Länder med vilka Sverige har slutit bilaterala avtal om forskningssamarbete: en översiktlig datasammanställning och analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länder med vilka Sverige har slutit bilaterala avtal om forskningssamarbete: en översiktlig datasammanställning och analys"

Transkript

1 Dnr Länder med vilka Sverige har slutit bilaterala avtal om forskningssamarbete: en översiktlig datasammanställning och analys PM Enheten för statistik och analys Dan Holtstam & Daniel Faria

2 Innehåll Inledning... 3 Allmänna data om länderna... 3 Forskning och utveckling (FoU)... 6 Bibliometri... 9 Sammanfattande diskussion Referenser Appendix

3 Inledning Vetenskapsrådet avser, i linje med forsknings- och innovationspropositionen (2012/13:30) och myndighetens regleringsbrev för , att öka sitt engagemang vad gäller bidrag till genomförande av forskningssamarbeten med de länder vilka Sverige har slutit bilaterala avtal med. Sverige har för närvarande forskningsavtal på regeringsnivå med åtta stater (Indien, Japan, Kanada, Kina, Singapore, Sydafrika, Sydkorea och USA). Argentina och Brasilien kan tänkas tillkomma inom en nära framtid. I avsikt att identifiera de länder i ovanstående uppräkning (8 + 2) som är av allra störst intresse för svenskt vidkommande, har följande preliminära analys baserad på tillgänglig statistik och bibliometriska data genomförts. Med Korea avses i det följande Republiken Korea (ROK). Vad gäller Kina menas genomgående Folkrepubliken Kina (PRC). I internationell statistik särredovisas ofta den kinesiska särskilda administrativa regionen Hongkong (Hong Kong SAR). I följande redogörelse är data för Kina och Hongkong sammanslagna, där inte annat anges. Allmänna data om länderna 48% av jordens befolkning, 53% av global BNP En kort sammanställning av allmän statistik för länderna ingår här för ge en bild av vilka muskler de har i termer av humankapital, ekonomiska resurser etc. En liten sammanställning har också gjorts för att belysa den politiska och sociala situationen i länderna och bedöma eventuella risker förknippade med den. En tabell visar på omfattningen av utbytet med Sverige. Fyra av de fem befolkningsmässigt största staterna i världen ingår bland de tio studerade länderna, och totalt samlar de cirka 48% av jordens befolkning (Tabell 1). Det är stor variation i tillväxten, alltifrån Japan som i praktiken har en krympande befolkning, till snabbt växande länder som Indien och Singapore (i det senare fallet genom migration). Även Kinas befolkningsutveckling har dämpats och man beräknar att Indien omkring år 2025 tar täten som den folkrikaste nationen. [1] Tabell 1 Befolkningsstatistik Folkmängd 2011 Andel globalt Tillväxt (tusen personer) Kina % 7.0% Indien % 17.3% USA % 10.4% Brasilien % 12.3% Japan % 0.8% Sydafrika % 15.8% Korea % 6.6% Argentina % 11.2% Kanada % 12.4% Sverige % 6.5% Singapore % 28.7% Källa: UNdata/ Monthly Bulletin of Statistics Online I termer av nominell BNP är USA alltjämt världens största ekonomi, och ytterligare fyra av länderna här är med bland de tio största: Kina på andra plats, Japan på tredje, Brasilien på sjunde och Indien på tionde. Kanada hamnar på 11:e plats i världen.[2] Tillsammans står de tio länderna för 52,6% av 1 Vetenskapsrådet ska initiera, utveckla och finansiera forskning med de länder som Sverige har ingått bilaterala forskningsavtal med. 3

4 dagens globala BNP (Tabell 2) som är cirka 70 biljoner dollar. Tillväxten, mätt som årlig BNP-ökning (se Figur 1) var god under huvuddelen av 00-talet, särskilt i de asiatiska ekonomierna med Kina i täten, men utvecklingen bröts i samband med den internationella finanskrisen Nedgången blev som störst i de mer utvecklade ekonomierna. Efter en viss återhämtning under ett par år därefter synes världsekonomin återigen ha bromsat in. Prognoserna för när Kina passerar USA i BNPhänseende varierar, men det bör enligt de flesta bedömare kunna inträffa redan under det innevarande decenniet.[3] Tabell 2 Ekonomisk statistik. Data för 2011 BNP (miljarder USD) Andel av global BNP (%) BNP per capita (USD) BNP per capita (köpkraftskorr. USD) Offentliga utgifter (% av BNP) Argentina % Brasilien % Indien % Japan % Kanada % Kina % Korea % Singapore % Sverige % Sydafrika % USA % Källa: International Monetary Fund, World Economic Outlook Database Sett till BNP per capita (även med hänsyn till skillnader i levnadsomkostnader) finns i gruppen av länder några av världens rikaste (USA, Kanada, Singapore). Argentina, Brasilien Kina och Sydafrika ingår i kategorin övre-medelinkomstländer och Indien räknas som undre-medelinkomstland, enligt Världsbankens klassificering.[4] Ett bredare mått för att ange uppskattat välstånd i ett land är det s.k. Human Development Index, som även tar hänsyn till bl.a. livslängd och utbildningsnivå. Aktuell rangordning är: USA (nr. 3 i världen), Sverige (7), Japan (10), Kanada (11), Korea (12), Hongkong (13), Singapore (18), Argentina (45), Brasilien (85), Kina (101), Sydafrika (121), Indien (136).[5] Figur 1 Årlig förändring av BNP i fasta priser Data från IMF, World Economic Outlook. 4

5 Hur väl länderna styrs (avser här den svåröversatta termen governance ) avspeglas i olika indikatorer, varav ett urval visas i Tabell 3. Kanada förefaller vara den enda stat som har en situation fullt jämförbar med Sveriges. De länder som saknar ett fullvärdigt demokratiskt statsskick, eller har stora interna motsättningar får lägre genomgående placeringar. Ett undantag är Singapore, som tycks förena ett effektivt styre och politisk stabilitet med en auktoritär regim. Singapore och Kanada (liksom Sverige) uppfattas också som att de tillhör de samhällen i världen med lägst grad av korruption (låga tal i placering i Tabell 3). (Notera den stora skillnaden mellan Hongkong och moderlandet Kina i flera avseenden.) Tabell 3 Governance indicators (för 2011) och grad av korruption (2012) Government Effectiveness Political Stability Voice and Accountability Corruption Perception (relativa uppskattningar) Placering Poäng Argentina Brasilien Hongkong Indien Japan Kanada Kina Korea Singapore Sverige Sydafrika USA Källor: World DataBank, Worldwide Governance Indicators; Transparency International Ländernas direkta betydelse för Sveriges ekonomi varierar (Tabell 4). Endast USA (4:e plats) och Kina (10:e) finns med på listan över landets tio viktigaste exportländer.[6] Inget av dem tillhör de stora invandrarländerna, men bland de inkommande från Kina och Indien finns sannolikt en inte obetydlig andel personer med koppling till forskning- och utvecklingsbranschen. Stora antal studerande därifrån gästar varje år också vårt land. USA är en vanlig destination för emigrerande svenskar (den viktigaste utanför Norden).[7] Tabell 4 Ländernas utbyte med Sverige Utrikeshandel 2012 (miljarder kronor) Migration (antal personer) Gäststuderande 2011 (antal) Export Import Emigration Immigration Argentina < 2 < Brasilien 11,8 4, Indien 11,3 5, Japan 17,1 12, Kanada 9,7 3, Kina 42,7 52, Korea 8,3 9, Singapore 8,6 0, Sydafrika 10,3 2, USA 75,0 35, Källor: ekonomifakta.se; World DataBank; UNESCO Inst. for Statistiscs 5

6 Forskning och utveckling (FoU) Allmänt om finansiering och resurser Den totala årliga investeringen i FoU i världen har under senare år utgjort cirka 2% av global BNP, med ganska små variationer (prognosen för 2013 pekar på 1,8%).[8] Spridningen mellan regioner över tid är emellertid stor (Tabell 5 och Figur 2 nedan). Av de tio länderna har Korea och Kina gjort stora målinriktade ökningar sedan 2001, och det sistnämnda nästan fördubblat sin insats, och blivit den näst största forskningsnationen i absoluta tal.[9] Kinas andel av världens FoU-satsningar närmar sig andelen av global BNP, till skillnad från Indien och Brasilien, som fortfarande bidrar mycket mer till världsekonomin än till FoU (relativt sett). Koreas del av de globala FoU-kostnaderna är dubbelt så stor som landets procentuella tillskott till BNP. Korea har dessutom ambitionen att snabbt höja sin FoU-andel till 5% av BNP.[10] De av tradition forskningsintensiva länderna, som USA och Japan (även Sverige tillhör denna kategori), har om hänsyn tas till inflationen endast någorlunda kunnat vidmakthålla sina höga nivåer 2. (Notera att nedgångar i BNP kan ge skenbara ökningar, som inte motsvaras av någon reell ökning av FoU-satsningarna.) Tabell 5 Kostnader för FoU och fördelning på utförare. Data för 2010 eller senast tillgängliga FoU-utgifter som andel av BNP (%) FoU-utgifter per capita (köpkraftskorr. USD, 2005 års priser) Business enterprise FoU-utförare, per sektor (%) Government Higher education Private nonprofit Argentina Brasilien Hongkong Indien Japan Kanada Kina Korea Singapore Sverige Sydafrika USA Källor: UNESCO Inst. for Statistiscs; OECD I relation till folkmängden finns en tätgrupp (USA, Singapore, Japan och Korea) som har ungefär samma FoU-investeringsnivå som Sverige, över 1000 dollar per capita. Kanada intar en mellanposition (liksom specialfallet Hongkong), övriga återfinns på betydligt lägre nivåer, från cirka 120 dollar och nedåt. Vad gäller fördelningen av utgifter på organisationstyp är det också stora skillnader (Tabell 5). Sverige har en hög andel FoU inom företagssektorn och i övrigt utförs den mesta forskningen på universitet och högskolor; andelen inom övriga statliga myndigheter och institut är traditionellt liten. Japan, Korea, Kina och USA har också stora delar förlagda till industrin men betydlig mindre i universiteten. Indien har en unik profil bland länderna, där huvudelen av resurserna går till den statliga sektorn utanför universiteten. 2 Man kan notera att EU, som år 2000 satte upp som mål att spendera 3% av sin BNP på FoU 2010, idag endast når upp till det globala medelvärdet. Horisonten har nu flyttats till

7 Figur 2 Kostnader för FoU som andel av BNP Data från UNESCO och OECD. För Brasilien, Indien och Sydafrika saknas data för vissa senare år. Tabell 6 Forskare och totalt verksamma inom FoU (heltidsekvivalenter). Data från 2009 eller senast tillgängliga. Antal forskare Antal forskare per miljon innevånare Antal personer inom FoU Antal personer inom FoU per miljon innevånare Argentina Brasilien Hongkong Indien Japan Kanada Kina Korea Singapore Sverige Sydafrika USA ej data - Källa: UNESCO Inst. for Statistiscs 7

8 Japan, Korea och Singapore har med sin industritunga FoU-verksamhet den högsta forskartätheten bland länderna (på samma nivå som Sverige eller högre). Stora ökningar under det senaste decenniet har dock främst ägt rum i de asiatiska utvecklingsländerna. Indien, Kina och Brasilien har också förhållandevis stora andelar FoU-personal som inte räknas som forskare (sannolikt en konsekvens av ländernas relativt låga lönekostnader, som ger möjligheter att hålla sig med större kadrer av assistenter och tekniker). Figur 3 nedan sammanför data från Tabell 5 och 6. Figur 3 Relationen mellan ländernas forskartäthet och satsningar på forskning och utveckling. Cirklarnas storlek är proportionell mot ländernas totala FoU-satsningar. Data från Tabell 5 och 6. Antalet patent (Tabell 7) från länderna kan tas som ett möjligt mått på innovationskraften. Sverige och Japan har i detta avseende tätpositionerna, sett till ländernas befolkningsstorlek. Korea och USA är också innovationsintensiva länder med detta mått. Sannolikt finns dock stora variationer i ländernas traditioner på detta område (vad gäller möjligheter och benägenhet att söka patent). 8

9 Tabell 7 Antal patentansökningar registrerade enligt PCT (Patent Cooperation Treaty). Fraktionerade data för 2010 Antal registrerade patent Antal patent per miljon innevånare Argentina Brasilien Indien Japan Kanada Kina Korea Singapore Sverige Sydafrika USA Källa: OECD Bibliometri 53% av världens vetenskapliga produktion Den bibliometriska informationen för de länder som ingår här baseras på data från Vetenskapsrådets publikationsdatabas, som i sin tur bygger på grundmaterialet i Web of Knowledge (Thomson Reuters). 3 Efter översiktliga bibliometriska data, om publikationsvolymer och citeringsstatistik, presenteras nedan ländernas forskningsprofiler baserat på ett mer detaljerat underlag, som är indelat i ett antal olika vetenskapsområden. Den analysen syftar till att illustrera skillnader och likheter mellan länderna på en övergripande nivå. I en efterföljande del presenteras och diskuteras samarbetsmönster, i form av vetenskapliga sampublikationer, mellan Sverige och respektive land. Med publiceringsvolym (eller antal publikationer) avses genomgående antalet fraktionerade publikationer, vilket innebär att publikationerna delas mellan deltagande länder i proportion till andelen av de angivna adresserna. All citeringsstatistik som redovisas är s.k. fältnormerad medelcitering beräknad med ett treårigt citeringsfönster (d.v.s. citeringar erhållna under publiceringsåret och de två följande åren), exklusive självciteringar. I Figur 4 visas utvecklingen av medelcitering för ländernas publikationer under perioden De mest dramatiska förändringarna står Kina, Singapore och Indien för, med ökningar på mer än 100%. Forskare i Argentina, Brasilien, Korea och Sydafrika har också blivit betydligt mer citerade under den senaste 20-årsperioden. De minskningar som USA och Japan fått vidkännas kan till del förklaras med att antalet citeringar ökat globalt. Alltjämt är det stor spännvidd mellan de högst och lägst citerade. Det finns även stora skillnader i publiceringsvolym, vilket man ser i Figur 5, som visar den genomsnittliga årliga produktionen av vetenskapliga publikationer över perioden De två största forskningsutförarna här, USA och Kina, är även världens största totalt sett, och står tillsammans för drygt 30% av alla publikationer. Sverige, med en genomsnittlig årlig produktion på drygt artiklar, svarar för 1% och är tillsammans med Singapore, Sydafrika och Argentina bland de mindre länderna i denna studie. Samtliga tio täcker ca 53% av världsproduktionen. 3 Certain data included herein are derived from the Science Citation Index Expanded, Social Science Citation Index and Arts and Humanities Citation Index prepared by Thomson Reuters, Philadelphia, Pennsylvania, USA Copyright Thomson Reuters All rights reserved. 9

10 Figur 4 Fältnormerad medelcitering för (glidande 3-årsmedelvärde). Data för Hongkong, som fram till 1999 redovisades separat, är inkluderade i Kinas data. Figur 5 Årlig produktion av vetenskapliga publikationer per år under perioden (vänster) och per miljon invånare och år (höger). 10

11 Eftersom storleken på länderna varierar kraftigt är det även av intresse att presentera ett normaliserat mått på den vetenskapliga produktionen. Den högra delen av Figur 5 visar det genomsnittliga antalet publikationer per år och miljon invånare (se tabell 6). När jämförelsen görs på detta sätt ligger Sverige i topp (cirka publikationer) tätt följt av Singapore och Kanada (drygt publikationer var), medan Kina och Indien (94 respektive 33 publikationer), som är stora producenter i absoluta termer, ligger långt efter. Ländernas forskningsprofiler Utöver skillnaderna i publikationsvolym har länderna även olika forskningsprofiler. Ett sätt att beskriva ett lands profil är att titta på fördelningen av publikationer mellan olika vetenskapsområden och på så sätt uppskatta inom vilka områden en nation är mest aktiv. Här väljer vi att göra detta genom att beräkna ländernas Relative Specialization Index (RSI). )[11, 12] RSI mäter den relativa fördelningen av publikationer på olika vetenskapsområden och jämför med världsgenomsnittet inom samma områden. På så sätt får man en uppskattning på om ett visst land är relativt mer eller mindre aktivt inom ett visst vetenskapsområde i förhållande till resten av världen. RSI för ett visst land och specifikt forskningsområde definieras som: Där RSI kommer genom denna definition att anta värden mellan -1 och 1, där 0 innebär att landets andel av publikationer inom ett visst vetenskapsområde är detsamma som världsgenomsnittet inom samma område. Ett RSI-värde högre än 0 betyder att landet har en relativt högre andel publikationer inom forskningsområdet än snittet för resten av världen. På samma sätt betyder ett negativt RSIvärde att landet har en lägre andel publikationer inom forskningsområdet jämfört med resten av världen. Det är viktigt att notera att RSI är ett relativt mått, där en hög aktivitet inom ett visst område (RSI > 0) måste balanseras av lägre aktivitet inom ett eller flera andra områden (RSI < 0). Man bör också betänka att även om två forskningsområden har samma RSI-värde, kan de bakomliggande publikationsvolymerna vara olika stora. RSI mäter endast publikationsvolymer relativt världsgenomsnittet. I Vetenskapsrådets publikationsdatabas klassificeras varje publikation i 1 6 av totalt cirka 250 ämnesklasser. Ämnesklasserna kan sedan grupperas till mer eller mindre breda vetenskapsområden. För att fånga skillnader i de olika ländernas forskningsprofiler har vi för den här analysen valt att dela in det bibliometriska underlaget i tretton olika vetenskapsområden: agronomi, biologi, biomedicin, klinisk medicin, geovetenskap, ICT (Information and Communication Technologies), ingenjörsvetenskap, materialvetenskap, kemi, fysik, matematik, samhällsvetenskap och humaniora. 4 4 Ämnesindelningen som använts är spru14 (minus övrigt ) 11

12 De två sistnämnda områdena, samhällsvetenskap samt humaniora, har dock låg täckningsgrad i databasen. Man bör därför vara extra försiktig med att dra slutsatser för dessa två områden. I Figur 6 (och Tabell 8, se appendix) presenteras Sveriges RSI baserat på bibliometriska data från åren Diagrammet är ett så kallat radardiagram (även kallat spindelnätsdiagram) där varje axel motsvarar ett vetenskapsområde. Den blå ytan visar Sveriges RSI för de tretton olika forskningsområdena. Figuren med röda kanter visar världsgenomsnittet (RSI = 0). Värden utanför representerar således en högre relativ aktivitet inom ett vetenskapsområde än resten av världen. Omvänt indikerar ett värde innanför den röda linjen att aktiviteten är lägre än genomsnittet. Syftet med diagrammet är att ge en kvalitativ bild av forskningsprofilen, varför de numeriska värdena på RSI utelämnats. Alla underliggande data finns dock presenterad i Tabell 8. Figuren visar även fältnormerad medelcitering för respektive vetenskapsområde i form av den orangea linjen. Även i detta fall markerar den röda polygonen världsgenomsnittet (fältnormerad medelcitering = 1) så att värden utanför indikerar en högre medelcitering än världsgenomsnittet. Återigen är syftet med figuren att ge ett kvalitativt mått på medelciteringen som på så sätt kan jämföras med RSI-värdena. Figur 6 Relative Specialization Index (RSI; blå yta) och medelcitering (orange linje) för Sverige uppdelat på 13 vetenskapsområden. Den röda linjen (polygonen) representerar världsgenomsnittet för RSI och medelcitering. Sverige har en forskningsprofil som överensstämmer väl med världsgenomsnittet, men med en svag övervikt för biologi, biomedicin, klinisk medicin och samhällsvetenskap. Det är också inom dessa områden, samt inom kemi, där medelciteringen är som högst. Skillnaderna mellan olika områden är dock små. På följande sidor (Figur 7) presenteras RSI-plottar för samtliga utvalda länder. Generellt kan man konstatera att länderna har signifikant olika forskningsprofiler. Det tycks inte heller finnas något tydligt samband mellan en hög aktivitet och ett högre värde på medelcitering inom ett givet vetenskapsområde. Argentina och Brasilien har likartade forskningsprofiler med tonvikten på agronomi, biologi och biomedicin. Argentina framträder också med en relativt hög aktivitet inom geovetenskap (vilket bland annat beror på en hög publiceringsaktivitet inom paleontologi). Sydafrika har en liknande 12

13 profil, men med betydligt större tyngd i samhällsvetenskap och humaniora och relativt färre publikationer inom biomedicin. På motsvarande sätt kan man se att Korea, Singapore, Indien och Kina har fokus på fysik, kemi, materialvetenskap, ingenjörsvetenskap och ICT. Bland dessa länder särskiljer sig Singapore genom en extremt hög medelcitering inom framförallt kemi och materialvetenskap (nästan dubbelt så många citeringar som världsgenomsnittet), men även inom agronomi (där det framförallt är ämnet Enviromental sciences som står för hög volym och citeringsstatistik). Inte ens USA, som är det land i världen med högst genomsnittlig medelcitering, är i närheten av dessa siffror för individuella vetenskapsområden. USA och Kanada uppvisar, liksom Sverige, en jämn forskningsprofil. I USA:s fall beror det delvis på att världsgenomsnittet till stor del utgörs av USA:s forskning då landet står för drygt 20% av alla publikationer i databasen. Även Japan har en relativt homogen forskningsprofil, om man bortser från humaniora och samhällsvetenskap. Figur 7 Relative Specialization Index (RSI; blå yta) och medelcitering (orange linje) för respektive land uppdelat på 13 vetenskapsområden. Den röda linjen) representerar världsgenomsnittet för RSI och medelcitering. 13

14 En generell trend är att de engelskspråkiga länderna uppvisar högst aktivitet inom just humaniora och samhällsvetenskap. Detta kan möjligen förklaras med att många andra länder i hög utsträckning publicerar på något av sina inhemska språk inom just humaniora och samhällsvetenskap och att dessa publikationer därför inte återfinns i databasen. Ett lågt värde behöver således inte betyda att det saknas forskning inom området. 14

15 Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns tydliga skillnader mellan de olika ländernas forskningsprofiler. Det är dock viktigt att komma ihåg att vetenskapsområdena som används här är breda, och att det förekommer stora variationer inom vart och ett. Samarbeten Ett sätt att mäta vetenskapliga samarbeten är att studera sampublicering länder emellan och det är den metoden som använts här. För att ringa in samarbeten i en mer traditionell mening, och undvika stora internationella forskningsprojekt där några författare bland hundratals händelsevis är från Sverige och de andra studerade länderna, har vi valt att titta på sampublikationer med upp till fem samarbetande länder, där minst en adress kommer från Sverige och det studerade landet, samt rena samarbeten där endast författaradresser från Sverige och det andra landet ingår. Figur 8 (se även Tabell 9 i appendix) visar antalet samarbeten mellan Sverige och respektive land under perioden I det vänstra diagrammet presenteras antal samarbeten med upp till fem länder och i det högra diagrammet endast rena samarbeten mellan Sverige och respektive land. Förutom att det totala antalet samarbeten blir fler när upp till fem länder inkluderas, ser fördelningen likartad ut i de två diagrammen. Figur 8 Antal samarbeten mellan Sverige och respektive lan under fem år. Samarbeten som inkluderar maximalt fem länder visas till vänster och rena samarbeten mellan Sverige och endast ett land till höger. Länderna är sorterade efter totala antalet publikationer (se Figur 5). För samtliga länder gäller att antalet samarbeten har ökat över tid. Delar av ökningen kan förklaras av att antalet artiklar i databasen har ökat med cirka 4% per år under de senaste tio åren, vilket motsvarar cirka 40% under hela perioden. Det är dock stor skillnad på ökningstakten för de olika länderna. Figur 9 visar den procentuella ökningen av antalet samarbeten under perioden för respektive land. För Kanada och USA är ökningen på samma nivå som för databasen i stort (40%). Då ökningen i antalet samarbeten med Japan ligger en bra bit under 40% innebär det att andelen samarbeten kan ha minskat under de senaste tio åren. För övriga länder har dock antalet sampublikationer i databasen ökat så mycket (>50%) att det antagligen rör sig om en reell ökning av 15

16 antalet faktiska samarbeten. Störst är ökningen för Indien (233%) tätt följt av Singapore (222%) och Sydafrika (206%). Samarbeten per vetenskapsområde Antalet samarbeten per vetenskapsområde och land under perioden presenteras i Tabell 9. Tabellen innehåller antalet samarbeten med högst fem länder, rena samarbeten mellan Sverige och respektive land samt andelen respektive vetenskapsområde utgör bland samarbetena (baserat på de rena samarbetena). Figur 9 Förändring i antal samarbeten mellan Sverige och respektive land (endast rena bilaterala samarbeten) från 2003 till Eftersom vetenskapsområdena är olika stora kan det vara lämpligt att relatera antalet samarbeten till vetenskapsområdets storlek. Tabell 8 innehåller därför också det totala antalet svenska publikationer inom respektive vetenskapsområde under samma period, samt vilken andel dessa utgör av den totala produktionen. Genom att beräkna differensen (i Tabell 9 kallat Andel) mellan andelen ett visst vetenskapsområde utgör bland sampublikationerna med andelen samma vetenskapsområde utgör inom Sverige får man ett mått, i procentenheter, på mängden samarbeten som också tar hänsyn till vetenskapsområdenas storlek. Ett illustrativt exempel är samarbetena mellan Sverige och Argentina. Tabell 9 visar att Sverige under perioden har haft 18 rena sampublikationer med Argentina inom både agronomi och klinisk medicin. I Sverige utgör dock klinisk medicin nästan en tredjedel av all forskning (räknat i antalet publikationer) medan agronomi endast utgör knappt 6%. Relativt vetenskapsområdenas storlek är alltså samarbetet inom agronomi större än inom klinisk medicin, vilket illustreras tydligt om man tittar på differensen mellan andelarna, Andel, som för agronomi är 11,9 procenteneheter och för klinisk medicin är -15,5 procenteneheter. Figur 10 visar Andel för respektive vetenskapsområde och land. Syftet är att identifiera och belysa vetenskapsområden där Sverige har många (eller få) samarbeten relativt vetenskapsområdets storlek. Ett positivt värde (blå staplar) indikerar alltså att det finns fler sampublikationer inom 16

17 vetenskapsområdet än förväntat med tanke på områdets storlek. Ett negativt värde (röda staplar) indikerar det omvända, nämligen att andelen sampublikationer inom vetenskapsområdet är färre än andelen vetenskapsområdet utgör i Sverige. I figurerna har vetenskapsområdena inom varje land sorterats i fallande ordning. Figur 10 Rena samarbeten mellan Sverige och respektive land uppdelat på vetenskapsområde. Staplarna anger (i procentenheter) skillnaden mellan andelen vetenskapsområdet utgör bland sampublikationerna och andelen samma område utgör i den totala svenska produktionen, Andel. 17

18 I den första panelen som visar samarbeten med Argentina ser vi att just agronomi framträder tydligt. Andelen agronomi bland sampublikationerna är nästan 12 procentenheter större än ämnets storlek i Sverige (17,6% jämfört med 5,8%). På samma sätt är klinisk medicin underrepresenterat bland sampublikationerna. Man kan också konstatera att vetenskapsområden med den högsta relativa andelen är just de områden för vilka Argentina hade höga RSI-värden: agronomi, biologi, biomedicin samt geovetenskap. Samma tendens, att samarbetena korrelerar med högre RSI-värden, gäller för flera av länderna (Kina, Indien Korea, Japan och Brasilien), även om sambandet inte är lika tydligt. För Singapore sticker området biomedicin ut; 30% av alla samarbeten med Singapore är inom just biomedicin, trots att detta inte är ett av de områden som Singapore är mest aktivt inom (baserat på RSI-analysen). Tendensen kvarstår även om man inkluderar upp till fem samarbetsländer (se Tabell 9). För Sydafrika är det framförallt kemi som framträder på så sätt att mer än 12% av alla samarbeten med Sydafrika är inom det området. En allmän tendens för samtliga länder är att samarbeten inom klinisk medicin är underrepresenterade. En möjlig förklaring är att klinisk medicin till sin natur är sådan att det finns en relativt stor andel nationell forskning knuten till universitetssjukhusen som inte kräver eller gynnas av internationella samarbeten. Tendensen att klinisk forskning är underrepresenterad minskar dessutom något om upp till fem samarbetsländer tas med i analysen. Det är dock viktigt att notera att trots att antalet samarbeten inom klinisk medicin är underrepresenterade med tanke på 18

19 områdets storlek, så är klinisk medicin i absoluta termer av antalet sampublikationer det största området. Sammanfattande diskussion De länder som genom statsmakternas beslut är föremål för bilaterala forskningsavtal med vårt land, och som tillsammans med Argentina och Brasilien behandlas här, bildar en heterogen massa med stora individuella skillnader vad gäller demografi, ekonomisk utveckling, politiskt och socialt läge, forskningsintensitet samt vetenskaplig bibliometrisk profil. Forskningens kvalitet och resultat låter sig inte mätas på något enkelt sätt, och jämförelser mellan länder är sannolikt särskilt vanskliga att göra, men citeringsdata kan tas som ett mått på genomslagskraften. Två huvudkategorier av länder kan urskiljas: 1. Mer utvecklade och specialiserade ekonomier med relativt lång tradition av höga nivåer på satsningar och med diversifierad FoU (Kanada, Japan, USA). Korea och Singapore ingår numera i den skaran tack vare de senaste decenniernas snabba ekonomiska utveckling och uppenbarligen kraftfulla politiska initiativ som prioriterat FoU. 2. De framväxande ekonomierna, d.v.s. de i ovanstående avseenden mer omogna staterna, som omfattar Argentina, Brasilien, Kina, Indien och Sydafrika. De har en växande betydelse för den globala ekonomin och forskningslandskapet, och är av detta skäl av stort strategiskt intresse (som det framgår av forsknings- och innovationspropositionen). Vad gäller de mer utvecklade forskningsekonomierna förefaller man från den svenska regeringens sida ha valt ut de allra största (i FoU-utgiftstermer) för ett mer ingående samarbete (dock ej EUmedlemmarna Tyskland, Frankrike och Storbritannien). Singapore är genom att vara den enda avtalspartner som är befolkningsmässigt mindre än Sverige en anomali, men utmärker sig i denna sammanställning bland annat genom den högsta forskartätheten och en stor publikationsvolym i förhållande till folkmängden. Länderna i kategori 2 har stora befolkningsunderlag som en gemensam egenskap, men stora skillnader i övrigt, inte minst vad gäller ekonomisk tillväxt. Bedömningen är att den faktorn är mest central för den framtida utvecklingsbanan, åtminstone i det medellånga perspektivet. Den underliggande idén är då att större ekonomisk styrka innebär att det finns mer kapital att investera i FoU, vilket bör leda till ökad innovation och konkurrenskraft och därmed ökar landets förmåga att vidmakthålla utvecklingen. I nuläget står det klart att Kina intar tätpositionen mätt med de flesta mått som presenterats här, och att Indien och Sydafrika ligger lång efter, både vad avser investeringarna i FoU (notera dock eftersläpningen av data för dessa länder, vilket försvårar jämförelserna) och resultat i form av citeringsframgångar. Brasilien har en mellanställning, men noterbart är att en tidigare positiv trend vad gäller medelciteringar tycks ha brutits runt år Man kan även lägga märke till att Argentina har högre nivå på citeringarna och större forskartäthet än Brasilien, trots väsentligen blygsammare satsningar på FoU. Förbättringarna i medelcitering för Singapore och Kina under de senaste 20 åren är anmärkningsvärda. Singapore har uppnått en nivå i klass med de traditionellt världsledande forskningsnationerna (USA, Schweiz). Även om Kina ännu ligger vid eller under världsgenomsnittet inom de flesta områden, får man betänka att det med tanke på de kraftigt ökande volymerna från Kinas sida även bör produceras ansenliga mängder högciterade artiklar. Koreas massiva FoU-satsningar det senaste decenniet förefaller inte omedelbart ha lett till kraftigt ökad avkastning vad gäller vetenskapliga citeringar (vilket till del förklaras av landets industritunga och tillämpningsnära FoU). 19

20 De nationella forskningsprofilerna i kombination med fältnormaliserade medelciteringar kan avslöja ländernas starka och svaga forskningsområden och motivera att större uppmärksamhet riktas mot vissa länder. Forskningen i Argentina, Brasilien och Sydafrika är generellt stor inom gröna områden som agronomi och biologi, men inte alls särskilt välciterad (med undantag för vissa underområden). Singapores omfattande verksamhet inom materialvetenskap och ICT åtföljs däremot av goda citeringstal, långt över världsgenomsnittet. Kina och Indien har också tyngdpunkten av den vetenskapliga publiceringen inom kemi, materialvetenskap och ICT, men med betydligt färre citeringar, särskilt i det senare fallet. Inte oväntat har svenska forskare störst vetenskapligt utbyte, som det avspeglas i gemensamma artiklar, med USA och Kina, i kraft av deras numerära storlekar. Den reala minskningen i volymen sampublikationer med Japan, världens tredje ekonomi och forskningsnation, är anmärkningsvärd och borde belysas mer. Sverige och Japan kan i flera avseenden anses ligga på samma nivå, även om Sverige har övertaget när det gäller vetenskapliga citeringar. Kanada har en liknande forskningsprofil som Sverige, citeringstal på samma nivå inom de flesta områden och forskningssamarbetet med svenskar är omfattande. Intressant är också de påtagligt stora volymökningarna på samarbetet (om än från låga nivåer) med nya (Indien, Sydafrika) och äldre (Kina, Korea, Singapore) tillväxtländer. Vad gäller bilaterala forskningssamarbeten mellan Sverige och enskilda länder, som de avspeglas i mängden gemensamma publikationer, är det en tydlig övervikt för naturvetenskap och teknikvetenskap i förhållande till den totala forskningsportföljen. För USA och Singapore framträder dock biomedicin med den största relativa andelen samarbeten, och för Argentina och Kanada är agronomi mest utmärkande. I de allra flesta fall befinner sig humaniora, samhällsvetenskap och klinisk medicin bland de mest underrepresenterade områdena för samarbeten. Referenser [1] China and India, A Comparative Assessment. RAND National Defense Research Institute [2] Report for Selected Countries and Subjects. World Economic Outlook Database, april International Monetary Fund. juni [3] Kina: den nygamla supermakten. Klas Eklund, SNS Förlag, [4] How we Classify Countries. World Bank. juni [5] The 2013 Human Development Report The Rise of the South: Human Progress in a Diverse World. HDRO (Human Development Report Office) United Nations Development Programme. s [6] Sveriges handelspartners varuexport juni [7] Efterkrigstidens invandring och utvandring. Statistiska centralbyrån [8] Global Funding Forecast R&D Magazine. juni 2013 [9] Science and Engineering Indicators National Science Foundation, Arlington VA. [10] OECD Science, Technology and Industry Outlook juni [11] REIST-2 (1997). The European Report on Science and Technology Indicators Second Edition, EUR European Commission, Brussels. [12] Comparing Research at Nordic Universities using Bibliometric Indicator. NordForsk Policy Briefs

21 Appendix: Tabell 8 och 9 Tabell 8 Antal publikationer, Relative Specialization Index (RSI) samt medelcitering för respektive vetenskapsområde och land Världen Sverige Argentina Brasilien Vetenskapsområde Publik. Andel RSI Publik. Andel RSI cit. Publik. Andel RSI cit. Publik. Andel RSI cit. Agronomi % 0, % -0,08 1, % 0,34 0, % 0,47 0,44 Biologi % 0, % 0,09 1, % 0,53 0, % 0,36 0,50 Biomedicin % 0, % 0,04 1, % 0,09 0, % -0,01 0,47 Klinisk medicin % 0, % 0,12 1, % -0,24 0, % 0,08 0,53 Geovetenskap % 0, % -0,04 1, % 0,34 0, % -0,33 0,59 ICT % 0, % -0,10 0, % -0,39 1, % -0,31 0,88 Ingenjörsvetenskap % 0, % -0,05 1, % -0,17 0, % -0,22 0,78 Materialvetenskap % 0, % -0,11 1, % -0,26 0, % -0,27 0,64 Kemi % 0, % -0,25 1, % -0,06 0, % -0,17 0,53 Fysik % 0, % -0,12 1, % -0,05 0, % -0,26 0,66 Matematik % 0, % -0,21 0, % -0,05 0, % -0,21 0,75 Samhällsvetenskap % 0, % 0,13 1, % -0,32 0, % -0,39 0,37 Humaniora % 0, % -0,05 0, % 0,05 0, % -0,35 0,29 Kanada Kina Indien Japan Vetenskapsområde Publik. Andel RSI cit. Publik. Andel RSI cit. Publik. Andel RSI cit. Publik. Andel RSI cit. Agronomi % 0,04 1, % -0,06 1, % 0,19 0, % -0,11 0,85 Biologi % 0,12 1, % -0,30 0, % -0,23 0, % -0,11 0,77 Biomedicin % 0,00 1, % -0,07 0, % 0,04 0, % 0,09 0,78 Klinisk medicin % 0,05 1, % -0,36 0, % -0,23 0, % 0,04 0,74 Geovetenskap % 0,09 1, % 0,00 0, % 0,00 0, % -0,11 0,90 ICT % 0,04 1, % 0,16 1, % -0,07 1, % -0,02 0,50 Ingenjörsvetenskap % 0,03 0, % 0,22 1, % 0,11 0, % -0,10 0,74 Materialvetenskap % -0,24 1, % 0,34 1, % 0,27 0, % 0,08 0,78 Kemi % -0,25 1, % 0,34 1, % 0,33 0, % 0,12 0,90 Fysik % -0,26 1, % 0,18 0, % 0,10 0, % 0,18 0,82 Matematik % -0,08 1, % 0,21 1, % -0,18 0, % -0,18 0,66 Samhällsvetenskap % 0,18 1, % -0,64 0, % -0,68 0, % -0,61 0,54 Humaniora % 0,19 1, % -0,72 0, % -0,83 0, % -0,74 0,58 Korea Singapore Sydafrika USA Vetenskapsområde Publik. Andel RSI cit. Publik. Andel RSI cit. Publik. Andel RSI cit. Publik. Andel RSI cit. Agronomi % -0,09 0, % -0,57 1, % 0,28 0, % -0,17 1,29 Biologi % -0,52 0, % -0,31 1, % 0,40 0, % 0,05 1,28 Biomedicin % -0,01 0, % -0,06 1, % -0,17 0, % 0,09 1,39 Klinisk medicin % -0,04 0, % -0,19 0, % -0,17 0, % 0,10 1,33 Geovetenskap % -0,44 0, % -0,63 0, % 0,09 0, % -0,01 1,41 ICT % 0,29 0, % 0,41 1, % -0,41 0, % -0,15 1,19 Ingenjörsvetenskap % 0,15 0, % 0,16 1, % -0,01 0, % -0,18 1,12 Materialvetenskap % 0,33 0, % 0,37 1, % -0,40 0, % -0,25 1,51 Kemi % 0,11 0, % 0,15 1, % -0,10 0, % -0,28 1,59 Fysik % 0,11 0, % 0,14 1, % -0,32 0, % -0,13 1,54 Matematik % -0,21 0, % -0,22 1, % 0,00 0, % -0,14 1,23 Samhällsvetenskap % -0,49 0, % 0,00 0, % 0,37 0, % 0,23 1,20 Humaniora 630 1% -0,62 0, % -0,24 1, % 0,46 0, % 0,19 1,22 21

22 Tabell 9 Antal sampublikationer (med upp till 5 och 2 länder) mellan Sverige och respektive land Sverige Argentina Brasilien Kanada Vetenskapsområde Publik. Andel 5 2 Andel andel 5 2 Andel andel 5 2 Andel andel Agronomi ,8% ,6% 11,9% ,9% 3,1% ,7% 5,9% Biologi ,7% ,8% 7,1% ,4% 0,7% ,6% 3,9% Biomedicin ,3% ,5% 9,3% ,6% -0,7% ,0% 4,7% Klinisk medicin ,1% ,6% -15,5% ,6% -3,5% ,2% -9,9% Geovetenskap ,5% ,9% 4,4% ,2% -0,3% ,2% 2,7% ICT ,9% 2 0 0,0% -3,9% ,3% 0,4% ,0% -0,9% Ingenjörsvetenskap ,4% 7 3 2,9% -2,5% ,4% 2,9% ,7% 0,2% Materialvetenskap ,9% 5 0 0,0% -2,9% ,0% 0,0% ,5% -0,4% Kemi ,9% 9 4 3,9% -2,0% ,4% 3,5% ,9% -1,1% Fysik ,8% ,9% -1,9% ,3% 3,5% ,0% -1,8% Matematik ,1% 5 1 1,0% -1,1% 9 2 0,5% -1,6% ,2% 0,1% Samhällsvetenskap ,6% 8 6 5,9% -2,7% ,2% -6,4% ,8% -1,8% Humaniora ,0% 2 2 2,0% 0,0% 1 1 0,3% -1,7% 8 4 0,4% -1,6% Kina Indien Japan Korea Vetenskapsområde 5 2 Andel andel 5 2 Andel andel 5 2 Andel andel 5 2 Andel andel Agronomi ,9% -1,8% ,7% 1,9% ,5% -0,3% ,7% -3,1% Biologi ,1% -2,5% ,0% -0,7% ,1% -0,5% ,7% -2,0% Biomedicin ,8% -3,4% ,6% -0,7% ,0% 5,8% ,8% 2,5% Klinisk medicin ,7% -17,4% ,0% -23,1% ,8% -12,3% ,4% -20,7% Geovetenskap ,1% -0,4% ,3% 3,8% ,6% 0,1% ,0% 1,5% ICT ,9% 3,0% ,9% -1,0% ,4% -0,5% ,7% 2,8% Ingenjörsvetenskap ,8% 3,4% ,8% 4,3% ,7% 3,3% ,9% 3,4% Materialvetenskap ,7% 6,8% ,3% 5,4% ,8% 3,8% ,0% 5,1% Kemi ,7% 11,7% ,1% 6,1% ,9% 1,9% ,1% 5,2% Fysik ,7% 10,9% ,8% 11,0% ,7% 6,9% ,9% 9,1% Matematik ,7% -1,4% ,9% -0,2% ,3% 0,2% ,1% 1,0% Samhällsvetenskap ,7% -6,8% ,5% -5,0% ,2% -6,4% ,3% -3,2% Humaniora 5 4 0,1% -1,8% 1 1 0,2% -1,8% 0 0 0,0% -2,0% 1 1 0,4% -1,5% Singapore Sydafrika USA Vetenskapsområde 5 2 Andel andel 5 2 Andel andel 5 2 Andel andel Agronomi ,1% -4,7% ,9% 3,1% ,9% -1,8% Biologi ,8% -0,9% ,0% 3,3% ,1% 1,4% Biomedicin ,1% 14,9% ,4% 2,2% ,0% 6,8% Klinisk medicin ,5% -11,6% ,1% -20,0% ,5% -3,6% Geovetenskap 3 2 1,1% -1,4% ,2% 2,7% ,5% 1,0% ICT ,1% 5,2% ,8% -2,1% ,9% 0,0% Ingenjörsvetenskap ,1% 2,6% ,0% -1,5% ,6% -1,9% Materialvetenskap ,0% 4,0% ,1% -0,8% ,0% 0,0% Kemi ,5% 0,5% ,0% 12,1% ,8% -0,1% Fysik ,1% 1,3% ,8% -2,0% ,1% 1,3% Matematik 9 2 1,1% -1,0% 7 4 1,2% -0,9% ,5% 0,3% Samhällsvetenskap ,6% -7,0% ,3% 2,7% ,5% -2,1% Humaniora 1 0 0,0% -2,0% ,1% 1,1% ,7% -1,2% 22

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Bibliometriskt underlag för medelsfördelning

Bibliometriskt underlag för medelsfördelning Diarienummer 354-2014-6411 Datum 2014-04-29 Handläggare Henrik Aldberg Carl Jacobsson Bibliometriskt underlag för medelsfördelning 1 Bakgrund I den forskningsproposition regeringen lade fram hösten 2008,

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Publiceringsanalyser vid Vetenskapsrådets analysenhet

Publiceringsanalyser vid Vetenskapsrådets analysenhet Publiceringsanalyser vid Vetenskapsrådets analysenhet Calle Jacobsson, Staffan Karlsson, Daniel Wadskog Analysenheten, Avdelningen för forskningspolitiska frågor Vetenskapsrådets publikationsdatabas Grundmaterialet

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin

Läs mer

SwePub som källa för bibliometriska analyser

SwePub som källa för bibliometriska analyser SwePub som källa för bibliometriska analyser Ulf Kronman Avdelningen för forskningspolitisk analys Vetenskapsrådet Mötesplats Open Access 2009 Uppsala universitet 2009-11-26 Vetenskapsrådet Myndighet med

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

FORSKNINGENS FRAMTID! SVENSK VETENSKAPLIG PRODUKTION OCH PUBLICERINGSMÖNSTER I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV

FORSKNINGENS FRAMTID! SVENSK VETENSKAPLIG PRODUKTION OCH PUBLICERINGSMÖNSTER I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV FORSKNINGENS FRAMTID! SVENSK VETENSKAPLIG PRODUKTION OCH PUBLICERINGSMÖNSTER I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTER 2015 SVENSK VETENSKAPLIG PRODUKTION OCH PUBLICERINGSMÖNSTER I ETT

Läs mer

Utbildning, lärande och forskning

Utbildning, lärande och forskning P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning

Läs mer

KoF 07. Quality and Renewal An Overall Evaluation of Research at Uppsala University

KoF 07. Quality and Renewal An Overall Evaluation of Research at Uppsala University KoF 07 Quality and Renewal 2007 An Overall Evaluation of Research at Uppsala University Syfte Identifiera starka forskningsmiljöer, både specialiserade och tvärvetenskapliga Allforskning i samtliga ämnen

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Vetenskaplig produktion. Analys av det vetenskapliga forskningssystemet

Vetenskaplig produktion. Analys av det vetenskapliga forskningssystemet Vetenskaplig produktion Analys av det vetenskapliga forskningssystemet Vetenskapsrådet 2018 VETENSKAPLIG PRODUKTION: ANALYS AV DET VETENSKAPLIGA FORSKNINGSSYSTEMET VETENSKAPSRÅDET BOX 1035 101 38 STOCKHOLM

Läs mer

Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar

Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar Peter Eriksson Chefsstrateg VINNOVA VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Bild 2 1 Varför ny strategi Sverige i världen

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

BETYDELSEN AV SAMARBETE FÖR HUR SVERIGES VETENSKAPLIGA PUBLIKATIONER CITERAS EN JÄMFÖRELSE MED FYRA HÖGT CITERADE EUROPEISKA LÄNDER

BETYDELSEN AV SAMARBETE FÖR HUR SVERIGES VETENSKAPLIGA PUBLIKATIONER CITERAS EN JÄMFÖRELSE MED FYRA HÖGT CITERADE EUROPEISKA LÄNDER BETYDELSEN AV SAMARBETE FÖR HUR SVERIGES VETENSKAPLIGA PUBLIKATIONER CITERAS EN JÄMFÖRELSE MED FYRA HÖGT CITERADE EUROPEISKA LÄNDER Betydelsen av samarbete för hur Sveriges vetenskapliga publikationer

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009 Statistiska centralbyrån, september 2010 Carolina Thulin Daniel

Läs mer

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Sid 1 (11) Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Inledning Vetenskapsrådet fick i uppdrag av regeringen januari 2009, att ta fram underlag för beräkning av indikatorn

Läs mer

Times-rankingen. Universitetsrankingen från Times Higher Education. Avdelningen för analys och utvärdering PM: 2010:02. Göteborgs universitet

Times-rankingen. Universitetsrankingen från Times Higher Education. Avdelningen för analys och utvärdering PM: 2010:02. Göteborgs universitet Times-rankingen Universitetsrankingen från Times Higher Education PM: 2010:02 Göteborgs universitet Göteborg, Augusti 2010 PM: 2010:02 TIMES-RANKINGEN. UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION

Läs mer

Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna. Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se

Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna. Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se Inledning Universitetsrankningar (UR) har blivit vanliga under senare år. Startpunkt:

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Kapitel 2: Makroekonomisk utveckling och konkurrenskraft

Kapitel 2: Makroekonomisk utveckling och konkurrenskraft Kapitel 2: Makroekonomisk utveckling och konkurrenskraft Figur 2.1: BNP per capita relaterat till, löpande priser och köpkraftsjusterat, index = 100 SVERIGE USA EU15 1) 1970 125,5 138,6 98,4 100 1971 122,9

Läs mer

Publikationsstatistik för BTH

Publikationsstatistik för BTH Publikationsstatistik för BTH Rapport för årsredovisningen Förutsättningar Som ett underlag för publiceringsredovisningen i årsberättelsen vid BTH har jag tagit fram ny publiceringsstatistik ur BTHs forskningsdatabas

Läs mer

Lägesrapport Sveriges satsningar på medicinsk forskning

Lägesrapport Sveriges satsningar på medicinsk forskning Lägesrapport 2018 Sveriges satsningar på medicinsk forskning Juni 2018 2 Copyright 2018 Forska!Sverige www.forskasverige.se De offentliga kostnaderna för hälso- och sjukvård fortsätter att öka i Sverige

Läs mer

Lägesrapport Sveriges satsningar på medicinsk forskning

Lägesrapport Sveriges satsningar på medicinsk forskning Lägesrapport 2016 Sveriges satsningar på medicinsk forskning Juni 2016 Copyright 2016 Forska!Sverige www.forskasverige.se 2 Förord Det finns saker som allmänhet, politiker och profession verkar vara överens

Läs mer

UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013

UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013 UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013 En analys av resultatet för Göteborgs. Magnus Gunnarsson / Enheten för analys och utvärdering PM 2013:12 Diarienummer V2013/781 Oktober 2013 GÖTEBORGS

Läs mer

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Lägesrapport En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN QS 2015

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN QS 2015 UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN QS 2015 Resultat för Göteborgs universitet Magnus MacHale-Gunnarsson Analys och utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret PM 2015:03 Diarienummer V 2015/739 PM Introduktion

Läs mer

SHANGHAIRANKNINGEN 2016

SHANGHAIRANKNINGEN 2016 SHANGHAIRANKNINGEN 206 En analys av resultatet för Göteborgs. Del 2 Ämnesrankningarna. Magnus MacHale-Gunnarsson Analys & utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret PM 206:02 Dnr: 206/ 65 Inledning

Läs mer

Rekommendationer för användning av bibliometriska indikatorer i bedömning av enskilda forskares publikationer Dnr /

Rekommendationer för användning av bibliometriska indikatorer i bedömning av enskilda forskares publikationer Dnr / Forskningsstrategiska kommittén FOUU-SAMVERKAN Rekommendationer för användning av bibliometriska indikatorer i bedömning av enskilda forskares publikationer Dnr 2-1242/2013 Vid tolkning av en bibliometrisk

Läs mer

Innovation för ett attraktivare Sverige

Innovation för ett attraktivare Sverige VINNOVA INFORMATION VI 2016:06 Innovation för ett attraktivare Sverige Sammanfattning Här presenterar vi en sammanfattning av Vinnovas förslag inför regeringens kommande proposition för forskning, innovation

Läs mer

Shanghai-ranking (ARWU) 2016

Shanghai-ranking (ARWU) 2016 Sid 1 (6) Shanghai-ranking (ARWU) 2016 Shanghai Jiao Tong University (SJTU) publicerar varje år en rankinglista över världens främsta universitet: Listan har det officiella namnet Academy Ranking of World

Läs mer

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Lägesrapport år Forskning i Sverige - investeringar och kvalitet, fokus life science

Lägesrapport år Forskning i Sverige - investeringar och kvalitet, fokus life science Lägesrapport år 2019 Forskning i Sverige - investeringar och kvalitet, fokus life science Juni 2019 2 Copyright 2019 Forska!Sverige www.forskasverige.se @forskasverige Förord De offentliga kostnaderna

Läs mer

Satsningar på forskning och utveckling i ett globalt perspektiv

Satsningar på forskning och utveckling i ett globalt perspektiv Satsningar på forskning och utveckling i ett globalt perspektiv Per Hyenstrand Avd. för forskningspolitisk analys Vetenskapsrådet Syftet med denna PM är att presentera data om den globala FoU-verksamheten

Läs mer

Att mäta konkurrenskraft

Att mäta konkurrenskraft Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,

Läs mer

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och utvärdering Box 100, Göteborg

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och utvärdering Box 100, Göteborg UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2014 En analys av resultatet för Göteborgs universitet. Magnus MacHale Gunnarsson, Analys och utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret PM 2014:06

Läs mer

World rankings. Antalet STEM-examina ökande. 1,75% av BNP på R&D (2006) 109 universitet HEI. 32 miljarder Euro

World rankings. Antalet STEM-examina ökande. 1,75% av BNP på R&D (2006) 109 universitet HEI. 32 miljarder Euro Storbritannien World rankings Times Shanghai Cambridge University 3 4 Oxford University 4 10 University College London Imperial College 7 22 6 27 109 universitet + 160 HEI Antalet STEM-examina ökande 1,75%

Läs mer

Fortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet

Fortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet Fortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet Terje Höiseth, överbibliotekarie Bakgrund Min förra undersökning (http://www.ltu.se/lrc-intern/nyheter/1.46435)

Läs mer

Var fjärde doktorand har varit utomlands under forskarutbildningen

Var fjärde doktorand har varit utomlands under forskarutbildningen STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning / löpnummer 2018-10-16 / 7 Analysavdelningen Handläggare Eva Stening 08-563 087 63 eva.stening@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor

Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor PM Onni Tengner 2001-11-09 Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor Frågor rörande forskningsfinansiering har debatterats nyligen. Högskoleverket presenterar här

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, Göteborg

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, Göteborg UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 20 En analys av resultatet för Göteborgs. Magnus Gunnarsson/Avdelningen för analys och utvärdering PM 20:08 Diarienummer V 20/344 PM GÖTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2014 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2014 Förord Sveriges regering har uttryckt ett mål om att de samlade investeringarna i forskning och

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005 Vår aktuella Kinapanel: Temperaturen har sjunkit något Enligt vår senaste Kinapanel i september i år har överhettningsindikatorn sjunkit till 6,6 jämfört

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA BEFORDRINGS_ PROFESSORERS PUBLICERINGSMERITER BIBLIOMETRIC CHARACTERISTICS OF PROMOTED AND RECRUITED PROFESSORS IN NATURAL SCIENCES

NATURVETENSKAPLIGA BEFORDRINGS_ PROFESSORERS PUBLICERINGSMERITER BIBLIOMETRIC CHARACTERISTICS OF PROMOTED AND RECRUITED PROFESSORS IN NATURAL SCIENCES NATURVETENSKAPLIGA BEFORDRINGS_ PROFESSORERS PUBLICERINGSMERITER BIBLIOMETRIC CHARACTERISTICS OF PROMOTED AND RECRUITED PROFESSORS IN NATURAL SCIENCES Naturvetenskapliga befordringsprofessorers publiceringsmeriter

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga

Läs mer

Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar

Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar Promemoria Erik Widman +86 1 6532 979, 8282 erik.widman@foreign.ministry.se Delges: Enl. bif. lista Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar Kina har trätt fram som Sveriges viktigaste handelspartner

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Internationell Ranking vid Göteborgs Universitet

Internationell Ranking vid Göteborgs Universitet Internationell Ranking vid Göteborgs Universitet Presentation vid Universitetsseminariet den 2 mars 2011 Sverker Lindblad & Mats Cavallin Kort presentation av rankinglistor Namn Rankingkonstruktör Datakällor

Läs mer

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2018

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2018 UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2018 En analys av resultatet för Göteborgs universitet. Magnus MacHale-Gunnarsson, Enheten för utredning och lärarutbildning PM 2018:03 Diarienummer V

Läs mer

Kort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen. Per Ahlgren

Kort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen. Per Ahlgren Kort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se Introduktion Bibliometri det kvantitativa studiet av publikationssamlingar Bibliometri är främst

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower. Q4 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q4/6 Sverige 4

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Samarbetet inom forskningen ökar

Samarbetet inom forskningen ökar VETENSKAP & KLINIK Studie av odontologisk vetenskaplig produktion Samarbetet inom forskningen ökar Gunilla Klingberg doc, Avd för pedodonti, Inst för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet,

Läs mer

Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna

Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-07-01 Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna Priserna på världsmarknaden för jordbruksprodukter väntas ligga kvar ungefär på dagens nivåer

Läs mer

Ett ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson

Ett ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson Ett ESS i rockärmen för näringslivet Henrik Andersson Vi gör Sydsverige till en bättre plats för företagen Lobbying Affärsservice Nätverk Utväxlingen av ESS OBS: denna tillväxt är beroende av att innovationssystemet

Läs mer

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2015

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2015 UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2015 En analys av resultatet för Göteborgs universitet. Magnus MacHale-Gunnarsson, Analys och utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret PM 2015:04

Läs mer

Shanghai-ranking (ARWU) 2015

Shanghai-ranking (ARWU) 2015 Sid 1 (6) Shanghai-ranking (ARWU) 2015 Shanghai Jiao Tong University (SJTU) publicerar varje år en rankinglista över världens främsta universitet: Listan har det officiella namnet Academy Ranking of World

Läs mer

SHANGHAIRANKNINGEN 2016

SHANGHAIRANKNINGEN 2016 SHANGHAIRANKNINGEN 2016 En analys av resultatet för Göteborgs universitet. Del 1 Huvudrankningen. Magnus MacHale-Gunnarsson Analys & utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret PM 2016:02 Dnr: 2016/

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

FORSKNINGSBAROMETERN 2017 SVENSK FORSKNING I INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE

FORSKNINGSBAROMETERN 2017 SVENSK FORSKNING I INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE FORSKNINGSBAROMETERN 2017 SVENSK FORSKNING I INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE VETENSKAPSRÅDET 2017 FORSKNINGSBAROMETERN 2017 SVENSK FORSKNING I INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE Marianne Wikgren Stina Gerdes Barriere

Läs mer

Genus, produktivitet och samarbete

Genus, produktivitet och samarbete Genus, produktivitet och samarbete En rapport från bibliometrifunktionen 2011-08-02 Bo Jarneving Innehållsförteckning Inledning... 1 Publiceringsbenägenhet... 2 Data och metod... 2 Resultat... 3 Impact...

Läs mer

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2016

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2016 UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2016 En analys av resultatet för Göteborgs universitet. Del 1 Huvudrankningen Magnus MacHale-Gunnarsson, Analys och utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret

Läs mer

Bibliometrisk översikt över Kina och svensk-kinesiskt samarbete

Bibliometrisk översikt över Kina och svensk-kinesiskt samarbete Bibliometrisk översikt över och svensk-kinesiskt samarbete av Staffan Karlsson Vetenskapsrådet Innehåll Analys av vetenskaplig publicering Vetenskapsrådet... 3 Sammanfattning... 3 Introduktion... 4 Metodik...

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Definitiv beräkning av BNP för år 2009

Definitiv beräkning av BNP för år 2009 1(5) Definitiv beräkning av BNP för år 2009 Nationalräkenskaperna har nu uppdaterats med mer detaljerade statistikuppgifter för år 2009 och systemet har avstämts med hjälp av tillgångs- och användningstabeller

Läs mer

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Tommy Bengtsson Centrum för Ekonomisk Demografi Ekonomihögskolan, Lunds Universitet www.ed.lu.se AFA Försäkrings

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

SU publikationer och ESI klasser: citeringsgrad och andel högt citerade publikationer

SU publikationer och ESI klasser: citeringsgrad och andel högt citerade publikationer SU publikationer och ESI klasser: citeringsgrad och andel högt citerade publikationer Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I föreliggande rapport redogörs för

Läs mer

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2)

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2) Flermålsanalys Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2) Innovation* (nummer 1 av 131) Best city to locate business (nummer 13 av 36) Congress & convention participants (nummer 16 av 44) Investment*

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2016 Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,

Läs mer

Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget

Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget 1 Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 18 mars 2015 2 AGENDA Det ekonomiska läget Lågräntemiljö Investeringar och finanspolitikens ansvar USA fortsatt

Läs mer

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Globala Arbetskraftskostnader

Globala Arbetskraftskostnader Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden

Läs mer

Shanghai-listan. Göteborgs universitets placering på Academic Ranking of World Universities (ARWU). Indikatorer och konklusioner.

Shanghai-listan. Göteborgs universitets placering på Academic Ranking of World Universities (ARWU). Indikatorer och konklusioner. Shanghai-listan Göteborgs universitets placering på Academic Ranking of World Universities (ARWU). Indikatorer och konklusioner. Avdelningen för analys och utvärdering PM: 2010:01 Göteborgs universitet

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation AM 110 SM 1402 Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013 The labour market among foreign born 2005-2013 I korta drag Antalet utrikes födda ökade Den demografiska strukturen bland både inrikes och

Läs mer

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen MEDELKLASSEN I ASIEN NOVEMBER 2015 INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen De senaste decennierna har en rad asiatiska länder tagit ett ekonomiskt tigersprång, vilket kan komma att vända upp och ner

Läs mer

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER BROMSAR SYSSELSÄTTNINGEN..3 1. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT

Läs mer

bland alla studenter i Stockholm så är andelen internationella studenter 10 %.

bland alla studenter i Stockholm så är andelen internationella studenter 10 %. 2 Bland de inresande studenterna var 3 036 personer utbytesstudenter och 6 243 personer freemoverstudenter. Det innebär ungefär samma siffror som föregående år och även samma fördelning. Cirka 2/3 av alla

Läs mer

Utbytesmigration: Är det en lösning på att befolkningen minskar och åldras? FN:s befolkningsenhet. SAMMANFATTNING Översättning av Thomaz Wiberg

Utbytesmigration: Är det en lösning på att befolkningen minskar och åldras? FN:s befolkningsenhet. SAMMANFATTNING Översättning av Thomaz Wiberg Utbytesmigration: Är det en lösning på att befolkningen minskar och åldras? FN:s befolkningsenhet SAMMANFATTNING Översättning av Thomaz Wiberg FN:s befolkningsenhet övervakar fertilitet, dödlighet och

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna December 2011 1 Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Famna presenterar med denna rapport

Läs mer

Effekten av ho gskolesektorns forskningsfinansiering sedan 2009

Effekten av ho gskolesektorns forskningsfinansiering sedan 2009 Effekten av ho gskolesektorns forskningsfinansiering sedan 2009 Forskningspolitiken är inte arena för stora partipolitiska motsättningar men forskningspropositionen 2008 medförde ändå relativt stora förändringar

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Innovationsindikatorer semaforer på vad?

Innovationsindikatorer semaforer på vad? Innovationsindikatorer semaforer på vad? Innovationsindikatorer och politiklärande Anförande på SCBs användarseminarium inom FOU-statistiken 24 maj 2011 Lars Bager-Sjögren Tillväxtanalys Indikatorerna

Läs mer