Tisdagen den 30 oktober 2018 kl. 9.00, i

Transkript

1 Sid 1/3 KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA SOCIALNÄMNDEN Tid och plats: Tisdagen den 30 oktober 2018 kl. 9.00, i sammanträdesrum Borgmästaren, stadshuset, Lysekil Ordförande: Sekreterare: Ricard Söderberg Anne-Marie Mattsson Öppet sammanträde, utom i de punkter som markerats med sluten del eller där ordföranden så beslutar. Upprop samt val av justerare. Anmälan av övriga frågor. Kl. Punkt Ärenden Bil. Föredragande Individ- och familjeomsorg tjänstemän Åtgärd avseende tillstånd att servera alkoholdrycker, Pizzeria Milano, Lysekil (sluten del) Information om pågående faderskapsutredning (sluten del) 3 Svar på remiss avseende revidering av Västbus riktlinjer, förslag till överenskommelse om samverkan om barn och unga, 0-20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommunen och Västra Götalandsregionen, Klaus Schmidt / Julia Lundwall Redovisas på sammanträdet Ann-Catrin Waldén / Julia Lundwall 3 Ann-Catrin Waldén/Julia Lundwall Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: anne-marie.mattsson@lysekil.se

2 Sid 2/3 4 Information om SKLprojektet som syftar till att minska långvarigt försörjningsstöd - muntligt 5 Sammanställning budgeterade placeringar inom barn- och ungdomsenheten samt inom vuxenenheten (delvis sluten del) Julia Lundwall 5 Julia Lundwall 6 Delegation att besluta om dagersättning enligt LMA, Lag om mottagande av asylsökande m.fl. LSS - socialpsykiatri/ vård och omsorg Rapport beslut om särskilt boende 6 Julia Lundwall 7 Marianne Sandsten Ekonomi 8 Ekonomiskt utfall per september Muntlig information om budgetram Sofia Öhrblad/ Catarina Ross/Eva Andersson/samtliga avdelningschefer Sofia Öhrblad / Catarina Ross / Eva Andersson / samtliga avdelningschefer Allmänt Intern kontroll Säkerställande av att konverteringsprocessen enligt LAS efterlevs 10 Frida Mellgren Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

3 Sid 3/3 11 Förändring i organisationen av medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) i Lysekils kommun 12 Information från förvaltningschef, nämndens ordförande samt vice ordförande 11 Eva Andersson Redovisas på sammanträdet 13 Sammanträdeskalender Anmälningsärenden / Redovisning av inkomna domar och beslut (delvis sluten del) 15 Redovisning delegationsbeslut (delvis sluten del) 16 Övriga frågor (som anmälts vid mötets öppnande) 14 Redovisas på sammanträdet Lysekil KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Ricard Söderberg / Anne-Marie Mattsson Socialnämndens ordförande Sekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

4 LYSEKILS KOMMUN 1 Socialnämnden Tjänsteskrivelse Dnr: Socialförvaltning Klaus Schmidt, klaus.schmidt@lysekil.se Åtgärd avseende tillstånd att servera alkoholdrycker Pizzeria Milano, Lysekil Sammanfattning Pizzeria Milano/Ilievski Lupco org.nr har meddelats tillstånd att servera starköl, vin samt spritdrycker vid Pizzeria Milano, Badhusgatan 12, Lysekil. Socialnämnden har på nedan angivna skäl fått anledning utreda huruvida serveringsverksamheten bedrivs i enlighet med reglerna i alkohollagen (2010:1622) samt huruvida åtgärd i form av erinran, varning eller återkallelse av tillstånd är aktuell. Förslag till beslut Utredaren föreslår socialnämnden besluta med stöd av g kap 18 alkohollagen återkallallievski Lupco org.nr tillstånd att servera starköl, vin samt spritdrycker vid Pizzeria Milano, Badhusgatan 12, Lysekil med hänvisning till 8 kap 12 alkohollagen endast den som visar att han eller hon med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten samt att verksamheten kommer att drivas i enlighet med de krav som ställs upp i alkohollagen. Förvaltningschef Alkoholhandläggare Drottninggatan 8 B LYSEKIL Tel Fax E-post klaus.schmidt@lysekil.se Orgnr

5 Ärende Information om pågående faderskapsutredning Redovisas på sammanträdet

6 Tjänsteskrivelse Datum Dnr SON Socialförvaltningen/IFO Ann-Catrin Waldén, Västbus riktlinjer, förslag till överenskommelse om samverkan om barn och unga, 0-20 år i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens Sammanfattning Socialförvaltningen har av Lysekils kommunstyrelse ombetts inkomma med synpunkter på revideringen av Västbus riktlinjer, förslag till överenskommelse om samverkan om barn och unga, 0-20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommunen och Västra Götalandsregionen, Socialnämnden i Lysekils kommun ställer sig i huvudsak bakom förslaget till revidering av Västbus riktlinjer, förslag till överenskommelse, enligt det material som presenterats. Särskilt positivt är den nu bredare målgruppen. Synpunkter finns till delar av förslaget. När ansvaret för samverkan föreslås vara lokalt samt strukturer och rutiner för lokal nivå formeras utifrån lokala förutsättningar kan det innebära att variationer uppstår som riskerar likvärdigheten för barn och unga i behov av särskilt stöd. Förslag till beslut Som socialnämndens remissvar till kommunstyrelsen översänds förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Ärendet Socialförvaltningen har av Lysekils kommunstyrelse ombetts inkomma med synpunkter, senast , på revideringen av Västbus riktlinjer, förslag till överenskommelse om samverkan om barn och unga, 0-20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommunen och Västra götalandsregionen, Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

7 Tjänsteskrivelse Socialnämnden i Lysekils kommun ställer sig i huvudsak bakom förslaget till revidering av Västbus riktlinjer, förslag till överenskommelse om samverkan om barn och unga, 0-20 år. Förvaltningens synpunkter Särskilt positivt är den nu bredare målgruppen barn och unga, 0-20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommunen och Västra Götalandsregionen Syftet med överenskommelsen är att barn och unga i behov av särskilt stöd ska få de insatser de behöver och har rätt till. När ansvaret för samverkan föreslås vara lokalt samt strukturer och rutiner för lokal (kommun-) nivå formeras utifrån lokala förutsättningar kan det innebära att variationer uppstår som riskerar likvärdigheten för barn och unga i behov av särskilt stöd. Eva Andersson Förvaltningschef Ann-Catrin Waldén Enhetschef Barn- och Ungdomsenheten Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Folkhälsosamordnare Förvaltningschef Avdelningschef IFO Enhetschef BoU Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

8 Remiss till SON och UBN Yttrande till LKS senast Dnr Utskriftsdatum: Ankomstdatum: Diarieplan: Handläggare: Anna Nyman Holgersson Reg.datum: Reg av: Lena Josefsson Enhet: Avdelningen för hållbar utveckling Ärendetyp: Bevakningsdatum: Initierat av: Fyrbodals kommunalförbund Avslutsdatum: Ärendemening: Remiss avseende revidering av Västbus riktlinjer, förslag till överenskommelse om samverkan om barn och unga, 0-20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommunen och Västra Götalandsregionen, Beskrivning: Remiss till SON och UBN, för yttrande till LKS senast Namn: Socialnämnden, utbildningsnämnden Handläggare: Anna Nyman Holgersson Beskrivning: Remiss avseende revidering av Västbus riktlinjer, förslag till överenskommelse om samverkan om barn och unga, 0-20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommunen och Västra Götalandsregionen, Namn: Fyrbodals kommunalförbund Handläggare: Anna Nyman Holgersson Nr: 20 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Lena Josefsson Riktning: U Handlingstyp: REMTILL Nr: 10 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Lena Josefsson Riktning: I Handlingstyp: REMFRÅN

9 REMISS Datum: Dnr: Till Ansvarig styrelse/nämnd i kommun Hälso- och sjukvårdsnämnderna VGR Styrelsen för beställd primärvård VGR Berörda sektorsråd inom VGR Revidering av Västbus riktlinjer Västbus Samverkan för barn och ungas bästa Överenskommelse om samverkan om barn och unga, 0-20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommunen och Västra Götalandsregionen, Bakgrund Västbus riktlinjer för barn och unga med sammansatt psykisk, psykiatrisk och social problematik antogs i Västra Götalandsregionen Arbetet initierades med anledning av förändrat huvudmannaskap vid institutionsplaceringar av barn och ungdomar med sammansatt problematik. Det fanns då ett behov av gemensamma rutiner för samverkan kring målgruppen. Efter lagändring kring samverkan 2010 påbörjades en revidering av riktlinjerna som antogs I samband med revideringen arbetades även Riktlinjer för familjehemsplacerade barn & unga samt Råd och stöd för allsidig elevutredning fram. Det nya förslaget har tagits fram av en partsammansatt arbetsgrupp bestående av representanter från de fyra kommunalförbunden, Koncernkontoret inom Västra Götalandsregionen, Närhälsan samt brukarföreningen NSPiG. Innehåll Flera förändringar har skett. Det gäller dels hur dokumentet är utformat och i dels innehållsmässigt. Syftet var att tydliggöra hur Västbus riktlinjer förhöll sig till andra avtal och överenskommelser, modernisera och anpassa skrivningar i riktlinjen till en praktisk verklighet 2018 och renodla innehållet i riktlinjerna vilket nu innebär att Överenskommelsen istället innehåller bilagor med förtydligande kring delar.

10 Sammanfattning av förändringarna Beskrivs i Sammanfattning av förslag till förändringar i Västbus riklinjer - PM Remissomgång Som ett led i beredningen önskas synpunkter på förslaget till gemensam Överenskommelse om samverkan om barn och unga, 0-20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommunen och Västra Götalandsregionen, Länets 49 kommuner och hälso- och sjukvårdsnämnderna, Styrelsen för beställd primärvård samt berörda sektorsråd inom VGR ges härmed tillfälle att inkomma med synpunkter på bifogat förslag till Överenskommelse om samverkan om barn och unga, 0-20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommunen och Västra Götalandsregionen, Synpunkter på överenskommelsen önskas senast den 31 augusti förlängt tom 3 oktober Svaren på remissen kommer att behandlas av arbetsgruppen. Frågor kring underlaget eller om svarstiden besvaras av; Jessica Ek, processledare VästKom, tel: e-post: jessica.ek@skaraborg.se Ulrika Söderlund, VGR, tel: , e-post: ulrika.soderlund@vgregion.se Det politiska samrådsorganet (SRO) överlämnar remissen till berörda instanser inom kommuner i länet och inom Västra Götalandsregionen för synpunkter. Efter svarstiden tar SRO ställning till en slutlig version utifrån inkomna synpunkter. Därefter övergår ärendet i respektive huvudmans berednings- och beslutsprocess. Länk till mall för att lämna remissvar Svarsformulär för Västbus reviderade riktlinjer Ulf Olsson Ordf. Samrådsorganet, Ordf. VästKoms styrelse Johnny Magnusson vice ordf. Samrådsorganet, ordf. regionstyrelsen VGR

11 Västbus Samverkan för barn och ungas bästa Överenskommelse om samverkan om barn och unga, 0-20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommunen och Västra Götalandsregionen Ersätter Västbus riktlinjer från 2012 Gäller från och med 1 januari

12 Bakgrund Att ett barn får sina behov tillgodosedda kan möjliggöra en god allmän utveckling hos barnet och en god hälsa. En god hälsa gör det möjligt för barnet att utvecklas och tillgodogöra sig kunskaper i skolan och en bra skolgång är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att undvika risken att drabbas av psykisk och social ohälsa. Utöver de personliga vinsterna för barnet innebär detta också en samhällsekonomisk vinst. Det är en vinst för alla. Sedan 2005 finns i Västra Götaland riktlinjer för samverkan mellan kommunerna i länet och VGR om barn och unga med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Dessa riktlinjer föregick på många sätt lagstiftningen kring individuell plan enligt SoL och HSL, s.k. samordnad individuell plan (SIP) som kom 2010, men riktlinjerna innebär också en väsentlig skillnad från lagstiftningen eftersom de också omfattar verksamheter inom barn och skola i kommunen. Revidering gjordes 2012 av riktlinjerna och 2017 konstaterades nytt behov av revidering av Västbus riktlinjer, dessutom av Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga samt stödmaterialet, Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå. Detta för att anpassas till dagens förutsättningar och nuvarande avtal och överenskommelser mellan kommunerna i länet och VGR. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland finns på Vårdgivarwebben: Denna överenskommelse ersätter tidigare riktlinjer för Västbus. Utöver denna överenskommelsen pågår och tillkommer fortlöpande nya uppdrag inom området. Det innebär att samverkan för barns bästa hela tiden utvecklas. För definitioner, se bilaga 1. Syfte Syftet med överenskommelsen är att barn och unga i behov av särskilt stöd ska få de insatser de behöver och har rätt till oberoende av kön, sociala, ekonomiska och geografiska faktorer, funktionsnedsättning, etnicitet, sexuell läggning och trosuppfattning. Överenskommelsen ska tydliggöra ansvar att samverka, ansvarsfördelning och ge struktur för samverkan. Den ska även ge stöd för insatser som behöver samordnas, inom och mellan huvudmännen, skapa kontinuitet utifrån barnets och familjens behov och upplevs som en trygg och säker helhet. Västbus innebär att vi använder våra välfärdsresurser på ett samlat och effektivt sätt. 2

13 Samverkanstorget Kommun och sjukvård samverkan i Göteborgsområdet Parter Parter i denna överenskommelse är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, vilka fortsättningsvis benämns som parterna. Överenskommelsen gäller under förutsättning att beslut tas av behörig instans hos respektive part. Verksamheter som omfattas av denna överenskommelse: Hälso- och sjukvården Socialtjänsten Förskola/grundskola/gymnasieskola Respektive huvudman ansvarar för att samverkan etableras och fungerar samt att berörda verksamheter följer denna överenskommelse. För beskrivning av olika verksamheters uppdrag, se bilaga 2. Giltighetstid Överenskommelsen gäller under perioden Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har part möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med två år i taget med tolv månaders uppsägningstid. Gemensamma mål Kommunernas och VGRs övergripande mål är att genom tidig upptäckt erbjuda rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt för barn i behov av stöd. Målgrupp 3

14 Målgruppen för riktlinjerna är barn och unga upp till 20 år som behöver samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter från kommun och VGR. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov. Samverkan utgår från lagar och föreskrifter Västbus överenskommelse utgår från lagar, författningar och föreskrifter. Lagstiftning anger respektive huvudmans ansvar och samverkanskyldighet. Riktlinjerna är ett komplement och ersätter t.ex. inte anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen 1 när personal t.ex. inom hälsooch sjukvården eller skolan får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. För förteckning över relevanta lagar, se bilaga 3. Västbus innebär en överenskommelse om gemensam struktur för samverkan och samordning Västbus innebär en gemensam struktur för hur verksamheter ska samverka och samordna insatser för barns och ungas fysiska, psykiska och sociala hälsa Västbus innebär samverkan på alla nivåer - från folkhälsoarbete till specialistvård, och innefattar alla verksamheter som möter barn och unga, oavsett vårdnivå. Västbus innebär, förutom konkret samordning av insatser för ett barn eller en familj, också en struktur för samverkan på delregional- och lokalnivå där chefer och verksamhetsföreträdare träffas för att säkerställa ett gott samarbetsklimat och samsyn. Samverkan mellan huvudmännen ska präglas av öppenhet, god ömsesidig information och gemensam vilja till lösningar. Samverkan för barn och ungas bästa ska kännetecknas av: God kännedom om det egna uppdraget, varandras verksamheter samt respekt för de olika uppdragen. Att all personal som deltar i samverkan bör ha god kännedom om de förutsättningar som finns för samarbetspartens uppdrag. Personcentrerat förhållningssätt och ett familjecentrerat arbetssätt med utgångspunkt i hela familjen och dess levnadsvillkor. Gemensam kompetensutveckling för verksamheternas personal. Samtycke För att kunna samordna insatser och möjliggöra informationsöverföring mellan verksamheter/huvudmän är huvudregeln att den enskilde ger sitt samtycke. Ett samtycke kan vara muntligt eller skriftligt men ett skriftligt samtycke är att rekommendera. Samverkan och samordning av insatser kan inte genomföras utan båda vårdnadshavarnas samtycke med undantag för när barnet är föremål för insatser genom tvångslagstiftning som Lagen om vård av unga, LVU eller Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT kap. 1 c SoL 4

15 När barn och unga är under 18 år ska de tillfrågas och informeras. Barnets inställning ska beaktas och tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Samtycket är också viktig för att göra barnet och familjen delaktiga i planeringen och genomförandet av mötet samt ge utrymme för de behov och önskemål som finns. Tillämpning, organisering, avvikelserapportering och uppföljning Tillämpning Det är inte möjligt att utarbeta ett dokument som konkret beskriver hur allt samarbete ska utformas. Överenskommelsen ska därför tillsammans med andra riktlinjer och överenskommelser stödja det lokala gemensamma arbetet mellan kommunens och landstingets verksamheter. Överenskommelsen ska fungera som stöd för samordning i det enskilda mötet med barnet och dess föräldrar/vårdnadshavare. Detta förutsätter en organiserad delregional och lokal samverkan mellan huvudmännen. Lokala tillämpningar och förtydliganden ska tas fram. I lokal samverkan ska också det gemensamma förebyggande arbetet beaktas. Organisation Delregional ledningsgrupp inom ramen för vårdsamverkan Delregionala ledningsgrupper eller motsvarande ska finnas inom varje vårdsamverkansområde. Ledningsgruppen äger ansvaret för samverkan och ska gemensamt ansvara för de insatser som krävs för ett genomförande. Delregional ledningsgrupp för Västbus ansvarar för att personal har kompetens och kunskap för en god samverkan och ledningsgruppen ansvarar också för gemensam kompetensutveckling. Lokal samverkansgrupp barn och unga Struktur och rutiner för samverkan på lokal (kommun-) nivå formeras utifrån lokala förutsättningar. Avvikelser och tvistehantering Avvikelser Avvikelsehantering sker enligt de principer som anges i Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och de rutiner som finns inom ramen för delregional vårdsamverkan. Tvister Tvister ska hanteras enligt de principer som anges i Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och de rutiner som finns inom ramen för delregional vårdsamverkan. Uppföljning 5

16 Denna överenskommelse ska ske enligt de principer som anges i Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och de rutiner som finns inom ramen för delregional vårdsamverkan. Årlig uppföljning av denna överenskommelse syftar till: Gemensam ledning och styrning Antal avvikelserapporter och analys Följa upp hur lokala tillämpningar och rutiner efterlevs, diskutera tillämpning, möjligheter och svårigheter Dialog och information Erfarenhetsutbyte Lyfta goda exempel Inventera och initiera utbildningsbehov 6

17 Bilaga 1: Definitioner Samverkan Sker inom och mellan olika enheter, myndigheter och samhällsaktörer. Det kan t.ex. handla om aktivt utbyte av information eller att planera gemensamma aktiviteter Samordning Innebär att koordinera resurser och arbetsinsatser för att få högre kvalitet och större effektivitet i stödet, vården och omsorgen Samarbete Är ett gemensamt bedrivet arbete som gäller en begränsad uppgift. Det kan handla om att olika yrkesgrupper hjälps åt med insatser till en enskild individ. Samsyn Synonym till konsensus och samstämmighet, dvs. ett likartat sätt att se på till exempel problem. Samverkan, samarbete och samordning har en avgörande betydelse för att barn och unga ska få behandling, stöd och insatser utifrån sina individuella behov. En grundläggande del av samverkan är att den unge görs delaktig i planering, genomförande och uppföljning. För att den unge personen ska få rätt stöd i vardagen behöver samverkan och samarbete på flera nivåer, mellan verksamheter, yrkesgrupper och olika huvudmän som ett landsting och en kommun. Det är viktigt att det finns planer och överenskommelser mellan aktörerna där ansvar befogenheter och resurser tydliggörs. En framgångsrik samverkan handlar om styrning, struktur och samsyn och kan nås genom att exempelvis: Bygga upp och upprätthålla god kompetens kring samverkan inom organisationen Identifiera vad som underlättar samverkan Identifiera vad som försvårar samverkan Följa utvecklingen fortlöpande Samordnad individuell plan (SIP) En samordnad individuell plan (SIP) är ett dokument som ger en samlad beskrivning av alla pågående och planerade insatser för en person som behöver samordnade insatser från flera parter/aktörer. SIP ger en helhetsbild och förenklar för alla berörda. SIP är ett instrument för samverkan och används för att förbättra och tydliggöra de insatser som kräver samverkan. Den enskildes delaktighet och inflytande är centrala i allt arbete med SIP. Det är den unges behov och önskemål som utgör utgångspunkt för planeringen. För minderåriga krävs samtycke av vårdnadshavare. 7

18 I Västra Götaland finns gemensamma riktlinjer för arbetet med SIP. I arbetet med barn och unga används de gemensamma dokument och mallar som är framtagna. En SIP ska innehålla: 1. Insatser den enskilde behöver 2. Huvudmannens ansvar 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget 4. Vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen Mer information om SIP finns på Vårdgivarwebben: Sammanhållen vård och omsorg För de individer som är i behov av mer omfattande insatser behövs en effektiv och sammanhållen vård- och omsorgsprocess. Det innebär att vården ska vara individanpassad, samordnad och kontinuerlig. Det ska ske i en obruten kedja av insatser som personer behöver oavsett huvudman eller inom en huvudman. Sammanhållen vård och omsorg handlag om det dagliga samarbete mellan olika yrkesgrupper som finns nära den unge och familjen. Ett sätt att samarbeta mellan olika yrkesgrupper kan ske i form av team som har bred kompetens t.ex. läkare med från olika specialiteter, sjuksköterska, kurator, fysioterapeut och socialarbetare. Tvärprofessionell Berör flera olika yrkeskategorier och professioner. 8

19 Bilaga 2: Viktiga delar i huvudmännens ansvar för barn och unga Västra Götalandsregionens ansvar hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård är de åtgärder som syftat till att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador, och omfattar därför såväl sjukvården och hälsovården. I det svenska sjukvårdssystemet är ansvaret för hälso- och sjukvården delat mellan stat, landsting och kommun. Hälso- och sjukvården regleras i hälso- och sjukvårdslagen (HSL), men inom en rad områden finns speciallagstiftning som, tillsammans med Socialstyrelsens föreskrifter, är styrande för verksamheten. Staten är ansvarig för den övergripande hälso- och sjukvårdspolitiken samt, via Socialstyrelsen, för tillsynen av all hälso- och sjukvård i riket. Sedan 2013 är Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ansvarig för tillsynen. Landstingen ansvarar för att organisera vården så att alla medborgare har tillgång till en god vård. Mödrahälsovård Mödrahälsovården erbjuds alla gravida. Verksamhetens mål är att främja hälsa hos mor och barn under graviditet och förlossning och att genom psykosocialt stöd ge mödrar och deras partner goda förutsättningar för ett ansvarstagande föräldraskap. Barnhälsovård Barnhälsovården erbjuds alla barn 0 6 år. Verksamhetens övergripande mål är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling genom att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn. Barnet följs genom regelbundna hälsokontroller och utvecklingsbedömningar. Föräldrautbildning erbjuds alla och föräldrastödet är både generellt eller riktat. Ungdomsmottagning Målgruppen för ungdomsmottagningar är ungdomar och unga vuxna upp till 24 år. Det är en s.k. lågtröskelverksamhet där ungdomar lätt ska få hjälp. Ungdomsmottagningens huvudområden är levnadsvanor och livsvillkor, samlevnad och relationer, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt psykisk hälsa. Ungdomsmottagningarna ska ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård och övrigt hälsofrämjande och förebyggande arbete. Huvudman för ungdomsmottagningen kan vara kommun eller region, var för sig eller tillsammans. För verksamheten finns ett huvudmannagemensamt inriktningsdokument som syftar till att beskriva uppdrag, mål och målgrupp samt principer för ansvar och kostnadsfördelning. Innebär en gemensam grund för ungdomsmottagningarna i Västra Götaland oavsett huvudmannaskap. Primärvården - vårdcentraler och rehabenheter Primärvården arbetar förebyggande och hälsofrämjande och riktar sig till alla i befolkningen. Vårdcentralen är den hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller diagnoser, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Primärvården ska göra en första bedömning av symtom, svårighetsgrad och behov insatser, och ansvarar för grundläggande råd och stöd vid lindriga till måttliga symtom/svårigheter hos barn och unga. Förskrivning av personliga hjälpmedel är en del av vård och behandling som ingår i primärvårdens ansvar. 9

20 Barn- och ungdomsmedicin (BUM) BUM bedriver specialiserad sjukvård för barn och ungdomar upp till 18 år. BUM utför planerad undersökning och behandling i öppen och sluten vård av de flesta sjukdomar hos barn och ungdomar. Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Barn- och ungdomspsykiatri är en del av den specialiserade vården för barn och unga med psykiatrisk problematik upp till 18 år. Utredning och behandling sker främst i öppen vård men akutvård och heldygnsvård bedrivs också. Det finns tre enheter med regionala uppdrag (könsdysfori, missbruk/beroende och ätstörningsmottagning). BUP ska erbjuda god tvärprofessionell kompetens för utredning, differentialdiagnostik och behandling av barn och ungdomar utifrån deras symtom, funktionsförmåga, utvecklingsnivå och psykosociala situation. Barnets behov ska vara av sådan omfattning och intensitet att den kräver specialistresurser och andra insatser inom hälso- och sjukvården inte är tillräckliga. Habilitering Habiliteringen ger stöd, till barn, ungdomar och vuxna som har varaktiga funktionsnedsättningar och deras närstående. Målgruppen är personer med rörelsehinder, intellektuell funktionsnedsättning, autism eller förvärvar hjärnskada. Funktionsnedsättningens svårighetsgrad och i vilken grad vardagsfunktionen påverkas är avgörande för behovet av insatser. Det krävs alltid en individuell bedömning för att avgöra behovet av specialiserade behandlande åtgärder. Regionala medicinska riktlinjer Syftet med regionala medicinska riktlinjer (RMR) är att bidra till jämlik vård och utjämna skillnader i vården genom standardisering och att sprida nytillkommen kunskap. RMR riktas till vårdpersonal, verksamhets- och förvaltningschefer och hanterar delar av vården för ett specifikt diagnosområde eller för att förtydliga ansvarsfördelning mellan vårdnivåer. Vuxenpsykiatrin Allmänpsykiatri bedrivs vid fem sjukhusförvaltningar och med öppenvårdsmottagningar på flertalet orter i regionen. Allmänpsykiatrin erbjuder vård till den vuxna befolkningen över 18 år och omfattar alla vårdplatser förutom barnpsykiatri och rättspsykiatri. Inom allmänpsykiatrin förekommer ofta subspecialisering i psykosvård, beroende- och missbruksvård, äldrepsykiatri, vård till personer med affektiva störningar och ätstörningsvård. Klinikerna erbjuder specialiserad psykiatrisk diagnostik och behandling inom såväl öppensom heldygnsvård samt i mellanvårdsformer som dagvård och mobila team. Regionala medicinska riktlinjer finns på Vårdgivarwebben: Kommunen ansvar - socialtjänst Socialtjänsten ansvarar för ett förebyggande socialt arbete riktat direkt till 10

21 barn, ungdomar och föräldrar. Socialtjänsten ansvarar också för myndighetsutövning, stöd och insatser för barn och unga enligt lagarna SoL, LSS samt tvångslagarna LVU, Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och LVM, Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Tvångslagstiftningen kompletterar socialtjänstlagen och möjliggör tvångsvård, men utgångspunkten är alltid att motivera individer till frivilliga insatser. Den grundläggande principen i SoL är frivillighet och att insatser av socialtjänsten skall bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. SoL Socialtjänsten har ett övergripande ansvar för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. När hjälp eller stöd inte räcker eller när barnet behöver skydd är det socialtjänstens uppgift att ingripa. Socialtjänsten ska i nära samarbete med hemmen bl a främja en allsidig personlighetsutveckling, en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdomar, och sörja för att barn och ungdomar får det skydd och stöd som hen behöver. I frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa har socialtjänsten också ett huvudansvar för att se till att samverkan med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs kommer till stånd. Kommunernas organisation av socialtjänsten varierar vilket gör att ansvar kan ligga på olika verksamhetsområden i kommunen. Varje insats av socialtjänsten vilar på en utredning, bedömning av barnets behov och beslut om bistånd. Det innebär att en ansökan om en specifik insats kan avslås om behovet kan bedöms tillgodoses på annat sätt. Ett biståndsbeslut kan överklagas. När en enskild person ansöker om en insats är socialtjänsten skyldig att göra en utredning. Vid en anmälan om barn som far illa är bedömer socialtjänsten om en utredning ska inledas. Utredningen ligger till grund för beslut om eventuella insatser. Insatser inom socialtjänsten för barnet ska göras i samförstånd med barnet dess vårdnadshavare och anpassas efter barnets behov. Insatser kan ges i öppen regi eller genom att barnet placeras för i familjehem eller HVB-hem. LSS LSS är en rättighetslag som syftar till att den som har en funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv på samma villkor som alla andra. En insats enligt LSS förutsätter att den enskilde själv ansöker om den. För att bli beviljad en insats enligt LSS måste barnet tillhöra den personkrets som definieras i lagen och ha behov av insatsen. Kommunens ansvar - skola Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 11

22 Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Förskola Målgrupp för förskolan är barn 1-6 år. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Enligt förskolans riktlinjer ska personalen uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Grundskola/gymnasieskola/grundsärskola/gymnasiesärskola Skolplikt gäller för nästan alla barn och unga som är bosatta i Sverige och börjar det året barnet fyller sju år och upphör för de allra flesta efter det nionde skolåret. Från höstterminen 2018 blir förskoleklass obligatorisk från det år barnet fyller sex år. Skolans huvuduppdrag är värdegrunds- och kunskapsuppdraget och elevens rätt till utbildning gäller under hela skoltiden. I utbildningen ska hänsyn tas till elevernas olika behov. Skolan ska fortlöpande informera eleven och vårdnadshavaren om elevens utveckling. Rektor har ansvar för att genomföra utbildningen enligt fastställda mål och tillgodose elevernas särskilda behov för att nå kunskapsmålen. Enligt skollagen kan elever som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav, för att de har en utvecklingsstörning eller hjärnskada, tas emot i särskolan. Vårdnadshavaren ansöker om en plats i särskolan. Beslutet ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Det kan förekomma att en elev för närvarande når de kunskapskrav som minst ska uppnås, men uppvisar andra svårigheter som gör att skolan av olika skäl bedömer att eleven längre fram under skoltiden kan få svårt att nå kunskapskraven. Det kan till exempel handla om en elev med en funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter samt upprepad eller långvarig frånvaro. Även i dessa fall kan eleven vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Elevhälsan Skollagen klargör att elevhälsan ska innehålla psykologiska, medicinska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av stöd och specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Rektor har ansvar för elevhälsan. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsans arbete bedrivs på organisations-, grupp- och individnivå. Det ingår i elevhälsans generellt riktade arbete att främja elevers lärande, 12

23 utveckling och hälsa, förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter samt bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa. Hinder för en enskild individ ska undanröjas och åtgärder och anpassningar utifrån varje enskild elevs behov av särskilt stöd ska ges. 13

24 Bilaga 3: Lagstiftning Offentlighets- och sekretesslagen, OSL (2009:400) Lagen innehåller bestämmelser om myndigheters handläggning vid registrering, utlämnande av och övrig hantering av allmänna handlingar. Den innehåller också bestämmelser om tystnadsplikt och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Lagen gäller för många personalgrupper i Sverige, bland annat personal inom hälso- och sjukvård och kommun. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763) HSL reglerar åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården och vården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Hälso- och sjukvårdslagen är en ramlag, inte en rättighetslag. Det innebär bl.a. att det inte går att överklaga om man till exempel inte får den läkare eller den utredning eller behandling man vill ha. Patientlag (2014:821) Patientlagen infördes 1/ med målet att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientlagen innehåller bland annat bestämmelser om tillgänglighet, information, samtycke, delaktighet, fast vårdkontakt och individuell planering, val av behandlingsalternativ och hjälpmedel, val av utförare samt personuppgifter och intyg. Socialtjänstlagen, SoL (2001:453) Socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden och i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga. Där står även att socialnämnden, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, ska samverka med andra samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Här avses också barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Insatserna ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och föreningar. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar goda levnadsvillkor, och att de får och kan påverka den hjälp och service de behöver i det dagliga livet. Socialnämnden ska fortlöpande följa upp vilka som omfattas av LSS och vilka deras behov av stöd och service är. Verksamheterna ska vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Kommunen ska samverka med organisationer som företräder människor med funktionsnedsättningar. 14

25 Skollagen (2010:800) Skolans ansvar regleras i skollagen. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling, för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Om det på något sätt framkommer att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behov av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Vidare står att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT (1991:1128) LPT innehåller de centrala bestämmelserna om psykiatrisk tvångsvård i Sverige. En huvudregel i svensk sjukvård är att ingen ska vårdas mot sin vilja eller behandlas utan samtycke. I vissa fall kan dock undantag göras från detta. Kriterier för tvångsvård enligt LPT är allvarlig psykisk störning, oundgängligt behov av psykiatrisk heldygnsvård och att patienten motsätter sig vård. Lagen om vård av unga, LVU (1990:52) Den som är under 18 år ska beredas vård enligt LVU om det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av vårdnadshavaren och, när den unge har fyllt 15 år, av honom eller henne själv. Vård kan beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet, gör att det finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Vård ska också beslutas om den unge utsätter sin egen hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Lagen om vård av unga, LVU (1990:52) LVM är en tvångslag som kompletterar Socialtjänstlagen. Lagen möjliggör sluten tvångsvård av vuxna missbrukare efter beslut av förvaltningsrätt. För missbrukare under 18 år ska istället LVU tillämpas. För dem som är år kan det vara svårt att avgöra om 3 LVU eller LVM skall tillämpas. Syftet med LVM är att motivera personen i fråga att istället medverka frivilligt till behandlingsinsatser. Lag om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU (1998:603, 1998:641) Sluten ungdomsvård är en påföljd för brott för unga lagöverträdare som alternativ till fängelse. Straffet verkställs på ett särskilt ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse (SIS). Straffet är tidsbestämt och kan vara mellan 14 dagar och upp till 4 år. Till skillnad från fängelsedömda kan inte den som blivit dömd till sluten ungdomsvård bli frigiven efter att två tredjedelar av strafftiden avtjänats. 15

26 PM Vad är förändrat i Västbus riktlinjer? Utkast av Överenskommelse om samverkan om barn och unga, 0-20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommunen och Västra Götalandsregionen Flera förändringar har skett. Det gäller dels hur dokumentet är utformat och i dels innehållsmässigt. Syftet var att tydliggöra hur Västbus riktlinjer förhöll sig till andra avtal och överenskommelser, modernisera och anpassa skrivningar i riktlinjen till en praktisk verklighet 2018 och renodla innehållet i riktlinjerna vilket nu innebär att Överenskommelsen istället innehåller bilagor med förtydligande kring delar. Arbetsgruppen som arbetat fram förslaget föreslår fem större förändringar: Riktlinjerna blir en Överenskommelse (Överenskommelse om att förskola/skola/gymnasium har samma möjlighet att kalla till en SIP som socialtjänst och vården har enligt lag) Överenskommelsen föreslås bli ett komplement till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, och Överenskommelse om samarbete mellan västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Detta innebär att huvudmännens gemensamma system och organisation för att hantera avvikelser och tvister blir detsamma för alla målgrupper. Överenskommelse om samarbete mellan västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk innehåller dessutom skrivelser kring kostnadsansvar vid placering utanför hemmet. Nytt förslag innebär också en tidsbegränsning för att anpassas till samma tidsperiod som gäller för nämnda avtal och överenskommelse. Förändringar rör förslag till ändrad målgruppsbeskrivning: Sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik är borta och ersatt med en bredare formulering - Barn och unga, 0-20 år, i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från kommun och Västra Götalandsregionen. Detta tydliggör att det är den unges behov som avgör vilka parter som behöver samordna sina insatser och vidgar ytan för samordning eftersom den unges behov kan vara av olika karaktär och innefatta allt från få till många insatser. Revideringen av Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga hanteras/inlemmas i det uppdrag som kommer att omhändertas genom Överenskommelsen om samarbete i fråga om Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför hemmet, ett arbete som pågår.

27 Arbetsgruppen föreslår att stödmaterialet Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå tas bort för att istället hanteras genom delregionala och lokala tillämpningar och förtydliganden. Dokumentet har tidigare inte fått status som riktlinje utan togs fram för att vara ett stöd. Gruppen konstaterar att lagstiftning och vägledande dokument för elevhälsan är tillräckligt tydligt. Dokumentet upplevs heller inte ge det stöd för samverkan som det är tänkt utan har snarare lett till diskussion om olika tolkningar man kan göra. Arbetsgruppen menar att den lokala dialogen mellan verksamheter är bättre. Arbetsgruppen förslaget föreslår övriga förändringar: Förändringar rörande organisation: Regional styrgrupp finns inte längre. Arbetsgruppen gör bedömning att denna grupp heller inte bör ersättas av annan regional gruppering. Ansvar för samverkan är lokal och svårigheter finns att organisera grupper på regional nivå utan tydliga arbetsområden och uppdrag. Uppdraget som styrgruppen haft kring bl.a. avvikelser och tvister i samverkan hanteras numera på annat sätt. Dessutom finns Vårdsamverkan Västra Götaland som är den regionala ledningsstrukturen för samverkan mellan länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen. Genom att hänvisa till rådande SIP-riktlinjer så ändras punkterna bl.a. inom hur lång tid ett möte ska hållas mellan parterna och bedömning kring vilka verksamheter som ska delta i mötet. Arbetsgruppen anser det vara av vikt att användning av SIP-riktlinjerna innebär att samordningen blir lika för alla oavsett var man vänder sig, oavsett ålder och oavsett diagnos och behov. Ordet nätverksmöte borta: ersatt med SIP är verktyget och därmed att det är SIPriktlinjerna som gäller och det kallas till SIP-möte. Ordet basnivå borta: ersatt av behov av insatser på flera nivåer. Rubrik kring samverkansskyldighet/informationsskyldighet : borta. Ersatt genom bilaga kring lagstiftning. Gemensam kompetensutveckling: borta. Ansvar för kompetensutveckling ligger lokalt, men samordning för utbildningsinsatser kan ske delregionalt. Arbetsgruppen påminner om att resurser kan innebära att t.ex. konsultation möjliggörs och säkerställs. Arbetsgruppen påminner om vikten att vända sig till rätt instans, rätt vårdnivå och att det är viktigt att varje medarbetare har kompetens kring dels det egna uppdraget och dels god kännedom om andra verksamheters uppdrag.

28 Arbetsgrupp En arbetsgrupp med utsedda personer från delregional vårdsamverkan har tillsammans arbetat fram förslaget, gjort en konsekvensanalys av föreslagna ändringar som redovisas i detta PM. Gruppen har följande sammansättning. Representanter: Område: Verksamhet: Kommentar: Yvonne Midshult Vårdsamverkan Fyrbodal Kommun IFO/skola Per Möllborg Vårdsamverkan Fyrbodal VGR barnhälsovård Torbjörn Erneholm Vårdsamverkan Fyrbodal VGR Närhälsan/VC Kay Eriksson Närvårdssamverkan Södra VGR BUP Älvsborg Helena Lundgren Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Kommun elevhälsa Urban Johansson/ Ewa Midbjer Hammarström Vårdsamverkan Skaraborg VGR habilitering Ersättare Bo Zetterlund Jurgita Jonsson Vårdsamverkan Skaraborg Kommun IFO Delvis Katarina Andersson SIMBA VGR BUP Ann-Sofie Lekander SIMBA VGR Närhälsan/VC Catharina SIMBA Kommun skola Bengtsson Elinor Bylund Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet Kommun IFO Marie Carlsson Elisabet Hurtado- Lundberg Malin Camper Jessica Ek Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet NSPHiG VGR/koncernstab hälsooch sjukvård Skaraborgs kommunalförbund VGR BUP Brukar/anhörigorg. VGR Kommun Delvis, ersättare Christina Karlsson Processledare Processledare

29 Ärende Information om SKL-projektet som syftar till att minska långvarigt försörjningsstöd Redovisas muntligt på sammanträdet

30 Placeringsbudget vuxen Övrigt/förändring sedan senaste SON Vårdform I budget, tvid årets bkostnadsfönuläge Avvikelse mot budget Familjehem Institution ny placering på HVB tre mån. enl. SoL. Övrig v./boende övr. vux Summa Placeringsbudget BoU Vårdform I budget, tvid årets bkostnadsfönuläge Avvikelse mot budget Övrigt/förändring sedan senaste SON Familjehem, kons varav 5,2 mkr enl. LVU Familjehem, egna ny plac av en ungdom i jourfamhem Institution LVU Institution SoL Korttidsvård Troligt tidigare avslut av denna plac. Köpt öppenvård Summa

31 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Julia Lundwall, Delegation att besluta om dagersättning enligt LMA, Lag om mottagande av asylsökande m.fl. Sammanfattning Den som befinner sig i en asylprocess, det vill säga väntar beslut från Migrationsverk eller Migrationsdomstol, har i allmänhet rätt till dagersättning och logi från Migrationsverket enligt Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). I vissa fall ankommer det dock på socialnämnden, inte Migrationsverket, att pröva rätten till bistånd enligt LMA. Detta gäller under tiden då en tillståndssökandes ansökan utreds, om den sökande på grund av särskilda skäl har medgetts att stanna i landet under utredningstiden. Det är inte vanligt förekommande att personer ansöker om ersättning enligt LMA hos socialnämnden. Detta har ändrats i och med den nya så kallade gymnasielagen. Den har gjort att det för tillfället finns flera unga tillståndssökande personer i vår kommun som tillhör den målgrupp för vilken socialnämnden ska bevilja dagersättning enligt LMA. Förvaltningen föreslår att beslut om ersättning enligt LMA, genom ett tillägg till delegationsordningen, ska delegeras till socialsekreterare. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att komplettera nuvarande delegationsordning med att delegera till socialsekreterare att fatta beslut om dagersättning enligt LMA för den grupp tillståndssökande som enligt lagstiftningen faller inom socialnämndens målgrupp. Ärendet Beslut enligt LMA finns inte med i socialnämndens senast antagna delegationsordning. Då ansökningar gäller dagersättning som ska ge mat för dagen kan beslut inte avvakta till nästkommande sammanträde i arbetsutskottet. Den sökande behöver ett beslut skyndsamt. Därför föreslår förvaltningen att denna typ av beslut ska delegeras till socialsekreterare. Den som befinner sig i en asylprocess, det vill säga väntar beslut från Migrationsverk eller Migrationsdomstol har i allmänhet rätt till dagersättning och logi från Migrationsverket enligt Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). I vissa fall ankommer det dock på socialnämnden, inte Migrationsverket, att pröva rätten till bistånd enligt LMA. Detta gäller under tiden då en tillståndssökandes Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

32 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning SON nr ansökan utreds, om den sökande på grund av särskilda skäl har medgetts att stanna i landet under utredningstiden: 3 a andra stycket För utlänningar som avses i 1 första stycket 3 ska biståndet lämnas av socialnämnden i den kommun där utlänningen vistas. Målgruppen beskrivs här: 1 I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till utlänningar som 3. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas. Detta gäller de ensamkommande som omfattas av den nya så kallade gymnasielagen. Det är en tillfällig lag och ansökningarna om ersättning enligt LMA som kommer till socialnämnden utifrån den bedöms vara tillfälliga. Så fort den tillståndssökande fått sitt besked, bifall eller avslag gällande uppehållstillstånd, upphör i princip rätten till ersättning enligt LMA. I början av 2019 bör det inte finnas någon som sökt uppehållstillstånd utifrån gymnasielagen som ännu inte har fått sitt besked. Det kan dock uppstå andra situationer då en person som tillhör den målgrupp som anges ovan. I Lysekils socialnämnds delegationsordning fanns tidigare bistånd enligt LMA som ett delegationsbeslut och delegaten var socialsekreterare. Denna befattning innebär redan idag att fatta delegationsbeslut om försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (med vissa begränsningar gällande exempelvis höga hyresbelopp, skulder och dyr tandvård). Därmed är det rimligt att socialsekreteraren beslutar även om ersättning enligt LMA till denna målgrupp. Beloppen är avsevärt lägre än de belopp som vanligtvis beviljas som försörjningsstöd. Dagersättning enligt LMA motsvarar ca kronor per månad för en ensamstående person. Det finns en av socialnämnden antagen riktlinje för handläggning och beslut om ersättning enligt LMA. Den riktlinjen hänvisar till Migrationsverkets föreskrifter och allmänna råd om mottagande av nyanlända, där ytterligare stöd finns för tolkning av lagstiftningen. Eva Andersson Förvaltningschef Julia Lundwall Avdelningschef individ- och familjeomsorg Beslutet skickas till Förvaltningschef Avdelningschef individ- och familjeomsorg Enhetschefer individ- och familjeomsorg Ansvarig handläggare för uppdatering och publicering av delegationsordning

33 Lysekils kommun Socialförvaltningen Biståndsenheten Enhet Lysekilshemmet Skärgårdshemmet Stångenäshemmet Skaftöhemmet (somatik) Område Lysekil/centrum Lysekil/centrum väst Lysekil/Slätten Lysekil/Mariedal Lysekil/Syd Skaftö Antal lediga lägenheter 1 avd. 5 (somatik) anv. just nu till korttidsvård 1 som just nu anv. till trygghetsplats Antal beslut om plats, säbo Delegationsrapport till Socialnämnden enligt 4 kap 1 Rutin: Biståndshandläggare rapporterar på blankett till nämndsekreterare i SON vid det datum då övriga handlingar ska lämnas inför kommande nämndsammanträde. Avser Brastad 1 besl.dat Somatik, kommer erbjudas somatisk ledig plats Lyse Orsak till beslut Väntat över 3 månader Väntar på Kompassen

34 Sid 1/1 Tjänsteskrivelse Dnr: SON Socialförvaltningen Catarina Ross, Ekonomiskt utfall per september 2018 Sammanfattning Redovisning av förvaltningens ekonomiska resultat per aug månad Förslag till beslut Nämnden tar del av sammanfattande ekonomisk rapport. Ärendet Ekonomiskt utfall per september Regelbunden uppföljning sker till nämnden. Eva Andersson Förvaltningschef Catarina Ross Handläggare Bilaga/bilagor Standardrapport september 2018 Förvaltningsöversikt september 2018 Utfall och prognos till nämnd Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

35 500 Standardrapport Nämnd: 6 Socialnämnden Ansvar: Alla Block: Alla Ansvarsområde: Alla Vomr: Alla Vgr: Alla Vsh: Alla Enhet: Tkr. Period: Aktivitet: Alla Intäkt/Kostnad Rader Budget helår Budget mån Utfall mån Avv mån Budget ack Utfall ack Avv ack Utfall ack fg år Intäkter Taxor och avgifter Hyresintäkter Bidrag Försäljning av verksamhet Övriga intäkter Intäkter Intäkter Kostnader Löner Soc avgifter Pensioner och löneskatt Personalkostnader Bidrag Köp av verksamhet Lokalkostnader Förbrukning- & underhållsmtrl Övriga kostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Kapitalkostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Finansiella kostnader Kostnader Resultat Rapport: 500 Standardrapport KS\CATROS :46:01 Sida: 1/1

36 300 Förvaltningsöversikt Avser: 6 Socialnämnden Period: Enhet: Tkr Nämnd > Aomr > Ansvar Budget helår Budget mån Utfall mån Avv mån Budget ack Utfall ack Avv ack Utfall ack fg år 6 Socialnämnden Stab, nämnd och ledning Avd Bistånd Avd Individ- och familjeomsorg Avd Lss Psykiatri Avd Vård och omsorg S:a 6 Socialnämnden S:a totalt Rapport: 300 Förvaltningsöversikt KS\CATROS :44:36 Sida: 1/1

37 Utfall och prognos till nämnd Period Enhet: Tkr Socialnämnden Fördelning avvikelser Budget Ack Utfall Ack Ack Avvikelse Intäkter Pers.kostn Tillfälligt inhyrd personal* Lokalkostnad Köp av verksamhet Övr.kost Summa avv. per sept 2018 Prognos lagd i sep Prognos lagd i aug Prognos lagd i juni Prognos lagd i maj 60 Stab, nämnd och ledning 61 Avd Bistånd 62 Avd Individ- och familjeomsorg 63 Avd Lss Psykiatri 64 Avd Vård och omsorg S:a 6 Socialnämnden * Kostnaden för 2 st inhyrda social sekreterare har motsvarat lönekostnader för 5,4 st egna. * Kostnaden för 1 st enhetschef har motsvarat lönekostnaden för 3 st egna.

38 Månadsuppföljning september 2018 Socialnämnd Dnr SON

39 Innehållsförteckning 1 Ekonomi Resultat och prognos Resultat och prognos verksamhet Ekonomisk analys Åtgärder för budget i balans Investeringsuppföljning... 6 Bilagor Bilaga 1: Verksamhetsstatistik 2018 Socialnämnd, Månadsuppföljning sept (6)

40 1 Ekonomi I enlighet med kommunens styrmodell ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige per sista februari (Uppföljningsrapport 1), 30 april (Uppföljningsrapport 2), 31 augusti (Uppföljningsrapport 3) samt Årsrapport per 31 december. Ytterligare uppföljning sker månadsvis till nämnden (exkl. per januari och juli), då utan krav på någon ny prognos. 1.1 Resultat och prognos Belopp i mnkr Budget helår Budget ack Utfall ack Utfall ack föreg år Prognos utfall helår Intäkter 109,9 82,6 88,4 79,0 116,1 Personalkostnader -288,1-220,2-235,1-249,1-304,8 Övriga kostnader -192,0-144,2-146,5-122,1-190,1 Kapitalkostnader -1,2-0,9-1,0-1,1-1,6 Nettokostnader -371,4-282,7-294,2-293,3-380,4 Budget nettokostnader -371,4-282,7-282,7-274,1-371,4 Budgetavvikelse 0,0 0,0-11,5-19,2-9,0 1.2 Resultat och prognos verksamhet Verksamhet/enhet tkr Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Avvikelse buprognos 60 Stab, nämnd och ledning Avd Bistånd Avd Individ- och familjeomsorg Avd Lss Psykiatri Avd Vård och omsorg Summa Ekonomisk analys Intäkts och Kostnadsanalys Intäkter: Den största skillnaden mellan 2017 och 2018 utgörs av den stora minskningen av driftsbidrag avseende EKB-verksamhet från migrationsverket. Det som ökar intäkterna något, är den interna ersättningen som Vård och Omsorg får från Biståndsavdelningen för hemtjänsttimmarna. De högre prognostiserade utfallet är också beroende på övrig migration, där vi får mer intäkter än vad som budgeterats för Personalkostnader: Den största differensen mellan åren finns inom IFO och avser personal som var anställd inom EKB-verksamheten. Även Vård och omsorg visar en minskning, där översyn av utförda timmar har haft en bidragande orsak till minskningen. Ökningen i prognosen beror främst på att hemtjänsten inte hunnit svara upp med anpassning av personal i förhållande till resursfördelningen. På grund av att timmarna fortsatt att minska har hemtjänsten fått minskade intäkter både i början av året och fortsatt under året vilket innebär ökade anpassningskrav. Övriga kostnader: Socialnämnd, Månadsuppföljning sept (6)

41 Den största differensen utgörs av köp av hemtjänsttimmar. Denna interna kostnad har tillkommit under 2018 till följd av resursfördelningen. Utöver detta finns en kostnad för köp av tillfälligt inhyrd personal med 2,1 mnkr. Här ligger kostnaderna i prognosen i paritet med budget. Budgetavvikelse: Mellan åren är utfallet mindre för året trots löneökningar. Det beror främst på minskade personalkostnader på EKB-verksamheten. Prognosen ligger på -9 mnkr mot budget vilket till största delen beror på ökade personalkostnader. Prognos per verksamhet 60 Stab, nämnd och ledning (7,9 mnkr) Överskottet utgörs till största delen av en buffert från hemtjänsten som uppstod i samband med införandet av resursfördelningen. Därutöver är det återsökning på moms. Ramtilldelningen till biståndsenheten för hemtjänsttimmar är fördelade utifrån 2017 års utfall. 61 Bistånd (3,0 mnkr) Den huvudsakliga anledningen till överskottet är minskning av utbetalda hemtjänsttimmar till Vård och omsorg i resursfördelningen. En översyn av ytterfallen (hemtjänstärenden som överstiger brytpunkten för säbokostnad) har också inneburit minskning av hemtjänsttimmar då brukarna flyttat in på Säbo. En mindre del avser vakanshållning av tjänster vid kortare frånvaro på biståndsavdelningen. 62 IFO (-2,5 mnkr) Underskottet beror på ökade placeringar av barn i början av året, avvecklingskostnader för EKB verksamheten samt konsultkostnader under första halvåret. Vuxenenheten visar ett överskott främst till följd av ökade intäkter från flyktingmottagande samt att försörjningsstödet sänkts något. Placeringskostnaderna för vuxna har också varit förhållandevis låga under året. Enheten för barn och unga har haft vakanser och sjukfrånvaro, samtidigt som antalet ärenden har ökat drastiskt de senaste åren. Därför har man inte klarat att bedriva myndighetsutövningen utan konsulter. Konsultkostnader och många placeringar gör att enhetens utfall överskrider ackumulerad budget med 3,9 mkr. Prognosen på helåret är knappt -2,8 mkr för enheten. Utfallet för september var i nivå med budget och prognosen är att utfallet skall sjunka stegvis under årets sista tre månader. Detta bygger i huvudsak på att kostnaderna för placeringar och konsulter har kunnat sänkas genom ett målinriktat arbete. Vuxenenheten ligger bra till i förhållande till budget,prognosen är +3,9 mkr. Orsaken till den positiva avvikelsen är i huvudsak högre intäkter än förväntat från Migrationsverket. Kommunens verksamhet för ensamkommande ungdomar har minskat sedan början av Nu planeras nedläggning av kommunens sista HVB. Ungdomarna är för få för att det skall vara möjligt att driva HVB i egen regi. Eventuella nya anvisningar får placeras i familjehem eller på köpt plats. Omställningsarbetet tar tid och är kostsamt. Det beror på långa uppsägningstider gällande såväl lokaler som personal. Verksamhetens chefer arbetar aktivt, tillsammans med personalenheten, för att göra omställningen så smidig som möjligt. Prognos -2,8 mkr. En mängd besparingsåtgärder planeras och har genomförts, främst på barn- och ungdomsenheten. Intäkterna har också blivit något högre än prognostiserat. Samtidigt har antalet inkommande anmälningar varit högt, och några nya placeringar har gjorts. I och med de åtgärder som har vidtagits, och de högre intäkterna, har prognosen inte behövt försämras i förhållande till uppföljningsrapport 2, trots att det tillkommit ett par placeringar. Prognosen för 2018 är ett resultat med -2,5 mkr. Samtidigt är utfallet hittills -3,5 mkr, så för att prognosen skall hålla krävs att avdelningen går något plus i förhållande till budget resten av Socialnämnd, Månadsuppföljning sept (6)

42 året. 63 LSS och socialpsykiatri (-4,6 mnkr) Underskottet beror på ökade personalkostnader i den egna verksamheten samt större och nya kostnader för externa placeringar som uppstått under året och som ej funnits med i budget. 64 Vård och omsorg (-12,8 mnkr) Det är främst personalkostnader inom hemtjänsten som står för underskottet i samband med anpassningen till den nya resursfördelningen. Effektiviseringarna i särskilt boende pågår och har verkställts i flera boenden. Ett boende kvarstår och förändringarna verkställs under andra halvåret. Sjuksköterskeverksamheten har behövt anlita bemanningsföretag i sommar på grund av ett stort antal ledigheter. Kostnad för ett stort ärende utfört av och i annan kommun har påverkat utfallet negativt. 1.4 Åtgärder för budget i balans Åtgärder Åtgärder belopp i tkr Belopp helår Effekt i år Effektivare handläggning BoU Större andel egna familjehem Omsorgsresor Genomgång av ytterfall i vård och omsorg 884 Sälja platser stödboende Hemtagning ärende LSS/socialpsykiatri Minskning personal hemtjänst Minskning personal säbo Avslut ärende BoU Vakanshållning del av tjänst receptionen, handläggare fp och mindre täckning av sommarvikarie i receptionen under sommaren Summa Summa Kommentar till åtgärder Arbetet med att öka andel egna familjehem har gått fortare och beräknas ge större kostnadsminskning än beräknat. Arbetet med översyn av ytterfall har börjat och två personer har nu flyttat till Säbo i juni resp. augusti. Kostnadsminskning måste bedömas individuellt per ärende och visas nu i kolumnen "effekt i år". Ingen intäkt bedöms komma in i form av sålda stödboendeplatser då den kommun som ville köpa plats har tagit tillbaka sitt intresse och löst det i egna kommunen. Hemtagning av LSSärende har inte gått att genomföra på grund av förändrade förhållanden som också medfört annan placering vad gäller den köpta platsen. Kostnadsminskningarna inträder successivt inom Säbo och hemtjänst vilket innebär att minskningen jan- augusti utgörs av en mindre andel vilken senare under året bedöms öka. Under hösten kommer medarbetare i hemtjänsten att vara lediga av olika anledningar vilket beräknas påverka det ekonomiska utfallet mycket. Socialnämnd, Månadsuppföljning sept (6)

43 2 Investeringsuppföljning Investering i tkr Budget Utfall ack Prognos Allmän investering socialförvaltningen Phoniro TES planeringssystem inkl telefoner Summa Kommentar Investeringsfördelningen är gjord i förvaltningen men inköpen är ännu inte genomförda för alla delar. Beställning har gjorts av vårdsängar, tekniska hjälpmedel, medicinskåp och TES planeringssystem. Socialnämnd, Månadsuppföljning sept (6)

44 Ärende Budgetram 2019 Redovisas muntligt på sammanträdet

45 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen Frida Mellgren, Datum Dnr SON Intern kontroll Säkerställa att konverteringsprocessen enligt LAS efterlevs Sammanfattning I enlighet med Riktlinjer för intern kontroll för Lysekils kommun ansvarar nämnden för den interna kontrollen inom respektive område. Intern kontroll 2018 genomförs inom följande perspektiv: Perspektiv Verksamhet: Perspektiv Ekonomi: Uppföljning av barn som är placerade i HVB Säkerställande av att konverteringsprocessen enligt LAS efterlevs Beslut om tillsyn inom hemtjänst Förvaltningen har gjort en granskning avseende internkontrollspunkten Säkerställande av att konverteringsprocessen enligt LAS efterlevs. Bedömningen utifrån granskningen är att en del brister identifierats och att det inte finns en övergripande rutin avseende konverteringsprocessen. Enheterna inom förvaltningen arbetar på olika sätt och det saknas kontinuitet avseende kontrollen gällande konvertering enligt LAS. Förslag till beslut Socialnämnden godkänner redovisningen av förvaltningens rapport om intern kontroll avseende säkerställande av att konverteringsprocessen enligt LAS efterlevs. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att arbeta med att genomföra de åtgärdsförslag som presenterats samt återkomma med en rapport gällande detta i september Ärendet I enlighet med riktlinjer för intern kontroll för Lysekils kommun ansvarar nämnden för den interna kontrollen. Intern kontroll 2018 genomförs inom följande perspektiv: Perspektiv Verksamhet: Uppföljning av barn som är placerade i HVB Perspektiv Verksamhet: Säkerställa att konverteringsprocessen enligt LAS efterlevs. Perspektiv Ekonomi: Beslut om tillsyn inom hemtjänst Granskning av barn placerade i HVB redovisades till socialnämnden i maj månad. Granskning av beslut om tillsyn inom hemtjänsten redovisades till socialnämnden i juni månad. En granskning har genomförts avseende hur konverteringsprocessen enligt LAS efterlevs. En del brister är identifierade och en övergripande rutin avseende konverteringsprocessen finns inte i dagsläget. Enheterna inom förvaltningen arbetar på olika sätt och det saknas

46 kontinuitet avseende kontrollen gällande konvertering enigt LAS. Granskningen presenteras utförligt i medföljande bilaga. Eva Andersson Förvaltningschef Frida Mellgren Utredare Bilaga Utför granskning Säkerställa att konverteringsprocessen enligt LAS efterlevs Beslutet skickas till Förvaltningschef Utredare

47 Utför granskning - Säkerställa att konverteringsprocessen enligt LAS efterlevs Intern kontroll 2018 (Socialnämnd) Kontrollmoment Granskningsaktivitet Resultat och iakttagelser som gjorts vid granskningen Brister Status Åtgärd efter granskning Kontroll av att regler och rutiner för konvertering efterlevs. Kontrollera att det finns aktuella processer och rutiner för konvertering samt kända kontrollmoment (egenkontroller) för processerna och rutinerna. Granska efterlevnad och resultat av ev. kontroller. Syfte med granskning Säkerställa att regler och rutiner för konvertering efterlevs. Samtliga enhetschefer inom Vård-och omsorg och LSS har fått möjlighet att svara på frågor gällande hantering kring konvertering av personal. 10 av 14 personer svarade på frågorna som ställdes via mail. Undersökningen visar att det inte finns en övergripande rutin eller process i dagsläget. Enheterna arbetar på olika sätt för att kontrollera och säkerställa konvertering av visstidsanställda (timanställda). Gemensamt är dock att för att kontrollera antalet dagar de visstidsanställda har arbetat vid respektive enhet måste en lista tas fram i verksamhetssystemet Winlas. Endast ett par av enhetscheferna upplever att de har ett fungerande arbetssätt och har kontroll över konverteringsprocessen. Övriga meddelar att de upplever att det är svårt att komma ihåg att ta fram och kontrollera listorna i Winlas med jämna mellanrum, det upplevs hos somliga krångligt, det sker sporadiskt och finns ingen månatlig rutin eller bestämd funktion som kontrollerar. Enhetschef eller administratör kontrollerar listorna i verksamhetssystemet då man kommer ihåg att detta ska göras. -Det finns ingen övergripande rutin avseende hantering av konvertering. -Somliga enheter upplever att de saknar kontroll avseende konverteringen i dagsläget. -Olika funktioner kontrollerar listorna, finns ingen tydlighet i vems ansvar det är -Somliga enheter betonar risken i att de inte har någon bra överblick gällande de visstidsanställda som arbetar vid flera enheter. Personalen kan då ha arbetat flera dagar vid andra enheter än de dagar som syns i systemet för just den enhet man själv har ansvar för. Större avvikelser Implementera en övergripande konverteringsrutin from 1 januari 2019 Personalavdelningen arbetar i dagsläget med en övergripande konverteringsrutin som ska gälla samtliga berörda förvaltningar - rutinen beräknas vara klar under hösten. Visstidsanställda (timanställda) ska påbörja utbildning inom 250 dagar från det att anställningen påbörjas En tydlig och skriftlig regel avseende påbörjan av utbildning inom 250 dagar från det att man påbörjar sin timanställning. Detta arbetssätt används sedan tidigare bla. i Åmål och Munkedal. Förslaget är att denna arbetsuppgift ska tillhöra en framtida bemanningsenheten. Ny kontroll avseende efterlevnad av konverteringsrutinen i september 2019

48 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Eva Andersson Förändring i organisationen av medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) i Lysekils kommun Sammanfattning SML (Sotenäs, Munkedal och Lysekil) kommunerna har sedan flera år tillbaka ett samarbete gällande ett antal funktioner idag såsom gemensam IT, löneavdelning och miljöarbete. Sotenäs och Munkedal har haft gemensam MAS sedan något år tillbaka och i samband med att MAS tjänsten i Lysekil blivit vakant kommer Lysekil att ingå i det samarbetet också. Förslag till beslut Socialnämnden tar del av informationen om att Lysekil ingår i gemensam funktion av gällande medicinskt ansvarig sjuksköterska i de tre kommunerna. Ärendet SML (Sotenäs, Munkedal och Lysekil) kommunerna har sedan flera år tillbaka ett samarbete gällande ett antal funktioner idag såsom gemensam IT, löneavdelning och miljöarbete. Sotenäs och Munkedal har haft gemensam MAS sedan något år tillbaka och Lysekil fick också frågan om intresse att vara med i det samarbetet. Vid det tillfället var MAS tjänsten i Lysekil bemannad vilket medförde att någon förändring inte var aktuell. MAS i Lysekil har haft en tjänst som bestått av hälften MAS uppdrag och hälften verksamhetsutvecklare. Vård och omsorgsavdelningen har från och med september månad 2018 fått tillsatt en verksamhetsutvecklartjänst heltid. I samband med att nuvarande MAS sagt upp sig är samordning åter aktuell. MAS ansvarar enligt 24 HSL för att 1. det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det, 2. beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna, 3. anmälan görs till den nämnd som ansvarar för ledningen av kommunens hälsooch sjukvård, om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

49 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning SON nr MAS ansvarar enligt 7 kap. 3 PSF för att 1. patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde, 2. journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen (2008:355), 3. patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om, 4. rutinerna för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och fungerar väl. Inom den kommunala hälso- och sjukvården är det också MAS som ska utföra sådana uppgifter som annars ska utföras av verksamhetschefen enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (1 kap. 4 ) SOSFS 2000:1). En sådan uppgift är enligt 4 kap. 3 SOSFS 2000:1 att svara för att beslut om delegeringar är förenliga med säkerheten för patienterna. Socialcheferna i SML har tillsammans med nuvarande två MAS:ar och hälso- och sjukvårdscheferna diskuterat möjlighet till att ha en gemensam MAS för de tre kommunerna. En swotanalys har genomförts i syfte att klarlägga både möjligheter och risker med en sådan organisation. Bedömningen är att det är möjligt att samordna funktionen i de tre kommunerna. En riskbedömning och handlingsplan har sedan gjorts av arbetsuppgifter som tillkommer enhetschef för hälso- och sjukvårdens arbetsuppgifter till följd av gemensam MAS funktion. Förhandling av ändrad organisation är gjord med facklig organisation och är avslutad i enighet. Gemensam MAS funktion i SML kommer att träda i kraft från och med Under perioden kommer medicinskt ansvarig sjuksköterska i Munkedal/Sotenäs att vara tf. MAS på samma sätt som under sommarsemestern. Eva Andersson Förvaltningschef Beslutet skickas till Förvaltningschef Avdelningschefer SOF Utredare SOF Enhetschef sjuksköterskeorganisation Marita Niemi

50 Ärende Information från förvaltningschef, nämndens ordförande samt vice ordförande Muntlig redovisning på sammanträdet

51 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr SON Avdelningen för verksamhetsstöd Anne-Marie Mattsson, Sammanträdeskalender för år 2019 för socialnämnden och socialnämndens arbetsutskott Sammanfattning Avdelningen för verksamhetsstöd har tagit fram förslag till sammanträdeskalender 2019 för socialnämnden och socialnämndens arbetsutskott. Förslag till beslut Socialnämnden godkänner upprättat förslag till sammanträdeskalender Ärendet Varje höst tar avdelningen för verksamhetsstöd fram förslag så att nämnderna i oktober/november kan fatta beslut om vilka sammanträdesdagar som ska gälla för nästkommande år. För 2019 har följande förslag tagits fram: Arbetsutskott Torsdag 10 januari Torsdag 7 februari Torsdag 7 mars Torsdag 11 april Torsdag 9 maj Måndag 3 juni Onsdag 3 juli Torsdag 8 augusti Torsdag 5 september Torsdag 3 oktober Torsdag 7 november Torsdag 5 december Socialnämnd Onsdag 23 januari Onsdag 20 februari Torsdag 14 mars - dialogmöte Tisdag 26 mars U1 Onsdag 24 april Onsdag 22 maj dialogmöte Tisdag 28 maj U2 Onsdag 19 juni Onsdag 28 augusti Onsdag 11 september dialogmöte Tisdag 1 oktober U3 Onsdag 30 oktober Onsdag 13 november - dialogmöte Tisdag 26 november Onsdag 18 december Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

52 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning SON nr Förvaltningens synpunkter I förslaget har hänsyn tagits till ekonomiavdelningens planering av ekonomiska uppföljningar i mars (U1), maj (U2) och oktober månad (U3). Socialnämndens sammanträden hålls i lokal Borgmästaren i stadshuset, med början kl. 9.00, om inte annat anges på dagordningen inför varje möte. Arbetsutskottets sammanträden hålls i lokal Fyrhuset på socialkontoret, med början kl. 8.15, om inte annat anges på dagordningen inför varje möte. Eva Andersson Förvaltningschef Anne-Marie Mattsson Nämndsekreterare Beslutet skickas till Ledamöter och ersättare i socialnämnden Förvaltningschef Avdelningschef individ- och familjeomsorg Avdelningschef biståndsenhet Avdelningschef LSS/socialpsykiatri Avdelningschef vård och omsorg Utredare SOF

53 Anmälningsärende 1

54 Anmälningsärende 2

55

56 /,\ Inspektionen för vård och omsorg Avdelning Sydväst Birgitta Arnesen Anmälningsärende 3 BESLUT Dnr / (5) Lysekils kommun Socialnämnden Lysekil LYSEKILS KOMMUN S. OAJ Registraturen Dnr. :)_ D / f / 'f J Ärendet Tillsyn av hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga vid Kilen HVB i Lysekil. E Ah.A ] L v-tuf._ c.v-a..b._ F Li',,e.e.,, e. /2..c1v,,,_ 0 Evi h d,,,v,..,,_d_ J c/4.- Beslut Inspektionen för vård och omsorg (IVO) avslutar ärendet. Skälen för beslutet Fokus för tillsynen är vårdens innehåll, utifrån personalens arbetssätt, genomförande och uppföljning av insatser samt samverkan med socialnämnden. Tillsynen har visat att det finns brister men eftersom ledningen uppger att verksamheten kommer att avvecklas under januari 2019 begär IVO inte ytterligare redovisning. Kilen HVB har ett genomtänkt arbetssätt som ger förutsättningar att möta varje ungdom utifrån individuella behov. Kilen HVB dokumenterar inte nämndens uppdrag. Kilen HVB genomför individuellt anpassade insatser men aktuella genomförandeplaner saknas. Uppföljning av insatser sker men dokumenteras inte av utföraren. Kilen HVB samverkar med placerande nämnd men hur samverkan ska ske framgår inte av genomförandeplanen. Kilen HVB har ett genomtänkt arbetssätt som ger förutsättningar att bemöta varje ungdom utifrån individuella behov IVO bedömer att arbetssättet vid Kilens HVB ger förutsättningar för god kvalitet i enlighet med vad som anges i 3 kap. 3 SoL. Vidare bedömer IVO att arbetssättet anpassas till den enskildes individuella behov och förutsättningar, enligt 3 kap. 3 SoF. Inspektionen för vård och omsorg Box Göteborg Telefon registrator.sydvast@ivo.se Fax Org nr

57

58 Anmälningsärende 4

59

60

61

62

63

64 )( LYSEKILS KOMMUN Anmälningsärende LYSEKILS KOMMUN Registraturen 0 6 IJ Dnr. ;} 0 / f' D,2 3 b Sid 1/1 Skrivelse ang. nerdragningar bemanning/sammanslagning avd Vågen-Piren Vi i Sjuksköterskeorganisationen och Rehabenheten ser med stor oro på de nerdragningar i bemanning på Skärgårdshemmet och den sammanslagning som gjorts mellan avd Vågen och Piren. Vi ser idag otrygga och i vissa fall ledsna patienter. P.g.a personalrotationen minskar kontinuiteten och kontakten med sin kontaktperson. De boende får ligga kvar i sängarna längre för att morgonarbetet tar längre tid, de får mindre tid för social samvaro och aktiviteter uteblir. Personalen är stressade och mår inte bra i situationen. Det finns stor risk att de inte hinner utföra ordinerade insatser, både medicinska insatser och rehabiliterande insatser i form av daglig träning. Bemanningen och rotationen av personal gör att informationsöverföringen brister. Vissa insatser som t ex provtagning och att beställa läkemedel hinner personalen inte alltid utföra längre, vilket istället ger en större belastning på legitimerad personal. P.g.a tidsbrist har man även fått ställa in teamträffar, där vi arbetar förebyggande med Senior Alert. Vi känner stor oro både för våra patienter och för personalen, det här är en ohållbar situation. Sjuksköterskor och Rehabpersonal på Skärgårdshemmet Lysekils kommun, 453 Bo Lysekil I Tel: oo I Fax: I registrator@lysekil.se I

65 Marina Aronsson Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogade filer: Marina Aronsson den 2 oktober :28 Marina Aronsson VB: Svar på brev angående Vågen och Piren skrivelse.pdf LYSEKILS KOMMUN Registraturen SOtJ o 1 Från: Eva Andersson Skickat: den 1 oktober :30 Till: Kopia: Ämne: Svar på brev angående Vågen och Piren Dnr. clol f-000 J..3 6 Hej. Jag har mottaget ert brev angående oro för vad neddragningar på ovanstående boenden på Skärgårdshemmet kan leda till. All förändring skapar oro och osäkerhet om hur det skall kunna fungera på ett annat sätt. Kommunen har en ansträngd ekonomi och förvaltningen har ett betydande underskott i såväl särskilt boende som inom hemtjänsten. Nämndens direktiv är tydliga och i enlighet med kommunens ekonomiska styrprinciper vilket innebär att vårt uppdrag är att hålla våra kostnader inom den tilldelade budgeten. Skärgårdshemmet har ett stort underskott vilket gör att vi måste dra ner kostnaderna och fördela personalen på ett annat sätt samt utöka samarbetet mellan avdelningarna. Ny organisering av arbetet, nya scheman och utökat samarbete prövas nu på Skärgårdshemmet. Arbetet med detta är i inledningsskedet och behöver fortgå för att kunna utvärderas och utvecklingen av resultatet följs fortlöpande. Jag har stor tilltro till att medarbetarnas kunskap och kreativitet kan tas tillvara i det förändringsarbete vi nu har uppdrag att göra. Med vänlig hälsning Eva Andersson Förvaltningschef Socialförvaltningen Tel I Mob I eva.b.andersson@lysekil.se I Lysekils kommun, Lysekil LYSEKILS KOMMUN Kungsgatan 44, Lysekil Tänk på miljön innan du skriver ut