Satsningar på forskning och utveckling i ett globalt perspektiv

Transkript

1 Satsningar på forskning och utveckling i ett globalt perspektiv Per Hyenstrand Avd. för forskningspolitisk analys Vetenskapsrådet Syftet med denna PM är att presentera data om den globala FoU-verksamheten som ett underlag för diskussion om utvecklingstrender. Ett lands forskningsintensitet brukar ofta mätas genom att FoU-resurserna sätts i relation till BNP. I det följande beskrivs utvecklingen av BNP inom stora länder och områden under perioden samt utvecklingen av deras FoU-verksamhet i förhållande till BNP från år fram till senast tillgängliga uppgifter. Inledningsvis ges en bild av situationen i slutet av -talet där fördelningen av världens BNP och FoU visas och andra viktiga data anges som sätter FoU-verksamheten i ett brett perspektiv. Om utvecklingen av FoU-resurser Investeringar i forskning och utveckling (FoU) utgör ca 2 % av världsekonomin, den globala bruttonationalprodukten (BNP). I figur 1 framgår hur dessa investeringar i slutet av -talet fördelade sig mellan ett antal stora länder och områden (EU, USA, Japan, BRIC-länderna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina, de asiatiska tiger-ekonomierna Sydkorea, Singapore, Taiwan och Hong Kong). Vidare anges summan av FoU-satsningarna i världens övriga länder. På motsvarande sätt presenteras fördelningen av världens totala BNP mellan olika länder och områden.

2 I figur 1 visas även de ovan nämnda ländernas och områdenas andelar av jordens totala landareal och befolkningsmängd, liksom deras andelar av samtliga vetenskapliga publikationer och citeringar i slutet av -talet. EU, USA och Japan har en förhållandevis liten andel av landarealen och befolkningen, men svarar för en stor andel av BNP och FoUsatsningarna. En del av dessa satsningar är militär FoU som inte i särskilt hög utsträckning genererar vetenskapliga publikationer. Detta faktum är förmodligen en av förklaringarna till att t.ex. USA:s andel av det totala antalet publikationer är lägre än dess andel av FoUsatsningarna. Inte heller företagssektorn producerar normalt sett något större antal vetenskapliga publikationer. Detta har betydelse för ländernas andelar av den totala mängden publikationer och andelen av citeringarna eftersom olika länder har olika stor andel av sin FoU-verksamhet inom företagssektorn (se bilaga 1; för närmare information om publikationer och citeringar se PM av Staffan Karlsson, Översikt över vetenskaplig utveckling i några länder med stark tillväxt). Figur 1. Fördelning i slutet av -talet av jordens totala landareal, befolkning, BNP, FoU-satsningar (uppgifter från samt vetenskapliga publikationer och citeringar i Vetenskapsrådets publikationsdatabas (baserad på data från Thomson Reuter). 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% Övriga BRIC+Tiger Japan USA EU 3% 2% 1% % Landareal Befolkningsmängd BNP FoU Publikationer Citeringar Satsningarna på FoU har ökat sedan år, framför allt i USA, EU, Japan och Kina (figur 2). Att särskilt notera är den stora ökningen i Kina som framför allt har skett inom företagssektorn (se bilaga 1). Ökningen i Kina har skett från en förhållandevis låg nivå i början av perioden. Inom övriga BRIC-länder (Brasilien, Ryssland och Indien) har ökningen av FoU varit långsammare än i Kina. Jämfört med de andra stora länderna sker FoU-

3 verksamheten i Indien till stora delar vid statliga myndigheter utanför högskolesektorn 1 (se bilaga 1). Att notera är att ökningstakten av FoU-verksamheten sedan varit betydligt högre i Indien (+129 %) och Ryssland (+87 %) än t.ex. i USA (+4 %), EU (+39 %) och Japan (+34 %). Under samma period var ökningen av FoU-satsningarna i Kina +46 % (figur 2). Figur 2. Utvecklingen av FoU-satsningar i EU-27 2 och ett urval stora länder (USA, Japan och BRICländerna). Linjen representerar köpkraftsparitet (PPP) i miljarder dollar per år, års pris. Uppgifter från USA EU Japan Kina Indien Ryssland Brasilien 1 5 Utvecklingen inom EU är intressant att studera närmare eftersom EU har antagit politiskt formulerade mål att öka FoU-intensiteten. Målen är relaterade till BNP och i ett senare avsnitt diskuteras FoU-investeringar i förhållande till BNP i olika delar av världen. Sett till satsningarnas storlek dominerar Tyskland, Frankrike och Storbritannien (figur 3a). Att notera är att FoU-satsningarna ökar i flera länder, t.ex. Spanien och Portugal, men inte i Sverige 3 (figurer 3a-b). 1 Gränsdragning mellan högskolesektor och institutssektor kan dock vara svår att enhetligt definiera. 2 Summerat för de 27 länder som idag ingår i EU under hela perioden. 3 Uppgifter i köpkraftsparitet, års pris från Observera de olika skalorna på Y-axlarna i figurerna 2, 3a och 3b.

4 Figur 3a-b. Utvecklingen av FoU-satsningar i länder inom EU-27 vars FoU-satsningar översteg två miljarder dollar (köpkraftsparitet [PPP] i miljarder dollar per år, års pris). Uppgifter från (a) 8 7 Tyskland 6 Frankrike 5 Storbritannien 4 Italien 3 Spanien 2 1 Sverige Nederländerna (b) 8 7 Österrike 6 Belgien Finland Denmark Polen Tjeckien 2 Portugal 1 Irland

5 I figur 4 återges utvecklingen av FoU-resurserna i ett antal länder som inte redovisats i tidigare figurer, inklusive vissa G2 4 länder, samt Schweiz, Singapore, Norge och Hong Kong. Det är framför allt i Sydkorea som FoU-satsningarna ökat på senare år (+97 %) och då särskilt inom företagssektorn (se bilaga 1). Beräknat som procentuell förändring - är det dock i flera andra länder som FoU-satsningarna har ökat särskilt mycket (Turkiet +117 %, Sydafrika +123 % och Singapore +186 %). Figur 4. Utvecklingen av FoU-satsningar i de G2-länder som inte ingår i tidigare figurer samt Schweiz, Singapore, Norge och Hong Kong; köpkraftsparitet (PPP) i miljarder dollar per år, års pris Sydkorea Kanada Australien Schweiz Turkiet Mexico Singapore Sydafrika Norge Argentina Hong Kong 5 Om utvecklingen av BNP Ett vanligt sätt att jämföra storleken på olika länders eller regioners FoU-investeringar är att sätta dem i relation till deras BNP. Man behöver således kunskap inte bara om storleken på FoU-satsningarna i respektive land utan även om BNP-utvecklingen. Ökade FoU-satsningar sammanfaller ofta tidsmässigt med en ökning av BNP. 4 G2-gruppen bildades och innefattar Argentina, Australien, Brasilien, Canada, Kina, Frankrike, Tyskland, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Mexico, Ryssland, Saudiarabien, Sydafrika, Sydkorea, Turkiet, Storbritannien och USA. Dessutom representeras EU av sitt ordförandeland och av Europeiska centralbanken, ECB.

6 Uppgifter om BNP finns att hämta från olika statistikkällor och presenterat på olika sätt. Målsättningen i denna PM är att återge BNP-utvecklingen i en så lång tidsserie som möjligt och data från Världsbanken från år 196 och framåt har valts som källa. Observera att uppgifterna återges som amerikanska dollar i löpande pris. Totalt uppgår världens totala BNP till ca 6 biljoner US-dollar (USD). I figur 5 visas utvecklingen i ett urval av större länder och EU. Den ekonomiska krisen i slutet av -talet framgår som en nedgång i kurvan år 29 för framför allt EU. Kurvorna för såväl EU som Japan uppvisar ganska stor mellanårsvariation vilket beror på variationer i växelkurser mot USD. Figur 5. Utvecklingen av BNP i EU-27 5 och ett urval av större länder. Skalan representerar biljon (1 miljarder) US-dollar i löpande pris. Uppgifter från EU-27 USA Övriga länder Kina Japan Brasilien Indien Kanada Ryssland Sydkorea Australien 4 2 Av figuren ovan framgår den starka tillväxten i Kina, men kraftiga ökningar av BNP har även skett inom EU, USA och totalt sett i de länder som inte visas separat i figuren. Kinas utveckling har dock skett från en låg nivå vilket innebär att den relativa tillväxten varit mycket kraftig. Notabelt är även Japans starka tillväxt under 198-talet som i mitten av 199-talet övergick i en fas där BNP inte ökade ens i löpande pris. 5 Summerat för de 27 länder som idag ingår i EU under hela perioden. 6

7 Japans minskade andel av den totala världsekonomin framgår i figur 6, där data från figur 5 återges som andelar av världens totala BNP. Även USA:s andel har minskat samtidigt som Kinas andel ökat på senare år. Figur 6. Utvecklingen av BNP inom EU-27 och ett urval av större länder. Skalan representerar procent av världens totala BNP (samma uppgifter som i figur 5) 1% 9% 8% 7% BRIC-länderna 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Övriga länder Sydkorea Australien Kanada Brasilien Ryssland Indien Kina Japan USA EU-27 Den kraftiga ökningen och variationsrika utvecklingen inom EU-27 studeras närmare i figur 7. Variationen i mitten av 9-talet berodde förmodligen delvis på införandet av euro och bildandet av valutaunionen 1 januari. Till en början fanns euro endast som elektroniskt betalningsmedel, men många länder införde euro fullt ut under år.

8 Figur 7. Utvecklingen av BNP för länderna inom EU Skalan representerar biljoner USdollar i löpande pris. Streckad linje visar Sverige Tyskland Frankrike Storbritannien Italien Spanien Nederländerna Polen Belgien Sverige Österrike Danmark Grekland Finland Portugal Irland Tjeckien Rumänien Ungern Slovakien Luxemburg Slovenien Bulgarien Litauen Lettland Estland Cypern Malta Även de som i figurer 5 och 6 grupperas som Övriga länder har ökat sin BNP kraftigt under framför allt -talet. Några av dessa kan vara särskilt intressanta att studera närmare. I figur 8 visas BNP-utvecklingen i de G2-länder som inte visats separat i tidigare figurer samt Schweiz, Norge, Hong Kong och Singapore. I länder som t.ex. Mexico och Turkiet ökade BNP kraftigt under -talet fram till finanskrisen.

9 Figur 8. Utvecklingen av BNP inom ett urval av länder som komplement till tidigare figurer. Skalan representerar biljoner US-dollar i löpande pris. 1,2 1,,8,6,4 Mexico Turkiet Indonesien Schweiz Norge Saudiarabien Argentina Sydafrika Hong Kong Singapore,2, Sammanfattningsvis kan konstateras att världens tio största länder, sett till omfattningen av BNP, svarade för knappt två tredjedelar av den globala BNPn år 21 (tabell 1). Tabell 1. Fördelning av global BNP år 21. Världen totalt 1,% USA 23,1% Kina 9,3% Japan 8,7% Tyskland 5,2% Frankrike 4,1% Storbritannien 3,6% Brasilien 3,3% Italien 3,3% Indien 2,7% Kanada 2,5% Sveriges BNP motsvarade,73 % av den globala BNPn 21.

10 Om utvecklingen av FoU i förhållande till BNP I många länder följer FoU-intensiteten utvecklingen av BNP förhållandevis nära, dvs. det sker inga större förändringar i kvoten mellan FoU-satsningarna och BNP-nivån mellan olika år. Det finns dock undantag. I figur 9 visas FoU-satsningarna i förhållande till BNP från år och framåt i samma länder som tidigare visades i figur 5. I Kina har kvoten nästan fördubblats, dock från en från början låg nivå. Betänkas bör att ökningen på senare år skett samtidigt som BNP-tillväxten varit stor. Av figur 9 framgår även att FoU-intensiteten i förhållande till BNP ökat i Japan, Sydkorea och Australien. En liten ökning kan noteras år 29 inom EU-27, men det ska ses i relation till att BNP minskade förhållandevis kraftigt detta år. FoU-intensiteten i förhållande till BNP inom EU-27 kan mycket väl komma att minska igen när BNP återigen tillväxer. Figur 9. Utvecklingen av total FoU som procent av BNP i EU-27 och ett urval av större länder ,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 Japan Sydkorea USA EU-27 Kanada Australien Kina Ryssland Brasilien Indien - 29 Inom EU finns ett snart tio år gammalt mål om att uppnå en FoU-intensitet motsvarande 3 % av BNP. Avståndet till målet var 29 på totalnivå en procentenhet. I figur 1 visas utvecklingen i vart och ett av de 27 EU-länderna. I Finland, Danmark, Tyskland, Österrike och Portugal har FoU-intensiteten i förhållande till BNP ökat under -talet (dessa länder återges som streckade linjer i figuren). Eftersom det är många, i flera fall stora, länder vars FoUintensitet fortfarande understiger 2 % av BNP förefaller det osannolikt att EU ska nå 3%- målet, i varje fall inom den närmaste framtiden.

11 Figur 1. Utvecklingen av total FoU som procent av BNP i EU:s medlemsländer ,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,, I flertalet länder inom EU var FoU-intensiteten förhållandevis konstant under perioden När det gäller utvecklingen i Sverige bör nämnas att BNP minskade förhållandevis mycket 29, vilket upprätthöll FoU-intensiteten i förhållande till BNP trots att det inte var någon egentlig nettoökning av FoU-resurserna. Det bör även noteras att uppgifterna för Sverige åren och inte är baserade på några egentliga undersökningar av SCB (de är i stället baserade på självuppskattningar från uppgiftslämnarna som förefaller ha varit överskattningar). Enligt prognosuppgifter för år 21 fortsätter minskningen för Sverige ned till ca 3,4 % av BNP 7. När man vidgar perspektivet utanför EU och ser närmare på FoU-intensiteten i de länder vars BNP-utveckling visades i figur 8 finner man i figur 11 att det främst är Singapore som har ökat sina FoU-investeringar i förhållande till BNP under senare år. Det kan också noteras att Norge med sina stora naturtillgångar i form av olja har en FoU-intensitet i förhållande till BNP som endast är ungefär hälften av den i Sverige och Finland. I ett annat land med stora oljetillgångar, Saudiarabien, är FoU-intensiteten mycket låg i dagsläget vilket skulle kunna innebära tillväxtpotential i framtiden. Ett land vars FoU-satsningar inte rapporteras i den internationella FoU-statistiken är Qatar vars BNP ökat mycket kraftigt på -talet. I Qatar finns ett utbildnings- och forskningscentrum benämnt Education city vilket upptar totalt ca 14 kvadratkilometer. Detta centrum har etablerat samarbeten med flera amerikanska universitet och den Finland Sweden Denmark Germany Austria France Belgium United Kingdom Slovenia Netherlands Ireland Luxembourg Portugal Czech Republic Estonia Spain Italy Hungary Lithuania Poland Greece Malta Bulgaria Slovakia Romania Cyprus Latvia 7 Minskningen sedan är egentligen ytterligare ca,25 % av BNP eftersom SCB under -talet utvidgat sina FoU-undersökningar.

12 framtida tillväxtpotentialen när det gäller FoU-verksamhet är förmodligen betydande. Policyinstitutet RAND har en särskild filial i just Qatar vilket indikerar ett intresse för den framtida utvecklingen. 8 Figur 11. Utvecklingen av total FoU som procent av BNP inom ett urval av länder -29 som komplement till tidigare figurer 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 Switzerland Singapore Norway South Africa Hong Kong Turkey Argentina Mexico Indonesia Saudi Arabia, Sammanfattningsvis framgår det av statistiken som sammanfattats i denna PM att det skett förhållandevis snabba förändringar under -talet både vad gäller FoU-satsningar och BNP-utveckling. Ökade FoU-satsningar har skett i såväl Asien som USA och Europa och med rådande finanskriser i delar av världsekonomin är det svårt att i dagsläget få en klar bild av den framtida utvecklingen. I bilaga 1 ges mer detaljerad information om fördelningen av olika länders FoU-verksamhet på olika utförande sektorer. I bilaga 2 presenteras en skattning av fördelningen av den globala BNPn år se även t.ex.

13 Bilaga 1. Fördelning av FoU på utförande sektorer I huvudtexten återgavs utvecklingen av FoU-satsningar i olika större länder och områden. I figurerna nedan kompletteras de tidigare uppgifterna med fördelning på olika utförande sektorer (BES företag, GOV statliga myndigheter, HES högskolesektorn samt PNP + NS summan av privata icke-vinstdrivande sektorn och medel som ej rapporterats in specificerat per sektor). Dessutom återges utvecklingen av FoU-satsningarna i samtliga 27 länder inom EU, G2 samt Norge och Schweiz. Uppgifter från Figur 12. Utveckling av FoU-satsningar i EU-27 och ett urval stora länder (USA, Japan och BRICländerna). Linjen representerar köpkraftsparitet (PPP) i miljarder dollar per år, års pris (höger axel). Staplarna representerar fördelningen mellan de olika utförande sektorerna. 1% 5 9% 8% 4 7% 6% 5% 4% 3 2 PNP+NS HES GOV BES Summa 3% 2% 1 1% % USA EU-27 Japan Kina Indien Ryssland Brasilien

14 Figur 13a-e. Utveckling av FoU-satsningar i EU-27 länder. För detaljerad förklaring se figur 12 (notera att den högra skalan har ändrats från 5 till maximalt 1 miljarder dollar per år). (a) 1% 1 9% 9 8% 8 7% 7 6% 5% 4% PNP+NS HES GOV BES Totalt 3% 3 2% 2 1% 1 % Tyskland Frankrike Storbritannien (b) 1% 1 9% 9 8% 8 7% 7 6% 5% 4% PNP+NS HES GOV BES Totalt 3% 3 2% 2 1% 1 % Italien Spanien Sverige Nederländerna Österrike Belgien

15 (c) (d) % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Finland Denmark Poland Czech Republic Portugal Ireland PNP+NS HES GOV BES Totalt % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Hungary Greece Romania Slovenia Luxembourg Slovakia PNP+NS HES GOV BES Totalt

16 (e) % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Lithuania Bulgaria Estonia Latvia Cyprus Malta PNP+NS HES GOV BES Totalt

17 Figur 14a-b. Utveckling av FoU-satsningar i ett urval av länder. För detaljerad förklaring se figur 12. (a) 1% 1 9% 9 8% 8 7% 7 6% 5% 4% PNP+NS HES GOV BES Totalt 3% 3 2% 2 1% 1 % Republic of Korea Canada Australia Switzerland Turkey Singapore (b) 1% 1 9% 9 8% 8 7% 7 6% 5% 4% PNP+NS HES GOV BES Totalt 3% 3 2% 2 1% 1 % Mexico South Africa Norway Argentina Hong Kong (China), SAR Indonesia

18 Bilaga 2. Fördelning av global BNP 22 I huvudtexten återges i figur 6 fördelningen av BNP mellan olika stora länder och regioner. Under -talet har framförallt de s.k. BRIC-länderna 9 med Kina i spetsen ökat sin andel av världsekonomin. Även om det blir ytterst spekulativt är det möjligt att extrapolera utvecklingen under åren -21 fram till år 22 som ett sorts scenario. Huruvida detta scenario är sannolikt diskuteras inte närmare annat än att det kan konstateras att utvecklingen sällan följer även väl grundade modeller. Det som här presenteras är snarast en räkneövning till grund för diskussion och ingen genomarbetad prognosmodell. Uppgifter om BNP i världens länder har hämtats från världsbankens hemsida Uppgifter i löpande pris (USD) finns tillgängliga från 196 fram till 21 för de flesta länder 1. För räkneövningen i denna bilaga används uppgifter för åren Två olika beräkningsmodeller används, den första baseras på linjär regression och den andra baseras på tillväxtfaktorer. Beräkningen genomförs på två olika tidsperioden, -21 och -21. Regression Regressionsekvationerna för de olika länderna återges i figur 15 (-21) och figur 16 (-21). 9 Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. 1 Innan uppgifter för år 21 publicerades kom i våras en prognos från världsbanken en prognos för åren 21 och 211. Dessa prognosuppgifter ingår inte i underlaget som här presenteras.

19 Figur 15. BNP (tusentals miljarder USD, löpande pris), linjär regression EU USA Övriga Kina Japan Brasilien Indien Kanada Ryssland Sydkorea Australien y =,9917x y =,5192x - 128,6 y =,793x ,2 y =,475x - 94,55 y =,986x - 193,3 y =,1534x - 36,57 y =,1236x - 246,8 y =,948x - 188,89 y =,1441x y =,53x - 15,49 y =,722x - 144, Figur 16. BNP (tusentals miljarder USD, löpande pris), linjär regression EU USA Övriga Kina y =,5344x - 156,7 y =,3554x - 699,63 y =,8839x ,6 y =,742x ,7 12 Japan y =,269x - 41,55 Brasilien y =,2238x - 447, Indien Kanada Ryssland y =,1638x - 327,67 y =,7x - 139,9 y =,1325x - 264,7 6 Sydkorea y =,18x - 2,693 Australien y =,642x - 127,

20 Regressionsekvationerna kan användas på två olika sätt vid den prognostiserade framskrivningen fram till år 22. Antingen används hela ekvationen såsom den anges för de olika länderna i figuren ovan. Eller också utgår man från värdet för det sista kända året (21) och använder regressionsekvationens riktningskoefficient för att prognostisera förändringen. Skillnaden blir förhållandevis liten eftersom lutningen på linjerna är densamma med båda metoderna. Tillväxtfaktorer Tillväxtfaktorn X för respektive land beräknas för -21 enligt: samt för -21 enligt: Den framräknade tillväxtfaktorn används för att räkna fram en prognostiserad BNP år 22 för respektive land. Fördelning år 22 enligt räkneövningen I figur 17 återges fördelningen av BNP mellan olika större länder åren, och 21 samt år 22 i enlighet med de olika sätten att räkna en prognos som beskrivits ovan.

21 21 22_linjär1 22_linjär2 22_tillväxtfaktor 22_linjär1 22_linjär2 22_tillväxtfaktor Figur 17. Fördelning av BNP år, och 21 (statistik från världsbanken) samt år 22 enligt linjär regression 11 och beräknade tillväxtfaktorer. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% Övriga Sydkorea Australien Kanada Brasilien Ryssland Indien Kina Japan USA EU 1% % Fördelning BNP, publicerad statistik Baserat på -21 Baserat på -21 Av figuren ovan framgår att BNP-andelen för EU, USA och Japan minskat åren -21. Enligt beräkningarna i denna bilaga så kommer denna minskning att fortsätta under 21- talet till förmån för framförallt de s.k. BRIC-länderna med Kina i spetsen. Frågan som bör ställas är dock om den prognostisering som gjorts är rimlig. För närvarande råder stor osäkerhet kring världsekonomin. För några år sedan sänktes räntenivåerna drastiskt i flera stora ekonomier till följd av en omfattande ekonomisk kris. Denna krissituation förefaller fortfarande föreligga och USA tvingades t.ex. i början av augusti 211 att höja sitt redan förhållandevis höga lånetak. Vart denna utveckling kommer att leda är i dagsläget svårt att uttala sig om. Ser man till utvecklingen av den totala globala BNPn (figur 18) så framgår flera olika faser av både snabb tillväxt och mera återhållsamma ökningar. I figuren återges värden för respektive år som punkter och en årlig ökning med 8 % 12 visas som en heldragen linje. Som streckade linjer markeras utvecklingen dels 197-, dels -21. Under båda dessa tidsperioden är ökningen tämligen linjär, men den årliga förändringen skiljer sig markant åt. 11 Varianten linjär1 använder regressionsekvationernas riktningskoefficient och intercept, varianten linjär2 utgår från uppgiften för år 21 och använder sedan endast ekvationens riktningskoefficient. 12 Beräkning på ökningen ger 7,9937 % vilket är det som återges i figuren som heldragen linje.

22 Figur 18. Global BNP (USD, löpande pris), Se text för förklaringar till de olika linjerna i figuren Frågan är dock om en årlig ökningstakt på 8 % kan fortgå någon längre tid. Det motsvarar en fördubbling på ca 9 år. Skulle ökningstakten fortsätta vara 8 % passerar BNP-nivån 1 miljarder dollar redan år 216. Nivån en biljard (en miljon miljarder, på engelska quadrillion) nås med samma ökningstakt år 246. Sen går det allt fortare, år 255 passeras två biljarder och under åren skulle det ha skett en ökning motsvarande över gånger. Ungefär hälften av ökningstakten är inflationsgrundad.