Marie Schmid. Kerstin Johansson kl 09:00

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 (2) Plats och tid: Fullriggaren, Strömsvik, , 08:15:00 Upprop Val av protokollsjusterare Nr Ärende Föredragande och ca tid 1 A) Tillsyner, inspektioner Marie Schmid och yttranden B) Aktuellt läge i sektorn C) Ekonomi Marie Schmid Mare Schmid D) Rapport från kontaktpolitiker i verksamheten E) Besök från verksamhet Kerstin Johansson kl 09:00 F) Övrig information 2 Synpunkter på boendeutredningen Marie Schmid Övriga ärenden/frågor Ulla Wallering Fall (S) Dennis Gidlund

2 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2 (2) Ordförande Sekreterare

3 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-SO (1) Skrivelse med beslutsförslag Tjänsteställe/Handläggare Sektor Stöd och Omsorg Marie Schmid Mottagare Kommunstyrelsens stöd- Och omsorgsutskott Synpunkter på boendeutredningen Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner svaren på de inkomna synpunkterna från SPF Ankaret. Ärendebeskrivning I samband med det kommunala pensionärsrådet inkom bifogad skrivelse från SPF Seniorerna Ankaret i Valdemarsvik. Förvaltningen har tagit fram svar på synpunkter i den inkomna skrivelsen. VALDEMARSVIKS KOMMUN Marie Schmid Sektorschef

4 Frågor och kommentarer till frågor från SPF Seniorerna Ankaret Valdemarsvik Fråga 1: Förutsättningslös utredning har inte företagits. Boendena i Gusum och Gryt uteslöts från början Kommentar: Uppdraget har varit att ta fram en behovsanalys av särskilda boendeplatser i kommunen och kartlägga förutsättningarna för de olika boendeformerna och utifrån kartläggningen komma med förslag kring äldreboende, boende för funktionsnedsatta, hemrehabilitering samt samverkan med Regionen och andra kommuner. I uppdraget ingick alla särskilda boenden. Alla befintliga vård- och omsorgsboenden var med i utredningen. Fråga 2: Pensionärsorganisationerna var ej tillfrågade vare sig före eller under utredningens gång. En färdig utredning presenterades med endast 2 alternativ, vilket båda uteslöt Gusum och Gryt. Kommentar: Samråd, dialog och information har skett med KPR, KHR på deras samtliga ordinarie möten. Därutöver har PRO inbjudit till dialogmöten i Gusum, Gryt, Ringarum och Valdemarsvik. SPF har inbjudit till dialogmöten i Valdemarsvik vid två tillfällen varav ett tillfälle avbokades av SPF. För att ta del av medborgarnas synpunkter har medborgardialoger genomförts i Gusum, Gryt, Ringarum och Valdemarsvik. I medborgardialogerna har framkommit önskemål att trygghetsboenden/seniorboende ska finnas i Valdemarsvik, Gryt, Gusum och Ringarum. I utredningen framgår att Valdemarsviks kommun har behov av att i samverkan med fastighetsägare satsa på olika former av boende, såsom trygghetsboende och seniorboende för att möta medborgarnas behov av trygghet och tillgängligt boende. I utredningen framgår att samtliga vård- och omsorgsboenden är i behov av anpassning av olika slag för att möta framtidens behov av vård- och omsorgsboende, det innebär stora ombyggnadskostnader. Bedömningen är, att kommunen bör satsa på vård- och omsorgsboende i Valdemarsvik och Ringarum och trygghetsboende i Gryt, Gusum, Ringarum och Valdemarsvik. Satsning på Trygghetsboende kommer att säkra behovet av boendeplatser för äldre som inte har samma omfattande behov av omvårdnad som ett vård- och omsorgsboende tillgodoser. Ett vård- och omsorgsboende ger en mer omfattande vårdinsats som kräver ständig tillgång till specialistkompetenser i form av sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Fråga 3: Utan närmare specifikation påstods att små enheter är dyrare. Uppgifter från 1

5 kommunens ekonomikontor visar att kostnaderna för de mindre är lägre: Totala kostnaderna för Gusum 2016 uppgick till kr/år/plats. För Gryt ungefär samma siffror. Kostnaden för Vammarhöjden samma år: kr/år/plats. Kommentar: I utredningen framgår att kostnaderna är högre i Gusum, Gryt och Ringarum och lägst i Valdemarsvik på Vammarhöjden. Den högre kostnaden i Gusum och Gryt beror bland annat på en ökad nattbemanning. I beräkningen har kommunens ekonomikontor varit involverad. Fråga 4: Privata alternativ till drift utreddes ej. Tidigare drevs Vammarhöjdens boende privat till betydligt lägre kostnad. Kvaliteten var god och personalen nöjd. Det kan noteras att både Socialstyrelsen och Stefan Fölsters utredningar konstaterar stora fördela med privat jämfört med kommunal drift. Kommentar: Då avtalet med privat aktör för Vammarhöjden avslutades 2014 togs ett politiskt beslut att verksamheten ska drivas i kommunal regi. Fråga 5: Boende och anhöriga föredrar små boende i den invanda lokala miljön, dessutom: Kommentar: För att uppnå de sociala vinsterna med ett mindre boende kan större enheter för vård- och omsorgsboende för äldre delas upp i grupper om som mest 10 lägenheter. Fråga 6: Bättre möjligheter till utevistelse och kontakt med anhöriga. Kommentar: Oavsett var vård- och omsorgsboendet är beläget är det angeläget att utemiljön inbjuder till stimulans och aktivitet och är anpassad för äldre. Kontakten med anhöriga och närstående är oerhört värdefull för både boende och medarbetare, vilket idag försvåras av att alla som önskar bo på Vammarhöjden ej kan få det tillgodosett utan får hålla till godo med andra alternativ. Fråga 7: Enklare för personalen, alla känner varandra och de boende. Enklare och säkrare journalföring och överlämning mellan arbetslagen. Kommentar: Inom större enheter ingår medarbetarna i arbetslag inom mindre avdelningar vilket innebär att alla känner varandra och de boende. Överföring och överlämning av information sker inom arbetslaget på avdelningsnivå. Fråga 8: Vammarhöjden. Som framgår av utredningen är omgivande terräng svårtillgänglig, backig och oländig, svårframkomlig med rullstol och rollator. Livlig trafik till Vårdcentral och Folktandvården är störande moment. Allmänna kommunikationer saknas, gör det svårt för anhöriga och besökare att komma till. Kontakt med centrum, affärer och apotek svårt pga backarna dit. Kommentar: Det är riktigt att terrängen utanför Vammarhöjdens vård- och omsorgsboende idag är svårtillgänglig. Bristande tillgänglighet och svårigheter att vistas utomhus är ett 2

6 hinder som kan leda till isolering i boendet. Det finns en stor medveten inom kommunen om utemiljöns brister. En utmaning i det fortsatta arbetet är att utforma en utemiljö som är stimulerande och attraktiv på olika sätt och som underlättar tillgängligheten. Fråga 9: Relationen till Regionen oklar. Båda har sjukvårdspersonal, t.ex. leg sjuksköterskor och fysioterapeuter. Dessa har olika huvudmän. Kommunen styrs av chefer utan medicinska kunskaper eller befogenheter. Detta har betydelse för bedömning av bemanningsbehov, arbetstyngd, journalhantering och medicinering. Kommentar: Ansvar och samverkan med Region Östergötland och länets kommuner beskrivs i länsgemensamma avtal. Lokala avtal finns mellan Valdemarsviks kommun och Vårdcentralen i Valdemarsvik. Region Östergötland har leg specialistläkarprofession som högsta ansvar och Rehab Öst tillhandahåller leg fysioterapeut och leg arbetsterapeut. Valdemarsviks kommun har leg specialistsjuksköterska, leg fysioterapeut och leg arbetsterapeut som högsta profession. Kommunens hälso- och sjukvårdsledning följer kraven i Hälso- och sjukvårdslagen, Hälso- och sjukvårdsförordningen och därutöver styrande lagar och förordningar. Verksamhetschef och medicinskt ansvariga finns utsedda samt chef för hälso- och sjukvården. Fråga 10: Regionens personal ingår i en obruten vårdkedja omfattande sjuksköterska-läkaremottagning/lab.-sjukhus-specialister, remisser och svar på dessa. Vidare full tillgång till journaler, läkarbedömning av medicinering. Kontinuerlig dialog läkare-övrig personal. Allt ovan saknar kommunen. Kommentar: Hälso- och sjukvårdslagen beskriver landstingens ansvar att inneha läkarkompetens och avsätta läkarresurser. Samverkansstrukturer finns uppbyggda med kommunerna utifrån lagkraven. Kommunerna journalför digitalt och sammanhållen journalföring medför tillgång till annan huvudmans journal. Strukturer för läkarmedverkan och kontakter finns i avtal, vilket fungerar väl. Kommunen har tillgång till läkare dygnet runt varje dag. Läkemedelsordination är ett läkaransvar. Ansvaret kring patienternas läkemedelsordinationer ingår i den samverkan som är uppbyggd mellan Region Östergötland och länets kommuner. Fråga 11: Hemsjukvård. Kommunen är i färd med att bygga upp, parallellt med Regionen, en egen sjukvård med sjuksköterskor och fysioterapeuter. Kommunen saknar medicinsk ledningskompetens för detta. Problem med detta är: sjuksköterskorna har inga upparbetade konsultationslinjer vare sig till VC eller sjukhus. Patienterna har idag långa och komplicerade medicinlistor, med bakomliggande sjukdomar som kräver kontinuerlig bedömning av läkare och tillgång till journaler. Nb. 1/3 av dödsfallen hos gamla idag orsakas mediciner. Kommentar: Enligt politiskt beslut så infördes Hemsjukvårdsreformen 2014 i Östergötlands län. 3

7 Det innebar kort att den personal på länets vårdcentraler som tidigare utfört hembesök i ordinärt boende erbjöds anställning i kommunen för att en organisation ska ha en sammanhållen vård och omsorg upp till och med leg specialistsjuksköterska. Utifrån hemsjukvårdsavtalet regleras även ansvar för viss rehabilitering utförd av kommunens leg fysioterapeut och leg arbetsterapeut. För Valdemarsviks kommun innebar det att de leg sjuksköterskor som tidigare haft sin anställning på Vårdcentralen i Valdemarsvik och inom Rehab Öst tackade ja till anställning i kommunen. Det innebar att samma personal som innan hemsjukvården trädde i kraft hade kontakten med patienterna i ordinärt boende fortsatte att ha samma ansvar när hemsjukvårdsavtalet trädde i kraft. Medicinsk ledningskompetens finns, se punkt 9 Länsgemensamt Avtal mellan Landstinget och kommunerna i Östergötlands län om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende samt kompletterande dokument och avtal beskriver ansvar mellan huvudmännen och arbetet fungerar väl. Gällande läkemedelsfrågor hänvisar vi till läkaransvaret inom Region Östergötland. Fråga 12: Hemsjukvården har svårt att klara av uppgifterna. Ca ¼ av de från sjukhuset hemskickade måste oplanerat återvända inom 30 dagar för fortsatt vård där. Kommentar: Patientens behov av slutenvårdens resurser eller den kommunala hälso- och sjukvårdens resurser bedöms individuellt utifrån diagnoser, symtom och behov. Nära samverkan med läkare styr patientens väg där det egna önskemålet även har betydelse för vårdens utformning. Uttag i palliativa registrets Kunskapsportal för perioden januari 2016 mars 2018 gällande Östergötlands läns kommuner visar att den oplanerade återinskrivningen för patienter 65 år och äldre inte ökat. Fråga 13: Av Boendeutredningen framgår befolkningsutvecklingen och framtida vårdbehov. Idag finns totalt 90 platser för särskilt boende. Man planerar inte att öka antalet. Av dessa är 23 demensplatser. Det innebär en sådan plats per 12 personer över 84 år. Man planerar att öka antalet demensplatser, men ej ordinarie platser, 1 per 6 personer. Det innebär att man räknar med att 85-åringarna blir dubbelt så dementa de närmaste åren. Det finns ingen hänvisning till detta påstående Kommentar: Det är riktigt att Valdemarsviks kommun idag har totalt 90 vård- och omsorgsplatser, fördelade mellan 57 vård- och omsorgsplatser, 23 platser för personer med demenssjukdom och 9 platser för boende inom korttidsvistelse +1 vårdplats som Regionen ansvarar för. I boendeutredningen görs bedömning att med hänsyn tagen till att antalet äldre ökar och därmed personer med demenssjukdom och att medellivslängden ökar finns år 2030 behov av 4

8 22 vård- och omsorgsplatser,62 platser för personer med demenssjukdom och 6 platser för boende inom korttidsvistelse i kommunen. Totalt 90 platser för vård- och omsorgsboende. Inom vård- och omsorgsboendet sker en förskjutning av vård- och omsorgsplatser till en ökning av platser för personer med demenssjukdom. Antalet permanenta platser inom vårdoch omsorgsboendet kommer därmed att öka med 4 platser. Minskningen sker inom boende för korttidsvistelse. I planeringen ingår satsning på hemrehabilitering samt teamarbete. 5

9

10