Sorter, ekologisk odling
|
|
- Per-Erik Arvidsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STAFFAN LARSSON, SLU, Uppsala er, ekoloisk odlin Under utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket har fi nansierat 23 av dessa, medan Hushållninssällskapet på Gotland har bekostat ett vårveteförsök. Ett vårveteförsök i Skåne och ett havreförsök i Västmanland förstördes av vildsvin. Mer utförlia tabeller kan så småninom studeras på Sökvä: Resultat, Rapporter, Övria rapporter, val HÖSTVETE Tabell 1. Stava, Manifik och Olivin har ett unefär samma avkastnin över en länre period. De nyare sorterna Ellvis och Kranich är inte lika bra, och det är svårt att hitta en förklarin till detta. Höstvetet provas vid två kvävenivåer, årdens ödslin och med ytterliare 30 k/ha kväve. Kväveödslinen har ökat avkastninen med ca 400 k och proteinhalterna med 0,2-0,5 procentenheter. Samtlia sorter övervintrar bra, men under 2010 var det en del problem med snömöel. Den länsta sorten är Stava, som i likhet med Manifik har lå oräsförekomst. De mera kortvuxna sorterna Ellvis och Kranich har större oräsförekomst. Sjukdomsförekomsten har vanlien varit lå i höstvetet. HÖSTRÅG OCH RÅGVETE Höstrå och råvete, tabell 2, har provats i artförsök. Måna försök har fallit bort pa snömöel i råen och ulrost i råvetet. Det förefaller dessutom ibland ha varit problem med utsädeskvalitén. Det finns därför mycket beränsade resultat. Hybridsorten Visello avkastar bäst, och populationssorten Marcelo är klart bättre än Amilo. Hybridsorten Caspian avkastade bra styrkan är tillfredsställande för sorterna. Oräsförekomsten är lå jämfört med höstvete. Råvetesorterna jämförs med råsorten Amilo, eftersom den förra mätarsorten Dinaro skadades kraftit av ulrost Även Cando skadades då, vilket medfört att antalet sorter är beränsat. Tulus provades i ett försök Under 2010 utick försöken på rund av snömöelanrepp, och ett försök utick relationerna är osäkra. Tulus, Falmoro och Empero avkastade likvärdit i försöket 2011, men Tulus var sämre. Övervintrinsraderinarna för råvetet är låa, och har påverkats starkt av ett försök i Närke, då samtlia sorter utvintrade kraftit. Oräsförekomsten är hö, vilket kan förklaras av de tunna bestånden. VÅRVETE Vårvetesorterna har till och med 2011 provats vid två kvävenivåer; årdens ödslin och med ytterliare 30 k/ha kväve (tabell 3). Här redovisas enbart medeltal för ödslinsnivåerna. Diskett och Triso är i allmänhet mest höavkastande. Stora ulrostanrepp förekom i särskilt Baett, Tabell 1. Höstvete, ekoloisk odlin. Odlinseenskaper, kvalitet och sjukdomar. Flerår 2008-, k/ha Proteinhalt, och rel.tal, A-F Övervintr.ländstyrkanad, halt, korn- Mo- Vatten Oräs Rymd Tusen % N1 N2 Antal cm da. % /m 2 /l, N1* N2* Stava , ,3 9,6 9,8 Olivin , ,3 9,9 10,3 Manifik , ,5 9,6 10,1 Ellvis , ,8 9,9 10,3 Kranich , ,8 10,4 10,7 *N1=årdens ödslin. N2=N /ha N. 138 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN
2 Tabell 2. Höstrå och råvete, ekoloisk odlin. och eenskaper. Flerår 2008-* VÅRKORN Vårkornet, tabell 4, innehåller ett stort urval av de mest provade sorterna i konventionell odlin. Mätarsort är Tipple, men Tipple kommer att ersättas av en sortblandnin. De mest höavkastande sorterna har varit Quench och Anakin, och särskilt de nyare sorterna Tamtam och Columbus. Tidiast är Mitja och senast Quench. De länsta sorterna är Mitja, Tamtam och Columbus, medan Waldemar, Vilott och Tipple är kortast. Oräs- Övervintr.ländstyrkanadhalt Mo- Vatten- Oräs- Rymd Tusen- Sköld- korn- halt fläck rel.tal Ant cm da. % /m 2 /l, % Amilo , ,4 9,2 6 Visello , ,8 8,5 5 Marcelo , ,3 9,0 6 Caspian , ,7 8,2 5 Råvete Tulus , ,5 10,9 - Empero , ,5 10,3 - Falmoro , ,0 10,6 - *Ina resultat från 2010 pa snömöel. Tabell 3. Vårvete, ekoloisk odlin. och sorteenskaper 2008-, A-F Monalänstyrka Oräs Liter- Tusen- Mjöl Svart Blad Gul Gul kornv. halt da prick fläck rost* rost* rel.tal Antal da. cm /m 2 /l i ts, % % % % % % Dacke ,2 13, Vinjett ,2 12, Triso ,4 12, Quarna ,4 14, Diskett ,9 12, Baett** ,5 12, Hamlet ** ,5 12, *Gulrost som medeltal respektive från ett försök i Skåne som utick ur sammanställninar. ** Provade ett år. och avkastninen blev lå. Inen sort ser ut att vara motståndskrafti mot ulrost. Vinjett är endast provad på Gotland. Proteinhalterna är relativt höa, särskilt Quarna och Dacke har höa proteinhalter. förekomsten är läst i Vilott, trots att den är kort. En förklarin kan vara sortens tidihet, som er en tidi oräskonkurrens. Även den hövuxna Columbus har lå oräsförekomst. Sjukdomsförekomsten är i allmänhet lå, men Waldemar, Mitja och Mercada har stora mjöldasanrepp. HAVRE Havren, tabell 5, avkastade bra under året. De i medeltal mest höavkastande sorterna är SW Kerstin, Belinda och Scorpion, samt den nya sorten Symphony. Belinda och SW Gunhild är stråstyvast. Alla sorter är hövuxna, länst är SW Kerstin och Symphony. Oräsförekomsten är läst i Belinda och Steinar. Ivory och Symphony har hö rymd. Ivory och Scorpion är storkärnia. SVERIGEFÖRSÖKEN MELLANSVERIGE 139
3 Tabell 4. Vårkorn, ekoloisk odlin. eenskaper rel.tal Antal Monad da. länd cm styrka Oräs / m2 Liter /l Tusen kornv. Protein halt, % Tipple ,8 10, medel ,1 10, Waldemar ,8 11, SW Mitja ,2 11, Mercada ,9 10, Quench ,0 10, Anakin ,2 10, Luhkas ,6 10, Vilott ,6 11, bl ,3 10, Rosalina ,5 10, Tamtam ,3 10, Columbus ,0 10, Kornrost Sköld fläck Blad fläck Mjöl da Tabell 5. Havre, ekoloisk odlin. och sorteenskaper rel.tal Antal Monad, daar Vatten halt % länd cm styrka brytnin Oräs /m 2 Rymd /l Tusen kornv. Protein halt, % Belinda , ,5 11,0 medel , ,4 11,0 SW Kerstin , ,5 10,8 Ivory , ,7 11,1 Scorpion , ,1 11,2 Steinar , ,6 11,0 Symphony , ,6 10,7 SW Gunhild , ,9 11,1 ÄRTER Ärterna, tabell 6, visar stora skillnader i avkastnin och sortrelationer mellan åren, både i konventionell och ekoloisk provnin. I medeltal är Onyx, Tinker och Crackerjack bäst avkastande. Inrid, som endast provats, av mycket hö avkastnin. Samodlin med havre har också ett ett bra resultat. Tinker är hövuxen, och har också har sämst stjälkstyrka och sämst höjd vid skörden, medan Inrid, som är länst av sorterna, har betydlit bättre stjälkeenskaper. SW Clara har de bästa odlinseenskaperna med od höjd vid skörd, och samodlin förbättrar därför inte detta förhållande i nåon större utsträcknin. Oräsräsförekomsten påverkas däremot tydlit av samodlinen. Inrid har det största fröet, medan SW Clara och Rocket är relativt småfröia. Proteinhalten är läst i Rocket. 140 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN
4 Tabell 6. Ärter, ekoloisk odlin. och sorteenskaper Mo Stjälk Stjälk Höjd Spill Oräsvikkornvhalt, Tusen- nad länd styrka v skörd v skörd % reltal Antal daar cm cm /m 2 /m 2 SW Clara ,1 medel ,9 Tinker ,6 Rocket ,1 Crackerjack ,5 Clara + Belinda ,4 Onyx ,9 Casablanka ,0 Inrid ,9 ÅKERBÖNA Åkerbönorna, tabell 7, innehåller tre vitblommia (tanninfria) sorter och fem brokblommia sorter (innehåller tannin). Brokblommia sorter är enerellt odlinssäkrare och har bättre avkastnin, tex. är Isabell, Julia, Alexia och Fueo de mest höavkastande sorterna. Medelskörden för perioden är anska lå och även årets resultat var svat för samtlia sorter utom Fueo. Trolien har det kalla och renia vädret i måna fall påverkat blomninen. Skörden har annars ofta beränsats av torka, och det är de sena och höväxande sorterna som klarar sådana förhållanden bäst. De vitblommia sorterna är kortvuxna och tidia och påverkas mer av torka. Det lästa spillet har Alexia, som också har lå oräsförekomst. Höst proteinhalt har Alexia och Julia. Tabell 7. Åkerböna, ekoloisk odlin. och sorteenskaper Mo Stjälk Stjälk Höjd v Oräs Tusen Protein Choklad nad, länd, styrka, skörd Spill,, korn, halt, fläck V/B* reltal Antal reltal daar cm cm k/ha /m 2 % Fueo B ,6 22 medel ,6 21 Gloria V ,0 25 Tattoo V ,7 21 Alexia B ,5 22 Julia B ,2 14 Imposa V ,3 26 Nile B ,2 25 Isabell B ,1 15 *Blomfär. V = vitblommi sort (Tanninfri), B = brokblommi sort (Tanninsort). SVERIGEFÖRSÖKEN MELLANSVERIGE 141
5 VÄXTSKYDD SORTER OCH ODLINGSTEKNIK LUPIN Lupin, tabell 8, är starkt beroende av en bra växtplats för att e ott resultat. På lerjord eller andra vattenhållande jordar kan man tex. få problem med sen monad. De senaste fem åren har lupinerna provats på sandjordar utanför Kristianstad, där avmonaden blivit jämn och avkastninen mycket bra. Lupin monar dock ca 20 daar senare än ärter, men tidiare än åkerbönor. Probor och Boreine är renade sorter och de har ett höst avkastnin. Den orenade sorten Haas Blaue er sämre avkastnin, men monar jämnare och lite tidiare. Tabell 8. Lupin, ekoloisk odlin. och sorteenskaper 2008-, Mo Vatten Stjälk Stjälk Höjd Spill Oräs Tusen Protein nad halt länd styrka v skörd v skörd kornv. halt, % typ rel.tal Antal daar % cm cm /m 2 /m 2 Boreine Grenad , ,0 Probor Grenad , ,3 Lupin + havre , ,7 Haas Blaue Orenad , ,0 142 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN
Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se
Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket
Läs merSorter i ekologisk odling
JANNIE HAGMAN, SLU, Uppsala jannie.haman@slu.se i ekoloisk odlin Under 2015 enomfördes tjuo ekoloiska sortförsök med spannmål och trindsäd som finansierades av Jordbruksverket. Mer utförlia tabeller och
Läs merSorter ekologisk odling
ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Sortöken ger vägledning åt den ekologiske odlaren, men även värdefull information om hur moderna sorter uppför sig utan stora insatser av produktionsmedel. Under 2009
Läs merSorter ekologisk odling
Sorter ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Under 2008 utfördes totalt 24 sortförsök i ekologisk odling. Jordbruksverket har finansierat 22 av dessa, medan två har bekostats av Hushållningssällskapet
Läs merBra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning?
www.slu.se/ekologisksortprovning Bra sorter och friskt utsäde Jordbruksverkets FoU-dagar 14, Linköping 9-1 april Jannie Hagman, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Varför ekologisk sortprovning?
Läs merTABELLER, Sortval i ekologisk odling 2017
Institutionen för växtproduktionsekoloi Department of Crop Production Ecoloy TABELLER, 2016-12-20 val i ekoloisk odlin 2017 försök 2012-2016 J. Haman och M. Hallin Ekoloiskt höstrå / råveteförsök utanför
Läs merJordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson
Jordbrukaredag ALNARP 2011 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2006-2010 medel 5 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench och NFC Tipple
Läs merJordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson
Jordbrukardag Alnarp sortval 2012 Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2007-2011 medel 6 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench, NFC Tipple och Waldemar 9,24 9-0,36 8,60
Läs merJordbrukaredag Törringelund vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson
Jordbrukaredag Törringelund 2010 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson skördeutveckling vårkorn 2005 2009 sorter: SW Gustav och NFC Tipple 10 9 8 7 6 8,1 7,0 7,7 7,9 9,1 vårkorn obehandlad
Läs merSortval i ekologisk odling 2016
Institutionen för växtproduktionsekoloi Department of Crop Production Ecoloy Sortval i ekoloisk odlin 2016 Sortförsök 2011-2015 J. Haman, M. Hallin och S. Larsson Rapport nr 21 / Report No 21 Uppsala 2016
Läs merSortval i ekologisk odling 2018
Institutionen för växtproduktionsekoloi Department of Crop Production Ecoloy Sortval i ekoloisk odlin 2018 Sortförsök 2013-2017 J. Haman och M. Hallin Rapport nr 26 / Report no 26 Uppsala 2018 Publicerat
Läs merSortval i ekologisk odling 2017
Institutionen för växtproduktionsekoloi Department of Crop Production Ecoloy Sortval i ekoloisk odlin 2017 Sortförsök 2012-2016 J. Haman och M. Hallin Rapport nr 23 / Report nr 23 Uppsala 2016 Publicerat
Läs merSortval i ekologisk odling 2013
Sortval i ekologisk odling 2013 Sortförsök 2008-2012 Höstvete Höstråg Rågvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna Lupin Ärter Potatis Staffan Larsson och Jannie Hagman Swedish University of Agricultural Sciences
Läs merSortval i ekologisk odling Innehåll
Sortval i ekologisk odling 2014 Sortförsök 2009-2013 i höstvete, höstråg, rågvete, vårvete, vårkorn, havre, åkerböna, lupin, ärter, potatis Författare: Jannie Hagman, Magnus Halling och Staffan Larsson
Läs merSortvalstabeller 2013 Resultat från sortförsök
Sortprovningen SLU Första upplaga: November 2012 Reviderad: April 2013 Sortvalstabeller 2013 Resultat från sortförsök 2008-2012 Staffan Larsson Konventionell odling Innehåll, 1 Områdesfigur, 2 Höstråg,
Läs merSortval i ekologisk odling 2011
Sortval i ekologisk odling 2011 Sortförsök 2004-2010 Höstvete Höstråg Rågvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna Lupin Ärter Potatis Staffan Larsson och Jannie Hagman Swedish University of Agricultural Sciences
Läs merNederbörd Brunnby
Nederbörd Nederbörd Brunnby 1994-2006 600 500 400 300 200 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 X Oktober 39,5 21,5 25,5 74,5 36 24 139 72 50 43,8 51,8 46,7 82 52,5 September 89,5 71,5 38,5 76,5 47
Läs merSortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013
Sortprovningen SLU Första upplagan: 20140318 Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013 Jannie Hagman Magnus Halling Kent
Läs merSammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
2018 blev spannmålsskörden totalt i hela riket 55 % av skörden år 2017. Den totala spannmålsskörden minskade från 5,9 miljoner ton till 3,2 miljoner ton Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
Läs merResultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde
Resultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde 2013 2013-09-26 Fältbesiktning 2013 Fröburna växtslag Utsädesenheten Växtslag Totalt Kasserad Kasserad Antal fb Antal fb besiktigad areal areal pga efter
Läs merSortval i ekologisk odling 2010
Sortval i ekologisk odling 2010 Sortförsök 2000-2009 Höstvete Höstråg, rågvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna Lupin Ärter Potatis Staffan Larsson och Jannie Hagman Swedish University of Agricultural Sciences
Läs merResultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde
Resultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde 2012 Fältbesiktning 2012 Fröburna växtslag Utsädesenheten Växtslag Totalt Godkänd Kasserad Kasserad Godkänd Antal fb Antal fb besiktigad areal areal pga
Läs merBibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008
Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Aktuellt från VPE Nr/avsnitt 7 Utgivare SLU, Institutionen
Läs merSorter och dess egenskaper Anders Bauer HIR Skåne
Sorter och dess egenskaper 2018 Anders Bauer HIR Skåne Sort 2017 Maltkorn eökning 2015-2017 Rel. tal eökning RGT Planet 9,99 (100) 2,28 10,08 107 1,21 Laureate 9,82 (98) 1,62 - - - KWS Irina 9,59 (96)
Läs merSortegenskaper. Höstvete
Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas, Sort b) Brunrost Gulrost c) Avser endast Warrior- och Kranichraserna Mjöldagg Svartpricksjuka
Läs merFältbesiktning 2010 Fröburna växtslag
Utsädesenheten Fältbesiktning 2010 Fröburna växtslag Utsädesenheten Besiktigad areal, växtslagsvis Växtslag Totalt besiktigad areal Godkänd areal Kasserad areal Kasserad pga flyghavre Godkänd efter ombes
Läs merHÖSTSÄD INNEHÅLL. Höstråg 2. Höstvete 5. Höstkorn 14. Rågvete 17. Staffan Larsson. Inst. för växtproduktionsekologi Box UPPSALA
HÖSTSÄD INNEHÅLL Gröda sida Höstråg 2 Höstvete 5 Höstkorn 14 Rågvete 17 Staffan Larsson Inst. för växtproduktionsekologi Box 7043 750 07 UPPSALA 1 HÖSTRÅG SORTVAL 2007 Tabell 1a. Höstråg. Avkastning områdesvis.
Läs merAnmälda arealer till fältbesiktning, fröburna växtslag, 2011
Anmälda arealer till fältbesiktning, fröburna växtslag, 2011 Växtslag Art Sort Anmäld areal (ha) Höststråsäd Höstkorn, tvårads Anisette 369,8 Apropos 398,3 Matros 28,0 Wintmalt 52,0 Höstråg Amilo 319,1
Läs merS E R I E S A M M A N S T Ä L L N I N G 1 ÅR Vårvete 2010 SIDA 1 Växtproduktionsekologi Sortprovning Sverige Medeltal :48 L7-301 WHS10
S E R I E S A M M A N S T Ä L L N I N G 1 ÅR Vårvete 2010 SIDA 1 Växtproduktionsekologi Sortprovning Sverige Medeltal 2011-02-03 13:48 L7-301 WHS10 Skörd Omr A Omr B Omr F A-C D-G Kärna Kärna Kärna Kärna
Läs merSortförsök i spannmål och trindsäd
sorter och odlingsteknik Sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa Sverige och Staffan Larsson SLU (sortegenskaper) lars.wijkmark@vxa.se Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Höstvete
Läs mer(SAS Mixed Procedure)
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skörd Omr A D+E Omr F A-B D-F 2011 2012 15%vh 15%vh 15%vh 15%vh 15%vh 15%vh /frö /frö kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel.
Läs merFörsöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad
Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret
Läs merYara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.
Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en
Läs merSortval i ekologisk odling Innehåll
Sortval i ekologisk odling 2015 Sortförsök 2010-2014 i höstvete, höstråg, rågvete, vårvete, vårkorn, havre, åkerböna, lupin, ärter och potatis Författare: Jannie Hagman, Magnus Halling och Staffan Larsson
Läs merSortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007
Aktuellt från VPE Nr. 5 2008 Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Artförsök med höstsäd; höstvete, höstråg, rågvete Artförsök med vårsäd; korn, havre, vårvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna
Läs merSjukdomskänslighet, Skala 1-9 a)
Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas, Sort b) Brunrost Gulrost c) Mjöldagg Svartpricksjuka Vetets bladfläcksjuka (DTR) d) Brons (LmL)
Läs merSortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.
Rågvete 006 fanns i Animalibältet 7 stycken rågveteförsök.de tidigare riksförsöken ingår numera i länsförsöken. Avkastningen har varierat från 6 000 kg/ha till 9 000 kg/ha. I alla försök har block behandlats
Läs merLandscape. Bästa utsädet - vår strategi
Aktuellt från Lantmännen Jan Lyckman Landscape Bästa utsädet - vår strategi Upptakt vårutsäde 2013 30 olika utsädespartier med en smittnivå som inte anses behöva betning Vilket utsäde väljer du? Parti
Läs merSjukdomskänslighet, Skala 1-9 a)
Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan det finnas lokala skillnader i en sorts mottaglighet., Sort b) Brunrost Gulrost c) Mjöldagg Svartpricksjuka Vetets bladfläcksjuka (DTR) d) Brons
Läs merSortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)
SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete Antalet försök har detta år minskat till 7 stycken. Ett har tagits bort på grund av
Läs merTabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st
Sortförsök i havre Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad Under hösten 2007 har 3 sortförsök i havre skördats, tabell 1. I tabell 2 kan man studera medeltalen de olika åren
Läs mer4 Kent Dryler rapporterat om hur den Norrländska sortprovningen integreras med övrig sortprovning vid SLU.
Minnesanteckningar från Ämneskommittén för sortförsök och odlingsteknik 2012-02-02 Närvarande: Björn Andersson Erik Ekre Anna-Karin Krijger Nils Yngveson Desirée Börjesdotter Kent Dryler Johan Klingspor
Läs merSorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation
Havre Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Under våren såddes stycken länsförsök i havre i Mellansverige, varav stycken har skördats. Såtiden varierar mellan den -2 maj, d v s en förhållandevis sen sådd.
Läs merHöstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Populationssorter fortsätter att avkasta väldigt bra i försöken men trots detta är hybriderna fortfarande ett intressant alternativ på
Läs merLänken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson
Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk Ola Sixtensson Scandinavian Seed AB Startades 1996 av Svenska Foder AB, Forsbecks AB och Skånefrö AB Syfte Lantbruket i fokus! Vårt oberoende
Läs merSortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)
SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete Antalet försök är samma som förra året vilket innebär sju stycken till antalet. Ett
Läs merHavre. Sortbeskrivning
TIPPLE (EU), maltsort från England med hög avkastning. Den är medellång med god stråstyrka och sen mognad. Sorten har låg rymdvikt men ganska stor kärna och stor fullkornsandel. Sorten har nematodresistens
Läs merSorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland
Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Ett trendbrott är att många av årets testade sorter är populationssorter med bättre avkastning, men hybriderna har trots detta fortfarande högst
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi. Skördeår: Plan: L Havre (VCU). Sort * Behandling
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Wejbygården 26265 ÄNGELHOLM -10-31 -04-05 300 NPK 27-3-5 81 9 15-05-02 110 NPK 27-3-5 30 3 6 Sådatum : -04-03 Skörd Vatt. Mog- Rutans Strå- Plant- Strå- Mjölkg/ha
Läs mersortförsök i spannmål och trindsäd
sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa och Staffan Larsson, SLU (sortegenskaper) Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Sortförsök Höstvete Sortprovningen i spannmål är tillsammans
Läs merHavre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning
Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning de föregående fem åren skedde en liten uppgång under 2006
Läs merSortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2015 skördades tre sortök inom Skåneökens serie L7-301.
Läs merJordbrukaredagarna 2011
Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka
Läs merSortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.
Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under hösten 2005 har 3 sortförsök i vårvete skördats, tabell 1. Nytt för i år är att sorten Vinjett är mätare
Läs merSORTER OCH ODLINGSTEKNIK
SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult I de följande kapitlen redovisas resultat från sortförsöken i regionen. I försöken ingår både marknadssorter och nya sorter
Läs merVårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet Strängnäs Vårkorn L7-401 Av de 46 st sorter som testades i årets kornförsök så avkastade Luhkas i topp och i de fl esta försök var skördarna höga och proteinhalter
Läs merSortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.
Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. År 2007 skördades 3 sortförsök med höstråg inom Skåneförsöken. Resultaten från de enskilda försöken finns redovisade
Läs merSortval i ekologisk odling 2012
Sortval i ekologisk odling 2012 Sortförsök 2007-2011 Höstvete Höstråg Rågvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna Lupin Ärter Potatis Staffan Larsson och Jannie Hagman Swedish University of Agricultural Sciences
Läs merSorter och odlingsteknik
Sorter och odlingsteknik I de följande kapitlen redovisas resultat från sortförsöken i regionen. I försöken ingår både marknadssorter och nya sorter som ännu inte har släppts ut på marknaden. Samtliga
Läs merSortförsök i höstvete
Av Försöksledare Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i höstvete SAMMANFATTNING Under år 2014 skördades
Läs merÖstra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps
Bibliografiska uppgifter för Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Hushållningssällskapet
Läs merNytt&Nyttigt. Om Växt. Havre En Symphony för svenska förhållanden. Helheten Utmana din agrara kompetens. Vad begränsar vallen?
Nytt&Nyttigt Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vårutsäde 2014 Havre En Symphony för svenska förhållanden Ekovall Vad begränsar vallen? Helheten Utmana din agrara kompetens Foderkorn
Läs mer(SAS Mixed Procedure) Skörd b 3 4b Kärna Kärna Kärna Kärna Kärna Kärna 15%vh /frö /frö 15%vh 15%vh 15%vh
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 TRI50S Medel Skåne L7-212 Skörd 2013 2014 1b 3 4b Kärna Kärna Kärna Kärna Kärna Kärna 15%vh /frö /frö 15%vh 15%vh 15%vh kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel. Antal kg/ha Rel.
Läs merSortförsök i spannmål och trindsäd
försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se
Läs merHavre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation
Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå och har under bara överträffats av någon enstaka
Läs merPresentation av Ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström
Presentation av Ekosortförsök i Lovisa 2015 Micaela Ström 17.12.2015 Syfte med ekosortförsöket Det finns för få ekologiska försök i Finland! Jämföra hur äldre sorter klarar sig i jämförelse med våra nutida
Läs merOLJEVÄXTER. Höstrapssorter. Sortegenskaper I tabell 3 redovisas höstrapssorternas odlingsegenskaper.
Oljeväxter OLJEVÄXTER Höstrapssorter Gunilla Larsson, Svensk Raps AB Intresset för att prova sorter i försöken är fortsatt stort. I år har 38 olika höstrapssorter ingått i försöksserierna. 23 sorter har
Läs merSortförsök i höstvete
Av Kristoffer Gustafsson, Hushållningssällskapet Kristianstad Epost: kristoffer.gustafsson@hushallningssallskapet.se Sortök i höstvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades sex sortök inom Skåneökens
Läs mer2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen
Växtskyddsåret 212 Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Snödjup Malmslätt 211 / 212 cm 8 7 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Nederbörd
Läs merVäxtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Våroljeväxter Författare Roland J. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens
Läs merSortförsök i Uppland och Västmanland
Reionala försök i Svea-länen försök i Uppland och Västmanland Anders Ericsson, Hushållninssällskapet Västmanlands län Höstvete Fyra reionala länsförsök skördades i Uppland och Västmanland. I försöken inick
Läs merVeckorapport - Skara vecka 26
Veckorapport - Skara vecka 26 Veckorapporten omfattar graderingar av prognosrutor med höst- och vårgrödor i Västra Götalands län (O) och Värmlands län (S). Graderingar görs i rutor där grödorna inte behandlats
Läs merSortförsök i spannmål och trindsäd
försök i spannmål och trindsäd Höstvete Av Lars Wijkmark, Hushållningssällskapet Halland Jannie Hagman och Magnus Halling SLU (sortegenskaper och sortbeskrivningar) E-post: lars.wijkmark@hushallningssallskapet.se
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Gustav är ett foderkorn med hög avkastning och ett kort och styvt strå, mognar något efter Otira. Ger liten halmskörd. Minttu förenar hög avkastning med
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, men mognar något sent och har
Läs merHavre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation
Havre Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Avkastningen har under varit mycket hög i havreförsöken. Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå
Läs merLämpl antal grobara kärnor/m 2
Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara
Läs merBibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006
Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Rapporter från Fältforsk - Sveriges lantbruksuniversitet,
Läs merHavre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik
Havre I regionens tre havreförsök ingår mest marknadssorter men i det stora försöket i Halland ingår också 6 nya nummersorter som värdeprovas. Även havreförsöken följer den torra årsmånen 2016 och avkastningen
Läs merVeckorapporter Kalmar vecka 27 och
Löss/strå Veckorapporter Kalmar vecka 27 och 28 17 Veckorapporten baseras på avläsningar av skadegörare i graderingsrutor som inte behandlats mot svamp eller insekter i Kalmar län med Öland (H), Gotlands
Läs merJOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Vårkorn
JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB joakim.karlsson@hushallningssallskapet.se Vårkorn Generationsväxling fortsätter med nya sorter som höjer avkastningen i vårkornet. Av maltkornssorterna
Läs merUtv.st
Gulrost - erfarenheter 2010 och strategier 2011 Eva Mellqvist Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Gulrost allmänt Gulrost i rågvete raser angrepp och spridning de senaste åren Vilka raser går på
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Otira befäster sin ställning bland marknadssorterna med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, mognar något sent och har låg rymdvikt. Otira passar bäst
Läs merSortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:
Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post: arne.ljungars@hushallningssallskapet.se Under 2010 skördades 6 sortförsök inom Skåneförsöken i serie L7-101
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Minttu är en ny marknadssort med hög avkastning, tidig mognad och bra stråstyrka, har dock en något låg rymdvikt. Gustav är ett nytt foderkorn med hög
Läs merSortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades sju sortök inom Skåneökens serie L7-401. Försöken
Läs merUnder 2015 avkastade Sanette bäst i
JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult joakim.karlsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Vårkorn I år prövades 54 kornsorter och av de 23 sorter som varit med mer än 2 år
Läs merVårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat
Vårvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland Triso är den högst avkastande sorten i hela området och dominansen är särskilt påtaglig i F-området. och Curry har den högsta proteinhalten och
Läs merJordbrukardagarna 2010
Jordbrukardagarna 2010 Försöksboken sid 143-156 Svampförsök i stråsäd erfarenheter från 2009 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Merskörd, ton/ha, fungicidförsök Skåne Inkl L15-1070
Läs merNytt&Nyttigt. Om Växt. Havre Minskad andel fusariumangrepp. Maltkorn Vilket maltkorn ger bäst ekonomi på din gård?
Nytt&Nyttigt Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vår 2013 Havre Minskad andel fusariumangrepp Maltkorn Vilket maltkorn ger bäst ekonomi på din gård? Helheten Sköt ditt lantbruksföretag
Läs merSortförsök i vårkorn
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2014 skördades sju sortök
Läs merKvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka
Läs merVårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria och Tipple är det maltkorn av marknadssorterna som avkastat högst under 2006. Gustav är ett foderkorn som har den högst avkastning av
Läs merHavre. Sortbeskrivning
Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga
Läs merVårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
Av Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se Vårraps Vårrapsodlingen minskade ytterligare under Nästan alla sorter och särskilt några nyare sorter har haft mycket högre avkastning
Läs merResultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde
Resultat från fältbesiktningen av fröburet utsäde 2016 Fältbesiktning 2016 Fröburna växtslag Utsädesenheten Växtslag Totalt Kasserad Kasserad Antal fb Antal fb besiktigad areal areal pga efter ombes totalt
Läs merVad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skörd Vatt. Stärk- Gluten-Ergo- Mog- Strå- Plantkg/ha Rel. Rel. Av- halt Liter 1000- Prot.- else halt sterol Mog- nads- styrka Strå- täthet vid tal tal rens skörd
Läs mer