Struktur eller agens?

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Struktur eller agens? En kvalitativ vändpunktsanalys av tidigare kriminella ur två perspektiv Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Vårterminen 2014 Erik Pellbäck

2

3 Sammanfattning Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med fyra tidigare kriminella män. Studiens syfte är att belysa vändpunkter, hur den process som kan ta en individ från brottslighet till ett laglydigt liv kan se ut. Ett försök till nyanserad analys av materialet görs då studien använder sig av två teorier inom livsloppsperspektivet som inte är varandras motsatser, men som lägger lite olika vikt vid struktur respektive agens beträffande vägar ur kriminalitet. Ena teorin som används vid analysen är den av Laub & Sampson, age-graded theory of informal social control, en teori som är strukturfokuserad. Den andra är den av Giordano, Cernkovich & Rudolph som har en annorlunda syn och terminologi beträffande vändpunkter, nämligen hooks for change och som fokuserar på social agens. Tanken med studien är att testa dessa teorier på det insamlade materialet för att se vilken som ter sig mest lämpad att förklara vändpunkter från kriminalitet för denna studiens deltagare. Resultaten visar att båda teorierna är användbara för att förstå empirin. Det framstår därför mest fruktbart att genomföra en analys med en större verktygslåda, att båda teorierna har framstående bidrag att komma med till området. Slutligen var det dock Giordano, Cernkovich & Rudolphs teori som bidrog mest till studiens analys. Varför slutsatsen blir att personlig agens bör få större utrymme inom livslopps-perspektivet. Nyckelord: vändpunkt, hooks for change, struktur, personlig agens

4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte & frågeställning Disposition Tidigare forskning & teori Metod Material, Urval & Insamling Kvalitativ metod Etiska överväganden Validitet & reliabilitet Resultat & analys Bakgrund Daniel Fredrik Thomas Gustaf Den Kriminella Karriären Daniel Fredrik Thomas Gustaf Vändpunkten Daniel Fredrik Thomas Gustaf Avslutande ord Litteraturförteckning... 32

6 1

7 1 Inledning Det är idag inom kriminologin svårt att tala om livsloppsteori och vändpunkter utan att komma i kontakt med John H. Laub & Robert J. Sampson. Deras bidrag till området består bland annat i att det var de som grävde fram och gav fortsatt liv åt paret Gluecks kända studie Unraveling Juvenile Delinquency. Laub & Sampson har onekligen kommit att betyda mycket för området genom åren och kommer säkerligen fortsätta att göra det (ett område vars kanske största bidrag har blivit ett skifte i fokus från orsaker till brottslighet till vad som får individer att upphöra med brottslighet). Laub & Sampson är inte ensamma inom det område av kriminologin som på senare åren fått sig ett uppsving. Bland andra finns där också Giordano, Cernkovich och Rudolph som kommit med ett annorlunda fokus beträffande vändpunkter än den av Laub & Sampson, hooks for change. Då Laub & Sampson valt att fokusera på vikten av struktur, har Giordano m.fl. fokuserat på personlig agens. Det är därför intressant att ställa dessa teorier i kontrast till varandra. Denna studies empiriska material består av fyra livshistorieintervjuer med tidigare kriminellt aktiva män, alla uppvuxna i Stockholmsområdet. Den typen av kriminalitet som dessa män befattat sig med involverar allt ifrån mindre stölder, väpnade rån, misshandel, bruk och försäljning av narkotika. Alla ansåg sig vid tillfället av intervjuerna vara fri från sin kriminella belastning vilket gjort det möjligt att utforska eventuella vändpunkter i deras liv. Under studiens analysavsnitt får läsaren en inblick i individernas bakgrund, deras kriminella karriär och slutligen det som varit vändpunkten i deras liv. Avslutningsvis analyseras sedan dessa livshistorier med hjälp av de tidigare nämnda teorierna. 2 Syfte & frågeställning Syftet med denna studie är att bidra till kunskapen om hur processen från kriminell till icke kriminell kan se ut. Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra tidigare kriminellt verksamma män och för att tolka empirin används teorier om vändpunkter samt om s.k. hooks for change, teorier som i någon mån kan ställas emot varandra. Studiens huvudsakliga frågeställning är därmed om Sampson och Laubs teori om vändpunkter alternativt Giordano m.fl. teori om s.k. hooks for change är mest tillämpbara på det empiriska materialet. 3 Disposition Studien inleds med en sammanflätning av tidigare forskning och de teorier som används. Därefter redogörs för studiens genomförande, från urval till intervjuer och de etiska överväganden som gjorts genom studiens gång. Sedan presenteras & analyseras empirin uppdelat på kronologiska sektioner 2

8 för var och en av intervjupersonerna. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat och förslag ges till framtida studier på området. 4 Tidigare forskning & teori Då vändpunktsteoretisk forskning huvudsakligen ser till den enskilda individen och vad som påverkat dennes väg i livet har denna studie valt att inte presentera någon tidigare forskning som gjort just detta. Jag menar att risken med att presentera tidigare forskning som använt sig av vändpunkter enbart skulle komma att belysa vad den studien kommit fram till och eventuellt sakna relevans i förhållande till denna studie. I stället ämnar denna studie att presentera bakgrund till forskning på området som både ter sig relevant till denna studie men även forskningsområdet som helhet. Då denna presentation slutligen leder till den första av studiens teorier har dessa områden inte separerats utan integrerats. Detta för att förhoppningsvis visa läsaren hur allting hänger ihop och bidra till en naturlig övergång mellan den tidigare forskningen och teorierna. Statistik från Brottsförebyggande Rådet och Statistiska Centralbyrån visar att ungdomar (15-20 år) är den mest brottsaktiva gruppen i samhället (Estrada 2007: 31-32). Statistiken visar ett tydligt mönster i avtagande i brottsdeltagande ju högre i åldrarna vi går (ibid: 32). Detta kan tolkas som att brottsdeltagandet i ungdomsåren för de flesta är en övergående fas (ibid: 32). Vid års ålder har större delen slutat att begå brott, men det är fortfarande en liten del som fortsätter. Det har också påvisats att majoriteten av ungdomarna som begår brott enbart begår något enstaka, medan en mindre grupp ungdomar står för större delen av brottsligheten (von Hofer 2007). Det är därför intressant att forska vidare kring den mindre skara individer som begår majoriteten av brotten och som fortsätter att begå brott åren efter ungdomsåren, denna studies intervjudeltagare skulle kunna klassas till denna grupp. Vissa tog sig ur kriminaliteten kring tidig tjugoårsålder och det skulle kunna argumenteras att de därav inte tillhör den tidigare nämnda skaran som fortsätter att begå brott. Men samtidigt tillhör de inte heller den grupp ungdomar som står för den mindre grova typen av kriminalitet som oftast förknippas med ungdomar. Ett sätt att ta sig an frågor kring kriminalitet är att studera livsförloppen hos individer som är eller har varit involverade i kriminalitet. Livsloppsperspektivet bidrar till att belysa allt från riskfaktorer som kan leda till kriminalitet till utvägar ifrån kriminalitet. Genom att fokusera på tid, timing och processer kan livsloppsteorin med sina verktyg bidra till kunskap kring kriminalitet. Perspektivet är framför allt lämpat för att studera den redan nämnda mindre grupp individer som fortsätter att begå brott även efter ungdomsåren (Hser m.fl. 2007: ). En välanvänd term inom livsloppsperspektivet som är relevant i forskningen kring denna grupp är vändpunkter. Med vändpunkter 3

9 menas en händelse vars inverkan på en individs liv är så pass signifikant att den bidrar till en stående förändring av något slag (Hser m.fl. 2007: ). Utefter denna förklaring kan det framstå som att de individer som fortsätter att begå brott inte kommit i kontakt med vad som benämns som en vändpunkt. Detta vore dock en simplifiering av ett individualistiskt fenomen som kommer att utvecklas och problematiseras under studiens gång. Till att börja med skiljer sig livsloppsperspektivets och vändpunkters tillämpningar åt beroende på vilka teoretiker vi vänder oss till. Denna studie har valt att använda sig av Sampson & Laub som haft ett stort inflytande på området men som jag menar har sina brister gällande personlig agens. Därför kommer Sampson & Laubs teoretiska ramverk att kontrasteras mot Giordano, Cernkovich och Rudolph som har ett något annorlunda förhållningssätt till konceptet vändpunkter. Vi inleder dock med en presentation av tidigare forskning ifrån Eleanor och Sheldon Glueck vars extensiva forskning banat väg för livsloppsforskare idag publicerade paret Glueck sin idag välkända studie som behandlade 500 kriminella och 500 icke kriminella ungdomar, Unraveling Juvenile Delinquency (UJD). Studien var longitudinell och innehöll en rik mängd data av både kvantitativt och kvalitativt slag och detta material har legat till grund för bland annat Sampson och Laubs verk Crime in the Making (1993) överlämnade paret Glueck all data som tillhörde UJD inklusive all uppföljningsdata som tillkommit över de arton åren som de fortsatte med projektet till Harvard Law s School Library. Där förblev materialet liggande till dess att Sampson och Laub kom över det ca 1985 (Sampson & Laub 1993: 1). Det krävdes många deltagare och mycket tid för att organisera, katalogisera och datorisera all det data som kvarlämnats av paret Glueck (ibid: 1). Materialet bestod av 1000 ungdomar som växt upp i Bostonområdet och urvalet var gjort för att inkludera så många olika brottstyper som möjligt (ibid: 26). Vid utformandet av urvalet av de 500 kriminella respektive 500 icke kriminella använde sig paret Glueck av officiella register gällande lagöverträdelser. De icke kriminella stod inte i strikt dikotomi till de kriminella eftersom dessa inte ansågs vara mönsterungdomar i samhället utan Sampson & Laub (ibid) menar att de var normala (ibid: 26). Med det menas att även de kan ha deltagit i viss brottslighet, men i mindre utsträckning och på ett sådant sätt att de inte igenkändes av sin omgivning som brottslingar (ibid: 26). Alla de 1000 ungdomar som ingick i urvalet var uppvuxna i samma typ av underpriviligierade områden med låg socioekonomisk status. Även ålder, IQ och etnicitet togs i beaktning när urvalets utformades (ibid: 27). Urvalet bestod således av vita män i åldrarna vid tillfället för den första intervjun (ibid: 26), och uppföljningsintervjuer gjordes vid åldrarna 25 och 32 (ibid: 5). 4

10 Sampson & Laubs syfte med Crime in the Making var att skapa och testa en teori: åldersgraderad informell social kontroll (age-graded theory of informal social control). Denna teori inbegriper orsaken till kriminalitet hos barn, ungdomar och vuxna. Byggstenarna i denna teori startar med familjen och skolan som grundarena för social kontroll och Sampson & Laub menar att det är här som det bär eller brister till en början. Fortsättningsvis menar de att det råder en stark kontinuitet i antisocialt beteende genom åren då vi går ifrån barndomen till vuxenlivet, alltså en fortsatt brist på det som Sampson och Laub menar kan leda till vägar bort från kriminalitet. Detta leder till den tredje delen av teorin som menar att det informella sociala kapital en individ besitter banar väg för dess beteende, vare sig det rör sig om ett kriminellt eller icke kriminellt sådant. (Sampson & Laub 1993: 243) Allt det material Sampson & Laub bearbetade ifrån paret Glueck användes som underlag för att testa denna teori. För att stärka resonemangen om vikten av social kontroll används exempel ifrån vissa utvalda individer som intervjuats för Gluecks grundstudie (1950). Sampson & Laub finner i en analys av det kvantitativa materialet med hjälp av de kvalitativa intervjuerna att det fanns ett samband mellan äktenskap, arbete och en individs kriminella tendenser (Sampson & Laub 1993: ). Ju starkare band, desto lägre var risken för ett kriminellt beteende. Detta ligger alltså i linje med de resultat ifrån andra studier som visat att skola, arbete, äktenskap, militärtjänst och föräldraskap är vanliga faktorer som kan påverka en individs konformitet (se Elder 1986; Rutter m.fl. 1990; Sampson & Laub 1990). I Laub & Sampsons (2003) nästa verk gör de en uppföljande studie som kretsar kring männen de funnit i Glueckparets material. Nya intervjuer genomförs med pojkarna som nu blivit äldre män och fokus läggs på livshistorieintervjuer och banar väg för det teoretiska ramverk som blivit allt populärare idag: livsloppsteorin och dess vändpunkter. Några utav de bidrag som livsloppsteorin tillfört samhällsvetenskapen är vikten av tid, timing och processen av förändring i människors liv (Hser m.fl. 2007: 519). Ytterligare bidrar den till att belysa riskfaktorer för brottslighet, hur en kriminell karriär kan te sig samt vägen ifrån den. En välanvänd metod för att belysa dessa faktorer är livshistorieintervjuer eftersom dessa inbegriper kunskap som kan sträcka sig ifrån en individs första minnen ända till vart denne befinner sig idag (se Carlsson 2011, Laub & Sampson 2003). Livsloppsperspektivets huvudsakliga funktion ligger i att försöka belysa varför somliga slutar att begå brott medan andra fortsätter, samt de många olika faktorer som kan bidra till processen att ta avstånd ifrån brottslighet (Laub & Sampson 2003: 13). Då stora delar av denna studies analys präglas av Laub & Sampsons livsloppsperspektiv bör deras definition av brottslighet och avvikande beteende belysas. Laub & Sampson (ibid: 18) menar att ett brott är en akt som bryter emot 5

11 samhällets lagar medan avvikande beteende är ett agerande som strider emot samhällets sociala normer. Två nyckelbegrepp för att förstå livsloppsperspektivet är persistance och desistance. Persistance syftar till kontinuiteten i en individs kriminella karriär medan desistance belyser förändringar i det kriminella beteendet, framförallt handlar desistance om avbrott i den kriminella karriären (ibid: 18-19). Nyckelbegreppen används främst av Laub & Sampson (ibid) som kategorier för de individer som ingår i deras material, detta för att kunna särskilja de individer som lever ett kontinuerligt kriminellt liv från de som antingen permanent eller tillfälligt gör avbrott från kriminellt agerande. Det finns dock problematik med begreppen gällande vilka individer som skall definieras som kontinuerliga respektive föränderliga (ibid: 18-19). Kan vi t.ex. tala om ett definitivt avslut inom brottslighet innan en individs bortgång? Förutsatt att en individ är vid livet är allt beteende tillgängligt för förändring. Eftersom denna studie endast kommer att beröra individer som (per deras egen definition) avslutat sina kriminella karriärer blir kategoreringsfrågan inte relevant att problematisera vidare här. Nyckelbegrepp som kommer att användas i denna studie som behandlas av Laub & Sampson är vändpunkter. Laub & Sampson (2003) använder sig av Abbotts (1997) definition av vändpunkter, som jag har tolkat som en händelse tillräckligt signifikant för individen att denne bryter sin aktuella bana för att påbörja en annan (Abbott 1997: 101). Detta i kombination med att individen spenderar en tillräcklig lång tid på den nya banan för att ha fått en förändrande effekt på individens liv (ibid: 89). Här belyses att en vändpunkt är en slags process och inte en isolerad händelse vars förändrande effekt är omedelbar. Ett antal faktorer som Sampson & Laub (1993) kom att klassificera som vändpunkter var bland annat giftermål, arbete och militärtjänst, då dessa hade haft signifikant betydelse för många i deras forskning (forskning som endast involverat män). Det är däremot inte självklart att giftermål eller arbete kan ses som implementerbara lösningar på brottslighet. Dessa vändpunkter är inte deterministiska och vem som helst kan inte ta till sig av dem (Laub & Sampson 2003: 249). Viktigt att poängtera är också att det inte är själva giftermålet, militärtjänsten, eller arbetet i sig som bidrar till förändringar i den kriminella banan utan det handlar om de förändringar som kan tillkomma i samband med dessa uttalade vändpunkter (Carlsson 2011: 3). Vändpunkters signifikanta betydelse består alltså i vad de medför. De bidrar till att skapa sociala band, någonting värt att kämpa för att inte förlora, samtidigt som de tar upp tid och mindre ostrukturerad tid kan bidra till att minska möjligheterna för att begå brott (Laub & Sampson 2003: 41, 46-47). Utsagorna ovan är från Laub & Sampsons uppföljning av deras Crime in the Making (1993), där informell social kontroll är ett nyckelbegrepp (Laub & Sampson 2003: 292, Sampson & Laub 1993: 17). Sampson & Laub utgår ifrån den sociala kontrollteorin, utvecklad bland annat av Durkheim ([1897] 1915) enligt vilken brottsligt- eller avvikande beteende uppstår i samband med 6

12 att en individs band till samhället är svaga eller obefintliga. Sampson & Laub (1993) använder dock en mer generell definition av social kontroll som inte fokuserar på samhällets kontroll av dess invånare, utan dess beståndsdelar, d.v.s. olika samhällsgrupper och institutioner och hur de framställer egna normer och värderingar för att hantera medlemskapen (Janowitz 1975: 82, Reiss 1951 & Kornhauser 1978). I Laub & Sampsons uppföljare, Shared Beginnings, Divergent Lives (2003) menar de fortfarande att det främst är informell social kontroll som är relevant, men att det är viktigt att även vara öppen för såväl rutinaktiviteter och personliga val (Laub & Sampson 2003: 35, 38). Däremot lägger Laub & Sampson (ibid) ingen högre vikt vid personlig agens. Deras sätt att hantera livsloppsteorin och vändpunkter kretsar främst kring struktur. Alltså under vilka förhållanden en individ har skapats samt vilka förutsättningar hon eller han har haft, tillsammans med vilka institutioner som tillkommit i individens liv. När de väl tar upp personlig agens fokuserar de främst på hur individer har valt brottslighet trots goda familje- och uppväxtförhållanden (ibid: 151, 154, 164) och återgår till att diskutera problematiken med avsaknaden av positiv struktur och positionering i samhället när de pratar om avtaganden ifrån brottslighet (ibid: 172). Denna brist på personlig agens när det kommer till dessa teoretiker ligger till grunden för mitt andra val av teoretiker som kommer att användas för att kontrastera Laub & Sampson. Det är Giordano, Cernkovich & Rudolph (2002) som har bidragit till en nyansering av Laub & Sampsons (1993) undersökning och även utvidgat dess subjekt till att involvera även kvinnor. Laub & Sampson (ibid) lägger som tidigare nämnts, vikten på den sociala kontrollens roll i avståndstagande från brottslighet. Giordano m.fl. (2002: 992) menar att den sociala kontrollen är av vikt, men att man inte bör bortse ifrån individernas personliga agens. Giordano m.fl. (ibid) introducerar även ett annat begrepp för vad som skulle motsvara Laub & Sampsons (1993, 2003) vändpunkter, hooks for change. De menar att dessa krokar kommer att agera som effektiva katalysatorer för förändring förutsatt att individen i fråga är redo för dem (Giordano m.fl. 2002: 992). Viljan att förändra sig eller möjligheterna (vändpunkterna/krokarna) var för sig menar Giordano m.fl. (ibid:1001) inte är tillräckligt, det krävs en kombination av dem båda. Giordano m.fl (ibid: 1000) lägger särskild vikt på kognitiv förändring och urskiljer fyra signifikanta typer. Den första är just viljan eller öppenheten för förändring medan den andra är en individs uppmärksamhet och mottaglighet för de omtalade krokarna (ibid: 1000). Den tredje innefattar förmågan hos individen att börja föreställa och konstruera en förbättrad version av sig själv för att ersätta den gamla problematiska, att frammana tankar kring att någon som jag inte skulle göra någonting sådant (ibid: 1001). Den fjärde och sista delen av den kognitiva förändringen involverar aktörens syn på sitt tidigare avvikande beteende. Tanken är att det som tidigare lockat eller framstått som fördelaktigt inte längre framstår som relevant för individen i fråga (ibid: 1002). 7

13 Den kognitiva förändringen menar Giordano m.fl. (ibid) är av yttersta vikt, då krokarna kan försvinna även om en individ hakat fast sig i dem, exempelvis kan ett giftermål sluta i skilsmässa. För att behålla det förbättrade beteendet på sikt tolkar jag Giordano m.fl. (ibid) som att kognitiv förändring är nyckeln till detta (ibid: 1002), någonting som Laub & Sampson inte lämnar mycket utrymme för. Deras syn på människan är statisk och det är av denna anledning som dessa kommer att ställas emot varandra i denna studie. 5 Metod 5.1 Material, Urval & Insamling Materialet som denna studie behandlar består av fyra intervjuer med fyra individer, alla män, alla med ett förflutet inom kriminalitet. Dessa män har tilldelats fiktiva namn Daniel, Fredrik, Thomas och Gustaf. Urvalet är baserat på en kombination av bekvämlighets- och snöbollsurval. När denna studie ännu enbart var i planeringsstadier var det tänkt att den främst skulle präglas av ett snöbollsurval (Bryman 2011: 196), detta eftersom jag hade en kontakt som jag ämnade ta hjälp av för vidare deltagare. Ett snöbollsurval är ett urval som baseras på en forskares initiala kontakt med en individ som vidare kan ge forskaren tillgång till andra informanter av relevans och sedan är bollen i rullning. Allt eftersom att tiden gick och jag inte kunde få tag på studiens grundkontakt fick jag söka mig till andra individer. Jag fick förslag från närstående på kända tidigare kriminella som bland annat medverkat i tv och jag använde mig av deras namn för att söka mig fram till lämplig kontaktinformation. Jag skickade mail till de två individer jag fått namn på, där jag förklarade studiens syfte och min önskan att få intervjua dem. Min förfrågan bemöttes positivt och med intresse varpå telefonkontakt påbörjades och intervjuer bokades in med dem båda. Jag menar att detta är ett sorts bekvämlighetsurval då intervjupersonerna genom sin öppenhet och medverkan i svensk media blev tillgängliga för en förfrågan och senare även min studie (ibid: 194). Den tredje av studiens deltagare, Thomas, kom jag i kontakt med tack vare en av de tidigare intervjudeltagarna. Denne frågade själv efter att intervjun var genomförd om jag behövde fler till min studie, ett erbjudande jag accepterade. På så sätt präglas studien även av ett tidigare nämnt snöbollsurval. När det kom till Gustaf, den fjärde deltagaren, blev jag tipsad om en organisation som i sin tur skulle kunna hjälpa mig finna en villig deltagare, vilket skedde. Denna studie har valt att inte vända sig till hjälporganisationer för kriminellt belastade människor beträffande sökandet av deltagare, ett medvetet val då dessa människors livshistorier riskerar att av tacksamhets- eller skyldighetskänslor fokuseras på organisationernas bidrag till deras avstånds-tagande ifrån kriminalitet. Alla informanterna är uppvuxna i olika förorter till Stockholm och den kriminalitet som de engagerat sig i innefattar bl.a. rån, narkotikahandel, vapenhandel och våldsutövande (i relation till 8

14 huvudsysslan). Inför respektive intervju frågade jag var de skulle föredra att intervjuas, varpå en intervju ägde rum hemma hos informanten, medan resterade gjordes på informanternas arbetsplatser. Varje intervju inleddes med att jag bad respektive deltagare att definiera vad som för dem är kriminalitet. Detta för att få möjlighet att problematisera deras syn på kriminalitet i jämförelse med vilken denna studie har. Beträffande deltagarnas kriminella karriär så varierar dessa i längd. Detta innebär att vid tillfället för intervjuerna skiljer sig tiden som gått sedan respektive informant tog avstånd ifrån kriminalitet. En faktor som har spelat in främst i anonymitetsfrågan och skyddandet av informanterna. Inför intervjuerna hade respektive intervjudeltagare informerats om studies syfte. Samtidigt som det är viktigt att förklara för en studies deltagare vad som ämnas undersökas, försökte jag att i största möjliga mån undvika att trycka på vändpunktsfokusen i studien. Eftersom eventuella vändpunkter var någonting jag själv ville finna i deras livshistorier mer än att specifikt fråga efter dem. Detta då ett vanligt fenomen inom intervjuer är att intervjuaren får det den frågar efter. Carlsson (2012) tar upp den problematiken och föreslår att undvika att fråga specifikt om vändpunkter och istället söka sig fram narrativt igenom intervjudeltagarens liv i sökandet efter händelser som kan tänkas varit av större vikt för förändring (Carlsson 2011: 2). Detta var någonting jag strävade efter vid intervjutillfällena. Intervjuerna var till större delen semistrukturerade och efter den inledande frågan om kriminalitet i allmänhet fick de själva berätta sina livshistorier. Stundvis behövde jag som intervjuare styra in dem igen på rätt spår för studien och detta med hjälp av en tidigare utformad intervjuguide (beskrivs nedan). Jag frågade aldrig specifikt om vändpunkter, dock gav jag utrymme i slutet av intervjuerna för dem att själva specificera vad de ansåg var det viktigaste när det kom till att ta avstånd ifrån kriminalitet. Meningen med detta var att se om deras uppfattning skiljde sig ifrån den som jag fått under intervjuns gång. 5.2 Kvalitativ metod Som nämnts under tidigare forskning går det att använda kvantitativa metoder för att studera vändpunkter i individers liv men det är svårt och sker ofta på bekostnad av nyansering. Det försvårar även möjligheterna för att avgöra riktningen på samband. Här blir det alltså relevant att ta till mer kvalitativa metodval och den metod som har tett sig mest lämpad är då livshistorieintervjuer. Eftersom syftet med den här studien är att undersöka eventuella vändpunkter och dess deltagare är i vuxen ålder ter sig intervjuer mest lämpade. Det blir upp till intervjupersonen att med en intervjuares vägledning återberätta sitt liv och på så sätt utforska de processer som potentiellt haft en kraftfull inverkan på deras liv idag. Jag åberopar här det synsätt som Kvale & Brinkmann (2009) har beträffande intervjuer: att de är kunskapsproducerande, att ett samtal mellan två individer kan skapa mening och kunskap inom ett visst område, att det som sägs görs av en 9

15 anledning (ibid: 18, 34). Kvale & Brinkmann menar även att en intervjus begränsningar ligger hos intervjuaren, att kunna intervjua är ett hantverk och man kan enbart bli bättre genom träning (ibid: 33). Av den anledningen kan det vara relevant att poängtera att bortsett ifrån de teoretiska kunskaperna, har denna studies intervjuer genomförts av en lekman. Intervjuerna i denna studie var semistrukturerade. Det innebär att forskaren skapar en intervjuguide som består av diverse frågor och teman som är relevanta i förhållandet till studiens syfte som sedan kan användas som stöd under intervjuns gång. Intervjuaren är inte låst till guidens struktur. Intervjuaren lämnar utrymme för deltagaren att själv forma svaren och ta upp det som denne anser relevant, detta för att få fylliga och detaljerade svar. Intervjuguiden finns där som ett verktyg för intervjuaren så att eventuella korrigeringar kan göras ifall deltagaren behöver styras in på ett visst spår som ter sig av vikt för studien. (Bryman 2011: 413, 415) Alla intervjuer spelades in med deltagarens godkännande och min försäkran om att det enbart skulle hanteras av mig personligen. Anledningen till att intervjuerna spelades in var delvis för att kunna använda intervjupersonens egna ord utan att intervjuarens minne skulle bli en påverkande faktor, samt möjligheten för transkribering (ibid: 420). En annan anledning till inspelning är att fokus hos intervjuaren kan ligga på den som intervjuas. Det kan underlätta intervjusituationen både för intervjuaren och deltagaren om inte intervjuaren behöver anteckna. Det underlättar även intervjuarens möjligheter att styra samtalet om fokus ligger på intervjun och inte antecknandet (ibid: 428). Transkribering i sig är överförandet av tal till text, detta kan göras på flertalet olika sätt gällande noggrannhet, hur pass exakt texten skall efterlikna talet. Transkriberingens huvudsakliga uppgift är att underlätta en analys av vad som sagts, exempelvis under en intervju (ibid: 428). Alla intervjuer transkriberades snarast möjligt efter att intervjun ägt rum. De skrevs ordagrant, alltså förekommer det upprepningar av ord samt stamningar, däremot skrevs inte pauser, gester eller betoning ut då analysen inte kräver en sådan noggrann transkribering. Möjligheten till inspelning har varit ovärderlig för studien då både transkriberingarna och inspelningar har bidragit till analysen. Bryman (ibid: 428) poängterar dock att inspelningar kan medföra vissa konsekvenser, att deltagaren blir försiktigare eller till och med skrämd vid tanken att bli inspelad. Samtidigt som jag ser hans poäng menar jag att liknande känslor kan frammanas av anteckningar. Då anteckningar är selektiva blir det samtidigt mycket uppenbart för intervjudeltagaren vilka av dennes ord som kommer med. Beträffande studiens analys framstod en konventionell innehållsanalys som ett bra verktyg. Denna analysmetod används då forskaren vill undersöka specifika fenomen och finna förståelse i sitt material med hjälp av kodning och fördelning (Hsieh & Shannon 2005: 1278). För den här studien 10

16 innebar en konventionell innehållsanalys att efter transkriberingsfasen var avklarad bearbetades texterna för att finna övergripande teman som materialet sedan delades upp utefter. Detta för att underlätta hantering av materialet. Slutligen var det denna uppdelning som möjliggjorde skapandet av studiens slutliga rubriker, bakgrund, den kriminella karriären och vändpunkten som presenterar studiens empiri och analys. 5.3 Etiska överväganden När det kommer till individer med tidigare kriminell belastning finns det alltid risker. Risker som exempelvis kan innebära att den information som utbyts mellan intervjuare och intervjudeltagaren kan skada intervjudeltagaren ifall denna information hamnar i fel händer. Det blir således relevant att redan i planeringsstadiet av en studie ta i beaktande de eventuella risker som studien kan medföra för dem den berör eller baseras på. Detta är särskilt viktigt i en studie som denna då materialet baseras på individers livshistorier och kan te sig avslöjande. Vi kan heller aldrig till fullo veta hur andra individer skulle kunna använda viss information för att skada våra deltagare och det är därför vi måste göra dessa överväganden. I det här fallet fann jag inte skäl för att avbryta studien, liknande sådana har genomförts tidigare som illustrerats ovan. Detta innebär dock inte att särskilda åtgärder inte behöver tas och inte skulle ha tagits för att skydda studiens informanter (Vetenskapsrådet 2002: 5-6). Vetenskapsrådet har ett antal forskningsetiska principer som ska följas och dessa har i denna studie följts. Principerna består i huvudsak av fyra krav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa innebär att alla deltagande, eller alla som studien berör, skall informeras om dess syfte, att de har möjlighet att avbryta vid vilket skede som helst under studiens gång, att alla steg skall tas för att deltagarnas identitet förblir dold så väl att obehöriga inte kan identifiera dem samt att alla uppgifter och den information som produceras under en intervju endast används för forskning (Vetenskapsrådet 2002: 7-14). Dessa krav har beaktats redan innan det första mötet med intervjudeltagarna. Jag var noggrann med att informera vid första kontakter som gjordes, antingen via mail eller över telefon vad syftet med studien var samt vad intervjuerna skulle kretsa kring, d.v.s. deras livshistorier. För att betrygga och i förhoppning om en positiv inställning till studien försäkrades de redan här om att deras anonymitet var högt prioriterad och att den information som kunde uppkomma under själva intervjun enbart skulle komma att användas för forskning. Jag upprepade även denna information tillsammans med deras möjlighet att avbryta när de så önskade vid samtliga intervjutillfällen. Således har studien följt de uppsatta kraven väl. Däremot uppstår det ett etiskt dilemma gällande konfidentialitetskravet och Thomas, min tredje deltagare. Snöbollsurval i sig kan medföra ett sådant dilemma då andra deltagare banar väg för bekanta i liknande livsförhållanden som kan vara intressanta för studien. 11

17 Detta innebär att det inte enbart är forskaren och respektive deltagare som är medvetna om studiens deltagare. I slutändan är dock båda medvetna om varandras medverkan och troligtvis även i liknande livssituation vilket innebär att de har skäl till att hålla varandras medverkan dold. Just i det här fallet erbjöd sig även individerna de rör sig om att avstå anonymitet om det skulle gynna studiens syfte. Som ansvarig för studien förklarade jag att både för deras egen skull, samt de andra deltagarna är anonymitet av högsta vikt. Därav hävdar jag att studien har gjort de adekvata övervägandena beträffande de forskningsetiska principerna. 5.4 Validitet & reliabilitet Ordet validitet kan innefatta flertalet olika betydelser men när det kommer till kvalitativ samhällsvetenskaplig forskning har det kommit att användas som en term kring huruvida en metod undersöker det som påstås undersökas (Bergström & Boréus 2012: 41). Det handlar dock inte enbart om metodvalet i sig utan även om genomförandet, forskarens trovärdighet och skicklighet är av minst lika hög vikt. Kvale och Brinkmann föreslår att forskare bör kontinuerligt adressera validitetsfrågan vid genomförandet av en studie och inte enbart när det gäller slutprodukten (Kvale & Brinkmann 2009: ). Detta innebär bland annat att ständigt förhålla sig kritisk, även under intervjun, men utan att nödvändigtvis öppet ifrågasätta det deltagaren säger, då detta kan motverka kunskaps-produktionen. I stället bör intervjuaren under intervjuns gång återkomma till vissa punkter ifrån olika vinklar för att undersöka huruvida svaren är konsistenta (ibid: 268). Exempelvis valde jag att under intervjuernas gång göra återkopplingar till tidigare frågor som förekommit under intervjun för att se huruvida jag som intervjuare förstått mina deltagare, men även för att se ifall de gav mig samma svar. Detta är ett sätt att försöka skapa validitet i en forskares studie då en vanlig kritik gentemot forskningsintervjuer är just resultatets giltighet eftersom de bygger på människors svar som kan baseras på lögner (ibid: 270). Då en studie som denna intresserar sig för deltagarnas konstruktioner talar vi alltså inte om någon absolut sanning. Alltså blir historierna (detta förutsätter att de är konsekventa) oavsett intressanta då det är ens deltagares konstruktioner som bidrar till skapandet av kunskap. Ett ytterligare begrepp som berör en studies tillförlitlighet är reliabilitet. Detta syftar till huruvida resultatet hos en studie hade blivit detsamma om det letts av en annan forskare vid en annan tidpunkt (ibid: 263). Det kan tänkas att detta inte blir ett lika påtagligt bekymmer när det rör sig om en individs livshistoria, då den bör förbli densamma över tid. Men även om en individs förflutna i sig inte förändras så kan dock individens syn på den göra det. En aspekt av detta gällande forskningsintervjuer blir om svaren från intervjudeltagaren skulle variera beroende på vem som ställer frågorna. Det vore exempelvis rimligt att en individs öppenhet i en intervju påverkas av intervjusituationen men även av intervjuaren, om den är ung, gammal, man, kvinna etc. Kontexten blir alltså mycket avgörande även beträffande livshistorier, tid, plats, 12

18 intervjuare kommer alltid att ha viss påverkan av en intervju. Det går därför inte att utesluta att en annan forskare skulle få viss svarsvariation även berörande denna studies intervjudeltagare. Dessa faktorer tillsammans med svårigheterna att replikera den sociala kontext och miljö som en intervju tidigare genomförts i gör det i många fall svårt att replikera kvalitativa studier som bygger på intervjuer (Bryman 2011: 352). 6 Resultat & analys Resultatdelen är uppdelad i tre avsnitt: bakgrund, den kriminella karriären och vändpunkten. De första två avsnitten ämnar enbart presentera hur informanternas liv har sett ut och kommer inte att innehålla några djupare analyser, de sparas till det tredje avsnittet. Tanken bakom denna uppdelning är att läsaren ska få ta del av det empiririka innehåll som livsloppsintervjuer medför. Trots att denna studies frågeställning inte fokuserar på bakgrund eller den kriminella karriären i sig kommer en presentation av dem att bidra till en mer nyanserad helhetsbild av studiens informanter. Det kommande upplägget är medvetet inte kronologiskt uppdelat för vardera av intervjudeltagarna. Istället för att gå igenom studiens deltagares berättelser en åt gången är förhoppningarna att denna struktur får läsaren att reflektera kring deltagarnas liv i kontrast med varandra. 6.1 Bakgrund Daniel Daniel växte upp tillsammans med sina föräldrar och en äldre bror. I hemmet förekom det missbruk och bråk, men vad Daniel framför allt trycker på är en avsaknad av regler och en fullständig frånvaro av vuxna förebilder. Varken i området eller i skolan fanns det vuxna som var villiga att upprätthålla regler. Daniel säger att det fanns bestraffning eller ingenting, detta gällde både i hemmet och runt omkring i hans omgivning. Han kallar sin uppväxt för en frizon. Daniel beskriver även en stark känsla av utanförskap ifrån resten av samhället. Successivt såg Daniel och hans vänner på hur de större butikskedjorna, banker och posten försvann ifrån området. Daniel ansåg att de övergavs, att de inte längre var en del av samhället. Daniels relation till sina föräldrar var problematisk. Vad Daniel än gjorde räckte det inte till och till skillnad från hans äldre bror fanns det inget överseende. Daniel beskriver en särbehandling som han tror beror mycket på hans behov av att stå i centrum, att höras och synas. Detta medan hans bror var lugnare och höll sig i bakgrunden. Daniels behov av att stå i centrum kombinerat med denna brist på uppmuntran och uppmärksamhet han fann i hemmet ledde till att han gick ut och sökte bekräftelse på annat håll. 13

19 Redan i mellanstadiet hade Daniel och hans kamrater börjat bära kniv. Han beskrev att anledningen till detta var att det fanns ett behov av att försvara sig, men att det egentligen var ett sätt att visa sig på styva linan. Det var i det här skedet, i års åldern som Daniel själv menar att hans kriminella tendenser verkligen formades, han beskriver hur viktigt det var att skapa ett rykte för sig själv som en värsting. hälften av alla grejer som jag genom åren har hört att jag har gjort har jag aldrig gjort. Daniel beskriver här återigen sitt behov av bekräftelse från sin omgivning som enormt, samtidigt som han förklarar hur han kämpade med att hålla isär de olika identiteter han gestaltade. Vem han skulle vara i hemmet framför sina föräldrar och värstingen tillsammans med sina vänner. Trots att han beskriver bytena av identiteter som att de skedde per automatik kämpade han med att finna en plats där han kunde vara sig själv. Hela tiden anpassade han sitt agerande utefter sammanhanget, de platser han lägger tyngst vikt på är de i hemmet och de han umgås med, två identiteter som tycks gå helt emot varandra Fredrik Fredrik växte upp tillsammans med sina föräldrar och sina två äldre syskon. Frånvaron av vuxna och negligéns är även i Fredriks fall ett genomsyrande tema. Fredrik växte upp fattigt och båda hans föräldrar hade två till tre olika arbeten för att kunna försörja familjen. Detta ledde till att Fredrik fick spendera tid tillsammans med en av familjens alkoholmissbrukande grannar när de var tvungna att arbeta eller skulle ut och roa sig. Fredrik berättar hur hans mamma kunde konsumera stora mängder alkohol på helgerna vilket ledde till en kraftig personlighetsförändring. Hon gick ifrån att vara försiktig, kärleksfull och ömsint till att bli väldigt aggressiv. Fredriks föräldrar bråkade ofta och de drog sig inte för att använda sig av Fredrik emot varandra. Fredrik berättar hur hans pappa brukade låta honom som 10-åring följa efter och spionera på sin mamma när hon gick ut på kvällarna. När det kommer till Fredriks skolgång var den tidigt bekymmersam. Fredriks föräldrar var båda invandrare ifrån olika länder och Fredrik fick tidigt språksvårigheter vilka ledde till att han successivt hamnade efter i skolan. Det han beskriver som positivt med sin skolgång var att han fick gå i samma klass som sina bästa vänner. Efter ett tag placerades Fredrik i en grupp för individer med läs- och skrivsvårigheter och hans skolgång tillsammans med barndomsvännerna försvann. Trots att det gjorde att Fredrik tyckte allt sämre om skolan hade han i alla fall kvar deras sällskap till och från skolan, men framför allt spelade de även tillsammans i ett fotbollslag. Fredrik beskrev vilken tur han hade att hans vänners föräldrar kunde hjälpa till så mycket som de gjorde. Fredrik 14

20 blev beroende av dem för att ta sig till och från fotbollsträningarna. Under mitten av mellanstadiet skedde det dock en förändring, fotbollen skulle dela upp sig i A- och B-lag. Fredrik var den ende bland vännerna som hamnade i B-laget och därmed insåg han att fotbollen var över. I samband med detta fann Fredrik inte längre någon anledning till att gå på sina lektioner och det var när han började skolka som han kom i kontakt med likasinnade. Fredrik fick uppmärksamhet ifrån äldre killar och började spendera sin tid med dem i stället Thomas Thomas växte upp med sina föräldrar och sina tre äldre syskon. Som yngst och ensam son beskriver han sig som aningen bortskämd. Thomas föräldrar hade flytt från sitt hemland där hans pappa suttit fängslad i nästan femton år på grund av att han var politiskt aktiv i ett land som inte delar Sveriges syn på yttrandefrihet. Denna fängelseperiod ska ha lämnat Thomas pappa med posttraumatisk stress, ett problem som vid denna tidpunkt inte var särskilt känt, vilket bidrog till att han inte fick den hjälp som han behövde när de väl kom till Sverige. Utöver det beskriver Thomas sin pappa som väldigt sträng och en man med höga krav. Thomas blev mobbad från sin första skoldag och det skulle dröja innan det blev bättre. Han kopplar orsaken till att han blev mobbad till sitt utseende som han beskriver som kort, tjock, stor näsa med både tandställning och glasögon. Thomas utsatthet gjorde att han snabbt halkade efter med studierna och mestadels ägnade han sig åt dagdrömmande. Hans pappa hade sagt till honom att inte vända sig till andra vuxna i hans omgivning. Om Thomas hade problem skulle han berätta om dem hemma, någonting han inte tordes göra. jag vet exakt vad min pappas svar skulle bli om jag sa att jag hade blivit mobbad i skolan. Då hade hans enkla svar varit nämen slå ned dem, om någon mobbar dig, mobba tillbaka, om de slår dig, slå tillbaka. Våld var ingenting Thomas uppskattade, någonting han blev utsatt för även i hemmet. Satt han eller tilltalade han sin pappa fel var det inte ovanligt att Thomas fick utstå slag. Han förblev tyst och mobbningen fick fortgå. När Thomas kom till högstadiet uppmärksammade han hur skolans värstingar fick den respekt han själv önskade (idag ser han skillnad på respekt och det som i den här situationen rörde sig om fruktan, någonting han inte gjorde då) och han började umgås med värstingarna. Men för att göra det var han tvungen att genomgå vissa uppoffringar, exempelvis kunde han inte längre gå på lektionerna utan började skolka och när de skolkade bar det av till närmsta livsmedelsbutik för att se vad de kunde komma över. 15

21 6.1.4 Gustaf Gustaf växte upp tillsammans med sin ensamstående mamma och syskon. Bortsett från viss frånvaro då hans mamma behövde få hushållet att gå runt var hans familjeförhållanden goda, detsamma gäller hans skolgång. Han var idrottsintresserad och hade varken problem med umgänge eller skolgången. Det Gustaf beskriver som eggande i hans uppväxt var att se andra med saker han saknade. men, jag suktade hela tiden efter grejer som jag inte kunde få och jag såg till att jag fick de sakerna på ett eller annat sätt. Gustaf utvecklade tidigt ett ekonomiskt och entreprenörstänk. Det började med att han vid 10 års ålder förfalskade lotter som han kunde växla in för presentkort att spendera i diverse butiker. Det här beteendet eskalerade för att passa den livsstil han anammat. 6.2 Den Kriminella Karriären Daniel Daniels storebror var involverad inom kriminalitet men gjorde vad han kunde för att Daniel inte skulle gå samma väg. Men han kunde inte alltid hålla reda på Daniel och under Daniels högstadieperiod åkte hans bror in i fängelse för första gången och det fanns inte längre någon som kunde se efter Daniel. Daniel beskriver högstadiet som en arena för upplärning i kriminalitet, att det var där som narkotika både började brukas och säljas. Skolan som enbart bekymrade sig för att behålla sitt rykte gjorde vad den kunde för att hålla det som skedde på skolan kvar på skolan. Daniels föräldrar hade vi det här tillfället skiljt sig och efter högstadiet gjorde Daniels mamma ett försök att ta honom bort från sina gamla områden och umgängen. Vad hon aldrig insåg var att hon, enligt Daniel, var en stor del av problemet och han kunde inte tänka sig leva ensam med henne. Efter bara att par månader flyttade Daniel tillbaka till sin pappa som bodde kvar i deras gamla område. Det var dags för Daniel att söka till gymnasiet och han var intresserad av media. Betygen räckte inte till och Daniel fick börja med att söka sig till ett individuellt program för att höja sina tidigare betyg. Det första programmet Daniel kom till liknar han vid en lekstuga, något han inte kände var för honom. Daniel beslöt sig för att söka sig till ett annat gymnasium som erbjöd samma program. Det nya gymnasiet gjorde att Daniel var tvungen att resa betydligt längre än tidigare och dit han kom var han en utböling, ingen visste vem han var. Det året Daniel läste upp sina betyg beskriver han som sitt sabbatsår. Daniel fick bra betyg och han beskriver sig som klassens lugna pluggis. En identitet han dock kom att lämna bakom sig vid sitt nästa val av utbildning. Daniel kom in på ett 16

22 mediaprogram som fanns tillgängligt i sitt gamla område och han möttes där av bekanta ansikten. Här beskriver Daniel pressen på honom att återigen leva upp till sitt rykte, människorna där hade en förutfattad bild av vem han var och hur han skulle bete sig. Efter knappt en månad var Daniel tillbaka till sina gamla vanor. Daniel berättar om en händelse när han tillsammans med sina vänner rånade en elektroniktransport. Vid det tillfället insåg han att den han hade varit under sitt sabbatsår skulle han aldrig att kunna bli, där han befann sig nu. Narkotikan som funnits i bilden under flera år trappades upp efter gymnasietiden. Direkt efter gymnasiet försökte Daniel söka arbete. Han beskriver hur han gjorde massvis med sökningar men fick i de flesta fallen aldrig ens något svar. Återigen kände sig Daniel utelämnad av samhället. varför ska jag följa uppsatta regler från ett samhälle som inte ens vill ha mig. Strax efter detta började Daniel bruka heroin och han beskriver här hur allting började gå kraftigt utför. I samband med Daniels ökade behov av heroin tillkom även de dagliga brotten i en kamp om att kunna hålla jämna steg med sitt beroende Fredrik Fredrik var 11 år gammal när han kom i kontakt med ett kriminellt gäng. Tillsammans med gänget började Fredrik konsumera alkohol och deltog i de aktiviteter som gänget tog sig för. Deras verksamheter involverade bruk av alkohol, narkotika och våld. Det som lockade Fredrik var den uppmärksamhet och känslan av tillhörighet. då, som ett barn, som en 11åring så du går bara på känslan och umgänget, ingen vill vara ensam, alla vill vi tillhöra någonting. De som tidigare varit hans förebilder (fotbollsledare, en av vännernas pappa) ersattes nu av hans närmsta gängledare som var kring år gamla. Allt eftersom Fredriks involvering med gänget ökade kom han snart i kontakt med de äldre ledarna, de som stod för tillförsel av narkotikan och alkoholen. Fredrik beskriver hur de kom till gänglokalen i dyra bilar, smycken och välklädda. Fredrik fick här nya förebilder, han ville bli som de. Fredrik kände sig avvisad av både skolan och fotbollen. Han förklarar hur den ilska som samlats inom honom äntligen fick utlopp tillsammans med gänget, främst genom att slåss och det visade sig att detta var något som Fredrik var duktig på. Han beskriver den kraftfulla känslan av att få beröm genom ord eller bara en klapp på axel, det kändes bra och från den dagen vart de det livet han levde. 17

23 Fredrik blev äldre och det visade sig allt eftersom att han hade färdigheter som gjorde honom kriminellt framgångsrik. Fredrik ville klättra i rang och han visste hur det skulle gå till. När han var fjorton år slog han ned en av sitt gängs ledare och på så sätt tog Fredrik över rollen som gängledare. Fredrik gör liknelser till djurriket, hur han i det skedet tog över en av rollerna som alfahane genom att slå den tidigare i en fysisk konfrontation. Genom åren Fredrik varit med i gänget innan han blev gängledare hade han observerat den negativa effekten som rädsla kunde ha för affärerna, det var inte alla som vågade närma sig gängmedlemmarna vilket innebar färre köpare. Tidigare gängledare hade varit fruktade av sina kunder och haft ett rykte om sig som enligt Fredrik inte var gynnsamt för affärerna (narkotika, alkohol, vapen). Fredrik som fortfarande såg upp till de äldre ledarna visste att det var genom affärerna som han kunde få deras uppskattning och uppmärksamhet. Fredrik beslöt sig för att skapa ett gott rykte i hopp om att hjälpa affärerna i rätt riktning. Genom en incident i skolan då Fredrik försvarade några förstånds-handikappade emot ett gäng fotbollskillar blev Fredrik både känd och överlag omtyckt. Han berättar hur folk runtom i hans kommun hörde av sig och bad om hjälp att hantera mobbare. Fredrik beskriver sig själv som värstingen folk ville vara med och hur affärerna blomstrade. På vardagarna tog han beställningar och fram emot helgen blev det försäljning. Det enda problemet som för Fredrik kvarstod var gängrivaliteten mellan olika områden. Han beskriver att man inte kunde åka varsomhelst utan att det blev bråk, vilket var kontraproduktivt för affärernas spridning. Det slutade dock med att Fredrik tillsammans med de andra områdenas gängledare påbörjade ett samarbete. Detta var dock bara början. Fredrik skulle komma att bli mycket framgångsrik i den undre världen och kom senare att knyta kontakter med den jugoslaviska maffian. Han beskriver sin roll inom kriminalitet som en spindel i nätet. Vissa behövde vapen, vissa behövde göra sig av med stöldgods och Fredrik kunde hjälpa dem sammanföra rätt personer för rätt ändamål Thomas När Thomas började umgås med skolans värstingar påbörjades snatteriet. Det rörde sig främst om godis och glass för hans del. Vid 15 års ålder åkte Thomas fast för första gången. Han greps för snatteri, brott mot knivlagen och olaga hot. Thomas visste att hans föräldrar skulle bli kontaktade och såg till att hålla händelsen borta från sin pappa. Då Thomas mamma inte heller ville se honom få stryk lät hon händelsen bli deras hemlighet. Thomas mamma förstod inte svenska särskilt bra vilket ledde till att han tolkade samtalet med polis och socialen för henne. Thomas sa till henne att anledningen till samtalet med socialen var att han hade problem med skolan, att han låg efter och 18