SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SÖDERHAMNS KOMMUN. Barn- och utbildningsnämnden. Bergviksskolan, kl 9:00 11:30 Öppet sammanträde för allmänheten

Transkript

1 SÖDERHAMNS KOMMUN Nämnd Plats och tid Utses att justera Bergviksskolan, kl 9:00 11:30 Öppet sammanträde för allmänheten Jan-Eric Berger Justeringens plats och tid Förvaltningshuset, , kl 08:00 Paragrafer Underskrifter Alexandra Gard, ordförande Ing Marie Sundling, sekreterare Jan-Eric Berger, justerare ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Paragrafnummer Nämnd/Styrelse Tid för anslag Förvaringsplats för protokollet s förvaltningskontor Förvaltningshuset, Söderhamn Underskrift Yvonne Sundin

2 Närvaroförteckning Beslutande Alexandra Gard (S), ordförande Frida Wigren (S) Johannes Tyve (S) Erik Sköld (S) Jan-Eric Berger (C) Isabelle Wåhlander (SD) Jonas Lindberg (M) Teresa Vanova Benke (FP) Benny Gustafsson (V) Claes B Jacobson (MP) Joy Silverkvarn (SD) Ersättare Susanne Klevbert (S) Ersättare för Teresa Vanova Benke (FP) Hannes Vainionpää (S) Ann-Christine Nilsson S) Ersättare för Johannes Tyve (S) Henrik Viberg (S) Ersättare för Isabelle Wåhlander (SD) Martina Eriksson (C) Kent Persson (SD) Emelie Noras (M) Emelie Persson (KD) Isabel Hildén (V) Elin Vestling (MP) Ersättare för Joy Silverkvarn (SD) Johan Wessmark (SD) Närvaro Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ x x x x x x x Närvaro Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ x x x x Övriga närvarande Tomas Hartikainen, förvaltningschef Ing Marie Sundling, utredningssekreterare, sekreterare Markus Thorsteinsen, kvalitetscontroller, Johan Rasmussen, verksamhetschef, 75 Åsa Arvidsson, biträdande förvaltningschef, 77 Gunilla Nauwerck Stefansson, rektor, 78 Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2

3 Innehållsförteckning 75 Systematiskt kvalitetsarbete - rapport över arbete mot diskriminering och kränkande behandling under läsåret 2014/ Systematiskt kvalitetsarbete - redovisning av brukarundersökning inom förskola och fritidshem Yttrande över motion om arbetsgivarfinansierade arbetskläder inom barnomsorgen Yttrande över motion om medvetenhet och kunskap angående hedersrelaterat våld Yttrande över granskningsrapport - uppföljning av tidigare granskning av likabehandling inklusive systematiskt värdegrundsarbete Ändring i barn- och utbildningsnämndens reglemente Ekonomisk rapport Rapporter Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m Anmälan av delegationsbeslut Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3

4 75 BUN/2015/0006/600 Systematiskt kvalitetsarbete - rapport över arbete mot diskriminering och kränkande behandling under läsåret 2014/2015 Beslut tar del av rapporten och lägger den till handlingarna Nämnden ser allvarligt på Staffangymnasiets enkätsvar angående elever som blivit kränkta av vuxna på skolan och överlämnar därför frågan till Hälsinglands Utbildningsförbund att följa upp. Vidare beslutar nämnden att på junisammanträdet bjuda in Staffangymnasiets rektorer för att få en redovisning över hur skolan jobbar mot diskriminering och kränkningar. Ärendet Enligt årshjulet i det systematiska kvalitetsarbetet görs en rapport om hur arbetet mot diskriminering och kränkande behandling genomförts under läsåret. Tidigare beslut Ärendet behandlas årligen under maj enligt årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet. Beslutsunderlag Rapport daterad Bakgrund och syfte Rapporten är en del i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete som krävs enligt skollagen. Den redovisar delar av den enkät gällande trivsel och kränkande behandling som besvarats av elever från förskoleklass till årkurs 9 i grundskolan samt delar av motsvarande enkät som gjorts i årskurs 2 i gymnasieskolan. Enkätmaterialet är bl a underlag för kommande arbete för att ta fram planer mot diskriminering och kränkande behandling för läsåret 2015/2016. Dessutom finns statistik över antalet rapporterade kränkningar under innevarande läsår och kontroll av att det finns upprättade planer för diskriminering och kränkande behandling i förskolor och skolor för läsåret 2014/2015. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Planer mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2014/2015 Förskolan Elva av kommunens femton förskolor har haft aktuella planer mot diskriminering och kränkande behandling under hela läsåret 2014/2015. Vilket jämföras mot förra året då 8 förskolor hade aktuella likabehandlingsplaner. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4

5 Forts 75 I stort sett alla av förskolornas nu gällande planer är upprättade utifrån den mall som beslutats. Den mall som ska användas är den mall som Diskrimineringsombudsmannen (DO) tagit fram. Vid förra årets mätning och tillsammans med Skolinspektionens besök väcktes frågan om likabehandlingsmallen följer skollagen, något som förvaltningen fick i uppdrag att undersöka. Det kan konstateras att mallen följer skollagen med ett förtydligande kring att det är centralt att beskriva sin uppföljning utifrån vad som genomförts från föregående års likabehandlingsplan. Något som inte gjorts ändamålsenligt och var det som låg till grund för Skolinspektionens nedslag. Förteckning över kommunens förskolor och notering om aktuell plan mot diskriminering och kränkande behandling finns Ht 2014 Vt 2015 Bergviks förskola Nej Nej Kilsmyra förskola Ja Ja Klossdammens förskola Ja Ja Kungsgårdens förskola Nej Nej Lillbergets förskola Ja Ja Ljusne förskola Ja Ja Mo förskola Ja Ja Nymåla förskola Ja Ja Rosenvalls förskola Ja Ja Sandarne förskola Nej Nej Stentägtens förskola Nej Nej Stråtjära förskola Ja Ja Trönö förskola Ja Ja Utterns förskola Nej Nej Vågbro förskola Ja Ja Skolan Samtliga av kommunens grundskolor har haft aktuella planer mot diskriminering och kränkande behandling under hela läsåret 2014/2015. Något som kan jämföras mot förra året då åtta skolor hade aktuella likabehandlingsplaner. Beslut har fattats att kommunens samtliga skolor ska använda DO:s mall för likabehandling. Det kan dock konstateras att alla skolor ännu inte övergått till DO:s mall. Innehållet i skolornas planer uppfyller inte alltid skollagens krav på plan mot kränkande behandling, vilket har framkommit i de inspektioner som Skolinspektionen genomfört under vårterminen Detta grundar sig bl a på att beskrivningen av hur uppföljningsarbetet gentemot förra årets aktiviter och åtgärder inte varit till fyllest. Skolinspektionen kommenterar även att likabehandlingsplanerna är för generella och inte anknyter till verksamheten i den utsträckning som sig bör. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5

6 Forts 75 Förteckning över kommunens skolor och notering om aktuell plan mot diskriminering och kränkande behandling finns Ht 2014 Vt 2015 Bergviksskolan Ja Ja Mo skola Ja Ja Norrtullskolan Ja Ja Rosenvallskolan Ja Ja Sandarne skola Ja Ja Stenbergaskolan Ja Ja Stenbergaskolan, grundsär Ja Ja Stentägtskolan Ja Ja Stråtjära skola Ja Ja Stugsunds skola Ja Ja Trönö skola Ja Ja Vågbro skola Ja Ja Östra skolan Ja Ja Staffangymnasiet Ja Ja Utanhed Ja Ja En av aktiviteterna i nämndens verksamhetsplan för både 2014 och 2015 är att varje skola årligen i sin likabehandlingsplan ska beskriva, förutom hur man hanterar kränkningar och mobbing mellan barn, även beskriva hur man hanterar kräkningar mellan vuxna och barn/ungdomar. Alla skolor ska i sina likabehandlingsplaner beskriva hur de ska hantera kränkningar och mobbing mellan barn/elever. Beskrivningen av hur kräkningar mellan vuxna och barn/ungdomar ska hanteras är inte beskrivet på samtliga skolor. För att en plan mot diskriminering och kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav ska den bl a innehålla åtgärder som avses påbörjas eller ska genomföras under det kommande året. Flertalet av kommunens skolor har fått föreläggande från Skolinspektionen om att planen inte uppfyller skollagens krav och då är det bl a denna beskrivning som saknas. I nämndens verksamhetsplan finns en aktivitet där varje rektor årligen ska redovisa hur arbetet med likabehandling bedrivs. I tabellen nedan visas några exempel på åtgärder som bedrivs under året. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6

7 Forts 75 Skola Område Åtgärd Stugsunds skola Kön Könsidentitet eller könsuttryck Sexuell läggning Kompetensutveckling med hjälp av kommunens genuspedagoger. Personal i skola och fritidshem hjälper varandra i vardagsarbetet att bli medvetna om sitt förhållningssätt och sina värderingar. Vi arbetar med normer och värderingar genom litteratur, filmer och värderingsövningar. Boken "I normens öga" - metoder för en normbrytande undervisning, kommer att köpas in till skolan. Fritids erbjuder varierade aktiviteter för att främja kompisskap samt motverka eventuella könsbundna val bland eleverna. Exempelvis arbetar vi med "leklotteri" vid ett tillfälle per vecka. Då får eleverna dra en lott på en aktivitet och utföra den tillsammans med andra. Det kan vara aktiviteter såsom; Lego, lera, måla, data, spel, bandy m.m. Stentägtskolan Kränkande behandling För att synliggöra våra trivselregeler bättre ska vi ha dem på väggar runt om i skolan samt på vår hemsida. Utifrån diskrimineringsgrunderna jobbar vi med tema olikheter och likheter. Vi gör det till ett tema under våren som en fortsättning av vårt värdegrundsarbete. Vi jobbar fram en gemensam LPP och genomför det samtidigt i klass 1-3. Vi jobbar fram en enkel definition tillsammans med elever och personal från Östra skolan om vad en kränkning kan vara. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7

8 Forts 75 Norrtullskolan Östra skolan Kränkande behandling Kränkande behandling Skolans Homiesgrupp (kamratstödjare) jobbar främjande och har utefter konstaterat behov kommit med förslag på insatser kring tolerans, jämlikhet och allas lika värde för årskurs 6-9. Eleverna på 7-9 kommer att se en föreställning genom Skapande skola som heter Kärleken är fri. I teatern tas frågor kring könsidentitet och sexuell läggning upp. I klasserna och på elevråden diskuteras frågan och låta eleverna komma med förslag på förbättringar för att motverka mobbing, diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Detta kommer även att vara fokus för Homies-gruppens arbete. Fokus på att jobba extra med diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet och religion och annan trosuppfattning. Under höstterminen kommer vi att involvera det i olika ämnen och lyfta det extra under v 40, 43 och 49. Vi samplanerar och har avstämning efter veckan på Apt. Vi jobbar fram en enkel definition tillsammans med elever om vad en kränkning kan vara. Anmälan av kränkningar under läsåret 2014/2015 Under innevarande läsår fram t o m 1 april har 25 anmälningar om kränkningar inkommit till huvudmannen. Under förra läsåret anmäldes 33 kränkningar till huvudmannen. Anmälan om kränkningar fördelar sig mellan skolor enligt följande: Enhet Läsåret 2012/13 Läsåret 2013/14 (t o m 1 april) Bergviksskolan Mo skola Norrtullskolan Rosenvallskolan Sandarne skola Staffangymnasiet Stenbergaskolan Stentägtskolan Stråtjära skola Stugsunds skola Trönö skola Vågbroskolan Summa Läsåret 2014/15 (t o m 1 april) Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8

9 Forts 75 Resultat från enkät om trivsel och kränkningar Syfte och tillvägagångssätt Enkäten som handlar om trivsel och kränkningar är årligt återkommande och avser att synliggöra kränkningar och trakasserier samt hur elevernas trivsel är på skolan och vara ett underlag för kommande arbete att motverka diskrimineringar och kränkande behandling samt att främja trivseln på skolan. Den syftar också till att följa upp barn- och utbildningsnämndens mål om att andelen elever från förskoleklass till och med gymnasiet som upplever sig utsatta för kränkning under den senaste 12-månadersperioden ska minska. Staffangymnasiet gör egna enkäter till eleverna. I denna rapport redovisas resultatet från den enkät som eleverna i årskurs 2 svarat på. Enkäten för förskoleklass och grundskolan fanns tillgänglig att besvara under perioden 23 februari till 20 mars Enkäten skickades till rektorerna där varje skola fick en unik länk för att besvara enkäten. Eleverna i förskoleklass till årskurs 2 fick muntligen besvara frågorna med en lärare som samtidigt fick förklara innebörden i begreppet kränkning och som fick hjälpa till med att fylla i enkäten. I rapporten redovisas ett urval av de frågor som ställs i enkäten. Svarsfrekvens Totalt besvarade elever (884 pojkar och 815 flickor) enkäten från förskoleklass till årskurs 9 vilket motsvarar en svarsfrekvens på 69 %. Svarsfrekvensen för 2014 var också 69 %. Enkäten för eleverna i årskurs 2 på gymnasiet besvarades av 140 elever (77 pojkar och 63 flickor) vilket motsvarar en svarsfrekvens på 64 %. Motsvarande svarsfrekvens vid förra mätningen var 67 %. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9

10 Forts % av eleverna i förskoleklass till årskurs 9 uppger att de trivs mycket eller ganska bra i skolan (90 % 2014). Fördelat mellan skolorna så varierar svaret mellan 82 och 100 % där Stråtjära skola har lägsta värdet och Vågbroskolan har högsta värdet. Vid förra årets mätning var svar på 75 % och 100 % där Stråtjära skola har lägsta värdet och Mo skola har högsta värdet. Motsvarande siffra för gymnasiets årskurs 2 är 89 % (85 % 2014). Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 10

11 Forts 75 I en öppen fråga har eleverna från förskoleklass till årskurs 9 fått besvara vad de tycker är bra med sin skola. Nedanstående punkter är ett axplock ur svaren och ger en samlad bild över vad eleverna tycker är bra med sin skola. Att jag lär mig mer. Det finns jätteroliga grejer att leka med. Det är roligt att sjunga med Gunilla från Kulturskolan. Att vi har guldregler. Jag tycker om att prov nya leksaker. jag tycker om att leka med J. Att man får nya kompisar och lära sig mer grejer av fröknar och kompisar. Att man får hitta på nya lekar. Det är bra att den finns, för att i andra länder finns det inga skolor. Att man kan få leka. Att det finns kompisar där som kan hjälpa en när man har gjort illa sig. Att man har många kompisar och att dom är snälla. Att man känner sig trygg. Man får lära sig saker, som när jag kom, då kunde jag inte läsa men det kan jag nu. Att det finns en liten skog, det är roligt att leka där. Man får tycka vad man vill och att man kan vara trygg. Mycket kompisar. Snälla lärare. Jag lär mig saker. Stor bra skolgård, fin skola. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 11

12 Forts 75 Att man har bra fröknar, att man får leka med vem man vill på rasterna, att det finns klätterställningar. Man har kompisar och det är roligt att jobba med matte. Ranchen Jag gillar min klass. Vi har ganska bra lärare också. 18 % (18 % av flickorna och 17 % av pojkarna) av eleverna från förskoleklass till årskurs 9 har under de senaste 12 månaderna känt sig kränkt eller trakasserad. Detta är en marginell förändring gentemot förra året då 19 % av eleverna känt sig kränkt eller trakasserade. Fördelat per stadie så svarar 20 % av eleverna i förskoleklass till åk 3, 15 % av eleverna i åk 4-6 och 18 % av eleverna i åk 7-9 att de upplevt sig kränkt eller trakasserade de senaste 12 månaderna. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 12

13 Forts 75 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Andel elever som känt sig kränkt och på vilket sätt 18% 10% 13% Andel kränkt Andel utfrusen Andel kränkt skoltid Andel kränkt fritiden Andel kränkt av vuxen 5% 2% De elever som svarat ja på frågan om de blivit kränkt eller trakasserad under de senaste 12 månaderna har sedan fått svara på ytterligare frågor om hur, när och av vem de känt sig kränkta. Dessa kan jämföras mot 2014 års uppgifter där 11 % svarade att de blivit utfrusna, 14 % att de blivit kränkta på skoltid, 6 % att de blivit kränkta på fritiden och 4 % att de blivit kränkt av en vuxen på skolan. Andel elever sjunker därmed i samtliga former. Dock bör det lyftas att det i årets mätning är 2 % av eleverna i förskoleklass till åk 9 som upplever att de blivit kränkt av en vuxen, vilket är 37 elever. I enkäten för Staffangymnasiet finns inte frågan om du känt dig kränkt eller trakasserad. Däremot finns en fråga om du som elev blivit utsatt för mobbing och en annan fråga om du som elev blivit kränkt av en vuxen på skolan. Båda frågorna gäller inom de senaste 12 månaderna. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 13

14 Forts 75 På Staffangymnasiet uppger 22 % (36 % 2014) av de elever som svarat på enkäten att det förekommer mobbing på skolan. 9 % (23 % 2014) av eleverna uppger att det förekommit mobbing i egen klass och 4 % (14 % 2014) uppger att de blivit utsatta för mobbing de senaste 12 månaderna. Att andelen elever som svarat att det förekommer mobbing på skolan är högre än andelen som uppger att det känner sig mobbade har sin naturliga förklaring i att det kan vara samma elev som flera andra elever sett bli mobbad. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 14

15 Forts % (33 % förra årets mätning) av eleverna uppger att det blivit kränkt av någon vuxen på Staffangymnasiet under det senaste året, (8 pojkar och 18 flickor) I jämförelse med förra årets mätning svarade 36,6 % av kvinnorna och 30,7 % av männen att de under senaste året blivit kränkta av en vuxen på skolan. Ovanstående diagram visar fördelningen mellan kvinnor och män i årets mätning. En förbättring vad gäller jämförelsemöjligheter med tidigare år är att Staffangymnasiet även detta år frågar enbart åk 2. Uppgifterna visar på att arbetet med kränkningar och trakasserier går i rätt riktning med en minskad andel elever som blivit mobbade av andra elever samt kränkta av vuxna. Bör dock lyftas att andelen elever som känner sig kränkta av vuxna övervägande representeras av flickor och är på en hög nivå. Något som ses som allvarligt och bör undersökas ytterligare. I genomsnitt uppger 20 % (23 % 2014) av eleverna från förskoleklass till åk 9 att de sett någon annan elev i sin klass som de anser blivit kränkt eller trakasserad under de senaste 12 månaderna. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 15

16 Forts 75 I genomsnitt uppger 9 % (23 % förra mätningen) av eleverna i åk 2 på gymnasiet att det förekommit mobbing i egen klass under det senaste året. Av de 1699 som besvarat enkäten angav även 728 elever vem eller vilka de pratar med om de ser att någon elev kränks eller trakasseras. 234 elever besvarade frågan med att de bl a pratade med en lärare. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 16

17 Forts 75 Reflektion över kränkningsenkäterna Enkäten rörande kränkningar och trivsel görs varje år under vårterminen och ingår i det systematiska kvalitetsarbetet där den utgör ett underlag i det fortsatta arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Ett underlag som går att brytas ned till en rad olika nivåer såsom kön, årskurs, delfrågor m.m. Något som efterfrågas av rektorer och förskolechefer för att möjliggöra en djupare analys av den egna verksamheten och se möjliga förbättringsåtgärder. Vid en jämförelse med förra årets mätning kan vi konstatera att andelen elever som känner sig kränkta har minskat något. Något som dock anses anmärkningsvärt är den höga andelen flickor på Staffangymnasiet som känner sig kränkta av en vuxen. Hela 29 % anger att de känt sig kränkta av en vuxen, vilket inte kan anses som acceptabelt. Beslutet skickas till Hälsinglands utbildningsförbund Alla verksamhetschefer Alla rektorer Alla förskolechefer Kvalitetscontroller Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 17

18 76 BUN/2015/0006/600 Systematiskt kvalitetsarbete - redovisning av brukarundersökning inom förskola och fritidshem Beslut tar emot rapporten och lägger den till handlingarna. Nämnden beslutar att bjuda in några förskolechefer till ett nämndssammanträde under hösten 2015 för att få en redovisning över hur man arbetar med utvecklingssamtal och med föräldrainflytande inom förskolan. Nämnden beslutar vidare ge uppdrag till förvaltningen att på ett nämndssammanträde lämna en redovisning av Fritidslyftets effekter. Ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen i Söderhamns kommun har under våren 2015 genomfört kvalitetsmätningar inom förskola och fritidshem. Syftet med undersökningarna är att kartlägga vårdnadshavarnas upplevda kvalitet och hur den eventuellt skiljer sig åt mellan olika förskolor och fritidshem. Ambitionen är att resultaten ska användas av respektive förskola och fritidshem som underlag för diskussion och analys av kvaliteten i den egna verksamheten samt över tid analysera eventuella förbättringar eller försämringar inom de områden frågorna behandlar. Brukarundersökningen är en aktivitet i inriktningsmålet Nöjda brukare. Undersökningen har gjorts sedan 2007 men skillnaden i år jämfört med tidigare är att den är gjord som en webbaserad totalundersökning och inte som slumputvald undersökning. Beslutsunderlag Rapport daterad Förskola Övergripande resultat Vad är allra viktigast och vilket betyg ger de som viktat? Vikt % Betyg 1-2 % 1 Mitt barn trivs i förskolan Mitt barn erbjuds en stimulerande förskola Jag får ett bra bemötande när jag lämnar/hämtar mitt barn Personalen informerar alltid om vad mitt barn gör/är med om i förskolan 5 Personalen informerar alltid om vad som görs i förskolan Betyg 3-4 % Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 18

19 Forts 76 Vad är allra viktigast och vilket betyg ger de som viktat? Vikt % Betyg 1-2 % Betyg 3-4 % 6 Jag har möjlighet att påverka verksamheten utifrån mitt barns behov 7 Jag har möjlighet att påverka verksamheten i förskolan Personalen engagerar sig i mitt barn Personalen är engagerad i förskolans verksamhet Mitt barn får möjlighet till utveckling i förskolan Utvecklingssamtalet om mitt barn fungerar bra Det serveras bra mat i förskolan Mitt barn ges bra förutsättningar för olika former av lärande genom lek 14 Inomhusmiljön i förskolan är bra Utomhusmiljön i förskolan är bra Jag känner mig trygg när mitt barn är i förskolan Som helhet är jag nöjd med förskolan 8 92 Observera att andelen betyg 1-2 summerat med andelen betyg 3-4 inte alltid uppgår till 100 %. Eventuell differens beror dels på att procentsatserna avrundas till heltal och dels på s.k. internt bortfall där vissa svarande hoppat över påståendet. Den absolut viktigaste frågan för vårdnadshavarna är Mitt barn trivs i förskolan. Hela 94 % av de svarande har markerat påståendet som viktigt. Av dessa har 96 % markerat betyget 3 eller 4 ett mycket bra resultat. Helhetsbedömningen Som helhet är jag nöjd med förskolan får höga betyg. 92 % av vårdnadshavarna anger betygen 3 eller 4 på den fyrgradiga skalan. Betydelsen av mätningar av betyg i kombination med vikt Påståenden med relativt låg andel höga betyg, 3-4, anses i flertalet fall inte som viktiga av de svarande. Påståendet Jag har möjlighet att påverka verksamheten i förskolan har av 40 % vårdnadshavare fått betyget 1-2 medan 40 % angett betyget 3-4. Endast 1 % av vårdnadshavarna anser att frågan är viktig. Analyseras påståendet enbart utifrån betygsättning det vill säga utan hänsyn till om den svarande viktat påståendet eller inte utgör Jag har möjlighet att påverka verksamheten i förskolan den enda frågan som en majoritet av vårdnadshavare ger låga betyg. 55 % av vårdnadshavarna ger betyget 1 eller 2. En undersökning med resultat enbart grundad på betygsättning hade kanske lett till att åtgärder och resurser satts in för att förbättra resultatet inför kommande mätningar på just frågan om vårdnadshavarnas möjlighet att påverka verksamheten i förskolan. Åtgärder som troligen inte skulle ge någon effekt på vårdnadshavarnas upplevelser av kvaliteten i förskolan. Endast 1 % av de svarande anser att Jag har möjlighet att påverka verksamheten i förskolan är viktigt. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 19

20 Forts 76 Metod Undersökningen består av en vikt- och en betygsdel. Viktdelen innebär att var och en av de svarande ges möjlighet att välja ut fem av de totalt sexton påståenden som den svarande anser allra viktigast utifrån sin egen situation. Betygsdelen innebär att den svarande betygssätter samtliga sexton påståenden samt ett övergripande påstående som inte är föremål för viktning. Betygsättningen framträder på en fyrgradig skala där en 4:a innebär att den svarande håller med helt i det påstående som ställs i enkäten. Då den svarande inte alls håller med markeras en 1:a. Ligger åsikten däremellan markeras betyget 2 eller 3. De påståenden som viktas högt och dessutom erhåller höga betyg är tillstånd värda att bevara och kanske utveckla och kan därför betraktas som verksamhetens styrkor. De påståenden som viktas högt men erhåller låga betyg kan emellertid betraktas som en svaghet för verksamheten och därmed utgöra underlag för diskussioner, samtal samt beslut om förbättringar. Svarsfrekvens Undersökningen omfattar 15 förskolor och totalt har 334 av de 924 tillfrågade vårdnadshavarna besvarat enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 36 % (Förra årets mätning låg på 48 %). Nedan visas en tabell över svarsfrekvensen fördelat på var och en av de 14 förskolorna. Enhet Antal utskickade Antal svar Svarsfrekvens Bergviks förskola % (52) Kilsmyrans förskola % (60) Klossdammens förskola % (41) Kungsgårdens förskola % (56) Lillbergets förskola % (53) Ljusne förskola % (24) Mo förskola % (50) Nymåla förskola % (48) Rosenvalls förskola % (46) Sandarne förskola % (57) Stentägtens förskola % (53) Stråtjära förskola % (37) Trönö förskola % (55) Utterns förskola % (Ny) Vågbro förskola % (52) Alla förskolor % (48) Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 20

21 Forts 76 Kommentarer Den absolut viktigaste frågan för vårdnadshavarna är Mitt barn trivs i förskolan. Hela 94 % av de svarande har markerat påståendet som viktigt. Av dessa har 96 % markerat betyget 3 eller 4 vilket är ett mycket bra resultat. Påståenden med relativt låg andel höga betyg, 3-4, anses inte som viktiga av de svarande. Påståendet Jag har möjlighet att påverka verksamheten i förskolan har av 40 % vårdnadshavare fått betyget 1-2 medan 40 % angett betyget 3-4. Endast 1 % av vårdnadshavarna anser att frågan är viktig. Helhetsbedömningen Som helhet är jag nöjd med förskolan får höga betyg. 92 % av vårdnadshavarna anger betygen 3 eller 4 på den fyrgradiga skalan. Fritidshem Övergripande resultat Vad är allra viktigast och vilket betyg ger de som viktat? Vikt % Betyg 1-2 % 1 Mitt barn trivs på fritids Mitt barn erbjuds ett stimulerande fritids Jag får ett bra bemötande när jag lämnar/hämtar mitt barn Personalen informerar alltid om vad mitt barn gör/är med om på Betyg 3-4 % fritids 5 Personalen informerar alltid om vad som görs på fritids Jag har möjlighet att påverka verksamheten utifrån mitt barns behov 7 Jag har möjlighet att påverka verksamheten på fritids Personalen engagerar sig i mitt barn Personalen är engagerad i fritids verksamhet Mitt barn får möjlighet till utveckling på fritids Utvecklingssamtalet om mitt barn fungerar bra Det serveras bra mat på fritids Mitt barn ges bra förutsättningar för olika former av lärande genom lek 14 Inomhusmiljön är bra på fritids Utomhusmiljön är bra på fritids Jag känner mig trygg när mitt barn är på fritids Som helhet är jag nöjd med fritids 9 89 Observera att andelen betyg 1-2 summerat med andelen betyg 3-4 inte alltid uppgår till 100 %. Eventuell differens beror dels på att procentsatserna avrundas till heltal och dels på s.k. internt bortfall där vissa svarande hoppat över påståendet. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 21

22 Forts 76 Den absolut viktigaste frågan för vårdnadshavarna är Mitt barn trivs på fritids. 93 % av de svarande har markerat påståendet som viktigt. Av dessa har 92 % markerat betyget 3 eller 4 ett mycket bra resultat. Helhetsbedömningen Som helhet är jag nöjd med fritids får höga betyg. 89 % av vårdnadshavarna ger betygen 3 eller 4 på den fyrgradiga skalan. Vid förra årets mätning var detta värde 88 %. Svarsfrekvens Undersökningen omfattar elva fritidshem och totalt har 288 av de 936 tillfrågade vårdnadshavarna besvarat enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 31 %. Nedan visas en tabell över svarsfrekvensen fördelat på var och en av fritidshemmen. Antal utskickade Antal svar Svarsfrekvens Bergviksskolan % (45) Mo skola % (58) Norrtullskolan % (24) Rosenvallskolan % (38) Sandarne skola % (53) Stenbergaskolan % (30) Stentägtskolan % (36) Stråtjära skola % (26) Stugsunds skola % (32) Trönö skola % (58) Vågbroskolan % (35) Alla fritidshem % (37) Metod Undersökningen består av en vikt- och en betygsdel. Viktdelen innebär att var och en av de svarande ges möjlighet att välja ut fem av de totalt sexton påståenden som den svarande anser allra viktigast utifrån sitt barns situation. Betygsdelen innebär att den svarande betygssätter samtliga sexton påståenden samt en fråga om helheten som inte är föremål för viktning. Betygsättningen framträder på en fyrgradig skala där en 4:a innebär att den svarande håller med helt i det påstående som ställs i enkäten. Då den svarande inte alls håller med markeras en 1:a. Ligger åsikten däremellan markeras betyget 2 eller 3. De påståenden som viktas högt och dessutom erhåller höga betyg, 3-4, är tillstånd värda att bevara och kanske utveckla. De kan därför betraktas som verksamhetens styrkor. De påståenden som viktas högt men erhåller låga betyg, 1-2, kan emellertid betraktas som förbättringsområden och därmed utgöra underlag för diskussioner, samtal samt beslut om förbättringar. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 22

23 Forts 76 Beslutet skickas till Verksamhetschef för förskola grundskola Förskolechefer Rektorer grundskola Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 23

24 77 BUN/2015/0067/600 Yttrande över motion om arbetsgivarfinansierade arbetskläder inom barnomsorgen Beslut föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att säga JA till motionen om arbetsgivarfinansierade arbetskläder. Ärendet Ärendet handlar om att arbetsgivaren ska finansiera inköp av arbetskläder för personal i barnomsorgen. Gäller inom- och utomhuskläder. Frågan handlar både om jämställdhet och ur hälsoaspekt för barnen. Vi har på uppdrag undersökt behovet av kläder och tittat på kostnader för att tillgodose de båda alternativen. Tidigare beslut fattade beslut , 188 att köpa in ytterkläder till personal inom barnomsorgen och kostnaden för detta täcktes av balanserade medel från 2005, med maxbeloppet 0,6 Mkr. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Efter undersökning bland barnomsorgspersonalen kan vi konstatera att det finns ett behov av både ytter- och innekläder samt skor. Det största behovet tycks vara ytterkläder. Vi har även gjort en undersökning bland medarbetare inom andra kommunala förvaltningar och kan konstatera att inom omvårdnadförvaltningen erbjuds all personal arbetskläder. Inom kulturoch samhällsserviceförvaltningen erbjuds alla som arbetar utomhus jackor och på kost- och städenheten får man arbetskläder för inomhusbruk. Vissa yrken får även speciella skor. Inom barnomsorgen krävs det många olika sorters kläder, särskilt ytterkläder både för vinter och för sommarbruk. Det krävs även regnkläder eftersom personalen är ute i alla väder. Det är även ett stort slitage på innekläder eftersom man vistas på golvet och har barn i knäet. Beslutsalternativ 1 föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att säga JA till motionen om arbetsgivarfinansierade arbetskläder. Ekonomiska konsekvenser Inköp av ytterkläder - täckbyxa, skaljacka och windstopperfleece för tillsvidareanställda medarbetare, cirka 200, skulle ge en kostnad på ca 0,9 Mkr. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 24

25 Forts 77 Inköp av innekläder - fritidbyxa, T-shirt (4 st) samt mellanlagertröja skulle ge en kostnad på 0,5 Mkr. Då det i dagsläget inte finns någon upphandling av arbetskläder inom barnomsorgen torde kostnaden bli något lägre om upphandling sker. Eftersom inköp av arbetskläder blir en ökad kostnad för barn- och utbildningsnämnden förutsätts en ökning av budgetramen på motsvarande nivå alternativt omdisponering av de pengar som finns. En trolig konsekvens är då att organisatoriska förändringar måste genomföras motsvarande 3-4 pedagoger. Konsekvenser utifrån beslutade perspektiv Ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att alla medarbetare behandlas lika inom kommunen. Utvärderingskriterier En påverkan är att kommunen får nöjdare medarbetare som inte behöver slita på sina egna kläder. Om man beslutar att personal inom barnomsorgen ska få arbetsgivarfinansierade arbetskläder måste en plan finnas hur kommunen hanterar inköp av nya medarbetares kläder. Detta innebär då en löpande ekonomisk kostnad som måste täckas. Det ska också finnas tydliga regler vem som tvättar kläderna. Om beslutet är att medarbetarna tvättar sina kläder hemma, kan inte hälsoaspekten tillgodoses. Skulle däremot kommunen tvätta kläderna innebär det ökade kostnader för kommunen, men i stället kan hälsoaspekten tillgodoses. Beslutsalternativ 2 föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att säga NEJ till motionen om arbetsgivarfinansierade arbetskläder. Konsekvenser Konsekvenser av beslutsalternativ 2 skulle innebära mindre nöjda medarbetare och mindre likvärdighet inom kommunen. Däremot blir det inga ekonomiska konsekvenser. Barn- och utbildningsförvaltningen förordar beslutsalternativ 1, Förslag till beslut föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att säga JA till motionen om arbetsgivarfinansierade arbetskläder. Beslutsgång Ordförande föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt barn- och utbildningsförvaltningens förslag. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 25

26 78 BUN/2015/0044/620 Yttrande över motion om medvetenhet och kunskap angående hedersrelaterat våld Beslut föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att säga JA till motionen. Ärendet Anders Ramstrand (KD) har lämnat in en motion där han yrkar att kommunfullmäktige ska besluta om: Intensifierad vägledning och stöd i HRV-frågor för personal inom kommunala förvaltningar Särskild utökad information och utbildning i HRV-frågor Fortsatt metodutveckling kring arbetet med familjer inom detta område Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Bakgrund År 2012 deltog Söderhamns kommun som pilotkommun tillsammans med fem andra kommuner - Borlänge, Norrköping, Karlstad, Umeå och Västerås, i det nationella projektet Våga göra skillnad. Länsstyrelsen Östergötland ansvarade på regeringens uppdrag för projektet (U2011/4322/JÄM), Våga göra skillnad (rapport nr: 2011:14). Ett projekt för stöd till och rehabilitering av unga som placerats i familjehem och hem för vård eller boende (HVB) på grund av att de riskerar att bli eller har blivit gifta mot sin vilja eller utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck (HRV). Kommunens deltagande i projektet innebar en kompetenshöjning om dessa ungas sammanhang för aktörer inom skola, socialtjänst, ungdomsmottagning och polis. Genom utbildningarna fick aktörerna kunskaper om den kontext de utsatta befinner sig i. Band annat skillnaderna mellan en uppfostran i en kollektivistisk och i en individualistisk samhällskultur. Barn- och utbildningsförvaltningen i Söderhamn beslutade 2012 att i samarbete med Länsstyrelsen Östergötland genomföra ytterligare särskilda utbildningsdagar för skolchefer, rektorer och övrig skolpersonal. Totalt 40 personer fick två dagars utbildning. Utbildningen tog sin utgångspunkt i Skolverkets stödmaterial: Hedersrelaterat våld och förtryck, skolans ansvar. För skolan är HRV en aktuell och viktig fråga som tydligt måste uppmärksammas och prioriteras. För aktörerna i skolgruppen resulterade projektet Våga göra skillnad i en handlingsplan för skolan, vilken just nu håller på att avslutas. Handlingsplanens har som syfte Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 26

27 Forts 78 att verka för att alla elever ska få förutsättningar att forma sina liv utifrån allas lika värde oavsett kön, bakgrund, religion, sexuell läggning och etnicitet. Målsättningen är att handlingsplanen ska tas i bruk från och med höstterminen Behov av kompetens rörande HRV-frågor Kommunens HRV-strateg, Iman Hussein, som för närvarande är tjänstledig, menar att många skolor inte har tillräcklig kunskap om HRV, vilket innebär att man missar signalerna eller rationaliserar bort dem som ett uttryck för en viss kultur. För att inte endast några få eldsjälar i personalen ska bli de som engagerar sig i och tar ansvaret för frågan om HRV, är det viktigt att all personal på samtliga skolor i kommunen får ta del av en kontinuerlig kompetensutveckling. Detta för att kunna identifiera och hjälpa elever som lever i ett sammanhang med HRV. Förslag till beslut föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att säga JA till motionen. Ekonomiska konsekvenser Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser. De beskrivna kompetensutvecklingsinsatserna ryms inom budget. Konsekvenser utifrån beslutade perspektiv Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Positiv påverkan Tillväxt är en ökning av kommunkoncernens gemensamma ekonomi. Ingen påverkan Hållbar utveckling står för ett långsiktigt, ansvarstagande arbete för och med människor tillsammans för och med biologisk och social mångfald. Ren luft, mark och vatten, minskat beroende av fossila bränslen och god hälsa för hela befolkningen ska främjas. Positiv påverkan Kvalitet är att tillfredsställa eller överträffa medborgarnas behov och förväntningar. Positiv påverkan Beslutsgång Ordförande föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt barn- och utbildningsförvaltningens förslag. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 27

28 79 BUN/2015/0051/600 Yttrande över granskningsrapport - uppföljning av tidigare granskning av likabehandling inklusive systematiskt värdegrundsarbete Beslut beslutar att anta barn- och utbildningsförvaltningens yttrande som sitt eget samt att överlämna det till revisionen. Ärendet PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomfört en uppföljning av en tidigare granskning avseende likabehandlingsarbetet i Söderhamns kommun. Uppföljningen har kompletterats med en granskning av det systematiska värdegrundsarbetet i skolan. I revisionsrapporten konstateras att de brister som påtalades vid granskningen 2009 i stort på ett tillfredsställande sätt är åtgärdade och granskarna föreslår några ytterligare utvecklingsområden. Vidare bedömer rapportförfattarna att nämnden inte tillfredsställande bedriver ett systematiskt värdegrundsarbete inom förvaltningen. Rapporten är översänd till barn- och utbildningsnämnden för svar på följande frågor: Hur säkerställer nämnden att ett mer förvaltningsövergripande arbete initieras för att säkerställa att skolorna har samma utgångspunkter i sitt fortsatta arbete med sina värdegrunder? Hur säkerställs att nämnden får ändamålsenlig återkoppling från verksamheten för att kunna ta beslut om ett framtida systematiskt och strukturerat värdegrundsarbete? Tidigare beslut Kommunfullmäktige , , 38. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Bakgrund Revisorerna genomförde i slutet av 2009 en granskning avseende skolornas arbete för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling. Granskningen visade att det fanns ett antal förbättringsområden. Syftet med denna granskning har varit att bedöma om de brister som påtalades har åtgärdats. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 28

29 Forts 79 Inom ramen för den uppföljande granskningen har även en översiktlig granskning genomförts om det bedrivs ett systematiskt värdegrundsarbete inom grundskolan. Värdegrundsarbetet innebär att skolorna utvecklar ett förhållningssätt som bygger på grundläggande demokratiska värderingar och som genomsyrar den pedagogiska vardagen. För att genomföra granskningen har PwC utfört dokumentstudier och intervjuer, enskilt och i grupp. Föreliggande granskning omfattar endast Norrtullskolan och Bergvikskolan, det vill säga två skolor av tolv. Bergvikskolan ingick tillsammans med Vågbroskolan i den ursprungliga granskningen. Intervjuer har gjorts med nämndens presidium, verksamhetschef för förskola och grundskola, controller, rektorer och lärare på de båda skolorna. PwC konstaterar att de brister som påtalades 2009 i stort, på ett tillfredsställande sätt, är åtgärdade och föreslår följande fortsatta utvecklingsområden: Det förebyggande och främjande arbetet av likabehandling samordnas på en mer övergripande nivå med vissa lokala anpassningar. Fortsatt och regelbunden kompetensutveckling sker för att säkerställa att personalen har den medvetenhet och kunskap som behövs avseende diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En fortsatt dialog kring behovet av kompetensutvecklingen rekommenderas. Skolornas likabehandlingsplaner uppfyller kraven bl.a. avseende lokal anpassning. Den kommunövergripande enkäten utgör ett stöd i det främjande och förebyggande arbetet på förvaltningsnivå såväl som på skolnivå. Därutöver bedöms i granskningen att det inte sker något systematiskt värdegrundsarbete på kommun- eller förvaltningsövergripande nivå. Värdegrundsarbetet sker främst på skolnivå. Slutligen bedömer rapportförfattarna att det inte sker någon återrapportering till nämnden som innefattar skolornas värdegrundsarbete. För att åtgärda ovanstående brister föreslås dels att ett förvaltningsövergripande arbete initieras för att säkerställa att skolorna har samma utgångspunkter i sitt fortsatta värdegrundsarbete och dels att nämnden efterfrågar återkoppling från skolorna för att kunna ta beslut om ett framtida systematiskt och strukturerat värdegrundsarbete. Överväganden och ställningstaganden Barn- och utbildningsförvaltningen instämmer i flera delar i det som påtalas i granskningsrapporten och anser att värdegrundsfrågorna är centrala i skolarbetet. Det är därför viktigt att det sker en återkommande planering, uppföljning och utvärdering av värdegrundsarbetet som kan redovisas till nämnden. I den nya läroplanen från 2011 framgår tydligt att skolans värdegrund ska baseras på de mänskliga rättigheterna. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 29

30 Forts 79...Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara ickekonfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (Lgr 2011) Det framgår även i de kursplaner som är knutna till läroplanen att undervisningen bl.a. ska behandla: grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde vikten av elevinflytande och delaktighet livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex. frågor om gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer, normer och regler i elevens livsmiljö Skolinspektionens regelbundna tillsyn 2014 Statens skolinspektion genomförde under 2014 sin regelbundna tillsyn av skolverksamheten i Söderhamns kommun. Skolinspektionen granskade ingående samtliga skolors verksamhet. I några fall räckte det med en så kallad bastillsyn men de allra flesta skolor hade en ordinarie tillsyn. Skolinspektionens uppdrag vid inspektion är att utreda om huvudmannen och skolenheterna lever upp till kraven i skollagen och i gällande förordningar. Skolinspektionens granskning leder till beslut om förelägganden och kommunen får i normalfallet tre månader på sig att åtgärda eventuella brister. Vid inspektionen framkom för några skolor brister i likabehandlingsplanerna vilket snabbt åtgärdades i samband med läsårets start 2014/15. Söderhamns kommun lämnade i september 2014 in ett omfattande svar på vilka åtgärder som planeras med anledning av de förelägganden som riktats till kommunen och skolorna. När det gäller kommunens värdegrundsarbete så riktade Skolinspektionen endast ett föreläggande till huvudmannen om att implementera rutiner för att anmälan om kränkande behandling från rektorer sker mer frekvent än tidigare, vilket åtgärdats genom månadsvis rapportering samt sammanställning vid två tillfällen per år enligt årshjulet. I övrigt omnämns inte värdegrundsarbetet på huvudmannanivå, troligen beroende på att lagstiftaren mycket tydligt pekat ut rektor som ansvarig för skolans inre arbete och undervisningen. På några skolenheter förekommer dock förelägganden som har att göra med trygghet och studiero, normer och värden samt likabehandlingsplanerna. I ovanstående exempel avses att skolan måste ha en uppdaterad likabehandlingsplan som är baserad på återkommande uppföljning på den egna skolan och uppdaterade ordningsregler som utgår från den egna skolans förutsättningar. Det bör dock tydliggöras att det är nämnden och ytterst fullmäktige som huvudman för verksamheten som är ansvarig för att rektorerna och skolorna lever upp till de krav som ställs utifrån skollag och läroplaner. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 30

31 Forts 79 I de förslag till fortsatta utvecklingsområden som PwC anför anser barn- och utbildningsförvaltningen att arbetet, efter Skolinspektionens tillsyn, i huvudsak redan är påbörjat, genomfört eller under utveckling. När det gäller den kommunövergripande enkäten så kompletteras den fr.o.m med SKL:s frågor som också årligen redovisas i Öppna jämförelser. Frågorna är också ett stöd för uppföljningen av hur delar av värdegrundsarbetet fungerar på skolorna. Värdegrundsarbetet Barn- och utbildningsförvaltningen uppfattar att rektorerna och skolorna är tydliga i sitt arbete med värdegrunden. Värdegrundsfrågor diskuteras återkommande inom skolorna, mellan lärare och mellan lärare och elever. Det genomförs utvecklingsprojekt baserade på värdegrunden, trivselenkäter, trygghetsvandringar, ordningsregler, temadagar och övningar med olika perspektiv utifrån värdegrunden. Verksamheter analyseras i ett skolperspektiv genom kulturstudieanalyser och rektorer, lärare och övriga medarbetare bedriver i stort ett medvetet och omfattande värdegrundsarbete. Det framkommer dock behov av ytterligare utvecklingsinsatser, inte minst inom det systematiska kvalitetsarbetet. Vi väljer att använda begreppet systematiskt kvalitetsarbete som begrepp för hela skolans kvalitet. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår såväl kunskapsuppdraget som demokratiuppdraget. Vi använder ett samlat begrepp för att arbetet ska ske samlat och inte uppdelat. Enligt Skolverket och Skolinspektionen (Kvalitetsgranskning 2012:9) med flera, nås ett framgångsrikt arbete när värdegrundsuppdraget och kunskapsuppdraget sammanfaller dvs när det sker i det ordinarie lärandetillfället och inte vid skilda tillfällen eller vid särskilda aktiviteter några gånger per termin. Värdegrundsfrågor och kunskapsfrågor/ämnesstudier är och ska vara intimt sammankopplade för att nå goda resultat. Det är därför viktigt att det återkommande på skolorna förs en diskussion om hur värdegrunds- och demokratifrågor kommer i uttryck i undervisningen och att det organiseras så att lärare i alla ämnen tar ett stort ansvar för att frågorna behandlas på ett välstrukturerat sätt. Rektor har det övergripande ansvaret för att ge alla medarbetare förutsättningar att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på skol- och klassrumsnivå. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att tillgodose att det finns förutsättningar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och på huvudmannanivå ska kvalitetsarbetet bygga på de uppgifter som framkommer i verksamheternas dokumentation av kvalitetsarbetet och uppföljningen av det. Huvudmannens ansvar är att: Fastställa vilka mål och andra krav som ska följas upp, hur och med vilka intervaller uppföljningen ska ske samt vem som är ansvarig för dokumentation och rapportering på såväl förvaltnings- som skolnivå. Se till att dokumentationen är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser och sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 31

32 Forts 79 Rektorn är ansvarig för att bedriva kvalitetsarbetet på skolnivå, och behöver därför formulera rutiner och former för kvalitetsarbetet gällande planering, genomförande, dokumentation och uppföljning. Det är angeläget att rektor tydliggör hur den dokumentation som personalen gör i olika delar av kvalitetsarbetet ska systematiseras, så att den kan sammanställas och analyseras. Såväl lärare, pedagoger, övrig personal och elever ska vara delaktiga i skolans systematiska kvalitetsarbete. Bedömning av värdegrundsarbetet Demokratiuppdraget låter sig inte bedömas på samma sätt som stora delar av kunskapsuppdraget. Kunskaper kan mätas på olika sätt och det finns i de flesta kommuner en etablerad bedömning och uppföljning utifrån betyg eller prognoser om framtida betyg. Kränkningar rapporteras och enkäter genomförs när det gäller likabehandlingsarbetet. Oftast sker det genom bedömningar och uppföljningar av kvantitativa data. När det gäller värdegrundsfrågor så bör de bedömas kvalitativt genom enkäter med öppna svar, återkommande intervjuer och fokusgrupper etc. Det är inte lika vanligt med en sådan systematisk uppföljning, troligen beroende på att det är ett mer omfattande och svårare arbete att genomföra. Idag är det på grund av bristande uppföljning svårt att jämföra skolornas arbete. En bristande systematisk uppföljning på huvudmannanivå kan innebära svårigheter att upptäcka återkommande mönster och att utvecklingsinsatser uteblir. Både kunskaps- och värdegrundsbedömningar bör analyseras och sambandsanalyser behöver göras. Skolornas värdegrundsresultat behöver tydligare kopplas till kunskapsresultaten så att huvudmannen får en bild av angelägna förbättringsåtgärder inom och mellan skolor. Åtgärder med anledning av de revisionella bedömningarna kommer barn- och utbildningsförvaltningen att inom ramen för det utvecklade systematiska kvalitetsarbetet, att initiera ett utvecklingsarbete för att kunna genomföra en bättre uppföljning av demokrati- och värdegrundsarbetet på skolorna. I samband med att rektorerna redovisar sina pedagogiska bokslut kommer också värdegrundsfrågor att redovisas utförligare i avsnittet om grundläggande värden och inflytande och avsnittet om trygghet och studiero. Redovisningen ska baseras på en självvärdering som genomförs där Skolverkets stödmaterial BRUK(Bedömning, Reflektion, Utveckling, Kvalitet) kommer att användas. De enkäter som genomförs på skolorna i samband med likabehandlingsarbetet är ytterligare underlag vid rektors och lärares självskattning av arbetet. Rektorernas pedagogiska bokslut sammanställs och redovisas för nämnden i den årliga verksamhetsredogörelsen, vilken beskriver den samlade skolverksamheten i kommunen. Med den samlade bilden av skolverksamheten som underlag genomför förvaltningen ett analysarbete där nämnden kommer kunna fatta beslut om eventuella åtgärder för att ytterligare utveckla arbetet med värdegrundsfrågorna i kommunen. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 32