PERSONALSTRATEGISK PLAN

Transkript

1 Institutionen för hälsovetenskaper PERSONALSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER

2 FÖRORD Föreliggande personalstrategiska plan för institutionen för hälsovetenskaper (IHV)är en del i institutionens arbete för att utveckla verksamheten med god framförhållning och ekonomisk planering. Planen vänder sig i första hand till institutionens medarbetare. Medicinska fakultetens tjänstestrategi för lärare och forskare för perioden har varit utgångspunkt för institutionens arbete med att ta fram föreliggande plan. Personalstrategin vid institutionen för hälsovetenskaper är i linje med Lunds universitets och Medicinska fakultetens tjänstestrategi, och bidrar till att förverkliga målen i den strategiska planen ( ) under visionen förstå, förklara och förbättra vår värld och människors hälsa. Visionen är att tillsvidareanställda lärare har forskarutbildning med kompetens att bedriva utbildning och forskning som bedöms hålla högsta kvalitet, med stor bredd men också spets. Arbetsmiljön ska präglas av målmedvetet och systematiskt arbete med jämställdhet, likabehandling och mångfald. Det råder nolltolerans mot kränkande särbehandling och diskriminering. Respekt, öppenhet och omtanke gäller i mötet mellan anställda, studenter och samarbetspartners. Det gemensamma arbetet ska präglas av delaktighet, nyfikenhet och engagemang. Denna plan lyfter fram anställningarna som en strategisk resurs och blir därmed också en strategi för att förändra den demografiska obalansen inom institutionen, vilken blir tydligt märkbar i och med de stora pensionsavgångarna de närmast kommande åren. Institutionen har ett stort utbildningsuppdrag och står inför en utmaning att upprätthålla hög vetenskaplig, pedagogisk, administrativ och ledningsmässig kompetens hos personalen för att möta behov och krav från utbildningsorganisationen. De höga kompetenskraven gäller samtidigt för utbildning på forskarnivå, forskningsverksamheten och samhället i stort och särskilt avnämare inom hälsooch sjukvård och socialtjänst. Den personalstrategiska planen dockar till institutionens forskningsstrategiska plan (institutionsstyrelsebeslut ). Tillsammans utgör dessa dokument grunden för strategiska beslut och rekrytering av personal som ska bidra till en tydlig, proaktiv och hållbar utveckling inom institutionen för hälsovetenskaper och Medicinska fakulteten. Den personalstrategiska planen har tagits fram i samverkan med framförallt biträdande prefekter med ansvar för utbildning på grund- och avancerad nivå; Bodil Andersson och Gunilla Carlsson och personalsamordnare Lili Söderlund. Arbetet har dessutom genomförts i nära dialog med institutionsstyrelsen, institutionens gruppchefer och företrädare för utbildningsorganisationen; NOU samt NRU. Prefekten har det övergripande ansvaret för att planen följs och att handlingsplaner upprättas. Lena-Karin Erlandsson, Prefekt Fastställd av institutionsstyrelsen

3 UTMANINGAR För att tillmötesgå utbildningarnas och omvärldens behov av och krav på hög kvalitet krävs kontinuitet, hög och adekvat kompetens hos lärare och övrig personal. En betydande del av utbildningsuppdraget vid IHV gäller grund- och avancerad nivå. Samtidigt är merparten av personalen engagerad i framgångsrik och väl etablerad forskningsverksamhet. Samtidigt hög och bred lärarkompetens Riktlinjerna för att anställa universitetslektorer vid IHV är likställt med de regelverk som gäller vid fakulteten i övrigt, dvs. meriteringskraven motsvarar docentkompetens. Medicinska fakultetens kravprofil för anställning som universitetslektor innebär i dagsläget att antalet behöriga sökande till ledigkungjorda anställningar vid institutionen är begränsat. Tillgången på disputerade lärare och lärare med docentkompetens skiljer sig avsevärt mellan institutionens olika ämnen. Inom vissa områden är tillgången god medan det inom andra ämnen är betydligt sämre tillgång. En konsekvens är också att det inom flera ämnen saknas studerande på forskarnivå vilket är en utmaning för framtiden. Nyinrättade anställningar vid institutionen utgörs sedan 2012 i huvudsak av universitetsadjunkter och i viss mån biträdande universitetslektorer. Lärare anställda vid institutionen och fakulteten förväntas ha en bred generell kompetens men också för sin grundprofession specifik kompetens. Detta innebär att förutom arbete med utbildning i sitt special-/forskningsämne ingår i undervisningsuppdraget utbildning av generell och övergripande art. All undervisande personal förväntas upprätthålla generell yrkes- och ämneskompetens och pedagogisk förmåga. Samtidigt innebär forskarkompetens i hög grad flerårig specialisering och bredden som tillhör yrkeskompetensen riskerar att försvagas parallellt med avsaknad av klinik- /verksamhetsförankring. Behovet av specifik kompetens, ofta verksamhetsförankrad, innebär att det vid institutionen finns ett antal tillsvidareanställda yngre adjunkter som önskar påbörja en utbildning på forskarnivå, men där de medel som fordras för anställning som doktorand och genomförande av forskarutbildning saknas. Kontinuitet i lärarstaben För att tillmötesgå behovet av flexibilitet och hantering av den dynamik som finns i lärarstaben avseende variationen i finansieringskällor för olika tjänster, tillämpar institutionen visstidsanställningar av specifikt ämneskompetenta lärare. Visstidsanställningarna ersätter t ex. periodvis tillsvidareanställd personal som är tjänstefördelade för forskningsverksamhet. En annan dynamisk och svårberäknelig situation gäller nämndernas önskemål och behov av lärare, vilka preciseras i utbildningsbudgeten. Behoven varierar därmed på årsbasis men förändringar kan även genomföras från termin till termin eller under pågående termin. Parallellt varierar inflödet av beviljade externa forskningsmedel. Baserat på medarbetarnas kompetens och önskemål ska institutionens gruppchefer två gånger per år (senast den 15 mars respektive 15 oktober) lämna en sammanställning av den arbetstid som beräknas finnas tillgänglig för utbildning på grund- och avancerad nivå. Beviljande av sökta externa anslag lämnas dock av anslagsgivare vid olika tidpunkter under hela året och lärare kan därmed med förhållandevis kort varsel anhålla om minskat undervisningsåtagande till förmån för externfinansierad forskning. Institutionen försöker alltid och i möjligaste mån att tillmötesgå sådana önskemål. Beroende på tillgång till extern forskningsfinansiering kan det därmed vissa 2

4 terminer/år råda brist på lärarresurser medan det andra år uppstår ett överskott. Grundprincipen är att lärare med tillsvidareanställning samt biträdande universitetslektorer har högst prioritet för undervisningsuppdrag 1. Vid prioritering mellan två tillsvidareanställda lärare är det pedagogiska meriter och kursutvärderingar, alltså kvalitet, som fäller avgörandet vad gäller fördelning av undervisningsuppdrag. Postdoktorer som behöver meritering eller finansiering kan i den mån det är möjligt erbjudas undervisning. Riktad utbildning på forskarnivå Institutionen saknar redskap för att strategiskt identifiera och rikta utbildning på forskarnivå till de områden där behovet av nyrekrytering av vetenskapligt meriterade lärare idag är störst. Under den kommande femårsperioden beräknas ca 39 lärare och fem anställda med administrativa anställningar att uppnå pensionsålder, vilket innebär ett tydligt behov av nyrekrytering. Eftersom tillgången till disputerade lärare skiljer sig åt mellan institutionens olika ämnesområden kommer det att finnas behov av rekrytering av samtliga lärarkategorier, Idag saknas alternativa finansieringslösningar vad gäller utrymme för utbildning på forskarnivå med särskilt fokus på behov inom de utbildningsämnen som fakulteten och därmed specifikt IHV har ansvar för att kunna erbjuda kompetenta lärarresurser inom. Kortade handläggningsprocesser vid rekrytering Långa handläggningsprocesser försvårar arbetet med att möta verksamhetens behov. Rekryteringsprocesser av såväl professorer som universitetslektorer till institutionens olika verksamheter tar som regel ett till två år. Dessa förhållanden bidrar till ett kontinuerligt behov av kortsiktiga lösningar och visstidsanställningar och negativa konsekvenser vad gäller verksamheten och dess kvalitet. Jämställdhet Fördelningen mellan anställda kvinnor och män vid institutionen speglar situationen inom de verksamheter som är avnämare för den personal som utbildas vid Medicinska fakulteten och som också forskningen är koncentrerad till. Könsfördelningen är i princip motsatt den som råder vid fakulteten i övrigt men också inom hela universitet, dvs. kvinnor dominerar på alla typer av anställningar. Minskad administration i läraruppdraget Lärares arbetsuppgifter tenderar att i högre grad innebära administration med minskad tid för studentmöte och undervisningsinsatser som konsekvens. Behovet av effektiv hantering av administrativa undervisningsrelaterade uppgifter är därmed stort. En översyn av vilka delar av läraruppdraget som kan överföras till administrativ personal är angelägen. Transparent och effektivt verktyg för lärartidsplanering och uppföljning Dagens administrativa system för läratidsplanering och uppföljning med registrering av antal timmar i kursbudgetar och tjänsteplaner är tids- och resurskrävande. Det är olyckligt att fokus och tid därmed succesivt flyttats från utveckling och undervisningskvalitet till administration av budget och planeringsverktyg. Det finns även en ekonomisk utmaning i anslutning till lärartidsplaneringen som i sin tur bygger på de utbildningsbudgetar som fastställs av utbildningsnämnderna. 1 Enligt preliminärt prioriteringsbeslut Medicinska fakultetsstyrelsen, vt15 3

5 VISION En övergripande vision är att institutionens personal och verksamhet ska präglas av en hög akademisk nivå och samtidigt mycket god pedagogisk kompetens. Vidare skall det inom institutionen finnas ett utbud av tjänster och möjligheter för karriärutveckling. Målsättningen under den aktuella tidsperioden är dessutom att säkerställa realistiskt utrymme för forskning- och utveckling i universitetslektorat vid institutionen. Modeller som ger likvärdiga förutsättningar för lärare oavsett finansieringskälla skall kunna tillämpas förutom ensidig finansiering med fakultetsanslaget. För undervisningsintensiva universitetslektorat där innehavaren har hög forskningsaktivitet ska finansieringsgraden vara tillräcklig för att kunna säkerställa konkurrenskraftig forskning. Riktmärket ska vara %. En framtidsvision är dessutom att inom institutionen tillämpa en aktivitetsbaserad fördelning av dessa fakultetsfinansierade forskningsmedel i syfte att främja forskning och meriteringsmöjligheter. Merparten av professorernas arbetsuppgifter skall utgöras av aktiv forskning och utbildning på forskarnivå. Det ska finnas en tydlig plan för generationsskifte inom institutionens forsknings- och utbildningsämnen. Forskningen och utbildningen på alla nivåer, inom institutionen skall vara aktiv och produktiv och vara internationellt förankrad. Det är angeläget att inom institutionen skapa miljöer vilka också attraherar internationella sökanden till utlysta tjänster samt att våra forskare och lärare i ökad utsträckning deltar i ett internationellt utbyte. Institutionens verksamhet skall uppvisa en tydlig, bred och aktuell verksamhetsförankring. Det är angeläget att finna former för lösningar som främjar långsiktighet och kontinuitet och som utvecklas i samråd med aktuella arenor såsom Region Skåne, Skånes kommuner och närliggande sjukvårdsområden. Institutionens personal skall spegla en mångfald vad gäller etnicitet och nationell bakgrund samt en fördelning mellan män och kvinnor som avspeglar antalet i utbildning och i yrkeslivet. Förutsättningar för upplevelse av delaktighet och transparens för all personal vad gäller lärartidsplaneringen skall förbättras. Administrativt stöd skall utökas och optimeras så att lärare i högre grad kan undervisa och forska. MÅL Under perioden gäller att Tio biträdande universitetslektorat tjänster skall inrättas, utlysas och tillsättas Mer än 50 % av tillsatta biträdande universitetslektorat skall efter meritprövning övergå i tillsvidareanställningar som universitetslektorat Tre professurer (fysioterapi, psykiatrisk hälso- och sjukvård samt reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa) skall utlysas och tillsättas Samtliga professorer skall ha doktorander i pågående utbildning på forskarnivå Minst tre docenter skall uppnå kraven för att ansöka om befordran till professor Antalet anställda universitetslektorer skall vara fler än eller lika med antalet anställda disputerade universitetsadjunkter 4

6 Majoriteten (75 %) av anställda universitetsadjunkter skall vara disputerade Minst 75 % av universitetslektoraten vid institutionen skall finansieras genom fakultetsanslaget med minst 30 % Modeller för verksamhetsförankring bl a fördelning av lärarresurser för parvis verksamhetsförlagd handledning för utbildning på grund- och avancerad nivå, skall tas fram och införas i samverkan med Region Skåne Mångfalden skall öka och fördelning mellan manliga respektive kvinnliga anställda skall motsvara fördelningen bland studenter och i yrkeslivet Fördelning av arbetsuppgifter mellan lärare och administrativ personal skall revideras och tydliggöras och minst två heltidsekvivalenter skall rekryteras i syfte att omfördela administrativa uppdrag från lärare till anställda med hög administrativ kompetens Ett transparent lärartidsplaneringsverktyg skall utvecklas och implementeras vid IHV för års/terminsvis planering av utbildningsuppdrag och dessutom för uppföljning av utbildningsbudgeten UPPDRAG Den personalstrategiska visionen och målen bryts ner i ett konkret uppdrag. Institutionen för hälsovetenskaper skall därmed verka för; En ökning av och variation i olika former för anställningar förenade med uppdrag i hälso- och sjukvård. Det finns ett tydligt behov av akademisk kompetens i den verksamhetsförlagda delen av yrkesutbildningarna på såväl grund- som specialistnivå. För att komplettera den professionsspecifika kompetensen som efterfrågas av yrkesutbildningarna för att de i sin tur ska kunna uppfylla de krav som Högskoleförordningen ställer på utbildningen, finns behov av olika former av anställningar. Förenade anställningar Förenade anställningar dvs. universitetsanställning med del av tjänsten förlagd till klinik, möjliggör i hög grad verksamhetsanknuten forskning och utbildning. Idag finns endast ett fåtal sådana anställningar med anknytning till institutionen och inrättande av ytterligare tjänster med dessa specifika förutsättningar är högprioriterat. Dessa tjänster kräver dock en medfinansiering av t ex. Region Skåne och även medfinansiering med fakultetsmedel vilket innebär att institutionen inte självständigt kan besluta om inrättande. Adjungeringar Utöver lösningar som gäller egen personal adjungeras lärare, främst adjunkter, från den kliniska verksamheten vilka är nödvändiga resurser för institutionens samlade verksamhet. Adjungeringarna tillför aktuell verksamhetsförankrad kompetens till institutionen. Denna kompetens är viktig och gör att andelen disputerade, väl meriterade sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor, fysio- och arbetsterapeuter med god verksamhetsförankring som deltar i utbildning på grund- och avancerad nivå ökar. Adjungeringar medför dessutom att en forskningsbaserad utbildning med kliniskt verksamma personer kan utvecklas och fortsätta att bedrivas med god kvalitet. Modeller för adjungeringar av lärare till institutionen finns. Modeller för att personal anställda vid institutionen inom viss 5

7 del (< 40 %) av tjänsten skall kunna utföra arbete inom olika kliniska verksamheter skall utredas. Parvisa läraruppdrag i VFU-relaterad verksamhet Utöver de exempel på anställningsformer med delfinansiering och delvis placering i hälso- och sjukvårdsverksamhet håller IHV i samverkan med nämnd/er och hälso-och sjukvård på att ta fram en modell för universitetslärare (adjunkter och lektorer) vars tjänstgöring till viss del avdelas för klinisk handledning. Modellen innebär att universitetslärare till viss del tjänstefördelas för utbildning i klinik dvs. att leda lärandet av studenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i par med handledare anställda av kliniken. I ett första skede är detta arbete relaterat till nämnden för omvårdnadsutbildningar (NOU). Inrättande av karriärfrämjande tjänstekonstruktioner Vid institutionen finns ett stort antal personer inskrivna i forskarutbildning. Efter avslutad utbildning (4 alt 8 år) är fortsatt anställning vid institutionen inte givet. Det är dock angeläget att främja olika karriärvägar efter disputation inte minst för att täcka kommande lärarbehov. Postdoktorer Institutionen skall fortsätta att verka för att såväl institutions/fakultets- som externfinansierade två åriga anställningar som postdoktorer kan inrättas som en karriärväg efter disputation. Biträdande universitetslektorer Institutionen verkar för att biträdande universitetslektorat utlyses årligen genom att äska delfinansiering från fakulteten. Institutionen inväntar också pågående lagändring i Högskoleförordningen för att kunna inrätta kliniska/verksamhetsförlagda biträdande universitetslektorat. En ökad fakultetsfinansiering i lärartjänster Samtliga universitetslektorat ska innefatta fakultetsfinansierad forskningstid. I ett långsiktigt perspektiv skulle en modell för aktivitgetsbaserad fördelning av fakultetsmedel inom institutionen kunna utvecklas och implementeras. Ökat och kontinuerligt administrativt stöd för lärare och forskare En utökad rekrytering av administratörer med hög och specialiserad respektive generell kompetens förväntas liksom en ökad variation i de administrativa arbetsuppgifterna. En lärartidsplanering som möjliggör delaktighet, transparens, framförhållning och uppföljning Lärartidsplaneringen är central för att undervisande personal ska få en översikt av arbetsuppgifter och fördelning av finansiering i sina tjänster. Ett universitetsövergripande arbete pågår för att utveckla och införa ett nytt elektroniskt system för planering och uppföljning av lärartid. Syftet är att effektivisera planeringen, förbättra möjligheterna till uppföljning samt öka transparensen för lärare och ekonomer. 6

8 Appendix AKTUELL PERSONALSITUATION VID INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Anställda vid institutionen för hälsovetenskaper Huvuddelen av personalen inom IHV har läraruppdrag i olika anställningsformer och omfattning. Lärargruppen 2 utgjordes, i oktober 2015, av universitetsadjunkter (n=32; 22 %), disputerade universitetsadjunkter (n=28; 19 %), universitetslektorer (n=39; 28 %) samt professorer (n=11; 8 %). Utöver dessa bedrivs undervisning av biträdande universitetslektorer (n=5; 3 %), doktorander (n=31; 21 %), postdoktorer (n=3; 2 %) och forskarassistenter (n=3;. 2%). Under perioden beräknas 38 lärare uppnått den första pensionsåldern dvs. 65 år (4 är >65 år). Därutöver finns det ett antal seniorprofessorer inom vissa ämnen. Likaså har tidsbegränsad återanställning av andra lärarkategorier över 67 år tillämpats i särskilda fall. Lärare Lärare vid institutionen som undervisar på grund- och avancerad nivå undervisar främst inom sjuksköterske-, röntgensjuksköterske-, specialistsjuksköterske-, barnmorske-, fysioterapeut-, arbetsterapeut-, och läkarprogrammen samt masterprogrammet i medicinsk vetenskap. Grundutbildningarna leder till dubbla examina; kandidatexamen samt yrkesexamen. Liksom specialistsjuksköterske- och barnmorskeprogrammen leder till yrkesexamen samt magisterexamen. Institutionens lärare är dessutom engagerade i flera uppdragsutbildningar som t.ex. medicinska kunskapsprov för utländska sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor, diabetesvård, akupunktur och arbetsrehabilitering. Merparten av institutionens lärare har förutom en akademisk utbildning en yrkesutbildning och legitimation som sjuksköterska, röntgensjuksköterska, specialistsjuksköterska, barnmorska, fysioterapeut eller arbetsterapeut. Därutöver har institutionen lärare med examina från andra fakulteter, främst samhällsvetenskaplig fakultet, anställda. Lärare vid institutionen är i varierande grad engagerade i forskning. Professorerna inom aktuella ämnen ägnar huvuddelen av sin arbetstid åt forskning och utbildning på forskarnivå och en mindre del åt undervisning på grund- och avancerad nivå. Alla nyrekryterade universitetslektorer har docentkompetens. Därutöver finns bland universitetslektorer som varit tillsvidareanställda och disputerade sedan länge, de som ännu inte har uppnått docentkompetens. I beskrivningen av lärargruppen skiljer vi mellan disputerade universitetsadjunkter och universitetsadjunkter. Disputerade universitetsadjunkter bedriver forskning i varierande grad främst beroende av tillgången till externa medel. Allt fler lärare fördelar sin arbetstid mellan olika uppdrag och allt färre lärare arbetar med undervisning på grund- och avancerad nivå på heltid. 2 Antal är i detta sammanhang personer (152) men detta överensstämmer i hög grad med heltidsekvivalenter. 7

9 Den formella akademiska nivån bland institutionens lärare har succesivt höjts dvs. andelen universitetslektorer har under perioden ökat kraftigt parallellt med att andelen anställda adjunkter minskat. Mellan 2009 och 2013 tillkom cirka 10 universitetslektorer/år vid institutionen. Alla var inte nyrekryterade; en del var tillsvidareanställda universitetsadjunkter som meriterat sig och uppfyllde de undantagsregler som fram till och med år 2011 gällde för befordran till universitetslektor inom det hälsovetenskapliga området. Under samma period kunde dessutom med hänvisning till samma undantag, relativt nydisputerade anställas som universitetslektor. Doktorander Institutionen har haft en jämn genomströmning av doktorander och ett fortsatt inflöde av ekonomiska resurser för rekrytering. Doktorander med kompetens som är specifik och som saknas i de utbildningar på grund- och avancerad nivå som institutionen medverkar i kan tillfrågas att arbeta med utbildning inom ramen för sin anställning som doktorand. Därutöver bereds doktorander, som behöver meritering eller finansiering, möjlighet att arbeta med undervisning i den mån det finns utrymme i utbildningsbudget och den gemensamma tjänsteplaneringen för institutionen. Arbete med undervisning får dock som mest uppgå till 20 % av anställningen som doktorand. Övrig personal Vid kansliets närservice såväl som i enskilda forskargrupper finns anställda i olika stödfunktioner såsom ekonomer, personalsamordnare, praktikplatsförmedlare, kurs- och utbildningsadministratörer, kommunikatörer, statistiker och koordinator för uppdragsutbildning och institutionsadministratör. Denna personal är i huvudsak tillsvidareanställd. Visstidsanställning förekommer i anslutning till tidsbegränsade externfinansierade forskningsprojekt. ÖVERSIKT ÖVER OLIKA FINANSIERING AV LÄRARTJÄNSTER Finansiering av lärartjänster Lärartjänster finansieras från olika källor; fakultetsanslag, utbildningsanslag och externa anslag. Några tjänster har dessutom en klinisk placering och hel- eller delfinansieras därmed med medel från Region Skåne. Flera av tjänsterna inom institutionen finansieras med en kombination av dessa olika källor. Denna kombination varierar dessutom från år till år och mellan individer. Vad gäller tjänster som delfinansieras med fakultetsanslaget (verksamhetsgren; vg 21) är det viktigt att känna till att denna finansiering inte täcker de indirekta kostnaderna. Detta innebär t ex att en finansieringsgrad på 70 % med 20 % avgift för indirekta kostnader i realiteten finansierar 58,3 % av anställningen. Procentsatserna som anges nedan under respektive tjänstebenämning är exklusive avdrag för dessa indirekta kostnader. Generellt gäller dessutom att för allt arbete i utbildning på grund- och avancerad nivå finns en aktivitetsbaserad komponent av den övriga tiden vilket ger alla lärare ett procentuellt påslag på deras tid i utbildning (motsvarande 10 % av varje undervisningsprocent) för administration och möten relaterade till utbildning. 8

10 PROFESSOR Anställning som professor finansieras huvudsakligen via fakultetsanslag (vg 21) med i regel en finansieringsgrad på 70 % (lägst 50 %). Ytterligare 10 % kan finansieras från vg 21 om professorn erhåller anslag från prioriterade externa finansiärer. Resterande finansiering utgörs av arbete med utbildning och/eller externa bidrag/anslag. UNIVERSITETSLEKTOR En universitetslektor ska enligt lärartidsavtalet normalt ägna sig åt både utbildning och forskning. Den del av årsarbetstiden som används för utbildning ska i genomsnitt normalt uppgå till högst 70 % och övriga arbetsuppgifter ska normalt uppgå till minst 30 % av årsarbetstiden, varav minst 20 % ska avse forskning och kompetensutveckling. Institutionens anställda universitetslektorer finansieras huvudsakligen via grundutbildningsanslaget, medan finansieringen av övriga arbetsuppgifter varierar. Ungefär hälften av universitetslektorernas övriga arbetsuppgifter finansieras genom fakultetsanslaget (vg 21) och den andra hälften inom gruppen universitetslektorer finansieras genom grundutbildningsanslaget. En universitetslektor som finansieras genom fakultetsanslaget erhåller 30 % finansiering för övriga arbetsuppgifter. Om en lärare erhåller anslag från prioriterade externa finansiärer kan han/hon få ytterligare 10 % fakultetsfinansiering. Fakultetsanslaget är som sagt alltid angett utan avdrag för indirekta kostnader. Det innebär att de 30 % skall bära också indirekta kostnader såsom t ex lokalhyra, avgift för gemensamma lokaler och IT-support. De universitetslektorer som inte erhåller fakultetsfinansiering för de övriga arbetsuppgifterna får 20 % finansiering för dessa genom grundutbildningsanslaget. Detta gäller den tid som ägnas åt undervisning. Undre 2015 gäller att om universitetslektorns årsarbetstid finansieras med externa medel motsvarande 50 % eller mer så utgår 0 % ersättning för de övriga arbetsuppgifterna från grundutbildningsanslaget. I vilken mån denna regel kan komma att löpa efter 2015 fastställs årligen i Medicinska fakultetens budget för 2016 och vidare. BITRÄDANDE UNIVERSITETSLEKTOR Meriteringsanställning som biträdande universitetslektor förutsätter en plan för finansiering under minst fyra år. Forskningsutrymmet i biträdande universitetslektorat är i regel finansierat med fakultetsmedel men kan vara helt eller delvis medfinansierat av externa anslag. Vid institutionen finns idag några olika biträdande universitetslektorat med % forskningsutrymme. DISPUTERAD UNIVERSITETSADJUNKT OCH UNIVERSITETSADJUNKT En adjunkt ska enligt lärartidsavtalet normalt ägna sig år utbildning i genomsnitt 80 % av årsarbetstiden och övriga arbetsuppgifter ska normalt uppgå till minst 20 % av arbetstiden varav minst 10 % ska avse forskning och kompetensutveckling. Universitetsadjunkternas anställningar finansieras huvudsakligen genom grundutbildningsanslaget. Grundutbildningsanslaget finansierar också 10 % av de övriga arbetsuppgifterna och de övriga 10 % ska finansieras genom den så kallade aktivitetsbaserade komponenten i likhet med finansiering av universitetslektorat. 9