Anteckningar möte i Kvalitetsnätverket

Transkript

1 Kvalitetsnätverket Göteborg 8 jun 2018 Anteckningar möte i Kvalitetsnätverket Närvarande Åsa Holmstrand, Alingsås (tf ordf) Maggan Melander, Ale Elin Svensson, Alingsås Dajana Mehdin, Härryda Andréas Mårtensson, Kungsbacka Nina Silfverblad, Kungälv Jonatan Bengtsson, Kungälv Christian Jerhov, Lerum Stefan Ekenberg, Mölndal Marie Horsholt-Mikkelsen, Mölndal Jessica Dahlkvist, Öckerö Stina Lindskog, GR (tf sekr.) Samt Maria Järgenstedt SYV Härryda kommun (punkt 2) Emma Theiland Nilsson, GR (punkt 2) Susanna Rolstad, GR (punkt 3) Ej närvarande Elin Rosén, Härryda ersattes av Dajana Mehdin Carina Samuelsson, Alingsås Elin Hallberg, Göteborg Joacim Englund, Göteborg Jonas Askne, Göteborg Helena Wallström, Göteborg Jonas Österberg, Göteborg Magnus Fogelblad, Kungsbacka Anneli Holmén Hilding, Kungälv ersattes av Nina Silfverblad VAKANT, Lilla Edet (kanske; Leif Gardtman) Marika Abrahamsson, Partille Aron Larsson, Stenungsund Dan Christoffersson, Tjörn

2 Tema: Tillitsbaserad styrning och enkäter som del i kvalitetsarbetet 1. Välkomna Tf. ordförande Åsa Holmstrand, Alingsås hälsar välkomna och öppnar mötet. Närvarande på mötet presenterar sig. 2. GR Samsyv, Allas ansvar Inbjudna Emma Theiland Nilsson, GR samt Maria Järgenstedt, samordnare SYV Härryda kommun presenterar projekt GR Samsyv i stort och vad projektet innebär mer konkret i Härryda kommun. GR Samsyv, Allas ansvar är ett ESF-finansierat projekt som syftar till att utveckla studieoch yrkesvägledningen som hela skolans ansvar. Pilotkommuner som deltar i projektet är Härryda, Partille och Stenungssund. Varje kommun har en lokal processledare, från GR finns två regionala processledare. Mål för GR-Samsyv är att utveckla modeller, metoder och strukturer som bidrar till att studie-och yrkesvägledningen blir hela skolans ansvar samt tydliggöra hur kommunen och lokalsamhällets arbetsliv kan arbeta tillsammans för att bidra till den strategiska kompetensförsörjningen. Under våren har de deltagande kommunerna tagit fram var sin handlingsplan för hur detta arbetet ska gå till, med utgångspunkt från en genomförd nulägesanalys. Under hösten påbörjas arbetet med att införa nyttjandet av handlingsplanen på pilotskolor i kommunen och under våren 2019 ska handlingsplanen implementeras på bred front i kommunen. Projektet arbetar övergripande med kvalitetssäkring genom att handlingsplanen ska bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna och respektive kommun. Oftast inkluderas inte studie-och yrkesvägledning i det systematiska kvalitetsarbetet exempelvis finns inga frågor om studie-och yrkesvägledning med i Skolinspektionens enkät och därmed inte heller i GR:s elevenkät. Det lyfts också att det är svårt att mäta studie-och yrkesvägledning och försök som gjorts enkelt hamnar i att räkna antalet elever per en studie-och yrkesvägledares tjänst. Projektet ska avslutningsvis skapa en generell modell för hur verksamheter kan arbeta för att en handlingsplan ska leva att den faktiskt nyttjas och inte blir en skrivbordsprodukt. I Härryda kommun har varje rektor utsett en person per skola som är ansvarig för att planen kommer lyftas i alla arbetslag på skolan, detta som ett sätt att implementera handlingsplanen. I uppstart kommer handlingsplanen presenteras vid en fortbildningsdag. Under hösten ska varje arbetslag arbeta fram en aktivitetsplan vilken samlas in till rektor. Under våren utvärderas aktivitetsplanen av respektive arbetslag vilken också samlas in av rektor. Aktivitetsplanen innehåller en bank med aktiviteter vilka baseras på studie-och yrkesvägledning som hela skolans ansvar och är anpassade efter olika åldrar. Varje arbetslag ska sätta upp aktiviteter utifrån: * Öka val och beslutskompetens * Motverka norm och könsstereotypa studie-och yrkesvägval * Öka samverkan mellan skola, samhälle och arbetsliv Presentationen avslutas med en fråga till gruppen: Finns möjlighet att inkludera en fråga om studie-och yrkesvägledning i GR:s elevenkät? De ledamöter som yttrar sig ställer sig

3 positiva till att se över den möjligheten men ställer sig frågande till hur en sådan fråga skulle kunna ställas? Emma Theiland Nilsson, GR poängterar att pilotkommunerna i projektet skulle kunna fungera som test-kommuner för att se utfallet av en viss ställd fråga. Ett inspel från Jonathan Bengtsson, Kungälv är att se över möjligheten att nyttja en sådan fråga för att kartlägga elevernas behov i frågan? Jonathan poängterar också att de olika årskurserna skulle kunna ha en gemensam rubrik, men att frågan ställs olika beroende på elevens ålder. Nätverket beslutar att AU ska utreda saken vidare. 3. Tillitsbaserad styrning och ledning Susanna Rolstad, GR verkar inom området samspel mellan individer och organisationer och är inbjuden för att tala om tillitsbaserad styrning och ledning. Susanna presenterar Tillitsdelegationen, några konkreta metoder för att nå en förändrad styrning samt leder en två diskussionsfrågor som förs i helgrupp. Tillitsdelegationen är en av regeringen tillsatt statlig utvärdering som ska bedriva försöksverksamheter och i förlängningen föreslå nya styrmodeller för offentlig sektor. Målet är att styrningen av den offentliga förvaltningen i högre utsträckning ska baseras på tillit. Tillitsdelegationen har ansvar över en grupp forskare som befinner sig i några försöksverksamheter, en forskningsantologi på arbetet publiceras den 14/6-18. Tillitsdelegationen svarar på en kritik av dagens styrning av offentlig sektor, där New Public Management drivits hårt i Sverige, men också i exempelvis England. Det framhävs att dagens styrning kantats av fragmentisering, där de professionella styrts bort från sitt uppdrag, av administrativ börda i form av främst uppföljning och utvärdering, stelbenthet vilken kommer av detaljstyrning samt internt fokus med betydelsen vi gör rätt saker, men det kanske inte alltid har varit rätt fokus. Standardiseringar inom offentlig sektor bidrar till problematik för systemet att reagera på något oväntat. Stuprören innebär att varje del i en verksamhet fungerar bra, men har svårt att fungera tillsammans det innebär exempelvis att en brukare endast kan ha ett problem åt gången. Tillitsbaserad styrning och ledning är en samling metoder som syftar till att öka kvaliteten i offentligt finansierade tjänster, genom att öka tilliten till brukare och brukarmötande yrkesgrupper. Definitionen av Tillitsbaserad styrning och ledning enligt Tillitsdelegationen är styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa att medarbetaren kan, vill och vågar hjälpa brukaren. Några konkreta metoder som kan bidra till en förändrad styrning lyfts, där en specificeras särskilt för vidare diskussion i gruppen: Städa i styrningen, rensa bland mål, indikatorer och regelverk. Vilka positiva effekter kan komma av styrningsstädning i skolan? I diskussionen framkommer att skolan är målstyrd av staten, att mål-och resultatstyrning fortfarande sätter ramarna för verksamheten. Det påpekas att det finns en inbakad problematik i och med att skollagen är rättighetsbaserad att eleven har rätt till Med en sådan lagstiftning krävs en viss kontroll, något som lokala huvudmän inte kan förändra. Rektorer kan välja att ha tillit till sina anställda och lita på att eleverna får det som de har rätt till, men om Skolinspektionen genomför en tillsyn, då behöver rektor kunna visa upp sina egna kontroller på att denne vet att eleverna erbjuds det som de enligt skollag har rätt till. Susanna påpekar att Tillitsdelegationen är uppmärksamma på att mål-och resultatstyrningen fortfarande sätter ramarna för arbetet och delegationen syftar till att

4 finna varianter på den styrningen, kanske snarare än att helt byta ut mål-och resultatstyrning. Flera i gruppen lyfter att det är svårt att styra genom mål-och resultatstyrning och om en ledare misslyckas är det enklare att förkasta modellen snarare än sitt eget jobb. Om många efter flertalet år med mål-och resultatstyrning anser det vara ett svårt styrsätt, finns det eventuellt grund till förändring av det systemet konstateras av gruppen. Nästa fråga för nätverket att diskutera var Hur behåller vi koll och möjligheter till uppföljning om vi luckrar upp mål- och resultatstyrning? Det förs en diskussion om huruvida verksamhetsutvecklare och liknande professioner själva följer upp mer än vad som krävs enligt skollagen. Kontrolleras vissa saker flera gånger? Gynnar de kontroller som finns verksamheten? Det förs en diskussion om att det i vissa fall finns en diskrepans mellan vad det systematiska kvalitetsarbetet visar är elevernas behov och vad politiken önskar att ta del av för information. Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet utgå från elevernas behov, information samlas in och mål sätts utifrån den informationen. När politiska mål sätts till följd av vallöften eller vad politiken önskar ta del av för information om skolan fungerar inte det systematiska kvalitetsarbetet önskvärt framhåller gruppen. Fika 4. LUPP och elevenkäten Stina Lindskog, GR presenterar mål, syfte med enkäterna samt resultat från LUPP (2017) samt elevenkäten (2018) för de kommuner som valt att delta (alla kommuners årskurs 2 genomför GR:s elevenkät). 12/6 18 genomförs en LUPP-workshop där deltagande kommuner bjuds in till FoU i Väst GR för att diskutera resultaten av enkäten livssituationen för de unga invånarna. Den 22/10 18 presenteras resultat och analys av enkäten på en spridningskonferens, informationsblad finns bifogad. Presentationen gällande GR:s elevenkät finns bifogad, utvalda delar ur presentationen gällande LUPP finns bifogad till följd av kommande spridningskonferens där resultaten offentliggörs. 5. Diskussion: hur använder vi oss av resultaten från enkäterna (ex LUPP och elevenkäten) i det systematiska kvalitetsarbetet? Diskussion förs initialt i smågrupper och delar presenteras sedan i helgrupp. Några kommunrepresentanter påpekar att det är en annan förvaltning än deras som är den genomförande förvaltningen av LUPP-enkäten, något som försvårar användningen resultaten. Dessutom är det svårt att sätta upp aktiviteter motsvarande elevernas behov och följa dem, eftersom den genomförs så sällan. För de kommuner som har få av sina elever i hemkommunen stärks den problematiken, eftersom de inte vet vilka elever resultatet gäller. Generellt upplevs LUPP-enkäten vara något svårhanterlig, eftersom den inte endast innehåller frågor om skolan. Det påpekas också att den kan användas för analys på enhetsnivå, men inte på huvudmannanivå. Samtidigt lyfts, precis som Susanna Rolstad tidigare presenteras att det finns många dimensioner i en människas liv som hänger ihop och påverkar beteenden och mående. Därmed konstateras att det ändå kan vara intressant att veta vilka ungdomar det är som finns i kommunens skolor, hur de mår och vad utanför skolan som kan tänkas påverka deras behov, beteenden och mående i skolan. GR:s elevenkät uppfattas som mer användbar än LUPP-enkäten, en ledamot beskriver det som att den är basen i det systematiska kvalitetsarbetet. Det upplevs som svårt ibland att förklara index för medarbetare, att ett index på 75 inte är 75 % och vad som egentligen menas med ett indexvärde.

5 En fråga som lyfts och som bör redas ut vidare inför kommande LUPP-enkät, rör GDPR. Vem lämnar kommunen över uppgifter till, vilka avtal behövs? Gruppen önskar gärna att Åsa Nilsson, FoU i Väst GR, stöttar i den utredningen. 6. Diskussion: Skolan, marknaden och framtiden Diskussion förs utifrån kapitel 15 Marknaden och viljan att mäta. Gruppen upplever kapitlet som något provokativ, då kapitlet mer liknar en krönika än en vetenskaplig text. Diskussion förs kring vem som ska använda den statistik som genereras, politiken eller rektorer? Eleverna har skattat sin upplevelse av skolan, den som analyserar resultatet vet inte om det är ett större eller mindre hopp mellan ett värde på 3 och 4, eller mellan 4 och 5. För att veta behöver eleverna tillfrågas! När numerär information aggregeras kan det bli problematiskt, eftersom det då inte går att utläsa vad som finns bakom värdet. Ett exempel som lyfts är de nationella proven, vilka varierar i svårighetsgrad och därmed kan påverka elevernas resultat mer eller mindre än elevens kunskapsnivå är svårt att veta. 7. Övrigt Ordföranden frågar efter datum och önskemål kring tema inför höstens möten. Gruppen anser att fredagar är den bästa mötesdagen och önskar det inför hösten. Följande teman önskas: Skolbibliotek. Nätverk? Dragning: Skolbiblioteket är ingen bling-bling-verksamhet, Anna-My Zetterberg, Sofia Gardell och Lina Mattson, Hulebäcksgymnasiet. Prop En gymnasieutbildning för alla Margareta Allen om ny lagstiftning och utredning. Vad innebär detta för skolan? Tillitsbaserad styrning och ledning, mer konkret. Läsa Jonas Österbergs bok Tillitsbaserad styrning i skolans styrkedja och diskutera. Susanna Rolstad tipsar om Johan Quist, Centrum för tjänsteforskning i Karlstad vilka bedriver forskning om värdeskapande genom tjänster med utgångspunkt i individers, organisationers och samhällets behov. Vidare fundering framöver, om det i dagordningen kan framgå vilka skolformer som kommer beröras under mötet så att de kommuner som har olika tjänster för olika skolformer vet vilka som bör gå på mötet. Åsa Holmstrand Ordförande /Stina Lindskog Sekreterare