GRÖNA FAKTA DÖENDE BUXBOM ETT HOT MOT VÅRT GRÖNA KULTURARV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GRÖNA FAKTA DÖENDE BUXBOM ETT HOT MOT VÅRT GRÖNA KULTURARV"

Transkript

1 GRÖNA FAKTA Foto: Ann-Britt Sörensen DÖENDE BUXBOM ETT HOT MOT VÅRT GRÖNA KULTURARV Kyrkoårdsförvaltninar runtom i södra Sverie har upptäckt ett nytt och allvarlit problem: sjuka buxbomshäckar. Vid analys har man konstaterat att det finns anrepp av en relativt ny växtsjukdom orsakad av en svamp, Cylindrocladium buxicola. Eftersom det sammantaet finns måna mil buxbomshäckar både på våra kyrkoårdar och i offentlia och privata trädårdar kan problemet få stora ekono miska konsekvenser för framtiden. Men inte bara det den döende buxbomen är också ett hot mot vårt röna kulturarv. Av Charlotte Rosander GRÖNA FAKTA 2/2011 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium Centrum för stadens utemiljö, vid slu

2 Foto: Ann-Britt Sörensen Svårt ersätta stark traditionsbärare Buxbom förknippas ofta med stramhet, vördnad och ett evihetstänkande. Växten har därför mycket stor betydelse för kyrkoårdarna ida. Människor har en lånvari och djup relation till buxbom och det skulle trolitvis vara svårt att ersätta den med andra växtsla. Buxbomen är en vikti del av vårt röna kulturarv. Buxbomshäckar på kyrkoårdar i Sverie har förekommit sen 1800-talet då man började anläa mer strikta och välplanerade beravninsplatser. Buxbom växer sakta och tål klippnin bra. Den har därför traditionellt använts till låa häckar, formklippta fiurer och även till buxbomsparterrer, så kallade Knot ardens. Arten Buxus sempervirens var den första som odlades för prydnadssyfte. Den är inhemsk från västra och södra Europa till Anatolien (asiatiska Turkiet) och har det största antalet namnsorter på marknaden, cirka 185 stycken. Det finns två olika arter av buxbom som främst används ida, Buxus sempervirens och Buxus microphylla. Måna namnsorter Det finns måna olika namnsorter av de båda arterna, vanliast förekommande är B. sempervirens Suffruticosa och B. microphylla Faulkner. Studier i Enland och Tyskland har 2

3 visat på en sämre motståndskraft mot svampsjukdomen hos B. sempervirens Suffruticosa. I båda studierna var det den namnsort som var mest mottali av alla de buxbomssorter som testades. Suffruticosa har ett kompakt tillväxtsätt som ökar risken för stående fukt och skua vilket ynnar svampens utvecklin. Svenska kyrkans kyrkoårdsförvaltninar har ansvar för att sköta växtliheten på kyrkoårdar i Sverie. Buxbomen på kyrkoårdarna brukar delas in i infattninsbuxbom respektive beränsninsbuxbom med olika ansvarsäare. Infattninsbuxbom kallas den som är inne på själva ravplatsen och ansvaret för den har ravrättsinnehavaren. Beränsninsbuxbom kallas de häckar som år runt ravarna och den har kyrkoårdsförvaltninen ansvar för. Ofta är den vanliast förekommande sorten på kyrkoårdarna namnsorten Buxus sempervirens Suffruticosa. Den används framför allt som infattninshäckar. Eftersom denna sort har sämst motståndskraft mot svampanrepp av Cylindrocladium buxicola ör detta problemet ännu allvarliare. Anripna av svamp Hösten 2010 fann flera kyrkoårdsförvaltninar i södra Sverie buxbom som visade tecken på anrepp av nåot sla. Bladen hade färats röd-orane-ula och vissa av buxbomsplantorna vissnade och do. Måna av dessa buxbomshäckar behövde nåon form av omedelbar åtärd. Man försökte hitta olika förklarinar till problemen, som exempelvis närinsbrist, vattenbrist, solskador eller andra skador. Eller också skulle det kunna handla om anrepp av olika skadedjur eller skadesvampar. När enstaka plantor skickades till analys från de skånska kyrkoårdarna kunde man konstatera förekomst av bland annat skadesvampen Cylindrocladium buxicola. Sid 3: Bladmissfärninar orsakas av exempelvis stark sol och dålia markförhållanden, men i Malmö har man kunnat konstatera att det är svampanrepp som är orsaken. Foto: Alf Axelsson. Analys krävs för att hitta orsaken Bladmissfärninar kan orsakas av måna olika sorters yttre påverkan som till exempel brännskador av sol, dålia markförhållanden som kompakterad jord, närins- och vattenbrist samt yttre fysiska skador på växten. Det kan också vara fråa om olika sorters växtsjukdomar. Det är ofta svårt att med säkerhet fastställa orsakerna utan djupående analyser. Växtpatoener är oranismer som kan orsaka växtsjukdomar, patoener är till exempel måna olika svampar som lever på växter. Dessa skadesvampar är uppbyda av måna tunna trådar som kallas hyfer och som tillsammans bildar ett mycel. Svamparna förökar si med hjälp av sporer, bland annat konidier, på flera olika sätt. Måna svampar kan också bilda motståndskraftia viloran (till exempel vilsporer och sklerotier) och på det sättet överleva måna år även under oynnsamma förhållanden. Olika arter av skadesvamparna i släktet Cylindrocladium förknippas med sjukdomssymptom som till exempel bladfläckar, renröta, rotröta, sot eller kräftor. Tidiare identifierades arterna baserat enbart på de morfoloiska eenskaperna (det vill säa mycelets utseende) hos deras anamorfa stadium. På senare år intereras morfoloi med molekylära analyser av DNA-datasekvenser. Ett sätt att interera bioloiska, morfoloiska och fyloeniska arteenskaper (det vill säa specifika karaktärer) har nu revolutionerat svamparnas taxonomi. För närvarande finns 52 arter av Cylindrocladium som har identifierats med hjälp av denna metod. Samtida taxonomiska studier använder si av DNA-sekvenser från en en-reion (beta-tubulin ene reion) men detta har visat si vara otillräcklit. Därför konstruerades en multi-en fyloeni (det vill säa släktskapsträd) som använder si av sju en-reioner för identifikation. Baserat på denna metod har 13 olika rupper med skilda morfoloiska eenskaper inom Cylindrocladium-släktet kunnat identifieras. En ny allvarli svampsjukdom på buxbom upptäcktes på 1990-talet i södra Enland. Konventionella morfoloiska eenskaper och DNA-sekvenser visade att det rörde si om en svampart av släktet Cylindrocladium. År 2002 blev det bekräftat av enelska forskare (Henricot & Culham) att det rörde si om en helt ny art som namnavs till Cylindrocladium buxicola. Trolitvis kommer arten från ett eorafiskt isolerat område och har därför en väldit liten enetisk bas vilket ör populationen mycket homoen. 3

4 Olika skadesvampar anriper ofta samtidit Två vanlia skadesvampar som drabbar buxbom är arter ur släkterna Cylindrocladium och Volutella. De uppträder ofta tillsammans på plantorna. Dessa svampar utvecklas i varma och fuktia väder, speciellt i äldre dvärväxande buxbomshäckar som klipps reelbundet och där nedfallna blad blir till en rorund under plantorna. Båda skadesvamparna benämns som buxboms-sot (box bliht), men Volutella benämns också ibland som kräfta (canker) i internationella sammanhan. Sjukdomen resulterar i bladlösa fläckar i buxbomshäckar där renarna sedan dör tillbaka. Svampanreppen leder ofta till karaktäristiska runda bladlösa fläckar inne i häcken medan utsidan fortfarande kan vara rön och fin. Foto: Charlotte Rosander. Båda svamparna ör att bladen blir bruna och faller av, vilket er dessa bladlösa områden. Däremot så är det enbart C. buxicola som infekterar ynre renar och orsakar svarta streck på dem. V. buxi behöver sårskador på plantan för att kunna infektera och förknippas ofta med klippnin av buxbom, medan C. buxicola däremot kan smitta helt oskadade plantor och därför er mer allvarlia konsekvenser. Under blöta förhållanden bildas det svampsporer på undersidan av infekterade blad, vita för C. buxicola och rosa för V. buxi. Nematoder försvaar Förutom svampanreppen kan andra problem ha en ytterliare neativ och försvaande effekt på plantorna, till exempel förekomst av jordlevande skadeoranismer som nematoder. En av de mycket vanlit förekommande jordlevande endoparasitiska familjerna är rotsårsnematoder av släktet Pratylenchus, med bland annat arterna P. penetrans, P. vulnus och P. crenatus. Genom att de lever i jorden nära rotsystemet och tidvis även tar si in i rötternas celler skadas de växtfysioloiska funktionerna allvarlit. Fysioloiskt påverkas till exempel olika funktioner i växten som respiration, fotosyntes, närinstransporter, vattentillån samt även fytohormonbalansen. Symptom som en allmän försämrin av planttillväxt, svaa outvecklade plantor och bladavfall kan vara tecken på nematodpåverkan. Anreppen ör dessutom buxbomen mer mottali för andra växtpatoener. Cylindrocladium buxicola Den ledande experten inom området Cylindrocladium buxicola är forskaren Dr Beatrice Henricot i Enland. Det är på hennes kunskaper som dessa fakta är baserade. De första symptomen är mörkbruna fläckar på bladen som så småninom växer ihop tills de täcker hela bladet som sedan trillar av. Det uppträder svarta streck på stjälkarna som tycks utvecklas från de nedre delarna på plantan och sedan fortsätter uppåt till toppen av plantan. Vid allvarlia anrepp faller alla bladen av och hela plantan dör så småninom. Cylindrocladium buxicola är skiljbar från Volutella buxi även om symptomen är väldit likartade. Infektion ynnas av låna perioder med fuktit väder och problem uppstår därför framför allt under den kalllare och fuktiare säsonen. Svampen smittar enom sporer på ovansidan av bladen (enom kutikula), det behöver inte vara nåot hål på bladen för att svampen ska infektera plantan. Sår, till exempel klippsår på plantan, är därför inte nödvändit för att den ska kunna smittas av C. buxicola. En studie år 2008 av Henricot med flera visar att C. buxicola överlever som vilstadier av mycel på nedfallna blad i minst fem år och börjar producera sporer så fort förhållandena är tillräcklit ynnsamma. Sporerna sprids sedan med vatten, djur, fålar och människor. De kan även spridas med vinden men trolitvis inte så låna sträckor på det sättet. Smitta kan till exempel spridas via leria stövlar med infekterad jord och även med hjälp av insekter. Cylindrocladium är dock inte förknippad med nåon speciell insekt som vissa andra växtsjukdomar är. Livscyklen för Cylindrocladium buxicola startar med en primärinfektion enom klibbia sporer som kommer via luften eller vattenstänk, sedan sprids en sekundärinfektion via smittade blad. Sporulerinen börjar tre timmar efter infektionen vid fuktia förhållanden, kutikula penetreras 5 7 timmar efter infektionen och förnyelse enom stomata kan ske 48 timmar efter infektionstillfället vilket innebär att sjukdomscyklen är förhållandevis snabb. Denna svamp växer också under förhållandevis låa temperaturer, från 5 C upp till 30 C. Kvalitativa och kvantitativa observationer av livscykeln visade att den kan fullbordas inom en vecka. Microsklerotier har observerats för andra arter inom Cylindrocladium och för vissa är det deras primära överlevnadsstruktur i jord. Det verkar dock som om C. buxicola främst kan överleva inne i komposterat material som mycel och därför är de infekterade bladen som faller på marken en vikti överlevnadsmekanism för denna svamp. 4

5 Typiska symptom på anrepp av Cylindrocladium buxicola Mörkbruna fläckar på bladen är de första symptomen på anrepp av Cylindrocladium buxicola. Senare typiska symptom är brunsvarta streck läns med stjälkarna. Här ses typiska symptom på buxbom som är anripen av Cylindrocladium buxicola. Mikroskopbild på de tvåcellia stavformade konidierna. Volutella buxi Svampen Volutella buxi är känd sedan läne men är väldit lite studerad och kartlad. Den uppträder ofta i allmänt svaväxande skott och orsakar att renarna på buxbom dör tillbaka. Symptomen är i första hand att bladen blir ulbruna, vänder si uppåt nära stammen och utvecklar små rosa sporkuddar på undersidan. Svampen ör också att barken läns stammen blir lös och undertill ser man ofta råfärat trä. Under fuktia förhållanden bildas vita sporer, så kallade konidier, på undersidan av bladen. Mikroskopbild på mikrosklerotier, det vill säa tjockväia och motståndskraftia vilsporer. Volutella buxi orsakar ofta liknande symptom som Cylindrocladium buxicola med blekula blad men med skillnaden att sporbildninen på undersidan av bladen är karaktäristiskt rosafärad, bladen kan sitta kvar länre, den ör barken/stammen mjuk och ina svarta streck på renarna har observerats. Volutella buxi sprider si inte lika aressivt som Cylindrocladium buxicola och har därför inte heller lika förödande effekter. Foto samtlia bilder på denna sida: Manus Gammelaard. 5

6 Få bekämpninsmöjliheter finns Buxbom skapar tydli rumslihet i West Green House, National Trust, två mil söder om Readin i Enland. Foto: Petter Åkerblom. Förflyttnin av plantor mellan länder har ökat kraftit och medför stora risker. C. buxicola illustrerar hur lätt nya oranismer kan etablera si. Man får räkna med att svampen nu är spridd över stora delar av Europa samt även Nya Zeeland. Cylindrocladium buxicola orsakar en mycket allvarli växtsjukdom som har få bekämpninsmöjliheter i Sverie. Trots att svampen hade alla de karaktäristiska eenskaperna hos en nyintroducerad oranism, som till exempel en homoen entyp och inen enetisk släktskap med andra kända arter, blev den inte klassad som en karantäroranism i Enland. Problemet har också komplicerats av att man på enelska plantskolor använt kemiska bekämpninsmedel som tillfällit har hämmat svampen och därmed de synlia symptomen. Detta har lett till en mycket stor spridnin av sjukdomen i hela Storbritannien där den orsakar stor skada. Ina resistenta arter Det finns ina kända Buxus-arter som är resistenta mot C. buxicola för tillfället och värdväxterna inkluderar bland annat B. balearica, B. bodinieri, B. lomerata, B. harlandii, B. microphylla, B. macowanii, B. riparia, B. sinica och B. sempervirens. Andra växter i familjen Buxaceae som Sarcococca spp. har också visat si vara mottalia för svampen. I en studie av mottalihet hos olika arter och sorter visade observationer i mikroskop att sjukdomen hade en väldit snabb och aressiv utvecklin, speciellt hos Buxus sempervirens Suffruticosa. Allmänna kontrollmetoder inkluderar vanlitvis att klippa tillbaka infekterade renar ner till friskt material. Man har även provat att helt klippa ner smittade buxbomshäckar. Dock är C. buxicola en svår svampsjukdom att kontrollera och man bör därför snarast avläsna och förstöra alla konstaterat infekterade plantor. Eftersom svampen övervintrar som mycel i nedfallna blad är det viktit att kontinuerlit ta bort allt detta växtmaterial från marken samt att ta bort det översta jordlaret för att på så sätt försöka minska infektionstrycket. Ina bekämpninsmedel Den rena arten Buxus sempervirens anrips också lätt av C. buxicola men eftersom den växer fortare än namnsorten Suffruticosa kan anreppen tillfällit hämmas enom en snabbare återväxt när de sjuka delarna har klippts bort. Även om arten därför behöver klippas mycket oftare än Suffruticosa kan den vara ett alternativ för lite höre häckar. Den art som visade si minst mottali var B. balearica, trolitvis på rund av dess tjocka och läderaktia struktur på bladen som är en nackdel för svampen som penetrerar enom kutikula. Det finns inte nåra forskninsstudier som visar att man framånsrikt lyckats kontrollera Cylindrocladium buxicola utan omfattande bekämpnin med kemiska medel. Man kan dock bara använda kemiska bekämpninsmedel för att skydda icke-infekterade plantor. När de väl har smittats kan de inte återhämta si ens med kemisk bekämpnin. 6

7 Kemisk bekämpnin Royal Horticulture Society (RHS) är ett centrum där man har som målsättnin att lia i framkanten då det äller forsknin inom trädårdsvetenskap. Man har måna olika påående projekt inom vitt skilda områden, som till exempel biodiversitet, klimatförändrinar och bevarande av den enetiska diversiteten hos odlade trädårdsväxter. Ett forskninsprojekt vid RHS i Enland lett av Dr Beatrice Henricot har jort en utvärderin av effektiviteten mot C. buxicola hos nåra kemiska svampbekämpninsmedel som är tillåtna för professionell användnin i Enland (de är dock i allmänhet inte tillåtna i Sverie). Brittiska plantskolor har tillån till en rad olika bekämpninsmedel som kan hålla tillbaka symptomen men som inte dödar svampen. När man sedan slutar att använda dessa medel framträder sjukdomen ien när väderförhållandena är ynnsamma för smittospridnin. Blockerar andninen Resultaten från en in vitro-studie av Dr Beatrice Henricot visade att det mot C. buxicola mest effektiva kemiska svampbekämpninsmedel för att hindra tillväxt är kresoximmethyl. Det tillhör strobilurin-klassen som är en nyare typ av funicider (svampbekämpninsmedel) som blockerar den mitokondriella andninen i svampens andninskedja. Studien undersökte effekten hos 13 olika kommersiella funicider både på myceltillväxt och sporulerin. De mest effektiva medlen i denna studie var Opera, Opponent och Sinum. Samtlia dessa är kombinationsmedel, det vill säa de innehåller två eller fler bekämpninskomponenter. Europeiska plantskolor kan ha använt kemiska svampmedel som håller tillbaka svamparna men inte dödar dem och nyinköpta importerade plantor bör därför hållas isolerade i minst tre veckor enlit rekommendation från RHS. Med denna isolerinsteknik hinner tillbakahållna sjukdomar bli synlia på plantorna innan de har planterats ut och fört smittan vidare. Med tanke på miljömässia skäl och för en hållbar ekoloisk framtid vore det mycket önskvärt att kunna finna nåra bioloiska bekämpninsmedel som ett bättre alternativ. Det behövs därför ännu mer nationell satsnin på resurser till sådan forsknin. Norann sanerin Problemet kan på sikt få stora konsekvenser, både ekonomiskt och arbetsmässit samt eventuellt miljömässit. För att beränsa det bör framför allt alla smittade buxbomsplantor rävas bort omående. Det behövs även en norann sanerin över hela kyrkoårdarna där allt avfallet växtmaterial samt det översta jordlaret tas bort. Ina kemiska bekämpninsåtärder är aktuella eftersom det är nolltolerans för användnin av iftia substanser på måna kyrkoårdar, vilket ör möjlia åtärder beränsade. Enelska forskares erfarenheter visar att Cylindrocladium buxicola är en mycket svår svampsjukdom att kontrollera och att man därför alltid bör avläsna och förstöra alla infekterade plantor. Formklippt buxbom er stark karaktär även åt våra svenska trädårdsanläninar, som här i Norrvikens Trädårdar, Båstads kommun. Foto: Ann-Britt Sörensen. 7

8 Forskninsprojekt vid SLU I ett fortsatt forskninsprojekt vid SLU i samarbete med en kyrkoårdsförvaltnin i södra Sverie kommer Charlotte Rosander att under ett års tid följa svampens utvecklin och undersöka olika åtärders effekter mot sjukdomen. Eftersom problemet är relativt nytt här är kunskapen om hur sjukdomen kan kontrolleras ännu mycket beränsad. Eftersom kemisk bekämpnin inte är aktuell i Sverie kommer man att prova andra bekämpninsmöjliheter och skötselåtärder. Projektet kommer att inhämta råd och erfarenheter från Dr Beatrice Henricot vid RHS i Wisley. I första steet sker en inlärnin av lämplia dianostiserinsmetoder för att fastställa en säker identifikation av Cylindrocladium buxicola. Under hela den kommande växtsäsonen kommer prover reelbundet att tas från buxbomsplantor i utvalda kontrollområden i södra Sverie och dianostiseras. Buxbom används i Enland traditionellt i parterrer, så kallade Knot ardens, som i Greys Court, National Trust, beläen en mil norr om Readin. Foto: Petter Åkerblom. Miljömässia stressfaktorer som torka och vattensjuk mark bidrar till att allmänt öka mottaliheten för svampsjukdomar. Välödslade, välmående plantor har större motståndskraft och att hålla bladen så torra som möjlit kan delvis hjälpa till att hindra spridninens framfart. Stor spridninsrisk Med bakrund i erfarenheter från Enland och Danmark är det en mycket allvarli sjukdom som kan få omfattande konsekvenser för odlin av buxbom. Utsikterna för spridnin av sjukdomen i Sverie är trolitvis stora eftersom Cylindrocladium buxicola på anska kort tid har spridit si i hela Storbritannien trots omfattande användnin av kemiska bekämpninsmedel där. Man kan no utå ifrån att enelsmännen har kämpat hårt för att försvara sin höt uppskattade buxbom mot svampen. Det är viktit att skyndsamt sprida kunskap om denna sjukdom. Det som i dasläet verkar vara det på sikt bästa alternativet är att efterhand ersätta sjuk buxbom med andra vinterröna växtsla som inte är mottalia för Cylindrocladium buxicola. Under tiden bör tidiare nämnda kontrollstrateier användas för att försöka beränsa smittospridninen av svampen. Lästips Bucht, E red. (1992). Kyrkoårdens röna kulturarv. Stad och Land nr 103, Movium SLU, Alnarp. EPPO (2005). Cylindrocladium buxicola is a new disease of Buxus: addition to the EPPO Alert List. EPPO Reportin Service 2004/123. Henricot, B (2003). Box bliht from a talk iven by Dr Beatrice Henricot at the RHS. Topiarius, vol 6, 28-30, summer EBTS, UK. Henricot, B & Culham, A (2002). Cylindrocladium buxicola, a new species affectin Buxus spp., and its phyloenetic status. Mycoloia, 94(6): Henricot, B, Gorton, C, Denton, G & Denton, J (2008). Studies on the control of Cylindrocladium buxicola usin funicides and host resistance. Plant Disease vol 92, 9: , Sep APS Journals, USA. Leonhard, B (2010). Aressiv svampesydom på Buksbom. Gartner Tidene 16, 2010, Danmark. Talö, V et al (2010). Ny soppsjukdom öydele buksbom. Bioforsk Tema vol 5, 19:1-4, oktober 2010, Nore. Hemsida RHS (rhs.or.uk). Sökord: box bliht. RHS Gardenin Advice, May 2010, UK. GRÖNA FAKTA 2/2011 Detta Gröna Fakta är skrivet av Charlotte Rosander, trädårdsinenjör med odlinsinriktnin, fil kand i bioloi och doktorand i Informatik vid Lunds Universitet. Hon arbetar för närvarande med ett forskninsprojekt vid SLU krin svampsjukdomar på buxbom. Gröna Fakta sammanställs av Movium, SLU, Box 54, Alnarp. Telefon Redaktör: Titti Olsson. ISSN Publicerat i Utemiljö 2/

Ny svampsjukdom på buxbomshäckar. Cylindrocladium buxicola

Ny svampsjukdom på buxbomshäckar. Cylindrocladium buxicola Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsutveckling, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Hortikultur växtskydd Ny svampsjukdom på buxbomshäckar Cylindrocladium buxicola Charlotte Rosander

Läs mer

SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN Område Hortikultur. Buxbomssjuka. utbredning och spridningshastighet på Malmös kyrkogårdar

SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN Område Hortikultur. Buxbomssjuka. utbredning och spridningshastighet på Malmös kyrkogårdar SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN Område Hortikultur Buxbomssjuka utbredning och spridningshastighet på Malmös kyrkogårdar Fakulteten för Landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, SLU,

Läs mer

Potatiskräfta och rotgallnematod

Potatiskräfta och rotgallnematod Potatiskräfta och rotgallnematod vem som helst kan drabbas! Anna-Mia Björkholm, Hortorådgivare HIR Skåne SVT Tillsammans kan vi hantera skadegörarna! Lära oss mera Avdramatisera Diskutera Utbyta erfarenheter

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Det var inte bättre förr

Det var inte bättre förr miljö Nej Det var inte bättre förr Text: Martin Wänerholm, Swerea SWECAST Orenade stoftutsläpp och kraftit buller. Den som säer att det var bättre förr har no inte alltid tänkt till. När ja för mina vänner

Läs mer

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Sockernäringens BetodlingsUtveckling 41 Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Lars Persson och Åsa Olsson, Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Del 4

Läs mer

Växtinspektionen informerar 2007-05-16

Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Skadegörare på hästkastanj (Aesculus hippocastanum L.) Kastanjemalen och bakteriesjukdomen bloedingsziekte på hästkastanj är två mycket allvarliga skadegörare på

Läs mer

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

Patogena svampar (och närbesläktade)

Patogena svampar (och närbesläktade) Patogena svampar (och närbesläktade) Förutsättningar för svampangrepp Smittan=svampen Spridningen Infektionsförhållanden Viktiga grupper: Rotsvampar (inkl. algsvampar) gråmögel Phytophthora mjöldagg rost

Läs mer

lrf samköp Nyckeln till de gröna näringarna www.samkop.lrf.se

lrf samköp Nyckeln till de gröna näringarna www.samkop.lrf.se lrf samköp Nyckeln till de röna närinarna Vi öppnar dörren till en marknad värd miljarder Genom LRF Samköp får du tillån till en ny stor marknad för dina varor och tjänster. Vi är specialister på inköp,

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

GRÖNA FAKTA TRÄD OCH VA-LEDNINGAR. en komplicerad relation

GRÖNA FAKTA TRÄD OCH VA-LEDNINGAR. en komplicerad relation GRÖNA FAKTA Foto: Johan Östber TRÄD OCH VA-LEDNINGAR en komplicerad relation Sedan 1990-talet har SLU i Alnarp arbetat med fråan krin rotintränninar i vatten- och avloppsledninar. Efter ett större projekt,

Läs mer

Flyttningar. Perspektiv. Flyttningar 2014. nr3

Flyttningar. Perspektiv. Flyttningar 2014. nr3 Perspektiv Flyttninar 2014 nr3 2015 1 Bäste läsare! Under 2014 jordes över 15 000 flyttninar till och från Helsinbor. Nästan lika måna, cirka 12 000 flyttninar, jordes mellan stadens delar inom Helsinbor.

Läs mer

Putt GK G 07: 24-26 1

Putt GK G 07: 24-26 1 1 Analyssvar Golfklubb: Putt GK Greenkeeper: Mr Ruff Adress: Golfbanan 1 101 11 Golfeborg Datum: 2008-01-03 Innehåller: Vad vi har funnit Information och råd Åtgärdsförslag 2 Green Snömögel Fusarium Pythium

Läs mer

GRÖNA FAKTA TYCKER MÄNNISKOR OCH FÅGLAR OM SAMMA SORTS SKOG?

GRÖNA FAKTA TYCKER MÄNNISKOR OCH FÅGLAR OM SAMMA SORTS SKOG? GRÖNA FAKTA Foto: Nina Brunndahl Warnolf TYCKER MÄNNISKOR OCH FÅGLAR OM SAMMA SORTS SKOG? Den värdefulla, tätortsnära naturen minskar i Sverie. Trenden är tydli också i Europa rönytan per stadsinvånare

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra

Läs mer

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och

Läs mer

5:e Nordiska polisforskningskonferensen, Växjö 140819 HAR KOGNITIV FÖRMÅGA NÅGON PRAKTISK BETYDELSE BLAND SÖKANDE TILL POLISUTBILDNINGEN?

5:e Nordiska polisforskningskonferensen, Växjö 140819 HAR KOGNITIV FÖRMÅGA NÅGON PRAKTISK BETYDELSE BLAND SÖKANDE TILL POLISUTBILDNINGEN? 5:e Nordiska polisforskninskonferensen, Växjö 140819 HAR KOGNITIV FÖRMÅGA NÅGON PRAKTISK BETYDELSE BLAND SÖKANDE TILL POLISUTBILDNINGEN? Stefan Annell. Le psykolo och doktorand Rekryterinsmyndiheten och

Läs mer

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Charlotta Almquist 2,3 and Anders Jonsson 2,3

Läs mer

- skörden blir bara bättre!

- skörden blir bara bättre! Förvänta dig mer i majs - skörden blir bara bättre! är det första svampmedlet i majs. Skörda fördelarna: Högre skörd Fler foderenheter Bättre ensilagekvalitet används i majs i stadie 32-51 med 0,8 liter/ha.

Läs mer

GRÖNA FAKTA STADSTRÄD FÖR FRAMTIDEN MAGNOLIA

GRÖNA FAKTA STADSTRÄD FÖR FRAMTIDEN MAGNOLIA GRÖNA FAKTA Manolia kobus. Foto: Dan Rosenholm. STADSTRÄD FÖR FRAMTIDEN MAGNOLIA Inen annan växtrupp kan mäta si med det exotiska uttrycket hos måna av de vårblommande manoliorna. I takt med att man ida

Läs mer

Stökiometri Molberäkningar

Stökiometri Molberäkningar Stökiometri Molberäkninar Eftersom atomer och ekyler är så fruktansvärt små är det liksom inen ide att räkna de. Men nu faller det si så, att om man använder si av periodiska systemet och rundämnenas så

Läs mer

Introduktion till vetenskapsmetodik. Vetenskap och forskning. Vetenskapsfilosofi och vetenskapsmetodik. Falsifikationism

Introduktion till vetenskapsmetodik. Vetenskap och forskning. Vetenskapsfilosofi och vetenskapsmetodik. Falsifikationism Introduktion till vetenskapsmetodik Vetenskap och forsknin Vetenskap: ordnad, dokumenterad och kritiskt utvärderad enerell kunskap. Forsknin: process att ta fram nya (säkra) kunskaper och ökat vetande.

Läs mer

DALECARLICABLADET FÖRENINGEN SVERIGES STADSTRÄDGÅRDMÄSTARE. JUNI Utgivet 2010 av FSS mediagrupp. Vintern 2010 2011. Sten Göransson. Bästa kollegor!

DALECARLICABLADET FÖRENINGEN SVERIGES STADSTRÄDGÅRDMÄSTARE. JUNI Utgivet 2010 av FSS mediagrupp. Vintern 2010 2011. Sten Göransson. Bästa kollegor! FÖRENINGEN SVERIGES STADSTRÄDGÅRDMÄSTARE Bästa kolleor! Vintern 2010 2011 JUNI Utivet 2010 av FSS mediarupp DALECARLICABLADET Nu vankas det snart Jul och ännu en vinter som överraskar, åtminstone här i

Läs mer

GRÖNA FAKTA KYRKOGÅRDEN. plats för de döda, kraft åt de levande

GRÖNA FAKTA KYRKOGÅRDEN. plats för de döda, kraft åt de levande GRÖNA FAKTA Foto: Anela Sandell KYRKOGÅRDEN plats för de döda, kraft åt de levande På kyrkoården vilar de döda men platsen är till för de levande. Väl estaltad kan den underlätta sorebearbetnin och funera

Läs mer

Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin

Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin Dokumenterad bästa effekt Bekämpar bladmögel, torrfläcksjuka och bomullsröta Mycket låg resistensrisk TM Revus och Revus Top en stark

Läs mer

Sorter, ekologisk odling

Sorter, ekologisk odling STAFFAN LARSSON, SLU, Uppsala er, ekoloisk odlin Under utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket har fi nansierat 23 av dessa, medan Hushållninssällskapet på Gotland har bekostat

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Väg 269, Högbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län

Väg 269, Högbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län FÖRSTUDIE Vä 269, Höbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län Samrådshandlin december 2010 - januari 2011 Åtärdsnummer: 1313 Titel: Förstudie; vä 269, Höbytorp Utivninsdatum: december 2010 - januari 2010

Läs mer

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS Fakta om solrosen Solrosen är en blomma som tillhör arten korgblommiga växter. Det finns ca 70 olika solrosarter och det går att ha dem både inomhus och utomhus. Den blommar

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material

Läs mer

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta

Läs mer

Avsnitt 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget

Avsnitt 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget Säkerhetsdatablad Upphovsrätt, 2015, 3M Company Samtlia rättiheter förbehållna. Kopierin och/eller nedladdnin av denna information i syfte att tillodoöra si 3M :s produkter på tillbörlit sätt är tillåten

Läs mer

Behovsbedömning inför programsamråd angående Stansen 2 (Södra Häggvik) Sollentuna kommun

Behovsbedömning inför programsamråd angående Stansen 2 (Södra Häggvik) Sollentuna kommun Kommunledninskontoret Sida 1 av 17 Sofia Hofstedt Miljökonsult 076-1017915 2006/551 KS 203 Behovsbedömnin inför proramsamråd anående Stansen 2 (Södra Hävik) Sollentuna kommun Inför att försla till detaljplan

Läs mer

Trädgård på naturens villkor

Trädgård på naturens villkor Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!

Läs mer

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!

Läs mer

Artkunskap Träd i närområdet

Artkunskap Träd i närområdet Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Artkunskap Träd i närområdet åk 1-3 www.malmo.se/pedagogiskakartor Hitta blad Mål: Att börja ställa frågor om naturen. Material: Ett papper med bilder av olika sorters blad

Läs mer

Växtsjukdomar. av växtmaterial. Trädgårdsingenjör Stångby Plantskola AB

Växtsjukdomar. av växtmaterial. Trädgårdsingenjör Stångby Plantskola AB Växtsjukdomar som påverkar våra val av växtmaterial. Jörgen A Warpman a Trädgårdsingenjör Stångby Plantskola AB Agenda Genomgång av de allvarligaste sjukdomarna Hur hanterar plantskolorna dessa sjukdomar?

Läs mer

GRÖNA FAKTA Betula albosinensis. Foto: Cecilia Öxell Betula utilis Grayswood Ghost. Foto: Cecilia Öxell

GRÖNA FAKTA Betula albosinensis. Foto: Cecilia Öxell Betula utilis Grayswood Ghost. Foto: Cecilia Öxell GRÖNA FAKTA Betula albosinensis. Foto: Cecilia Öxell Betula utilis Grayswood Ghost. Foto: Cecilia Öxell Betula nira. Foto: Cecilia Öxell Betula allehaniensis. Foto: Cecilia Öxell STADSTRÄD FÖR FRAMTIDEN:

Läs mer

Slutrapport för projekt /04

Slutrapport för projekt /04 Slutrapport för projekt 25-7662/04 Bioloiska sanerinsmetoder för ekoloiskt utsäde av vete,rå och råvete Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Lennart Johnsson 2 och Lars Eric Anderson 1 1 HS Konsult AB, Box 271,

Läs mer

Hur undviker vi problem med skadegörare i åkerböna?

Hur undviker vi problem med skadegörare i åkerböna? Hur undviker vi problem med skadegörare i åkerböna? Temadag ekologisk odling Linköping 1 februari 2007 Cecilia Lerenius Jordbruksverkets växtskyddscentral, Åkerbönor Grästorp 2006 20 juli 2006 Chokladfläcksjuka

Läs mer

Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro?

Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro? Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro? Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola & Noora Pietikäinen MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis,

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

Några kommentarer om optimering under bivillkor Thomas Andrén

Några kommentarer om optimering under bivillkor Thomas Andrén Nåra kommentarer om optimerin under bivillkor Thomas Andrén Ett vanlit optimerinsproblem ber på att man vill inna de variabelvärden som ör att en unktion tar ett så stort eller litet värde som möjlit inom

Läs mer

Möjligheter med GMO. Jens Sundström

Möjligheter med GMO. Jens Sundström Möjligheter med GMO Jens Sundström Möjligheter med modern växtförädling Jens Sundström En ständigt pågående kamp för livet: växter och patogener Photos courtesy of CIMMYT, Scott Bauer, USDA Agricultural

Läs mer

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning

Läs mer

Varför har Malaysia trots ett lägre humankapital upplevt högre ekonomisk tillväxt än Filippinerna?

Varför har Malaysia trots ett lägre humankapital upplevt högre ekonomisk tillväxt än Filippinerna? Nationalekonomiska Institutionen Kandidatuppsats januari 2007 Varför ar Malaysia trots ett läre umankapital upplevt öre ekonomisk tillväxt än Filippinerna? En utvidad teknoloispridninsmodell Handledare

Läs mer

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning Rapsarealen i Sverige 2008 Ann-Charlotte Wallenhammar, 2 Charlotta Almquist, Anna Redner och 3 Anki Sjöberg HS Konsult AB, Örebro

Läs mer

Mjöldagg är vanligt förekommande...

Mjöldagg är vanligt förekommande... är vanligt förekommande......bryter ner svampmycelet är vanligt förekommande, och en svampsjukdom som de flesta känner igen. sangepp ökar med; 1. mottagligheten hos sorten 2. lättare jordtyp 3. sen såtidpunkt

Läs mer

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som

Läs mer

Fruktträdskräfta (European canker) Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare. Svampen skadar även frukt under lagring

Fruktträdskräfta (European canker) Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare. Svampen skadar även frukt under lagring Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare Fruktträdskräfta (European canker) Bild: Marc Lateur Larisa Gustavsson Växtförädling Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp En allvarlig sjukdom

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Rotpatogener i åkerböna och ärt Rotpatogener i åkerböna och ärt Mariann Wikström, Jordbruksverket Ärtrotröta Ett av de allvarligaste problemen i ärtodling är ärtrotröta. Detta orsakas av patogenen Aphanomyces euteiches. Den trivs på

Läs mer

Strategier mot skadegörare i ärter

Strategier mot skadegörare i ärter Strategier mot skadegörare i ärter Mariann Wikström, Jordbruksverket Strategier mot skadegörare i ärter Insekter huvudsakligen bladlöss Kemisk bekämpning Ärtrotröta Aphanomyces och Phytophthora Jordprovtagning,växtföljd

Läs mer

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,

Läs mer

MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS

MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS Växtskydd - Växthusodlingar Barbro Nedstam 2007-11-06 MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS Arter och värdväxter Sedan växthusodlingens barndom i Sverige har växthusmjöllusen Trialeurodes vaporariorum varit

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster? Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster? 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala Plantekonferensen,

Läs mer

Sedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös.

Sedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös. Svampfilmen Under större delen av året ser vi inte till några svampar i skog och mark. De lever nere i marken osynliga för oss. På sensommaren och hösten skjuter de snabbt upp ur marken, särskilt om det

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

Växtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar

Växtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar Växtskydd i majs Linda af Geijersstam Sammanfattning Inventering 2018 i södra Sverige Mest av majssot och Fusarium Majssot ofarlig, fusarium farligt bägge kan ta skörd Majsmott upptäcktes bara i Skåne,

Läs mer

Ersättare för kulturväxten buxbom hur har det gått?

Ersättare för kulturväxten buxbom hur har det gått? Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Ersättare för kulturväxten buxbom hur har det gått? Substitutes for the culture plant boxwood what are the results? Josefin Willman

Läs mer

Vit fetknopp i kalkstensbrottet i Stora Vika Observationer från fältbesök

Vit fetknopp i kalkstensbrottet i Stora Vika Observationer från fältbesök Vit fetknopp i kalkstensbrottet i Stora Vika Observationer från fältbesök 2014-04-06 Göran Palmqvist och Tore Söderqvist 2014-04-18 I Stora Vika (Sorunda församling, Nynäshamns kommun) finns en av apollofjärilens

Läs mer

Uppföljning mål tertial

Uppföljning mål tertial TJÄNSTESKRIVELSE Handläare Datum Ärendebetecknin Cecilia Frid 2016-05-12 SN 2015/0531.03.01 0480-450000 Socialnämnden Uppföljnin mål tertial 1 2016 Försla till beslut Socialnämnden beslutar att odkänna

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem Potatisbladmögel (Phytophtora infestans) en mycket allvarlig skadegörare i potatis Potatisbladmögel kan förorsaka mycket stor skada

Läs mer

Mikael Johansson, Ullna Golf Club

Mikael Johansson, Ullna Golf Club HGU 2010 Primo Maxx Hur påverkar medlet vitgröe på Ullna GC?, 2010-08-20 Inledning Inledning... 3 Bakgrund... 4 Metod... 5 Experiment & Resultat... 7 Slutsats... 11 2 Inledning Som greenkeeper försöker

Läs mer

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. 49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för

Läs mer

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26 Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26 Det förekommer nu nya bladmögelangrepp, både blad- och stjälkangrepp, på flera lokaler. Det har kommit rapporter de senaste dagarna om

Läs mer

Ulla Molins trädgård i Höganäs. Vård- och skötselplan 2015. Boel Nordgren & Anna Andréasson 2015-11-25

Ulla Molins trädgård i Höganäs. Vård- och skötselplan 2015. Boel Nordgren & Anna Andréasson 2015-11-25 Ulla Molins trädgård i Höganäs Vård- och skötselplan 2015 Boel Nordgren & Anna Andréasson 2015-11-25 2 Foton på framsidan: Vänster: Scenen sedd från norr. Foto: Boel Nordgren, 151009. Höger ovan: Vitmalört,

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Bakgrund och verksamhet

Bakgrund och verksamhet Ludvi Almren Firprint Cards, som utvecklar sensorer för firavtryck, lämnar ett tufft år bakom si. Efter problem med en insiderhärva och inställda orders kan Firprint Cards (FPC) nu se fram emot en framtid

Läs mer

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Sammanställning av analyser under seminariet Digitala medier och språk i förskolan Sammanställning analys av Spel/ Appar. Grupp 1

Sammanställning av analyser under seminariet Digitala medier och språk i förskolan Sammanställning analys av Spel/ Appar. Grupp 1 Sammanställnin av analyser under seminariet Diitala medier och språk i förskolan Sammanställnin analys av Spel/ Appar. Grupp 1 Fyll i er analys av spelet. Markera med 0-3 plustecken i respektive ruta.

Läs mer

Examensarbete 1 för Grundlärarexamen med inriktning årkurs 4-6

Examensarbete 1 för Grundlärarexamen med inriktning årkurs 4-6 Examensarbete 1 för Grundlärarexamen med inriktnin årkurs 4-6 Grundnivå 2 Skönlitteratur och film i historieundervisninen En litteraturstudie krin användninen av skönlitteratur och film i historieundervisninen

Läs mer

Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa

Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa Examensarbete Hgu 2015 2015 Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa Magnus Johansson Hgu 2013-2015 Bakgrund/Inledning Jag har de senaste 7 åren jobbat på Torslanda GK och jag har 12 års erfarenhet

Läs mer

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter När man byter eller köper nya växter får man tyvärr ibland även ohyra på köpet. Här visas hur några typiska angrepp ser ut. Trips Trips är en rätt vanlig skadeinsekt

Läs mer

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA DATUM: MITTEN AV OKTOBER 2005 FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA Efter omkring tre år har den nu aktuella stammen av fågelinfluensa (=influensa typ A, stam H5NI), slutligen nått Europa från Asien.

Läs mer

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler

Läs mer

Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar

Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar överförbart till vete och raps? Mats Höglind, Bioforsk Många typer av vinterstress vilka sortegenskaper är viktiga i instabilt klimat?

Läs mer

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.2 Gradering av svampsjukdomar

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.2 Gradering av svampsjukdomar Försökshandboken 6. Registreringar 6.2 Gradering av svampsjukdomar Reviderad: 2011-03-01 Gäller från: 2011-03-01 Ersätter: 6.2 Gradering av svampsjukdomar daterad 2009-03-01 Allmänt I det följande beskrivs

Läs mer

Säkerhetsdatablad Enligt förordning (EG) nr 1907/2006

Säkerhetsdatablad Enligt förordning (EG) nr 1907/2006 Säkerhetsblad Enlit förordnin (EG) nr 1907/2006 Omarbetad: 2012-10-08 AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandninen och bolaet/företaet Version 03 1.1 Produktbetecknin Handelsnamn: 1.2 Relevanta identifierade

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

Jätteloka (jättefloka)

Jätteloka (jättefloka) Jätteloka (jättefloka) Identifiering Jättelokans fröplantor påminner om lönnblad. Kuva: ELY-keskus En 2-3-årig planta har stora, flikiga blad med grov- eller vasstandad kant. Stjälkarna är nedtill rödfläckiga

Läs mer

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp MEDDELANDE 1 (5) Miljöskyddsenheten Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall Kompostering av trädgårdsavfall och liknande, så kallad kallkompostering, får ske utan anmälan till miljö och

Läs mer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN

Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN Grundläggande växtförädlingsforskning Pre-breeding Nya rön Nya metoder Förbättrat växtmaterial

Läs mer

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30 Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30 Inte heller den 23-24 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämnin av kompaktdensitet med pyknometer och vatten Bituminous pavement and mixture. Determination of theoretical maximum density usin pycnometer and water. 1.

Läs mer

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen Klimatförändringar och transport via världshandeln ger Fler möjligheter för främmande arter att nå Sverige.

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

10:9:1 REDOVISNING AV GRÄSSJUKDOMAR

10:9:1 REDOVISNING AV GRÄSSJUKDOMAR 10:9:1 REDOVISNING AV GRÄSSJUKDOMAR Skador Sjukdom Yttre förhållanden Skador i Åtgärder för att före- Bekämpning Utseende Som gynnar sjukdomen huvudsak bygga eller minska skadorna (Våren 1999) Runda fläckar

Läs mer

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus

Läs mer

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Risken för f klumprotsjuka säker och snabb bedömning med ny metod Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB Örebro Kravet

Läs mer