HR-direktörens rapport februari 2018

Transkript

1 Bilaga 3/ Dnr LS HR-direktörens rapport februari 2018 Sammanfattning av HR-direktörens rapport till regionstyrelsens personalutskott den 6 februari Arbetsmiljöuppföljning Information om uppföljning inom arbetsmiljöområdet. Inledningsvis redogörs för företagshälsovårdens uppföljning för 2017, inklusive bland annat nyttjade tjänster per yrkeskategori hos leverantören och typ av tjänster hos leverantören som Region Uppsala nyttjar. Därefter presenteras statistik över sjukfrånvaron inom Region Uppsala för 2017, där trenden är fortsatt minskad långtidssjukskrivning. Statistik över frisknärvaro (andelen personal med mindre än fem dagar sjukfrånvaro) inom Region Uppsala redogörs också för. Arbetsskador återkommer vid nästa sammanträde. Löneöversyn Redogörelse för hur arbetet med att utveckla kompetensförsörjningsprocessen fortskrider, liksom arbetsprocessen med att förbereda för löneöversynen inom Region Uppsala under innevarande år. Resultatredovisning Hållbart medarbetarindex (HME) Resultatet från undersökningen av hållbart medarbetarindex (HME) inom Region Uppsala presenteras. Hållbart medarbetarengagemang består av de tre områdena motivation, ledarskap och styrning. Undersökningen genomfördes under december Avrapportering projekt medicinska sekreterare Redogörelse av genomfört projekt för förvaltningar inom Region Uppsala med medicinska sekreterare anställda hos sig. En del i projektet är att arbeta med YH-utbildningar och att ta emot studenter för praktik. En annan del i projektet är att inventera kompetensen av alla medicinska sekreterare, gruppera kompetensen och skapa en kompetensmodul i PingPong. En tredje del i projektet handlar om lönestruktur. Resultat av projektet inkluderar bland annat delaktighet i ett EU-projekt och förbättrat samarbete mellan förvaltningarna i frågan. Region Uppsala övergripande PTP-organisation Information om initieringen av ett projekt för att arbeta regionövergripande med praktisk tjänstgöring för psykologer (PTP). Bakgrunden till projektet är att det inom Region Uppsala är Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 2 (2) upp till varje förvaltning att ordna praktik för psykologer och att samordning saknas mellan förvaltningarna. Rekrytering fråga från Annika Forssell (MP) Kan HR bistå verksamheterna inom Region Uppsala i sina rekryteringsprocesser, exempelvis med att ta referenser? Hur kan Region Uppsala fånga upp anställningsbara personer som ansöker om en tjänst men inte erbjuds den? Det finns ett rekryteringsverktyg inom Region Uppsala där samtliga arbetssökanden till utannonserade tjänster läggs in och som HR använder i sitt arbete med rekrytering. Förvaltningarna har HR-funktioner som kan bistå dem i rekrytering, exempelvis finns det en rekryteringsenhet på Akademiska sjukhuset.

3 Bilaga 4/18 Blueclue!BÄ Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare Projektdirektiv

4 PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 1.4 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION Bakgrund Syfte Verksamhetsstrategi 5 2 MÅL Effektmål Kostnads- och nyttoanalys Projektmål Förväntat resultat av Etableringsfasen 9 3 KRAV PÅ PROJEKTET Förutsättningar Miljö- och resepolicy Avgränsningar Kopplingar till andra projekt och verksamheter 11 4 TIDPLAN 12 5 PROJEKTBUDGET Projektkostnader Projektfinansiering 13 6 ÖVERGRIPANDE RISKER 13 7 ÖVERLÄMNANDE 13 8 STYRGRUPP 14 9 REFERENSER OCH BILAGOR 14 2 (16)

5 PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 1.4 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: 10 CHECKLISTA 15 3 (16)

6 PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 1.4 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: 1 Grundläggande information 1.1 Bakgrund Läkare utbildade och legitimerade i annat EU/EES-land får med automatik, vid ansökan till Socialstyrelsen svensk legitimation efter det att de uppnått språkkravet för högskolestudier. I många länder innehåller läkarexamen väldigt liten eller ingen klinisk praktik och någon motsvarighet till den svenska allmäntjänstgöringen (AT) föregår inte legitimationen. För att bidra till att säkerställa kompetensförsörjning i Region Uppsala och därmed kunna ge medborgarna i Region Uppsala en god och säker vård, fattade Region Uppsala beslut om att starta ett pilotprojekt med uppgift att utarbeta och pröva att genomföra en introduktionstjänst för läkare utbildade i annat EU/EES-land. Arbetet inleddes hösten 2015 då HR-avdelningen på Regionkontoret, Region Uppsala, fick ett utredningsuppdrag och i uppdrag att ta fram förslag på hur en klinisk introduktionstjänst kan utformas för att tillse legitimerade läkare med examen inom annat EU/EES erhåller den kunskap och kompetens som krävs inom Region Uppsala. En arbetsgrupp bestående av företrädare för AT/ST-organisationen, kliniskt träningscentrum (KTC) och HR bildades och det togs fram ett förslag till klinisk introduktionstjänst. Förslaget förankrades i verksamheterna och med UAL. Under har HR-avdelningen lett arbetet med att utforma den kliniska introduktionstjänsten, fortsättningsvis benämnt som KIT. Pilotprojektet innefattar två intag där den första omgången gick av stapeln mars Andra intaget är planerat hösten Arbetsgruppen utarbetade följande ramar för första intaget: En tidsbegränsad tjänst på 100 % under 11 mån. 20 % utbildning. 80 % tjänstgöring i verksamhet. Klinisk tjänstgöring på Lasarettet i Enköping respektive primärvården med byte efter halva tiden. Kliniskt träningscentrum (KTC) ansvarar för utbildningsdelen. Den kliniska tjänstgöringen förlades halva tiden på Lasarettet i Enköping, medicinskt centrum, respektive primärvården i Knivsta, Flogsta och Tierp. Utbildningen vid KTC inkluderade teori och praktik. Den teoretiska delen syftade till att ge läkarna grundläggande kunskaper om det svenska sjukvårdssystemet och de viktigaste delarna inom försäkringsmedicin, juridik och förskrivningsrätt. Även etik, genus och jämställdhet ingick. Den praktiska delen av utbildningen bestod dels av olika simulatorövningar med syfte att ge ökad förmåga att kommunicera, leda och fördela arbete. Även medicinsk problemlösning och träning av basala kunskaper ingick. 4 (16)

7 PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 1.4 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: Hösten 2016 gick Region Uppsala ut med en rekryteringsannons för klinisk introduktionstjänst för läkare. Region Uppsala erbjöd åtta tjänster med anställning from mars 2017 januari Följande krav på sökanden ställdes i samband med rekryteringen: Läkarexamen inom EU/EES men utan klinisk läkarerfarenhet inom svensk sjukvård. Svensk legitimation utfärdad av Socialstyrelsen. Svenska som modersmål eller har uppnått Socialstyrelsens krav om svenska (svenska på nivå C1 enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS)). Annonseringen genomfördes vid två tillfällen då man i första omgången inte fick in tillräckligt med kvalificerad sökande. Mars 2017 påbörjade fem läkare sin tjänstgöring. Tjänsten omfattar elva månader och första intaget pågår till 31 januari En ny utlysning planeras för nästa intag september Inom ramen för arbetet med KIT intag 1 fanns avsatta medel för en extern utvärdering. Konsultföretaget Governo upphandlades som under april - juni 2017 utvärderade arbetsprocessen för upprättandet av KIT intag 1. Governo granskade även KIT som koncept utifrån det underlag som fanns. Juni 2017 presenterade Governo sina resultat för styrgruppen. Styrgruppen beslöt då att inför det andra intaget, anpassa och utveckla utifrån Governos resultat, bland annat upprätta en ändamålsenlig organisation, se över rekryteringsprocess, introduktion och innehåll. Projektägaren har således utformat föreliggande projektdirektiv som ska användas för att ge styrning som tillser att utvecklandet och etablerandet av intag 2 tillämpar de rekommendationer som Governo ger i sin rapport, samt allmän utveckling utifrån de erfarenheter som KIT intag 1 givit. I samband med styrgruppens möte i augusti presenterade KTC ett förslag till en ny övergripande struktur. Styrgruppen ställde sig positiva till KTC förslag och kommer lämna till projektgrupp att vidareutveckla. 1.2 Syfte Syftet med inrättandet av en klinisk introduktionstjänst för EU-läkare, är att ge deltagarna en god introduktion, kompetens och kunskap som krävs för att arbeta på ett patientsäkert sätt som bidrar till god och säker vård, samt att bidra till att säkerställa kompetensförsörjning inom Region Uppsala. 1.3 Verksamhetsstrategi Projektet har en direkt koppling till Region Uppsalas styrande dokument, Regionplan och budget (RPB) och KIT är en konkret aktivitet i arbetet bättre tillvara ta utlandsutbildades kompetens, samt för att säkerställa en god introduktion till svensk sjukvård. 5 (16)

8 PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 1.4 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: 2 Mål Effektmål är de effekter man önskar uppstå efter levererat resultat och beskriver vilken nytta som slutresultatet ger. Projektmålen ska innehålla de resultat som projektet ska leverera. Projektmålen följs upp kontinuerligt under projektet. 2.1 Effektmål Efter att projektet överlämnats och läkarnas anställningsperiod inom ramen för KIT intag 2 har nått sitt slut, kan följande effektmål följas upp av projektägare. Effektmål Uppföljning Kommentar Efter genomgånget program ska deltagarna visa förmåga att självständigt kunna handlägga patienter. Efter genomgånget program ska deltagarna ha sådan kunskap och kompetens så att minst 75% erbjuds anställning inom Region Uppsala. Efter genomgått program ska deltagarna uppleva att de är tryggare i läkarrollen och har den kompetens som krävs för vidare Tid: augusti Metod: Via handledare, genom frågeformulär. Ansvarig: PL/PÄ. Tid: augusti Metod: Hur många erbjuds anställning efter genomgånget program? Ansvarig: PL/PÄ. Tid: augusti Metod: Utvärderings formulär. I projektet ingår att ta fram ett underlag för bedömning av deltagarnas utvecklingsförmåga och självständighet. I projektet ingår att ta fram ett utvärderingsformulär för skattning av deltagarnas upplevelser vid start 6 (16)

9 PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 1.4 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: anställning inom Region Uppsala. Ansvarig: PL/PÄ. och vid anställningens slut. Efter genomgått program ska deltagarna var nöjda med KIT och uppleva att de kan rekommendera programmet till andra EU-läkare. Tid: augusti 2019 Metod: Utvärderings formulär. För att bidra till att säkerställa kompetensförsörjning inom Region Uppsala. * Effektmål och uppföljningsmetod kan komma att utvecklas i projektplan. 2.2 Kostnads- och nyttoanalys I denna form av projekt finns det nyttor som är svåra eller omöjliga att värdera i finansiella termer men som ändå är av betydelse. Målgruppen för KIT är läkare som idag redan anställs direkt i verksamhet. Denna målgrupp får med automatik, vid ansökan till Socialstyrelsen svensk legitimation efter det att de uppnått språkkravet för högskolestudier. Samtidigt innehåller deras läkarexamen väldigt liten eller ingen klinisk praktik och någon motsvarighet till den svenska allmäntjänstgöringen (AT) föregår inte legitimationen. Av naturliga skäl saknar målgruppen i regel insyn i den svenska sjukvården, kunskaper i sjukvårdssvenska, journalföring, försäkringsmedicin och kunskaper i juridik förenad med svensk hälso-sjukvård. Målgruppen har en god teoretisk grund men är i stort behov av en god introduktion till svensk sjukvård. Då denna målgrupp anställs redan direkt i verksamheten finns det starka skäl att samla dessa, tillse att målgruppens behov tillgodoses samt därmed stärka patientsäkerheten. Detta är en investering som Region Uppsala behöver göra som är i linje med vår politiska inriktning. Vid att centralisera introduktion för denna målgrupp säkerställer vi att vi använder våra resurser optimalt och därmed kostnadseffektivt. Idag läser 2450 svenskar vid utländska lärosäten, cirka 40% av dessa får svensk legitimation utan att AT föregår legitimationen 1. Samtidigt pågår en nationell utredning om att förändra det svenska läkarprogrammet och ta bort AT. Inför en 1 SLF utland 7 (16)

10 PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 1.4 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: sådan omställning behöver Region Uppsala vara i framkant och undersöka koncept och modeller som kan vara till gagn inför planering av ett kliniskt basår. Det finns också en viktig dimension av socialt ansvarstagande, att tillse att de som läser vid utländska lärosäten, får en god ingång till svensk sjukvård och deras kompetens tas tillvara. Något som är av vikt i bidragandet att säkerställa en god kompetensförsörjning inom Region Uppsala. 2.3 Projektmål Projektets övergripande mål är att utveckla och etablera KIT så intag 2 kan starta hösten 2018 med 8 läkare. Inom ramen för detta övergripande mål behöver följande projektmål tillgodoses. Förslag till klinisk tjänstgöring Beskrivningen ska innehålla: o Antal kliniska placeringar. o Verksamhetsområden som tar emot. o Tjänstgöringsperiodens längd. o Mål och innehåll i respektive placering. Förslag till organisation och förvaltning av KIT ska upprättas och läggas fram för beslut senast våren 2019 Förslaget ska innehålla och beskriva: o Ägarskap, ansvar, mandat och befogenheter. o Chefsroll och ansvar. o HR-roll och ansvar Rekrytering våren 2018 o Plan och upplägg för rekryteringsprocess ska utarbetas. o Projektet ansvarar för rekrytering av 8 läkare inför intag 2 utifrån ett kompetenförsörjningsperspektiv. 8 (16)

11 PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 1.4 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: Övergripande beskrivning av KIT-läkarnas roll, befogenheter och mandat ska tas fram våren 2018 o Styrdokument ska upprättas där KIT-läkarna roll, befogenheter och mandat ska beskrivas och förankras. Förslag till handledarorganisation ska upprättas våren 2018 o Handledningsorganisation ska upprättas och beskrivas. o Handledarstöd ska utarbetas. o Handledare ska utbildas. Program för övergripande introduktion ska tas fram våren 2018 Programmet ska innehålla: o En beskrivning av hur läkarna ska introduceras till Region Uppsala. o Beskrivning av vilka som ansvarar och vilka som medverkar vid introduktion. o Plan för genomförande. Förslag till utbildning KTC ska tas fram våren 2018 o Upplägg och innehåll ska utarbetas. o Kursplan, schema ska upprättas, programmet ska också vara tillgängligt för andra utlandsutbildade läkare utanför KIT. o Plan för genomförande ska upprättas. 2.4 Förväntat resultat av Etableringsfasen Riskanalys klar. Styrgrupp utsedd. Projektledare utsedd. Projektgrupp utsedd. 9 (16)

12 PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 1.4 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: 3 Krav på projektet 3.1 Förutsättningar Följande förutsättningar är nödvändiga för att lyckas med projektet: Finansiering. Förvaltning upplåter plats för kliniska placeringar. Handledarstöd. Förvaltning upplåter personella resurser till styrgrupp och projektgrupp. Deltagare i projektet får möjlighet att avsätta tillräckligt med tid och resurser som krävs i projektet. Klinisk kompetens som kan säkerställa innehåll och upplägg. Styrgruppen är engagerad och fattar nödvändiga beslut i rätt tid. Lyckad rekrytering. 3.2 Miljö- och resepolicy Projektet följer Region Uppsalas miljö- och resepolicy. 3.3 Avgränsningar Läkarna är under introduktion och är därmed utöver ordinarie personalstyrka. Projektet ska inte finansiera övrig verksamhet. I projektet ingår inget verksamhetsansvar för de verksamheter KIT-läkarna jobbar i. I projektet ingår inte att ta hand om andra EU-läkare som finns i verksamhet. 10 (16)

13 PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 1.4 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: 3.4 Kopplingar till andra projekt och verksamheter Sveriges kommuner och landsting (SKL) har initierat projektet Oberoende av inhyrd personal, där samtliga landsting och regioner nu arbetar gemensamt med stöd av SKL för att nå ett oberoende av inhyrd personal inom hälso- och sjukvården. Det handlar främst om inhyrda läkare och sjuksköterskor, och oberoende ska ha uppnåtts senast den 1 januari Region Uppsala är delaktig i denna överenskommelse och ska bidra till att det nationella effektmålet uppnås. Region Uppsala tar fram en egen handlingsplan i syfte att uppnå det nationella effektmålet. Handlingsplanen ska baseras på en långsiktig kompetensförsörjningsplan. KIT är ett exempel på en av de aktiviteter som beskrivs i handlingsplanen. På nationell nivå pågår en utredning om den svenska läkarutbildningen, huruvida AT ska tas bort till förmån för en obligatorisk bastjänstgöring som ska gälla för alla legitimerade. Detta skulle innebära att alla med utbildning inom Europa får läkarlegitimation direkt efter avslutad läkarutbildning men påbörjar istället en bastjänstgöring innan ST. De erfarenheter vi får genom KIT kan vi dra lärdom av inför en eventuell omställning till bastjänstgöring. 11 (16)

14 PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 1.4 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: 4 Tidplan Här nedan beskrivs en grov tidplan, projektet tar slut vid tillträde KIT intag 2. Aktivitet Tidpunkt Ansvar Projektdirektiv upprättas Projektägare Projektledare utsedd Projektägare Styrgrupp utsedd Projektägare Projektgrupp utsedd Projektledare/Styrgrupp Projektplan upprättad Projektledare Projektplan godkänd BP Styrgrupp Rekryteringsprocess inledd Projektledare Rekryteringsprocessavslutad Projektledare Överlämning chef och mottagande avdelningar Projektledare Slutrapport Slutrapport godkänd Projektet avslutas Projektbudget 5.1 Projektkostnader Projektets direkta personalkostnader utgörs av 8 läkare. För ekonomisk kalkyl vid anställning av 8 läkare med en månadslön med utgångspunkt medianlön på /mån, samt övriga projektkostnader se bilaga 2. Personalkostnader för styrgrupps- och projektgruppsmedlemmar hanteras av respektive huvudman. Externa kostnader utanför budgetram finansieras efter beslut i 12 (16)

15 PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 1.4 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: styrgruppen. Projektledare har mandat att göra omfördelningar i budget inom finansieringsram. Totalt beräknas kostnaderna för KIT intag 2 uppskattas till cirka 5, 1 miljoner kronor varav personalkostnaderna utgör cirka 3,9 miljoner kronor. 5.2 Projektfinansiering Projektet kommer att finansieras med centrala medel i Region Uppsala. 6 Övergripande risker Tidsplanen för igångsättning av KIT intag 2 är snäv och är beroende av av yttre faktorer som behöver komma på plats. T.ex. om kliniska placeringar inte utses i god tid kommer det ge utslag på hela projektet. Vilka kliniska placeringar som utses påverkar också tillsättning av projektgrupp. Projektgruppen behöver tidigt ta form för att arbeta med rekryteringsprocessen och resterande aktiviteter. Rekryteringsprocessen behöver utarbetas med hänsyn till de verksamheter som tar emot, samt att representanter från dessa verksamheter behöver delta. Om inte verksamhetsområden utses på förhand och i tid kan rekryteringsprocessen inte utföras utifrån verksamhetens behov och på ett ändamålsenligt sätt. Om nyckelpersoner slutar kan tidsplanen påverkas negativt, likaså om styrgrupp, projektgrupp och eventuella delprojektledare inte avsätter tillräckligt med tid och engagemang för att förse projektledare med beslut och underlag i rätt tid. Andra övergripande risker är otillräckligt med tid för diskussion, analys och beslut avsätts från resursägarna. Andra övergripande risker är att ett gott handledarstöd inte utarbetas, att klinisk kompetens som kan säkerställa innehåll och upplägg i programmet inte finns och att 8 läkare ej rekryteras. Detta kan påverka syfte och effektmålen negativt. 7 Överlämnande Överlämnandet sker vid tillträde KIT intag 2, då tar utsedd KIT-chef över ansvaret för genomförande. Projektledare och projektägare ansvarar för adekvat överlämning till respektive verksamhet som tar emot KIT-läkare. Vid projektdirektivets upprättande är detta inte klart. Vid överlämnandet ska även plan för uppföljning av effektmål finnas utarbetad. Denna plan ska beskriva hur uppföljning sker och av vem. 13 (16)

16 PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 1.4 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: 8 Styrgrupp, förslag på funktioner nedan Styrgruppens ordförande: Eva Wikström, HR-direktör Styrgruppsmedlem: HR-direktör Akademiska och/eller biträdande sjukhusdirektör Akademiska Styrgruppsmedlem: Christina Fahlman Braw, Lasarettet Enköping Styrgruppsmedlem: Maria Wijkström, Närvårdsförvaltning Styrgruppsmedlem: Marie Markström Tollefsen, Akademiska Projektgrupp förslag Projektgruppsmedlem: Projektgruppsmedlem: Projektgruppsmedlem: Projektgruppsmedlem: Projektgruppsmedlem: Projektgruppsmedlem: Projektgruppsmedlem: Projektgruppsmedlem: Ingrid Persson, HR-strateg RK HR-konsult, Akademiska Studierektor ST Akademiska, t.ex. akut? (även UU) Helén Fricking, Samordnare kompetensförsörjning Närvårdsförvaltning Verksamhetschef Akademiska, t.e.x Mikael Köhler? Marika Lindarck, läkarchef LE Läkare KTC Kommunikatör 9 Referenser och bilagor Som bilaga till detta projektdirektiv finnes: Ekonomisk kalkyl för avseende projektkostnader Uppdragsdirektiv KIT Governos rapport Politiskt beslut om arbetet med utlandsutbildade 14 (16)

17 PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 1.4 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: 10 Checklista Checklista inför beslut, BP1 Projektägare är utsedd (finansiär) Projektledare, Styrgrupp, Mottagare är utsedda och införstådda med åtagandet Resurserna för Etableringsfasen och projektet är säkrade Det förväntade resultatet för Etableringsfasen och projektet är dokumenterat och kopplat till verksamhetens mål och strategier Effektmålen är definierade för projektet Övergripande risker för projektets genomförande finns dokumenterade En ansvarig för diarieföring är utsedd och en akt är upprättad för projektet Ja Nej KRYSSA I RUTAN FÖR VILKET ALTERNATIV SOM GÄLLER: Beslut att starta initieringsfasen, BP1 Beslut att bordlägga Ja Nej Kommentar Datum och underskrift av projektägare/beställare Namnförtydligande 15 (16)

18 PROJEKTNAMN: Klinisk introduktionstjänst för EU-läkare DATUM: PROJEKTÄGARE Eva Wikström VERSION: 1.4 PROJEKTLEDARE Sayeh Ardabili DNR: 9.1 Bilaga 2 Ekonomisk kalkyl Ekonomisk kalkyl vid anställning av 8 läkare med utgångspunkt medianlön /mån start sept 2018 KOSTNADER Pers. kostn. inkl. soc. avgift. 100%, baseras på grundlön kr/mån, läkare i 11 månader Kurs KTC, ansvarig KTC Handledning, ansvarig resp förvaltning Administration, ansvarig AS Utvärdering Kringkostnader vid anställning Summa KIT omgång 2 pågår Ovan redovisas kostnader för hela anställningsperiod 16 (16)

19 Bilaga 5/18 Framtagande av utbildningsstrategi - för hälso- och sjukvården inom Region Uppsala

20 PROJEKTNAMN: Utbildningsstrategi DATUM: PROJEKTLEDARE: VERSION: 2018:2 DNR: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION Bakgrund Syfte 7 2 MÅL Effektmål och projektmål Effektmål Kostnads- och nyttoanalys Projektmål och leveranser Förväntat resultat av Etableringsfasen 11 3 KRAV PÅ PROJEKTET Förutsättningar Avgränsningar Kopplingar till andra projekt och verksamheter 12 4 TIDPLAN 12 5 PROJEKTBUDGET Projektkostnader Projektfinansiering 13 6 ÖVERGRIPANDE RISKER 13 7 ÖVERLÄMNANDE OCH IMPLEMENTERING 14 8 STYRGRUPP 14 9 KOMPETENSBEHOV I PROJEKTGRUPPENS SAMMANSÄTTNING _ 14 2 (15)

21 PROJEKTNAMN: Utbildningsstrategi DATUM: PROJEKTLEDARE: VERSION: 2018:2 DNR: 10 CHECKLISTACHECKLISTA INFÖR BESLUT, BP (15)

22 PROJEKTNAMN: Utbildningsstrategi DATUM: PROJEKTLEDARE: VERSION: 2018:2 DNR: 1 Grundläggande information 1.1 Bakgrund Enligt Ansvar för välfärd SKL s inriktningsdokument för kongressperioden förutsätter god kvalitet i välfärden medarbetare med rätt kompetens, genom att vara attraktiva arbetsgivare ökar kommuner, landsting och regioner kvaliteten i verksamheterna. Verksamheterna i kommuner, landsting och regioner genomgår stora förändringar som ställer krav på medarbetarnas kompetens, det är således viktigt att genom en aktiv arbetsgivarepolitik ge anställda förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb. Vidare sägs i inriktningsdokumntet att det är viktigt att arbetsgivare har en strategi för att ge medarbetarna karriär- och utvecklingsmöjligheter. I SOU 2015:98 Utredningen om högspecialiserad vård anges att det idag inte är rimligt att tro att nyutexaminerade individer från hälso- och sjukvårdsprogram som har blivit mer akademiserade är färdigtränade när de lämnar universitet och högskolor. Sjuksköterske- och läkarstudenter i Sverige tränar mycket, men arbetsgivarna förväntar sig mer av dem som vill bli professionella yrkesutövare, personalen skall kunna erbjuda kvalitativ och effektiv vård och samtidigt minimera antal vårdskador. De skall dessutom hålla sig à jour med ständigt ökande kunskap inom medicin, vård och ny teknik, då är det livslånga lärandet ett måste. Vidare sägs i utredningen att, kompetensförsörjning är en viktig och angelägen fråga för all hälsooch sjukvård. Kunniga medarbetare ger bättre vård, nöjdare patienter och friskare medborgare. Hälso- och sjukvården är en kunskapsintensiv verksamhet, där nya kunskaper om sjukdomar och behandlingsmetoder hela tiden utvecklas, vilket innebär ökade krav på kostnadseffektiv fortbildning av personalen och effektiv spridning av och tillgång till evidensbaserad kunskap. Kvalitetssäkrade utbildningar som bygger på evidensbaserad kunskap är en viktig del i arbetet med att uppnå en god och säker vård. Detta är en särskild utmaning för den högspecialiserade vården då antal personer med rätt kompetens är betydligt färre än inom annan hälso- och sjukvård. Visionen för Region Uppsala är: Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft, i de strategiska utvecklingsmålen anges att hälso- och sjukvården skall vara av god kvalitet, Region Uppsalas löfte till medarbetarna är: Här växer kunskap och människor. Region Uppsalas nära samverkan med Uppsala universitet ger verksamheterna tidig tillgång till ny kunskap som snabbt kan användas i vården, för att medarbetarna skall få tillgång till denna kunskap krävs tydliga strategier för hur detta skall gå till. I verksamhetsidén för förvaltningen, Akademiska sjukhuset står: Sjukvårdens kvalitet, vårt nära samarbete med Uppsala universitet och vårt starka life science kluster är basen för vår internationellt konkurrenskraftiga kliniska forskning och utbildning. 4 (15)

23 PROJEKTNAMN: Utbildningsstrategi DATUM: PROJEKTLEDARE: VERSION: 2018:2 DNR: I det nära samarbetet med Uppsala universitet ingår det statliga uppdrag vi har att utbilda studenter som är Region Uppsalas potentiella framtida medarbetare. För att detta ska bli möjligt behöver det vara tydligt för verksamheterna inom Region Uppsala vad utbildningen kräver och vad studenterna ska lära sig under sina kliniska utbildningar. Vad gäller den kliniska forskningen så behövs utbildningsinsatser för att medarbetare och i slutändan patienter skall få ta del av de forskningsresultat som genererar patientnytta. Region Uppsala har idag Pingpong som lärplattform, systemet skall stödja olika utbildningsinsatser, framförallt kommer Pingpong kunna stödja nya former av utbildning, Region Uppsala kommer framöver behöva växla över från mera traditionella utbildningsinsatser till andra former, t.ex. e-learning. Region Uppsala har idag ingen övergripande översikt över medarbetarnas kompetens eller medarbetarnas framtida kompetensbehov. En utbildningsstrategi med tillhörande plan/organisation för lednings- och stödfunktion skulle säkerställa rätt och optimalt användande av resurser. Vi ser idag att desamma utbildningsinsatser produceras inom flera verksamheter, bl.a. har vi centralt upphandlade utbildningar som även köps in på lokal nivå. Detta genererar dubbelarbete. Eftersom det idag inte finns en lednings- /stödfunktion blir utbildningarna bristfälliga och lever inte upp vare sig till lagkraven eller Region Uppsalas egna uppsatta krav på verksamheterna. Inom miljö och säkerhet finns det idag kvalitetsledningssystem med årlig uppföljning där cheferna följer upp att medarbetarna har gått relevanta utbildningar enligt Region Uppsalas ett sådant kvalitetsledningssystem saknas idag för hälso- och sjukvården, liksom en organisation för stöd och uppföljning. Inom SKL arbetas just nu för att regioner, landsting och kommuner skall dela på framtagandet av utbildningar, fallprevention är ett sådant exempel, SKL har en önskan att på samma sätt som kvalitetshandboken är nationell även ha utbildningsplattformarna nationella. Det är viktigt att en utbildningsstrategi har som ledstjärna att generera patientnytta. Region Uppsala måste arbeta aktivt med fokus och inriktning på de utbildningsinsatser som bedrivs, ett arbete som i högra grad än i dag behöver ske genom en Regionsgemensam dialog och gemensamt beslutsfattande. Det finns en risk att dels bemanningssituation, samt ekonomi tränger undan och marginaliserar utbildningsmöjligheterna. Därför är det viktigt att från grunden skapa en metod för budgetering och redovisning av utbildningsmedel, vilket saknas idag. Vidare är det viktigt att det framgår av alla hälso- och sjukvårdsförvaltningars och privata vårdgivares vårdavtal att utbildning skall bedrivas. Att vara chef inom hälso- och sjukvård är att vara ledare i en komplex verklighet. En av Region Uppsalas utmaningar är att säkra framtida chefsförsörjning, detta kräver tillgång till ändamålsenliga utbildningar inom alla chefsnivåer. 5 (15)

24 PROJEKTNAMN: Utbildningsstrategi DATUM: PROJEKTLEDARE: VERSION: 2018:2 DNR: I Tjänsteutlåtande Dnr LS , daterat ger Regionstyrelsens personalutskott Regiondirektören i uppdrag att färdigställa ett förslag till utbildningsstrategi och presentera detta för personalutskottet februari I tjänsteutlåtandet anges att: Utifrån den utveckling som skett i arbetet med utbildningsfrågor, införande av kompetensförsörjningsprocess för Region Uppsala samt förändrad FoU/FoI organisation krävs en omarbetning och uppdatering av tidigare utkast till utbildningsstrategi. Nytt förslag till utbildningsstrategi ska tas fram i samarbete mellan förvaltningarna FoU funktion och HR- samt FoIfunktionerna vid Regionkontoret anordnades ett inledande möte med representanter från HR, FoI och FoU. Under mötet konstaterades det att det är ett omfattande och komplext arbete. En utbildningsstrategi skall ta hänsyn till dels krav och förutsättningar i egna verksamheter, men även yttre förutsättningar och krav. De egna behoven och kraven kan t.ex. vara politiska beslut i Region Uppsala, kunskapsstyrning, kompetensförsörjningsprocessen och de utbildningar vi idag har beslutat om. Yttre krav och förutsättningar kan t.ex. vara de åtaganden vi har gentemot universitet och högskolor, programråds- och grundutbildningskommittéer, det innefattar även föreskrifter och lagar från bl.a. socialstyrelsen och andra myndigheter. Det var mötets samlade uppfattning att vårt önskemål är en utbildningsstrategi som stödjer både verksamheterna och de enskilda medarbetarna. Vidare såg mötets ledamöter att det inom Region Uppsala saknas en tydlig aktör/organisation som har ett samlat ansvar inom utbildningsområdet. Mötets ledamöter ansåg med beaktande av ovanstående att ett arbete i projektform är lämpligt i framtagandet av en ny utbildningsstrategi, där ledamöterna för att få en användbar strategi även önskar belysa ytterligare ett antal frågor för att få en så sammanhållen bild som möjligt av utbildningsområdet inom Region Uppsala. Mötet beslutade därför att till Personalutskottet lämna förslag om att det under perioden fr.o.m t.o.m genomföra uppdraget i projektform där förutom att ta fram en utbildningsstrategi även lämnas förslag till bl.a. organisation för lednings- och stödfunktion inom utbildningsområdet. 6 (15)

25 PROJEKTNAMN: Utbildningsstrategi DATUM: PROJEKTLEDARE: VERSION: 2018:2 DNR: 1.2 Syfte Medarbetarens kompetens och kunskap är den enskilt viktigaste faktorn för att vården ska skapa patientnytta och vara säker. Bra utbildning kräver framförhållning, planering och långsiktighet. Det finns ett tillsynes oändligt behov, vilket kräver prioritering för optimalt nyttjande av resurser. Detta uppnås endast genom struktur och stöd. Syftet med framtagandet av en utbildningsstrategi, med där till hörande organisation för ledning och stöd är att ge medarbetarna förutsättningar att arbeta tryggt, säkert och med en känsla av tillfredsställelse, där varje medarbetare känner sig värdefull. För Region Uppsala förväntas en utbildningsstrategi bidra till dels kompetenta och välutbildade medarbetare. Investering i utbildning av medarbetare bidrar till en stimulerande arbetsmiljö som underlättar rekrytering där resultatet bidrar till höjd kvalitet och förbättrad patientsäkerhet. Varje medarbetare ska ha rätt kompetens för sin uppgift. Detta kommer i förlängning att ha påtagliga positiva ekonomiska effekter. Utbildningsstrategin med där till hörande organisation för ledning och stöd ska också bidra till att studenter får kunskaper och färdigheter som motsvarar kraven i utbildningen. Dessa kunskaper och färdigheter kommer sedan hälso- och sjukvården till godo. 7 (15)

26 PROJEKTNAMN: Utbildningsstrategi DATUM: PROJEKTLEDARE: VERSION: 2018:2 DNR: 2 Mål 2.1 Effektmål och projektmål Effektmål är de effekter vi önskar skall uppstå när resultatet av projektet är levererat, vilken nytta önskar vi att Region Uppsala, dess verksamheter och medarbetare har av en utbildningsstrategi. Projektmålen innehåller de mål som projektet skall leverera, dessa skall kontinuerligt följas upp under projekttiden. 2.2 Effektmål Effektmål Uppföljning Kommentarer Medarbetarna skall genom utbildningsstrategin känna att deras kompetens är viktig för arbetsgivaren och att arbetsgivaren lämnar förutsättningar för att få relevant kompetens för att fullgöra sitt arbete Uppföljning sker genom synpunkter som inhämtas från medarbetare via intranätet. Av dessa ska minst 60% vara positiva. Att det genom strategin är tydligt vilket ansvar den enskilde har för sin kompetens och vilket ansvar verksamheterna har. Av verksamhetschefer och avdelningschefer ska 90 % uppleva att de genom utbildningsstrategin och stödorganisationen sparar tid och resurser på ett märkbart sätt. Den framtagna strategin ska efter tre år upplevs ha varit relevant. Enkät till samtliga verksamhetschefer och avdelningschefer ett år efter det att strategin beslutats om och stödorganisationen varit i drift. Mäts genom granskning av strategin i fokusgrupp med representanter på chefsnivå från de berörda förvaltningarna och lärosätena. 8 (15)

27 PROJEKTNAMN: Utbildningsstrategi DATUM: PROJEKTLEDARE: VERSION: 2018:2 DNR: Från och med 2019 skall strategin påverka Regionens utbildningsinsatser. Utifrån strategin skall arbetet med utbildning lyftas fram och tydliggöras såväl inom Regionen som gentemot andra utbildningsaktörer. Det ska vara tydligt hur prioriteringar av utbildningsinsatser ska göras. 80 % av gruppchefer, avdelningschefer och verksamhetschefer skall ett år efter att utbildningsstrategin införts anse att den stödjer arbetet med chefers fortlöpande utbildning. Årliga utbildningsbokslut skall tas fram vid samtliga förvaltningar som levererar hälso- och sjukvård. Enkät till samtliga verksamhets-, avdelnings- och gruppchefer ett år efter det att strategin beslutats om och stödorganisationen varit i drift. 2.3 Kostnads- och nyttoanalys Det kommer bli en viktig del av projektet att visa på de ekonomiska effekter som en eventuell centralisering av utbildningsfrågorna får. Det finns säkerligen nyttor, bl.a. stöd till verksamheter som kommer bli svåra att värdera i finansiella former, men att undvika att flera verksamheter ägnar sig åt att göra samma arbete, samt att få till en prioritering förväntas kunna ge ekonomiska besparingar. Projektet behöver snarare ses som en investering i kompetens snarare som kostnader, och ambitionen måste vara att en eventuell centralisering säkerställer att vi använder våra resurser optimalt och kostnadseffektivt. Vidare finns dimensionen av ansvarstagande för att säkerställa personalens kompetens. 2.4 Projektmål och leveranser Vad Når Kommentarer Ett förslag till utbildningsstrategi som tydliggör Regionens målsättningar, strategiskt viktiga utbildningsområden samt 9 (15)

28 PROJEKTNAMN: Utbildningsstrategi DATUM: PROJEKTLEDARE: VERSION: 2018:2 DNR: intentioner och prioriteringar vad gäller dess utbildningsåtaganden ska ha tagits fram och lagts fram för beslut i Regionstyrelsen. Den beslutade strategin ska ha kommunicerats till och förankrats hos sjukvårdsförvaltningarnas samtliga chefer från avdelningsnivå och uppåt. 90% av dessa ska anse att den framtagna strategin håller hög kvalitet och att arbetet med att ta fram den har byggt på god delaktighet. Strategin och dess innehåll ska också vara känt av medarbetare och samverkande lärosäten. Strategin ska innehålla: - behov från verksamheterna utifrån myndighetskrav, regelverk, behörighetskrav, författningar, nationella riktlinjer och utifrån sitt uppdrag. - medarbetarnas behov av kompetensförsörjning och planer/program för hur behoven ska tillgodoses och av vem. - lärosätenas utbildningsbehov och planer/program för hur behoven ska tillgodoses och av vem. - planer/program för hur nya forskningsresultat, lagkrav och annan ny kunskap kommer att implementeras i verksamheten och vem som ska ansvara för implementeringen. Strategin ska utgå från de mest ändamålsenliga utbildningsformerna för medarbetare och studenter. Medarbetare med utbildningsuppdrag ska i strategin ha fått sitt uppdrag specificerat. Regionen ska tillhandahålla tillgång till adekvata utbildningar, vare sig dessa genomförs inom regionen eller av externa utförare. Vem berörs av strategin? Det skall framgå av alla hälso- och sjukvårdsförvaltningars och privata vårdgivares vårdavtal att utbildning ska bedrivas. Strategins tidshorisont bör sträcka sig till minst 2023 och revideras därefter. Ledning- och stödsystem ska vara på plats och fungera operativt fullt ut Ha tagit fram ett förslag på organisation för stöd- och ledningsfunktion inom utbildningsområdet. Förslaget ska innehålla: - organisationens uppdrag för den egna verksamheten, lärosäten och privata vårdgivare. - hur verksamheten ska bedrivas - organisatorisk tillhörighet - kostnad för organisationen - omfattning på organisationen 10 (15)

29 PROJEKTNAMN: Utbildningsstrategi DATUM: PROJEKTLEDARE: VERSION: 2018:2 DNR: - om och i så vilka befintliga verksamheter/enheter som ska ingå i organisationen. Organisationen skall arbeta mot samtliga verksamheter. Projektet ska ha tagit fram ett standardiserat system för identifiering av ny kunskap för att synliggöra nuvarande och framtida utbildningsbehov. Detta kan antingen var utveckling av användandet av befintliga system eller inför skaffande av ett nytt system. Dokumentation för hur man ska arbeta i systemet ska också ha tagits fram. 2.5 Förväntat resultat av Etableringsfasen Etableringsfasen förväntas vara relativt kort, en styrgrupp skall utse en projektledare och tillsammans med denna utse en projektgrupp och eventuellt ett antal delprojektgrupper. Projektgruppen förväntas kunna presentera en projektplan under mars Under etableringsfasen skall en riskanalys göras, dessutom skall en detaljerad beskrivning av vad som skall undersökas och genomföras tas fram som grund till projektplanen. 3 Krav på projektet 3.1 Förutsättningar Utbildningsstrategin ska utgå från Region Uppsalas strategiska mål. Lärandeformer för studenter ska utvecklas i samverkan med företrädare för lärosätena. Det finns ett antal förutsättningar som behöver vara klargjorda för att kunna genomföra projektet: Politisk förankring Projektet har en projektledare med behövligt mandat Engagemang från projektägare och styrgrupp En projektgrupp där deltagarna har givits resurser i form av tid för deltagande. 3.2 Avgränsningar 11 (15)

30 PROJEKTNAMN: Utbildningsstrategi DATUM: PROJEKTLEDARE: VERSION: 2018:2 DNR: Utbildningar inom forskningsområdet omfattas ej Personalrekrytering och bemanning av föreslagen organisation ingår ej Leverans av utbildningar ingår ej Projektet skall inte finansiera utbildningsverksamhet under projekttiden 3.3 Kopplingar till andra projekt och verksamheter Kompetensförsörjningsprocessen - utifrån att det är där kartläggning av kompetensutvecklingsbehoven görs. Kansliet för Klinisk utbildning utifrån att det är där man dimensionerar behovet av platser för studenterna. Kliniskt träningscentrum utifrån att enheten idag har ett regionövergripande ansvar att leverera utbildningar till samtliga förvaltningar som bedriver hälsooch sjukvård inom regionen och är ett utbildningsnav. Grundutbildningskommittén utifrån att det är det samlande organet för studenternas strategiska utbildningsfrågor. Enheten för vårdkvalitet utifrån att denna enhet sätter standarden för Regions Uppsalas kvalitetsmål inom vården. Enhetens arbete behöver också resultera i utbildningsinsatser. Vårdutvecklingsenheter utifrån att dessa enheter ser på vilka kompetenser som behövs för vårdens utveckling. ST- och AT-enheterna utifrån deras ansvar att säkerställa innehållet i utbildningar så att ST- och AT-läkarna når utbildningsmålen. 4 Tidplan Projektet startar 2018-XX-XX och avslutas 2019-XX-XX Projektet innehåller milstolpar och beslutspunkter. Projektstart Styrgrupp klar Projektledare utsedd Ansvarig Projektägare Projektägare Styrgrupp 12 (15)

31 PROJEKTNAMN: Utbildningsstrategi DATUM: PROJEKTLEDARE: VERSION: 2018:2 DNR: Projektdirektiv klart Projektgrupp klar Projektplan klar Projektplan godkänd BP2 Slutleverans förarbete, rapport BP 4 Slutrapport klar Godkänd slutrapport BP5 Projektet avslutas Projektägare Projektledare Projektledare Projektägare/Styrgrupp Projektledare/Projektägare Projektledare Styrgrupp Projektägare 5 Projektbudget 5.1 Projektkostnader Projektets direkta personalkostnader utgörs av 0,5 projektledare. Delprojektgrupper kommer troligtvis bildas med representanter från de olika vårdgivande verksamheterna inom Regionen som har kompetens inom projektets uppdrag. Det är intentionen att projektgruppen samt styrgruppen arbetar i projektet som en del av ordinarie uppdrag. Således är kostnader som kommer att belasta projektet lön projektledare, projektstöd, kostnader för sammanträden och eventuella resor. Kostnader för standardiserat system för identifiering av ny kunskap för att synliggöra nuvarande och framtida utbildningsbehov samt ta fram dokumentation för att arbeta i systemet kommer att belasta projektet. 5.2 Projektfinansiering 6 Övergripande risker Tänkbara risker är: - motstånd i verksamheterna i form av en rädsla att man kommer att bli för styrd. - att många är med i början men sedan försvinner en efter en och uthållighet saknas. - att det inte finns en förståelse för komplexiteten och omfattningen i projektet. - att projektet ute i verksamheterna inte upplevs tillräckligt prioriterat. - att projektet inte får tillgång till de resurser och funktioner som behövs för att lösa uppdraget 13 (15)

32 PROJEKTNAMN: Utbildningsstrategi DATUM: PROJEKTLEDARE: VERSION: 2018:2 DNR: 7 Överlämnande och implementering Överlämnande av projektresultatet till projektägaren sker i form av en skriftlig dokumentation och en presentation. För överlämnandet till verksamheterna och dess chefer behöver en speciell plan för överlämning och implementering tas fram. 8 Styrgrupp Eva Wikström, HR direktör Andreas Muranyi Scheutz, Forsknings och innovationsdirektör Ingrid Persson, HR strateg Marie Tollefsen Markström, Chef Kliniskt träningscentrum 9 Kompetensbehov i projektgruppens sammansättning Senior projektledare med god kännedom och kunskap om utbildningsfrågor, strategisk planering samt hälso- och sjukvårdens uppdrag. Representant från lärosäten med god kunskap om utbildningsprogrammens nuvarande och framtida behov av klinisk utbildning. Representant från vårdkvalitet Representant från vårdutveckling Representant från HR Fackliga representanter Verksamhetschef Avdelningschef Representant från AT Representant från ST Kommunikatör (under vissa faser av projektet) Representationen måste komma från flera sjukvårdsförvaltningar 14 (15)

33 PROJEKTNAMN: Utbildningsstrategi DATUM: PROJEKTLEDARE: VERSION: 2018:2 DNR: 10 ChecklistaChecklista inför beslut, BP1 Projektägare är utsedd (finansiär) Projektledare, Styrgrupp, Mottagare är utsedda och införstådda med åtagandet Resurserna för Etableringsfasen och projektet är säkrade Det förväntade resultatet för Etableringsfasen och projektet är dokumenterat och kopplat till verksamhetens mål och strategier Effektmålen är definierade för projektet Övergripande risker för projektets genomförande finns dokumenterade En ansvarig för diarieföring är utsedd och en akt är upprättad för projektet Ja Nej KRYSSA I RUTAN FÖR VILKET ALTERNATIV SOM GÄLLER: Beslut att starta initieringsfasen, BP1 Beslut att bordlägga Ja Nej Kommentar Datum och underskrift av projektägare/beställare Namnförtydligande 15 (15)

34 Bilaga 6/ Dnr LS Akademiska sjukhuset Christina Halford Tfn E-post Socialdepartementet Remissyttrande avseende Bastjänstgöring för läkare Sammanfattande överväganden Region Uppsala välkomnar möjligheten att yttra sig över betänkandet Bastjänstgöring för läkare. Region Uppsala instämmer i huvudsak med utredningens förslag, men vill lämna några synpunkter: Förslag om införande av en klinisk bastjänstgöring för läkare Anställningsförhållanden under bastjänstgöringen. Region Uppsala menar att det behöver förtydligas att bastjänstgöringen (BT) ska införas som en fristående första del innan specialisering påbörjas. Region Uppsala menar vidare att det är absolut nödvändigt att det finns en särskild tidsbegränsad anställningsform för BT som har stöd i lag och/eller kollektivavtal om förslaget inte ska leda till att oönskade flaskhalsar uppstår. Intyg om uppnådd kompetens Region Uppsala instämmer helt i att det ska vara ett krav att läkare som genomgår bastjänstgöring ska uppvisa kompetens enligt målbeskrivningen för BT innan läkaren kan gå vidare i sin specialisering. Detta krav innebär, enligt vår uppfattning, att den formella prövningen av BT måste göras separat och ligga till grund för beslut om läkaren kan gå vidare i sin ST. Region Uppsala instämmer inte i att fördelarna med en sammanhållen process för prövning av BT och ST överväger nackdelarna. En separat prövning av uppnådd BT-kompetens skulle innebära att anställning till ST-tjänster underlättas, vilket skulle medföra större flexibilitet ur såväl läkarens som arbetsgivarens perspektiv och också ligga i linje med målsättningen att bastjänstgöring ska kunna erbjudas på alla hälso- och sjukvårdsnivåer och i så många vårdinrättningar som möjligt. Ytterligare en viktig fördel med separat prövning som synliggörs i betänkandet är den tydlighet i relation till patienter, anhöriga och annan vårdpersonal om vilken kompetens läkaren har som en separat prövning medför. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

35 2 (2) Utbildningsaktiviteter inom ramen för bastjänstgöring Region Uppsala instämmer i, och vill understryka att det är av stor vikt att Socialstyrelsen i föreskriftsarbetet inte reglerar krav på utbildningsaktiviteter (exempelvis i form av krav på deltagande i kurs) som skulle kunna motverka ett effektivt flöde genom bastjänstgöringen. Bastjänstgöringens lärandemål i förhållande till den övriga specialiseringstjänstgöringen Region Uppsala instämmer i huvudsak med förslaget kring vilka kompetensområden som bör ingå i bastjänstgöringens lärandemål. Detta med hänvisning till att BT syftar till jämn grundläggande klinisk kompetens som utgår från behoven i svensk hälso- och sjukvård, d v s oavsett var läkaren har genomfört sin grundutbildning. Samtidigt vill vi understryka att det är oerhört viktigt att risken för curriculum overload minimeras. Progression från grundutbildning till BT bör i första hand innebära att säkerställa att grundläggande professionell kompetens som ska ha uppnåtts i studentrollen också bedöms i den faktiska yrkesrollen som läkare. Ansvarsfördelning och roller Förslaget med såväl huvudhandledare, aktuella handledare, studierektor samt extern bedömare kommer att bli resurskrävande. Region Uppsala ställer sig mycket tveksam till förslaget att det utöver aktuell handledare och studierektor också ska finnas en huvudhandledare som är ansvarig för BT-läkaren under hela BT, särskilt för de läkare där bastjänstgöringen omfattar minimitiden 6 månader och två obligatoriska tjänstgöringsställen (primärvård, akutsjukvård). Vår uppfattning är att det vore mer realistiskt att det är studierektor som aktivt ska ta del av de samlade bedömningarna från respektive tjänstgöringsställe, som ska fungera som stöd för BT-läkaren, och som i samarbete med berörda verksamhetschefer och aktuella handledare ansvarar för att åtgärdsförslag utarbetas i situationer där det behövs. Handbok för att konkretisera föreskrifter och allmänna råd, och nationellt kunskapsstöd Region Uppsala instämmer helt med, och är mycket positiva till, förslaget att två handböcker utarbetas, en för BT och en för de specialitetsövergripande delmålen i STföreskriften. Nationellt formulerade konkreta, kunskapsbaserade, bedömningsbara mål är nödvändiga om rättvisande och säkra bedömningar av uppnådd kompetens, och om målsättningen jämn grundläggande kompetens ska kunna uppnås. Förslaget att en handbok för såväl BT som för de specialitetsövergripande delmålen för ST utarbetas innebär dessutom en möjlighet att tydliggöra vad progression från BT till ST innebär, Region Uppsala instämmer i att det finns behov av ett nationellt kunskapsstöd i arbetet med bedömning av kompetensutveckling. Idag är det respektive sjukvårdshuvudman som avsätter resurser för detta, vilket dels är resurskrävande, dels medför osäkerhet i termer av i vilken utsträckning jämn kompetens, på nationell nivå, idag uppnås. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör