Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Transkript

1 PM TOLKNING AV UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR MED HÄNSYN TILL RISK KOPPLAD TILL FÖRORENINGAR I KV RENEN Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Varbergs kommun, Hallands län Projektnummer:

2 Dokumenttitel: PM Tolkning av utförda undersökningar med hänsyn till risker kopplade till föroreningar i Kv Renen Skapat av: Tyréns AB Dokumentdatum: Dokumenttyp: PM DokumentID: Ärendenummer: TRV 2015/15654 Projektnummer: Version: 0 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Kenneth Rosell Uppdragsansvarig: Britta Hedman Distributör: Trafikverket, telefon:

3 Medverkande Trafikverket Tf Projektledare och Delprojektledare bergtunnel Ansvarig miljö och tillstånd Kenneth Rosell Jesper Mårtensson Konsult, Tyréns AB Elisabet Hammarlund Bertil Sundlöf Sandra Martinsson Konsult, Henrik Möller Geokonsult AB Henrik Möller 3

4 Läsanvisning Föreliggande dokument är ett PM som ingår som ett underlag inför tillståndsansökan för vattenverksamhet i Trafikverkets projekt Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, i nedanstående text kallat Projektet, om inte annat anges. 4

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Omfattning och avgränsning Genomförda undersökningar Omfattning Resultat Generellt Bergytemodell Spricksystem i berget Grundvattenförhållanden Plym av förorening i grundvatten Källområde undersökta av Projekt Renen Diskussion och slutsatser Vald strategi för byggtiden Projektets påverkan på Kv Renen Sammanfattande svar på specifika frågeställningar Bilagor: Bilaga 1... Undersökningar vid Kv Renen, 2017 Bilaga 2... Undersökningar Varbergstunneln och projekt Renen Bilaga 3... Bergmodell vid Kv Renen Bilaga 4... Plan med sektioner Kv Renen Bilaga 5... Sektioner A-G med tolkad bergyta Bilaga 6... Tolkning av undersökningar Bilaga 7... Tolkning av undersökningar inkl. underkant låghastighetsberg 5

6 1 Inledning Detta PM ingår som ett av flera PM i Trafikverkets projekt Varbergstunneln utbyggnad till dubbelspår genom Varberg. 1.1 Bakgrund Västkustbanan mellan Göteborg och Lund är en av Sveriges viktigaste järnvägar för både persontrafik och godstrafik på regional och nationell nivå. Genom sin anslutning till Södra stambanan i Lund förbinder Västkustbanan Sveriges andra och tredje största städer, Göteborg och Malmö, till varandra. Den är även en naturlig förbindelse till Köpenhamn och vidare ut i Europa via Öresundsbron. Den ca 30 mil långa banan ingår i EU:s utpekade transportnätverk Trans European Network (TEN-T) och i det av Trafikverket utpekade strategiska godsnätet. Sedan 1980-talet har Västkustbanan byggts ut från enkelspår till dubbelspår med avsikten att skapa ett snabbt, effektivt och miljövänligt transportmedel för både människor och gods. Idag är ca 88 % av banan utbyggd till dubbelspår. I Halland är det endast sträckan Varberg-Hamra som fortfarande är enkelspårig. I samband med utbyggnaden av Västkustbanan genom Varberg, kommer djupa schakter att utföras och temporär grundvattensänkning kommer att krävas i samband med anläggande av betongtråg och betongtunnel. I Varberg finns förorenade markområden, varav ett av de mest påtagligt förorenade områdena ligger inom kvarteret Renen och har sitt ursprung i verksamhet på fastigheten Renen13. Varbergs kommun är huvudman för projekt Renen som är ett efterbehandlingsprojekt med Naturvårdsverket som huvudfinansiär. Föroreningarna från Renen 13 utgör en risk för tunnelprojektet. Risken är sammansatt och gäller såväl arbetsmiljö som yttre miljö. För att bättre förstå och kunna hantera risken har fördjupade undersökningar utförts under sommaren och hösten Undersökningarna och utvärderingen av dessa är en förberedelse för kommande anläggningsarbeten och underlag till Trafikverkets ansökan om tillstånd till grundvattenbortledning för att kunna anlägga ny järnväg i Varberg. Enligt aktuella planer för projekt Varbergstunneln och för projekt Renen är det mest sannolikt att de båda projekten kommer att pågå samtidigt. Projekt Renen planerar att under 2018 projektera och handla upp efterbehandlingsåtgärder och de praktiska arbetena kan inledas Efterbehandlingen planeras i nuläget att vara avslutad under Järnvägsprojektet planerar byggstart 2019 och anläggningen kommer att kunna tas i bruk Trafikverket behöver planera arbetet så att det kan genomföras utan att skada uppstår oavsett om efterbehandlingen ej kommit till stånd, är pågående eller avslutad. 1.2 Syfte Syftet med denna PM är att redovisa vad som framkommit av nya fördjupade undersökningar som är av betydelse för hur Trafikverket kan genomföra projektet utan risk för skada kopplat till spridning av föroreningar från Kv Renen. Speciellt ska osäkerheter som redovisades i PM Risker avseende föroreningar i samband med schaktarbeten för järnväg väster om Kv Renen belysas.

7 Följande osäkerheter och frågor som redovisades i tidigare PM behandlas: 1. Finns mobil fri fas som kan mobiliseras vid en grundvattensänkning? 2. Kan föroreningshalter i grundvattnet utgöra ett arbetsmiljöproblem under schaktarbetena för järnvägstunneln? 3. Kan föroreningssituationen påverkas av grundvattensänkningen så att möjligheten att efterbehandla försvåras? 4. Kan grundvattensänkningen i sig påverka möjligheten att efterbehandla Kv Renen om de båda projekten skulle sammanfalla tidsmässigt? 1.3 Omfattning och avgränsning Denna PM bygger vidare på PM Risker avseende föroreningar i samband med schaktarbete för järnväg väster om Kv Renen, i fortsättningen benämnt PM Risker avseende Kv Renen. Beskrivning av föroreningssituationen och hur anläggningsarbetena planeras att genomföras har tidigare redovisats i PM Risker avseende Kv Renen (ingiven till MMD som bilaga 11 till ansökan). Utförliga beskrivningar av Projekt Renens undersökningar kommer att redovisas inom ramen för det projektet och deras resultat beskrivs i denna PM endast översiktligt och i den mån det bedöms ha betydelse för järnvägsprojektet. Resultat av undersökningar som utförts på uppdrag av Trafikverket redovisas i separat markundersökningsrapport, MUR. De aktuella föroreningarna i området - klorerade lösningsmedel och dess nedbrytningsprodukter - uppträder i varierande former med olika egenskaper. Generellt är det vätskor som är tyngre än vatten och hydrofoba (ej blandbara med vatten). För enkelhetens skull görs i denna PM ingen skillnad på vilka ämnen som uppträder var/hur utan benämns generellt som förorening eller föroreningar. 2 Genomförda undersökningar 2.1 Omfattning Föreliggande utredning bygger på tidigare utförda undersökningar framför allt i närheten av planerad järnväg och nya undersökningar som genomförts under sommaren och hösten 2017 på uppdrag av Trafikverket. De senare undersökningarna har omfattat: Seismisk undersökning Resistivitetsundersökning Jord-bergsondering Kärnborrning och efterföljande kärnkartering Vattenförlustmätning i kärnborrhål Borrning av pumpbrunn och observationsrör i övergångszonen mellan jord och berg Grundvattennivåmätningar Analyser av klorerade alifater i grundvatten Samtliga nu utförda undersökningar redovisas i en separat MUR, Markteknisk Undersökning Rapport daterad

8 Utöver de undersökningar som utförts av Tyréns och dess underkonsulter har Structor och deras underkonsulter genomfört omfattande undersökningar på uppdrag av Varbergs kommun inom Projekt Renen. Genom ömsesidigt utbyte av data mellan de två projekten har mycket ny kunskap om förhållandena i området kommit båda projekten till del. Någon skriftlig redovisning av Projekt Renens resultat finns ännu inte tillgängligt. I den tidigare riskanalysen föreslogs utökade undersökningar för att klarlägga vissa antagna förhållanden. Huvuddelen av de föreslagna undersökningarna är genomförda. Pumpning av brunn nerströms Kv Renen med samtidig registrering av haltutveckling återstår att genomföras. En sådan pumpning planeras utföras när de nu pågående undersökningarna för Projekt Renen har avslutats. Det kan annars bli svårt att utvärdera resultaten om det samtidigt har genomförts borrningar i närheten av källområdet och intill observationsrören. Syftet med de utförda undersökningarna har varit att erhålla en bättre förståelse för rådande geologi och hydrogeologi genom att studera geometri och egenskaper i jord och ytligt berg i området mellan Kv Renen och järnvägen. Speciellt fokus har varit att undersöka om det finns svackor i bergöverytan där fri fas skulle kunna ansamlas och utbredningen av sprickzoner och sprickor av betydelse för spridning av föroreningsplymen. Projektet Renens undersökningar har bland annat haft som syfte att klarlägga omfattning av fri fas runt slambassängen (som tidigare identifierats som ett källområde) och omfattningen av källområdet i fd fabriksbyggnaden. Undersökningarna inleddes med en omfattande seismisk undersökning genom en kombination av refraktions- och reflektionsseismik i 12 linjer i ett rutnät enligt Bilaga 1 (gula linjer). Seismiken kombinerades med ett antal linjer med resistivitetsmätningar. Därefter vidtog jord-bergsonderingar för verifiering av bergnivå följt av två lutande kärnborrhål. Under sondering och borrning har mätning i hålen utförts med jämna intervall med HDI-instrument som detekterar klorerade kolväten i luft. Borrkärnorna har karterats av bergkunnig personal och det har utförts vattenförlustmätningar i kärnborrhålen. En borrad brunn och tre observationsrör för grundvatten har också installerats. Brunnen och observationsrören är installerade i övergångszonen jord/berg. Grundvattennivåer har mätts i området och provtagning/analys av grundvatten har utfört. Provpumpning med uppföljning av halter planeras. Parallellt med dessa undersökningar pågår som tidigare nämnts också kompletterande undersökningar i och omkring Kv Renen av Structor AB på uppdrag av Varbergs kommun inom ramen för projekt Renen. Dessa undersökningar har som huvudsyfte att projektera den framtida sanering som planeras via uppvärmning av jord och berggrund. Ett antal möten har hållits och undersökningsresultat har utväxlats mellan de båda projekten. I bilaga 1 redovisas omfattningen av utförda kompletterande undersökningar. I bilaga 2 redovisas omfattningen av samtliga undersökningar som legat till grund för tolkningsarbetet. 8

9 2.2 Resultat Generellt Undersökningsresultat stämmer i stort med de förhållanden som förväntats inom området baserat på tidigare undersökningar för upprättande av systemhandling och järnvägsplan för tunnelprojektet. Jorddjupen varierar från 0 meter, dvs. påträffade områden med berg i dagen, till jordmäktigheter överstigande 15 m i de sydvästra delarna av undersökt område. Generellt dominerar en skiktad jordlagerprofil med sand, lera och morän på en kraftigt varierande bergöveryta. När jorddjupen är begränsade, mindre än 5 m, dominerar friktionsjordar som sand, silt och morän medan när jorddjupen ökar kompletteras ofta jordprofilen med lager med lera. I de östra delarna av undersökt område ligger bergnivåerna på +10 m, för att generellt falla västerut med nivåer som djupast lägre än -15 m i sydväst. Det som bryter av den fallande trenden är dock uppstickande bergblock i de centrala/sydvästra delarna av området. Den tolkade bergmodellen har använts för att placera kärnborrhålen och hammarborrhålet. Det norra kärnborrhålet är inriktat på att träffa en östvästlig sprickzon och det södra borrhålet är placerat utanför en markant sprickzon. Hammarborrhålet är placerat centralt i en svacka i bergytan där det teoretiskt skulle kunna samlas fri fas av förorening Bergytemodell Genom samtolkning mellan de geofysiska mätningarna och tidigare och nu utförda borrningar har en bergytemodell tagits fram, se utdrag i Figur 1 och i sin helhet i bilaga 3. Högre nivåer i öster framträder tydligt liksom låga i väster samt partier med uppstickande bergblock i de centrala/sydvästra delarna. Interpoleringen ger en undulerande yta men det är troligt att vågorna i verkligheten handlar om mera brantstående strukturer ( stup ) med stora skillnader i bergnivå tvärs dessa i huvudsak linjära strukturer. 9

10 Figur 1; Utdrag ur bergytemodell, de högsta partierna är bruna och de lägsta är gula, fullständig förklaring se bilaga Spricksystem i berget Med hjälp av den seismiska undersökningen har låghastighetszoner utvärderats på alla undersökningslinjer. Låghastighetszoner tyder på sämre berg och i dessa sammanhang troliga sprick-/eller krosszoner. Dessa låghastighetszoner kan modelleras så att de i nedanstående Figur 2 (och bilaga 4) uppträder i form av dalgångar i figuren. Ytan som beskrivs kan antas beskriva övergången mellan bra berg och dåligt berg baseras på ljudvågshastigheter på 2000 m/s som representerar den nivå på hastighet som tidigare ansatts i projektet för utvärdering av mera intakt ytberg. Ytan ska tolkas så att där gränsytan ligger djupt finns det vertikala sprickzoner och där gränsytan ligger högt saknas betydande vertikala sprickstrukturer. Baserat på detta och andra indikationer på föroreningsspridning etc. har fem sub-vertikala huvudstrukturer tolkats fram tillsammans med ett antal understrukturer som redovisas i form av streckade linjer. Med förtecknet submenas att zonerna inte är helt vertikala eller helt horisontella utan lutande i någon form. 10

11 Figur 2; Höjdmodell över underkant på låghastighetsberg och tolkning av sprick/ krosszoner i berget, förklaring se bilaga 6. Enligt de tidigare undersökningarna av berggrunden i Varberg så har det också påträffats sub-horisontella sprickzoner, så kallade bankningsplan. I ett av kärnborrhålen (17T326KB), söder om Försäkringskassan, har vattenförlustmätningarna tolkat vatteninflöde från en nära plan sprickzon, ca m under markytan, vilket kan vara en indikation på att sub-horisontella sprickor även kan påträffas inom undersökt område. Det andra kärnborrhålet (17T325KB), norr om Försäkringskassan, visar på samstämmighet med ovanstående väst-östliga tolkning av sprickzoner samt av större flöden jämfört det södra kärnborrhålet. Motsvarande struktur identifierades vid tidigare utförd provpumpning som utförts närmare järnvägen. Tidigare tolkade zoner har extrapolering inom området medan de zoner som nu har tolkats är bättre förankrade i en tolkad bergmodell och därmed mera tillförlitliga. Det finns inget som tyder på att fri fas kan ha samlats i lågpunkter i berg eftersom lågpunkterna mest sannolikt sammanfaller med sprickzoner (låghastighetsberg enligt den seismiska undersökningen). 11

12 Grundvattenförhållanden Grundvattenförekomsten inom området kan sammanfattas med två huvudsakliga system: En ytlig grundvattenakvifär i anslutning till bergytan som utgörs av genomsläppliga friktionsjordar och ett övre uppsprucket/vittrat berg. En djupare sprickakvifär i berggrunden bestående av både sub-vertikala och sub-horisontella sprickzoner. Figur 2 visar att två vertikala huvudstrukturer konstaterats riktade mot den framtida schaktgropen liksom två sekundära zoner. Uppmätta grundvattennivåer från de olika akvifärerna visar generellt en gradient västerut mot havet. I djupare bergborrhål har också artesiska tryck konstaterats lokalt. Uppmätta grundvattennivåer i jord, övergångszon och berg visas i Figur 3. För grundvattengradienter i övergångszonen finns som tidigare nämnts uppstickande bergblock i de centrala/sydvästra delarna vilka troligtvis styr det ytliga grundvattenflödet till de norra delarna av området. I det södra kärnborrhålet är grundvattennivån något artesisk med markyta kring +2,3 m och trycknivå +2,5 m. Den lägre nivån i norra kärnborrhålet indikerar att berget är mera genomsläppligt och dränerat jämfört med det södra borrhålet och de två närliggande observationspunkterna som endast når ner till övergångszonen. I berggrundvattnet förekommer stor tryckskillnad mellan närliggande borrhål (+6,22 m till +5,51 m vid fd fabriken och +5,02 m till +3,41 m vid fd slambassängen) vilket visar på begränsad hydraulisk kontakt mellan olika sprickor. I övergångszonen ligger trycknivån mera jämt mellan närliggande punkter vilket tolkas som ett mera kontinuerligt lager. Figur 3; Uppmätta grundvattennivåer i nya borrhål och observationsrör 12

13 Vattenförlustmätningarna i kärnborrhålen visar medeltransmissivitet i hålen på 2, m 2 /s respektive 6, m 2 /s vilket omräknat till K-värden (hydraulisk konduktivitet) blir ca m/s respektive m/s. De mest genomsläppliga sektionerna har beräknade K-värden på m/s (17T325, sektion 5) och m/s (17T326, sektion 6). Så väl medelvärden och värde för sprickzoner överensstämmer relativt väl med de K-värden som använts i den numeriska grundvattenmodellen som använts för att beräkna grundvattensänkning. Vid samtolkning av vattenförlustmätning och kärnkartering visar sig de mest uppspruckna sektionerna inte vara de sektioner som är mest vattenförande. Mest vattenförande är flacka sprickor med större sprickvidd. Mätningarna visar också att berget mellan sprickstrukturerna är relativt tätt. Genom samtolkningen av sprickkartering och vattenförlustmätning presenteras en teori om att spricksystem i ungefär östvästlig och nordsydlig riktning sannolikt är skjuvsprickor med normalt hög vattenföring medan spricksystemen i riktning 45 mot dessa är krosszoner med mindre vattenföring Plym av förorening i grundvatten Under borrning och sondering har fältmätningar utförts i hålen genom HDIinstrument (Heated Diod Ionization Instrument), PID (photoionization detector) eller GC-FROG (typ av gaskromatotograf). Indikationer på förorening har vid borrning/sondering noterats i det norra kärnborrhålet och två Jb-sonderingar väster om Försäkringskassan. I bilaga 4 visas dessa som färgkodade ytor längs de på kartan projicerade borrhålen. Enligt en tidigare undersökning från 2015 noterades högst halter av förorening i grundvattnet i undersökningspunkter som ligger i eller nära de nu tolkade sprickzonerna. I bilaga 4 visas resultat av dessa mätningar i form av färgkodade punkter. Laboratorieanalys av grundvatten från de fem borrhålen har utförts. I det norra kärnborrhålet med tydlig föroreningsindikation under borrningen uppmättes µg/l summa TCE+DCE. I det södra kärnborrhålet var motsvarande summa 7500 µg/l. I de två observationsrören som sitter närmare slambassängen men i övergångszonen var halterna respektive 4900 µg/l. Dessa båda observationshål är belägna i en svacka i berggrunden nära fd slambassängen men halterna tyder inte på fri fas där. Även hammarborrhålet/pumpbrunnen är provtagen. Den provtagningen gjordes i samband med borrningen och den uppmätta halten bedöms inte vara representativ eftersom spolvatten tillfördes vid borrningen så att halterna blivit utspädda. Halterna ovan kan jämföras med projekt Renens förslag till åtgärdsmål i plymområdet som är 1000 µg/l (som summa av fem olika klorerade alifater). Att skillnaden i halter mellan kärnborrhålen är stor är förväntat men att skillnaden mellan de två observationsrören är stor är noterbart med tanke på att de ligger mycket nära varandra och med liten skillnad i grundvattennivå Källområde undersökta av Projekt Renen Projekt Renens undersökningar har inledningsvis varit inriktade på att undersöka de tidigare identifierade källområdena, slambassängen i kvarterets nordvästra hörn och den numera rivna fabriken centralt i kvarteret. Runt slambassängen har fri fas av lösningsmedel hittats i berget ner till ca 40 meter under markytan. I källområdet i fabriken kunde ingen fri fas konstateras i berggrunden och uppmätta halter i 13

14 grundvattnet indikerar inte heller förekomst av fri fas. En amerikansk metod NAPL FLUTe för att detektera fri fas har använts som ger hög tillförlitlighet. En cylinderformad duk (även kallas strumpa) sänks ner i borrhålet och med hjälp av en så kallad liner pressas duken ut mot borrhålsväggen. Strumpan är preparerad så att det bildas färgade fläckar då den kommer i kontakt med förorening i fri fas. Strumpan dras sedan upp och ur hålet och klipps upp så att man lätt kan se var föroreningen har färgat duken. Det motsvara de nivåer som borrhålet genomkorsas av sprickor med fri fas. Hydrauliska tester och mätning av flyktiga kolväten (med PID) i luften i borrhålen har indikerat att sektioner med högre genomsläpplighet (tolkat som sprickor) har lägre halt flyktiga ämnen. Detta förklaras med att grundvattenflödet genom de hydrauliskt aktiva sprickorna under årens lopp har spätt ut/transporterat bort föroreningen. Undersökningar pågår fortfarande i området, nu med inriktning på att avgränsa källområdet vid fd slambassängen och att undersöka spridningen ut från området. 3 Diskussion och slutsatser 3.1 Vald strategi för byggtiden Hydrogeologin är viktig att få grepp om inför planerade grundvattensänkningar och schaktarbete för Varbergstunneln. Nedanför aktuellt område kommer tunneln att förläggas i ett betongtråg. Huvudfrågeställning är hur föroreningarna kring Kv Renen ska hanteras för järnvägsprojektet. Av de olika åtgärder som diskuterats i tidigare utredningar för att förhindra föroreningar från Kv Renen att nå schaktet för järnvägstunneln under byggskedet är fortfarande det ursprungliga förslaget aktuellt med pumpning i brunnsgallerier öster om planerad schakt. Grundvatten i jord och det övre uppspruckna berget kommer att tätas med en tätspont utmed schakten kompletterad med tätning (jet-grout) i spontfot och injektering i det övre uppspruckna berget. Diffust inläckage kan ändå förväntas från dessa övre delar varför pumpar placeras utanför sponten på bred front i detta lager. Djupbrunnar för att komma åt föroreningar i berggrundens spricksystem koncentreras till de områden (tolkade sprickzoner) som framkommit ur de kompletterande undersökningarna. Ett förslag till placering av brunnar visas i Figur 4. 14

15 Figur 4; Förslag till placering av brunnar för byggskedet för att hantera uppsamling av förorenat grundvatten under byggtiden. Grundvatten som pumpas upp ur brunnarna kommer att behöva renas. Reningen kan ses som en skyddsåtgärd för att förhindra att personal exponeras för förorening i luft och vatten vid schakt och tunnelarbeten samt att belastningen på miljön i hamnbassängen reduceras. Samtidigt blir det också en efterbehandlingsåtgärd för den föroreningsplym som finns i grundvattnet väster om Kv Renen. 3.2 Projektets påverkan på Kv Renen De utförda hydrauliska testerna är samstämmiga med tidigare utförda tester och med genomförd grundvattenmodellering. De utförda undersökningarna inom Kv Renen visar att föroreningen finns i sprickor i berg ner till ca 40 m djup under markytan vid fd slambassängen och att förekomsten av förorening i fd fabriken finns främst i jorden. Beräknad trycksänkning i berggrundvattnet på Renen 13 (vid fd slambassängen) till följd av schakt för järnvägen uppgår till ca 2 meter men påverkan på grundvattengradienten och beräknad porhastighet är inte så stor enligt beräkningar som redovisats i PM Risker avseende Kv Renen, sid De nya tolkningarna av sprickzoner visar visserligen något annorlunda riktning men zonernas egenskaper är samma (jämför med vattenförlustmätning) och därmed bör modelleringsresultaten på en övergripande principiell nivå vara relevanta. Genom pumpningen intill schakten för järnvägen kommer grundvattenströmmen genom källområdet vid fd slambassängen att öka (möjligen en fördubbling) framför allt i de mera vattenförande sprickorna. Effekten av ökad genomströmning blir att mer av föroreningen löses upp i grundvattnet men skillnaden bedöms inte vara så stor eftersom den ökade hastigheten på vattnet också medför en kortare uppehållstid mellan residual fri fas och det passerande grundvattnet. Erfarenheter från otaliga saneringsprojekt runt om i världen visar att pump & treat inte är en användbar saneringsmetod för klorerade lösningsmedel eftersom föroreningen efter en tid i marken inte förekommer i de hydrauliskt aktiva porerna/sprickorna i någon större 15

16 utsträckning utan i mindre porer/fina sprickor som inte är så hydrauliskt aktiva. Det senare fenomenet har också konstaterats vid projekt Renens undersökningar vid fd slambassängen. Grundvattenavsänkningen vid anläggandet av tråg och tunnel är stor intill schakten vilket påverkar gradienter, strömningsriktningar och porhastigheter i området mellan järnvägen och Renen 13, Vid föroreningskällorna på Renen 13 beräknas trycksänkningen den blir begränsad till ca två meter i berg. Tryckgradienten och porhastighet ökar kraftigt i nära anslutning till schakten men är relativt opåverkade vid Renen 13. Grundvattensänkningen i jord är beräknad till några decimeter vilket inte kommer att påverka urgrävning av förorenad jord. Den termiska behandlingen som planeras av förorening som finns i sprickor i berget kommer i sig att orsaka grundvattensänkning genom att grundvattnet förångas varför avsänkningen till följd av anläggningsarbetena har marginell betydelse för den saneringen. Det ökade grundvattenflödet genom källområdet i berggrundsmagasinet beräknas innebära en något större energiförbrukning vid den planerade termiska behandlingen. I PM Risker avseende Kv Renen beräknades överslagsmässigt en effektökning på ungefär 50 kw. Med ett el-pris på 1 kr/kwh skulle det innebära en extrakostnad på cirka kr/dygn. 3.3 Sammanfattande svar på specifika frågeställningar 1. Finns mobil fri fas som kan mobiliseras vid en grundvattensänkning? Det är nästan omöjligt att bevisa att något inte finns. Det kan konstateras att med de nu utförda undersökningarna är kunskapsläget väsentligt större än tidigare. De nya undersökningarna intill slambassängen har visat att fri fas förekommer på större djup än vad som var känt tidigare. Inga indikationer finns att fri fas som pooler på berg skulle förekomma. En möjlig förklaring till det är att svackor i bergets överyta sammanfaller med sprickzoner i det underliggande berget. 2. Kan föroreningshalter i grundvattnet utgöra ett arbetsmiljöproblem under schaktarbetena för järnvägstunneln? Efter genomförandet av undersökningsprogrammet 2017 har Trafikverket dragit slutsatsen att den tidigare föreslagna metoden med uppsamling av förorenat grundvatten utanför spontlinjen fortfarande är den bästa metoden. Metoden kommer kunna fånga in huvuddelen av plymen i området mellan Renen 13 och järnvägen och därmed förhindra att förorening följer med grundvattnet in i schakten. För att säkerställa att uppsamlingen och reningen blir tillräckligt bra för att skydda arbetare och miljön kommer det att krävas ett kontrollprogram under byggtiden och en åtgärdsplan att tillgripa om förhållandena avviker från de förväntade. 3. Kan föroreningssituationen påverkas av grundvattensänkningen så att möjligheten att efterbehandla försvåras? Grundvattensänkningen kommer att påverka hela området mellan järnvägen och Renen 13 där det finns förorening i både jordgrundvatten och berggrundvatten. Vattenomsättningen i området kommer att öka. Pumpningen kommer att leda till att föroreningsplymens spridning på bredden (mot norr och söder) motverkas. Mer grundvatten kommer att strömma genom källområdena men den kortare uppehållstiden i källzonen som leder till lägre halt motverkar att mer förorening lämnar källområdet. Föroreningssituationen kommer att ändras men detta kommer inte att försvåra efterbehandlingen. I stället kommer uppsamlingen vid järnvägen 16

17 bidra till att en stor del av den förorening som nu finns i plymen kommer att åtgärdas under tiden som järnvägsprojektet pågår. 4. Kan grundvattensänkningen i sig påverka möjligheten att efterbehandla Kv Renen om de båda projekten skulle sammanfalla tidsmässigt? Grundvattensänkningen vid järnvägen har beräknats sänka grundvattentrycket inom Renen 13 med maximalt ca 2 m. Grundvattengradienten kommer inte att förändras i någon större utsträckning och strömningshastigheten kan komma att fördubblas. Den metod som projekt Renen har föreslagit innebär att marken värms upp så att föroreningen förångas bygger på att ångorna kan samlas upp i den omättade zonen. En omättad zon är således en förutsättning för metoden alltså är själva grundvattensänkningen inget problem för saneringsmetoden. 17

18 Trafikverket, Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17. Telefon: , Texttelefon: