Sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Transkript

1 Styrgruppssammanträde Sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Tid: Torsdag 31 augusti 2017, 13:00 16:00, lunch från 12:00 Plats: GR, Anders Personsgatan 8, Lokal Trean 1. Val av justeringsperson 2. Godkännande av dagordning 3. Regional plan för transportinfrastrukturen (beslut), Ingela Andreen, GR. 4. Pressrelease nationell plan för transportinfrastruktur (information), Cecilia Kvist, GR. 5. Västsvenska paketet, projektavtal Västlänken (beslut), Maria Sigroth, GR. 6. Utställningshandling, översiktsplan Partille kommun, Partille 2035 (beslut). 7. Planprogram för Partille Ecopark (beslut). 8. Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen (beslut), Anna Axelsson, GR. PAUS 9. Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län (information), Anna Lagell, Länsstyrelsen. 10. Rapport från verksamheten (information) Aktuella projekt, Ida Boström, GR Lantmäteriet: hur hantera långa handläggningstider? 11. Instruktion för GR:s politiska styrgrupper, (information), Henrik Munck (MP) och Mikael Berglund (M)

2 12. Samordnad varudistribution i Kungsbacka (information), Fredrik Hansson (C), Kungsbacka. 13. Övriga frågor 14. Nästa sammanträde 21 september, kl 9-16 på GR. Bifogas: Handlingar Protokoll från föregående sammanträde Vägbeskrivning till GR: Åk kollektivt: spårvagn 1, 3, 6 och 8 eller buss 17, 58, 173, 311, 501, 502, 503, 513, 514, 519, Lerum-snabben samt Svart, Gul och Blå express till hållplats Svingeln, gångväg 350 m. För mer information, kontakta: Eva-Lena Hedvall, styrgruppens sekreterare eva-lena.hedvall@grkom.se, tel: , mob:

3 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland Förslag till beslut Att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat Att föreslå förbundsstyrelsen att godkänna förslag till yttrande daterat Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen, daterad , beretts tillfälle att yttra sig över Förslag till regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland Förslag till regional plan finna att läsa på Västra Götalandsregionens webb och hämtas här. Göteborg Maria Sigroth /Ingela Andreen, Cecilia Kvist

4 Dnr: Tjänsteutlåtande Ingela Andreen Cecilia Kvist Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen, daterad , beretts tillfälle att yttra sig över Förslag till regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland Bakgrund och syfte Transportinfrastruktursplaneringen består av två delar, inriktnings- och åtgärdsplanering. I arbetet med inriktningsplaneringen beslutade förbundsstyrelsen ( 149) att nedanstående funktioner i transportinfrastrukturen är prioriterade i Göteborgsregionen. Öka kapaciteten på järnväg för person- och godstransporter Utveckla kollektivtrafiksystemet Stärka cykeln som ett eget transportslag Tvära förbindelser med kollektivtrafikkapacitet Åtgärdsplaneringen påbörjades hösten 2016 efter att riksdagen antagit proposition Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling. Propositionen följs av ett regeringsdirektiv som underlag, dels för Trafikverket vid upprättande av nationell plan och dels för regioner/landsting vid upprättande av regionala/länsplaner. Regeringsdirektivet kom sent under våren vilket innebar att en stor del av planeringsprocessen med åtgärdsplaneringen tvingades genomföras innan de slutliga direktiven var kända. I direktivet klargjordes att Trafikverket och länsplaneupprättarna i sina prioriteringar även ska väga in förutsättningar för omställning till ett av världens första fossilfria välfärdsländer investeringar för ökat bostadsbyggande förbättra förutsättningarna för näringslivet förstärka sysselsättningen i hela landet ta höjd för och utnyttja digitaliseringens effekter och möjligheter ett inkluderande samhälle

5 För länsplaneupprättarna gäller det även att beakta resultat från Sverigeförhandlingens pågående förhandlingar om åtgärder som förbättrar tillgängligheten och kapacitet i transportsystemet och som leder till ökat bostadsbyggande i storstadsregionerna. Som en del i att upprätta ett förslag till ny regional plan har VGR tidigare i processen önskat att kommunalförbunden identifierar och prioriterar de mest angelägna bristerna i respektive delregions transportinfrastruktur. Från GR:s sida redovisades följande brister som de mest angelägna: Brister i tillgänglighet och kapacitet i kollektivtrafiksystemets kopplingar mellan kollektivtrafiksystem Göteborg, Mölndal, Partille och Härryda (GMP+H) och anslutande regiontrafik. Bristen avser även behovet av kollektivtrafiklänkar som minskar barriäreffekter av Göta älv. Bristande väg- och kollektivtrafikkapacitet i starka gods- och pendlingsstråk - längs väg 160/169 - väg 155 inklusive förbindelse till Öckerö Brist på tvärförbindelse med kollektivtrafikkapacitet i stråket E6 Syd Väg 40 E20 Under våren 2017 har VGR haft ytterligare avstämningar med kommunalförbunden kring prioritering av brister inom regionala vägar, vilket legat till grund för VGR:s förslag till tidplan för genomförande av åtgärdsvalsstudier. För GR:s del gäller att åtgärdsvalsstudier kommer att påbörjas för väg 160 och 155 under 2018 och för tvärförbindelse E6 syd-väg 40 under 2020 eller senare. Pågående åtgärdsvalsstudier faller inte bort utan följer med i det fortsatta arbetet och ligger i planeringen före inspelade brister. Detta gäller t ex för del av väg 160, tvärförbindelse E20-väg 40 och väg 158. Sammanfattning av förslaget Ekonomiska förutsättningar VGR:s ekonomiska ram för perioden är preliminärt miljoner kronor. De definitiva ramarna för samtliga län/regioner beräknas fastställas av riksdagen våren Fördelning mellan åtgärdsområdena Resurserna i planen föreslås fördelas mellan sju olika åtgärdsområden. Andelen för de olika områdena är samma som i den nu gällande planen.

6 Åtgärdsområde Fördelning mnkr Fördelning % Regionala vägåtgärder ca 53 Kollektivtrafik ca 20 Samfinansiering av jvg nat plan 699 ca 11 Cykel 471 ca 7 Bidrag till kommuner 340 ca 5 (trafiksäkerhet och miljö) Samfinansiering av väg i nat 100 ca 2 plan Övrigt 136 ca 2 Totalt För anslaget Regionala vägåtgärder gäller att en mindre andel har avsatts för namngivna objekt än i den nu gällande planen och större andelar har avsatts för brister, mindre vägåtgärder och stråkpotter. Samtliga större namngivna objekt i förslaget följer med från nu gällande plan. Utifrån kommunalförbundens prioriteringar redovisas en lista över brister kopplat till regionala vägåtgärder där åtgärdsvals-studier kan påbörjas fr o m 2018 och med möjlig byggnation under senare delen av planperioden. Åtgärdsvalsstudierna ska vara transportslagsövergripande och studien kan resultera i förslag även för järnvägs-, kollektivtrafikoch cykelåtgärder. Användningsområdet mindre vägåtgärder avser i första hand tre- och fyrsiffriga vägar med fokus på åtgärder mellan 8 25 mnkr. För åtgärdsområdet Kollektivtrafik finns fyra olika användningsområden. Åtgärder som överstiger 25 mnkr anges som namngivna objekt och åtgärder som understiger 25 mnkr fördelas via potter. De flesta större namngivna objekten i förslaget följer med från nu gällande plan. För regionala kollektivtrafikanläggningar och åtgärder på kommunalt vägnät gäller 50 % statlig medfinansiering. För åtgärder på statliga vägar gäller 100 % statlig finansiering. VGR har under de senaste planomgångarna anslagit medel från den regionala planen till Samfinansiering av järnväg i den nationella planen. Ambitionen i den fortsatta satsningen är att genomföra standardhöjande åtgärder i samband med att Trafikverket utför underhållsåtgärder på de banor som har regiontrafik. Satsningarna gäller åtgärder på Kinnekullebanan, Bohusbanan, Älvsborgsbanan och Viskadalsbanan. Samfinansiering av väg nationell plan ligger kvar från den nu gällande planen och avser E20 Alingsås Vårgårda.

7 Sedan 2014 är Cykel ett eget åtgärdsområde med särskilt avsatta medel i den regionala planen. Avsatta medel fördelas på två olika kategorier, dels till cykelvägar på det statligt regionala vägnätet och dels som bidrag till cykelåtgärder på kommunalt vägnät. Behovet av cykelåtgärder är fortsatt stort. Bidrag till kommuner för trafiksäkerhet och miljö syftar till att stimulera till åtgärder för oskyddade trafikanter och att förbättra anslutningar till kollektivtrafik. Inom åtgärdsområdet Övrigt finns det möjlighet att ge bidrag till flygtrafikanläggningar, sjöfart och till lågtrafikerade landsbygdsvägar. En mer samlad effektbedömning av samhällsekonomisk nytta och transportpolitisk måluppfyllelse redovisas för vägåtgärder i planen men för övriga åtgärdsområden som exempelvis kollektivtrafik- och cykelåtgärder saknas motsvarande beräkningar. I framtagen miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlas miljöaspekter kopplade till nationella miljökvalitetsmålen och sorteras efter de fyra fokusområdena Klimat, Hälsa och livskvalitet, Landskap och Resurser tillgängliga för människan. Synpunkter på planförslaget Inledningsvis vill vi framhålla att arbetet med att ta fram en regional plan har skett på ett inkluderande sätt trots den snäva tidsramen. Förslag till regional plan är ur ett läsbarhetsperspektiv strukturerad med tydliga kartor, tabeller och figurer. Dock kan figur tre, sid 14, med folkmängd i Västra Götaland och Halland misstolkas. Skillnaden i folkmängd mellan större och mindre tätorter illustreras otydligt då spannet inom en cirkel är extremt stort vilket ger en missvisande bild av framförallt Göteborgs tätort. GR ser positivt på att de tidigare identifierade bristerna i det regionala vägtransportsystemet inom GR-området, resulterat i att åtgärdsvalsstudier redan påbörjats för dessa brister eller kommer att startas inom de närmaste åren. Det är en fördel att en mindre andel i regionala vägåtgärder specificeras som namngivna objekt och att en större andel anges som brister, mindre vägåtgärder och olika potter. En sådan fördelning ger större flexibilitet i fortsatt arbete med genomförande av planen. Det är också positivt att utpekade brister inom åtgärdsområdet regionala vägåtgärder även kan användas till järnvägs-, kollektivtrafikoch cykelåtgärder. GR utgår från att samtliga sådana åtgärder finansieras till 100 % av den regionala planen.

8 Koppling mellan planförslag och antagna mål och strategier. Både på nationell och regional nivå finns ett antal mål och strategier formulerade som syftar till att styra samhällsplaneringen i en mer hållbar utveckling. Inför upprättande av nationell respektive regional plan för transportinfrastrukturen har en rad förutsättningar ytterligare specificerats som stärker den tidigare inriktningen bl a vad gäller de transportpolitiska målen, mål om begränsad klimatpåverkan och strategier för en ökad samordning mellan bostadsbyggande och infrastruktur. I regeringens direktiv inför åtgärdsplaneringen, vad gäller de regionala planerna, anges särskilt att förutsättningar för att möta behov av ökat bostadsbyggande kopplat till statlig infrastruktur ska vägas in vid prioriteringar samt att föreslagna åtgärder för persontransporter bör bidra till att andelen kollektivtrafik ökar. GR:s styrdokument Hållbar tillväxt med särskilt fokus på hållbar regional struktur och med en uttalad strategi om att - utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med attraktiv kollektivtrafik -, utgör ett viktigt underlag för GR:s ställningstagande i den pågående beslutsprocessen kring de nya planerna. GR anser inte att VGR:s Förslag till regional plan för transportinfrastrukturen återspeglar de mål och direktiv som ska ligga till grund för den nya planen på ett fullgott sätt. Ett större fokus måste ligga på det hållbara transportsystemet och förslag till åtgärder måste på ett tydligt sätt vara kopplat till bostadsbyggandet och näringslivsutveckling i regionen. I det fortsatta arbetet med att fastställa vilka åtgärder som ska genomföras från de medel som idag endast anges som brister, potter, stråkmedel etc, förutsätter GR att huvuddelen avsätts till åtgärder som bidrar till ett mer hållbart fossiloberoende transportsystem. Göteborgsregionen som tillväxtmotor inom Västsverige Inom Västra Götalandsregionen bor det ca 1,67 miljoner invånare vid årsskiftet 2016/2017 varav 55 %, bor inom GR-området. Enligt VGR:s senaste befolkningsprognos förväntas befolkningen öka till drygt 1,9 miljoner invånare år 2030 och merparten av tillväxten förväntas ske inom GR-området. Antalet arbetsplatser inom området förväntas också öka kraftigt under planperioden. En sådan tillväxt inom GR-området kommer att ställa mycket höga krav på ett fungerande transportsystem.

9 Källa: Befolkningsprognos Västra Götaland (Rapport 2016:7) VGR:s förslag till regional plan svarar inte på ett fullgott sätt upp mot den tillväxt som förväntas inom olika delar av regionen under prognosperioden fram till För att uppnå politiska mål om ett transportsystem som är hållbart, robust och effektivt med god kapacitet krävs en annan fördelning av tillgängliga medel mellan de olika delområdena inom Västra Götalandsregionen. Fördelningen måste i högre utsträckning bygga på befolkningstal, resandetal, trafikflöden etc. Den regionala planens koppling till Sverigeförhandlingen och nationell plan I direktivet inför åtgärdsplaneringen framkommer att resultat från Sverigeförhandlingen, om åtgärder som förbättrar tillgängligheten och kapaciteten i transportsystemet och leder till ett ökat bostadsbyggande, skall beaktas av länsplaneupprättarna. GR förutsätter att den slutliga regionala planen tydligt innefattar en avsättning med 10 tkr/bostad relaterat till uttalad investeringsvolym för de kollektivtrafikobjekt som kopplas till bostadsåtagande i Sverigeförhandlingen. GR:s hållning är att investeringar inom ramen för Sverigeförhandlingen inte ska tränga ut medel från regional plan. GR förutsätter att den regionala planens ram förstärks med medel för åtgärder inom transportsystemet och som leder till ökat bostadsbyggande enligt avtal i Sverigeförhandlingen.

10 Vad gäller Sverigeförhandlingens uppdrag om ny stambana så stödjer GR skrivningen i förslag till regional plan att delen Mölnlycke Bollebygd i gällande nationell plan fortsatt prioriteras och fullföljs med nödvändiga resterande medel. I den nu gällande nationella planen för transportinfrastruktur finns medel avsatta för etappen Mölnlycke Bollebygd. I direktivet inför åtgärdsplanering finns inget angivet som tyder på att resterande finansiering för färdigställande av etappen Mölnlycke Bollebygd är ett prioriterat objekt. GR ser med oro på att de anslagna medlen i gällande nationell plan kan komma att lyftas ut och att utbyggnad av järnväg mellan Göteborg och Borås skjuts allt längre fram i tiden. Berörda kommunalförbund och kommuner har under en lång tidsperiod anpassat samhällsplanering utifrån att en ny järnväg mellan Göteborg - Borås ska byggas ut under överskådlig tid. Samhällsplaneringen utgår från att resandet i framtiden sker i ett mer hållbart transportsystem och att tillgången till regional tågtrafik är en viktig grund för en fortsatt utveckling i stråket. Processen med att ta fram en ny plan Den planeringsmodell som tillämpas vid upprättande av nationell respektive regional plan för transportinfrastrukturen innebär fortfarande ett nytt arbetssätt för många inblandande parter och skapar därför osäkerhet och frustration över hur processen genomförs. Den snäva tidsplan som idag ges för kommunalförbunden att, tillsammans med medlemskommunerna, identifiera brister i transportsystemet, ger inte tillräckligt utrymme för analyser, utvärderingar och ställningstagande kring olika prioriteringar. För att få ett bra underlag vid olika beslutstillfällen krävs att analyser och utredningar fasas in i processen i ett långt tidigare skede än vad som nu görs. Ett sådant arbete kan göras gemensamt av trafikverket, VGR, länsstyrelsen och kommunalförbunden. Statlig finansiering och medfinansiering av transportinfrastrukturen görs genom olika kanaler, vilket innebär att det är svårt att få en överskådlig bild av helheten exempelvis inom ett storstadsområde. För Göteborgsområdet gäller statlig finansiering genom nationell respektive regional plan, Västsvenska paketet, Sverigeförhandlingen (nya stambanor och storstadsavtal) och stadsmiljöavtal. En mer samlad beskrivning över olika finansieringsformer och planerade åtgärder behöver tas fram gemensamt av VGR och Trafikverket så att kommunalförbunden och kommunerna ges möjlighet till bättre ställningstagande.

11 De delregionala kollektivtrafikråden/kommunalförbunden måste också bli mycket mer delaktiga i processen kring hur brister i kollektivtrafiksystemet arbetas fram. Enligt GR:s uppfattning har planen för mycket fokus på resecentrum och bör i stället innefatta mer stråk- och framkomlighetsåtgärder för att bättre uppfylla målsättningar om minskade restidskvoter för kollektivtrafiken kopplat till planerad utbyggnad av bostäder och verksamheter. GR:s uppfattning är att åtgärdsområdet Cykel hanteras på ett styvmoderligt sätt i processen kring framtagande av en ny plan. Andel som avsätts för åtgärdsområdet Cykel är förhållandevis lågt då Västra Götalandsregionen har en av de lägsta cykelandelarna i Sverige Samtidigt ökar cykelförsäljningen och tendensen är att både cyklingen generellt och den genomsnittliga färdlängden per cykelresa ökar, särskilt i de större städerna med förortskommuner. VGR hänvisar under åtgärdsområde Cykel till den strategi som tagits fram under innevarande planeringsperiod, med vision, mål och prioriteringsprinciper, som ska stödja arbetet med cykelåtgärder längs det statliga och regionala vägnätet. GR anser att visionen brister i tydlighet när det gäller cykelns roll i det hållbara transportsystemet. Dessutom saknas konkreta strategier och mätbara mål som skulle kunna göra cykel till ett fullvärdigt transportslag och främja integreringen med övrig infrastrukturplanering. Brister inom kollektivtrafiken och cykelåtgärder bör också effektbedömas på liknande sätt som vägåtgärderna, var och en för sig eller i kombination, för att kunna göra likvärdiga värderingar mellan olika brister i transportsystemet. Från GR:s sida ser vi nödvändigheten av att processen med att arbeta fram brister inom transportsystemet förändras till nästa revidering av nationell och regional plan. Ett transparent styrsystem måste ligga till grund för ett sådant arbete. Fler och mer genomarbetade analyser krävs för att göra avvägningar mellan olika brister. Transportslagsövergripande bedömningar behöver analyseras och kopplingar mellan transportinfrastruktur, bostadsbyggande, utveckling av arbetsmarknaden och sociala aspekter, måste belysas på ett mer tydligt sätt. GR ser fram emot att, i samverkan med VGR m fl, påbörja ett sådant utvecklingsarbete så snart som möjligt.

12 Miljöbedömning av planen Miljöbedömningen av planen har genomförts med redovisning av tre olika planalternativ (Nollalternativ, Planalternativ respektive Klimatalternativ) som värderas efter nationella miljökvalitetsmål och de fyra fokusområdena Klimat, Hälsa och livskvalitet, Landskap och Resurser tillgängliga för människan. Enligt GR:s uppfattning har MKB:n genomförts på ett bra sätt. Resultatet av effektbedömningen av de tre olika planalternativen i MKB:n borde dock beaktas i högre utsträckning vid utarbetande av förslag till ny regional plan. GRs samlade bedömning är att förslaget till regional plan inte i tillräckligt hög grad bidrar till VGR:s mål om en fossiloberoende region 2030.

13 Dnr: Styrgruppsärende Datum Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Projektavtal, Projekt 102 Västlänken: byggnation Förslag till beslut Att besluta att föreslå förbundsstyrelsen att godkänna föreliggande projektavtal Projekt 102 Västlänken: byggnation, daterat Sammanfattning Förbundsstyrelsen beslutade ( 205) att godkänna paraplyavtal för Västsvenska paketet. Paraplyavtalet syftar till att tydliggöra den övergripande styrningen av kommande insatser inom Västsvenska paketet. Samtliga parter har godkänt paraplyavtalet. De till paraplyavtalet underliggande projektavtalen reglerar innehåll, kostnader, finansiering och genomförandetid för olika åtgärder. Projektavtalen beslutas successivt under paketets genomförandetid. Nu föreliggande projektavtal avser Projekt 102, Västlänken: byggnation. Avtalet är berett inom parternas gemensamma organisation. Beslut att godkänna avtalet fattades av Västsvenska paketets ledningsgruppen Göteborg Maria Sigroth Avdelningschef

14 Dnr: Tjänsteutlåtande Maria Sigroth Projektavtal, Projekt 102 Västlänken: byggnation Bakgrund och syfte Västsvenska paketet innehåller infrastruktursatsningar på kollektivtrafik, järnväg och väg som ska bidra till att skapa en större arbetsmarknad och därmed främja sysselsättning och tillväxt. Satsningar ska även bidra till att minska trafikens negativa påverkan på miljön och minska sårbarheten i infrastrukturen genom ökad kapacitet. Paketet är ett samarbetsprojekt mellan Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs stad, Region Halland, Västra Götalandsregionen och Trafikverket. De gemensamma målen med Västsvenska paketet är: Större arbetsmarknadsregioner En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken En konkurrenskraftig kollektivtrafik En god livsmiljö Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften Sammanfattning Förbundsstyrelsen beslutade ( 205) att godkänna paraplyavtal för Västsvenska paketet. Paraplyavtalet syftar till att tydliggöra den övergripande styrningen av kommande insatser inom Västsvenska paketet. Samtliga parter har godkänt paraplyavtalet. De till paraplyavtalet underliggande projektavtalen reglerar innehåll, kostnader, finansiering och genomförandetid för olika åtgärder. Projektavtalen beslutas successivt under paketets genomförandetid. Nu föreliggande projektavtal avser Projekt 102 Västlänken: byggnation. Avtalet är berett inom parternas gemensamma organisation. Beslut att godkänna avtalet fattades av Västsvenska paketets ledningsgruppen

15 Projektavtal Västlänken En ny järnvägsförbindelse, Västlänken, ska som en del av det Västsvenska paketet byggas genom de centrala delarna av Göteborg. I Projektet ingår tre nya stationer för pendel- och regiontåg; vid Göteborg Central, vid Haga och vid Korsvägen. I nordost ansluter Västlänken till järnvägsprojektet Olskroken planskildhet och i Almedal i söder, till Kust till kustbanan och Västkustbanan. Projekt 101, Västlänken: projektering och förberedande arbeten inför byggstart har reglerats i tidigare avtal. Det nu föreliggande avtalet, Projekt 102, Västlänken: byggnation, reglerar omfattning, finansiering, genomförande och färdigställande av Västlänken. Projektet regleras även i genomförandeavtal mellan Trafikverket och Göteborgs Stad. Ytterligare avtal som reglerar genomförandet är aktuella. Dessa avtal träffas mellan Trafikverket och direkt utförande part. GR är inte en direkt utförande part.

16 Godkänt av ledningsgruppen för Västsvenska paketet Trafikverket och Västra Götalandsregionen och Region Halland och Göteborgs Stad och Göteborgsregionens kommunalförbund PROJEKTAVTAL VÄSTLÄNKEN: BYGGNATION PROJEKT 102 PROJEKTAVTAL SOM HÖR TILL PARAPLYAVTAL FÖR GENOMFÖRANDE AV VÄSTSVENSKA PAKETET

17 2

18 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Definitioner Avtalets omfattning Beskrivning av projektet Finansiering Projektets genomförande Avtalstid

19 Mellan (1) Trafikverket, org.nr , och (2) Västra Götalandsregionen, org.nr , och (3) Region Halland, org.nr , och (4) Göteborgs Stad, org.nr , och (5) Göteborgsregionens kommunalförbund, org.nr har träffats följande PROJEKTAVTAL FÖR VÄSTLÄNKEN: BYGGNATION PROJEKT 102 4

20 1. Bakgrund och syfte För beskrivning av bakgrund och syfte med Västsvenska paketet som helhet, se Paraplyavtalet. En ny järnvägsförbindelse, Västlänken, ska som en del av det Västsvenska paketet byggas genom de centrala delarna av Göteborg. Projektet omfattar en ca 8 km lång järnvägsanläggning, varav ca 6,6 km i tunnel. I Projektet ingår tre nya stationer för pendeloch regiontåg; vid Göteborg Central, vid Haga och vid Korsvägen. I nordost ansluter Västlänken till järnvägsprojektet Olskroken planskildhet och i Almedal i söder, vid kommungränsen mellan Göteborg och Mölndal, till Kust till kustbanan och Västkustbanan. Av kostnads-, effektivitets- och tekniska skäl behöver ett samordnat genomförande ske av projekten Västlänken och Olskroken planskildhet. I Medfinansieringsavtalet med tillägg i Block 1 innefattas kostnader för Västlänken om 20 miljarder kronor. Genom Block 1 och Block 2 har från Västsvenska paketet tilldelats 2,5 miljarder kronor till projekt 101 Västlänken: projektering och förberedande arbeten inför byggstart. Detta Projektavtal träffas mellan Parterna i Västsvenska paketet för att reglera omfattning, finansiering, genomförande och färdigställande av Projekt 102 Västlänken: byggnation. Genomförandet av Projektet regleras även av genomförandeavtal för detaljplaner för järnvägstunneln träffat mellan Trafikverket och Göteborgs Stad i mars Ytterligare avtal som reglerar genomförandet av Projektet är aktuella. Dessa avtal träffas mellan Trafikverket, såsom Utförande part, och direkt berörda parter. 5

21 2. Definitioner I detta avtal används samma definitioner som i Paraplyavtalet med följande undantag: Projektet avser Projekt 102 Västlänken: byggnation. 3. Avtalets omfattning 3.1 Detta Projektavtal omfattar genomförande av Projektet avseende a) Projektets totalkostnad, omfattning och innehåll, enligt beskrivning i kap 4 b) finansiering från Västsvenska paketet, enligt kap 5 c) utföraransvar, ägande av Anläggningar och planerad genomförandetid enligt kap Utöver bestämmelserna enligt detta Projektavtal, gäller för Projektet även bestämmelserna enligt Paraplyavtalet. 3.3 I detta Projektavtal anges alla belopp i 2009 års prisnivå. 6

22 4. Beskrivning av Projektet 4.1 Projektet omfattar Anläggning och åtgärder enligt vad som framgår av järnvägsplan Västlänken, TRV 2013/ Den huvudsakliga omfattningen av Projektet framgår av översiktskartan i bilaga 1. Stationernas entréer är i nedanstående beskrivning och på kartan numrerade från E1 till E10. Projektets totalkostnad är beräknad till 20 miljarder kronor. 4.2 Anläggningen tar sin början med en ny dubbelspårsbro över väg E6 vid Olskroken i nordost. Spåren går därefter ner i ett betongtråg som ansluter till tunnelmynningen på Gullbergets östra sida. Här börjar den ca 6,6 km långa järnvägstunneln som mynnar i Almedal, ca 4 km som bergtunnel och resterande del som betongtunnel. För att kunna bygga järnvägstunneln iordningställs ett antal arbetstunnlar som i driftskedet kommer att nyttjas som servicetunnlar. Undantaget är servicetunnel Kungshöjd som kommer att iordningställas men inte användas som arbetstunnel för transporter under byggtiden. På tunnelsträckan byggs tre nya underjordiska stationer, Station Centralen, Station Haga och Station Korsvägen. Samtliga stationer är planerade att bli fyrspårsstationer. Station Centralen blir från början fullt utbyggd som fyrspårsstation medan stationerna Haga och Korsvägen i en första etapp byggs med två spår och en plattform. I Projektet ingår förberedande arbeten för att i en senare etapp kunna bygga ytterligare dubbelspår och plattformar vid stationerna Haga och Korsvägen. 4.3 Olskroken Station Centralen Efter den nya dubbelspårsbron över E6 fortsätter järnvägen i betongtråg som övergår i betongtunnel närmast öster om Gullberget, innan järnvägen går ner under berget, varpå Skansen Lejonet är belägen, och vidare i betongtunnel fram till Station Centralen, som ligger ca 12 m under markytan. Från stationen leder tre uppgångar: en uppgång mot Gullbergsvass, E1, en uppgång i anslutning till Nils Ericssonterminalen, E2, och en uppgång med två entréer, E3 och E4, i anslutning till/närheten av Nordstan respektive Kanaltorget. 4.4 Station Centralen Station Haga Mellan Centralen och Stora Hamnkanalen går järnvägen i betongtunnel. Efter passage under Stora Hamnkanalen övergår den i bergtunnel, genom Otterhällan och fram till Rosenlundskanalen, där det åter blir betongtunnel fram till Station Haga. Utmed sträckan anläggs tre servicetunnlar, servicetunnel Kvarnberget med infart via en befintlig tunnelmynning vid Smedjegatan, servicetunnel Otterhällan med befintlig tunnelmynning från Stora Badhusgatan och servicetunnel Kungshöjd med 7

23 tunnelmynning från Rosenlundsgatan. Servicetunnel Kungshöjd kommer att anläggas men inte öppnas för transporter under byggtiden. Större delen av Station Haga byggs i berget under Haga kyrkoplan på ett djup av m under markytan. Stationen har två uppgångar: en med entré, E5, i alléstråket och ytterligare en entré, E6, vid Pustervikskajen, samt en uppgång som leder till en entré, E7, i Handelshögskolans kvarter. 4.5 Station Haga Station Korsvägen Mellan Station Haga och Station Korsvägen går järnvägen i bergtunnel. Från den södra änden av Station Haga till Station Korsvägen löper en parallell servicetunnel, servicetunnel Haga-Korsvägen, utmed den västra och södra sidan av järnvägstunneln. Denna ansluts till markytan via servicetunnel Haga som mynnar ut vid Linnéplatsen och servicetunnel Korsvägen som mynnar ut vid Södra vägen nedanför Carlanderska sjukhuset. Station Korsvägen ligger i berg under Renströmsparken/universitetsområdet och Liseberg samt i betongkonstruktion under Korsvägen. Stationen är belägen ca 17 m under markytan vid Korsvägen och ca 32 m under markytan vid Renströmsparken. Stationen har två uppgångar: en uppgång med entré, E8, vid Renströmsparken, en uppgång vid Korsvägen med en entré, E9, i Korsvägen och en entré, E10, nära evenemangsstråket, Liseberg och Svenska mässan. Vid Station Korsvägens östra ände löper servicetunnel Liseberget från järnvägstunneln och ansluter mot Södra vägen. 4.6 Station Korsvägen Almedal Öster om Station Korsvägen fortsätter järnvägen i betongtunnel under norra delen av Liseberg och Mölndalsån. Öster om Mölndalsån går tunneln in i berget under E6/E20 och Gårdatunneln för att ansluta som ytspår i Almedal till Västkustbanan, Kust till kustbanan och till ett vändspår. Utmed järnvägstunneln löper en parallell servicetunnel, servicetunnel E6-Almedal, från E6/E20 i norr fram till passagen av samma väg i söder. Tunneln förbinds med markytan via servicetunnel Skår som mynnar ut vid Sankt Sigfridsgatan. 4.7 Utrymningsvägar, service- och ventilationsschakt m.m. Utöver uppgångar från stationer och servicetunnlar kommer tre serviceschakt, vid Gullbergsvassgatan, Kruthusgatan och Sankt Eriksgatan, att byggas. På denna sträcka byggs ingen parallell servicetunnel. Syftet med serviceschakten är huvudsakligen att möjliggöra utrymning och insats av räddningstjänsten vid en eventuell olycka. Förutom att ge åtkomst till järnvägstunneln har servicetunnlarna och serviceschakten utrymmen för tekniska installationer. För järnvägstunneln mellan stationerna finns två ventilationsschakt som ventilerar ut luft från tunneln, 8

24 vid korsningen Sankt Eriksgatan/Smedjegatan och vid Föreningsgatan. Stationerna kommer att ligga under markytan men entréhallar, utrymningsvägar från teknikutrymmen, ventilationstorn, överbyggnader för tryckutjämnings- och brandgasschakt respektive drag- och inspektionsbrunnar m.m. innebär anläggningar ovan jord. Placering framgår av järnvägsplanens plankartor och profilritningar. 5. Finansiering 5.1 Utöver de medel om totalt 2,5 miljarder kronor som i Block 1 och Block 2 avsatts till projekt 101 Västlänken: projektering och förberedande arbeten inför byggstart, avsätts med detta Projektavtal ytterligare totalt 17,5 miljarder kronor från Västsvenska paketet för genomförande och färdigställande av Projektet. 5.2 Prisomräkning av ovanstående belopp görs med Trafikverkets investeringsindex för banhållning. 9

25 6. Projektets genomförande 6.1 I det följande regleras Projektets genomförande med avseende på ansvar för utförande, planerad genomförandetid och framtida ägande av Anläggningar. 6.2 Trafikverket är Utförande part och ges rätt och skyldighet att slutföra hela Projektet med de medel som avsatts i Block 1 och Block 2 samt de i detta Projektavtal enligt kap 5 avsatta medlen, sammanlagt 20 miljarder kronor från Västsvenska paketet. 6.3 Av kostnads-, effektivitets- och tekniska skäl kommer genomförandet av Projektet ske samordnat med det anslutande projektet Olskroken planskildhet, som inte är en del av det Västsvenska paketet. Gränsen mellan de båda projekten framgår av bilaga Järnvägsplan för Projektet bedöms vinna lagakraft under första halvåret 2017 och miljödom under hösten Detaljplanerna för järnvägstunneln bedöms vinna lagakraft och byggstart kunna ske i början av Detaljplanerna för stationerna bedöms vinna lagakraft under 2019 och framåt. Projektet beräknas vara färdigställt och hela järnvägsanläggningen i drift Trafikverket ska äga de nya Anläggningar som omfattas av Projektet, med undantag av Anläggningar för vilka annat ägande regleras i genomförandeavtal och andra särskilda överenskommelser mellan Utförande part och berörda anläggningsägare. 6.6 I genomförandeavtalet för detaljplaner för järnvägstunneln, träffat i mars 2016, kvarstår fyra delfrågor oreglerade p 21 i avtalet. Parterna är överens om att de frågorna regleras mellan Göteborgs Stad och Trafikverket (Projekt Västlänken) i ett tillägg till genomförandeavtalet. Utöver detta tillägg avser Göteborgs Stad, Trafikverket (Projekt Västlänken) och Västtrafik AB träffa avtal för stationerna. 10

26 7. Avtalstid Detta Projektavtal gäller från och med den dag Parterna undertecknat avtalet till och med den dag Projektet färdigställts i sin helhet och slutlig ekonomisk reglering har skett. Detta Projektavtal har upprättats i fem (5) likalydande exemplar, varav Parterna tagit var sitt. Göteborg den Trafikverket Göteborg den Västra Götalandsregionen Namnförtydligande: Namnförtydligande: Göteborg den Region Halland Göteborg den Göteborgs Stad Namnförtydligande: Namnförtydligande: Göteborg den Göteborgsregionens kommunalförbund Namnförtydligande: Bilagor: 1. Översiktskarta, Olskroken planskildhet och Västlänken 11

27 12

28 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Utställningshandling, översiktsplan Partille kommun, Partille 2035 Förslag till beslut Att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat Att föreslå förbundsstyrelsen att godkänna förslag till yttrande daterat Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille kommun daterad beretts tillfälle att i utställningsskede yttra sig överkommunens förslag till översiktsplan, Partille Bearbetat förslag till översiktsplan går att läsa i sin helhet på kommunens webbsida via: Göteborg Maria Sigroth/Avdelningschef Jonas Åker Zeander/Handläggare

29 Dnr: Tjänsteutlåtande Jonas Åker Zeander Utställningshandling, översiktsplan Partille kommun, Partille 2035 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte GR har tidigare yttrat sig över förslag till översiktsplan som skickades ut på samråd Under våren har Partille kommun sammanställt inkomna synpunkter och ett förslag till översiktsplan ställts ut fr.o.m t.o.m ÖP 2035 fokuserar på att bygga en hållbar sammanhållen bebyggelse. Det ska ske främst genom att förtäta med blandstad och förändra transportmönster. Partille kommun vill utgå ifrån den infrastruktur och service som redan finns när nybyggnation planeras, samt att utveckling ska ske i samklang med natur- och kulturvärden. Kommentarer Övergripande Generellt sätt har planförslaget sedan samrådsskedet förtydligats och gjorts mer tillgängligt för läsaren. Tungt bärande begrepp har förklarats närmare och kartorna i dokumentet har setts över och delvis kompletterats. Avsnitt som av GR bedömts ha stor vikt för det mellankommunala samarbetet har till viss del utvecklats. Dock anser GR att det kvarstår en viss otydlighet och tveksamhet när det gäller hur man har tänkt uppnå målen. Nedan fördjupar därför GR sitt resonemang kring några av de frågeställningar som lyftes i samrådsskedet: Bebyggelseutveckling och befolkningstillväxt GR har efterlyst en mer utförlig beskrivning av begrepp för att i kommande planeringsprocesser underlätta för både kommunen och övriga aktörer. I samrådsredogörelsen menar Partille kommun att koncepten blandstad och förtätning kan ta sig olika ut i olika delar av kommunen och att det är viktigt att utvecklingen bör ske utifrån områdets karaktär och behov. GR håller med om att det är viktigt att se till ett områdes särart, men hade uppskattat exempel på hur man har tänkt tillämpa koncepten, samt ett förtydligande av de specifika kvalitéer som eftersträvas inom olika typer av områden.

30 Partilles ambition är att gå från förort till förstad är i hög grad beroende av att man lyckas uppnå den täthet som krävs för att ge underlag till kollektivtrafik och service. GR hade därför gärna sett en diskussion kring hur en bebyggelsetillväxt genom naturliga årsringar är tänkt att leda till den täthet som eftersträvas. Precis som Länsstyrelsen tidigare anfört har Partille en betydelsefull roll att fylla för att behovet av nya bostäder ska kunna tillgodoses i regionen. Partille har som mål att nå invånare kring år GR hade välkomnat att kommunen i sin planering tagit högre höjd för att möta ett ökat regionalt bostads- och servicebehov. I samrådsredogörelsen hänvisas till en kommande revidering av bostadsförsörjningsprogrammet. Mobilitet och nåbarhet Nya vägobjekt i nya sträckningar, innebär på kort sikt en ökad kapacitet i transportsystemet, men på längre sikt alstras ny trafik. GR hade föredragit om planförslaget hade tagit sin utgångspunkt i nåbarhet och behov av mobilitet, samt analyserat hur möjliga åtgärder påverkar såväl Partille som regionen över tid. GR efterlyser en diskussion kring de föreslagna stråken och tvärförbindelsernas relation till strukturbilden. I planförslaget kvarstår en otydlighet kring hur Partille tänker sig hantera en prognostiserad ökning av biltrafiken. GR ställer sig frågande till om det är möjligt att prioritera yteffektiva transportslag för att främja hållbara resmönster och samtidigt framhålla att bilen kommer att ha en fortsatt framträdande roll med opåverkad framkomlighet. Mellankommunal samverkan GR skulle gärna ha sett en utförligare beskrivning av Partille i förhållande till sin omvärld. En fördjupad omvärldsanalys hade kunnat lyfta planförslaget och ta in nya dimensioner och perspektiv kring samverkan, ömsesidigt beroende och möjligheten att påverka i en föränderlig värld. I Delsjön-Härskogenkilen finns mycket höga värden i form av naturupplevelser, biologisk mångfald och kulturhistoriska miljöer. GR delar till fullo Partilles syn att samverkan kring planering och åtgärder bör utvecklas och skulle därför gärna se en konkretisering av syfte och mål. Rekommendationerna från projektet Delsjön-Härskogenkilen, kan med fördel utgöra ett underlag i kommunens fortsatte arbete. I Trafikverkets tidigare remissvar betonas vikten av att järnvägssystemet kan möta den ökade efterfrågan på person- och godstransporter, om nationella och regionala klimatmål ska kunna nås. Kapaciteten på Västra stambanan behöver förbättras vilket på sikt kan innebära fler järnvägsspår genom Partille. Kommunens hållning är att en expansion av tågtrafiken inte får föranleda ens marginella försämringar avseende t.ex. buller och barriäreffekter. För att minimera negativa

31 effekter krävs såväl nytänkande som ett nära samarbete mellan samtliga parter i hela planeringsprocessen så att hela stråket kan utvecklas i enlighet med tillväxtmålen.

32 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Planprogram för Partille Ecopark Förslag till beslut Att godkänna föreliggande förslag, daterat Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över Planprogram för Partille Ecopark, samrådshandling. Planprogrammet finns att hämta på Partille kommuns webbsida. Göteborg Maria Sigroth /Cecilia Kvist

33 Dnr: Tjänsteutlåtande Cecilia Kvist Planprogram för Partille Ecopark Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över Planprogram för Partille Ecopark, samrådshandling. Bakgrund och syfte Sävedalen i Partille kommun har potential att växa. Fler bostäder i kollektivtrafiknära läge med bra service och inbjudande grönområden runt knuten möjliggör för området att fortsätta utvecklas. Syftet med detaljplaneprogrammet är att pröva projekt Partille Ecopark, som är samlingsnamnet för utvecklingen av centrala Sävedalen. För att ta ett helhetsgrepp om området innehåller programmet både trafikåtgärder och förslag om utveckling av nya bebyggelse- och rekreationsområden. Programmets förslag till nybyggnation är möjlig att planera om det finns en långsiktig lösning för trafiken i nord-sydlig riktning för att hantera tillkommande trafik. Sammanfattning Programområdet omfattas av sträckan utmed Ugglumsleden, Oxledsparken och Finngösaravinen och är indelat i fem delområden: Vallhamra centrum, Oxledsstråket, Promenaden, Trädgårdsstaden samt Dalgången. I planprogrammet ingår förslag till ny väganslutning i nordsydlig riktning inom Sävedalen genom dalen i Finngösa även kallad Finngösaravinen. Avsikten med Partille Ecopark är att inom Sävedalens geografiska område skapa rekreationsytor och naturområden för rekreation som är av betydelse inte bara för närboende utan även för hela kommunens

34 invånare, och kanske även lockar besökare från en större del av Göteborgsregionen. Programmet föreslår ny samlad bebyggelse i tre olika miljöer: i det tidigare trafikreservatet utmed Ugglumsleden, kompletteringsbebyggelse inom Oxledsparken och ett nytt bebyggelseområde där handelsträdgården tidigare låg. Därutöver kan mindre kompletteringar komma att ske inom villaområden. Bebyggelsen inom programområdet är främst tänkt för bostadsändamål men i området kring Vallhamra torg och på sträckan fram till Vallhamra idrottsplats och Oxledsparken kan bebyggelsen även innehålla inslag av handel, kontor och olika typer av service- och centrumverksamheter. Ugglumsleden och dess trafikreservat föreslås omvandlas till en integrerad gata omgiven av bebyggelse och rekreationsområden. Ugglumsleden förslås förlängas med en ny nord-sydlig väganslutning. Det kan ske genom att nyttja Östra Bäckevägen eller anlägga ny väg genom Finngösaravinen. Se karta nedan med de tre alternativen. Kommunens huvudinriktning är att gå vidare med alternativ blå, väg i dalgången. Kommentarer GR tycker det är positivt att Partille kommun vill utveckla Sävedalen. Det följer intentionerna i GR:s Strukturbild för Göteborgsregionen att komplettera med fler bostäder i det sammanhängande stadsområdet. Den tillkommande bebyggelsen lokaliseras lämpligen till områden med god kollektivtrafik. Av planprogrammet framgår att man främst vill komplettera med ny bebyggelse utmed Ugglumsleden och i området som tidigare varit handelsträdgård. Kommunen vill vidare omvandla befintliga Ugglumsleden till stadsgata och samtidigt förlänga den genom Finngösaravinen för att binda ihop Sävedalen i nord-sydlig riktning och avlasta trafiken på befintliga gator. Den tillkommande vägen benämner kommunen parkväg. Sävedalen gränsar till eller omges till stor del av Delsjön- Härskogenkilen. GR har i svar på förslag till översiktsplan Partille 2035 bl a lyft fram att Särskild uppmärksamhet behöver ägnas åt markanvändningen i mötet mellan tätortsområden och landsbygd/grönområden. Det gäller inte minst förslag på ny vägdragning och dess funktion. Vad innebär en ny väg genom Finngösaravinen? Hur kommer trafikföringen påverkas i området och vilka konsekvenser får det för framtiden?

35 I Målbild Koll2035 föreslås metrobuss till Vallhamra torg. Metrobussar är tänkt att gå på egna körbanor längs trafikleder och stationsliknande hållplatser. Planprogrammets illustration tar inte höjd för separata busskörfält. Kommunen anger att framtida avvägningar kommer behöva göras mellan utrymme för bl a bostäder och konceptet för metrobuss. GR vill understryka att omvandlingen av Ugglumsleden till stadsgata inte får förhindra kollektivtrafikens utveckling och framkomlighet. GR skulle önska att det i planprogrammet framkommer tydligare hur Partille kommun ser på Sävedalens roll i framtiden som en del av kommunen och dess koppling till övriga kommundelar samt grannkommuner.

36 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen Förslag till beslut Att godkänna föreliggande förslag till yttrande, daterat Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Skogsstyrelsen, i samverkan med Västra Götalandsregionen, daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Remissunderlaget finns att läsa på webben: Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland regionalt åtgärdsprogram för miljömålen Förslaget utgör ett gemensamt dokument för att vägleda och stödja prioriteringar i det regionala och lokala miljöarbetet, samt stimulera till ökad samverkan aktörer emellan. Åtgärdsprogrammet är uppdelat i fyra fokusområden minskad klimatpåverkan och ren luft, hållbar användning av vattenmiljöer, hållbart brukande av skog och odlingslandskap samt god boendemiljö och hållbar konsumtion. GR ser positivt på att åtgärder och genomförande för att nå de regionala miljömålen prioriteras. Åtgärdsprogrammets fokusområden ligger till stor del i linje med GRs mål och strategidokument. GR anser dock inte att inkluderade åtgärder i Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland fungerar som komplement till föreliggande åtgärdsprogram, vilket skapar luckor och försämrar helheten i åtgärdsarbetet. Göteborg Maria Sigroth /Anna Axelsson

37 Dnr: Tjänsteutlåtande Anna Axelsson Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Länsstyrelsen i Västra Götaland och Skogsstyrelsen, i samverkan med Västra Götalandsregionen, daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen syftar till att vägleda och stödja prioriteringar i det regionala och lokala miljöarbetet, samt stimulera till ökad samverkan aktörer emellan. Åtgärdsprogrammet är uppdelat i fyra fokusområden: minskad klimatpåverkan och ren luft hållbar användning av vattenmiljöer hållbart brukande av skog och odlingslandskap god boendemiljö och hållbar konsumtion Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har gemensamt ansvarat för samordning av arbetet. Tidigare har GR ställt sig bakom Klimatstrategi för Västra Götaland och Strategi för hållbar tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG2020).

38 Koppling mellan olika åtgärdsprogram Sammanfattning GR ser positivt på att åtgärder och genomförande för att nå de regionala miljömålen prioriteras och åtgärdsprogrammets fyra fokusområden ligger till stor del i linje med GRs mål och strategidokument. GR anser dock inte att inkluderade åtgärder i Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland fungerar som komplement till föreliggande åtgärdsprogram, vilket skapar luckor och försämrar helheten i åtgärdsarbetet. Kommentarer Övergripande kommentarer om programmet GR anser att de fyra fokusområdena är relevanta i arbetet med att nå de regionala miljömålen. Flertalet av åtgärderna ligger i linje med GRs övergripande mål- och strategidokument och den nu gällande fleråriga verksamhetsinriktningen. Redan idag bedriver GR ett aktivt arbete med flera av fokusområdena och dess föreslagna åtgärder, däribland frågor rörande kustplanering, grönstruktur och lärande för hållbar utveckling. Att åtgärder och genomförande för att klara de regionala miljömålen prioriteras och att de olika befintliga åtgärdsprogrammen koordineras ser GR som positivt.

39 Övergripande kommentarer om åtgärderna Inom fokusområde minskad klimatpåverkan hänvisas till att åtgärder inom Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland inkluderas i åtgärdsprogrammet. Strategiska vägval är ett förslag på revidering till Klimatstrategi för Västra Götaland och syftar till att utveckla ett mer koordinerat omställningsarbete mellan alla aktörer i Västra Götalandsregionen. GR anser inte att Strategiska vägval i dagsläget fungerar som kompletterande till föreliggande åtgärdsprogram. Detta eftersom utpekade arbetssätt i Strategiska vägval inte tydliggör respektive åtgärds genomförande, vilket påpekats i GRs yttrande till remissversionen. I åtgärdsprogrammet hänvisas till att arbete pågår med att ta fram genomförandeplaner inom respektive fokusområde för Strategiska vägval, där detaljer om åtgärder och förslag på aktörer tas fram löpande. Detta arbete är av stor vikt för att skapa helhet i det kommande åtgärdsarbetet, då det i föreliggande åtgärdsprogram saknas tydliga åtgärder för utmaningen minskad klimatpåverkan. En åtgärd som GR anser saknas i åtgärdsprogrammet är utarbetandet av en regional handlingsplan för marin grön infrastruktur 1, särskilt med tanke på att det just nu pågår arbete på nationell, regional och kommunal nivå med att utarbeta fysiska planer för kust-och havsområdet. Ett helhetsperspektiv över de marina miljöerna skapar en god grund för att avvägningarna i de framtida planerna ska bli så väl underbyggda som möjligt. En handlingsplan för marin grön infrastruktur skulle även underlätta, förbättra och ge ännu större legitimitet till arbetet med skydd av marina miljöer. Något som GR anser saknas inom utmaningen God boendemiljö och hållbar konsumtion är fler åtgärder för förändrade konsumtionsmönster och ökad återanvändning. GR anser inte att Strategiska vägval kan ses som kompletterande med detta. Mer detaljerade åtgärder för fokusområdena och arbetssätten i Strategiska vägval skulle kunna beskrivas i detta åtgärdsprogram. Övergripande kommentarer om rapportering och uppföljning GR anser att den gemensamma metoden för rapportering och uppföljning kommer underlätta åtgärdsarbetet genom att de olika aktörernas arbete synliggörs. Det kommer möjliggöra en helhetsbild av 1 Ett sammanhängande nätverk av strukturer i landskapet och brukande av desamma som säkerställer en långsiktig överlevnad av livsmiljöer och arter genom att spridningsmöjligheter säkerställs och på så sätt vidmakthåller ekosystemens förmåga att leverera viktiga ekosystemtjänster.