Sortval i ekologisk odling 2018

Transkript

1 Institutionen för växtproduktionsekoloi Department of Crop Production Ecoloy Sortval i ekoloisk odlin 2018 Sortförsök J. Haman och M. Hallin Rapport nr 26 / Report no 26 Uppsala 2018

2 Publicerat av: Institutionen för växtproduktionsekoloi / Department of crop production ecoloy Sveries Lantbruksuniversitet / Swedish University of Aricultural Sciences Box Uppsala Publicerad på Internet: Titel: Sortval i ekoloisk odlin Sortförsök i höstvete, höstrå, råvete, vårvete, vårkorn, havre, åkerböna, ärter och potatis. Rapport Nr. 26. Uppsala 2018 ISBN Författare: Jannie Haman och Manus Hallin Referat: Rapporten innehåller resultat från den ekoloiska sortprovninen med spannmål, trindsäd och potatis under perioden Resultaten är kommenterade med hänsyn till områden, årsmån och andra tillväxtbetinelser. Jämförelser är ibland även jorda med den konventionella sortprovninen. Ämnesord: Sorter, ekoloisk odlin, höstvete, höstrå, höstråvete, vårvete, korn, havre, åkerböna, ärter, potatis. Omslasbild: Potatis Gotland 13 jul Foto: J. Haman Uppdaterad Odlinstekniska försöksled

3 Innehåll Sid Generella erfarenheter av ekoloisk sortprovnin 3 Bruksanvisnin för resultatläsandet 4 Höstvete.. 7 Höstrå och höstråvete. 9 Vårvete och vårråvete.. 11 Vårkorn. 13 Havre 16 Åkerböna. 19 Ärter. 21 Odlinstekniska försöksled 23 Potatis

4 Sortförsök i ekoloisk odlin. Generella erfarenheter Man kan i måna fall utnyttja resultat från den konventionella provninen, men denna provnin kan inte ersätta den ekoloiska. Det finns viktia skillnader. Resultaten har t.ex. visat att kortvuxna sorter, som er ett bra resultat vid hö kväveödslin på de bästa odlinsjordarna, inte är fullt lika bra i ekoloisk odlin, där låna sorttyper verkar å bättre. Skillnaderna kan uppå till flera procentenheter. Det är alltså nödvändit att testa sorterna ekoloiskt. I ekoloisk odlin är ofta närinsförhållandena i jorden mer ojämna eftersom man inte har samma möjliheter att jämna ut med kväveödslin. Obetat utsäde er också en större variation. Den större variationen avspelas också i den ekoloiska sortprovninen och medför att försöksfelen (CV) ofta blir nåot större än vid konventionell provnin. Nedan följer nåra kommentarer om olika sorteenskapers betydelse: Avkastnin. Avkastninsförmåan är naturlitvis av största betydelse, men måste i höre utsträcknin väas mot andra eenskaper som kvalitet, oräskonkurrens mm. Totalavkastninen beror dock på växtföljden, med ett större insla av rönödslinsrödor minskar totalproduktionen av spannmål i ett växtföljdsomlopp. Närinskvalitet. Hö enetisk betinad närinskvalitet är vikti, t.ex. hö proteinhalt i vete, på rund av läre kvävetillån. Hö kvalitet måste dock betalas på nåot sätt, eftersom avkastninen ofta är läre för kvalitetssorter. Stråstyrka. Genom en läre skördenivå är påfrestninarna på strået mindre. Lisäd förekommer relativt sällan och man behöver alltså inte värdesätta stråstyrkan fullt lika höt som i konventionell odlin. Oräskonkurrens. Oräskonkurrensen är ofta, men inte alltid, kopplad till hö avkastninsförmåa. Förmåan att konkurrera beror även på stråländ och växtsätt, där en sort med snabb tidi tillväxt med åtföljande tidi monad, eller stor bladmassa, kan antas klara oräsen bättre. Oräsen kan dock inte helt kontrolleras enom sortvalet, utan andra åtärder är av större betydelse. Artskillnaderna är större än sortskillnaderna, där t.ex. höstrå är bättre än höstvete och havre bättre än korn. Övervintrin. Övervintrinsförmåan är den samlade förmåan att överleva vinterhalvåret, dvs. förutom ren köldresistens även svampresistens, uppfrysnin, renia höstar, sen sådd, mm, mm. Såtiden har t.ex. visat si e en stor påverkan på artrelationerna i höstsäden. Övervintrinsförmåan är av särskild betydelse i ekoloisk odlin. Förutom den direkta skördeförlusten ökar utvintrinen även oräsförekomsten. Monadstid. Sen monad är positiv enom att växten får länre tid att ta upp mineraliserat kväve, vilket medför att avkastninen ökar. Detta måste dock väas mot risken att få kvalitetsförsämrin, t.ex. låt falltal vid sen skörd, eller ökade torkninskostnader för sent monande sorter. Tidit monande sorter har dessutom visat si ha en relativt bra oräskonkurrens. För potatis är det ofta ynnsamt med tidia sorter, eftersom de har hunnit länre i sin utvecklin innan eventuella bladmöelanrepp uppträder. Stråländ. Är ofta kopplad till oräskonkurrerande förmåa. Detta kan antas bero på att på våra breddrader med lå solhöjd, skuar en lån sort markytan bättre. Skillnaderna i stråländ inom en art verkar ha större betydelse än t.ex. frodvuxenhet och tillväxtrytm, men undanta finns. Låna sorter har i de flesta fall en tidi ländtillväxt och oräseffekten blir därför en summaeffekt av länd och tillväxtrytm. Resistenseenskaper. Utan kemiska medel är resistens vikti mot t.ex. stinksot, men kanske nåot mindre vikti mot bladfläcksvampar, eftersom en läre kvävetillån i nåon mån minskar anreppen. Ett viktit undanta är sen sådd av t.ex. korn, vilket man ibland ör för att kunna utföra en extra oräsharvnin. Mjöldasanreppen kan då öka, eftersom kornplantan är un och mottali när mjöldassvampens tillväxtmöjliheter är som bäst. I detta fall bör man således välja en resistent sort, om man odlar i ett område med höt mjöldastryck. För potatis har resistens/motståndskraft mot bladmöel en avörande betydelse, eftersom en frisk rön blast ökar förutsättninarna för en od skörd. 2

5 Provninens omfattnin Under 2017 enomfördes arton ekoloiska sortförsök med spannmål och trindsäd samt fyra potatisförsök som finansierades av Jordbruksverket. Tre försök fick kasseras p.. a. osäkra resultat. Ett vårkornförsök i Österötland, ett vårveteförsök i Västerötland och ett ärtförsök i Skåne. Tidiare resultat. Från åren finns resultaten publicerade på Fältforsks hemsida, under Resultat, Rapporter, FFE-rapporter, och från 2010 på hemsidan för institutionen för växtproduktionsekoloi, under Publikationer, VPE- Report och på hemsidan Ekoloisk sortprovnin ( Andra undersökninar. Sortprovnin för norra Sverie har utförts av Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, Box 4097, Umeå. Publicerin i serien "Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap - ekoloisk odlin, Bruksanvisnin för resultatläsandet I tabellerna anes avkastninen i relativa tal i förhållande till en mätarsort. Avkastninen anes mestadels som statistiskt beräknade medeltal för en flerårsperiod, samt för de enskilda åren. Övria sorteenskaper anes som absoluta tal. Enheter, resultatparametrar och mätmetod presenteras i tabell 1. Kom ihå att flerårsmedeltalen kan bli missvisande vid sortjämförelserna, särskilt för höstsådda rödor, beroende på att väderleken under vintrar och höstar har varierat kraftit under olika år. För att resultat ska redovisas måste minst två försök inå i jämförelsen. Detta innebär att det i vissa områden och/eller för vissa sorter inte redovisas nåot resultat. Nya kriterier för urval av försök i sammanställninarna äller fr. o. m för sjukdomar. I sammanställninen inår endast försök som visar tydlia skillnader mellan sorterna. Områdesindelninen A-G står för de naturlia jordbruksområdena (bild 1). A. Sydvästra Götaland = Halland, västra och södra Skåne. B. Sydöstra Götaland = nordöstra Skåne, Blekine, Kalmar län, Öland, Gotland. C. Småländska hölandet = norra Skåne, centrala Småland, södra Västerötland. D. Nordöstra Götaland = Österötland, norra Kalmar län. E. Nordvästra Götaland/Svealand = Bohuskusten, Västötaslätten, Vänerbyden. F. Mälar-Hjälmarbyden = Södermanland, Närke, Västmanland, Uppland. G. Norra Svealand/södra Norrland = sydöstra Dalarna, södra Gästrikland, Värmland. Bild 1. Områdesindelnin 3

6 Tabell 1. Resultatvariabler, enheter och mätmetod, som används i de ekoloiska försöken Kateori Variabel Enhet Bestämnin Odlin Skörd k/ha Bestäms vid 15 vattenhalt i spannmål och trindsäd. Uppkomst Graderin av antal plantor höst eller vår. 0=ina plantor av kulturväxten, 100=fullt plantantal. Övervintrin Graderin av antal plantor vår. 0=ina plantor av kulturväxten, 100=fullt plantantal. Stråländ, cm Mätnin av rödan när den nått sin fulla länd. stjälkländ Stråbrytnin Avbrutna strån/stjälkar, över första noden, oavsett orsak till nedånen. 0=ina strån/stjälkar brutna, 100=alla strån/stjälkar brutna. Stråstyrka, stjälkstyrka Avbrutna strån/stjälkar, nedanför första noden, oavsett orsak till libildnin. 0=helt nedliande, 100=fullt upprätt. Axbrytnin Endast för stråsäd. 0=ina brutna ax, 100=samtlia ax brutna. Monad daar Antal daar från sådd och till ulmonad. Spill k/ha Mänden spill bestäms på 0,25 m 2. Oräsvikt /m2 Mänden oräs bestäms enom torknin och vänin av oräs uttana från 2-4 provytor. Kvalitet Vattenhalt Bestäms med NIT-teknik Fullkorn Fraktionen kärnor med diametern >2,5 mm Rymdvikt /l Vikten av 1 liter kärnor/frön. Bestäms med NIT-teknik Tusenkornvikt, Vikten av 1000 kärnor/frön. TKV Proteinhalt Bestäms med NIT-teknik Stärkelsehalt Bestäms med NIT-teknik Råfett Bestäms med NIT-teknik Sjukdomar Graderin okulärt av anripen bladyta Ekoloisk sortprovnin i södra och mellersta Sverie försöksåret 2017 Ekoloisk sortprovnin har enomförts under måna år. Syftet med försöksserien är att utvärdera olika sorters lämplihet i ekoloisk odlin där eenskaper som motståndskraft mot sjukdomar och konkurrensförmåa mot oräs är extra viktia. Under 2017 enomfördes 18 strå- och trindsädsförsök (tabell 2). I enomsnitt över årets försök hade höstvetesorten RGT Reform, höstråvetesorten Cappricia, höstråsorten KWS Bono, vårvetesorten KWS Alderon, vårkornsorten Thermus, havresorten Delfin, åkerbönsorten Birit och ärtsorten Eso de hösta skördarna. Nåra av dessa sorter är nya och provades för första ånen under Försöken var utlada på ekoloiska årdar från Skåne i söder till Uppland i norr information om odlinsföruttsättninarna på de enskilda försöksplatserna presenteras i tabell 3. Vanlien följde skötsel och ödslinsstrate årdens, vilket innebär att ödslin och andra odlinsåtärder kan variera mellan de olika försöken. Försöksdesinen var randomiserade blockförsök med fyra upprepninar. Nytt från 2017 var att sorterna för vårkorn rupperades för tidihet i två rupper för delad och anpassad skörd. De flesta försök kunde enomföras med bra resultat och låa CV-värden. Nåra försök fick tyvärr kasseras p.. a. viltskador och andra orsaker till osäkra resultat. Resultat från enskilda försök finns på FältForsks hemsida. Resultat från 18 försök redovisas här. Fler resultat från försöksserien finns att hämta på hemsidan Under 2017 fanns ett visst ökat intresse att anmäla sorter till försöksserien, det ällde framför allt vårkorn där måna nya sorter, både malt- och foderkornsorter, anmäldes. 4

7 Tabell 2. Ekoloiska fältförsök enomförda odlinssäsonen 2017 Gröda Försöksplan Försöksplats Betecknin i tabell* NFTSnr ADB-nr Gröda Försöksplats Betecknin i tabell ADB-nr Höstvete R Skåne, Eslöv M 1 07BN07 Havre R Halland N 1 07C663 Österötland E 2 07BN08 Österötland E 2 07C664 Uppland C 3 07BN09 Västerötland R 3 07C665 Råvete R Gotland I 1 07BM87 Åker- R Skåne, Kristianstad L 1 07C666 Västmanland U 2 07BM88 bönor Österötland E 2 07C667 Vårvete R Österötland E 2 07C661 Västerötland R 3 07C668 Västmanland U 3 07C662 Gotland I 4 07C669 Vårkorn R Halland N 1 07C673 Ärter R Småland, Kalmar H 2 07C671 Gotland I 3 07C675 Västerötland R 3 07C672 Tre försök kasserades 2017 p.. a. osäkra resultat. Vårvete i R, vårkorn i E samt ärter i L. *Bokstäverna utör de amla länsbeteckninarna och används i resultattabellerna Försöksplan NFTSnr Tabell 3. Odlinsförutsättninar i de ekoloiska försöken 2017 Nederbörd, Gröda Plan Sådd Skörd Antal daar mm Antal darader, bas 5 Gödslin Höstvete Skåne sep Biofer , 800 k R7-116 Österötland au Biofer , 1000 k Uppland sep Rötrester Råvete Gotland au Biofer 9-3-4, 960 k R7-216 Västmanland au ton rötad flytödsel Vårvete Österötland sep Biofer 9-4-0, 775 k R7-316 Västmanland sep Biofer , 800 k Vårkorn Halland au Flytödsel, 40 ton R7-416 Gotland au Biofer 9-3-4, 600 k Havre Halland au Flytödsel 40 ton R7-516 Österötland sep ton, bioödsel Västerötland sep Biofer , 600 k Åkerbönor Skåne sep ton, Nöt flyt R7-614 Österötland sep Västerötland sep Gotland sep Polysufat 200 k Ärter Småland au R7-616 Västerötland sep

8 Höstvete Under 2017 enomfördes tre höstveteförsök och försöken var utlada i Skåne, Österötland och Uppland. Stava var mätarsort och Ellvis var ny sort under Försöken övervintrade bra, men sen sådd i Uppsala medförde en sämre uppkomst. Större sjukdomsanrepp förekom endast i ett försök, i Skåne, där kraftia anrepp av brunrost kunde noteras. Störst motståndskraft uppvisade sorten RGT Reform viket också avspelades i skördenivån där RGT Reform hade höst skörd i detta försök (tabell 1). I den fleråria sammanställninen för perioden har sorterna Mariboss och RGT Reform ivit höst skörd. Hö proteinhalt hade Stava och RGT Reform. RGT Reform visade också en bra motståndskraft mot sjukdomar (tabellerna 2 och 3). Tabell 1. Höstvete. Avkastnin, odlinseenskaper och sjukdomar i tre försök under 2017 Avkastnin, k/ha och relativtal* Sjukdomar Kvalitets- och odlinseenskaper, medeltal Medel tre försök Brunrost, M, Svartpricksjuka, M, Rymdvikt, Tusenkornvikt, Proteinhalt, Stärkelsehalt, Monad, daar Sort M E C Stava 7570 bc 6260 a 6710 a , ,8 10,3 71, Mätare Stava =100 Mariboss 99 c 93 cd 104 a 99 42, ,7 9,5 70, RGT Reform 120 a 91 d 100 a , ,5 10,1 72, Brons 92 e 102 a 104 a 99 47, ,9 9,9 71, Festival 95 de 94 bcd 99 a 96 47, ,3 10,0 70, Ellvis 103 b 99 ab 91 b 98 40, ,7 10,2 71, Sortblandnin 99 cd 98 abc 98 ab 98 47, ,6 10,1 71, Probvärde 0,0001 0,008 0,027 NS 0,0001 NS 0,079 0,027 NS 0,0001 NS * Se tabell 2 för försöksbetecknin Stråländ, cm Stråstyrka, Tabell 2. Höstvete. Avkastnin, k/ha och relativtal, i olika områden* och under perioden Område, År, A-F Sort A-F Ant. A Ant. D+E Ant. F Ant Stava Ellvis * 98 Mariboss 109 * *** RGT Reform Brons Festival Probvärde NS NS NS NS NS NS 0,0001 NS NS * Se bild 1 för områdesindelnin Plantor vår; Tabell 3. Höstvete. Odlinseenskaper och sjukdomar under perioden Sort Antal försök Vattenhalt, Rymdvikt, Tusenkornvikt, Proteinhalt, Stärkelsehalt, Monad, daar Plantor höst, Stråländ, cm Stråstyrka, Brunrost, Gulrost, Bladfläcksjuka, Svartpricksjuka, Ant. Ant. Ant. Ant. Stava 13 19, ,1 10,4 71, Ellvis 11 18,4 781*** 42,7 9,9 * 71,4 311*** *** Mariboss 13 18,4 752*** 44,5* 9,3 *** 70,4*** *** RGT Reform 5 18, ,5* 10,0 72,4* 312* *** Brons 5 19,7 780*** 43,1 9,8 * 71, *** Festival 8 17,9* ,8** 9,9 * 71,4 312** *** Probvärde NS 0,0001 0,021 0,002 0,0001 0,004 NS NS 0,0001 NS 6

9 Sortbeskrivninar höstvete Sortbeskrivninarna är hämtade både från konventionell och ekoloisk provnin. STAVA har resistens mot stinksot och mjölda och för övrit bra motståndskraft mot sjukdomar och hade medelod stråstyrka. Stava har en anska liten kärna, hö rymdvikt, men nåot lå proteinhalt. Stava har od vinterhärdihet, men detta har inte ynnat sorten eftersom vintrarna varit anska milda under försöksperioden. MARIBOSS är en dansk fodersort med särskilt hö avkastnin i olika delar av landet i de konventionella försöken. Sorten monande anska sent, var medellån och hade medelod stråstyrka. Sorten hade lå rymdvikt och lå proteinhalt. RGT REFORM är en fransk höstvetesort som har haft hö avkastnin i konventionella försök. Under 2017 visade sorten bra motståndskraft mot brunrost i försöket i Skåne, vilket fick en bra inverkan på skördenivån. BRONS är en svenskförädlad höstvetesort som haft hö avkastnin i konventionella försök. Under 2017 hade sorten unefär samma skörd som mätaren. Rymdvikt och proteinhalten var anska låa, medan stärkelsehalten var hö. FESTIVAL är en anska ny svenskförädlad höstvetesort. Sorten avkastade som mätaren eller läre under Festival är en tidi och storkärni sort. Sort/er provade för första ånen i ekoloiska försök 2017 ELLVIS är ett tyskt brödvete som har provats i konventionell odlin. Resultaten varierade mellan försöksplatserna. I Skåne försöket visade sorten en bättre motståndskraft mot brunrost än en del andra sorter. Sorten var tidi och proteinhalten var förhållandevis hö. 7

10 Höstrå och höstråvete Under 2017 enomfördes två försök med höstrå och höstråvete. Försöken lå på Gotland och i Västmanland. Det var stor skillnad i skördenivåerna i de två försöken och den torra sommaren på Gotland av relativt låa skördar. Sorterna Empero, Trefl och Cappricia tycks ha klarat torkan bäst. Mätarsort var Empero. Fler höstråvete- än höstråsorter inick i försöken, och nya sorter var höstråvetesorten Cappricia samt höstråvetesorterna KWS Bono och SU Performer. Båda försöken hade bra övervintrin och ina skillnader mellan sorterna kunde noteras. Anrepp av ulrost noterades i försöket på Gotland och Borwo visade störst motståndskraft av höstråvetesorterna. På Gotland av höstråvetesorten Trefl höst skörd medan höstråsorten KWS Bono hade höst avkastnin i Västmanland (tabell 1). Endast ett fåtal sorter har provats tre år eller länre. Höst skörd under provninsperioden hade Empero. Det har varit låa anrepp av sjukdomar under försöksperioden och minst anrepp hade sorten Herakles. Herakles var den länsta sorten och hade den sämsta stråstyrkan (tabellerna 2 och 3). Tabell 1. Höstrå och höstråvete. Avkastnin, odlinseenskaper och sjukdomar i två försök under 2017 Avkastnin, k/ha och relativtal* Sjukdomar Kvalitets- och odlinseenskaper, medeltal Medel två försök Gulrost, I, Rymdvikt, Tusenkornvikt, Proteinhalt, Stråländ, cm Art Sort I U Höstråvete Empero 4920 a 8820 d , ,0 9, Mätare Empero =100 Tulus 88 b 100 d 95 10, ,1 10, Borwo 86 b 101 d 96 0, ,9 10, Trefl 100 a 89 e 93 8, ,8 9, Cappricia 93 ab 111 b 104 6, ,0 10, Höstrå Herakles 74 c 82 f 79 0, ,2 9, KWS Bono 86 b 115 a 105 0, ,1 8, SU Performer 91 ab 110 b 103 0, ,1 8, Probvärde 0,0006 0,0001 NS 0,006 0,012 0,036 0,0001 * Se tabell 2 för försöksbetecknin Oräs vikt, Tabell 2. Höstrå och höstråvete. Avkastnin, k/ha och relativtal, i olika områden* och under perioden Område, År, A-F Sort A-F Ant. B Ant. F Ant Empero Mätare Empero = 100 Tulus Borwo Herakles 82* ** Trefl Probvärde NS NS 0,008 NS 0,005 NS NS NS * Se bild 1 för områdesindelnin Tabell 3. Höstrå och höstråvete. Odlinseenskaper och sjukdomar under perioden Plantor höst, Plantor vår, Sort Antal försök Monad, daar Empero 10 17, ,9 9, Tulus 10 17,1* ,8 10, Borwo 6 17,9 764** 43,4 10, Herakles 6 17,8 765** 34,6*** 8, *** 82 *** Trefl 4 17,1 768* 43,5 9, Probvärde 0,027 0,007 0,0001 0,005 NS NS NS NS 0,0001 0,001 Vattenhalt, Rymdvikt, Tusenkornvikt, Proteinhalt, Oräsvikt, Stråländ, cm Stråstyrka, Brunrost, Gulrost, Mjölda, 8

11 Sortbeskrivninar höstrå och höstråvete Sortbeskrivninarna är hämtade både från konventionell och ekoloisk provnin. Höstråvete EMPERO är en holländsk sort som är mätare i försöken. Sorten har haft anska bra avkastnin under försöksperioden. Sorten är kortvuxen. Rymdvikten var läre än enomsnittlit och kärnan var mycket stor. I försöket på Gotland noterades anrepp av ulrost. TULUS är en tysk sort som hade läre avkastnin än mätaren, i enomsnitt över de två försöken. Sorten var länst av de provade råvetesorterna. Rymdvikten var lå och kärnan stor. BORWO är en polsk höstråvetesort. Sorten har haft anska bra avkastnin under denna period. Borwo är en tidi, anska kort sort som visat bra stråstyrka. Borwo har också visat bra konkurrenskraft mot oräs. Ina anrepp av ulrost noterades. TREFL är en medeltidi polsk sort. Avkastninen var anska hö på Gotland, men läre i Västmanland. Anrepp av ulrost noterades i försöket på Gotland. Sort/er provade för första ånen i ekoloiska försök 2017 CAPPRICIA är en anska ny sort som provats i konventionella försök. Avkastninen var samma eller höre än mätaren. Anrepp av ulrost noterades i försöket på Gotland, men var läre än måna andra sorter. Höstrå HERAKLES är en tysk hybridsort som provats i konventionella försök. Där har sorten haft enomsnittli avkastnin. I de ekoloiska försöken var avkastninen läre än mätaren. Proteinhalten var anska lå. Sort/er provade för första ånen i ekoloiska försök 2017 KWS BONO är en tysk hybridsort som har haft hö avkastnin i konventionella försök. I den ekoloiska försöksserien var resultaten varierande och sorten hade höst avkastnin i Västmanland men betydlit sämre avkastnin på Gotland. Proteinhalten var lå. SU PERFORMER är en tysk hybridsort som har haft hö avkastnin i konventionella försök. I den ekoloiska försöksserien har sorten haft lika hö eller höre avkastnin än mätaren i försöken. Sorten hade en lå proteinhalt. 9

12 Vårvete Under 2017 enomfördes två vårveteförsök. Försöken lå i Österötland och Västmanland. Försöken var jämna och skördenivåerna var unefär lika i de två försöken. Ny mätarsort var Diskett, som ersatte Dacke, och nya sorter i försöken var KWS Alderon, Boett och Jack. I bådaförsöken hade KWS Alderon den hösta avkastninen. Anrepp av ulrost noterades i försöket i Österötland och det var sorten WPB Oryx som visade den hösta anreppsraden (tabell 1). Ett fåtal sorter har inått i provninen tre år eller länre. Rohan, som endast har provats i två år, hade höst avkastnin. Höst proteinhalt hade Quarna och Boett. Sorten WPB Oryx hade en höre anreppsrad av ulrost än övria sorter. Sorten som är låvuxen tycks också ha en dåli konkurrenskraft mot oräs (tabellerna 2 och 3). Tabell 1. Vårvete. Avkastnin, odlinseenskaper och sjukdomar i tre försök under 2017 Avkastnin, k/ha och relativtal* Sjukdomar Kvalitets- och odlinseenskaper, medeltal Medel två försök Gulrost, E, Rymdvikt, Tusenkornvikt, Proteinhalt, Stärkelsehalt, Stråländ, E, cm Oräs vikt, Sort E U Diskett 5860 cde 5490 bc , ,1 11,2 71, Mätare Diskett =100 Quarna d 85 0, ,5 13,3 68, WPB Oryx 92 f 100 bc 96 8, ,8 10,4 70, WPB Skye 105 bc 99 bc 102 0, ,5 10,8 71, Rohan 104 bcd 104 ab 104 0, ,5 10,9 72, KWS Alderon 115 a 110 a 113 2, ,7 10,4 72, Boett 97 ef 97 bc 97 2, ,2 11,1 72, Jack 95 ef 94 cd 94 5, ,5 11,0 72, Probvärde 0,0001 0,0043 0,0001 0,0110 0,0030 0,0001 0,0001 0,0001 NS * Se tabell 2, inlednin, för försöksbetecknin Tabell 2. Vårvete. Avkastnin, k/ha och relativtal, i olika områden* och under perioden Område, År, A-F Sort A-F Ant. D+E Ant.F Ant Diskett Mätare Diskett = 100 Quarna 85 *** ** 5 84 *** Boett WPB Oryx WPB Skye Rohan Probvärde 0,001 0,015 0,001 NS 0,044 0,075 0,049 0,027 * Se bild 1 för områdesindelnin Tabell 3. Vårvete. Odlinseenskaper och sjukdomar under perioden Tusen- Sort Antal försök Vattenhalt, Rymdvikt, korn- vikt, Proteinhalt, Stärkelsehalt, Monad, daar Oräsvikt, Stråländ, cm Stråstyrka, Gulrost, Ant. Diskett 10 19, ,3 10,8 70, Quarna 10 19, ,5 12,9*** 68,6*** *** Boett 6 19, ,6 11,3 71, WPB Oryx 4 20,6* 773* 40,8 10,0 70, * 72** WPB Skye 4 21,3** 759*** 42,4** 10,8 70, *** 96 Rohan 4 19,9 771** 38,8 10,4 71, * 96 Probvärde 0,014 0,002 0,019 0,0001 0,0001 NS 0,018 0,0001 NS 10

13 Sortbeskrivninar vårvete Sortbeskrivninarna är hämtade både från konventionell och ekoloisk provnin. DISKETT var mätare i försöken och hade medelhö avkastnin. Sorten monade medeltidit, hade medellånt strå och od stråstyrka. Diskett hade bra konkurrensförmåa mot oräs. Rymdvikten var medelhö och kärnan medelstor. Bakninseenskaperna var oda. QUARNA är en tidi och kortvuxen sort från Schweiz. Under 2017 hade Quarna läre avkastnin än Diskett. Odlinseenskaperna var annars oda och kvaliteten bra, särskilt proteinhalten var hö. Sorten har ett styvt luten. WPB ORYX är en sort som visat hö avkastnin i konventionella försök. Under 2017 hade sorten samma avkastnin som mätaren i enomsnitt över de två försöken. Proteinhalten var anska lå och konkurrensförmåan mot oräs nåot sämre än för övria sorter i försöken. WPB SKYE är en sort som visat hö avkastnin i konventionella försök. Sorten hade också anska hö avkastnin i de ekoloiska försöken. Proteinhalten var läre än mätarens. ROHAN är en ny svenskförädlad sort som visat hö avkastnin i konventionella försök och i de ekoloiska försöken. Under 2017 var avkastninen höre än mätaren. Sorten är lånstråi och visade od konkurrenskraft mot oräs. Sort/er provade för första ånen i ekoloiska försök 2017 KWS ALDERON är en sort som visat hö avkastnin i konventionella försök och under 2017 hade sorten också den hösta avkastninen i de ekoloiska försöken. Proteinhalten lå under mätaren och svaa anrepp av ulrost noterades i försöket i Österötland. BOETT är en svenskförädlad sort. Sorten hade läre avkastnin än mätaren. Proteinhalten var relativt hö. JACK är en ny sort. Avkastninen var läre än för mätaren. Låa anrepp av ulrost noterades i försöket på Gotland. 11

14 Vårkorn Under 2017 enomfördes två vårkornsförsök, som lå i Halland och på Gotland. Mätare i försöken var NFC Tipple och nya sorter var KWS Irina, Draoon, Severi, Laureate och Flair. Totalt inick 16 sorter. Höst avkastnin i enomsnitt i båda försöken hade sorten Thermus. I försöket på Gotland noterades anrepp av mjölda och det var främst de tidia sorterna Aukusti, Kannas och Kaarle som anreps (tabell 1). En vikti eenskap hos maltkorn är fullkornsandelen (procent av fraktionen kärnor > 2,5 mm i diameter). Denna analys är ny från 2017 i de ekoloiska försöken. Skillnaderna är anska stora och maltsorterna Propino, Crescendo och Laureate visar den största fullkornsandelen. Sju sorter har provats tre eller länre. Salome hade höst avkastnin under fem år, medan de tidia sorterna Aukusti, Kannas och Kaarle hade betydlit läre avkastnin (tabellerna 2 och 3). Tabell 1. Vårkorn. Avkastnin, odlinseenskaper och sjukdomar i tre försök under 2017 Avkastnin, k/ha och relativtal** Sjukdomar Kvalitets- och odlinseenskaper, medeltal Medel två försök Mjölda, I, Bladfäcksjuka, I, Rymd-Tusenvikt, Proteinhalt, korn- vikt, Stärkelsehalt, Fullkorn*, >2,5 mm, Sort N I NFC Tipple 4750 ef 5310 e ,0 1, ,7 11,9 60, Mätare NFC Tipple =100 Anakin 108 cde 122 cd 115 0,2 1, ,1 11,4 61, Propino 101 def 119 d 110 0,5 1, ,3 11,6 61, Salome 107 cdef 123 cd 115 0,0 1, ,9 11,7 61, Thermus 121 a 134 ab 128 0,0 0, ,8 11,3 61, RGT Planet 119 ab 126 bcd 123 0,0 2, ,2 11,0 61, Scholar 109 cd 119 d 114 0,0 0, ,0 11,4 62, Aukusti 6r 85 h 89 f 87 19,0 1, ,7 11,6 59, Kannas 96 f 108 e ,0 0, ,5 13,0 59, Kaarle 6r 87 h 106 e 97 14,0 1, ,1 11,6 59, Crescendo 112 bc 119 d 116 0,0 1, ,7 11,3 61, KWS Irina 106 cdef 129 abc 118 0,0 0, ,5 11,4 61, Draoon 113 bc 129 abc 121 0,0 0, ,6 11,0 61, Severi 6r 91 h 106 e 99 0,0 0, ,5 10,8 60, Laureate 105 cdef 122 cd 114 0,0 0, ,3 11,4 61, Flair 110 c 137 a 124 0,0 0, ,1 11,4 61, Probvärde 0,0001 0,0001 NS 0,0001 0,017 0,004 0,029 0,017 0,0001 0,033 NS * Fullkorn=fraktion kärnor med större diameter än 2,5 mm ** Se tabell 2, inlednin, för försöksbetecknin Oräs vikt, Stråländ, cm Stråbrytnin, Stråstyrka, Tabell 2. Vårkorn. Avkastnin, k/ha och relativtal, i olika områden och under perioden Område, År, A-F Sort A-F Ant. A Ant. B Ant D+E Ant NFC Tipple Mätare NFC Tipple = 100 Anakin 107 ** * * Propino Salome 110 *** * *** * ** Aukusti 83 *** 8 82 *** 3 85 ** *** 73 *** 87 * Kannas * Kaarle 94 * 8 91 * Thermus 120 *** ** 128 RGT Planet 116 *** * 123 Scholar 108 * Crescendo 115 *** ** 116 Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 NS 0,012 NS 0,0001 0,0001 0,

15 Plantor vår, Tabell 3. Vårkorn. Odlinseenskaper och sjukdomar under perioden Sort Antal försök Vattenhalt, Rymdvikt, Tusenkornvikt, Proteinhalt, Stärkelsehalt, Monad, daar Axbrytnin, Ant. Oräsvikt, Stråländ, cm Stråbrytninstyrka Strå-, Kornrost, Ant. NFC Tipple 13 18, ,2 10,6 61, Anakin 13 18,3 * 691 ** 52,1 ** 10,7 62,2 * * Propino 13 18, ,3 10,7 61, *** Salome 13 18, ,5 ** 10,6 62,3 ** Aukusti 8 18,4 652 *** 41,4 *** 11,0 * 60,1 *** 101 *** *** Kannas 8 18,2 695 ** 46,6 *** 11,9 ** 60,5 *** 103 ** *** Kaarle 8 17,7 *** 661 ** 43,4 *** 10,7 60,5 *** 101 *** *** Thermus 5 19, ,4 10,2 62,4 * * RGT Planet 5 19, ,7 10,4 62, Scholar 5 19,7 * ,2 ** 10,4 62,5 * Crescendo ,8 10,5 62,4 * *** Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 NS NS NS 0,0001 NS NS Sortbeskrivninar vårkorn Sortbeskrivninarna är hämtade både från konventionell och ekoloisk provnin. NFC TIPPLE är en maltsort från Enland som var mätare i försöken. Avkastninen under 2017 var medelhö och bland de minsta för tvåradskorn. Sorten är anska kort och hade od stråstyrka och monade. Rymdvikt var medelhö och kärnan stor. Sorten har nematodresistens och för övrit oda resistenseenskaper mot sjukdomar. Sorten är mätare i försöken. ANAKIN är ett danskt foderkorn med medellånt strå och od stråstyrka. Avkastninen var hö och sorten monade medelsent. Anakin hade hö rymdvikt och hö kärnvikt. Anakin har oda resistenseenskaper som Mlo- och nematodresistens. Anrepp bladfläcksjuka noterades. PROPINO är en enelsk maltkornsort som hade höre avkastnin än mätaren. Sorten har medellånt strå med bra stråstyrka. Rymdvikten var lå, men tusenkornvikten var anska hö. Sorten har nematodresistens. SALOME är en tysk maltsort som haft hö avkastnin under Den är mycket kortvuxen och hade medelod stråstyrka samt monade tidit bland tvåradssorterna. Trots det korta strået visade sorten od konkurrens förmåa mot oräs. Rymdvikt och tusenkornvikt var medelhöa. Salome har mlo-resistens och bred resistens mot havrecystnematoder, ras 1 och 2 samt Gotlandstypen. THERMUS är en dansk mycket höavkastande sort avsedd för foder. Sorten hade den hösta avkastninen under Den är medellån men nåot stråsva och har förhöjd tendens till stråbrytnin. RGT PLANET enelsk maltkornsort med mycket stor avkastnin. Den är medellån med bra stråeenskaper. Den är resistent mot mjölda och nematoder. Anrepp av bladfläcksjuka noterades i försöket på Gotland. SCHOLAR enelsk fodersort med höre avkastnin än mätaren Den är kortvuxen med oda stråeenskaper. Kärnkvaliteten är enomsnittli. Till synes od sjukdomsresistens. AUKUSTI är en finsk 6-radi, tidi sort som hade läre avkastnin än mätaren Sorten tillhör de tidiaste sorterna. Det förekom en del stråbrytnin, men det kan bero på att sorten missynnades i försöken av en för sen skörd. Från 2017 anpassades skörden efter tidihet. KANNAS är en svenskförädlad tidi sort. Avkastninen var lika eller nåot läre än för mätaren under Sorten monade tidiare och hade länre strå än mätaren, och viss stråbrytnin noterades i försöken. Kannas hade mycket hö proteinhalt. 13

16 KAARLE är en finskförädlad 6-radi tidi sort som provats två år i försöksserien. Avkastninen var nåot läre än mätaren, men störst av de tidia sorterna. Sorten är lånstråi och stråbrytnin noterades i försöken. CRESCENDO franskt maltkorn med stor avkastnin Den är särskilt hövuxen, men stråeenskaperna är ändå i stort enomsnittlia. Fullkornsandelen är mycket hö enlit de konventionella sortförsöken och sorten har hö diastatisk kraft enlit förädlaren, vilket innebär enzymrik malt med od förmåa att bryta ner stärkelse. Sort/er provade för första ånen i ekoloiska försök 2017 KWS IRINA är en tysk maltkornssort med hö avkastnin. Sorten är kort och hade bra stråstyrka. Andelen fullkorn var bland den hösta. DRAGOON är en ny fodersort. Sorten hade hö avkastnin, var medellån och hade bra stråstyrka. SEVERI är en ny tidi 6-rads sort med samma avkastnin som mätaren. Sorten är lånstråi och stråstyrkan var od. Proteinhalten var anska lå. LAUREATE ny maltsort med höre avkastnin än mätaren. Sorten är medellån och hade od stråstyrka. FLAIR ny fodersort som hade mycket hö avkastnin och bra sjukdoms- och nematodresistens enlit förädlaren. Sorten är kortstråi och hade bra stråstyrka. Proteinhalten var nåot läre än för mätaren. 14

17 Havre Under 2017 enomfördes tre havreförsök. Försöken lå i Halland, Österötland samt Västerötland. Mätarsort var Belinda och nya sorter i försöken var Guld, Rudy och Delfin. Totalt inick tolv sorter i försöken. Höst avkastnin hade de två nya sorterna Rudy och Guld (tabell 1). Flera sorter har provats under hela perioden Höst skörd hade Symphony och Nike. Läst skörd hade den tidiaste sorten Akseli. Denna sort hade de hösta råfett- och proteinhalterna (tabellerna 2 och 3). Tabell 1. Havre. Avkastnin, odlinseenskaper och sjukdomar i tre försök under 2017 Avkastnin, k/ha och relativtal* Sjukdomar Kvalitets- och odlinseenskaper, medel tre försök Medel tre försök Kronrost, E, Bladfäcksjuka, R, Rymdvikt, Tusenkornvikt, Råfetthalt, Proteinhalt, Monad, antal daar Stråländ, cm Stråstyrka, Sort N E R Belinda 5520 f 5450 bc , ,1 5,3 11, Mätaren Belinda =100 SW Kerstin 108 de 98 bcd ,2 3, ,5 4,5 11, Haa 117 bc 102 bc ,0 3, ,4 4,7 11, Galant 104 ef 104 b ,0 4, ,0 4,6 11, Symphony 124 ab 113 a ,0 9, ,4 4,8 11, Akseli f ,0 3, ,3 5,3 12, Nike 108 def 102 bc ,0 5, ,4 4,6 11, Cilla 108 de 97 cd ,0 5, ,0 4,9 12, Mirella 106 ef 90 ef ,2 4, ,9 4,8 11, Guld 115 cd 93 de ,0 8, ,9 5,2 11, Rudy 125 a 111 a ,0 6, ,1 5,4 11, Delfin 126 a 111 a ,0 5, ,2 4,9 11, Probvärde 0,0001 0,0001 NS 0,0001 0,0001 0,0001 NS 0,014 0,0001 0,0001 0,0001 NS * Se tabell 2, inlednin, för försöksbetecknin Oräs vikt, Tabell 2. Havre. Avkastnin, k/ha och relativtal, i olika områden* och under perioden Område, År, A-F Sort A-F Ant. A Ant. D+E Ant Belinda Mätare Belinda = 100 SW Kerstin *** 105 Haa *** 108 Galant *** 105 Symphony 105 * * * 117 *** Nike 105 * * 108 Akseli 86 *** ** 3 87 *** 7 84 ** 77 *** 91 * Cilla 93 ** ** 7 89 * 85 *** 102 Mirella ** 99 Probvärde 0,0001 0,005 0,0001 NS 0,001 0,0001 0,001 * Se bild 1 för områdesindelnin Tabell 3. Havre. Odlinseenskaper och sjukdomar under perioden Vattenhaltviktvikthalthalthaltnadviktländbrytninstyrkasjuka, Rymd- Tusenkorn- Råfett- Stär- Proteinkelse- Mo- Oräs- Strå- Strå- Strå- Bladfläck- Antal Sort försök daar cm Ant. Rödsot, Ant. Belinda 12 17, ,9 5,9 10,4 48, SW Kerstin 12 18,8** ,7*** 4,8*** 10,1 49, *** Haa 12 17,5 565*** 35,7*** 4,9*** 9,9*** 50,3* Galant 12 18,8** 578*** 36,5*** 4,7*** 9,9*** 51,3*** * Symphony 11 18,5 570*** 42,8*** 4,9*** 10,2 48, *** Nike 12 18,4 559* 37,1*** 4,9*** 10,2 49, Akseli 10 17,3 565** 32,1*** 5,7 11,3*** 48,8 104** ** Cilla 10 17,1 577*** 37,0*** 5,0*** 10,8** 48,2 106* Mirella 6 18, ,8*** 5,1*** 10,3 50, *** Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,002 0,073 NS 0,0001 NS 0,07 15

18 Sortbeskrivninar havre Sortbeskrivninarna är hämtade både från konventionell och ekoloisk provnin. BELINDA var mätare i försöken. Sorten förenar hö avkastnin med od kvalitet. Belinda hade nåot lå rymdvikt, men var anska storkärni. Odlinseenskaperna var bra. Den hör till de mest stråstyva sorterna. I försöksserien var Belinda medellån och monade anska sent. Oräsförekomsten var enomsnittli. SW KERSTIN hade unefär samma avkastnin som mätaren under Sorten monade nåon da senare än Belinda, var lånstråi och hade anska bra stråstyrka. Rymdvikt, tusenkornvikt och proteinhalt var medelhöa. Sorten har resistens mot nematoder av Gotlandstypen. SW Kerstin har även bra rynhavreeenskaper, men detta testas inte i provninen. HAGA från Nore hade höre avkastnin än mätaren i (störst i försöket i Halland) under Sorten var medellån och monade nåra daar tidiare än Belinda. Haa hade enomsnittli rymdvikt och liten kärna med enomsnittli råfett- och proteinhalt. Sorten har resistens mot mjölda. GALANT hade unefär samma avkastnin som mätaren under Sorten är anska lån och hade anska bra stråstyrka. Galant hade hö rymdvikt, men anska liten kärna och lå proteinhalt. SYMPHONY är en tysk havresort med höre avkastnin än mätaren under Sorten har lånt strå, länst av sorterna i försöksserien. Stråstyrkan var bra. Rymdvikten var medelhö och kärnan stor. Anreppsraden av bladfläcksjuka var höre än för övria sorter i försöken. AKSELI är en finsk mycket tidi sort, tidiast av de provade sorterna. Avkastninen var läre och än mätaren. Sorten är relativt kortstråi och hade anska bra stråstyrka. Råfett och proteinhalt var höa. Rymdvikten var hö och kärnan var liten. NIKE har visat på hö avkastnin i de konventionella försöken och också i de ekoloiska försöken. Nike monade samtidit med Belinda. Rymdvikten var enomsnittli och kärnan var medelstor. CILLA är en svenskförädlad och tidi sort. Avkastninen samma eller nåot höre än mätaren. Cilla är kortstråi men hade läre stråstyrka än övria sorter i försöken. Rymdvikt var hö och kärnstorlek var medelhö. Proteinhalten var hö. MIRELLA medeltidi finsk sort med samma eller läre avkastnin jämfört med mätaren under Sorten är hövuxen, men har oda stråeenskaper enlit den konventionella provninen. Sort/er provade för första ånen i ekoloiska försök 2017 GULD ny sort som avkastade bättre än mätaren i Halland, men inte i Österötland. Sorten är medellån och stråstyrkan var medelod. Proteinhalten var hö. I försöket i Västerötland noterades ett anrepp av bladfläcksjuka. RUDY ny sort med mycket hö avkastnin. Sorten är lånstråi och hade medelod stråstyrka. Proteinhalten var nåot läre än för mätaren. DELFIN ny sort med mycket hö avkastnin. Sorten är lånstråi och hade medelod stråstyrka. Proteinhalten var nåot läre än för mätaren. 16

19 Åkerbönor Under 2017 enomfördes fyra åkerbönsförsök som lå i Skåne, Österötland Västerötland och på Gotland. Skördenivåerna varierade i de olika försöken, höst enomsnittli skörd var det i försöket i Västerötland och läst skörd i Österötland. Mätarsort var Fueo och nya sorter var Vertio och Birit. Totalt inick tio sorter i försöken. Höst enomsnittli avkastnin hade den nya sorten Birit. Anrepp av chokladfläcksjuka noterades i två försök och sorterna Fueo, Boxer, Julia, Alexia och Fanfare uppvisade en höre anreppsrad än övria sorter (tabell 1). Flera sorter har provats under hela försöksperioden och höst skörd hade mätaren Fueo. Sorten Fanfare, som har provats under tre år, överträffade mätaren ett par åner. Alexia var den tidiaste sorten och Banquise den senaste sorten. Höst proteinhalt hade Julia (tabellerna 2 och 3). Tabell 1. Åkerböna. Avkastnin, odlinseenskaper och sjukdomar i tre försök under 2017 Avkastnin, k/ha och relativtal* Sjukdomar Kvalitets- och odlinseenskaper, medeltal Medel fyra Chokladfläcksjuka, Chokladfläcksjuka, Bönbladmöel, Tusenkornvikt, Proteinhalt, Monad, Stråländ, Strålstyrka, Oräs Sort L E R I försök L, I, I, daar cm vikt, Fueo 3540 de a 4970 ab ,6 30, Mätare Fueo =100 Taifun 97 de 125 f 89 bc 88 c ,0 28, Boxer 91 ef 115 f 91 abc 91 c ,4 30, Julia 114 bc 144 de 94 abc 94 bc ,8 31, Alexia 83 f 139 e 88 c 97 bc ,9 31, Banquise 67 h 79 h 70 d 51 d 65 *** ,4 28, Tiffany 78 h 165 a 98 ab 92 bc ,7 30, Fanfare 104 cd 163 ab 100 a 94 bc ,4 30, Vertio 117 b 152 bcd 97 abc 100 ab ,2 30, Birit 129 a 149 cde 101 a 108 a ,8 30, Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,019 NS * Se tabell 2, inlednin, för försöksbetecknin Tabell 2. Åkerböna. Avkastnin, k/ha och relativtal, i olika områden* och under perioden Område, År, A-F Sort A-F Ant. B Ant. D+E Ant. F Ant Fueo Mätare Fueo = 100 Taifun 86 * * * 78 *** 71 ** 96 Julia * * 106 Alexia * 97 Banquise 81 ** ** 7 80 * *** 82 ** *** Vertio Boxer Tiffany Fanfare Probvärde 0,0001 0,02 0,029 NS 0,095 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 Se bild 1 för områdesindelninen 17

20 Tabell 3. Åkerböna. Odlinseenskaper och sjukdomar under perioden Vattenhalt, Tusen- Proteinhalt, Monad, Oräsvikt, Plantor Stjälkländ, Sort Antal försök kornvikt, daar Spill, k/ha vår, cm Stjälkstyrka, Fueo 19 21,5 556,4 29, Taifun 19 23,1 487,4*** 26,6*** 147* 44** Julia 19 21,6 509,5** 31,1** * *** 96 Alexia 19 21,6 455,5*** 30, Banquise 19 26,2*** 511,1** 27,6** 149*** 53* ** 93 Vertio 12 22,2 555,3 29, Boxer 15 21,9 540,6 29, Tiffany 11 23,0 519,3* 30, * Fanfare 11 22,4 531,7 29, * 96 Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,002 0,027 NS 0,0001 NS Sortbeskrivninar åkerbönor Sorterna som har inått i provninarna kommer i de flesta fall från Tyskland och Danmark, men även från Holland, Österrike och Enland. FUEGO, mätare i försöken, är en tysk brokblommi sort, som monade tidit. Under provninsperioden har avkastninen varit hö. Fueo var medellån och hade oda stjälkeenskaper och hade ett stort frö med anska hö proteinhalt. TAIFUN är en vitblommi tysk sort. Under provninsperioden har avkastninen vid nåot tillfälle leat i nivå med en del brokblommia sorter. Sorten var kort, med lå frövikt och lå proteinhalt. BOXER är en enelsk brokblommi sort som hade unefär samma avkastnin som mätaren under 2017, men det varierade nåot mellan försöken. Sorten var anska sent monande, hade medellån stjälk, medelstort frö med medelhö proteinhalt. Sorten hade en nåot höre anreppsrad under 2017 av sjukdomar. JULIA är en brokblommi sort från Österrike, som hade nåot höre avkastnin än mätaren i enomsnitt över försöken under Julia monade anska sent, var hövuxen med oda odlinseenskaper. Fröet var medelstort med mycket hö proteinhalt. ALEXIA är en brokblommi sort från Österrike. Avkastninen var nåot läre än för mätaren i enomsnitt över försöken Sorten monade tidit, tidiast av de provade sorterna. Alexia var medellån och hade medeloda stjälkeenskaper och ett litet frö med hö proteinhalt. BANQUISE är en fransk vitblommi sort. Avkastninen var väsentlit läre än mätaren under Sorten hade sen monad, senast av de provade sorterna. Den har kort stjälk, medelstort frö och lå proteinhalt. TIFFANY är en brokblommi sort som hade unefär samma avkastnin som mätaren, men variationen mellan de olika försöken var stor. Tiffany tillhörde de senare sorterna i jämförelsen. Sorten är hövuxen med hade anska od stjälkstyrka. Fröet var medelstort med hö proteinhalt FANFARE är en brokblommi sort som hade bra avkastnin Fanfare monade samtidit som mätaren. Sorten var lån, länst av sorterna i försöken, med od stjälkstyrka, medelstort frö och hö proteinhalt. VERTIGO är en brokblommi sort som har provats i konventionella försök. Avkastninen var, i enomsnitt över försöken, höre än för mätaren. Sorten är medelsen med medellånstjälk. Fröet är mycket stort med medelhö proteinhalt. Sort provad för första ånen i ekoloiska försök 2017 BIRGIT ny brokblommi sort från Tysklad som provades för första ånen under Sorten hade den hösta avkastninen av alla sorter i samtlia försök. 18

21 Ärter Under 2017 enomfördes två ärtförsök. Försöken lå i Småland och Västerötland. Tyvärr förekom partiella viltskador i försöket i Västerötland, vilket medförde att rutor fick kasseras. Resterande delar av försöket anses som representativt. Antalet sorter var mycket låt och ina nya sorter fanns med under Sorterna Inrid, Onyx och Eso hade alla höre skörd än mätaren SW Clara under försöksperioden. SW Clara var den tidiaste sorten och Onyx den senaste sorten. Onyx hade en nåot bättre konkurrenskraft mot oräs, men ett större spill än övria sorter i jämförelsen (tabellerna 1-3). Tabell 1. Ärter. Avkastnin och odlinseenskaper i två försök under 2017 Avkastnin, k/ha och relativtal* Kvalitets- och odlinseenskaper, medeltal Sorter H R Medel två försök Proteinhalt, Monad, daar Stråländ, cm Stråstyrka, Oräs vikt, SW Clara 2550 c 2300 de , Mätare SW Clara =100 Inrid 137 b 120 cd , Onyx 146 b 113 cd , Eso 167 a 22, Probvärde 0,0003 0,0001 NS 0,01 0,016 NS NS NS * Se tabell 2, inlednin, för försöksbetecknin Tabell 2. Ärter. Avkastnin, k/ha och relativtal, i olika områden* och under perioden Område, År, A-F Sort A-F Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant SW Clara Mätare SW Clara = 100 Inrid 116 * * Onyx * Eso 115 * ** Probvärde 0,068 NS 0,031 NS 0,09 0,09 NS 0,01 NS * Se bild 1 för områdesindelninen Tabell 3. Ärter. Odlinseenskaper och sjukdomar under perioden Tusenkornvikt, Plantor vår, Vattenhalt, Proteinhalt, Monad, daar Oräsvikt, Stjälkländ, cm Stjälkstyrka, Ärtbladmöel, Sort Antal försök Spill, k/ha SW Clara 11 19,7 250,3 22, Inrid 11 19,6 294,7 22, Onyx 11 20,0 265,9 22, Eso 9 20,8 250,9 22, Probvärde 0,036 0,0001 0,0001 NS 0,076 NS NS 0,005 0,009 Sortbeskrivninar Samtlia sorter är odlinsvärda och med tillräckli stjälkländ för skörd. SW CLARA är en sort med oda odlinseenskaper, mätare i försöken. Den var relativt lån, men hade bra stjälkstyrka. Sorten monade tidit och hade anska lå avkastnin. Den hade ett relativt litet frö med hö proteinhalt. INGRID förenar mycket hö avkastnin med oda odlinseenskaper. Sorten var hövuxen, men hade od stjälkstyrka. Fröet var mycket stort med medelhö proteinhalt. 19

22 ONYX från Frankrike har haft hö avkastnin. Den var kort och hade anska od stjälkstyrka. Sorten monade sent. Fröet var stort med hö proteinhalt. ESO är en tjeckisk sort. Sorten hade den hösta avkastninen i försöket i Småland, p.. a. viltskador fick sorten strykas i försöket i Västerötland. Sorten monade sent och hade ett relativt litet frö med medelhö proteinhalt. 20

23 Odlinstekniska försöksled Sortblandninar Sortblandninar har inått som försöksled under försökssäsonen Teorin är att ett mer heteroent plantbestånd uppvisar en större stabilitet mot sjukdomar och annan stress. Sortblandninar har inått i rödorna höstvete, höstråvete och vårvete, och i respektive röda enomfördes två till tre försök. I höstveteblandninen inick sorterna Stava och Festival, i höstråveteblandninen sorterna Tulus och Borwo och i vårveteblandninen Diskett, Quarna och KWS Alderon. De inående sorterna hade tidiare provats i försök med ott resultat. I fiur 1 jämförs skörderesultatet för blandninarna med sorterna i renbestånd. I höstråvete av sortblandninen större skörd än de inående sorterna och i höst- och vårvete lå avkastninen för sortblandninen mellan de höst och läst avkastande sorterna. Jämförs sortblandninarna med enomsnittet för de inående sorterna var höstveteblandninen lika bra som de inående sorterna, höstråveteblandninen 3 bättre än de inående sorterna och vårveteblandninen 1 bättre än de inående sorterna i enomsnitt över de olika försöken. Jämförs proteinhalterna mellan sortblandninarna och de inående sorterna var det inen skillnad för höstvete och höstråvete vilket inte var så konstit eftersom skillnaden i proteinhalt mellan de olika sorterna var mycket liten eller inen alls. I vårvete var det större skillnad i råproteinhalt mellan de inående sorterna, Quarna hade upp till 3 procent-enheter höre proteinhalt än KWS Alderon. För sortblandninen var proteinhalten 1-4-enheter höre än enomsnittet för de inående sorterna. Fiur 1. Knölskörd, k/ha, för sortblandninar i jämförelse med sorterna i renbestånd, rödorna höstvete, höstråvete och vårvete. Resultat från växtodlinssäsonen Fiur 2. Proteinhalt, av TS, för vårvetesorterna i renbestånd och i sortblandnin. 21

24 Artblandninar I försöken inick också artblandninar med åkerböna och vårvete, ärt och vårvete samt ärt och havre. Ärtförsöket i Skåne drabbades av svåra viltskador, men de försöksled som undersöks här skadades inte, i övrit har försöket kasserats. I åkerbönförsöken var det samodlin med Fanfare och vårvetessorten Diskett, och i ärtförsöken samodlades Inrid med havressorten Belinda och vårvetesorten Diskett. Åkerböna såddes med 55 robara kärnor per m 2. I samodlinsledet var antalet åkerbönkärnor 22 per m 2 och antalet vårvetekärnor 330 per m 2. För ärt ällde 100 robara kärnor per m 2 i leden med renbestånd och i samodlinleden såddes ärt med samma utsädesmänd som i renbestånd och spannmål med 125 robara kärnor per m 2. Andelen baljväxt och spannmål var densamma i samtlia försök, men i skörden varierade proportionerna baljväxt och spannmål kraftit. På de försöksplatser där förhållandena varit torra blev andelen spannmål läre. I åkerbönförsöken varierade andelen åkerböna från 35 till 90 procent. Proteinhalterna i vårvete jämförs då rödan odlats i renbestånd och tillsammans med åkerböna. I det senare fallet har proteinhalten i samodlinsledet varit höre i två av försöken, men i två försök kunde inen skillnad påvisas (fiur 3). I samodlinsförsöken med ärt har variationerna mellan försöken varit nåot mindre. Andelen ärt i skörden har varit mellan 46 och 93 procent. Samodlin med ärt har haft en större betydelse för proteinhalten i spannmålsrödorna än åkerböna. I samtlia försök har proteinhalten varit höre i samodlinsledet jämfört med renbestånd, som mest dryt två procentenheter. Effekten var störst i vårvete. Fiur 3. Skörd, k/ha, för åkerböna (sorten Fanfare) i renbestånd och i samodlin med vårvete samt proteinhalt,, i vårvete odlad i renbestånd och i samodlin med åkerböna. Resultat från fyra försök Fiur 4. Fiur 3. Skörd, k/ha, för ärt (sorten Inrid) i renbestånd och i samodlin med vårvete och havre samt proteinhalt,, i spannmålen odlad i renbestånd och i samodlin med ärt. Resultat från tre försök