Samhällskontraktet Sammanfattning

Transkript

1 Samhällskontraktet Ett spetssamverkanscentrum i västra Mälardalen mellan offentlig sektor och Mälardalens högskola Sammanfattning För att utveckla den regionala kunskapsmiljön, men också för att vidareutveckla respektive organisation i samverkan har Mälardalens högskola samt Eskilstuna och Västerås kommuner beslutat inleda en studie kring ett gemensamt spetsamverkanscentrum. Härigenom ska det gemensamma arbetet professionaliseras och effektiviseras. En gemensam organisation, samhällskontraktet, föreslås byggas upp och samverkan systematiseras inom sju strategiska områden. Parallellt föreslås att två stycken utvecklingsområden initieras som syftar till en regional kompetenshöjning samt en utveckling av den vetenskapliga grunden för styrning av samverkan. Samhällskontraktet som organisation ska vara öppen för andra regionala intressenter, som t ex kommuner och landsting att ansluta sig till fullt ut eller i enskilda samverkansaktiviteter. Det regionala samarbetet ska också fungera som ett stöd i internationaliseringsarbetet. Västerås och Eskilstuna föreslås bidra med 5 miljoner kronor per år vardera under åren Den totala omslutningen för samhällskontraktet beräknas till drygt 180 miljoner kronor under samma period.

2 2 Bakgrund Förutsättningarna för universitet och högskolor förändras i snabb takt. Den nationella konkurrensen ökar, den statliga utbildningspolitiken skiftar fokus och internationaliseringen blir alltmer påtaglig. Också regionerna påverkas starkt av utvecklingen och måste ha en förmåga att rekrytera och behålla talangfulla människor som med sin kompetens och kunskap skapar tillväxt och gör företagen internationellt konkurrenskraftiga. En socialt hållbar och i övrigt god livsmiljö med en effektiv samhällsservice med hög kvalitet behövs för regionens konkurrenskraft om människor och företag. I en strävan mot ett allt bättre samhälle, men inte minst också mot ovan beskrivna bakgrund, genomför kommunerna Eskilstuna och Västerås ett stort arbete kring utvecklingen av respektive stad för de närmaste åren samtidigt som Mälardalens högskola 2007 fastställt sin långsiktiga strategi. Det inbördes beroendet, och samverkan för, en stark regional utveckling och en högskola med nationell och internationell kvalitet har varit utgångspunkten för det uppdrag som här redovisas. Utredningen har genomförts på uppdrag av Eskilstuna och Västerås kommuner samt Mälardalens högskola där respektive organisations ledningar utgjort styrgrupp. Utredningen har också stötts av en referensgrupp som har bestått av högskolans dekaner, och nämndsordförande samt professorer och vicerektorer som innehar nyckelpositioner när det gäller samverkansfrågor. Arbetets fokus har legat på samverkan kring kommunala ansvarsområden och har i huvudsak begränsats till Eskilstuna och Västerås. I uppdraget ligger dock att det ska vara möjligt att utsträcka den regionala samverkan till andra kommuner i regionen och till andra aktörer i det offentliga, t ex hälso- och sjukvården. Även andra intressenter, t ex privat näringsliv eller

3 3 frivilligorganisationer, ska kunna vara parter i samverkansarbetet. I arbetet har ett hundratal personer intervjuats och ett stort antal diskussioner förts med lokala och regionala styrelser. En längre och mer ingående underlagsrapport har utarbetats där också källor och litteraturhänvisningar redovisas. Samverkan i omvärlden En rad studier som t ex de som genomförts av OECD visar att samverkan mellan offentlig sektor, universitet och näringsliv blir en allt viktigare utvecklingsstrategi i ett regionalt perspektiv. Drivkrafterna kan vara många, strukturomvandlingar, komplexa utmaningar eller den globala konkurrensen. Ett alltmer systematiserat angreppssätt på hur samverkan och samproduktion kan skapa mervärde växer fram. I Sverige finns flera regioner som anmanat denna strategi. Har man som i föreliggande studie ett särskilt fokus på samverkan mellan akademi och offentlig sektor utgör de regionala högskolorna en nyckelaktör och nya samverkanslösningar växer fram tillsammans med universitetet i Karlstad, högskolan Väst och högskolan i Jönköping för att bara nämna några exempel. Dessutom finns en lång tradition även tillsammans med större universitet där kanske Göteborgs och Linköpings universitet särskilt kan nämnas. Nuläge Utgångspunkten för en ytterligare kraftsamling kring samverkansfrågorna är god. Olika utvärderingar, som t ex av högskoleverket och KK-stiftelsen vidimerar den självupplevelse som finns i och runt MDH att högskolan har en väl etablerad samverkanskultur. I den utvärdering som KK-stiftelsen gjort av profilsatsningar kan man utläsa betydligt bättre resultat när det gäller interaktion mellan parterna, samordning, finansiering och konkreta resultat. Samtidigt bör det betonas att utvärderingarna i mycket grundas på samverkan inom teknikområdet och att samverkanskompetensen inom såväl HSV-sektorn som i kommunerna har en utvecklingspotential.

4 4 Vid en inventering av pågående samarbeten mellan kommunerna och högskolan har det konstaterats att det råder en mycket hög aktivitet och att det knappast finns något samverkansområde i andra regioner som inte också återfinns här. Det finns dock svagheter. Generellt är bedömningen att aktiviteterna är: tidsbundna och projektliknande baserade på personliga nätverk har svag målformulering sällan är utvärderade har svag koppling till ledning och organisationsövergripande strategier Förslag Grundtanken med ett spetssamverkanscentrum är att skapa en högre utväxling. Det finns stora investeringar i pengar, tid, engagemang och idéer, nedlagt i gemensamma projekt och verksamheter mellan Mälardalens högskola och dess omgivning. Med en kraftsamling och fokusering, byggd i huvudsak på de kontaktnät och aktiviteter som redan finns på plats, ska effekterna av de gemensamma ansträngningarna lyftas till en högre nivå. Därigenom ska man kunna åstadkomma ett betydelsefullt stöd för att stärka: Mälardalens högskolas attraktivitet, utbildningarnas kvalitet och forskningens förutsättningar Kvalitet, effektivitet och utvecklingsinsatser i offentlig sektor Nationell och internationell input i kompetens och resurser för regionen och dess organisationers utveckling Det är mot dessa mål spetsamverkanscentrum strävar och kring vilket de offentliga organisationerna skriver ett samhällskontrakt.

5 5 Samhällskontraktet kan också vara en lämplig beteckning på den organisation som byggs upp för att professionalisera mötet mellan offentlig sektor och akademi. Det måste poängteras att fältet är komplext, bestående av många olika kunskapsområden, på olika nivåer, av olika storlek och framförallt är buret av många individer. Det innebär att den fullständiga organiseringen av all verksamhet knappast låter sig göras och inte heller är önskvärd. Det måste finnas utrymme för individen, för nya initiativ och entreprenörskap. Styrningen och organiseringen kan därför inte ha som mål att kontrollera varje enskild beståndsdel, men måste ha en klar syn på vilka aktiviteter som är viktigare för att nå målen. Några viktiga principer som bör känneteckna förhållningssättet inom samhällskontraktet är: Stöd, samordning och vidareutveckling av redan pågående aktiviteter och nätverk ett resursutnyttjande perspektiv Metodik, utvärdering och lärande är nära förbundet med dem som praktiskt samverkar ett professionellt perspektiv Samverkan ska organiseras och genomföras på ett så effektivt sätt som möjligt ett vetenskapligt perspektiv Följande delförslag är mer översiktligt beskrivna och fördjupas i den delrapport som också är utarbetad. Förslag till organisation För att styra det gemensamma arbetet mellan Mälardalens högskola och offentlig sektor, inledningsvis kommunerna Eskilstuna och Västerås, föreslås att en styrelse tillsätts under namnet Samhällskontraktet. Styrelsen ska utgöra navet i spetssamverkanscentrum offentlig sektor med uppdrag bl a att upprätta strategiska mål för arbetet, prioritera och ekonomiskt stödja viktiga strategiska aktiviteter och understödja dialogen med nationella myndigheter och institutioner. Till stöd för samverkansaktiviteterna föreslås att en supportgrupp omfattande 2 heltidstjänster rekryteras som kan

6 6 bidra till att skapa och underhålla samverkansnätverk, följa upp och utvärdera effekterna av de olika samverkansaktiviteterna och praktiskt arbeta med fundraising. Styrelsen för samhällskontraktet definierar de strategiska samverkansområden som bäst kan bidra till att nå de gemensamma övergripande målen. Dessa sektorsgrupperingar har till uppgift att skapa en överblick över existerande samverkansaktiviteter inom sektorsområdet, systematisera, prioritera och samordna aktiviteter och utvärdera effekter av samverkansinsatser och avsluta aktiviteter med svaga resultat. De sektorsgrupperingar som föreslås är: Sektorsgrupp Kommunala områden MDH Utbildning Förskola, grundskola, särskola, gymnasium och eftergymnasiala utbildningar Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Sociala frågor Funktionshinder, socialt stöd, behandlingsarbete Akademin för hälsa, vård och välfärd Äldre Hållbar utveckling Kultur Arbetsmarknad och näringsliv Vård och omsorg Miljö och hälsa, folkhälsofrågor Kultur Etablering, tillväxtfrågor, arbetsmarknadsinsatser, infrastruktur Akademin för hälsa, vård och välfärd Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Styrning Ekonomi, kvalitet, ledning, personaladministration, IT Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling

7 7 Till dessa områden bör en diskussion tas om samhällstekniska frågor, som t ex stadsbyggnad, teknisk förvaltning, energi, avfallshantering och fastighetsfrågor. I nuläget bedöms dessa frågor vara så diversifierade att det kanske räcker att skapa en överblick över området och inte överorganisera det. Strategiska utvecklingsområden Kunskap om samverkan I många stycken kan arbetet med samverkan mellan organisationer, avdelningar eller enheter sägas vara erfarenhetsbaserat. Det finns givetvis tankar bakom hur grupper ska konstitueras, vilka resurser de ska ha, om det finns inneboende målkonflikter och allmänna tankar kring maktförhållanden, hierarkier, beslutsmässighet och andra påverkande faktorer. Generellt sett kan det dock hävdas att dessa perspektiv inte systematiskt och/eller vetenskapligt behandlas när man designar och leder samverkansaktiviteter. För att fördjupa och bredda det teoretiska kunnandet, men också för att bistå Samhällskontraktet i det praktiska arbetet föreslås ett inledande projekt under andra halvåret Projektets huvudsakliga syfte, vid sidan av att fungera som stöd i uppbyggnaden av organisationen, bör vara att göra en sammanställning av kunskapsläget när det gäller samverkansfrågor och göra jämförelser med liknande verksamheter nationellt och internationellt. Vid slutet av arbetet bör en flervetenskaplig konferens kring frågan arrangeras, där olika vetenskapliga perspektiv på styrningsfrågan bryts mot varandra. Med detta som bakgrund bör det vara möjligt att välja inriktning för den fortsatta kunskapsuppbyggnaden inom området på Mälardalens Högskola. Framtida studenter En av de allra viktigaste strategiska frågorna är framtida kompetensförsörjning. Regionen lider fortfarande av en relativt låg utbildningsnivå och i jämförelse med många andra regioner i Sverige av en svag övergång till högre studier.

8 8 Det är många insatser som görs i samverkan, som t ex de mellan ungdomsskolan och MDH, information, marknadsföring, studievägledning, bostadsförsörjning osv. Dessa insatser bedöms dock sakna samordning, prioritering och långsiktighet. Genom att ställa upp mål för det gemensamma arbetet och utveckla en framgångsrik praxis kan mycket vinnas. Till detta gemensamma arbete föreslås en riktad insats för att stärka matematikämnet i ungdomsskolan. Detta bygger på en analys av att en elevs förtrogenhet med matematiken utgör en hävstång, och en viktig förutsättning, för andra ämnen i grundskolan som fysik, teknik, biologi, kemi och sedermera andra specialiserade ämnen/kurser i gymnasiet. Många barnoch ungdomar har i realiteten små möjligheter att välja tekniska och naturvetenskapliga program på gymnasienivå genom att de redan i tidiga år i grundskolan kommit efter i matematiken. Det leder i sin förlängning till svagt söktryck på ingenjörsutbildningar och hela NT-sektorn på högskola och universitet och till att det är svårt att rekrytera kompetens till näringsliv och industri. En särskild kraftsamling med målen om att bli den bästa regionen på grundskole- och gymnasienivå när det gäller resultaten i ämnet matematik har särskilt goda förutsättningar just i denna region med dess industri- och tekniktradition och dess starka industrikluster. Mälardalens högskola är dessutom landets största regionala tekniska utbildare med en bredd inom teknikområdet. Satsningen bör också vara så utformad att de duktigaste eleverna får en riktig utmaning för sin förkovran. Ett mål bör också vara att minst två skolor i regionen placerar sig som de allra främsta i landet vad avser deras resultat i matematik. Finansiering Basfinansieringen av samhällskontraktet föreslås utgå från Eskilstuna och Västerås kommuner och avse åren tillsammans med en mindre uppstartsfinansiering hösten Medlen som tillställs från kommunerna avses att rekvireras av styrelsen för samhällskontraktet och bl a bestrida kostnaderna för supportgruppen. Genom egna strategiska beslut eller på

9 9 förslag från sektorsgrupperingarna används medlen för att finansiera samverkansaktiviteter och forskning. Basfinansieringen kan utökas om andra parter vill ansluta till helheten, eller i delar, t ex genom medverkan i en sektorsgrupp eller ett enskilt samverkansprojekt. En viktig i princip för styrgruppens finansiering är rabattering av aktiviteter som t ex kompetensutveckling, utvärderingar eller praktiksamordning. Den bakomliggande tanken är vänja kommunal verksamhet att vända sig till högskolan och att högskolan vänjer sig att leverera ett innehåll som motsvarar det kommunala behovet. På detta sätt är tanken att öka förvaltningars och bolags kontakter, nätverk och affärer med MDH, vilket skulle göra att deras köp av tjänster i den reguljära driftsbudgeten på sikt skulle kunna växla ut den initiala regionala finansieringen. Målsättningen blir således att omvandla projekt till drift. Samtidigt blir det viktigt att finna annan extern finansiering för att utveckla projektet med hjälp av såväl nationella som internationella intressenter. Förslaget är att respektive kommun vardera avsätter 5 miljoner kronor per år i fyra år för att finansiera organisationen, strategiska samverkansaktiviteter och forskning vilket utgör totalt 40 miljoner kronor. Samtidigt bedöms att kommunala förvaltningar under samma period i ökande utsträckning använder sig av högskolan för kompetensutveckling, utvärdering, forskning etc till ett totalt värde av ca 60 miljoner kronor. Genom ett aktivt arbete kring externfinansiering, via strukturfonder, statliga medel, stiftelser, andra kommuners och intressenters insatser bör en finansiering motsvarande den kommunala basfinansieringen erhållas, dvs 40 miljoner kronor. Lägger man därtill de insatser som MDH gör inom ramen för utbildning och forskning med inriktning på samverkan med det offentliga fältet kan ytterligare drygt 40 miljoner kronor läggas till den totala omslutningen av samhällskontraktet som på detta

10 10 sätt har potentialen att omsluta drygt 180 miljoner kronor under åren De utvecklingsprojekt som föreslås initieras kan tillsammans med rekrytering av en supportgrupp inledas redan hösten Den totala kostnaden för dessa delar bedöms vara 1,35 miljoner kronor innevarande år för att därefter ingå i basfinansieringen. Breddning Den föreslagna modellen för samhällskontraktet låter sig relativt väl växlas upp tillsammans med andra intressenter. Landstingen i Södermanland och Västmanland och kommunerna i regionen kan delta fullt ut, i en sektorsgruppering eller i ett enskilt samverkansprojekt. Organisationen och dess innehåll bör kommuniceras ut tydligt på ett tidigt skede för att ge sådan information som möjliggör ett ställningstagande för ett eventuellt deltagande. På samma sätt måste det finnas en tät dialog med regionförbundet Sörmland och Västmanlands kommuner och landsting i gemensamma frågor. Det regionala samarbetet ska ses också som ett stöd för det internationella kontaktskapandet. Det lokala och globala samspelar på många olika nivåer. Dels genom att särskilt prioritera att söka internationella samarbeten eller kunskaper och erfarenheter på projekt- eller aktivitetsnivå, dels mer systematiserat. Det kan då handla om att samordna internationella kontaktnät mellan de deltagande regionala organisationerna. Vänorter, forskningssamarbeten, skolutbyten, näringslivsverksamhet osv kan fungera som dörröppnare för respektive organisation och också leda till ett bredare samarbete med andra regioner. I sin förlängning kan det komma att innebära ett djupare samarbete och partnerskap med andra regioner i världen med likartad agenda.