Upplevelsen av kejsarsnitt hos födande kvinnor och deras partners

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Upplevelsen av kejsarsnitt hos födande kvinnor och deras partners En kvantitativ enkätstudie Författare Erika Blomgren Ingela Häggling Handledare Charlotta Ingvoldstad Uppsats i vårdvetenskap 15 hp Grundläggande nivå Vt 2011 Examinator Ulrika Pöder

2 SAMMANFATTNING Kejsarsnitt har använts som förlossningsmetod sedan slutet av 1800-talet och idag förlöses % av alla barn med kejsarsnitt. Syftet med studien var att kartlägga nyblivna föräldrars upplevelser av kejsarsnitt och deras upplevelse av bemötande och information från personalen. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader mellan födande kvinnor och deras partners samt mellan föräldrar som genomgått planerat respektive akut kejsarsnitt. Tjugo födande kvinnor och 19 partners besvarade en studiespecifik enkät under sin vistelse på BB. Resultaten visade att de som genomgått kejsarsnitt är i stort sett nöjda eller mycket nöjda med upplevelsen som helhet, samt med upplevelsen av bemötande och information från personalen. Ett fåtal personer svarade att de varken är nöjda eller missnöjda på några av frågorna. Det finns inga skillnader i upplevelse mellan föräldrarna eller mellan de som genomgått planerat respektive akut kejsarsnitt. Detta tyder på att det inte behöver spela så stor roll för förlossningsupplevelsen av vilken förlossningsmetod som används. Det viktiga verkar vara kvaliteten på bemötandet och den information som ges. Några kommentarer rörande bemötandet framkom när föräldrarna fick utrycka sig fritt i den öppna frågan. Nyckelord: Kejsarsnitt, födande kvinnor, partners, upplevelse, bemötande.

3 ABSTRACT Caesarean section has been used as a method of delivery since late 1800s and today % of all children born are delivered this way. The purpose of this study was to identify expectant parents' experiences of caesarean section and their experience of treatment and information from staff. The aim was also to investigate whether there were differences between birthing women and their partners and between parents who have undergone planned or emergency Caesarean section. Twenty birthgiving women and 19 partners responded to a study specific questionnaire during their stay at the hospital. Results showed that those who have undergone caesarean section is generally satisfied or very satisfied with the experience as overall, and with the experience of treatment and information from staff. A few people said they are neither happy nor unhappy at some of the issues. There are no differences in experience between parents or between the undergoing planned or emergency Caesarean section. This suggests that it doesn t seem to make a difference in birth experience of the delivery method used. The key seems to be quality of treatment at the information provided. Some comments on the response emerged when parents were expressing themselves freely in the open question. Keywords: Caesarean section, birthing women, partners, experience, approach

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan 1. INTRODUKTION Kejsarsnittets historia Kejsarsnitt Frekvens samt för- och nackdelar Partnerns roll vid förlossning Bemötande och information Mammors upplevelser av kejsarsnitt Bemötande i samband med kejsarsnitt Information i samband med kejsarsnitt Partners upplevelser av kejsarsnitt Skillnader mellan planerade och akuta kejsarsnitt Problemformulering Syfte Frågeställningar 5 2. METOD Design Urval Undersökningsgrupp Datainsamlingsmetod Tillvägagångssätt Bearbetning och analys Etiska överväganden RESULTAT Upplevelsen av kejsarsnitt Upplevelsen av bemötandet vid kejsarsnitt Bemötandet före kejsarsnittet Bemötandet under kejsarsnittet Bemötandet efter kejsarsnittet Upplevelsen av informationen vid kejsarsnitt Information inför kejsarsnittet Information efter kejsarsnittet Skillnader mellan planerade och akuta kejsarsnitt 15

5 3.4.1 Upplevelsen av kejsarsnitt Bemötande och information Resultat av öppen fråga DISKUSSION Resultatdiskussion Bemötande vid kejsarsnitt Information vid kejsarsnittet Jämförelse mellan de som genomgått planerat och akut kejsarsnitt Metoddiskussion Slutsats Framtida studier REFERENSER 23 Bilaga 1 Enkät 26 Bilaga 2 Följebrev 29 Bilaga 3 Formulär för inklusion 30

6 1 INTRODUKTION 1.1 Kejsarsnittets historia Kejsarsnittets historia är höljt i dunkel, dock finns viss dokumentation. Enligt Todman (2007) fanns under romartiden en lag, Lex Caesarea, som påbjöd att ingen avliden havande kvinna fick begravas utan att fostret avlägsnats ur hennes kropp. Namnet kommer inte från Julius Caesar, utan från verbet caedere som betyder skära. Tidigt utfördes kejsarsnitt för att försöka rädda livet på fostret hos en död eller döende havande kvinna. Ett par fall på och 1300-talen finns där kejsarsnitt genomförts och barnet räddats till livet. Första dokumenterade fallet där både mamma och barn överlevde är från 1500-talet i Schweiz. En bonde, Jacob Nufer, rapporterade att han utfört ett kejsarsnitt på sin fru efter att hon under flera dagar haft värkarbete. Frun överlevde mirakulöst och födde senare fem barn till. Historiker ifrågasätter dock sanningshalten i berättelsen. Under talet började obstetriker runtom i världen att utföra kejsarsnitt med större och större framgång (Todman, 2007). I slutet av 1800-talet minskade också riskerna för kvinnorna vid ingreppet i och med bättre anestesimetoder. Fortfarande var mortaliteten hög men många av de äldre ingreppen som symfyseotomi (vidgande snitt i bäckenet), inre vändningar och styckning av fostret, allt för att rädda mammans liv, kunde avskaffas (Andolf, 2008). För bara 100 år sedan var dödsfall i samband med graviditet och förlossning primär dödsorsak för kvinnor i fertil ålder, där blödningar och sepsis var vanligast (Sundström, 2009). 1.2 Kejsarsnitt Kejsarsnitt är en förlossningsmetod där man via operation direkt in i livmodern tar ut barnet. Det klassiska kejsarsnittet utförs transversalt genom buken och livmodern (Lindskog, 2004). Det finns tre grupper av kejsarsnitt; planerade, akuta och omedelbara (urakuta). Planerade kejsarsnitt utförs före det att värkarbetet påbörjats. Det kan planeras långt innan beräknad förlossning eller bara någon dag innan. Anledningar till att ett planerat kejsarsnitt utförs är att fostret ligger i sätesändläge i livmodern, placenta praevia, trångt bäcken, två eller fler tidigare utförda kejsarsnitt och på begäran av modern, så kallad humanitär indikation. Ett akut kejsarsnitt utförs efter påbörjat värkarbete och har ofta en tidsangivelse när barnet ska vara ute ur livmodern. Ett akut kejsarsnitt utförs när det förekommer risk för skada på mor eller barn. Det kan röra sig om utebliven progress av förlossningen, blödning eller hotande syrebrist hos barnet. Urakut kejsarsnitt innebär att barnet ska vara ute ur livmodern inom tio minuter och beror oftast på placentaavlossning med fosterasfyxi eller rikliga blödningar (Stjernholm, 2007; Hildingsson, 2009). Kejsarsnitt kan utföras med spinalanestesi, epiduralanestesi eller generell anestesi. Den vanligaste 1

7 metoden är spinalanestesi både vid planerade och akuta kejsarsnitt. De regionala blockaderna anses utgöra en mindre risk för mor och barn än den generella anestesin. Dessutom får mamman vara vaken och närvara vid sitt barns födelse. Oftast tillåts då även partnern att närvara i operationssalen och får uppleva barnets födelse. Vid urakuta kejsarsnitt används alltid generell anestesi då det inte finns tid att lägga spinalblockad (Irestedt, Halldin, & Lindahl, 2005) Frekvens samt för- och nackdelar Antalet kejsarsnitt ökade kraftigt i Sverige under 70-talet då man med modern anestesi kunde minska riskerna för mamman. Fler kejsarsnitt utfördes också på fosterindikation i och med att CTG (cardiotocografi) togs i bruk som fosterövervakning och hotande fosterasfyxi bättre kunde diagnostiseras. I Sverige var kejsarsnittsfrekvensen år 2005 ungefär 17 %, med viss geografisk variation. Ungefär hälften av alla kejsarsnitt är planerade och hälften är akuta (Hildingsson, 2009). Det finns även kulturella skillnader och önskemål vilket ger något högre frekvens av kejsarsnitt hos vissa invandrargrupper. Att antalet kejsarsnitt har ökat under senaste 25 åren har man ingen egentlig förklaring till. De så kallade humanitära kejsarsnitten har ökat, men dock inte med den procentuella mängden att det kan förklara ökningen. Tänkbart är att mödrarna blivit äldre vilket ökar risken för kejsarsnitt. Det är även vanligare med flerbarnsfödslar vilket ofta föranleder planerade kejsarsnitt (Andolf 2008). I ett citat från Andolf (2008, s 602) sägs Att ha en låg kejsarsnittsfrekvens är inte ett mål i sig. Målet måste vara en frisk mamma och ett friskt barn. Nuförtiden har läkare blivit mer benägna att föreslå kejsarsnitt, nyttan är idag större än riskerna. Nu förlöses cirka 80 % av alla barn som ligger i sätesändläge via kejsarsnitt, jämfört 60 % år Kejsarsnittet har medfört fördelar och nytta för både barn och mammor. När mammorna har trånga bäcken eller föreliggande moderkaka skulle, utan kejsarsnittets hjälp, både mamma och barn sannolikt avlida. Även för extremt stora barn, som riskerar att fastna i bäckenet, har kejsarsnittet minskat riskerna för både barn och mamma. Några nackdelar med kejsarsnitt som förlossningsmetod är att mamman i framtiden löper ökad risk för livmoderbristning, framförliggande moderkaka och blödningar under graviditet. Större blödningar under själva förlossningen är även vanligare vid kejsarsnitt än vid vaginal förlossning. Statistiskt finns även påvisad ökning av astma hos barn förlösta via kejsarsnitt (Karlsson, 2008). På Akademiska sjukhuset i Uppsala genomgick totalt 4152 kvinnor en förlossning under Av dem förlöstes 644 av kvinnorna med kejsarsnitt, vilket är 15,5 % av det totala antalet förlossningar. Planerade kejsarsnitt utgjorde 6,2 % av det totala antalet förlossningar, 8,3 % var akuta kejsarsnitt och 1 % var urakuta kejsarsnitt (Lokal förlossningsstatistik, 2010). 2

8 1.2.2 Partnerns roll vid förlossning Pappor har enligt Hildingsson och medarbetare (2011) varit närvarande vid förlossningar sedan 1960-talet. Kvinnor som hade sin partner med sig vid förlossningen upplevde mindre smärta, behövde mindre smärtstillande och hade en bättre upplevelse av barnafödandet. Sedan 1970-talet har blivande pappor i Sverige uppmuntrats att delta i föräldrautbildning, närvara vid förlossningen och tidigt skapa band mellan sig och barnet. Sedan mitten av 1980-talet finns studier om pappors känslor, perspektiv, motivation och förväntningar vid en förlossning. Men den mesta forskningen har varit om pappans stödjande roll under förlossningen och inte om hans egen upplevelse (Hildingsson, Cederlöf, & Widén, 2011). 1.3 Bemötande och information Bemötandet och informationen i vården är reglerad enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763). Där står att hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär bland annat att den ska bygga på patientens självbestämmande och att den ska främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen (SFS, 1982:763). Enligt en studie har nästan 40 % av de svarande någon gång blivit illa bemötta i vården. En stor grupp av dem som blivit illa bemötta var kvinnor. I denna studie upplevde de flesta att de fått tillräckligt med information. Att ge god information leder alltså inte alltid till ett gott bemötande, men både god information och ett gott bemötande är en stor del av en god vård (Jakobsson, 2007). I en studie om förlossningsrädsla beskrivs att förutom rädsla för mammans och barnets hälsa var både män och kvinnor oroade över bemötandet och kompetensen hos personalen (Eriksson, Westman, & Hamberg, 2006). 1.4 Mammors upplevelser av kejsarsnitt Kejsarsnitt kan för många kvinnor upplevas som den optimala förlossningen då de förväntar sig att föda säkert och smärtfritt. Andra kvinnor upplever det tvärtom då de istället kan känna sig utelämnade, maktlösa och rädda när förlossningen avslutas med kejsarsnitt, kanske efter ett påbörjat förlossningsarbete. Förväntningarna på en kommande förlossning kan påverka upplevelsen och därmed kan man säga att negativa förväntningar ofta ger negativa upplevelser (Sjölund Alsberg & Wiger, 2010). Enligt Hildingsson (2009) löper kvinnor som genomgått ett akut kejsarsnitt större risk för en negativ förlossningsupplevelse. Det är också vanligare med förlossningsrädsla hos dessa kvinnor vid efterföljande graviditeter, och de önskar då ofta ett planerat kejsarsnitt. Enligt en skotsk studie (Porter, van Teijlingen, Chi Ying Yip, & Bhattacharya, 2007) var 81 % av de deltagande kvinnorna nöjda med upplevelsen av sitt kejsarsnitt. Däremot beskrev 42 % olika faktorer som oroat 3

9 dem. De vanligaste orosmomenten var dålig kommunikation, rädsla, oro över att de skulle gå miste om själva förlossningen och tiden precis efter eller andra känslor Bemötande i samband med kejsarsnitt Sundström (2009) berättar om en intervjustudie från Sundbyberg, gjord på kvinnors upplevelser av barnafödande, vaginalt som kejsarsnitt. Där framkom det att bemötandet från personalen i samband med förlossningen är det som primärt ger kvinnorna deras totalupplevelse av förlossningen. Minnet av smärtor, svåra bristningar eller utdraget förlopp dämpas om de har upplevt sig respekterade och sedda i sin situation. Kvinnorna som deltog betonade delaktighetsupplevelse och trygghet som synnerligen viktigt (Sundström, 2009). Få studier är gjorda kring bemötande i samband med kejsarsnitt, men en studie har visat att kvinnor anser sig behöva mer stöd av personalen och bättre förståelse för effekten av deras samverkan (Fenwick, Gamble, & Mawson, 2003) Information i samband med kejsarsnitt Det är viktigt att informera kvinnan som ska genomgå kejsarsnitt om möjligt före och alltid under kejsarsnittet om vad som ska göras, varför det ska göras, hur det görs och när det ska göras. Under operationen finns alltid mycket personal på operationssalen, anestesipersonal, operationspersonal samt personal för att ta hand om det nyfödda barnet. Vid själva kejsarsnittet har anestesipersonalen stor betydelse för trygghet och information eftersom det är de som finns närmast kvinnan då. Det är nödvändigt med en god personaldisciplin och att lugn och avstressning råder i operationssalen (Irestedt, Halldin, & Lindahl, 2005). Enligt en enkätstudie tycker 97 % av de blivande mammorna att informationen om riskerna med kejsarsnitt är viktigt att få veta i förväg. De flesta av dem visste inte vilka risker som finns med kejsarsnitt trots att majoriteten närvarat vid föräldrautbildningen (Lothian, 2007). 1.5 Partners upplevelser av kejsarsnitt Enligt en svensk studie (Johansson, Rådestad, Rubertsson, Karlström, & Hildingsson, 2010) föredrar få blivande pappor, endast 6,4 %, kejsarsnitt framför vaginal förlossning när deras barn ska födas. En engelsk studie visar att 81 % av papporna var angelägna om att få följa mamman under förlossningen. Den visar också att förlossning via kejsarsnitt upplevdes mer traumatiskt. Vidare visas att mamman underskattade pappans positiva upplevelse av förlossningen och tyckte att de var till större hjälp än vad pappan själv tyckte (Chan & Paterson-Brown, 2002). Deave och Johnson (2008) beskriver hur fäderna ofta känner sig exkluderade och bortglömda vid beslut om akut kejsarsnitt. De känner sig även ofta missyckade som stöd då de många gånger upplever att de inte 4

10 har nån uppgift och att personalen pratar sig eget språk och riktar sig till enbart mamman. En sammanställande artikel av Genesoni & Tallandini (2009) visade att det var vanligt att papporna kände sig hjälplösa, meningslösa, oroliga och att de behövde psykologiskt stöd under förlossningen. En enkätundersökning gjord av Hildingsson och medarbetare (2011) visar att barnmorskans handlingar är mycket viktiga för partnerns upplevelse av förlossningen. Stöd, närvaro och information om förlossningens progress är de tre viktigaste aspekterna för att de ska få en positiv förlossningsupplevelse (Hildingsson, Cederlöf, & Widén, 2011). 1.6 Skillnader mellan planerade och akuta kejsarsnitt Enligt en studie av Karlström och medarbetare (2007) var det ingen skillnad på kvinnornas smärta beroende på om kejsarsnittet var planerat eller akut. Däremot var risken för en negativ förlossningsupplevelse 80 % högre om kvinnan genomgått ett akut kejsarsnitt (Karlström, Engström-Olofsson, Norbergh, Sjöling, & Hildingsson, 2007). 1.7 Problemformulering En genomgång av litteratur som finns visar att det finns ett begränsat utbud av studier om upplevelser av förlossning och kejsarsnitt. Än färre studier finns i jämförande syfte föräldrarna emellan. En studie som gjorts (Chan & Paterson-Brown, 2002) visar att mammornas uppfattning av hur papporna upplever förlossningen inte alltid stämmer. Genom att jämföra födande kvinnor och deras partners upplevelser med samma enkät hoppas författarna få en mer tillförlitlig bild av hur de födande kvinnorna och deras partners upplever kejsarsnitt, samt omhändertagandet och informationen i samband med detta, och om det finns skillnader i deras upplevelser. En jämförelse mellan de som genomgått planerat och akut kejsarsnitt kan visa om det finns skillnader i deras upplevelser. 1.8 Syfte Syftet med studien var att kartlägga nyblivna föräldrars upplevelser av kejsarsnitt och deras upplevelse av bemötande och information från personalen. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader mellan födande kvinnor och deras partners samt mellan föräldrar som genomgått planerat respektive akut kejsarsnitt. 1.9 Frågeställningar 1. Hur upplever nyblivna föräldrar sitt kejsarsnitt? 2. Hur upplever nyblivna föräldrar bemötande och information vid kejsarsnitt? 3. Är det skillnad mellan födande kvinnor och deras partners upplevelse av kejsarsnitt samt 5

11 upplevelsen av bemötande och information vid kejsarsnitt? 4. Är det skillnad på upplevelsen av kejsarsnitt samt upplevelsen av bemötande och information vid kejsarsnitt beroende på om kejsarsnittet är planerat eller akut? 2. METOD 2.1 Design Undersökningen utfördes som en kvantitativ jämförande tvärsnittsstudie. Enkäter med främst slutna frågor lämnades till födande kvinnor som nyligen genomgått kejsarsnitt samt till deras partner. Resultaten från föräldrarna som genomgått planerade respektive akuta kejsarsnitt jämfördes för att identifiera skillnader i upplevelserna. 2.2 Urval Inklusionen skedde fortlöpande på kvinnoklinikens BB-avdelningar på ett universitetssjukhus i Mellansverige under vecka Deltagarna i studien var de svensktalande, frivilliga, nyblivna födande kvinnor och partners vars fullgångna barn förlösts med kejsarsnitt under studiens datainsamlingsperiod. Både planerade och akuta kejsarsnitt inkluderades. Under en normal vecka utförs cirka tio kejsarsnitt på berörd klinik. Enkäterna lämnades på grund av studiens tidsram endast ut under fyra veckor, men författarna räknade med att under den tiden få in tillräckligt med svar för att kunna besvara studiens frågeställningar. Exkluderade ur studien var de kvinnor som fysiskt mådde väldigt dåligt efter kejsarsnittet, samt de vars barn lidit stor skada eller avlidit i samband med kejsarsnittet. Urakuta kejsarsnitt inkluderades ej Undersökningsgrupp Under datainsamlingsperioden, från vecka 10 till och med vecka 13, utfördes på den berörda kliniken 50 kejsarsnitt. Av dessa erhölls enkäter från 18 par samt tre enstaka där endast en person i föräldraparet valde att delta. Totalt 39 enkäter erhölls. Antalet exkluderade från studien var fyra, två på grund av urakut kejsarsnitt samt två på grund av prematurt barn. Tre par avböjde medverkan. Av de föräldrar som tillfrågats om medverkan i studien var svarsfrekvensen 81 %, se tabell 1. 6

12 Tabell 1: Svarsfrekevens Antal kejsarsnitt 50 Antal föräldrar 100 Antal exkluderade föräldrar 8 Antal möjliga att tillfråga 92 Antal möjliga som ej tillfrågats 44 Antal tillfrågade 48 Antal som avböjt deltagande 9 Antal som accepterat deltagande 39 Svarsfrekevens i % av tillfrågade 81 % Av de svarande var 20 födande kvinnor och 19 partners. Majoriteten, 72 % (av n=39) hade genomgått ett planerat kejsarsnitt. Av de som svarat på frågan var det för 39 % det första kejsarsnittet och 61 % svarade att de genomgått kejsarsnitt tidigare (två personer hade inte svarat på frågan). Den vanligaste orsaken till att det gjordes kejsarsnitt var barnets läge (36 %), tätt följt av tidigare kejsarsnitt, dålig progress av förlossningen, fysiska aspekter hos mamman och psykiska aspekter hos mamman, se figur 1. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Figur 1. Anledning till kejsarsnitt, enligt de 39 som deltog i studien. På frågan om hur de svarande bedömde sin kunskap om kejsarsnitt före förlossningen svarade de flesta, 69 % (av n=39) att de hade ganska bra kunskap, nio stycken (23 %) svarade mycket bra kunskap, två stycken varken bra eller dålig kunskap och en person, svarade ganska dålig kunskap. 7

13 Något fler födande kvinnor än partners upplevde att deras kunskap om kejsarsnitt före förlossningen var mycket bra, dock var skillnaden inte signifikant enligt Mann-Whitney U-test (p=0,245), se figur 2. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Kvinnor Partners 10% 0% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Figur 2. Kunskap om kejsarsnitt före förlossningen i procentuell uppdelning (av n=39). Kunskapen om kejsarsnitt före förlossningen hade de svarande i huvudsak fått från personalen på förlossningen (41 %). På frågan hade 33 % av de svarande skrivit själva under annat att de fått sin kunskap från tidigare erfarenheter/tidigare kejsarsnitt, varför detta svar i statistikberäkningarna fick ett eget alternativ. Övriga kunskapskällor hade jämn svarsfördelning. Endast en person ansåg sig ha fått sin kunskap från föräldrautbildningen. En del av de svarande har markerat mer än ett alternativ, se figur 3. 8

14 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Figur 3 Kunskapskällor till information om kejsarsnitt i procentuell fördelning (av n=39). 2.3 Datainsamlingsmetod En enkät med slutna frågor lämnades till samtliga deltagare (se bilaga 1). Samma enkät användes till både födande kvinnor och deras partners. Enkäten utformades av författarna med stöd från litteraturen (Hansagi & Allebeck, 1994). Frågorna utvecklades efter genomgång av tidigare gjorda studier samt författarnas egna kliniska erfarenhet och är inte baserad på något befintligt instrument. Enkäten bestod av arton frågor. Fråga 1-6 ses som bakgrundsfrågor, de berörde vilken roll den svarande har, om kejsarsnittet var planerat eller akut, av vilken anledning kejsarsnittet utfördes, om den svarande tidigare genomgått kejsarsnitt samt kunskapen om kejsarsnitt före förlossningen och var de inhämtat den kunskapen. Fråga 11, 16 och 17 berörde upplevelsen av kejsarsnittet och besvarade uppsatsens första frågeställning. Övriga frågor, nummer 7-10, berörde bemötande och information före, under och efter kejsarsnittet. De frågorna tillsammans med den sista frågan, nummer 18, som var en öppen fråga där den svarande fick skriva eventuella kommentarer och förslag till förbättringar av bemötande och information vid kejsarsnitt, besvarade uppsatsens andra frågeställning. För att besvara uppsatsens tredje och fjärde frågeställning gjordes jämförande analyser mellan födande kvinnor och deras partners samt mellan planerade och akuta kejsarsnitt. De 9

15 flesta av enkätens frågor hade svarsalternativ som följer en ordinalskala med tre till fem svarsalternativ, se bilaga Tillvägagångssätt Enkäten delades ut av personalen på BB till de nyblivna föräldrarna när de fortfarande var inskrivna på BB-avdelningarna. Det totala antalet kejsarsnitt som utfördes kontrollerades av författarna som hade tillgång till sjukhusets operationsplaneringsprogram. Från det dokumenterades endast antalet gjorda kejsarsnitt varje dag och därmed inga personuppgifter. För att kontrollera bortfallet var personalen ombedd att fylla i ett formulär för varje utfört kejsarsnitt där de fick markera om paret tillfrågades att delta i studien eller ej och om de direkt avböjde medverkan. I formuläret fanns inklusions- samt exklusionskriterierna för studien tydliggjorda (se bilaga 3). Enkäterna fanns under datainsamlingsperioden i en märkt mapp i de tre receptionerna på BB-avdelningarna. Till varje enkät bifogades ett följebrev med information om studien (se bilaga 2). I följebrevet framgick tydligt syftet med studien samt att medverkan var helt frivillig och inte skulle påverka deras fortsatta vård. Där stod även att de, efter att enkäten var ifylld och lagd i bifogat kuvert, skulle lämna den till personalen i receptionen. På receptionen hade personalen en annan märkt mapp för ifyllda enkäter där enkäterna samlades. Avdelningschefen för förlossningen och BB-avdelningarna samt verksamhetschefen för obstetrik (genom en överläkare på BB) gav tillstånd för att genomföra studien (se bilaga 4). 2.5 Bearbetning och analys Insamlade data från enkäter analyserades med hjälp av SPSS-programmet. Variationer inom grupperna, födande kvinnor respektive deras partners, analyserades med frekvensanalys. Skillnaderna mellan de olika grupperna jämfördes parvis med Mann Whitney U-test med signifikansnivån 0,05 (Ejlertsson, 2003). Frågorna 1-4, 6-7, 14, sammanställdes deskriptivt. 2.6 Etiska överväganden Frågorna kring den egna upplevelsen av kejsarsnittet kan upplevas som personliga och känsliga, dock förtydligade informationsbrevet i enlighet med etiska riktlinjer (Centrala Etikprövningsnämnden [EPN], u.d.) frivilligheten i medverkandet. Deltagarna upplystes om att deltagande eller ickedeltagande inte på något sätt skulle påverka den vård de fick under sjukhusvistelsen. Enkäterna lämnades in helt anonymt och svaren kan inte härledas till den svarande (EPN, u.d.). Enligt CODEX - Regler och Riktlinjer för forskning (2011) behövs inget etiskt godkännande av studier på högskolenivå. 10

16 3. RESULTAT 3.1 Upplevelsen av kejsarsnitt Större delen av föräldrarna (69 % av n=39) kände sig mycket eller ganska lugna inför kejsarsnittet, 23 % svarade att de var ganska oroliga. Två personer var mycket oroliga inför kejsarsnittet, båda två var födande kvinnor. De födande kvinnorna var något mer oroliga inför kejsarsnittet än deras partners, se figur 4. Men enligt Mann-Whitney U-test fanns ingen signifikant skillnad (p=0,123). 70% 60% 50% 40% 30% 20% Kvinnor Partners 10% 0% Mycket lugn Ganska lugnvarken lugn eller orolig Ganska orolig Mycket orolig Figur 4. Lugn eller orolig före kejsarsnittet i procentuell fördelning (av n=39). På frågan om kejsarsnittet påverkat deras inställning att genomgå ytterligare förlossningar svarade 62 % (av n=39) nej. Åtta personer hade ingen åsikt i den frågan, sju (18 %) svarade att kejsarsnittet faktiskt hade påverkat deras inställning. Fem föräldrar tyckte att kejsarsnittet påverkat deras inställning till ytterligare förlossningar positivt och för två stycken hade inställningen blivit mer negativ. 3.2 Upplevelsen av bemötandet vid kejsarsnitt Föräldrarna som svarat på enkäten var nöjda med bemötandet de fått av all personal på sjukhuset. Ingen har svarat att de blivit ganska dåligt eller mycket dåligt bemötta varken före, under eller efter kejsarsnittet Bemötandet före kejsarsnittet På frågan om hur de svarande blivit bemötta av personalen före kejsarsnittet svarar de flesta (72 % av n=39) mycket bra och 26 % svarade ganska bra. En person svarade varken bra eller dåligt. Det 11

17 var ingen skillnad i hur de födande kvinnorna och deras partners hade svarat i denna fråga (Mann- Whitney U-test p=0,733) Bemötandet under kejsarsnittet Under kejsarsnittet var föräldrarna mycket nöjda med bemötandet, 90 % ansåg att bemötandet var mycket bra. Tre personer upplevde bemötandet som ganska bra och en person tyckte att bemötandet var varken bra eller dåligt. Det var ingen skillnad i hur de födande kvinnorna och deras partners hade svarat i denna fråga (Mann-Whitney U-test p=0,262) Bemötandet efter kejsarsnittet Bemötandet på BB-avdelningarna efter kejsarsnittet var större delen av de svarande (77 % av n= 37) också mycket nöjda med. Svarsalternativet ganska nöjd valde 18 % av föräldrarna och två personer hade inte svarat alls på frågan. Enligt Mann-Whitney U-test (p=0,329) finns ingen signifikans mellan födande kvinnor och deras partners i skillnaden mellan svarsalternativen mycket nöjd och ganska nöjd, se figur 5. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Kvinnor Partners 10% 0% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Ej svarat Figur 5. Bemötandet efter kejsarsnittet i procentuell fördelning (av n=37). 3.3 Upplevelsen av informationen vid kejsarsnitt Information inför kejsarsnittet De allra flesta, 87 % av n=39, upplevde att de fick lagom mängd information, två stycken tyckte att de fått för mycket information och en person tyckte att den fått för lite information. Fördelningen mellan födande kvinnor och deras partners var mycket jämn. 12

18 Innehållet i informationen upplevdes som mycket bra av hälften av de nyblivna föräldrarna, 36 % tyckte innehållet i informationen var ganska bra och 10 % svarade varken bra eller dåligt. Ingen fyllde i alternativen ganska dåligt och mycket dåligt. Mellan födande kvinnor och deras partners avseende svarsalternativen mycket bra och ganska kan det tyckas som om det finns skillnad i frågeställningen rörande innehållet i information. Ingen signifikant skillnad finns dock enligt Mann- Whitney U-test (p=0,489), se figur 6. 70% 60% 50% 40% 30% 20% Kvinnor Partners 10% 0% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Ej svarat Figur 6. Innehållet i informationen före kejsarsnittet i procentuell fördelning (av n=39). På frågan om hur välinformerade föräldrarna var om varför deras förlossning skulle ske med kejsarsnitt svarade 92 % av n= 39 mycket eller ganska väl informerade. Ingen använde sig av alternativen dåligt informerad och mycket dåligt informerad. Bland de födande kvinnorna upplevde 60 % att de var mycket väl informerade jämfört med 74 % av deras partners, se figur 7. Enligt Mann-whitney U-test var det inte heller här någon signifikant skillnad mellan grupperna (Mann- Whitney U-test p=0,36). 13

19 80% 70% 60% 50% 40% 30% Kvinnor Partners 20% 10% 0% Mycket väl informerad Ganska väl informerad Varken bra eller dåligt informerad Ganska dåligt informerad Mycket dåligt informerad Figur 7. Informerade om varför det blev kejsarsnitt i procentuell fördelning (av n=39) Information efter kejsarsnittet På frågan om hur nöjda de svarande var med den information de fått efter kejsarsnittet svarade 87 % av n= 37 mycket eller ganska bra (två personer hade inte svarat på frågan). En tendens till skillnad kan anas mellan grupperna avseende svaren mycket bra informerad och ganska bra informerad. Fler partners tyckte att de fått mycket bra information medan de födande kvinnorna tyckte att informationen var ganska bra. Men enligt Mann-Whitney U-test var skillnaden inte signifikant (p = 0,114), se figur 8. 14

20 70% 60% 50% 40% 30% 20% Kvinnor Partners 10% 0% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Ej svarat Figur 8. Information efter kejsarsnittet i procentuell fördelning (av n=37). Den information de fått efter kejsarsnittet fick större delen av de svarande bara muntligt (54 %), 39 % fick både skriftlig och muntlig information och bara ett par stycken fick endast skriftlig information. 3.4 Skillnader mellan planerade och akuta kejsarsnitt Upplevelsen av kejsarsnitt Det var ingen signifikant skillnad i orosnivån före kejsarsnittet beroende på om det var ett planerat eller ett akut kejsarsnitt (Mann-Whitney U-test p=0,184 ). Ingen som genomgått akut kejsarsnitt var mycket oroliga vilket däremot två som genomgått planerat kejsarsnitt svarat, se figur 9. 70% 60% 50% 40% 30% 20% Planerade Akuta 10% 0% Mycket lugn Ganska lugn Varken lugn eller orolig Ganska orolig Mycket orolig Figur 9. Orosnivå före kejsarsnittet i procentuell fördelning (av n=39). 15

21 Av de som genomgått planerat kejsarsnitt var det fem som tyckte att upplevelsen påverkat deras inställning till ytterligare förlossningar positivt och för en person hade inställningen påverkats negativt. Bland de som genomgått akut kejsarsnitt var det bara en person som hade ändrat sin inställning och det på ett negativt sätt Bemötande och information Det fanns ingen signifikant skillnad avseende bemötande före, under och efter kejsarsnittet mellan akut respektive planerat kejsarsnitt enligt Mann Whitney U-test (p=0,403, p=0,286 respektive p=0,188). Mängden av information tyckte de flesta var lagom, dock var det två personer som genomgått planerat kejsarsnitt som ansåg att de fått för mycket information och en som genomgått akut kejsarsnitt som tyckte att informationen var för knapphändig. Avseende innehållet i informationen fanns ingen signifikant skillnad (Mann-Whitney U-test p=0,6), se figur % 50% 40% 30% 20% Planerade Akuta 10% 0% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Figur 10. Innehållet i informationen före kejsarsnittet i procentuell fördelning (av n=39). När det gäller informationen föräldrarna fick efter kejsarsnittet kan det tyckas vara en skillnad vid anblick av det procentuella diagrammet att de som genomgått akut kejsarsnitt var något mindre nöjda. Skillnaden är dock inte signifikant (Mann-Whitney U-test p=0,246), se figur

22 70% 60% 50% 40% 30% 20% Planerade Akuta 10% 0% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Ej svarat Figur 11. Informationen efter kejsarsnittet i procentuell fördelning (av n=39). 3.5 Resultat av öppen fråga En tredjedel av alla svarande skrev en kommentar på den sista frågan i enkäten som var en öppen fråga för övriga åsikter om informationen och bemötandet vid kejsarsnittet. En kommentar om informationen i samband med kejsarsnittet var att skriftlig information önskats, en annan skrev att muntlig och skriftlig information skiljde sig åt. En person tyckte att informationen skiljde sig åt beroende på vem de talade med. En pappa skrev att det var svårt att hinna få all information när han hade en treåring att ta hand om hemma. Kommentarer om bemötandet som kom fram i den öppna frågan var att man på BB ska respektera patientens åsikter, att personalen på BB kan vara mer lyhörd och två personer skrev att personalen inte ska se ner på kejsarsnitt som förlossningsmetod. Övriga åsikter om upplevelsen av kejsarsnittet var att väntetiden var lång vid inskrivningen, beslutet om ett akut kejsarsnitt kunde få gå fortare och två personer önskade bättre hjälpmedel på BB så som gåbord och toalettförhöjning. 4. DISKUSSION De som genomgått kejsarsnitt är i stort sett nöjda eller mycket nöjda med sin upplevelse, samt med upplevelsen av bemötande och information från personalen. Ett fåtal personer svarade att de varken var nöjda eller missnöjda på några av frågorna. Det finns inga skillnader i upplevelse mellan föräldrarna eller mellan de som genomgått planerat respektive akut kejsarsnitt. Några kommentarer rörande bemötandet framkom när föräldrarna fick utrycka sig fritt i den öppna frågan. 17

23 4.1 Resultatdiskussion Av de som besvarade enkäten var det ingen som använde sig av alternativen ganska dålig och mycket dålig på någon av frågorna, vilket måste ses som positivt. De som genomgår kejsarsnitt är nöjda med upplevelsen, bemötandet och den information de får i samband med kejsarsnittet. Detta överensstämmer med en tidigare studie av Porter och medarbetare (2007) där 81 % av de som genomgick kejsarsnitt var nöjda med upplevelsen. Det kan inte heller ses någon signifikant skillnad på något av områdena mellan grupperna födande kvinnor och deras partners eller planerade och akuta kejsarsnitt. Den deskriptiva analysen tyder på att grupperna ofta har svarat likartat vilket kan uppfattas som att bemötande och information sker anpassat till varje individ och de tidigare kunskaper och erfarenheter den individen har. Med i beaktandet måste tas att det är ett litet undersökningsmaterial, att skillnaderna inte blev signifikanta kan i vissa fall bero på att undersökningsgrupperna var för små. Dessutom kan det vara svårt att göra en bedömning av sin upplevelse så snart inpå en förlossning. En studie gjord av Waldenström (2004) kommer fram till att upplevelsen av en förlossning ändras över tid. Ofta från positiv upplevelse till en mindre positiv upplevelse, detta eftersom det direkt efter födseln finns en lättnad över att förlossningen är över och att barnet mår bra Bemötande vid kejsarsnitt Bemötandet under hela vårdtiden upplevs av de nyblivna föräldrarna som bra. Över 95 % av de svarande upplevde att de blev mycket bra eller ganska bra bemötta under hela vårdtiden. Däremot kom det fram vissa åsikter angående bemötandet i den sista öppna frågan i enkäten. Där var det två föräldrar som skrev att personalen inte ska se ner på kejsarsnitt som förlossningsmetod. Det skulle kunna vara intressant att undersöka om det verkligen förhåller sig så att personalen tycker att kejsarsnitt är ett sämre sätt att föda barn på. En svensk studie visade att barnmorskor i allmänhet tycker att kejsarsnittsfrekvensen är för hög (15 20 %), de tycker att den borde ligga på 11,5 %. Men många tyckte också att det var en kvinnas rätt att få föda med kejsarsnitt och att det var det bästa för en kvinna med förlossningsrädsla (Gunnervik, Josefsson, Sydsjö, & Sydsjö, 2010). En annan svensk studie kom fram till att kejsarsnitt på grund av förlossningsrädsla enligt barnmorskor och obstetriker är en stor orsak till den ökande kejsarsnittsfrekvensen. De förstod kvinnorna som önskade kejsarsnitt men tyckte inte att det var någon bra lösning för de med förlossningsrädsla (Karlström, Engström-Olofsson, Nystedt, Thomas, & Hildingsson, 2009). Andra åsikter som kom fram i den öppna frågan var att personalen måste respektera patientens åsikter och vara mer lyhörd. En studie visar att ett av de vanligaste orosmomenten inför en 18

24 förlossning var dålig kommunikation med personalen (Porter et al., 2007) och en studie av Eriksson och medarbetare (2006) visar att förlossningsrädsla även handlar om oro över bemötande och kompetens hos personalen. Även om de flesta i vår studie var nöjda med personalens bemötande är det allvarligt att några inte tyckte att de blev respekterade. Målet måste vara att alla är nöjda med vården Information vid kejsarsnittet Föräldrarna i undersökningen var i stort sett nöjda med informationen de fått på BB i samband kejsarsnittet. Ingen av de svarande använde sig av alternativen ganska dålig och mycket dålig. I en australiensisk studie tillfrågades mammor och pappor om de fått tillräckligt med information i samband med inskrivning och BB-vistelse efter förlossning. I den studien var det större variation i vilka svarsalternativ som använts. En fjärdedel av alla pappor tyckte att informationen de fick var dålig eller mycket dålig och över hälften av mammorna hade velat ha mer tid med barnmorskan (McKellar, Pincombe, & Henderson, 2006). Här kan också diskuteras om materialet i författarnas studie är för litet eller om svensk sjukvårdspersonal faktiskt har kommit längre vad gäller information till föräldrar som genomgått kejsarsnitt. I stort sett alla tillfrågade tyckte att mängden av information de fick inför kejsarsnittet var lagom. Enligt tabellerna i resultatdelen ser det ut som om de födande kvinnorna tyckte att innehållet i informationen var bättre (figur 6) men deras partners ansåg sig bättre informerade om anledningen till kejsarsnittet (figur 7). Bra information verkar alltså handla om mer än innehållet i informationen. Jakobsson (2007) beskriver i en studie att 40 % blivit illa bemötta i vården men de allra flesta tyckte att informationen var tillräckig. Enligt det resultatet ledde inte tillräcklig information till att bemötandet uppfattades som bra. På frågan om informationen efter kejsarsnittet svarade fler partners att de fått mycket bra information medan de födande kvinnorna svarade att informationen var ganska bra. Detta kanske kan bero på att den som fött barnet faktiskt behöver mer information efter ett kejsarsnitt. Mycket av informationen efter handlar om hur kvinnans kropp ska läka Jämförelse mellan de som genomgått planerat och akut kejsarsnitt Det var ingen signifikant skillnad på upplevelsen av kejsarsnittet för de som var planerade och akuta, de flesta tyckte att upplevelsen var positiv. De som genomgått planerat kejsarsnitt upplevde att deras inställning till ytterligare förlossningar påverkats positivt. Enligt en tidigare studie var risken för en negativ förlossningsupplevelse 80 % högre om kejsarsnittet var akut än om det var 19

25 planerat. De som genomgått planerat kejsarsnitt hade således en positivare förlossningsupplevelse (Karlström et al., 2007). Även i vår studie var den positiva attitydförändringen hos de planerade kejsarsnitten större vilket kan jämföras med Karlströms resultat. I tidigare studie jämfördes kvinnor som genomgått vaginal förlossning med de som genomgått kejsarsnitt. Det visade sig att de som genomgått planerat kejsarsnitt var mest nöjda med sin förlossning. Efter dem kom de som genomgått en okomplicerad vaginal förlossning, urakut kejsarsnitt och sist, alltså de som var minst nöjda, var de som genomgått vaginal förlossning med sugklocka. Det var dessutom signifikant lägre antal komplikationer för mor och barn för de som genomgick planerat kejsarsnitt jämfört med de som fick en vaginal förlossning. Även i denna studie upplevs förlossningen mer positiv vid planerat kejsarsnitt än vid akut kejsarsnitt (Schindl et al., 2003). Anledningen till att ingen skillnad ses i vår undersökning kan bero på ett litet undersökningsmaterial men kanske också på bättre information till de som genomgick akut kejsarsnitt. 4.2 Metoddiskussion Den enkät som använts i denna studie är utformad av författarna själva och har inte använts av tidigare studier. Det kan således vara svårt att generalisera något utifrån den. Enkäten har före datainsamlingens början testats på bekanta och granskats av några personer som är insatta i ämnet, dock har ingen ordentlig pilotstudie gjorts. De allra flesta föräldrarna hade svarat på alla frågor. Ett fåtal personer hoppade över någon av frågorna. Det var dock olika frågor som lämnades obesvarade vilket tyder på att det inte var någon speciell fråga som var svår att förstå utan att enkäten var tydlig i sitt utförande. En bakgrundsfråga som hade varit intressant för studien är vilken anestesimetod som använts under kejsarsnittet eftersom generell anestesi ger en helt annan upplevelse än regional anestesi för både kvinnan och partnern. Under generell anestesi sövs kvinnan och får därmed inte uppleva sitt barns födelse. Partnern får vänta utanför operationssalen när kvinnan sövs och får alltså heller inte uppleva sitt barns födelse. Eventuellt hade alla par som genomgått kejsarsnitt i generell anestesi kunnat exkluderas. Utlämnandet av enkäten till de nyblivna föräldrarna gjordes av personalen på BB-avdelningarna och då oftast av ansvarig sjuksköterska/barnmorska. Då arbetsbelastningen är stor vid dessa avdelningar blev andelen tillfrågade föräldrar liten. Bara lite drygt hälften av alla som genomgått kejsarsnitt blev tillfrågade om deltagande i studien. Författarna fanns tillgängliga på telefon och via e-post under hela datainsamlingsperioden. Författarna informerade berörd personal innan enkätutlämningen påbörjades och besökte dessutom avdelningarna varannan till var tredje dag för att samla in 20

26 besvarade enkäter, svara på frågor samt påminna om enkätutlämningen. Författarna har under insamlingsperioden haft kontakt med avdelningschef samt teamledare på BB-avdelningarna och dessa har intygat att personalen påmindes om enkätutlämningen vid början av varje arbetspass. Det är personalen som gjort det slutliga urvalet med hjälp av inklusionskriterierna. Ett kriterium var att mamman och barnet skulle må bra. Det kan tolkas på olika sätt och eventuellt exkluderade personalen par ur studien som egentligen kunnat vara med. Det borde i så fall funnits med på inklusionsformulären (bilaga 3) men dessa formulär var i många fall inte ifyllda och i andra fall eventuellt fel ifyllda. Vid datainsamlingen avböjde tre par att medverka i studien. Anledningen till att de avböjde framgår inte. Eventuellt skulle det kunna vara så att de som är mest missnöjda inte svarat och att resultaten på så sätt blir missvisande. Å andra sidan borde de som är missnöjda vilja påpeka det och därför fylla i åtminstone delar av enkäten. Dessutom var det i tre par bara en av parterna som svarat. Om det beror på något speciellt, bara missförstånd eller att en partner åkt hem tidigare är svårt att säga. En möjlig anledning till att de födande kvinnorna och deras partners fyllt i liknande svar kan vara att de fick enkäten samtidigt och då fyllde i den tillsammans. Även om det i följebrevet (bilaga 2) stod tydligt att de skulle fylla i enkäten var för sig är det lätt att börja diskutera alternativen och svara lika på frågorna. 4.3 Slutsats Föräldrarna är i stort sett mycket nöjda med sin upplevelse av kejsarsnitt och även av det bemötande och den information de får från personalen. Ingen skillnad av upplevelsen ses heller mellan planerade och akuta kejsarsnitt. Detta tyder på att det inte behöver spela så stor roll för förlossningsupplevelsen av vilken förlossningsmetod som används. Det viktiga verkar vara kvaliteten på bemötandet och den information som ges. Förbättringar kan alltid göras när inte alla är helt nöjda med detta. Ett område som personalgrupperna kan behöva diskutera är inställningen till kejsarsnitt som förlossningsmetod. Några andra konkreta påpekanden som är relativt lättåtgärdade framkom från föräldrarna. Den skriftliga informationen som delas ut kanske skulle ses över eftersom några av föräldrarna påpekade att informationen de fick muntligt och skriftligt inte samstämde. Ett annat lättåtgärdat problem var att det borde finnas fler hjälpmedel som gåbord och toalettförhöjningar på BB-avdelningarna. 4.4 Framtida studier Ytterligare områden som kan undersökas i framtiden som ett komplement till resultaten i denna 21

27 studie är hur de som genomgår urakut kejsarsnitt upplever sin förlossning. Vid en så akut situation kan det vara svårt att hinna med så mycket information innan men det är desto viktigare att efteråt följa upp och informera föräldrarna. Vidare skulle det vara intressant att jämföra de som genomgått vaginal förlossning med de som genomgått kejsarsnitt. En sådan studie har tidigare gjorts av Schindl och medarbetare (2003). Men genom att undersöka bemötande och information i en jämförelse mellan födande kvinnor och deras partners skulle det ges en ny och intressant infallsvinkel. 22

28 5. REFERENSER Andolf, E. (2008). Kejsarsnitt. i H. Hagberg, K. Marsal, & M. Westergren, Obstetrik. Lund: Studentlitteratur. Chan, K. K., & Paterson-Brown, S. (2002). How do fathers feel after accompanying their partners in labour and delivery? Journal of Obstetrics and Gynaecology, 22(1), CODEX. (2011). Regler och Riktlinjer för forskning. Uppsala: Centrum för forsknings- och bioetik. Hämtat den 8 Mars 2011 från Centrala Etikprövningsnämnden, EPN. (u.d.). Etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Centrala Etikprövningsnämnden. Hämtat den 8 Mars 2011 från Deave, T., & Johnson, D. (2008). The transition to parenthood. Journal of Advanced Nursing, 63(6), Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, C., Westman, G., & Hamberg, K. (2006). Content of childbirth-related fear in swedish women and men analysis of an open-ended question. Journal of Midwifery & Women s Health, 51(2), Fenwick, J., Gamble, J., & Mawson, J. (2003). Women's experiences of caesarean section and vaginal birth after caesarean: a birthrites iniative. International Journal of Nursing Practice, 9(1), Genesoni, L., & Tallandini, M. A. (2009). Men s psychological transition to fatherhood: an analysis of the literature, Birth, 36(4), Gunnervik, C., Josefsson, A., Sydsjö, A., & Sydsjö, G. (2010). Attitudes towards mode of birth among swedish midwives. Midwifery, 26(1), Hansagi, H., & Allebeck, P. (1994). Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård: Handbok för 23

29 forskning och utvecklingsarbete. Lund: Studentlitteratur. Hildingsson, I. (2009). Kejsarsnitt. i A. Kaplan, B. Hogg, I. Hildingsson, & I. Lundgren (Red.), Lärobok för barnmorskor. (3. uppl., ss ). Lund: Studentlitteratur. Hildingsson, I., Cederlöf, L., & Widén, S. (2011). Fathers birthexperience in relation to midwifery care. Women and Birth (in press). DOI /j.wombi Irestedt, L., Halldin, M. A., & Lindahl, S. G. (2005). Obstetrisk analgesi och anestesi. i M. A. B. Halldin, & S. G. Lindahl (Red.), Anestesi (ss ). Stockholm: Liber. Jakobsson, U. (2007). Möten och bemötande i hälso- och sjukvården. Socialmedicinsk tidskrift, 84(6), Johansson, M., Rådestad, I., Rubertsson, C., Karlström, A., & Hildingsson, I. (2010). Few fathersto-be prefer caesarean section for the birth of their baby. BJOG: An International Journal of Obstetrics and Gynaecology, 117(6), Karlsson, T. (2008). Att föda som en man. Stockholm: Nomad förlag. Karlström, A., Engström-Olofsson, R., Norbergh, K.-G., Sjöling, M., & Hildingsson, I. (2007). Postoperative pain after cesarean birth affects breastfeeding and infant care. Journal of Obstetric, Gynecologic, & Neonatal Nursing, 36(5), Karlström, A., Engström-Olofsson, R., Nystedt, A., Thomas, J., & Hildingsson, I. (2009). Swedish caregivers attitudes towards caesarean section on maternal request. Women and Birth, 22(2), Lindskog, B. I. (2004). Medicinsk Terminologi. Stockholm: Nordiska Bokhandelns Förlag. Lokal förlossningsstatistik. (2010). Akademiska sjukhuset, Uppsala. Erhållits via e-post från Marianne Gertzell, avdelningschef BB/Förlossningen, Akademiska Sjukhuset, Uppsala. Lothian, J. A. (2007). Listening to mothers II: knowledge, desicion-making, and attendance at childbirth education classes. Journal of Perinatal Education, 16(4),