projektbeskrivning: Syftet med projektet är att: Minska risken avsevärt för person- och egendomsskador vid ett läckage. Minska risken att sjukhuset slås ut vid ett allvarligt läckage. Konvertera från ett primärt- till ett sekundärt fjärrvärmenät inne i sjukhuset för att minska tryck och temperatur. Möjlighet till att vid konvertering nyttja värmeförsörjningen mer effektivt med god redundans i form av flera anslutningspunkter för fjärrvärmen. Motiv till investeringen (fylls i av beställare) Måste ske pga. akut påverkan på verksamheten Möjliggör rationalisering (ökad produktivitet) Fastighetsrelaterad Förändring t.ex. ny utrustning För att möta nya myndighetskrav Övrigt sätt kryss, flera kryss möjliga x x x Kommentarer till motiv:vattenfall drar om sina primärledningar för fjärrvärme, vilket kräver nya avlämningspunkter. x Investeringskalkyl FI investering (fylls i av Landstingsservice, länkas från kalkyl) Belopp i tkr Total investering för projektet Varav oförutsedda kostnader Avskrivningstid, år 2 3

149 Internränta % 5,5% Före inv Avskrivning/år Internräntekostnad/år Drift- och UH kostnad/år Summa kostnad investering per år för Landstingsservice Investeringskalkylen visar de första 3 åren av kalkylperioden samt en summering av hela perioden. Kostnaden för investeringen belastar Landstingsservice resultat År 1 efter inv År 2 efter inv År 3 efter inv Summa hela kalkylperioden

150 Utrangering av befintlig utrustning/anläggningar Finns befintlig utrustning som ska utrangeras och ersättas av den nya investeringen Ange restvärde på anläggning/ar som ska utrangeras samt när i tiden utrangering ska ske. Kommnentera vilken/a anläggning/ar som avses Restvärde vid utrangeringstidpunkt Tidpunkt för utrangering Kommentar: Finansiering av kostnad för investering Landstingsservice del Kommentar: Kommentar till investering utifrån en landstingsövergripande nivå Kommentarer från investeringsråd: Datum, underskrift och namnförtydligande:

151 Landstingsservice /ekonomiskt ansvarig enligt delegation

152 RESULTATANALYS AV FI INVESTERING - komponentavskrivning % % 1% % % 1%,, 3,,, _1_.XLS Lars A:son Brumér

153 2 nya fjärrvärmecentraler installeras, en i B-punkten och en i A-punkten. A-punkten B-punkten

154 TJÄNSTEUTLÅTANDE Fastighetsavdelningen Tarja Bergqvist Tfn E-post Dnr FSN Fastighets- och servicenämnden Programarbete lokalanpassning kylceller i C5, Klinisk patologi Förslag till beslut Fastighets- och servicenämnden beslut 1. Investeringsprojektet går vidare till program till en kostnad av 58 tkr. 2. Den totala investeringskostnaden beräknas uppgå till tkr, exklusive 2 9 tkr som avser inventarier och utrustning. 3. I enlighet med investeringsrådets bedömning uppdra till Fastighet och service att inför genomförandebeslut säkerställa att Akademiska sjukhuset garanterar finansieringen av lokalanpassning kylceller C5, Klinisk patologi. Ärendebeskrivning År 216 drabbades obduktionsavdelningens bårhus vid C5 av översvämning. Det visade sig senare att bjälklaget och väggar till kylrummet för avlidna samt även angränsande sveprum, sammanlagt ca 2 kvm, fått en större fuktskada. Det skadedrabbade området nyttjats av både obduktionspersonal och begravningsbyråer. Ett omfattande planeringsarbete för sanering påbörjades hösten 216. För frigörande av lokalerna för rivning av väggar, borttagning av överbetong, torkning samt återställande krävdes evakuering och bland annat förvaring i provisoriska kylrum. Skadehändelsen hanteras som ett försäkringsärende. Eftersom den skadade lokalens golv och väggar behövde rivas helt önskade Klinisk patologi en översyn av lokalens funktion för installation av individuella kylceller för avlidna. Kylceller i ett normal tempererat utrymme i stället för ett stort kylrum. Syftet var att tillskapa en bättre arbetsmiljö för personalen samt uppfylla gällande hygien-, miljö- och säkerhetskrav. I början av 217 påbörjade Klinisk patologi en upphandlingsprocess för kylceller och annan utrustning. Samtidigt beställdes en förstudie från Fastigheter och service avseende utredning av tekniska förutsättningar för installation av dessa. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

155 2 (3) Verksamhetsstörningar till följd av vattenskadan blev omfattande. Därför blev valet mellan återställande till ursprungligt skick alternativt kylcellsinstallation med tillhörande lokalanpassning till en akut fråga. Verksamheten bedömde att endast sistnämnda alternativet var acceptabelt och äskade medel för anskaffning av kylcellsutrusningen. Verksamheten beviljades 2 9 tkr till utrustningen och upphandling har genomförts parallellt med framdrift av vattenskadeprojektet. För anpassning av lokalerna redovisar förstudierapport från december 217 en kostnadsuppskattning på tkr. Avtal avseende fortsatt arbete mellan Akademiska sjukhuset och Fastigheter och service har tecknats i december 217. Kostnader och finansiering Tidigare upparbetat i projektet för förstudie är 15 tkr. Bedömd kostnad för programarbetet är 58 tkr. Bedömd totalkostnad för ombyggnadsprojektet är tkr exkl. 2 9 tkr för kylceller. Redan tilldelade medel för kylceller 2 9 tkr. Verksamheten avser teckna tilläggshyresavtal. Verksamheten kan inte finansiera investeringen själv, utan äskar tillskott av ägaren. Konsekvenser - Investering i kylceller (och medförande ombyggnationer) är i första hand en klar arbetsmiljöförbättring, då bårhuspersonal samt transportörer av avlidna ej behöver arbeta inuti ett kallt kylrum under flera timmar i sträck. - Därutöver möjliggör kylceller att risken för förväxlingar av avlidna kraftigt minskar, då varje avliden får en registrerad kylboxplats i bårhusliggaren, och inte som tidigare en odefinierad plats i ett allmänt kylrum med viss förväxlingsrisk. Dessutom ökar anonymiteten för de avlidna, som i ett kylrum blir offentliga och kan identifieras pga namnkort på utsidan. - Investering i kylceller medför en energibesparing, vilket är förenligt med Region Uppsalas miljömål. Återställande till befintligt kylrum skulle ha en högre energiförbrukning vilket kan vara svårt att försvara utifrån beslutade riktlinjer. - Investering i kylceller innebär en mindre risk för haveri, då avsaknad av kyla i en enda kylbox inte påverkar resterande kylceller. Ett kylrum däremot drabbar hela rummet vid haveri och därmed alla avlidna som befinner sig i rummet. - Investering i kylceller gör att personal som inte är anställda på patologen, men som vistas i lokalerna (transportörer inre och yttre transport), inte behöver konfronteras med avlidna i varierande skick. - Ur ett vårdhygieniskt perspektiv torde kylceller vara att föredra för att undvika eventuell smittspridning. - Kylceller där varje avliden har en avsedd plats medför dessutom en tidsbesparing för personalen i bårhuset, som slipper leta efter en avliden av hundra i ett kylrum.

156 3 (3) Beredning År 216 drabbades obduktionsavdelningens bårhus vid C5 av översvämning. Vilket resulterade i ett försäkringsärende. I början av 217 påbörjade Klinisk patologi en upphandlingsprocess för kylceller och annan utrustning. Samtidigt beställdes en förstudie från Fastighet och service avseende utredning av tekniska förutsättningar för installation av dessa. Då vattenskadan blev omfattande blev valet mellan återställande till ursprungligt skick alternativt kylcellsinstallation med tillhörande lokalanpassning till en akut fråga. Även de kritiska arbetsmiljöförhållandena har bidragit till att verksamheten vill hantera detta skyndsamt. Verksamheten beviljades 2 9 tkr till kylcellsutrustning och upphandling genomfördes parallellt med framdrift av vattenskadeprojektet. Då utrustning redan upphandlats har programarbetet påbörjats. Investeringsrådets bedömning Investeringsrådet har berett investeringsprojektet den 24 januari 218 och gör följande bedömning. Investeringsrådet rekommenderar fastighets- och servicenämnden att godkänna start av programarbete i enlighet med förelagt förslag och gör ett medskick till programarbetet att beakta mesta möjliga effektiviseringsvinster såsom energianvändning. Investeringsprojektet är enligt investeringsrådets bedömning en hyresgästinitierad investering. Akademiska sjukhuset ska återkomma om finansiering av investeringsprojektet inför nästa eventuella steg i investeringsprocessen. I enlighet med den beslutade fastighetsinvesteringsprocessen ska Akademiska sjukhuset, om man inte klarar prioritering av investering inom beslutad budget och driftkostnad, betala kostnad för förstudie och programarbete. Bilagor Förstudierapport inkl. bilagor Sammanställning beslutskalkyl Kopia till Förvaltningsdirektören Fastighet och service Fastighetschef Fastighet och service Funktionsbrevlåda Fastighet och service

157 Fastighets- och servicenämnden Protokoll Sammanträdesdatum: /18 Dnr FSN Beslut om programarbete lokalanpassning kylceller C5 Ärendet utgår. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 21 (22)

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181 TJÄNSTEUTLÅTANDE Fastighet Sören Hill Tfn E-post Dnr FSN Fastighets- och servicenämnden Inhyrning av lokaler till sjukhustandvård Folktandvården Förslag till beslut Fastighets- och servicenämndens beslut Förvaltningschefen för Fastighet och service ges i uppdrag att hyra in lokaler för sjukhustandvården på Prästgatan 3 vån 3 i fastigheten Luthagen 13:2. Ärendebeskrivning Fastighet och service har av Folktandvården fått uppdraget att hitta nya lokaler åt sjukhustandvården. Verksamheten bedrivs idag tillsammans med allmäntandvården på Prästgatan 3. Verksamheten upplever att det är mycket trångt i de nuvarande lokalerna på Prästgatan 3. Fastighet och service har undersökt fem olika lokaler med olika placeringar i Uppsala. Ingen av dessa lokaler har uppfyllt krav på tillgänglighet, placering och tekniska krav. Ytterligare fem placeringar av tillgängliga lokaler har undersökts av fastighet och service inte heller de har uppfyllt kraven. Fastighetsägaren på Prästgatan 3, Genova Property Group, har nu fått lediga lokaler som erbjudits Region Uppsala. Förstudien visar att det finns goda skäl att göra denna inhyrning. Flera av personalutrymmen kan tex samutnyttjas med allmäntandvården i samma fastighet. Folktandvården anser att denna placering uppfyller deras krav. Kostnader och finansiering Bashyra: ca 18 kr/kvm Anpassning: ca 14 kr/kvm Värme: ca 8 kr/kvm Renhållning ca 1 kr/kvm Kostnad för nya lokaler inklusive anpassning uppgår då till: ca 293 kr/kvm/år Lokalens area: 583 kvm 293*583 = kr per år. Kontraktslängd: 15 år Folktandvården har aviserat till Fastighet och service att man klarar detta inom sin egen budget och är beredd att skriva internhyreskontrakt. Folktandvården åtar sig även återställningskostnader som uppstår vid avflytt. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

182 2 (2) Beredning Investeringsrådet har berett ärendet om inhyrning av lokaler till sjukhustandvård och gör följande bedömning. Investeringsrådet rekommenderar fastighets- och servicenämnden att besluta enligt föreliggande förslag. Folktandvården ska åta sig de återställningskostnader som uppstår vid avflytt. Bilagor Förstudierapport Hyresförslag från Genova Seminariet AB Luthagen 13:2 (Preliminärt) Internhyreskontrakt (Preliminärt) Kopia till Förvaltningschef Fastighet och service Förvaltningschef Folktandvården

183 SID 1 AV 8 Fastighet och service Datum Diarienummer: LSU Sören Hill Soren.hill@regionuppsala.se Rev: Förstudierapport Projektnamn Anläggning Byggnad Plan Projektnummer Sjukhustandvård Seminariet Prästgatan 11 Uppsala 2 - Fastställande av rapport Projektområdeschef/ datum Projektägare/ datum Chef Fastighetsavdelningen/ datum Beställare/Verksamhets chef/ datum

184 Sid 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Sammanfattning Uppdragsbeskrivning Bakgrund Syfte Mål Avgränsningar Avgränsningar Behovsanalys Verksamhet och behov Verksamhetsbeskrivning Beskrivning av behov av lokalanpassning, utrustning och system Lokalprogram Fastighetens förutsättningar Översiktlig beskrivning Serviceutlåtande Lösningsförslag Analys och konsekvensbeskrivning Störningar Risker Tidplan Kostnadsuppskattning Kostnadsuppskattning Preliminär hyreskostnad Finansiering Beslutsunderlag Förslag till beslut Arbetsgrupp... 7

185 Sid 3 (8) Inledning Förstudierapporten utgör beslutsunderlag inför inhyrning av lokaler. Två exemplar av förstudierapport lämnas till projektägaren. 1 Sammanfattning 1.1 Sammanfattning Upptagningsområde för sjukhustandvården är Uppsala län exkl. Enköpings och Håbo kommun. Sjukhustandvården ska alltså matcha befolkningstillväxten i hela länet. Dessutom en åldrande befolkning vilket innebär att behovet av tandvård ytterligare ökar. Sjukhustandvården och allmäntandvården flyttade in i lokaler på Prästgatan i Uppsala maj 211. Personalstyrkan har ökat med 3%. 211var personalstyrkan 42 stycken och idag är man 65 personer. Under åren har en ökad inflyttning i området skett. Detta har medfört en ökad efterfrågan på allmäntandvård. Även efterfrågan av sjukhustandvården har ökat i hela länet med en åldrande befolkning. En flytt av sjukhustandvården till tillgängliga lokaler i Seminariet skulle innebära att Folktandvården kan frigöra lokaler till den ökade efterfrågan på allmäntandvården med 5 behandlingsrum och att sjukhustandvården skulle utökas med 2 behandlingsrum samt lokaler för den mobila verksamheten och kunskapscentrum för äldre tandvård. 2 Uppdragsbeskrivning 2.1 Bakgrund Flytt av sjukhustandvården skulle innebära att Folktandvården kan frigöra lokaler för den ökade efterfrågan på allmäntandvården med 5 behandlingsrum och att sjukhustandvården skulle utökas med 2 behandlingsrum samt lokaler för den mobila verksamheten och Kompetenscentrum för äldretandvård (KÄT). De arbetsmiljöproblem som funnits på grund av trångboddhet sedan 214/215 skulle elimineras. 2.2 Syfte Sedan 216 har Folktandvården tillsammans med FOS tittat på 5 lokaler och ytterligare ca 5 andra prospekt har granskats.

186 Sid 4 (8) 2.3 Mål Målet är att hitta nya lokaler och utöka sjukhustandvården och på sikt frigöra yta åt en expandering av allmäntandvården. Folktandvården har ambitionen att bygga upp ett centrum för sjukhustandvård. Besöksvolymen för allmäntandvården beräknas öka med 5-7 besök/år 3 Avgränsningar 3.1 Avgränsningar Det är viktigt att sjukhustandvårdens patienter känner kontinuitet i vården samt för placering av lokalen. Ytan som idag upptages av sjukhustandvården är tillräckligt stor för expandering av allmäntandvården för de närmaste 5-1 åren. Besöksvolymen beräknas öka med 5-7 besök/år 4 Behovsanalys Folktandvården har tillsammans med FOS analyserat och tittat på lokaler inom Uppsala. Ingen av dessa lokaler har kunnat matcha de krav som måste uppfyllas vad gäller patientsäkerhet och beskaffenhet vad gäller lagkrav. En diskussion har inletts med fastighetsägaren Genova Property Group för att utröna möjligheter att flytta sjukhustandvården inom fastigheten. Detta har bedömts möjligt. 5 Verksamhet och behov 5.1 Verksamhetsbeskrivning Sjukhustandvård innebär att ge vård till äldre samt patienter med fysisk och psykisk ohälsa. Detta genomförs med besök på klinik samt med mobil verksamhet. En enhet för mobil verksamhet har inrättats och ett Kompetenscenter för Äldre Tandvård (KÄT) har skapats. Uppsala är idag ledande nationellt vad gäller äldretandvård. Sjukhustandvård har också utsetts till en specialitet. Folktandvården kommer att starta 2-3 utbildningsplatser till specialisttandläkare (ST) tjänster under året. Sjukhustandvården och allmäntandvården flyttade in i lokalerna på Prästgatan i Uppsala maj 211. Personalstyrkan har sedan dess ökat med 3%. 211 var personalstyrkan 42 idag är man 65 personer. Under åren har även en ökad inflyttning i området skett, vilket medfört en ökad efterfrågan på tandvård. En ökning med ett behandlingsrum har gjorts, vilket inneburit

187 Sid 5 (8) att den psykolog som arbete med tandvårdsrädda patienter har fått flytta till ett nytt ombyggt rum där toaletter tidigare var. Efterfrågan av sjukhustandvården har ökat med en åldrande befolkning. 5.2 Beskrivning av behov av lokalanpassning, utrustning och system En flytt inom fastigheten skulle innebära att de patienter som behöver sjukhustandvård inte behöver lära sig att åka till ett nytt ställe då kontinuitet är väldigt viktigt för dessa patienter. Tänkta lokaler måste anpassas till tandvården krav vad gäller strålskydd och installationer. Befintlig utrustning flyttas och kompletteras med ny för den utökade verksamheten. 5.3 Lokalprogram Behovet för sjukhustandvården är 7 behandlingsrum, sterilrum, väntrum, reception, 8 administrativa platser, miljö och städrum, konferensrum (mindre), personalrum, WC, sugrum. Omklädningsrum, dusch, toaletter samt stort konferensrum samutnyttjas med allmäntandvård på plan 4. Allmäntandvården kommer att ta över 5 befintliga behandlingsrum för sin verksamhet. 6 Fastighetens förutsättningar 6.1 Översiktlig beskrivning I fastigheten bedrivs redan tandvård vilket gör att sjukhustandvårdens personal kan utnyttja gemensamma lokaler med allmäntandvården. God tillgänglighet och invanda resemönster är en stor fördel. Fastigheten ägs av Genova Property Group. Idag hyr Region Uppsala 921 kvm där vi bedriver allmäntandvård och sjukhustandvård. Med denna inhyrning tillkommer ytterligare 583 kvm. 6.2 Serviceutlåtande Ytor kommer att ökas varför nya avtal vad gäller städ och övrig service skall upprättas.

188 Sid 6 (8) 7 Lösningsförslag 7.1 Analys och konsekvensbeskrivning Sedan 216 har Folktandvården tillsammans med FOS tittat på 5 lokaler och ytterligare ca 5 andra prospekt har granskats. Målen är att utöka sjukhustandvården samt att frigöra yta för en expandering av allmäntandvården. Folktandvården har tillsammans med FOS analyserat och tittat på lokaler inom Uppsala. Ingen av dessa lokaler har kunnat matcha de krav som måste uppfyllas vad gäller patientsäkerhet och beskaffenhet vad gäller lagkrav. När nu lokaler i samma fastighet blivit tomställda kan dessa byggas om till sjukhustandvård. 7.2 Störningar Under ombyggnation kommer verksamheten att påverkas av ljud och vibrationer 7.3 Risker Störningar under byggnation. 8 Tidplan Genova Property Group som är hyresvärd uppskattar tid för ombyggnad för sjukhustandvård till ca 7 månader. Detta skulle innebära inflyttning innan årskiftet

189 Sid 7 (8) 9 Kostnadsuppskattning 9.1 Kostnadsuppskattning Uppskattad kostnad Genomförande Hyresvärd 583 kvm, ny hyra, kr/år Folktandvården investering kr 6.5. kr 9.2 Preliminär hyreskostnad Kostnadsbedömning 392 kr/kvm/år för 583 kvm ger en årshyra på kr 9.3 Finansiering Folktandvårdens investering ryms inom budget och kostnad för hyra ryms inom verksamhetens ram. 1 Beslutsunderlag 1.1 Förslag till beslut Att inleda diskussion med Genova Property Group för att få till stånd ett preliminärt hyresavtal för ombyggnad inom fastigheten för sjukhustandvården 11 Arbetsgrupp Förvaltning/Enhet Befattning Namn Samordning Fastighet och service Region Uppsala, Marknad fastighetsstrateg Sören Hill lokalansvarig Yvonne Andersson Verksamhet Folktandvården

190 Sid 8 (8)

191

192

193

194 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Erica Hult Tfn E-post Dnr FSN218-8 Fastighets- och servicenämnden Anmälan av beslut enligt delegation Förslag till beslut Fastighets- och servicenämndens beslut Redovisningen av delegationsbeslut anmälda under januari och februari 218 godkänns. Ärendebeskrivning I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom fastighets- och servicenämndens verksamhetsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

195 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 218 Förvaltning LSU Månad Januari Befattning Organisatorisk enhet Ingenjör,annan LUL/LSU/TEKNIK/UNDERHAL Jonas Eriksson, ledning teknik Ingenör, fastighet LUL/LSU/TEKNIK/SYSTEMFO Jonas Eriksson, ledning teknik Ingenör, annan LUL/LSU/TEKNIK/SYSTEMFO Tomas,Eriksson, ledning Administratör, ekonomi Administratör, annan LUL/LSU/TEKNIK/ADMSTOD LUL/LSU/TEKNIK/SAKERHET Leena Dahlin, Ledning ekonomi Ronny Åhlén, ledning teknik Ledning, teknik LUL/LSU/TEKNIK/DRIFT/LANET Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Thomas Thunblom, ledning annan

196 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 217 Förvaltning LRC Månad Januari Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Handläggare, ekonomi Handläggare, personal/löner Handläggare, IT /LRC/EKONOMI LRC/ADM LRC/EPJ Ledn,ekonomi Marcus Görgård Ledning, annan Anneli Kjellberg Ledning, annan Annemieke Åhlenius

197 Anmälan av delegationsbeslut till fastighets- och servicenämnden, Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 3.2 Genomförande av FI investering 3.2 Genomförande av FI investering 3.2 Genomförande av FI investering Förstudie Byte av styrning för BSP Akademiska 1 5 kr Solceller Kungsgärdet 4 6 kr Mobiltelefoni B12 Akademiska 4 kr Bygga bort vit slinga för Danfoss Akademiska 45 kr Ombyggnad H1 och H2 Akademiska 41 kr Ombyggnad H3 Akademiska 31 kr Ombyggnad H4 H5 H7 H8 Akademiska 72 kr Ombyggnad H1 H2 Akademiska 3 kr Ombyggnad H1 Akademiska 9 kr Ombyggnad H1 Samariterhemmet 1 2 kr Ombyggnad H3 Akademiska 8 kr Genomförande Hissar projektledning och besiktning Akademiska 4 kr Nödströmsförsörjning dörrmiljöer Akademiska 1 5 kr Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU 3.2 Genomförande av FI investering 3.2 Genomförande av FI investering 3.2 Genomförande av FI investering 3.2 Genomförande av FI investering 3.2 Genomförande av FI investering 3.2 Genomförande av FI investering 3.2 Genomförande av FI investering 3.2 Genomförande av FI investering 3.2 Genomförande av FI investering Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU

198 2 (2) LSU Genomförande av FI investering LSU Genomförande av FI investering LSU LSU Genomförande av FI investering 3.2 Genomförande av FI investering Skickat till Erica Temperaturövervakande utr. i teknikutrymmen Akademiska 1 8 kr Utbyte av gamla luckor för brandgasventilation inom AS Akademiska 1 5 kr Renovering av 2 st bränsletankar Akademiska 9 kr Åtgärder inomhusmiljöproblem Hus C, D Kungsgärdet 1 15 kr Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU

199 Anmälan av delegationsbeslut till fastighets- och servicenämnden, Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning Thomas Thunblom förv dir, Mottagande av delgivning fr Byggnadsnämnden hissar Fjärdingen 32:1 Initiering av upphandling Besiktning hissar Hyreskontrakt Vasakronan 364-F211 Internhyreskontrakt Primärvården Dragarbrunnsgatan Avtalsförlängning ramavtal skyltar Hyreskontrakt Kommunfastigheter Knivsta Hyreskontrakt ISS service Genomförande Solceller 46 Thomas Thunblom förv dir, Thomas Thunblom förv dir, Thomas Thunblom förv dir, Thomas Thunblom förv dir, Thomas Thunblom förv dir, Thomas Thunblom förv dir, Thomas Thunblom förv dir,

200 Anmälan av delegationsbeslut till fastighets- och servicenämnden, Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer LSU LSU Skickat till Erica Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 3.2 Genomförande av FI investering 3.2 Genomförande av FI investering Byte ytskiktsbeläggning helikopterplatta Akademiska 1 5 kr Solceller C8 Akademiska 1 2 kr Jonas Eriksson, Teknisk chef, FoS Jonas Eriksson, Teknisk chef, FoS

201 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 218 Förvaltning FoS Månad Februari Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Handläggare, annan Handläggare, IT LUL/LSU/FASTSERV LUL/LSU/SERVICE Vaktmästare LUL/LSU/TRANSLOG/LOGIST Thomas Thunblom, ledning Jan Asklöf, Ledning annan/thomas Thunblom, ledning Robert Andreason, Ledning annan Vaktmästare LUL/LSU/TRANSLOG/LOGIST Robert Andreason, Ledning annan Vaktmästare LUL/LSU/TRANSLOG/TRANSP OR Per Eklund, Ledning Vaktmästare Vaktmästare Vaktmästare Vaktmästare LUL/LSU/TRANSLOG/LOGISTIK LUL/LSU/TRANSLOG/LOGISTIK LUL/LSU/TRANSLOG/LOGISTIK Aylin Iraktan, Ledning annan Aylin Iraktan, Ledning annan Aylin Iraktan, Ledning annan Karin Vesterlund, Ledning annan LUL/LSU/TRANSLOG/LOGIST

202 Anmälan av delegationsbeslut till fastighets- och servicenämnden, Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 5.1 Initiering av upphandling 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder 3.4 Extern och intern förhyrning 3.4 Extern och intern förhyrning Initiering av dragtruckar, Transport och logistik kr Upplåtelseavtal avseende plats för reklamskylt stationsgatan12-16 Akademiska hus, John baures väg 3 hyreskontr nr Internhyreskontrakt, John baures väg 3 hyreskontr nr A62-3 Thomas L Thunblom, förvaltningschef FoS Thomas L Thunblom, förvaltningschef FoS Thomas L Thunblom, förvaltningschef FoS Thomas L Thunblom, förvaltningschef FoS

203 Anmälan av delegationsbeslut till fastighets- och servicenämnden Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning FSN Fastigheter FSN Fastigheter FSN Konferenser Utökning av stadsbussdepå med däckverkstad Driftsättning av MR-hybrid Ingång 1 / J-huset Kurser och konferenser Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott 1 (2)

204 "Skriv rubrik med Arial" "Skriv brödtext med Times New Roman"

205 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Erica Hult Tfn E-post Fastighets- och servicenämnden Skrivelser för kännedom Förslag till beslut Fastighets- och servicenämndens beslut Redovisningen av följande skrivelser godkänns: Faktablad från Socialstyrelsen, Samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning Regionstyrelsen , 1, Fastighetsutvecklingsplan för Region Uppsala Regionstyrelsen , 41, Strategisk inriktning och principer för lokalförsörjningen vid Akademiska sjukhuset SAMLA Protokoll från sammanträde den 5 mars 218 Protokoll från fastighets- och servicenämndens arbetsutskott Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr Dnr FSN218-9

206 KST/VSO2 Marjana Tornmalm Ledamöter i Landstingsfullmäktiges Hälso- och sjukvårdsnämnd Folkhälsa Psykiatri Barn & unga Samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning Barn med funktionsnedsättning har ofta stöd och insatser från många aktörer inom hälso- och sjukvård respektive omsorg. Barnen behöver få tillgång till ett välfungerande stöd samtidigt som föräldrarnas arbetsinsats kring barnets behov blir hanterlig. Idag är barns tillgång till stöd alltför beroende av föräldrars resurser att hitta och söka sådant. Det riskerar att leda till ojämlik vård, omsorg och stöd. Föräldrarna beskriver att de får kämpa hårt för sina barns rättigheter till fungerande stöd vilket påverkar deras psykiska och fysiska hälsa samt möjligheten till yrkesarbete. Socialstyrelsen vill informera om ett nytt kunskapsstöd - Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning som riktar sig till kommuner och landsting i egenskap av ansvariga för socialtjänsten och hälsooch sjukvården. I kunskapsstödet presenteras en modell som sammantaget bedöms kunna göra skillnad för barnen och deras föräldrar. Kunskapsstödet finns att ladda ner eller beställa på Ett faktablad med en kort presentation av Socialstyrelsens modell för förbättrad samordning bifogas. Med vänlig hälsning Marjana Tornmalm Projektledare - Samordning för barn med funktionsnedsättning SOCIALSTYRELSEN Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. SOCIALSTYRELSEN 16 3 Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se 1(1)

207 Barn med funktionsnedsättning samordning av insatser Socialstyrelsen har tagit fram en modell för hur samordning av insatser till barn med funktionsnedsättning kan förbättras. Föräldrar och barn ska lättare och via en samlad ingång få tillgång till information om det stöd som samhället erbjuder. Samtidigt behöver former för gemensam planering stärkas och föräldrar behöver kunna få praktisk hjälp. Vem riktar sig stödet till? Kunskapsstödet riktas till kommuner och landsting. Arbetet med modellens tre delar förutsätter ett fortsatt arbete och samarbete utifrån lokala och regionala förhållandena. Kunskapsstödet är riktat till personal på såväl organisatorisk som operativ nivå. Syftet med stödet Idag är barnens tillgång till fungerande stöd alltför beroende av föräldrarnas möjligheter och förmåga att hitta och söka stöd från samhällets olika aktörer. Det kan leda till ojämlik vård och omsorg. Syftet med kunskapsstödet är att barnen ska få ett bra och jämlikt stöd och att underlätta för föräldrarna. Samordnad information Första delen i Socialstyrelsens modell är en samordnad informationstjänst som består av en webbplats, där det finns samlad information om vilket stöd som finns att få av samhället. Det ska vara enkelt att hitta vem som gör vad och hur föräldrar kan ansöka om vård, omsorg och andra insatser. Dessutom ska det finnas en person som kan hjälpa till att söka fram svar och anpassa informationen utifrån mottagarens behov. Foto: Johnér Bildbyrå AB

208 Gemensam planeringsprocess Den andra delen avser att stärka de gemensamma planeringsprocesser som behövs kring barn i komplexa situationer. Organisatoriska framgångsfaktorer och stöd för att förbereda och genomföra konstruktiva möten presenteras. Praktiskt stöd av en koordinator Den tredje delen är ett tillfälligt praktiskt stöd när situationen är eller riskerar att bli ohållbar för en familj. En koordinator kan hjälpa till att kartlägga, prioritera och samordna familjens behov av stöd så att vardagen kan fungera. Var hittar jag stödet? Kunskapsstödet finns på och Kunskapsguiden.se är en webbplats med samlad kunskap för dig som arbetar med hälsa, vård och omsorg. Den är ett samarbete mellan sju myndigheter. På webbplatsen kan du prenumerera på nyheter inom ditt intresseområde. Kontakt Marjana Tornmalm marjana.tormalm@socialstyrelsen.se Barn med funktionsnedsättning samordning av insatser Socialstyrelsen November 217

209 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /18 Dnr LS Fastighetsutvecklingsplan för Region Uppsala Beslut Regionstyrelsens beslut 1. Fastighetsutvecklingsplan del 2 och 3 fastställs enligt reviderad bilaga. 2. Fastighets- och servicenämnden får i uppdrag att fortsätta utveckla fastigheterna Tierps vårdcentrum och Kungsgärdet i samarbete med vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen samt ta erforderliga kontakter med Tierps kommun och Uppsala kommun för att utveckla fastigheterna. 3. Fastighets- och servicenämnden får i uppdrag att undersöka möjligheter om samarbete och avtal med byggherrar vid utveckling av fastigheterna Tierps vårdcentrum och Kungsgärdet. 4. Genom justering av avkastningskravet för fastighets- och servicenämnden avsätts följande belopp för att utveckla fastigheterna Tierps vårdcentrum och Kungsgärdet och för att ansöka om planbesked om behov föreligger: 218: 1 5 tkr 219: 1 5 tkr 22: 1 5 tkr Bilaga 1/18 Ärendebeskrivning Regionstyrelsen beslutade , 113, att ge regiondirektören i uppdrag att ta fram en fastighetsutvecklingsplan för landstinget. Regionstyrelsen beslutade , 134, att fastställa den första delen vilken omfattade Akademiska sjukhuset. Fastighetsutvecklingsplanen innehåller fem delar: Del 1: Akademiska Sjukhuset Del 2: Lasarettet i Enköping Del 3: Vårdcentrum i Bålsta, Tierp och Östhammar samt Kungsgärdet i Uppsala Del 4: Primärvårdscentraler och Folktandvårdsanläggningar Del 5: Kollektivtrafikanläggningar Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (71)

210 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Förslag föreligger nu om att fastställa del 2 och 3 omfattande: - Lasarettet i Enköping, - Vårdcentrum i Bålsta, Tierp och Östhammar samt - Kungsgärdet i Uppsala. Fastighetsutvecklingsplanen är en långsiktig plan för fastigheterna. Den hanterar inte problem som verksamheten har i lokalerna på kort sikt. Inomhusmiljöproblem med mera hanteras löpande och kan under tiden för fastighetsutvecklingsarbetet betyda att verksamheten delvis tillfälligt får evakuera. Det strategiska syftet med en fastighetsutvecklingsplanen är att ge beslutsfattare och verksamhet aktuell byggnadsstatus och utvecklingsmöjligheter. Den belyser även begränsningar, vilket kan öppna för nytänkande och långsiktig planering. Fastighets- och servicenämnden beslutade , 28, att ge förvaltningsdirektören för Fastighet och service i uppdrag att göra en utredning om framtid för Tierps vårdcentrum, ersättningslokaler, ta kontakt med Tierps kommun samt ge förslag till vidare hantering av Tierps Vårdcentrum. Fastighet och service har även uppdrag från Primärvården och Folktandvården att söka ersättningslokaler närmare Tierps station. Tierps Vårdcentrum Fastighet och service har studerat ett antal fastigheter närmare Tierp centrum samt möjligheter att bygga nytt och förtäta med bostäder genom olika alternativ, såsom flerfamiljshus, villor och radhus. Workshop och riskanalys har genomförts med tillsammans verksamheter inom Tierps vårdcentrum för att utröna risker avseende vårdcentralens och Folktandvårdens önskemål om att flytta från Tierps vårdcentrum. Vid workshopen, med deltagare från alla verksamheter, framkom att det finns flera kopplingar från verksamheten till vårdcentralen samt att inga direkta verksamhetskopplingar fanns till Folktandvården. Fastighets- och servicenämnden har under sommaren/hösten 217 begärt in yttrande från vårdstyrelsen, sjukhusstyrelsen samt Tierps kommun avseende fortsatt sammanhållen verksamhet inom Tierps vårdcentrum. Synpunkter från Tierps kommun Tierps kommun ser helst en samlad verksamhet med nya byggnader och framhåller att tillräckliga parkeringsytor finns inom området. Tierps kommun ger ytterligare ett förslag till ny placering av Vårdcentrum. Detta förslag innefattar fastighet som inte ägs av Region Uppsala eller Tierps kommun. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (71)

211 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Synpunkter från sjukhusstyrelsen Sjukhusstyrelsen anser att en samlad vårdverksamhet är att föredra och ser fördelar att utveckla fastigheten med till exempel bostäder. Sjukhusstyrelsen vill vara delaktig i framtida utredningar och beslut. Synpunkter från vårdstyrelsen Vårdstyrelsen ser en samlad verksamhet till gagn för medborgarna. Utifrån ett personalperspektiv ska Primärvården och Folktandvården behov att lokaliseras närmare centrum beaktas. Vårdstyrelsen ser positivt på en utveckling av fastigheten med komplettering av bostäder. Kungsgärdet Byggnaderna på fastigheten Kungsgärdet utnyttjas inte effektivt och har en utformning som inte fullt ut stödjer verksamheterna. Lokalerna inom Kungsgärdet har även inomhusproblem och renoveringsbehov. Det finns en hög vakansgrad på grund av att stora ytor inte går att hyra ut. Verksamheten upplever tillgänglighetsproblem med parkering och angöring för bland annat bussar till Hälsa och Habilitering. En genomförandestrategi för Kungsgärdet har genomförts som illustrerar fastighetens potential. Fastighets- och servicenämnden har under sommaren/hösten 217 begärt in yttrande från vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen avseende fortsatt sammanhållen verksamhet inom Kungsgärdet. Yttrande från respektive styrelse har inkommit. Därutöver har Uppsala kommun muntligen anmält intresse att planlägga för skola i området. Synpunkter från sjukhusstyrelsen Sjukhusstyrelsen anser att en samlad vårdverksamhet är att föredra och ser fördelar med att utveckla fastigheten med till exempel bostäder. Sjukhusstyrelsen anser att lokalerna är strategiskt viktiga och vill vara delaktig i framtida utredningar och beslut. Synpunkter från vårdstyrelsen Vårdstyrelsen ser en samlad verksamhet inom Kungsgärdet är till gagn för medborgarna. Utifrån ett personalperspektiv bedöms det som viktigt att en nyeller ombyggnation inte dröjer. Vårdstyrelsen ser positivt på en utveckling av fastigheten med komplettering av bostäder. Fastighetsutredning Fastighet och service har utrett vilka förutsättningar som gäller för den kommunala planeringen avseende Tierps vårdcentrum och Kungsgärdet. Utredningens syfte är att illustrera fastighetens potential. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6 (71)

212 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Ett antal olika scenarier för framtida utveckling av fastigheten Tierps vårdcentrum har studerats. I dessa scenarion finns en utveckling av bostäder i olika upplåtelseformer. För att närmare precisera framtidsscenarion för fastigheterna krävs fortsatt samarbete med vårdstyrelsen, sjukhusstyrelsen, Uppsala kommun och Tierps kommun samt byggherrar. Strategisk lokalförsörjningsplan för Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset har tagit fram en strategisk lokalförsörjningsplan vilken ska vara verksamhetens verktyg för ett effektivt lokalutnyttjande samt ge en uppfattning om det långsiktiga lokalbehovet. Regionstyrelsen förväntas framledes besluta om huvudprincip, bärande principer samt lokalstrategi för Akademiska sjukhuset. Utvecklingen av Tierps vårdcentrum samt Kungsgärdet är beroende av lokalförsörjningsplanen då dem påverkas av valet av vilken bassjukvård som kan förläggas utanför Akademiska sjukhusets nuvarande område, och hur den effektivast, tillsammans med den övriga vårdorganisationens lokalförsörjning, samlokaliseras. Det är även avgörande för utvecklingen av fastigheterna att Akademiska sjukhuset och den övriga vårdorganisationen tar hänsyn till Effektiv vård 23. Kostnader och finansiering Uppdraget att konkretisera förslag på utveckling av Tierps Vårdcentrum och Kungsgärdet ges till Fastighet och service. Fastighet och services kostnad för vidare utredning beräknas uppgå till 4 5 kr, fördelat under åren 218, 219 och 22. Fastighetsutveckling i detta tidiga skede kan inte anses utgöra aktiverbara kostnader i ett framtida projekt och därmed inte en kostnad som kan tas med i investeringsbudgeten. Kostnaden för att utreda och eventuellt ändra detaljplaner för respektive fastighet föreslås därför regleras mot avkastningskravet för respektive år. Konsekvenser Folktandvården i Tierp har enligt verksamheten inga direkta verksamhetssamband med övrig verksamhet inom Tierps vårdcentrum. Folktandvården har uttryckt önskemål om en lokalisering närmare centrum. Fastighet och service, givet Tierps kommuns yttrande om en sammanhållen verksamhet, rekommenderar att även hänsyn till medborgarperspektivet kring en samlad verksamhet inom Tierp vårdcentrum tas i en fortsatt diskussion om utvecklandet av fastigheten. Beredning Ärendet är berett i fastighets- och servicenämnden , 112. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7 (71)

213 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Yrkanden Regionstyrelsen ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag med följande revidering på sid. 39 i planen: Primärvården och Folktandvården har framfört önskemål om att flytta till andra mer centralt belägna lokaler i Tierp. Den verksamhet som då skulle blir kvar inom Tierps vårdcentrum är geriatrik (Akademiska sjukhuset) i anslutning till kommunens äldreboende. Fastighetsutvecklingsplanen föreslår att en utflyttning av verksamheten enligt önskemål avvaktar utvecklingen av fastigheten. Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande reviderat förslag. Kopia till Tierps kommun Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Tandvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, primärvård, hälsa och habilitering Primärvårdsdirektören Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8 (71)

214 Bilaga 1/18 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN DEL 2 OCH 3 DEL 2: Lasarettet i Enköping DEL 3: Bålsta vårdcentrum Kungsgärdets vårdcentrum Tierps vårdcentrum Östhammars vårdcentrum Kungsgärdets vårdcentrum UTGÅVA

215 Bilaga 1/18 STYRGRUPP Arbetet med att ta fram fastighetsutvecklingsplaner har letts av en styrgrupp: Sören Hill, projektansvarig för FUP del 2-3, Landstingsservice Sonja Ekström Boström, chef fastighetsservice, Landstingsservice Jonas Eriksson, teknikchef, Landstingsservice Olle Ahnell, chef fastighetsservice, Landstingsservice Gunnar Götegård, förvaltare, Landstingsservice Margaretha Nilsson, White arkitekter ÖVRIGA DELTAGARE I PROJEKTET Representanter för verksamheten Annika Dahlman, förvaltningsdirektör, Kungsgärdets vårdcentrum Eva Telne, sjukhuschef, Lasarettet i Enköping Mari-Louise Kumlin lokalplanerare, Lasarettet i Enköping Lars Eliasson centrumchef, röntgen, Lasarettet i Enköping Torbjörn Söderström chef medicincentrum, Lasarettet i Enköping ARBETSGRUPP Representanter från respektive delprojekt och landstingsservice har deltagit i arbetsmöte och workshops mm för att få fram underlag till planen. Sören Hill, projektansvarig FUP del 2-3, Landstingsservice Gunnar Götegård, förvaltare för Bålsta vårdcentrum och Lasarettet i Enköping, Landstingsservice Annika Nordberg, förvaltare för Kungsgärdet, Landstingsservice Lars Olov Johansson, förvaltare för Tierp, Landstingsservice Markus Persson, förvaltare för Östhammar, Landstingsservice Margaretha Nilsson, White arkitekter Platsbesök har genomförts med förvaltare eller driftsansvariga från ISS. 2 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

216 Bilaga 1/18 I N N E H ÅL L INLEDNING Förord Inledning Fastighetsutvecklingsplanens innehåll & syfte Fastighetsutvecklingsplanens vision & mål Sammanfattning ENKÖPING Förutsättningar Pågående planering Analys av fastigheten Fastighets utveckling inom 5-2 år BÅLSTA Förutsättningar Pågående planering Analys av fastigheten Fastighets utveckling inom 5-2 år KUNGSGÄRDET Förutsättningar Pågående planering Analys av fastigheten Fastighets utveckling inom 5-2 år TIERP Förutsättningar Pågående planering Analys av fastigheten Fastighets utveckling inom 5-2 år ÖSTHAMMAR Förutsättningar Pågående planering Analys av fastigheten Fastighets utveckling inom 5-2 år DEL DEL DEL DEL DEL HÄNVISNING, KÄLLOR, BILAGOR Hänvisning och källor Bilaga 1: Sammanställning av ytor Bilaga 2: Förbrukningsdata Bilaga 3: Hållbarhet och miljö Utgåva Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 3

217 Bilaga 1/18 4 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

218 Bilaga 1/18 FÖFÖRORD RORD FÖRORD Våra verksamheter befinner sig i en intensiv period av byggnadsinvesteringar, vilket kommer att vara under överskådlig tid framöver. Det pågår samtidigt en samhällsutveckling där regionbildningar diskuteras på olika nivåer. Inflyttningen till länet ligger på höga nivåer, och vårdkonsumtionen ökar. Det finns samtidigt höga förväntningar på försörjningen av kollektivtrafik och kultur. All denna verksamhet måste bedrivas med stöd av långsiktigt funktionella fastigheter. Landstingsstyrelsen har begärt redovisning av fastighetsutvecklingsplaner för länet under Den första delen - som gällde Akademiska sjukhuset - avrapporterades till Landstingsstyrelsen Nu avrapporteras övriga delar av länet. Det strategiska syftet med en fastighetsutvecklingsplan är att ge beslutsfattare och verksamhet aktuell byggnadsstatus och utvecklingsmöjligheter. Den belyser även begränsningar, vilket kan öppna för nytänkande och långsiktig planering. Denna del av fastighetsutvecklingsplanen har ordnats enligt följande (där Akademiska sjukhusets plan utgör del 1) - Del 2 Lasarettet i Enköping, och Del 3 Vårdcentrum i Bålsta, Kungsgärdet i Uppsala, Tierp och Östhammar. Del 4: övriga anläggningar inom länet såsom separata vårdcentraler och folktandvård bör behandlas inom den ordinarie verksamheten för Landstingsservice. Del 5: kollektivtrafikanläggningar kommer att behandlas separat. Det förväntas att länet fortsätter sin spännande utveckling, med stöd av nu redovisade fastighetsutvecklingsplaner. Jens Larsson Tf. Förvaltningsdirektör Utgåva Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 5

219 Bilaga 1/18 I NLE DNI NG Del 2: Lasarettet i Enköping 6 Del 3: Bålsta vårdcentrum Del 3: Kungsgärdets vårdcentrum Del 3: Tierps vårdcentrum Del 3: Östhammars vårdcentrum Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

220 Bilaga 1/18 I N LE D FÖRORD N IN G INLEDNING Fastighetsutvecklingsplanen, (FUP del 2 och 3), omfattar Del 2 Lasarettet i Enköping, och Del 3 Vårdcentrum i Bålsta, Kungsgärdet i Uppsala, Tierp och Östhammar. FUP del 2 och 3 ingår som ett styrande dokument i alla projekt om omfattas av ändringar och kompletteringar av den fysiska inom respektive fastighet både ovan och under mark. Planen beskriver befintliga förhållande och visar på förhållningssätt och inriktning för möjlig utveckling. Arbetet med att ta fram fastighetsutvecklingsplanen har skett i olika forum, i en styrgrupp och i en arbetsgrupp och i workshops. Grupperna har bestått av representanter från verksamheten, landstingsservice, driftansvariga från ISS och kollektivtrafikförvaltningen i de förvaltningsföreträdare. LÄSANVVISNING Fastighetsutvecklingsplanen inleds med beskrivning av innehåll och omfattning, syfte och mål samt en sammanfattning. Varje fastighet redovisas under separata kapitel där förutsättningar och utveckling av fastigheten och dess bebyggelse beskrivs med analys av området samt framtida behov för verksamheten. Ett förslag till strukturplan med möjlig bebyggelseutveckling redovisas liksom grönstruktur, struktur för trafik (bil, gång och cykel), infrastruktur, teknisk försörjning samt hållbarhet och miljö. Definitioner av begrepp för ytor är följande, bruttoyta (BTA) yta för samtliga våningsplan till utsida fasad eller grund, bruksarea(bra) uthyrningsbar yta, nettoarea (NTA) är in princip rumsarea för samtliga rum (dvs innerväggar ingår inte), övrig yta (ÖVA). Uthyrningsgraden är angiven i procent av möjlig uthyrbar yta dvs bruksarea (BRA) - övriga yta (ÖVA) då övrig yta inte går att hyra ut. Marknadsvärdet bedöms utifrån aktuell ortstatistik och genomförd värdebedömning. Utgåva Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 7

221 Bilaga 1/18 FA S T I GHE T SUTVECKL INGSPL ANENS I N N E H Å LL OC H S Y FTE N H BYGGNAD NAMN J K G Ku ng sg at an 1:5/A4 B F L C D Nyängsväga n Östhammar A: 7111 B: 7112 C: 7113 D: 7114 H: 7118 J: 712 K: 7121 L: 7122 Tierp A: 6111 B: 6112 C: 6113 D: 6114 E: 6115 F: 6116 G: 6117 H: 6118 J: 6119 Kungsgärdet A: 3111 B: 3112 C: 3113 D: 3114 F: 3115 G: 3116 H: 3117 I: 3118 J: 3119 Bålsta A-C: 5211 an at sg ng Ku Enköping A: 5111 B: 5112 C: 5113 D: 5114 F: 5116 G: 5117 H: 5118 J: 5119 K: 512 L: 5121 akut an at sg ng Ku A Bebyggelse heli Fastighetsgräns Befintlig bebyggelse Del 2: Karta Lasarettet i Enköping I atan nesg ohan St. J en äg mv ru nt Ce en ed ml ru t n Ce H J C an at B og Ka n ige lst Da C A Del 3: Karta Bålsta vårdcentrum B D A n ge vä lla Vi r rls F G Del 3: Karta Kungsgärdets vårdcentrum K Ber gsg ata n D Las are tts väg en Ringgatan Lasarettsvägen H J H C G J Sol B fån C B g. L A A F D Lilj evä gen Del 3: Karta Tierps vårdcentrum 8 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Upp sal avä gen E Del 3:Karta Östhammars vårdcentrum Utgåva

222 Bilaga 1/18 FASTIG H E TS U TV E C K LI N GS P LA N E N S I N N E H Å LL OC H S FÖRORD YFTE ÖVERGRIPANDE PLANERINGSARBETE Den övergripande planeringen för respektive fastighet sker i tre parallella planprojekt Lokalförsörjningsplan, som omfattar verksamheternas samlade behov av lokaler. Vägledande kriterier är t.ex. 1. Visa fastighetens utvecklingspotential 2. Besluta om den långsiktiga användningen 3. Ge planberedskap för kommande lokalbehov Fastighetsutvecklingsplan som omfattar bebyggelseutveckling och markutnyttjande, yttre miljö och grönstruktur, trafik, infrastruktur och teknisk försörjning mm. Detta dokument. Underhållsplan I en underhållsplan planeras och sammanställs systematiskt de åtgärder och tillsyn för underhåll som periodiskt ska utföras i framtiden. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN En fastighetsutvecklingsplan klarlägger, i ett långsiktigt perspektiv, möjligheterna till fortsatt förnyelse och utveckling av byggnader och infrastruktur inom respektive fastighet. I planen redovisas utvecklingsmöjligheter och planeringsstrategier. Fastighetsutvecklingsplanen har en längre varaktighet än lokalförsörjningsplanen. Arbetssättet är att tänka efter före och att ta fram strategier och strukturer för utvecklingen av fastigheterna. Planen ska lämna utrymme för okända förändrings- och förnyelsebehov. Varje enskild byggåtgärd ska på lång sikt bidra till en väl fungerande helhet. Att definiera och beskriva syfte och omfattning av fastighetsutvecklingsplanen är en del av processen att ta fram den; det är också en del av förankringen och förståelsen för hur den ska användas. Planen ska vara vägledande för Landstingets arbete med förändringar i fastigheterna och ge en gemensam bakgrund för kontakterna med hyresgästerna. 4. Ge underlag för beslut om investeringar inom fastigheten 5. Klargöra fastighetens relation till omgivande fastigheter BAKGRUND Underlag och förslag till fastighetsplaner har tagits fram under årens lopp. Behovet av en ny uppdaterad plan med tydlig strategisk inriktning har blivit tydligt under de senaste åren. SYFTE Uppdraget att ta fram en fastighetsutvecklingsplan har två skäl; Att ge politiken ett bra underlag för kommande beslut genom att ta fram en beskrivning av framtida utvecklingsmöjligheter för bebyggelse, yttre miljö och grönstruktur samt trafik, logistisk, försörjningsstruktur och planering inom respektive fastighet. Att ha beredskap för och på bästa sätt möta landstingets behov av lokaler för att bedriva en god och effektiv vård. Denna plan har en planeringshorisont på 115 år vilket innebär att föreslagna strukturer måste vara generella och flexibla för att kunna möta olika utvecklingsbehov. (dvs. till 225-3). Investeringsplaner är ofta upprättade för en period av 1-15 år.) Översyn med eventuella justeringar av fastighetsutvecklingsplanen ska göras vart 4-5 år under perioden. Utgåva Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 9

223 Bilaga 1/18 FA S T I GHE T SUTVECKL INGSPL ANENS V I S I O N OC H M Å L ÖVERGRIPANDE MÅL Verksamheten och bebyggelsestrukturen inom fastigheten är beroende av varandra likaså är den beroende av omgivande fastigheter och strukturer. Följande övergripande och gemensamma mål har definierats. VERKSAMHETEN Att ha patienten behov i centrum Att patientens säkerhet och integritet värnas Att patientens ska erbjudas läkande miljöer Att vårdprocessen ska vara effektiv för att optimera resursutnyttjande Att verksamheten och dess olika enheter ska ha god samverkan och logistik. Att verksamhetens vision och kärnvärden (ödmjukhet, skicklighet, långsiktighet) ska beaktas i lokalplaneringen. 1 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 SAMHÄLLET-TÄTORTEN Att inom respektive fastighetsområde skapa robusta strukturer anpassade till tätortens struktur och kopplingar som kan bli en integrerad och självklar del av tätorten och dess liv. Att ge möjligheter att skapa attraktiva humana miljöer med höga arkitektoniska värden. Att ge möjlighet för fastigheten att vara ett viktigt kunskapsnav i tärorten. Att höga arkitektoniska värden och bidrag till de lokala behoven av ekosystemtjänster. BEBYGGELSESTRUKTUR Att strukturer är långsiktiga och hållbara, lägst i ett 4-årsperpspektiv Att bebyggelsen är generella och flexibla för att möte framtidens krav på förändring. Att bebyggelsen är energisnål och hållbar Att bebyggelsen har generell utformning för att öka flexibilitet och effektivitet som gör att lokaler kan anpassas till verksamhetens behov över tiden. Att bebyggelsen har goda funktionella samband och vara tillgängliga för alla, Att försörjningssystem är robusta med god logistik som stödjer verksamheten. Att livscykelkostnad (LCC) och hållbarhetsanalys avgör val av investeringar Att införa miljöklass på alla nya byggnader enligt miljöklass guld samt större ombyggnad klassas enligt miljöklass silver. Utgåva

224 Bilaga 1/18 FA S T I G H E T S U T V E C K L I N G S P L A N E N S V I S I O N O CFÖRORD H MÅL VISION Att med en läkande miljö skapa lokaler och service för vård i världsklass VAD MENAS MED EN LÄKANDE MILJÖ? En miljö är läkande när patienter, personal och besökare förnimmer att någon har tänkt med omtanke och omsorg på att alla ska vara välkomna och trygga. Vårdmiljöer kan vara extremt stressframkallande. Väl gestaltade miljöer med grönska, rinnande vatten, lugnande synintryck, naturens dofter och ljud kan på ett positivt sätt bidra till att reducera stressen och förkorta läkandeprocessen. Patienter med utsikt mot en grön trädgård eller en park rehabiliteras snabbare än de som blickar ut över en tegelvägg. Vackra och konstnärligt gestaltade miljöer kan ge både ro, trygghet och inspiration. En miljö är läkande när patienter, personal och besökare förnimmer att någon har tänkt med omtanke och omsorg på att alla människor oberoende av skick ska vara välkomna och trygga. Roger Ulrich beskriver i Evidence based hospital att de viktigaste kvaliteter för patienters tillfrisknande är natur, dagsljus, enskildhet och bullernivå. Inom miljöpsykologin (enligt Nasar J.L, 1998) kan de egenskaper som människor tycker om delas in i fem kategorier: 1DWXUOLJKHW DWW GHW ÀQQV YHJHWDWLRQ YDWWHQ RFK EHUJ ) UYDOWQLQJ DWW GHW ÀQQV HQ DNWLY GULIW RFK VN WVHO för platser och områden. Öppenhet; att det har skapats och synliggjorts vyer och utsikter. Historisk betydelse; att platser och byggnader av historisk betydelse bevaras. Ordning; att en plats upplevs organiserad, har en visuell ordning, är lättläst och har enhetlig form. Utgåva DE FYRA VIKTIGASTE MÅLEN FÖR FASTIGHETEN Generalitet och Flexibilitet. Att byggnaderna ska stödja verksamhetens behov av olika vårdmiljöer som kan utnyttjas effektivt med en god arbetsmiljö. Tillgänglighet. Att utveckla fastigheterna och kopplingen till omgivningen för att öka tillgängligheten samt öka den kvalitativa grönstrukturen inom fastigheten. Att lokaler är tillgängliga för alla. Robusthet. Att ha tillräcklig planberedskap för att säkerställa verksamhetens kommande behov av lokaler. logistik- och försörjningssystem. Hållbarhet. Att bebyggelsen ska vara effektiv, KnOOEDU RFK HQHUJLVQnOD $WW Sn VLNW PLOM NODVVLÀFHUD byggnader och ta fram livscykelkostnader (LCC). Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 11

225 Bilaga 1/18 S A MMA NFATTNING N H J Ku ng sg at an p-plats Bebyggelse an at sg ng Ku 1:5/A4 Befintlig bebyggelse Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas C Nyängsväga n Fastighetsgräns B L akut an at sg ng Ku Möjliga bebyggelseytor för framtida utvecklingsbehöv Möjliga markytor A entré torg p-plats Avyttra mark heli Ny angöring för bil, buss, ambulance mm p-hus Ny förbindning för fotgängare cykel Del 2: Utveckling Lasarettet i Enköping atan nesg ohan St. J en äg mv ru nt Ce en ed ml tru n Ce C an t ga D ro n ige lst Da Del 3: Utveckling Bålsta vårdcentrum A n ge vä lla Vi rls Ka Del 3: Utveckling Kungsgärdets vårdcentrum reservkraft 216 C Lilj evä gen Del 3: Utveckling Tierps vårdcentrum 12 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Upp sal avä gen p-plats Del 3: Utveckling Östhammars vårdcentrum Utgåva

226 Bilaga 1/18 S A M M A N FATTN FÖRORD IN G SAMMANFATTNING Fastighetsutvecklingsplanen omfattar två delar: del 2 utgörs av Lasarettet i Enköping och del 3 utgörs av vårdcentrum i Bålsta, Kungsgärdet, Tierp och Östhammar. De båda delarna ingår som ett styrande dokument i alla projekt om omfattas av ändringar och kompletteringar av den fysiska miljön inom respektive fastighet. Planen beskriver befintliga förhållande och visar på förhållningssätt och inriktning för möjliga förändringar. Planen ska vara vägledande för Landstingets arbete med utveckling av fastigheterna och ge en gemensam bakgrund för kontakterna med hyresgästerna. Vägledande kriterier är att redovisa fastighetens utvecklingspotential, att besluta om den långsiktiga användningen, att ge planberedskap för kommande lokalbehov och ge underlag för beslut om investeringar inom fastigheten samt att klargöra fastighetens relation till omgivande fastigheter. Visionen är att Att med en läkande miljö skapa lokaler och service för en vård i världsklass Syftet med fastighetsutvecklingsplanen har två skäl, att ge politiken ett bra underlag för kommande beslut genom att visa på framtida utvecklingsmöjligheter för bebyggelse, yttre miljö och grönstruktur samt trafik, logistisk, försörjningsstruktur och planering inom respektive fastighet samt att ha beredskap för och på bästa sätt möta verksamhetens behov av lokaler för att bedriva en god och effektiv vård på respektive ort. Planeringshorisont för planen är på 1-15 år vilket innebär att föreslagna strukturer måste vara generella och flexibla för att kunna möta olika utvecklingsbehov fram till De fyra viktigaste målen för fastigheten är Generalitet och Flexibilitet Tillgänglighet Robusthet Hållbarhet ANALYS AV FASTIGHETEN Befintlig bebyggelse, grönstruktur, trafik och teknik med infrastruktur har analyserat för respektive fastighet. Likaså har för hållbarhet och miljö en miljöbedömning gjorts utifrån olika aspekter som sedan vägts samman till en allmän bedömning om acceptabel eller icke acceptabel alternativt ett mellanting mellan dessa två. FASTIGHETENS UTVECKLING INOM 5-2 ÅR För att möta verksamhetens behov både på kort och lång sikt inleds detta avsnitt med en beskrivning av verksamhetens behov för respektive fastighet där verksamhetsansvarig tagit fram underlag och material för beskrivningen. Utifrån verksamhetens behov har förslag till framtida möjligheter för markanvändning och bebyggelseutveckling samt en strategi för genomförandet beskrivits och illustrerats för respektive fastighet. För de fastigheter som har olika beskrivna scenarier för utveckling bör en s.k. förstudie eller motsvarande påbörjas. Översyn med eventuella justeringar av fastighetsutvecklingsplanen ska göras vart 4-5 år under perioden. BILAGOR Till fastighetsutvecklingsplanen hör bilagor. FÖRUTSÄTTNINGAR Förutsättningarna är olika för respektive fastighet och här beskrivs fakta som var fastigheten är belägen, byggnadsår, yta, uthyrningsgrad samt bedömt ekonomiskt värde. Likaså beskrivs den verksamhet som bedrivs inom respektive fastighet. PÅGÅENDE PLANERING I detta avsnitt beskrivs dels kommunens övergripande planering för området samt de förutsättningar som gällande detaljplan ger och vilka möjligheter som finns för framtiden. Utgåva Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 13

227 Bilaga 1/18 E NK ÖP I NG DEL 2 N Enköping Resecentrum 1:1/A4 Vårfrukyrka 2.5 km Utveckling Stora torget 1k m ån gs pin kö En Idrottsplats Gästhamn LASARETTET I ENKÖPING Fastigheten i tätorten 14 Gröngarnsåsen Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Småbåtshamn Reningsverk Utgåva

228 Bilaga 1/18 DE L 2 E N K ÖP IN G FÖRUTSÄTTNINGAR Lasarettet i Enköping är beläget på Kungsgatan i Enköping och ansluter i öst och syd till naturområde samt närhet till hamnen vid Enköpingsån. Verksamheten som bedrivs är planerad kirurgi, röntgen, medicin, palliativ vård, samt mottagningar för akutvård, barnspecialist, mödravård, gynekologi, tandläkare, laboratorium samt vårdcentral. Byggnaderna på fastigheterna består av Hus A och C som utgör vårdlokaler med flerbäddsrum samt några en-patientrum samt hus B där kontor är belägna. I hus B är ca 295 m² uthyrt till socialförvaltningen i Enköping fram till Hus A är den största byggnaden och har en bruttoyta(bta) är 2 33 m² vilket motsvarar ca 54% av den totala bruttoyta som är m², ytuppgifter se bilaga 1. Uthyrningsgraden totalt är ca 94 %. Byggnad A, huvudentré Byggnad A, matsalen Fastigheten har beteckning Enköping Munksundet 39:1 och omfattar m². Fastigheten Enköping Munksundet 39:1 har ett bokfört värde av 159,7 miljoner SEK. Marknadsvärdet bedöms motsvara ca 123,4 miljoner SEK. Byggnad C Byggnad D, administration Utgåva Fastighetsutvecklingsplan Del 2och Del 3 15

229 Bilaga 1/18 E NK ÖP I NG DEL 2 N H 1:2/A4 J Enköping A: 5111 B: 5112 C: 5113 D: 5114 F: 5116 G: 5117 H: 5118 J: 5119 K: 512 L: 5121 K Ku ng sg at an G B F L C Nyängsväg an an at sg ng Ku D akut an at sg ng Ku A heli Fastigheten och byggnad ålder 16 Bebyggelse Årsringar för bebyggelse Fastighetsgräns Före tal Befintlig bebyggelse - pågående ny- och eventuell ombyggnad 195-tal 2-tal Aktuella projekt - byggnation som inte är påbörjad 196-tal 21-tal Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas 197-tal Planerade Grönstruktur 198-tal Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

230 Bilaga 1/18 DE L 2 E N K ÖP IN G PÅGÅENDE PLANERING DETALJPLAN För fastigheten gäller stadsplan för Lasarettet inom stadsdelen Munksundet i Enköping som vann laga kraft , genomförandetiden har gått ut. Planen ger möjlighet att använda kvartersmarken för allmänt ändamål och ger möjlighet att bebygga till en högsta byggnadshöjd av 23 meter. En remsa på ca 9 meter utmed Kungsgatan får inte bebyggas. För del av lasarettsområdet upprättades en detaljplan Munksundet 39:1 (Kungsgården) som vann laga kraft och där genomförandetiden gått ut. Dessutom finns andel i en gemensamhetsanläggning Enköping Munksundet GA:8 Då verksamhet för allmänt ändamål inte längre gäller enligt Plan- och bygglagen (PBL) så måste troligen ny detaljplan upprättas vid kommande omoch tillbyggnader (kontakt tas med kommunen). FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN I fördjupad översiktsplan för Enköpings tätort med sikt förbi 23, antagen av kommunfullmäktig definieras tätorten i tjugo olika karaktärsområde där fastigheten ingår i området MUNKSUNDET; LASARETTET, ENAVALLEN. Området består av verksamheter, idrottsytor, skola samt bostäder i form av enbostadshus, radhus och små flerbostadshus. Lasarettet och Enavallen är ett dominerande inslag i detta varierande område. Riktlinjer för området: Området kommer sannolikt att bli föremål för framtida förändringsåtgärder, det centrala läget och närheten till Enköpingsån gör det intressant för ytterligare bostadsbebyggelse. Området kan i vissa delar klara ett tillskott av ny bebyggelse i något högre våningsantal än vad som är rådande i området idag. Å-promenaden utmed Enköpingsån ska förlängas på den södra sidan, vid nuvarande Enavallen, för göra å-rummet tillgängligt för allmänheten som ett attraktivt park- och rekreationsstråk. Hänsyn ska tas till vattenskyddsområde som berörs. Utgåva Byggnad A, förbindelse natur Park bredvid byggnad C Byggnad G, bårhus Fastighetsutvecklingsplan Del 2och Del 3 17

231 Bilaga 1/18 E NK ÖP I NG DEL 2 N H H J J K K G G B B F F C D akut A L C D Nyängsväg an Ku ng sg at an L Nyängsväg an Ku ng sg at an 1:4/A4 akut A heli heli CP Verksamhetslokaler Trafik H H J J K K G G B B F C akut A C A heli Teknik Bebyggelse Verksamhetslokaler Trafik Fastighetsgräns Landstinget Befintlig bebyggelse Landstinget endast 1 plan Huvudentré Akutentré Ambulans Cykel Cykelparkering Gång Annan hyresgäst Bil Helikopter Busshållplats Bilparkering 18 D akut heli Infrastruktur L Nyängsväg an D Ku ng sg at an L Nyängsväg an Ku ng sg at an F Infrastruktur Teknik Kulvert Kulvert, enskild Media kulvert Nätstation Väg till mottagning Sprinklertank KV - kallvatten D - dagvatten Godmottagning / Sop S - spillvatten Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 VV - värmvatten VS - avlopp VVS - ventilation FJV - fjärrvärme EL - elektricitet Utgåva

232 Bilaga 1/18 DE L 2 E N K ÖP IN G ANALYS AV FASTIGHETEN BEFINTLIG BEBYGGELSE Området är utbyggt främst under perioden samt på 199-talet. Det äldsta byggnaderna på fastigheten hus D, F och H som har tillkommit före 195. Tillbyggnad av akutmottagning på hus A är helt nybyggd 215. Bebyggelsen ligger på en höjdrygg mot sydöst och sluttar ner mot Kungsgatan som ger naturliga läge för lokaler i sutterräng. Hus A är den största byggnaden inom området och har en stomme av betong med fasader av gult tegel och partier i gråvit puts på entrésidan samt tak av slät plåt. En lägre del mot Kungsgatan har ett vackert vitlackerat utfackningsparti med stora glasytor. Byggnad B har fasader av gult tegel och tak av slät plåt. Hus C har en stomme av betong med fasader av vit plåt samt takvåning i röd plåt och tak av papp. Hus H som är ett av de äldsta husen på fastigheten har fasader av rosa puts och tak belagt med rött tegel. Hus L utgör utbyggd reservkraft. Övriga mindre byggnader variera i utformning med träfasader, delvis tegel mm Enligt gällande försörjningsplan pågår ytskiktrenovering och renovering av yttertak med färdigställande under GRÖNSTRUKTUR Grönstrukturen inom fastigheten består av trädplantering och gräsytor mot Kungsgatan, samt en omsorgsfullt anlagd rehab-trädgård i sydöstra delen i anslutning till en kommunal gångväg som går söderut på åsen. I trädgården finns möjlighet till träning och att koppla samman patienten med naturen där människan är i fokus för rehabilitering och aktivering av framförallt äldre. Det finns också en s.k. Hälsans stig där lasarettet samarbetar med lokala aktörer. I södra delen av fastigheten finns i höjdrygg med stora träd och kraftig grönska. TRAFIK Angöring till fastigheten sker från Kungsgatan och det gäller både varutransporter, ambulans och persontrafik. Parkeringen ligger samlad i sydvästra delen av fastigheten. Området är försörjt med kollektivtrafik och det finns en busshållplats vid huvudentrén. Öster om området mot Nyängsvägen förhyrs en parkering för att klara parkeringsbehovet. Här finns möjlighet för helikoptertransporter. Utgåva TEKNIK, INFRASTRUKTUR Fastigheten försörjs med fjärrvärme. Inom området finns en nätstation och en anläggning för reservkraft. Ett kulvertsystem finns i källarplan och under mark som knyter samman samtliga byggnader där verksamhet för vård finns. Enligt gällande försörjningsplan pågår omställning inkommande kallvatten map vattenkvalitet, energiberäkningar för byggnader, värme och kyla. Utbyte av belysning o samband med brandskyddsåtgärder samt byggandet av ett fördröj-ningsmagasin för dagvatten. Energiförbrukning (el och värme) för byggnaderna, se bilaga 2 Brand En plan för att höja brandsäkerheten togs fram 213. Ett flertal brister mindre som större hittades i den analys som gjordes innan planen upprättades. Planen kommunicerades med räddningstjänsten och tas upp vid tillsyn för att kontrollera att planen efterlevs. Åtgärderna som görs etappvis omfattar bland annat installation av sprinkler, iordningställande av brandscellsgränser, skyltning och beräknas vara klara under 217. HÅLLBARHET OCH MILJÖ För byggnaden har en miljöbedömning gjorts utifrån från olika aspekter (energi, radon, fukt, tak, ventilation, avlopp, skal, markfukt) och sedan en sammanvägning med totalbedömning. Bedömning är i tre steg.1 För Enköping är bedömningen allmänt mellan acceptabel och icke acceptabel. Fastigheterna har de senaste åren genomfört fastighetsinvesteringar dock är energiförbrukningen ganska hög samt att det finns brister i avlopp och dagvattenledningar. Klimatskalet är byggnaderna uppfördes. Se bilaga 3. 1 grönt för acceptabelt, rött för inte acceptabelt samt gult för bedömning som ligger mellan acceptabelt och inte acceptabelt. Fastighetsutvecklingsplan Del 2och Del 3 19

233 Bilaga 1/18 E NK ÖP I NG DEL 2 N H 1:2/A4 J p-plats K Ku ng sg at an G B F L C Nyängsväg an an at sg ng Ku D akut an at sg ng Ku A entré torg p-plats heli p-hus cykel Utvecklingsmöjligheter Bebyggelse Fastighetsgräns Möjliga bebyggelseytor för framtida utvecklingsbehöv Befintlig bebyggelse Möjliga markytor Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas Avyttra mark Grönstruktur Ny angöring för bil, buss, ambulance mm Ny förbindning för fotgängare 2 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

234 Bilaga 1/18 DE L 2 FASTIGHETENS UTVECKLING INOM 5-2 ÅR VERKSAMHETENS BEHOV På kort sikt ca 5 år kommer röntgen och behovet av MR att öka med ca 5 % varje år. Det finns behov av ytterligare en magnetkamera men bedömningen är att det finns plats i nuvarande lokaler för expansion av röntgen men ökat lokalbehov beror på ökad tillväxt i Enköping. Befintlig sterilcentral behöver också utökas för att klara kapaciteten av planerad operation annars finns en risk för att verksamheten måste minska antalet planerade operationer. Idag finns brist på parkeringsplatser för patienter. Parkeringsbehovet kommer att öka. I ett lite längre perspektiv inom perioden upp till 152 år kommer utveckling av medicin att förändras då utvecklingen går mer och mer mot vård i hemmet s.k. hospital in home där modern digital teknik kommer att ha kontroll på patientens hälsa genom elektronisk övervakning, dvs del av vården kommer att flyttas ut i patienters hem. Bedömningen är det inte finns behov av expansion och därmed inte behov av ytterligare lokaler. Livet kommer att förlängas för multisjuka, och nya sjukdomar kommer att dyka upp, dvs. patienter blir mer och mer sjuka vilket ställer krav på 1-patient rum med övervakning då smittskyddet blir viktigt p.g.a. av multiresistenta bakterier. Logistiken kring operationer behöver ses över och bli mer effektiva varför lokaler som ger möjlighet till preoperativa avdelningar ger bättre logistik för operation, dvs. typ två sövningsrum till ett operationsrum. Detta medför att flödet skapar snabbare byten och att rutiningrepp kan effektiveras. Samhällsutvecklingen har gått mot tyngre patienter och behov av omvårdnadsrobotar ökar vilket i sin tur ställer krav på lokaler. De administrativa funktionera inom vården kommer i framtiden att utvecklas så att de centraliseras med en centralkassa vid huvudentré och med central mottagning av patienter. Generellt är det viktigt att miljön är läkande. Både lokaler och utemiljö som befintlig rehabträdgård med grön växtlighet och möjlighet till fina promenadstråk vilket förkorta sjukdomsperioden. Förslag till ny regionindelning kan påverka verksamhetens utveckling och inriktning likaså kan prognos för inflyttning och ökat antal medborgare som in sin tur leder till ökat vårdbehov Utgåva E N K ÖP IN G FASTIGHETEN Hus D, gula villan, föreslås att rivas då den inte är lämplig att bygga om och dess placering hindrar framtida utvecklingsmöjligheter för fastigheten. Likaså bör Hus F, G och K rivas. För akutmottagningen behövs möjligheter för stora ambulanser att få en genomfart alternativt en vändplan i anslutning till akuten. Behovet att bygga om vårdlokaler, främst hus A, till 1-patient rum kommer att vara mycket stort och inför beslut måste alla vårdblock ses över. 1-patient rum har hög prioritet då det medför att finns inte tillgång till 1-patient rum kommer patienter att välja ett annat sjukhus. Befintlig sterilcentral i hus A föreslås att kunna expandera mot sydväst och befintlig parkering Kirurgiskt centrum som främst arbetar med planerad verksamhet ser behov av expansion och behöver större ytor i ett längre perspektiv. Hus A kan kopplas samman med hus B och C genom ny länkbyggnad och befintlig kulvert kan så utnyttjas. Hus A kan utökas mot sydväst med en ny huvudentré med centrala funktioner för framtida mottagning och administration. Tillgängligheten till huvudentrén som idag inte är tillfredställande kan då lösas både effektivt och tillfredsställande och ett välkomnade torg/plats kan anordnas. Befintlig angöring för buss och bil bör ses över så att ett trafikfritt gångstråk från parkering till entré kan ordnas. Behovet av p-platser är stort då det redan idag råder brist inom området, en del av den stora parkeringen i sydväst kan ersättas med ett parkeringshus i 2-3 plan. Dock kvarstår behovet att reglera kostnader för parkering. Möjlighet finns för hus K att ändras och byggas om till mer effektiva lokaler. Fastighetsutvecklingsplan Del 2och Del 3 21

235 Bilaga 1/18 B Å LS TA DEL 3 N åk str ön Gr 1:5/A4 Bostäder Bålsta Resecentrum P-hus Bålsta Kommun BÅLSTA VÅRDCENTRUM Offentlig k trå s ön Bostäder r G Bostäder Bostäder Grön Bostäder P-hus Bostäder Bostäder P-hus Bostäder Bostäder Idrottsplats Fastigheten i tätorten N Bålsta A-C: 5211 en äg mv ru nt Ce 1:2/A4 en ed l m ru t n Ce B n ige lst Da C A Fastigheten och byggnad ålder 22 Bebyggelse Årsringar för bebyggelse Fastighetsgräns Före tal Befintlig bebyggelse - pågående ny- och eventuell ombyggnad 195-tal 2-tal Aktuella projekt - byggnation som inte är påbörjad 196-tal 21-tal Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas 197-tal Planerade Grönstruktur 198-tal Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

236 Bilaga 1/18 DE L 3 B Å LSTA FÖRUTSÄTTNINGAR ANALYS AV FASTIGHETEN Bålsta vårdcentrum är beläget centralt i Bålsta vid Centrumgränd 2. Verksamhet för vårdcentral, tandvård, mottagningar och laboratorier finns inrymda i byggnaden. Byggnadsytan(BYA) är 239 m², bruttoyta(bta) är 6143 m², ytuppgifter se bilaga 1. Byggnaden som har byggår 1978 är uppförd i betong med fasad av tegel och tak av papp, se bild sidan 6. Fastigheten har beteckning Håbo Bålsta 1:537 och omfattar 412 kvm. Enligt lagfart förvärvade Uppsala läns landsting fastigheten för en köpeskilling av 427 :- SEK. Fastigheten HåboBålsta 1:537 har ett bokfört värde av 32,9 miljoner SEK. Marknadsvärdet bedöms vara 5-7 miljöner SEK. TEKNIK Uppvärmning sker med fjärrvärme. Energiförbrukning (el och värme) för byggnaden, se bilaga 2 PÅGÅENDE PLANERING DETALJPLAN För fastigheten gäller detaljplan Bålsta 1:537 m.fl. som vann laga kraft , genomförandetiden har gått ut. Planen ger möjlighet att använda kvartersmarken för vård och centrumverksamheter. PLANPROGRAM Håbo kommun godkände ett planprogram för Bålsta centrum från tätort till stad. Planprogrammet för Bålsta centrum innehåller ett stort antal nya bostäder direkt vid järnvägsstationen, centrumbyggnaden och längs Stockholmsvägen. Centrum-området får en tydlig stadskärna med gator, torg och parker som omges av stadsbebyggelse. Förutom nya bostäder skapas även plats för en rad nya verksamheter. I det nya centrumet finns en blandning av bostäder och butiker, kontor, restauranger och caféer, bio, sportaktiviteter och kulturliv. Stationsområdet utvecklas med ett nytt resecentrum och bättre tillgänglighet för såväl gående, cyklister, bilister och kollektivtrafik. Med en ny och yteffektiv lösning för busstrafiken skapas plats för en välkomnande entré samt nya och bättre cykelparkeringar under tak. Dessutom tillkommer ett stort antal nya pendlarparkeringar. I planprogrammet föreslås att landstingets fastighet byggs ut med nya bostadshus mot omgivande gator för att ge Centrumvägen och Centrumgränd slutna gaturum samt möjliggöra en effektivare markanvändning och som ger ett tillskott av såväl bostäder som verksamheter mitt i centrum. Utgåva Brand Rapport från brandskyddsprojekt visar de skador och brister som funnits har åtgärdats och är redovisade för räddningstjänsten. HÅLLBARHET OCH MILJÖ För byggnaden har en miljöbedömning gjorts utifrån från olika aspekter (energi, radon, fukt, tak, ventilation, avlopp, skal, markfukt) och sedan en sammanvägning med totalbedömning. Bedömning är i tre steg.1 För Bålsta är bedömningen allmänt acceptabel. Sammanfattande bedömning Fastigheten är i normalt skick utifrån dess ålder och har låg energiförbrukning. Normalt slitage på tekniska och fastighetsrelaterade delar. Se bilaga 3. FASTIGHETENS UTVECKLING INOM 5-2 ÅR Genomförandet av planprogrammet för Bålsta centrum har påbörjats och genomförandet av etapp 1, Bålsta Resecentrum pågår. Nuvarande fastighet för vårdcentrum föreslås att avyttras/överlåtas till kommunen eller annan fastighetsägare/byggherre för att kunna utvecklas till centrumnära bostadskvarter längs det gröna stråket och att verksamhetslokaler för vårdcentrum förhyrs i de nya centrumlokaler som kommer att byggas i anslutning till resecentrum. Fördelar med förslaget är att nya lokaler kan göras flexiblare och effektivare med avseende på verksamhetens behov samt att närheten till kollektivtrafik och parkering vid resecentrum ger bättre tillgänglighet för alla. Nuvarande fastighet kan med fördel omvandlas till ett kvarter för bostäder och centrumverksamhet såsom planprogrammet anger. 1 grönt för acceptabelt, rött för inte acceptabelt samt gult för bedömning som ligger mellan acceptabelt och inte acceptabelt. Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 23

237 Bilaga 1/18 K UNGS GÄ RD ET DEL 3 N 1:1/A4 Ekonomikum Stora torget Domkyrkan Uppsala Resecentrum Observatorieparken 2 km KUNGSGÄRDETS VÅRDCENTRUM Samariterhemmets Vårdcentral Gluntenpromenaden Slottet Kyrkogårdet Engelska parken Tornerparken Stadsträdgården Ronald McDonalds hus Nytt Arenaområde Akademiska sjukhuset Skandionkliniken Gula stigen BMC Ångströms lab. Fastigheten i tätorten 24 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

238 Bilaga 1/18 DE L 3 K U N GS GÄ R D ET FÖRUTSÄTTNINGAR Kungsgärdets vårdcentrum är beläget vid S:t Johannesgatan (28A-H, 28J), Villagatan(2A-B) och kyrkogården i centrala Uppsala. Huvudentré sker från S:t Johannesgatan. Verksamheten som bedrivs här är primärvård med vårdcentral, habilitering med bad och sjukgymnastik samt en hjälpmedelscentral. Folke Bernadotte-hemmet är beläget i centrala delen av fastigheten. Byggnaderna på fastigheten består av en större sammanhängande del med hus A, C, D och G där den huvudsakliga verksamheten bedrivs, I hus F finns verksamheten för Folke Bernadotte-hemmet. Lokaler i hus H uthyrt till HAB. Hus I och J tomställs 216v då externa hyresgäster flyttar ut. Hus A, hus C och hus D utgör tillsammans den största byggnaden och har en bruttoyta(bta) är m² vilket motsvarar ca 66 % av den totala bruttoyta som är 2144 m², ytuppgifter, se bilaga 1. Uthyrningsgraden totalt är ca 99 %. Fastigheten har beteckningen Uppsala Kåbo 6:1 och omfattar m². Fastigheten har ett bokfört värde av 113,3 miljoner SEK. Marknadsvärdet bedöms motsvara ca 123,4 miljoner SEK. Byggnad A Byggnad C Byggnad F Byggnad G Utgåva Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 25

239 Bilaga 1/18 K UNGS GÄ RD ET DEL 3 N 1:2/A4 Kungsgärdet A: 3111 B: 3112 C: 3113 D: 3114 F: 3115 G: 3116 H: 3117 I: 3118 J: 3119 I an sgat e n n oha St. J H J C B n ta ga r Ka D n ge vä lla Vi o lsr F A G Fastigheten och byggnad ålder Bebyggelse Årsringar för bebyggelse Fastighetsgräns Före tal Befintlig bebyggelse 195-tal 2-tal Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas 196-tal 21-tal Grönstruktur 197-tal Planerade 198-tal 26 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

240 Bilaga 1/18 DE L 3 K U N GS GÄ R D ET PÅGÅENDE PLANERING DETALJPLAN För området gällande detaljplan PL 37 O, stadsplan för kvarteret Epidemisjukhuset Uppsala. Planen vann laga kraft 3 juni 1965 och genomförandetiden har gått ut. Byggrätten begränsas till befintliga fasader som vetter mot omgivande gator och kyrkogården. Bebyggelse får uppföras i två till fem våningar och med en högsta byggnadshöjd av 4.616,6 meter. Användning i planen är allmänt ändamål, då verksamhet för allmänt ändamål inte längre gäller enligt Plan- och bygglagen (PBL) så måste troligen ny detaljplan upprättas vid kommande om- och tillbyggnader (kontakt tas med kommunen). Byggnad H INNERSTADSTRATEGI En levande innerstad är en förutsättning för kommunens dragningskraft och är viktig både för invånarna och för näringslivet. Uppsala kommunen har tagit fram innerstadsstrategin, som en fördjupning av kommunens nya översiktsplan, Förslag till utökad innerstad gränsar till området. Byggnad I Utgåva Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 27

241 Bilaga 1/18 K UNGS GÄ RD ET DEL 3 N 1:4/A4 I an sgat anne h o J St. I an sgat anne h o J St. H H J C J C F F B B G A D n ge vä lla Vi n ge vä lla Vi D Verksamhetslokaler G A Trafik I atan nesg ohan J. t S atan nesg ohan J. t S H I H J J C C F F B B A n ge vä lla Vi n ge vä lla Vi D G Infrastruktur D G Teknik Bebyggelse Verksamhetslokaler Trafik Fastighetsgräns Landstinget Befintlig bebyggelse Landstinget endast 1 plan Huvudentré Akutentré Ambulans Cykel Cykelparkering Gång Annan hyresgäst Bil Helikopter Busshållplats Bilparkering 28 A Infrastruktur Teknik Kulvert Kulvert, enskild Media kulvert Nätstation Väg till mottagning Sprinklertank KV - kallvatten D - dagvatten Godmottagning / Sop S - spillvatten Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 VV - värmvatten VS - avlopp VVS - ventilation FJV - fjärrvärme EL - elektricitet Utgåva

242 Bilaga 1/18 DE L 3 ANALYS AV FASTIGHETEN BEFINTLIG BEBYGGELSE Området är utbyggt främst under perioden , gäller hus A-D medan Hus G är från 19 och utgör den äldsta byggnaden inom området. Hus J är byggt 1947 medan Hus H har är byggt Hus A, C och D har stomme av betong, fasader av puts och takbeklädnad med papp/delvis plåt. Hus B har fasader i tegel och takbeklädnad med papp. Övriga byggnader har fasade i puts med tegelbeläggning på tak. Enligt gällande försörjningsplan pågår byte och renovering av fönster. K U N GS GÄ R D ET HÅLLBARHET OCH MILJÖ För byggnaden har en miljöbedömning gjorts utifrån från olika aspekter (energi, radon, fukt, tak, ventilation, avlopp, skal, markfukt) och sedan en sammanvägning med totalbedömning. Bedömning är i tre steg.1 För Kungsgärdet är den allmänna bedömningen icke acceptabelt. Riskkonstruktion som kan ge framtida fuktproblem. Det senaste året har det identifierats och åtgärdats fuktrelaterade inomhusmiljöproblem. Avlopp på några fastigheter bör bytas ut. Behovet av upprustning, om- och tillbyggnad är stort. Se bilaga 3. Planerade åtgärder se under stycke teknik och infrastruktur. GRÖNSTRUKTUR Fastigheten ligger inrammad av stora vackra träd och mycket lummig grönska då den ligger inramad av gamla kyrkogården och de nya kyrkogården på andra sidan av Villavägen. Den sydvästra och nordvästra delen av tomten är bevuxen med stora fina träd och mellan hus C och D är en fin trädgård för habilitering anlag. I den sydöstra delen av tomten mot kyrkogårdstomten finns höga träd mellan parkeringsplatserna. TRAFIK Entré och angöring sker från Sankt Johannesgatan. Varutransporter sker med angöring från Villavägen. Kollektivtrafik med buss trafikera Sankt Johannesgatan och en busshållplats finns i anslutning till huvudentrén. Inom fastigheten finns en hel del parkeringsplatser som pga av bebyggelsens utformning är uppdelad i mindre enheter runt bebyggelsen och mot fastighetsgräns. TEKNIK OCH INFRASTRUKTUR Fastighetens värmeförsörjning sker med fjärrvärme. Energiförbrukning (el och värme) för byggnaden, se bilaga 2. Enligt gällande försörjningsplan pågår stamrenovering, åtgärder för bassängrening samt kanalrensning frånluft och de beräknas vara klar 216. Brand Behov av åtgärder har funnits i flera år med genomförande har senarelagts pga att det saknats medel. Planer finns för åtgärder under Utgåva grönt för acceptabelt, rött för inte acceptabelt samt gult för bedömning som ligger mellan acceptabelt och inte acceptabelt. Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 29

243 Bilaga 1/18 K UNGS GÄ RD ET DEL 3 N 1:2/A4 I n gata s e n ohan St. J H J C B n ta ga r Ka D n ge vä lla Vi o lsr F A G Utvecklingsmöjligheter Bebyggelse Fastighetsgräns Möjliga bebyggelseytor för framtida utvecklingsbehöv Befintlig bebyggelse Möjliga markytor Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas Avyttra mark Grönstruktur Ny angöring för bil, buss, ambulance mm Ny förbindning för fotgängare 3 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

244 Bilaga 1/18 DE L 3 K U N GS GÄ R D ET FASTIGHETENS UTVECKLING INOM 5-2 ÅR VERKSAMHETEN För Hälsa och habilitering är samordning oerhört viktigt ur samordnings-, effektivitets-, produktionsoch resurssynpunkt. Placering med en förhållandevis central placering, vilket är bra utifrån målgrupperna som behöver ha goda kommunikationer, men inte behov av närhet till centralstationen. För verksamheten med habilitering, bad och sjukgymnastik samt hjälpmedelscentral finns behov av att samla verksamhet för habilitering här tillsammans med hälsoäventyret, närvårdsteam på Bangatan samt en vårdavdelning på Ulleråker. Det finns inget sambandsbehov att verksamheten vid Folke Bernadotte-hemmet ska vara lokaliserad till området utan den kan flyttas till Akademiska sjukhuset eller i anslutning till sjukhuset. Önskemål finns att samordna verksamheten för kommunens och landstingets hjälpmedelscentraler till en större och mer funktionell sådan. Idag är landstingets stöd avseende rehabilitering för äldre, och vissa andra grupper, ett område som kommer att behöva förbättras. En utvecklingsidé är att vissa grupper lokalmässigt kan samordnas här på Kungsgärdet i samverkan med kommunerna. Landstingets intention är att i större utsträckning följa BEON-principen (Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå) och för de verksamheter som tillhör primärvårdsnivå är Kungsgärdet ett bra alternativ. Behovet av habilitering kommer att öka och ny verksamhet med fler mobila vårdteam kommer troligen att öka. Se utredningen: Effektiv vård, Slutbetänkande av en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Stockholm 216, Göran Stiernstedt, SOU 216:2. kommunen eller annan byggherre för ny bebyggelse av bostäder med service. Scenario två är att avyttras/överlåtas till kommunen eller annan byggherre för ny bebyggelse av bostäder med service där primärvården kan vara kvar. Den övriga verksamheten flyttas till annan plats, exempelvis i anslutning till Akademiska sjukhuset, se fastighetsutvecklingsplan del 1. För att sondera olika scenarier och utvecklingsalternativ bör en förstudie göras. FASTIGHETEN Fastigheten har ett mycket centralt läge i direkt anslutning till innerstaden Marken och byggnaderna är inte optimalt utnyttjad och behovet av upprustning, om- och tillbyggnad är stort. Planen föreslår två scenarier. Scenario ett är att samla verksamheten i västra delen av fastigheten, dvs till hus A, C och D samt riva hus F och G som då kan ersättas med en nybyggnad för effektivare lokaler som kan möta verksamhetens behov. Den norra delen av fastigheten föreslås att avyttras/överlåtas till Utgåva Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 31

245 Bilaga 1/18 T I E RP DEL 3 N 1:1/A4 Bibliotek Aspenskolan Tierp Resecentrum Centrum Utvecklingsområde 25 Bostäder Tierp Kommun 1.5 km Nathanaelskyrkan TIERPS VÅRDCENTRUM Fastigheten i tätorten 32 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

246 Bilaga 1/18 DE L 3 TI ER P FÖRUTSÄTTNINGAR Tierps vårdcentrum är beläget i södra delen av tätorten (sydost om kyrkan) och byggdes ut under perioden samtidigt med omgivande bostadsbebyggelse. Huvudentré till fastigheten sker från Liljevägen. Verksamheten som bedrivs här är primärvård med vårdcentral, barnspecialist, psykiatri, geriatrik, röntgen och obduktion. Tierps kommun hyr en stor del (Hus F) för äldrevård (Danielsgården) och Länshälsa i Uppsala är inrymt i hus G. Stora delar av hus C, D och E tomställs inom de närmaste åren då primärvården med vårdcentral mm kommer att flytta till mer centralt läge i anslutning till stationen och kollektivtrafiken. Byggnad A Hus C, hus D och hus E utgör tillsammans den största byggnaden för landstingets verksamhet och har en bruttoyta(bta) är m² vilket motsvarar ca 51 % av den totala bruttoyta som är m², ytuppgifter, se bilaga 1. Uthyrningsgraden totalt är ca 54 %. Fastigheten har beteckningen Tierp 45:4 och omfattar m². Fastigheten har ett bokfört värde av 44, miljoner SEK. Marknadsvärdet bedöms motsvara ca 85 miljoner SEK. Byggnad B Byggnad C Byggnad D och E, huvudentré Utgåva Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 33

247 Bilaga 1/18 T I E RP DEL 3 1:2/A4 Ringgatan N J H Ber gsg ata n G C B A F D Lilj evä gen Upp sal avä gen E Tierp A: 6111 B: 6112 C: 6113 D: 6114 E: 6115 F: 6116 G: 6117 H: 6118 J: 6119 Fastigheten och byggnad ålder 34 Bebyggelse Årsringar för bebyggelse Fastighetsgräns Före tal Befintlig bebyggelse - pågående ny- och eventuell ombyggnad 195-tal 2-tal Aktuella projekt - byggnation som inte är påbörjad 196-tal 21-tal Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas 197-tal Planerade Grönstruktur 198-tal Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

248 Bilaga 1/18 DE L 3 TI ER P PÅGÅENDE PLANERING DETALJPLAN För fastigheten gäller detaljplan D 87 (plan 18) kv. Liljan, Göken m.fl. Tierps kommun, upprättad i maj 1961, fastställ av länsstyrelsen den 12 september 1961 och där genomförandettiden har gått ut Området får bebyggas med byggnader för allmänt ändamål i två våningar med en byggnadshöjd av 7,6 m. Då verksamhet för allmänt ändamål inte längre gäller enligt Plan- och bygglagen (PBL) så måste troligen ny detaljplan upprättas vid kommande omoch tillbyggnader (kontakt tas med kommunen). Området gränsar till befintliga bostäder, villor i nordväst. I övrigt inga restriktioner. Floraparken bedöms inte som så värdefull och den skogsklädda kyrkogårds-kullen dominerar platsen ÖVERSIKTSPLAN Översiktsplan för Tierps kommun anges att tätorten som idag har ca 5 4 invånare förväntas växa till 8-1 invånare. Bebyggelsetrycket väntas öka och funktionen som centralort med ett för kommunen brett serviceutbud och ett gynnsamt pendlarläge förstärks. Förtätningsmöjligheter ska undersökas och utvidgning av centrumkärnan förberedas. Större utbyggnader bör ha karaktär av trädgårdsstad. I Siggebobäcksområdet nordväst om fastigheten planerar kommunen att utveckla bostadsbebyggelse med centrumfunktioner, skola, service mm och ses som en naturlig utveckling av tätorten åt sydväst. Ett planprogram har varit ute på samråd och detaljplanering kommer att påbörjas. Byggnad E, innergård Byggnad F, höjdskillnad Byggnad F Byggnad G Utgåva Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 35

249 Bilaga 1/18 T I E RP DEL 3 Ber J gsg H Ringggatan R Ringggatan R N ata n Ber J gsg H 1:4/A4 ata n G G C C B B A F A F E E Trafik Ber J H gsg Ringggatan R Verksamhetslokaler Ringggatan R Upp sal avä gen D Upp sal avä gen D ata n Ber J H gsg ata n G G C C B B A F E E Upp sal avä gen Lilj evä gen Infrastruktur Lilj evä gen Upp sal avä gen D D Teknik Bebyggelse Verksamhetslokaler Trafik Fastighetsgräns Landstinget Befintlig bebyggelse Landstinget endast 1 plan Huvudentré Akutentré Ambulans Cykel Cykelparkering Gång Annan hyresgäst Bil Helikopter Busshållplats Bilparkering 36 A F Infrastruktur Teknik Kulvert Kulvert, enskild Media kulvert Nätstation Väg till mottagning Sprinklertank KV - kallvatten D - dagvatten Godmottagning / Sop S - spillvatten Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 VV - värmvatten VS - avlopp VVS - ventilation FJV - fjärrvärme EL - elektricitet Utgåva

250 Bilaga 1/18 DE L 3 ANALYS AV FASTIGHETEN BEFINTLIGA BYGGNADER Området är utbyggt under 195-talet samt en större del under 197-talet. Bebyggelsen är relativ t låg i en till två våningar. Hus A med byggår 1947 har fasader av tegel och takbeläggning med tegelpannor. Hus B med byggår 1964 (ombyggt1975) inrymmer tekniska installationer och har en stomme av betong med fasader av tegel och takbeläggning av papp. Hus C med byggår 1964 och hus D, E, F med byggår 1974 har en stomme av betong med fasader av tegel och takbeläggning av papp. Hus G med byggår 1947 har fasader i träpanel och takbeläggning med tegelpannor. Rivningslov finns för länkbyggnad mellan hus D och hus A. Hus A är i relativt dåligt skick. Enligt gällande försörjningsplan bör följande åtgärder genomföras, bassängrening, upprustning av hissar, behov av nytt tak på byggnad hus E då befintligt tak är felkonstruerad samt behov av ytskiktsrenovering. GRÖNSTRUKTRUR Trädplantering i fastighetsgräns inramar tomten mot Liljevägen och Uppsalavägen. Parkering mot huvudentré är likaså inramad av träd och buskar. Atriumgårdar mellan hus A, B och D samt mellan hus C, E och F är anlagda med gräsytor, fina buskar, träd och beläggning av plattor. I västra delen av tomten finns en stor parkyta som är gräsbevuxen med stora partier av skog. TI ER P dricksvatten genomföras, en utredning av befintligt kanalsystem för luft tas fram samt en inventering av vvs-installationer med hänsyn till ålder. Brand Uppsala brandförsvar har genomfört tillsyn under första kvartalet 213. Mot bakgrund till de brister som då upptäcktes tog landstingsservice fram en utredning för att ange den nivå på brandskydd som ska gälla. Åtgärderna för att säkerställa brandskyddet har genomförts och nu finns inga ytterligare planer mer än att kontrollera och underhålla befintligt brandskydd HÅLLBARHET OCH MILJÖ För byggnaden har en miljöbedömning gjorts utifrån från olika aspekter (energi, radon, fukt, tak, ventilation, avlopp, skal, markfukt) och sedan en sammanvägning med totalbedömning. Bedömning är i tre steg.1 För Tierp är bedömningen allmänt icke acceptabel. Riskkonstruktion på tak samt platta på mark vilket gör att det i framtiden kan medföra stora problem med bland annat fukt. Huset har ganska hög energiförbrukning. Behovet av upprustning, om- och tillbyggnad är stort. Se bilaga 3. TRAFIK Besökstrafik angör från Liljevägen till en samlad parkering framför huvudentrén. Varutransporter och ambulans angör från Bergsgatan. Kollektivtrafik till fastigheten sker med buss och en busshållplats är belägen i anslutning till Uppsalavägen. TEKNIK OCH INFRASTRUKTUR Fastighetens värmeförsörjning sker med fjärrvärme. Energiförbrukning (el och värme) för byggnaden, se bilaga 2. Bebyggelsen inom fastigheten är sammanbunden med ett kulvertsystem för försörjning som delvis går i markplan delvis i sutterräng- och källarplan. Enligt gällande försörjningsplan ska en risk och sårbarhetsanalys av Utgåva grönt för acceptabelt, rött för inte acceptabelt samt gult för bedömning som ligger mellan acceptabelt och inte acceptabelt. Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 37

251 Bilaga 1/18 T I E RP DEL 3 1:2/A4 Ringgatan N J H Ber gsg ata n G C B A F D Lilj evä gen Upp sal avä gen E Utvecklingsmöjligheter Bebyggelse Fastighetsgräns Möjliga bebyggelseytor för framtida utvecklingsbehöv Befintlig bebyggelse Möjliga markytor Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas Avyttra mark Grönstruktur Ny angöring för bil, buss, ambulance mm Ny förbindning för fotgängare 38 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

252 Bilaga 1/18 DE L 3 TI E R P FASTIGHETENS UTVECKLING INOM 5-2 ÅR VERKSAMHETEN Primärvården och Folktandvården har framfört önskemål om att flytta till andra mer centralt belägna lokaler i Tierp. Den verksamhet som då skulle blir kvar inom Tierps vårdcentrum är geriatrik (Akademiska sjukhuset) i anslutning till kommunens äldreboende. Fastighetsutvecklingsplanen föreslår att en utflyttning av verksamheten enligt önskemål avvaktar utvecklingen av fastigheten. FASTIGHETEN Då landstingets huvudsakliga verksamheter, som idag inryms i fastigheten, flyttar till andra lokaler och stora lokalytor i fastigheten tomställs bör en förstudie snarast tas fram som underlag för beslut om fastigheten ska avyttras eller överlåtas till kommunen eller om det finns andra alternativ för utveckling. Om kommunen övertar fastigheten har de en möjlighet att vidareutveckla den i anslutning till det planerade Siggebobäcksområdet. Utgåva Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 39

253 Bilaga 1/18 ÖS T HA MMA R DEL 3 N 1:1/A4 Östhammar Kommun Idrottsplats Hamn Centrum Busstation ÖSTHAMMARS VÅRDCENTRUM Fastighet i staden 4 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

254 Bilaga 1/18 DE L 3 ÖS TH A M M AR FÖRUTSÄTTNINGAR Östhammars vårdcentrum är beläget på en höjdrygg sydväst om den äldre bebyggelsen kring Rådhuset. Fastigheten byggdes ut på 197-talet och kompletterades i början av 198-talet samt 23. Huvudinfarten sker från Gammelbygatan. Verksamheten som bedrivs här är primärvård med vårdcentral, barnspecialist, audionom, geriatrik, röntgen samt sjukgymnastik med habilitering. En tandvårdsenhet finns i hus L. Stora delar av befintliga lokaler är uthyrda till Östhammars kommun för deras verksamhet inom habilitering, dagverksamhet, avlastningshem samt äldreboende mm. Hus A utgör den största byggnaden och har en bruttoyta(bta) är m² vilket motsvarar ca 64 % av den totala bruttoyta som är m², ytuppgifter, se bilaga 1. Uthyrningsgraden totalt är ca 89 %. Byggnad A Fastigheten har beteckning Östhammar 33:1 och omfattar m². Fastigheten har ett bokfört värde av 65,6 miljoner SEK. Marknadsvärdet bedöms motsvara ca 2,8 miljoner SEK. Byggnad B Byggnad C Byggnad D Utgåva Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 41

255 Bilaga 1/18 ÖS T HA MMA R DEL 3 N K Lasarettsvägen 1:2/A4 Östhammar A: 7111 B: 7112 C: 7113 D: 7114 H: 7118 J: 712 K: 7121 L: 7122 H Las are tts väg en D C J Sol B fån g. L A Fastigheten och byggnad ålder 42 Bebyggelse Årsringar för bebyggelse Fastighetsgräns Före tal Befintlig bebyggelse - pågående ny- och eventuell ombyggnad 195-tal 2-tal Aktuella projekt - byggnation som inte är påbörjad 196-tal 21-tal Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas 197-tal Planerade Grönstruktur 198-tal Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

256 Bilaga 1/18 DE L 3 ÖS TH A M M AR PÅGÅENDE PLANERING DETALJPLAN För fastigheten gäller detaljplan, stadsplan Ulriksberg I Östhammars stad som upprättades i augusti 1967 och fastställdes av länsstyrelsen den 26 september 1969, genomförandettiden har gått ut. Området som omfattar fastigheten får bebyggas i tre våningar och får användas för verksamhet med allmänt ändamål. Då verksamhet för allmänt ändamål inte längre gäller enligt Plan- och bygglagen (PBL) så måste troligen ny detaljplan upprättas vid kommande om- och tillbyggnader (kontakt tas med kommunen). Infartsvägen och delar av vändplats får inte bebyggas och omfattas av ett u-område som skall vara tillgängligt för underjordisk ledningar. Byggnad H ÖVERSIKTSPLAN 215 I översiktsplanen 215 för Östhammars kommun del 2 så redovisas fastigheten som befintligt bebyggelseområde och grönt område som finns väster och norr om fastigheten föreslås att utvecklas till ett natur- och parkstråk. Byggnad L Sprinkler Solfångare Utgåva Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 43

257 Bilaga 1/18 ÖS T HA MMA R DEL 3 K H H D D C B J Las are tts väg en Las are tts väg en C L A Trafik K LLasarettsvägen LLasarettsvägen K H H D D C B J Las are tts väg en C Las are tts väg en B J L A Verksamhetslokaler B J L A L A Teknik Infrastruktur Bebyggelse Verksamhetslokaler Trafik Fastighetsgräns Landstinget Befintlig bebyggelse Landstinget endast 1 plan Huvudentré Akutentré Ambulans Cykel Cykelparkering Gång Annan hyresgäst Bil Helikopter Busshållplats Bilparkering 44 LLasarettsvägen 1:4/A4 LLasarettsvägen K N Infrastruktur Teknik Kulvert Kulvert, enskild Media kulvert Nätstation Väg till mottagning Sprinklertank KV - kallvatten D - dagvatten Godmottagning / Sop S - spillvatten Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 VV - värmvatten VS - avlopp VVS - ventilation FJV - fjärrvärme EL - elektricitet Utgåva

258 Bilaga 1/18 DE L 3 ÖS TH A M M AR ANALYS AV FASTIGHETEN BEFINTLIGA BYGGNADER Området är utbyggt främst under talet. Bebyggelsen är relativt låg i en till två våningar. Hus A och hus C med byggår 1981 har stomme av betong, fasader av tegel och takbeläggning med betongtakpannor. Hus B med byggår 1973 har stomme av betong med fasader av tegel och takbeläggning av tegelpannor. Hus D med byggår 1972 har fasader av puts och takbeläggning av tegelpannor. Hus H med byggår 1965 har en stomme av trä med fasader av träpanel och takbeläggning av plåt. Hus L med byggår 23 har stomme av trä, fasader av tegel och takbeläggning med betongtakpannor. Enligt gällande försörjningsplan finns behov av ny tömningscentral samt åtgärder för utomhusbelysning GRÖNSTRUKTUR Fastigheten ligger inrammad av mycket grönska på samtliga sidor av tomten. Grönskan utgörs av skog i nordost samt i söder och i väster. Stora alléträd på Lasarettsvägen leder in mot huvudentrén. Trädgårdar finna anlagda i söder mellan de olika huskropparna. I söder ansluter bebyggelsen direkt mot skogen med berghällar. Brand Uppsala brandförsvar har genomfört tillsyn under första kvartalet 213. Mot bakgrund till de brister som då upptäcktes tog landstingsservice fram en utredning för att ange den nivå på brandskydd som ska gälla. Åtgärderna för att säkerställa brandskyddet har genomförts och det återstår punkter som kommer att åtgärdas under HÅLLBARHET OCH MILJÖ För byggnaden har en miljöbedömning gjorts utifrån från olika aspekter (energi, radon, fukt, tak, ventilation, avlopp, skal, markfukt) och sedan en sammanvägning med totalbedömning. Bedömning är i tre steg.1 För Östhammar är bedömningen allmänt acceptabel. Huset har de senaste åren genomfört en rad olika fastighetsinvesteringar och underhållsåtgärder och dess konstruktion är funktionsduglig. Se bilaga 3. TRAFIK Besökstrafik och varutransporter angör från Gammelbyvägen. En samlad parkering är belägen i anslutning till huvudentrén i Hus A. Personalparkering finns sydväst om bebyggelsen. Kollektivtrafik finns på Gammelbyvägen. TEKNIK OCH INFRASTRUKTUR Byggnaderna värms upp med lokal värmepanna (Hus C) men kommer under året att anslutas till fjärrvärme. Energiförbrukning (el och värme) för byggnaden, se bilaga 2. En solfångaranläggning anlades på 198-talet som varit ur drift de senaste åren. Ambitionen är att driftstarta den igen. Enligt gällande försörjningsplan pågår byte av lågspänningsställverk samt kabelomläggning, byte av reservkraft och åtgärder i samband med ny värmeanläggning. Åtgärderna beräknas att färdigställas under grönt för acceptabelt, rött för inte acceptabelt samt gult för bedömning som ligger mellan acceptabelt och inte acceptabelt. Utgåva Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 45

259 Bilaga 1/18 ÖS T HA MMA R DEL 3 N K Lasarettsvägen 1:2/A4 H reservkraft 216 Las are tts väg en D C p-plats J Sol B fån L A g. Utvecklingsmöjligheter Bebyggelse Fastighetsgräns Möjliga bebyggelseytor för framtida utvecklingsbehöv Befintlig bebyggelse Möjliga markytor Befintlig bebyggelse som bör utgå eller ersättas Avyttra mark Grönstruktur Ny angöring för bil, buss, ambulance mm Ny förbindning för fotgängare 46 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

260 Bilaga 1/18 DE L 3 ÖS TH A M M AR FASTIGHETENS UTVECKLING INOM 5-2 ÅR VERKSAMHETEN Verksamheten bedöms inte vara i behov av ytterligare lokalytor inom den närmaste 5-2 årsperioden. Östhammar med omland har relativ liten befolkningstillväxt och någon ökning beräknas inte ske inom perioden, dock kan antalet äldre som behöver vård öka. FASTIGHETEN Landstingets behov av lokaler för sin huvudsakliga verksamhet kan koncenteras till en mindre del av fastigheten. För att studera hur detta och resterande del av fastighetens utveckling kan se ut bör en utredning göras som visar på olika möjligheter för ny användning samt eventuell avyttring, överlåtelse mm. Utgåva Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 47

261 Bilaga 1/18 48 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

262 Bilaga 1/18 H Ä N V I S N I N G, K Ä LLO R, B I LA GO R BILAGA Bilaga 1: Sammanställning av ytor Bilaga 2: Förbrukningsdata Bilaga 3: Hållbarhet och miljö HÄNVISNINGAR Aktuella och gällande detaljplaner från Uppsala kommun, Håbo kommun, Enköpings kommun, Tierps kommun och Östhammars kommun. Aktuella översiktsplaner, strategier och planprogram från Uppsala kommun, Håbo kommun, Enköpings kommun, Tierps kommun och Östhammars kommun Metria Fastighetssök, aktuella uppgifter för respektive fastighet Försörjningsplan för för respektive fastighet. Uthyrningskontrakt för respektive fastighet PM Värdebedömning Tierp 45:4, Svefa AB, REFERENSER: Östra Sjukhuset Göteborg, byggnadsplan 211, Västar Götalandsregionen Fastighetsutvecklingsplan Sjukhusområdet Helsingborg, , region Skåne Fastighetsutvecklingsplanen, Sveriges Kommuner och Landsting 214 Utgåva Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 49

263 Bilaga 1/18 B I LA GA 1 - SAMMANSTÄL L NING AV YTO R ENKÖPING Hus A Hus B Hus C Hus D Hus F Hus G Hus H Hus J Hus K SUMMA DEL 2 Bruttoarea BTA kvm Bruksarea BRA kvm Övrig yta ÖVA kvm Nettoarea NTA kvm BÅLSTA DEL 3 Bruttoarea BTA kvm HUS A Bruksarea BRA kvm 6143 KUNGSGÄRDET Hus A Hus B Hus C Hus D Hus F Hus G Hus H Hus I Hus J SUMMA 5776 Nettoarea NTA kvm 5462 DEL 3 Bruttoarea BTA kvm Bruksarea BRA kvm Övrig yta ÖVA kvm Nettoarea NTA kvm TIERP Hus A Hus B Hus C Hus D Hus E Hus F Hus G Hus H Hus J SUMMA Övrig yta ÖVA kvm DEL 3 Bruttoarea BTA kvm Bruksarea BRA kvm Övrig yta ÖVA kvm Nettoarea NTA kvm ÖSTHAMMAR DEL 3 Bruttoarea BTA kvm Bruksarea BRA kvm Övrig yta ÖVA kvm Nettoarea NTA kvm Hus A Hus B Hus C Hus D Hus H Hus J 9 Hus K Hus (7122) SUMMA Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

264 Bilaga 1/18 BILAGA 2 - FÖRBRUKNINGSDATA g g gg ENKÖPING Hus A Hus B Hus C Hus J Hus K SUMMA DEL 2 el [kwh/kvm] Verklig 89,3 89,3 73,9 113,6 18,6 474,6 Värme [kwh/kvm] Verklig 19,8 114,4 116,6 112, 115,4 568,1 Värme [kwh/kvm] Justerad 118,3 123,2 125,6 12,7 17,1 594,9 Total [kwh/kvm] Verklig 199,1 23,7 19,4 225,6 224, 1 42,7 BÅLSTA Hus A SUMMA DEL 3 el [kwh/kvm] Verklig 42,2 42,2 Värme [kwh/kvm] Verklig 46,4 46,4 Värme [kwh/kvm] Justerad 46, 46, Total [kwh/kvm] Verklig 88,6 88,6 KUNGSGÄRDET Hus A Hus B Hus C Hus D Hus F Hus G Hus H Hus I Hus J SUMMA el [kwh/kvm] Verklig 52,6 43,7 58,2 65,4 6,6 54,7 69,6 53,5 53,5 512, Värme [kwh/kvm] Verklig 97, 8,7 119,4 12,8 111,8 11, 128,5 98,7 98,8 956,6 Värme [kwh/kvm] Justerad 17,8 89,7 17,4 134,3 124,3 112,3 142,8 19,8 19,8 1 38,2 Total [kwh/kvm] Verklig 149,6 124,4 177,5 186,2 172,5 155,7 198,1 152,3 152, ,6 Utgåva Total [kwh/kvm] Justerad 16,4 133,5 165,5 199,7 185, 167, 212,4 163,3 163,4 1 55,2 DEL 3 el [kwh/kvm] Verklig 76,5 76,1 86,8 77,2 81, 67,2 464,9 Värme [kwh/kvm] Verklig 123,4 129,6 14, 124,6 13,8 138,3 18,5 895,3 Värme [kwh/kvm] Justerad 133,6 143,8 151,6 135, 141,6 153,4 117,5 976,5 Total [kwh/kvm] Verklig 199,8 25,8 226,8 21,9 211,8 138,3 175,7 1 36,1 Total [kwh/kvm] Justerad 21,1 219,9 238,4 212,2 222,6 153,4 184, ,3 Värme [kwh/kvm] Verklig 81,5 74,4 63,3 61,7 63,2 344,1 Värme [kwh/kvm] Justerad 86,3 78,7 67, 65,3 7,8 368, Total [kwh/kvm] Verklig 176,2 159,8 136,1 132,5 13,5 78,2 Total [kwh/kvm] Justerad 181, 164,2 139,8 136,1 111,1 732,1 ÖSTHAMMAR Hus A Hus B Hus C Hus D Hus H SUMMA Total [kwh/kvm] Justerad 88,2 88,2 DEL 3 TIERP Hus A Hus B Hus C Hus D Hus E Hus F Hus G SUMMA Total [kwh/kvm] Justerad 27,6 212,5 199,5 234,2 215,7 1 69,5 el [kwh/kvm] Verklig 94,7 85,5 72,7 7,9 4,3 364,1 DEL 3 Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 51

265 Bilaga 1/18 B I LA GA 3 - HÅL L BARHET OCH MIL J Ö Följande utredningar och dokument har utgjort underlag för denna fastighetshetsutvecklingsplan. Översiktsplan 21, Uppsala kommun, med aktualitetsförklaring den 26 maj 214 Aktuella och gällande detaljplaner från Uppsala ALLMÄNT BEDÖMNING Bålsta Enköping Kungsgärdet bedömning Acceptabel Tierp Mellan Östhammar Ej acceptabe ENKÖPING Radon Energi Risk markfukt Fukt Ventilation Tak Skal Avlopp Dagvatten ALLMÄNT BEDÖMNING DEL 2 Beskrivning Låga halter vid mätning, år 215 Något hög energiförbrukning (byggnad J och K har hög elförbrukning) Kontrollera bassäng Finns några hus som på sikt bör åtgärdas Dåliga fönster Finns brister Brister Huset har de senaste åren genomfört en rad olika åtgärder dock är det ganska hög energiförbrukning samt att det finns brister i avlopp och dagvattenledningar BÅLSTA Radon Energi Risk markfukt Fukt Ventilation Tak Skal Avlopp Dagvatten ALLMÄNT BEDÖMNING 52 Värdering DEL 3 Beskrivning Låga halter vid mätning, år 215 Låg förbrukning (kan vara lite fel på siffrorna, undersöker saken) Värdering Risk för fukt i källare, ej identifierat någon fukt idag. Trä Panel Inga större probölem förutom normalt slitage på tekniska och fastighetsrelaterade delar. Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 Utgåva

266 Bilaga 1/18 B I LA G A 3 - H Å LLB A R H E T OC H M I L J Ö KUNGSGÄRDET Radon Energi Risk markfukt Fukt DEL 3 Beskrivning Vid mätning var det en korridor som hade förhöjda värden vid mätning 215. åtgärder är genomförda. Medel förbrukning (lägre elförbrukning än övriga) Ventilation Tak Skal Avlopp Dagvatten Det finns risk för fuktproblem Identifierade inomhusmiljöproblem (orsak ej helt utredd)/troligtvis fukt och emissioner. Felaktig lutning Dåliga Fönster/Utbyte sker A-huset mycket dåligt Flertal åtgärder genomförda ALLMÄNT BEDÖMNING Riskkonstruktion som kan ge framtida fuktproblem. Det senaste året har det identifierats och åtgärdats fuktrelaterade inomhusmiljöproblem. Avlopp på några fastigheter bör bytas ut. Behovet av upprustning, om- och tillbyggnad är stort. TIERP DEL 3 Radon Energi Risk markfukt Fukt Ventilation Tak Skal Avlopp Dagvatten Beskrivning Låga halter vid mätning, år 215 Något hög förbrukning, framförallt värmen Hög risk, platta på mark Riskkonstruktion tak (platta tak) Finns några hus som på sikt bör åtgärdas Riskkonstruktion Dåliga Fönster Det är många små åtgärder som måste utföras (lappa och laga) Dagvatten till reservkraft ALLMÄNT BEDÖMNING Riskkonstruktion på tak samt platta på mark vilket gör att det i framtiden kan medföra stora problem med bland annat fukt. Huset har ganska hög energiförbrukning. Behovet av upprustning, om- och tillbyggnad är stort. ÖSTHAMMAR Radon Energi Risk markfukt Fukt Ventilation Tak Skal Avlopp Dagvatten ALLMÄNT BEDÖMNING Utgåva Värdering Värdering DEL 3 Beskrivning Låga halter vid mätning, år 215 Medelförbrukning (låg värmeförbrukning, byggnad A har hög elförbrukning) Värdering Inga problem idag Hus B och C mindre bra, annars bra Dåliga fönster /Trä bröstning. Diskutera med drift Inget rapporterat Huset har de senaste åren genomfört en rad olika fastighetsinvesteringar och underhållsåtgärder och dess konstruktion är ok. Fastighetsutvecklingsplan Del 2 och Del 3 53

267 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /18 Dnr LS Strategisk inriktning och principer för lokalförsörjningen vid Akademiska sjukhuset Beslut Regionstyrelsens beslut 1. Huvudprincipen fastställs: Akademiska sjukhuset är en kunskapsorganisation med verksamhet för hälso-och sjukvård, forskning och utbildning på flera platser inom Uppsala län, med stor betydelse som regional utvecklingskraft. 2. De bärande principerna i enlighet med ärendebeskrivningen fastställs. 3. Lokalstrategin i enlighet med ärendebeskrivningen fastställs. 4. Regiondirektören får i uppdrag att utifrån aktuella politiska viljeinriktningar och resultatet av Effektiv och nära vård 23 uppdatera lokalförsörjningsplanen för Akademiska sjukhuset samt initiera framtagande av lokalförsörjningsplaner för övriga vårdförvaltningar. Uppdraget ska återrapporteras till regionstyrelsen senast i februari Regiondirektören får i uppdrag att tillse att fastighetsutvecklingsplaner för områden utanför Akademiska sjukhuset samordnas, så att bassjukvård från Akademiska sjukhuset kan samlokaliseras med övriga vårdorganisationen i enlighet med Akademiska sjukhusets lokalförsörjningsplan och kommande lokalförsörjningsplaner för övriga vårdförvaltningar. 6. Regiondirektören får i uppdrag att utveckla hur samverkan, efterfrågan och kapacitetsutnyttjande i sjukvårdsregionen påverkar Region Uppsala och Akademiska sjukhuset vad gäller långsiktiga investerings- och lokalförsörjningsbehov. 7. Regiondirektören får i uppdrag att, i dialog med sjukhusledningen och kollektivtrafikförvaltningen, säkerställa att Region Uppsala kan försörja Akademiska sjukhuset med kollektivtrafik på ett bra sätt med trafik till, från och genom sjukhusområdet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (54)

268 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Ärendebeskrivning Bakgrund och uppdrag Akademiska sjukhuset utarbetade en lokalförsörjningsplan 28 vilken reviderades 211. Projektet Framtidens Akademiska (FAS) som påbörjades 212 planerades utan några större hänsyn tagen till tidigare lokalförsörjningsplaner. Parallellt med Framtidens Akademiska pågår ett antal utredningar om lokalbehov i resterande fastighetsbestånd där flera byggnader är i behov av renovering och modernisering. Landstingsdirektören beslutade den 17 november 216 att en lokalförsörjningsplan för Akademiska sjukhuset ska tas fram i samarbete mellan sjukhuset, Landstingsservice, Regionkontoret och övriga vårdförvaltningar. Lokalförsörjningsplanen ska vara ett framåtsyftande dokument som hanterar Akademiska sjukhusets lokalbehov på 5, 1 och 15 års sikt kopplat till sjukhusets uppdrag och utveckling. Planen ska omfatta hela Akademiska sjukhusets verksamhet inom sjukhusområdet inklusive lokaler på Samariterhemmet och med hänsyn taget till de förvaltningar som bedriver verksamhet i området. Planen ska också beakta processer och visa på möjliga samordningsvinster när det gäller lokalbehov och samlokalisering av verksamheter kopplade till Hälsa och habilitering, Primärvården och Lasarettet i Enköping. I planarbetet ska enligt uppdraget hänsyn även tas till Utveckling inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Den pågående nivåstruktureringen i svensk sjukvård. Att Akademiska sjukhuset som ledande universitetssjukhus ska ligga i framkant gällande forskning, utveckling och behandling. Att lokalerna ska motsvara de krav på generalitet och flexibilitet som bör finnas i framtida behandlingsbyggnader inom sjukhusområdet. Digitaliseringen av hälso- och sjukvården I arbetet med planen har hänsyn också tagits till sjukhusets uppdrag, sjukhusledningens avsiktsförklaring Vägval för inriktningen av vården vid Akademiska sjukhuset, samt till befolkningsutveckling och demografi i Uppsala län. Lokalförsörjningsplanen ska främst ses ett underlag för Akademiska sjukhusets interna planering av hur lokaler kan utnyttjas och ska ligga till grund för en fortsatt och kontinuerlig modernisering av befintliga lokaler utifrån Akademiska sjukhusets identifierade behov. Planen ska verka som plandokument i ordinarie budget- och verksamhetsprocess och ska revideras årligen enligt särskild förvaltningsplan utifrån interna och externa förändringar samt med beaktande av politiskt antagna principer och antagen lokalstrategi. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (54)

269 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Det är av stor vikt att hitta lösningar på hur kollektivtrafiken försörjer sjukhuset även via Inre Sjukhusvägen. Detta kommer att ställa stora krav på lämpligt anpassade system och fordon för kollektivtrafik, då vibrationer i marken kan påverka känslig medicinsk utrustning. Det är också viktigt att den snabba utvecklingen av digitaliseringen beaktas i det kommande arbetet med lokalförsörjningen för sjukhuset. I bilaga redovisas relationen mellan strategiska lokalförsörjningsplaner och fastighetsutvecklingsplanen för Region Uppsala. Den del av fastighetsutvecklingsplanen som berör Akademiska sjukhuset antogs av regionstyrelsen i juni 216, medan ytterligare delar har antagits av styrelsen i januari 218. Förslagets inriktning Huvudprincip, bärande principer och lokalstrategi fastställs och vilar på politisk fastställd inriktning. Huvudprincip Huvudprincipen är att Akademiska sjukhuset är en kunskapsorganisation med verksamhet för hälso-och sjukvård, forskning och utbildning på flera platser inom Uppsala län, med stor betydelse som regional utvecklingskraft. Bärande principer I den strategiska lokalförsörjningsplanen finns ett antal bärande principer som är vägledande och ska ligga till grund för fattade och kommande beslut, framförallt rörande lokaler. Dessa bärande principer är: Generella lokaler - lokalerna behöver vara flexibla för att kunna möta behov som inte är fullt kända idag. Skilda flöden lokalerna behöver möjliggöra skilda fysiska flöden mellan olika grupper: professionella/publika flöden, slutenvård/öppenvård, barn/vuxna och gods/människa, så att hygienkrav och god arbetsmiljö kan säkerställas. En-patientrum - bidrar till patienternas integritet genom avskildhet och möjlighet till samtal, och minskar behovet av kringlokaler. Principer för nya arbetssätt - Vårdadministrativa och rent administrativa ytor ska vara funktionella och i samklang med vårdens behov, nya arbetssätt och stödja patientarbete, forskning och utbildning. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6 (54)

270 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Lokalstrategi I planen finns en lokalstrategi med följande inriktning: Effektivt lokalutnyttjande En utgångspunkt i all lokalplanering sjukhuset bedriver är att lokalerna ska nyttjas effektivare och detta gäller i hög grad framtida lokalprojekt. Lokalutnyttjandet kan effektiviseras genom till exempel samutnyttjande av lokaler, effektivare produktionsplanering eller förändrade öppettider i lokaler som inte behöver speciell utrustning. Det gäller främst: Öppenvårdsmottagningar Operationssalar Mötessalar Administrativa arbetsplatser Regions lokaler Följande verksamheter ska i första hand inrymmas i Region Uppsalas lokaler (ej i inhyrda) för att undvika dyra hyresanpassningar: Slutenvård med tung medicinteknisk utrustning. Operation. Bilddiagnostik med tyngre utrustningar. Laboratorieverksamhet. Verksamhet på sjukhusområdet Sjukhusområdet har en begränsad yta och i framtiden bör det vara möjligt att vissa verksamheter förläggs på annan plats. Verksamhet som prioriteras på sjukhusområdet i Uppsala är främst: Akutsjukvård som kräver det stora sjukhusets alla resurser. Specialiserad och högspecialiserad vård med samverkan mellan olika verksamheter och/eller runt avancerad utrustning för diagnostik och behandling. Vård utanför sjukhusområdet Akademiska sjukhuset är inte ett sjukhusområde utan en organisation med verksamhet på flera platser inom Uppsala län. Många verksamhetsområden bedriver redan idag verksamhet utanför sjukhusområdet. I framtiden föreslås mer vård och relaterad FoUU placeras utanför sjukhusområdet. Var verksamhet kan bedrivas bestäms av: Vård som inte är beroende av samverkan och samutnyttjande av resurser kan placeras utanför sjukhusområdet. Möjligheten att bedriva vård för riks/region-patienter bygger på att den bedrivs av sjukhusets organisation men är oberoende av placering. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7 (54)

271 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Utifrån dessa aspekter föreslås exempelvis följande typer av verksamhet vara lämpliga för placering utanför sjukhusområdet: Verksamheter utan nära beroenden, till exempel elektiv kirurgi. Öppenvårdsmottagningar inom specialmedicin och ögonmedicin. Geriatrisk rehabilitering. Reproduktionscentrum (RPC). Verksamheter som inte är vårdrelaterade, exempelvis de som ingår i Fastighet och service, förvaltningsorganisationen för elektronisk patientjournal och IT-delen av Medicinsk teknik, Sjukhusfysik och it-funktioner, kan också placeras utanför sjukhusområdet. Nästa steg Lokalförsörjningsplanen är framtagen utifrån antagandet att förändringar som beskrivs i SOU 216:2 Effektiv vård realiseras. Resultatet från arbetet Effektiv och nära vård 23 bör ligga till grund för kommande uppdatering av lokalförsörjningsplanen. För att få en samlad bild av lokalförsörjningsbehovet för hela vårdorganisationen bör lokalförsörjningsplaner även upprättas för Lasarettet i Enköping, Primärvården Hälsa och habilitering samt Folktandvården. Inom ramen för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion har nyligen en utökad samverkan kring investerings- och lokalförsörjningsbehov igångsatts. Resultatet från denna översyn bör inkluderas vid kommande uppdateringar, liksom aspekter från Kollektivtrafikförvaltningen om hur kollektivtrafiken till och från sjukhuset ska utvecklas. Här bör särskild hänsyn tas till landstingsstyrelsens beslut om försörjning av kollektivtrafik och förutsättningar för linjetrafik inom sjukhusområdet. Utifrån huvudprincip, bärande principer, lokalstrategin samt den utveckling som sker vad gäller Effektiv och nära vård 23, utvecklingen inom övriga sjukvårdsförvaltningar och sjukvårdsregionen, ska således lokalförsörjningsplanen ses över och uppdateras fortlöpande med start under 218. Beredning Efter regiondirektörens beslut har lokalförsörjningsplanen tagits fram av Akademiska sjukhuset i samverkan med Fastighet och service, Regionkontoret och övriga vårdförvaltningar inom Region Uppsala. En arbetsgrupp har träffats en halvdag i veckan under perioden december till juni 217. Fakta samlades in genom enkät till sjukhusets verksamhetschefer och representanter från Uppsala universitet. Styrgruppen har dragit slutsatser utifrån analys och bearbetning av materialet. Sjukhusets FoUU-råd har diskuterat och lämnat synpunkter om FoUU-delarna i lokalförsörjningsplanen. Sweco arkitekter Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8 (54)

272 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: kontrakterades i april för kompetens och stöd vid sammanställning av slutprodukt. Workshops har hållits med följande teman i syfte att fånga synpunkter från sjukhusets yngre medarbetare; Omvårdnadens utveckling, Medarbetarperspektivet, Forskning, utveckling och utbildning, Värdebaserad vård samt Patientperspektivet. Den samlade lokalförsörjningsplanen för är upprättad av och diarieförd inom Akademiska sjukhuset. Yrkanden Regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Stefan Olsson (M), Anna-Karin Klomp (KD), Annika Krispinsson (C) och Carl Nettelblad (L) yrkar att uppdraget avseende beslutsformulering fyra ska återrapporteras till regionstyrelsen senast i februari 218. Börje Wennberg (S) yrkar bifall till yrkandet från Stefan Olsson (M), AnnaKarin Klomp (KD), Annika Krispinsson (C) och Carl Nettelblad (L). Ordföranden finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag och yrkandet från Stefan Olsson (M), Anna-Karin Klomp (KD), Annika Krispinsson (C) och Carl Nettelblad (L). Kopia till Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Fastighets- och servicenämnden Hälso- och sjukvårdsdirektören Förvaltningsdirektören Primärvård, Hälsa och habilitering Sjukhusdirektören Akademiska sjukhuset Tandvårdsdirektören Förvaltningsdirektören Lasarettet i Enköping Förvaltningsdirektören Resurscentrum Region Uppsala FoI-direktören Förvaltningsdirektören Fastighet och service Privata vårdcentraler Registrator Akademiska sjukhuset Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9 (54)

273 Cecilia Lidén Protokoll från SAMLA SHS, VS, FSN och FSN AU den 5 mars 218 Närvarande För arbetsgivaren Åsa Himmelsköld, hälso- och sjukvårdsdirektör, ordförande 17-2 Lotta Bodin, HR-chef 18 Thomas Thunblom, förvaltningschef 21 Cecilia Lidén, sekreterare, ordförande För arbetstagaren SACO Gert-Ove Stångberg Anna Rask Andersen Knut Bodin Kommunal Lise-Lotte Löfgren Vision Jonas Wärnsberg Fia Karlsson Vårdförbundet Kristina Lundmark Sofia Lindström 17 Justering Att jämte ordförande justera dagens protokoll utses Jonas Wärnsberg (Vision), Sofia Lindström (Vårdförbundet), Lise-Lotte Löfgren (Kommunal) och Knut Bodin (SACO). 18 AT-läkare vid lasarettet i Enköping Lotta Bodin, HR-chef vid lasarettet i Enköping, var inbjuden för att berätta om AT-läkare vid lasarett i Enköping, som en komplettering av Sune Larsson redogörelse för AT-läkare vid Akademiska sjukhuset vid förra sammanträdet. Senaste rankingen var 3,67 av 6 möjliga. Bristerna är främst då det gäller handledning, introduktion och formell utbildning. För ett par år sedan tillsattes en AT-chef då det bland annat visat sig att ingen hade ett tydligt, sammanhängande ansvar för AT-läkarna. AT-chefen har utarbetat en handlingsplan och en rad förändringar har vidtagits. Det är tydligt vilken typ av ansvar verksamhetscheferna, HR med flera har, jourtjänstgöringen har ändrats från varannan vecka till var tredje, det är teoretisk utbildning en timme varje vecka, det har skapats utrymme för administrativ tid under arbetstid, det finns alltid en legitimerad läkare på akuten, det görs avslutsintervjuer även med AT-läkarna med mera. Att nattjoursveckorna har minskar från varannan vecka för AT-läkarna till max var tredje vecka tycker SACO låter förfärligt, det vill säga att man låtit AT-läkarna gått jour varannan vecka. Vidare påpekar SACO att både IVO och Socialstyrelsen slagit fast att AT-läkare inte får arbeta ensamma på akuten, gällande bestämmelse har inte följts. Lotta Bodin instämmer och beklagar. 1 (5)

274 2 (5) Frågan om AT-läkare är ett av tre fokusområden 218 och kommer att följas upp av ledningsgruppen varannan månad. Knut Bodin frågar hur sjukfrånvaron ser ut och Lotta Bodin återkommer med svar som skrivs in i protokollet om möjligt, skickas annars på mail. Samtliga närvarande är överens om att det är lämpligt med en uppföljning avseende AT-läkarna i SAMLA RS, meningen var ju från början att det var där frågan skulle tas upp. 19 Ärenden till sjukhusstyrelsen 21/18 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport till sjukhusstyrelsen 2 mars 218 Läggs in i arbetsgruppsdatabasen i efterhand enligt tidigare överenskommelse. 22/18 Sjukhusdirektörens rapport till sjukhusstyrelsen 2 mars 218 Läggs in i arbetsgruppsdatabasen i efterhand enligt tidigare överenskommelse. 23/18 Månadsrapport sjukhusstyrelsen februari 218 Är inte klar ännu. 24/18 Personaluppföljning till sjukhusstyrelsen 218 Samtliga fackliga företrädare vill ha arbetsskador och sjukfrånvaro uppdelat på yrkeskategori, ålder och kön. Frågan om vad som är möjligt att ta fram och vad som måste åtgärdas överlämnas till SAMLA RS för uppföljning och återrapportering. 27/18 Initiativ - #NoMoreMeToo - Övergrepp ska upptäckas, anmälas och stoppas Ärendet är inte skickat till arbetsutskottet, det är osäkert om det kommer att bli ett beslut vid nästa sammanträde. Representanterna för de fackliga representanterna uttalar att de inte accepterar att någon medarbetare diskrimineras, oavsett ålder eller kön med mera. Ett förslag är att det finns en oberoende instans och att arbetsgivaren är aktiv och söker upp arbetsplatser där många slutar. Ordföranden tar med synpunkter till arbetsutskottet samt att det är angeläget att arbeta vidare med frågan. 2 Ärenden till vårdstyrelsen 2/18 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för mars 218 Motsvarande kommentar som under ärendet i sjukhusstyrelsen. 21/18 Personaluppföljning till vårdstyrelsen 218

275 3 (5) Motsvarande kommentarer som under ärendet i sjukhusstyrelsen. 22/18 Förbättrad tillgänglighet till grundläggande hörselrehabilitering Knut Bodin påpekar att köerna på Hälsa och habilitering skapades på grund av flytt från dåliga lokaler. Noteringen läggs in i ärendet. 24/18 Digitala vårdmöten på vårdcentral Ersättningen är blygsam som en första början då hela ersättningssystemet Regionen ska ses över enligt ordföranden. SACO yrkar att Region Uppsala verkar för en utveckling av digitala vårdmöten men de ekonomiska ersättningarna måste ses över, även nationellt. 21 Övrigt De fackliga representanterna framför att de vill att protokollen läggs in, som de gör från SAMLA RS, i arbetsgruppsdatabasen i AIDA. Det behöver inte vara justerade protokoll. De fackliga representanterna framför också att det ser olika ut för de olika styrelsernas mötesböcker och att det ibland är svårt att förstå datum med mera och att använda sharepoint kan vara ett sätt. Cecilia Lidén instämmer och berättar att man diskuterat frågan på nämndkansliet eftersom AIDA känns lite förlegat. Ordföranden föreslår att Christina Dahlmann, administrativ direktör, bjuds in till nästa sammanträde för att diskutera en lösning. Synpunkter mejlas till Cecilia Lidén. Det påtalas att anmälningar i medcontrol avseende rapporter om hot och våld inte stämmer med antalet väktarrapporter. Det borde finnas en anmälan för varje väktarrapport. Det har framförts att det inte alltid görs återkoppling vilket kan vara ett handhavandefel och att det därför kanske behövs utbildning hur man gör anmälan. Frågan skickas vidare till SAMLA-RS. 22 Ärenden till fastighets- och servicenämnden och dess arbetsutskott FSN:s arbetsutskott förväntas fatta beslut om programändring av däckverkstaden. 16/18 Revisionssvar avseende Granskning av klassificering av utgifter som drift eller investering 217 Exempel på eftersatt underhåll kan mejlas till Thomas Thunblom så att han kan undersöka vad som hänt. Thomas Thunblom har per mail meddelat att på SAMLA 4 april, gemensamt med RS och RUN, kommer den efterfrågade redovisningen av det planerade underhållet samt tid från felanmälan till åtgärd.

276 4 (5) 17/18 Fastighetsinvesteringsplan bedömning ur ett fastighetsägarperspektiv När ärendet är kompletterar mailas det ut. (Av Erica Hult) 19/18 Inhyrning av lokaler till sjukhustandvård Folktandvården Det är Folktandvården själva som har önskat föreslagna lokaler. Ett medskick från de fackliga representanterna är att det måste finnas fungerande utrymningsvägar, det finns i nuläget bara en hiss. Hastighetsbegränsning på sjukhusområdet Samtliga fackliga företrädare yrkar att det sätts upp radaravläsning eller fartkamera för att minska hastigheten på sjukhusområdet. Thomas Thunblom tar med frågan. Ingång 79 och käkkirurgen Thomas Thunblom berättar att rengöring av ventilationskanalerna nu görs på ett systematiskt sätt. Jonas Wärnsberg undrar hur lång tid det kommer att ta att åtgärda ventilationskanalerna på käkkirurgen. Thomas Thunblom återkommer med svar. 23 Förhandling enligt 38 MBL Se separat protokoll. 24 Förslag till beslut De fackliga organisationerna har inget att erinra mot arbetsgivarens förslag till beslut. 25 Avslutning Sammanträdet avslutas den 5 mars 218. Cecilia Lidén Sekreterare Justeras: Åsa Himmelsköld Arbetsgivaren Cecilia Lidén Knut Bodin Lise-Lotte Löfgren

277 5 (5) SACO Kommunal Jonas Wärnsberg Vision Sofia Lindström Vårdförbundet

278 Protokoll från förhandling enligt 38 MBL den 5 mars 218 Närvarande Arbetsgivare Cecilia Lidén SACO Anna Rask Andersen Knut Bodin Gert-Ove Stångberg Vision Jonas Wärnsberg Kommunal Lise-Lotte Löfgren Vårdförbundet Kristina Lindmark Sofia Lindström 1 Kallelse Förhandling har påkallats av arbetsgivaren med anledning av nedanstående ärenden som enhetscheferna vid hälso- och sjukvårdsavdelningen avser fatta beslut om. Tilldelningsbeslut delges efter förhandling 38 MBL och beslut. 2 Justering Att jämte ordföranden justera protokollet utses Knut Bodin (SACO), Sofia Lindström (Vårdförbundet), Lise-Lotte Löfgren (Kommunal) och Jonas Wärnsberg(Vision). 3 Tilldelningsbeslut privat psykoterapi Nedan följande vårdgivare är godkänd och tilldelas avtal inom vårdval för privat psykoterapi. Avtalstid är till och med Medlen tas från ansvar 2441 psykoterapeuter. Avtal skickas ut för undertecknande när tilldelningsbeslutet är expedierat till vårdgivaren. Vårdgivare Firmatecknare Kontaktperson Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

279 2 (6) Monica Dialogisk praxis Sverige AB Harztell Monica Harztell Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har fastställt gällande förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval privat psykoterapi. Förfrågningsunderlag/regelbok och ansökningsblankett finns publicerade på upphandlingsenhetens hemsida ( Följande vårdgivare har inkommit med ansökan om godkännande inom vårdval privat psykoterapi. Vårdgivare Dialogisk praxis Sverige AB Verksamhet Lokalisering av mottagning Psykoterapi Drottninggatan 12, Uppsala Ansökan har i en kvalificeringsfas prövats mot uppsatta krav, se anbudsöppningsprotokoll med dnr UPPH från Tilldelningsbeslut privat psykoterapi Nedan följande vårdgivare är godkänd och tilldelas avtal inom vårdval för privat psykoterapi. Avtalstid är till och med Medlen tas från ansvar 2441 psykoterapeuter. Avtal skickas ut för undertecknande när tilldelningsbeslutet är expedierat till vårdgivaren. Vårdgivare Firmatecknare Kontaktperson HB Medveta Kjell Åke Nygren Kjell Åke Nygren Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har fastställt gällande förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval privat psykoterapi. Förfrågningsunderlag/regelbok och ansökningsblankett finns publicerade på upphandlingsenhetens hemsida ( Hörcentralen Villavägen 2 Box Uppsala tfn fax pg bg org nr

280 3 (6) Följande vårdgivare har inkommit med ansökan om godkännande inom vårdval privat psykoterapi. Vårdgivare Verksamhet Lokalisering av mottagning HB Medveta Psykoterapi Drottninggatan 12, Uppsala Ansökan har i en kvalificeringsfas prövats mot uppsatta krav, se anbudsöppningsprotokoll med dnr UPPH från Tilldelningsbeslut - ortodontiska behandlingar Nedan följande vårdgivare är godkänd och tilldelas avtal inom vårdval ortodontiska behandlingar för barn och unga. Avtalet gäller från det datum parterna undertecknat dokumentet och 48 månader framåt. Medlen tas från 2425 Vårdval tandreglering. Vårdgivare Carl-David Svensson Verksamhet Tandreglering Lokalisering av mottagning Marknadsgatan 7 Q, Uppsala Bakgrund Vårdsstyrelsen har fastställt gällande förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval ortodonti för barn och unga. Förfrågningsunderlag/regelbok och ansökningsblankett finns publicerade på upphandlingsenhetens hemsida ( Följande vårdgivare har inkommit med ansökan om godkännande inom vårdval tandreglering för barn och unga. Vårdgivare Firmatecknare Kontaktperson Hörcentralen Villavägen 2 Box Uppsala tfn fax pg bg org nr

281 4 (6) Carl-David Svensson Carl-David Svensson Delir Sharifian Nordic Dental Ansökningen har i en kvalificeringsfas prövats mot uppsatta krav, se anbudsöppningsprotokoll dnr UPPH från Tilldelningsbeslut medicinsk fotvård Nedan följande vårdgivare är godkänd och tilldelas avtal inom vårdval medicinsk fotvård för patienter med diabetes. Avtalstid är till och med Medlen tas från Vårdval Fotvård. Avtal skickas ut för undertecknande när tilldelningsbeslutet är expedierat till vårdgivaren. Vårdgivare Firmatecknare PåTå, Medicinsk fotvård och Gunilla Hilborn hälsa Kontaktperson Gunilla Hilborn Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har fastställt gällande förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval medicinsk fotvård för patienter med diabetes. Förfrågningsunderlag/regelbok och ansökningsblankett finns publicerade på upphandlingsenhetens hemsida ( Följande vårdgivare har inkommit med ansökan om godkännande inom vårdval medicinsk fotvård för patienter med diabetes. Vårdgivare Verksamhet Lokalisering av mottagning Hörcentralen Villavägen 2 Box Uppsala tfn fax pg bg org nr

282 5 (6) Medicinsk fotvård för patienter med diabetes PåTå, Medicinsk fotvård och hälsa USIF Arena, Torgny Segerstedts allé, Uppsala, Eriksdalsgården, Norrlandsgården 2, Ansökningen har i en kvalificeringsfas prövats mot uppsatta krav, se anbudsöppningsprotokoll dnr UPPH218-6 från Ansökan uppfyller de krav som fastställts i förfrågningsunderlag/regelbok. 7 Förslag till beslut De fackliga representanterna har inget att invända mot förslag till beslut. 8 Avslutning Förhandlingen avslutas den 5 mars 218. Cecilia Lidén Sekreterare Justeras: Cecilia Lidén Arbetsgivaren Knut Bodin SACO Jonas Wärnsberg Vision Lise-Lotte Löfgren Kommunal Sofia Lindström Vårdförbundet Hörcentralen Villavägen 2 Box Uppsala tfn fax pg bg org nr

283 6 (6) Hörcentralen Villavägen 2 Box Uppsala tfn fax pg bg org nr

284 Protokoll Sammanträdesdatum Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott Plats och tid: Regionkontoret, onsdag den 7 mars 218, kl. 8:3 11: Beslutande: Johan Edstav (MP), ordförande Johan Sundman (S) Emilie Orring (M) Övriga deltagare: Thomas Thunblom, förvaltningschef Anneli Kjellberg, förvaltningschef Erica Hult, nämndsekreterare Kent Strömberg, tf projektchef 1-12 Johan Wadman trafikdirektör 11 Ann Quarfordt, projektledare 11 Maria Nilsson, projektledare 12 JC Norlander, projektledare 12 1 (14) Plats och tid för justering: Regionkontoret den 19 mars 218 Underskrifter: Sekreterare Erica Hult Ordförande Johan Edstav (MP) Justerare Emilie Orring (M) Paragraf ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Datum när anslaget sätts upp Förvaringsplats för protokoll Datum när anslaget tas ner Regionens hus, Storgatan 27, Uppsala

285 Region Uppsala Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum (14) Innehållsförteckning Val av justerare 8/18 Fastställelse av föredragningslista 9/18 Informationer till fastighets- och servicenämndens arbetsutskott 1/18 Utökning av stadsbussdepå med däckverkstad 11/18 Driftsättning av MR-hybrid Ingång 1/J-huset 12/18 Kurser och konferenser 13/18 Beredning av ärenden till fastighets- och servicenämndens sammanträde den 21 mars 14/18 Ändrad sammanträdestid för fastighets- och servicenämndens arbetsutskott 15/18 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

286 Region Uppsala Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott 8/18 Protokoll Sammanträdesdatum Dnr FSN218-2 Val av justerare Beslut Fastighets- och servicenämndens arbetsutskotts beslut Emilie Orring (M) utses att jämte ordförande Johan Edstav (MP) justera dagens protokoll. Tid för justering: 19 mars 218 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3 (14)

287 Region Uppsala Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott 9/18 Protokoll Sammanträdesdatum Dnr FSN218-3 Fastställelse av föredragningslista Beslut Fastighets- och servicenämndens arbetsutskotts beslut Föredragningslista för sammanträdet fastställs, med tillägg för 15/18 Ändrad sammanträdestid för fastighets- och servicenämndens arbetsutskott i november 218. Ärendebeskrivning Förslag till föredragningslista för sammanträdet föreligger för fastställande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (14)

288 Region Uppsala Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott 1/18 Protokoll Sammanträdesdatum Dnr FSN218-4 Informationer till fastighets- och servicenämndens arbetsutskott Beslut Fastighets- och servicenämndens arbetsutskotts beslut Informationen som lämnas i ärendebeskrivningen läggs till handlingarna. Bilaga 1/18 Särskilt yttrande Emilie Orring (M) inkommer med särskilt yttrande. Ärendebeskrivning Framtidens Akademiska Kent Strömberg, tf projektchef ger en kortfattad lägesrapport för Framtidens Akademiska sjukhus (FAS) och den totala ekonomin för investeringsprojektet. Det planeras för en fördjupad ekonomisk genomgång av FAS och information om fasaden Ingång 1/J-huset, till fastighets- och servicenämnden och dess arbetsutskott. Gällande fasaden Ingång 1/J-huset har Skanska tagit fram ett utkast till rapport som granskas och bearbetas. Region Uppsala tar fram en egen rapport om fasaden. Den provtagning av fasaden som Region Uppsala har utfört är klar och proverna analyseras. Byggherreorganisationen har förstärkts genom ny huvudprojektledare och projektekonom har anställts. Yrkanden Ordförande Johan Edstav (MP) yrkar att fastighets- och servicenämndens arbetsutskott beslutar enligt föreliggande förslag. Ordföranden finner att fastighets- och servicenämndens arbetsutskott beslutar enligt föreliggande förslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (14)

289 Region Uppsala Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott 11/18 Protokoll Sammanträdesdatum Dnr FSN Utökning av stadsbussdepå med däckverkstad Beslut Fastighets- och servicenämndens arbetsutskotts beslut 1. Utöka nya stadsbussdepån med 2 m2 däckverkstad för byte av däck inomhus till en investeringskostnad om 8 tkr. 2. Beslutet gäller under förutsättning att kollektivtrafiknämnden godkänner utökning av stadsbussdepå med däckverkstad. Bilaga 11/18 Reservation Emilie Orring (M) inkommer med skriftlig reservation. Ärendebeskrivning Fastighet och Service genomför uppdraget att utöka stadsbussdepån med däckverkstad inom pågående projekt Ny stadsbussdepå. Uppdraget kommer att vara färdigställt inom ramen för nuvarande sluttid 31 augusti 219. Utökning med däckbytesverkstad kommer att ingå i ordinarie dokumentation för nya stadsbussdepån. Ingen specifik effektmätning avseende utökningen kommer att genomföras eftersom att däckbyte måste utföras inomhus på grund av arbetsmiljökrav. En konsekvensrapport har tagits fram för att belysa konsekvenserna för Gamla Uppsala Buss, GUB, om den planerade stadsbussdepån byggs utan tillräckligt funktionsanpassad däckverkstad och intilliggande verkstadsspår. Tidigare besparingskrav för nya stadsbussdepån bidrog genom omlokalisering av verkstad inom området till att utrymmet för hjulbyten påverkades. Däckbyte är tillåtet utomhus om det kan ske på ett säkert sätt. Inom depån kan det inte ske på ett trafiksäkert sätt, eftersom det inte finns plats för att utföra däckbytet avskilt där det inte åker transporter eller bussar. Vidare kan däckbyte vintertid när det är kallt och isigt inte ske säkert på grund av att bromsar med mera isar igen. Däckbyte utomhus vintertid blir också svårt för personalen. Kent Strömberg, tf projektchef, Ann Quarfordt, projektledare, och Johan Wadman, trafikdirektör, ger en muntlig föredragning av ärendet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6 (14)

290 Region Uppsala Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum Kostnader och finansiering För utökning med däckbytesverkstad är merkostnaden kalkylerad till 8 tkr. Hyresjusteringen på grund av programändringar ska godkännas av Kollektivtrafiknämnden. Programändringen ökar investeringskostnaden för projektet med 8 tkr och utgör grund för hyresjustering. Alternativet är att köpa tjänsten externt för en merkostnad med cirka 1 1 tkr/år. Investeringsmedel tas från posten oförutsett i projektet. Programändringen beräknas kunna inrymmas inom projektets totala budget om 85 tkr. Konsekvenser Om utökning med däckverkstad inte genomförs kan inte personalen genomföra däckbyte inom depån på ett trafiksäkert sätt. Anledningen är att det då inte finns plats för att utföra däckbytet avskilt där det ej åker transporter eller bussar. Alternativet till utökningen är att extern entreprenör anlitas för däckbyten och då med förhöjda kostnader. Beredning GUB och UL har deltagit i beredningen av ärendet och tagit fram konsekvensanalys. Kollektivtrafiknämnden har ännu inte godkänt att den nya stadsbussdepån utökas med däckverkstad till en investeringskostnad om 8 tkr. Detta beslut gäller under förutsättning att kollektivtrafiknämnden godkänner att den nya stadsbussdepån utökas med däckverkstad. Yrkanden Ordförande Johan Edstav (MP) yrkar att fastighets- och servicenämndens arbetsutskott beslutar enligt föreliggande förslag, med följande tillägg: 1. Utöka nya stadsbussdepån med 2 m2 däckverkstad för byte av däck inomhus till en investeringskostnad om 8 tkr. 2. Beslutet gäller under förutsättning att kollektivtrafiknämnden godkänner utökning av stadsbussdepå med däckverkstad. Emilie Orring (M) yrkar på att ärendet återremitteras för komplettering med beslut från kollektivtrafiknämnden. Johan Sundman (S) yrkar på att ärendet ska avgöras idag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7 (14)

291 Region Uppsala Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum Ordföranden frågar om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att ärendet ska avgöras idag. Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott beslutar enligt föreliggande reviderat förslag. Kopia till Trafikdirektör/förvaltningschef Kollektivtrafiksförvaltningen Kollektivtrafiknämnden Förvaltningschef Fastighet och service Jonas Skovgaard Gamla Upsala buss Tommy Rydbeck Gamla Upsala buss Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8 (14)

292 Region Uppsala Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott 12/18 Protokoll Sammanträdesdatum Dnr FSN Driftsättning av MR-hybrid Ingång 1/J-huset Beslut Fastighets- och servicenämndens arbetsutskotts beslut 1. MR-hybridens installationer och byggarbeten påbörjas efter genomförd slutbesiktning av Ingång 1/J-huset i enlighet med alternativ 1 till en investeringskostnad om 14 tkr. 2. Beslutet gäller under förutsättning att sjukhusstyrelsen godkänner driftsättning av MR-hybrid Ingång 1/J-huset. Bilaga 12/18 Reservation Emilie Orring (M) inkommer med skriftlig reservation. Ärendebeskrivning För Framtidens Akademiska (Ingång 1/J-huset) är MR-hybrid upphandlad och ska driftsättas. Inför driftsättningen av MR-hybriden har två alternativ övervägts, för att hitta det mest fördelaktiga ekonomiska alternativet med minst påverkan på verksamheten. Den planerade verksamheten i Ingång 1 ska startas upp i mars 219 och med full patientkapacitet i maj samma år. Alternativ 1 innebär att driftsättning av MR-hybriden genomförs direkt efter färdigbyggt och slutbesiktigat 1-hus. Alternativ 2 innebär att driftsättning av MR-hybrid genomförs med ny upphandlad entreprenör cirka ett halvår efter att verksamheten startat upp operationsverksamheten. För att undvika påverkan på verksamheten med stora konsekvenser med avseende på kostnader, ställtider för personal och störningar i planerade patientflöden rekommenderas alternativ 1 för beslut. Alternativ 1 har minsta påverkan på verksamheten med viss störning på den kliniska driftsättningen men inga intäktsbortfall för verksamheten vid Akademiska sjukhuset. JC Norlander, projektledare, och Maria Nilsson, projektledare, ger en muntlig föredragning av ärendet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9 (14)

293 Region Uppsala Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum Kostnader och finansiering Vid en jämförelse mellan de två alternativen för driftsättning av MR-hybriden framkommer att alternativ 1 är det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet: Alternativ 1 Tilläggskostnad för bygg Verksamhetskostnader och störningar Total kostnad Alternativ 2 Tilläggskostnad för bygg Verksamhetskostnader och störningar Total kostnad ca 14 tkr kr ca 14 tkr ca 19 tkr tkr tkr MR-hybridens driftsättning genomförs och finansieras genom ökad projektbudget med 14 tkr för bygg 1-huset och finansiering med hyresintäkter. Investeringsmedel tas från posten oförutsett i investeringsbudgeten för 218. Konsekvenser Alternativ 1 ger inga konsekvenser på verksamheten. Alternativ 2 ger omfattande konsekvenser på verksamhetens arbetsmiljö: 6 st operationssalar måste hållas stängda i ca 3 arbetsdagar Mycket hög risk för spridning av dammpartiklar Hinder för patient- och personalflöden Beredning Sjukhusstyrelsen har ännu inte godkänt att MR-hybriden skall genomföras och med utökad investeringskostnad om ca 14 tkr. Detta beslut gäller under förutsättning att sjukhusstyrelsen godkänner driftsättning av MR-hybrid Ingång 1/J-huset. Yrkanden Ordförande Johan Edstav (MP) yrkar att fastighets- och servicenämndens arbetsutskott beslutar enligt föreliggande förslag, med följande tillägg: 1. MR-hybridens installationer och byggarbeten påbörjas efter genomförd slutbesiktning av Ingång 1/J-huset i enlighet med alternativ 1 till en investeringskostnad om 14 tkr. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 1 (14)

294 Region Uppsala Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum Beslutet gäller under förutsättning att sjukhusstyrelsen godkänner driftsättning av MR-hybrid Ingång 1/J-huset. Emilie Orring (M) yrkar på att ärendet återremitteras för komplettering med beslut från sjukhusstyrelsen. Johan Sundman (S) yrkar på att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden frågar om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att ärendet ska avgöras idag. Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott beslutar enligt föreliggande reviderat förslag. Kopia till Förvaltningsdirektör Fastighet och service Hans Olov Hellström Akademiska sjukhuset Kent Strömberg Fastighet och service Sjukhusstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 11 (14)

295 Region Uppsala Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott 13/18 Protokoll Sammanträdesdatum Dnr FSN Kurser och konferenser Beslut Fastighets- och servicenämndens arbetsutskotts beslut Arvode utgår för deltagande för fastighets- och servicenämndens ledamöter i kurser och konferenser enligt följande: 1. Kommunal ekonomi för förtroendeutvalda Tid: Den 17 maj 218 Plats: Stockholm Deltagare: En deltagare vardera från majoritet och opposition Ärendebeskrivning Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott beslutar på delegation om arvode för deltagande för fastighets- och servicenämndens ledamöter i kurser och konferenser. Yrkanden Ordförande Johan Edstav (MP) yrkar att fastighets- och servicenämndens arbetsutskott beslutar enligt föreliggande förslag. Ordföranden finner att fastighets- och servicenämndens arbetsutskott beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Margareta Alm Ingrid Larsson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 12 (14)

296 Region Uppsala Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott 14/18 Protokoll Sammanträdesdatum Dnr FSN218-1 Beredning av ärenden till fastighets- och servicenämndens sammanträde den 21 mars Ärendebeskrivning Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott bereder ärenden till fastighetsoch servicenämndens sammanträde den 21 mars 218. Ordförande informerar om att tillägg görs i 19 Fastighetsinvesteringsplanen bedömning ur ett fastighetsägarperspektiv. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 13 (14)

297 Region Uppsala Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott 15/18 Protokoll Sammanträdesdatum Dnr FSN Ändrad sammanträdestid för fastighets- och servicenämndens arbetsutskotts sammanträde i november 218 Beslut Fastighets- och servicenämndens arbetsutskotts beslut Fastighets- och servicenämndens arbetsutskotts sammanträde i november ändras till den 6 november 218. Ärendebeskrivning Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott fastställde sammanträdestider för 218. Fastighets- och servicenämndens arbetsutskotts sammanträde i november föreslås ändras från den 2 november till den 6 november 218. Yrkanden Ordförande Johan Edstav (MP) yrkar att fastighets- och servicenämndens arbetsutskott beslutar enligt föreliggande förslag. Ordföranden finner att fastighets- och servicenämndens arbetsutskott beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Solveig Isaksson Margareta Alm Ingrid Larsson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 14 (14)

298 Bilaga 1/18 Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott Särskilt yttrande: Säkerställande av fasaden på J-huset Ärende 1 Informationer gällande Framtidens akademiska sjukhus Jag ser med oro på att Region Uppsala ännu inte lyckats träffa en överenskommelse med Skanska där isoleringens egenskaper tydliggörs och fuktsäkerheten garanteras. Enligt utlovad tidsplan skulle Fastighets- och servicenämnden fatta beslut om ett sådant avtal i februari 218. Den utlovade tidsplanen har nu förskjutits för andra gången. Den politiska ledningen är alltför passiv. Det är viktigt att vi omgående säkerställer att vi får det som är beställt. Ett modernt hus med hög kvalitet och en god miljö för patienter och medarbetare. Emilie Orring (M)